HAROLD B. LEE LIBRARY
BWQHAM YOUNG UNIVERSITV
PROVO, UTAH
Digitized by the Internet Archive
in 2011 with funding from
Brigham Young University
http://www.archive.org/details/burtsswedishenglOOnewy
BURT^S FOREIGN DICTIONARIES
BURT^S FRENCH-ENGLISH and ENGLISH-
FRENCH DICTIONARY.— Revised and en^
largedt Jémo. Flexible cloth binding. Price, 75c^
BURT'S GERMAN-ENGLISH and ENGLISH-
GERMAN DICTIONARY —Revised and en-
largedt Jémo* Flexible cloth binding* Price, 75c
BURT'S SPANISH-ENGLISH and ENGLISH-
SPANISH DICTIONARY —Revised and en-
larged, Jémo. Flexible cloth binding. Price, 75c^
BURT'S SWEDISH-ENGLISH and ENGLISH-
SWEDISH DICTIONARY.— Revised and en-
larged. Flexible cloth binding. Price, 75c.
BURT'S ITALL\N-ENGLISH and ENGLISH-
ITALL^JN DICTIONARY.— Revised and en-
larged. Flexible cloth binding. Price, 75c»
BURT'S LATIN-ENGLISH and ENGLISH-
LATIN DICTIONARY.— Revised and enlarged.
Flexible cloth binding* Price, 75c.
fov Sale by all booksellers, or sent by mail postpaid on recelot of
price by the publisher.
;Ki
BURT'S
SWEDISH-ENGLISH
DICTIONARY
IN TWO PARTS
SWEDISH-ENGLISH. ENGLISH-SWEDISH
NEW EDITION. REVISED AND ENLARGED
BIJRTS •
SVENSK-ENGELSK
ORDBOK
O
I TVA AFDELNINGAR
SVENSK-ENGELSK. ENGELSK-SVENSK
REVIDERAD OCH FÖRÖKAD
A. L. BUKT COMPANY, PUBLISHERS.
52-58 DuANE Street, New Yorf
Explanation of the Abbreviations.
Förklaring ofrer de fSrekommande Förkort»'
ningar»
Oi
aOjeetive,
adjektir.
ad.
adverb.
adverb*
c.
ooDJ unction.
konjunktion.
ell.
or.
eller.
f-
feminine gender.
feminin.
fig. & •
figuratively.
figurligen.
i.
interjection.
interjektioQ.
jfr.
look for.
jemför.
imp.
imperfect.
Imperfekt.
771.
masculine gender.
maskulin.
m. in.
and 80 forth.
med mera.
1
n.
neuter.
neutrum.
nvm*
numeral.
räkneord.
0. 8* V.
and 80 forth..
och 8& vidafQ
jp. & part.
participle.
participium»
Pl.
plural.
pluralis.
pop.
popular.
populärt
pr.
pronoun.
pronomen
prp.
preposition*
preposition.
B.
look for.
se.
T.
terminus technicns.
« konstord, t^mi.
V. a.
verb active.
aktivt verb.
V. d.
Terb deponens.
verbura deponens»
V. impl
verb impersonaL
Impersonelt verb.
V. n.
verb neuter.
neutralt verb.
V. T.^
verb reciprocal.
reciprokt verb.
vulg.
vulgar.
Wgo, i lägre tan
1.
FÖRSTA DELEN
SVENSK-ENGELSK
Abbe
Åbbé^ m. abbot. -dJSSa, f, abbess.
-disskloster, n. abbey.
Abbot, m, abbot, -sdöme, --sstift,
«. abbey.
AbbreYi||ation, -atiir, f. abbrevia-
tion. —era, v, a, abbreviate.^
Abcbok, f. hornbook, primer,
Aborre, m. perch.
Abrahanisrot, f, stork's-bill, geranium
silvaticum. fself.
Absentera sig, v, r, to absent one's
Absolvera, v. a. to absolve, to finish.
Abstrahera, v, a, to abstract (from).
Accent, m. accent, -uera, v, a, to
accentuate, to accent.
Accept, vn, acceptance, —ant, w>,
accepter, —era, V. a, to accept.
Accis, w. excise, —bar, a. exciseable.
-kammare, f. excise-office.
Ack! i. alas! oh!
Ackord, W. accord; agreement; con-
tract; bargain, —era, V. n, to con-
tract, to enter into a contract; to
bargain; to agree, to covenant, to
compound. - mtd sina kreditorer,
to compound with one's creditors.
Ackurat, a. accurate, precise.
Ada, f. Adarfågel, m. cider-duck.
AdalybOren, a, legitimate, lawfully be-
gotten. — jord, f, fertile ground, —port,
m. principal passage. _— vildt, n.
higher sort of game.
Addllera, v. a. to add. -ering, f.
-ition, m. addition.
Adel, m. nobility, -ig', a. noble.
Swedish-English DicL
Af
-Sbref, m. patent of nobility. -S»
dam, f. lady, noblewoman. — sman,
771. nobleman. — skap, w. nobility,
nobleness, -smatrikel, 7». book of
the peerage. — STapen, 7?. coat of
arms. (teenth.
Ad ert on, num, eighteen, -de, a. eigh-
Adjunkt, ftl, assistant, substitute.
Adjö, int. adieu, good bye.
AdlP., V, a. to ennoble.
Adoptera, v. a. to adopt, to affiliate.
Adress, m, address, direction, super-
scription, —era, v. a. to direct.
-kalender, s. directory, -kontor^
s. intelligence-office.
Advocera, v. n. to practice the law.
— för en, to plead one's caus/j.
Advokat, m. lawyer, attorney, advo-
cate, barrister. — fiskal, m, public
pro ecutor, attorney. — ur, 7». advo-
cacy.
Af, prp. of, frcm^ upon, by, with, out
of. af Gudif from God. komma af
sig, to go backward in business, to
go down the wind, komma af sig
i talet, to be at a nonplus, to be at
a stand, hli af med en sjukdom,
to get rid of a distemper, vara af
med en, to be rid of one, to be shut
of one. n'dr skal detta hli af?
when is that to happen? den saken
hlir ingenting af, that business will
come to nothing, af och an , af
och till, to and fro. gå af, to
break, k'djppen är af, the stick i*
broke.
Afarbeta
Affordra
Afftrbeta^ v. a. to clear by working.
Afart, n». variety.
Afbalka, V» a. to partition.
Afbarka, v. a. to bark.
Afbedja, v. a, to deprecate, to beg off.
Afberga, v, a. to harvest.
Afbeta^ v. a, to depasture, to graze,
to browse.
Afbetala, v. a. !o pay off.
Afbetsla, v. a. to take off the bridle.
Af bida^ V, a. to wait for, to stay for,
to attend, to expect, to abide. — slut
i sakerif to attend the issue.
Afbild, f, image, copy, -a, V, a. to
draw, to paint, to delineate, to por-
tray, to copy, to form.
Afbinda^ v. a, to unbind, to separate.
Afbita, V. a. to bite off; to graze.
Afblekna^ v, a. to grow pale.
Afblåsa, V. a. & n. to blow off, to
blow away. - en riksdag, to pro-
claim the end of a diet.
Afbläda , V. a, to puU off the leaves.
Af b or sta, v, a. to brush off.
Afbraka, v. n, T, to decrepitate.
Afbrinna, v, n. to bum down; to
discharge.
Afbrista, v. w. to break of.
Afbrott, n. interruption, stop, contrast.
Afbruteilj a. broken, interrupted.
Afbryta, v. a, to break, to interrupt,
to leave off, to discontinue.
Afbräck, n, annoyance, damage, abate*
ment, abridgment, göra — , to da-
mage, to injure.
Afbrännlja, v. a. to bum, to bum
down. ^ ett fyrverkeri, to play off
a firework, -ingy f, loss, decrease
damage, expenditure.
Afbulta, V. O. to knock off.
Afböja, V. a. to divert, to avert, to
wave, —ett slag, to ward off a blow,
to parry a blow.
Afbo'n^ f. deprecation, göra -, to
deprecate, to beg pardon.
Afborda, v. a. & n, to lead off; to
flow off; to pay off; to discharge. —
en skuld, to pay a debt, -sig, V,
r. to exonerate one's self; to get rid
of; to flow into.
Af dagataga, v, a. to pat to death,
to dispatch.
Afdamma, v. a. to free from dust.
Afdankjla, v. a, to disband, to cashier,
to dismiss, en afdankad officer,
a discarded officer. — niug, f. dis-
mission, disbanding.
Afdellla, v. a, to divide, to parcel.
—ning 9 f, section, division; detach-
Afdika, v. a. to ditch off. [ment.
Afdragy n. subtraction, deduction;
proof-sheet, copy. — a, V, a, to de-
duct, to subtract; to skin, to flay; to
print, —are, m. flayer.
Afdricka, v. a, to drink off, to sip off.
Af drift jning, f- driving off; T, putting
to the test, -t, m. T. leeway, -va,
V. O, to drive away, to beat back, to
turn away; T. to pat to the test.
-yande, a. purgative. -Tare, m.
r. refiner (of metals).
Afdrypa, v, n, to drop off, to trickle
down.
Afdunsta, v. n, to evaporate.
Afdånlla, v. n, to swoon a way; to
faint, —ing, f. swoon.
Afdämma, v. a. to dam, to keep off
by a dam.
Afdoma, v. a. to pass sentence, to
judge , to decide. — en' process , to
determine a lawsuit.
Afifall, n. defection, desertion. - ifrån
läran, apostasy, vattnets -, decli-
vity, -a, V. n. to fall off; to decay;
to desert; to apostatize.
Affara, v. n. to set out.
Affatta, V, a, to sketch, to delineate,
to compose, to perform, to describe.
Affekt, 8, affectioS, emotion, -era,
V, a. to affect.
Afflla, V. a. to file off.
Afflnna sig, v. r. to come to terms,
to settle, to agree with.
Affisch, 8. placard ; playbill.
AfQalllJa, V. a. to scale, -ning, f.
desquamation.
Afflyta, V, n, to flow off.
Afflvtta, V. a, to remove.
Afflå, V, a. to flay, to strip off.
Affordra, V, a, to demand, to exact.
Affbrma
A.fforma, v, a, to form , to shape « to
mould.
Affäll||ig, a. revolted, fallen away.
-ighetj f, apostasy, rebelliousness.
—ing, m, apostate; revolter.
Affär, S. affair, business, transaction.
Affärd, m, departure; dispatch; death.
—a, V. a. to dispatch, to expedite; to
return a sharp answer.
Affoda, f, progeny, offspring; issue;
brood, breed.
AffÖlja^ V. a, to render, to remit.
lata — , to send, to^ deliver.
Affora, V. a. to carry away, to carry
off; to deduct; to pay; to purge.
— DC3e, a. purging.
Afgifjjt, m. duty, impost, excise. — Va,
V, a, to deliver up.
Af gjord, a. settled, done; j/r.Afgöra.
Afgjuta, V. a. to form, to cast.
Afglomma, v. a. to forget.
Afgnaga, v. a. to gnaw off.
Afgruild, m. abyss ; pit ; hell. -fOSter,
n. hellish crew. — slik, a, hellish,
infernal.
Afglld, 77^. idol, -a, v. a. to idolize.
. -b elate, n. simuiacre. -d yrkar e,
m. idolater, -eri, 71. idolatry, -isk,
a. idolatrous.
Afgå, V, n, to go away, to go off; to
depart; to die. ~ med döden, to
decease, det af g är i räkningen,
it will be deducted in the account.
—ng, W. decease: departure; sale,
vent, en lok som har -, a book that
Afgäld, m. rent. [takes.
Afgärda, v. a. to enclose, to fence in,
to hedge off.
Afgora, V, a, to dispatch, to settle, to
arrange, hans sak är afgjord,' his
business is done. — en sak, to settle
a business, det är en afgjord sak,
it is agreed on all hands. Idtom
ass taga för afgjordt, let us take
for granted. — llde, a. decisive, po-
sitive. — , ad, decisively.
Afhacka, v. a. to cut off, to chop off;
Af liaka, v, a. to hook off.
Af halka, v. 71. to slide, to slip from.
Afhaudljla) V, a. to transact» to treat.
Afknapra 3
—ling, /". dissertation, treatise; trans-
action, negociation. [away.
Afhemta, v. a. to fetch off, to fetch
Afhjelpa, v, a. to redress.
Afliugglja, V. a. to cut off, to abscind,
to chop off, to hew off, to amputate.
—ning, /". abscission.
Afhysa, ^. a. - ett hemman, - en
gärd, to pull down the buildings of
a farm.
Af hålla, V. a. to withhold, to hold
back, to restrain, — sig, v. r. to for*
bear, to abstain. - sig ifrån tårar,
to refrain from tears, jag kunde ej
— mig ifrån skratt, I could not
help laughing.
Afhållen, a. beloved.
Afhäfva, V, a, to lift off.
Afilälllja, V. a, to pour off, to decent.
-uingsdike, n. sink, gutter.
Afhälldjja, v, a. to deprive off, to strip
off. — sig lifvet, to make away with
one's self. — elig, a. alienable.
Afhängig, a. dependant» dependent.
— liet, f, dependency.
Afliärfla, v. 71. to reel off.
Af hölja, V, a. to uncover, to unveil.
A f hör a, v, a, to hear, to listen * to.
— en predikan , to listen to a ser-
mon. — vitnen, to hear , to »jxaraine
witnesses. — nde, n. examining, trial.
Af kamma, v. a, to comb off.
Afkaiita, v. a. to cut off the corners,
to plain the edges.
Afkappa, v. a. to cut (the cable).
Afkastjla, v. a. to cast off, to throw
off; to profit; to yield, egendomen af'
Icaster icke mycket, the estate does
not yield much, —ning, f. rent, re«
venue.
Af klippa, V. a. to pare off, to clip
off, to shear off. a f klippt ull, fleece.
Afklyfva, v. a. to cleave off, to split.
Afkläda, v. a, to undress, to unclothe,
to strip. — sig all blygsel, to be
quite shameless. — sig sin rätt, to
devest one's self of one's right.
Afknappa, v. a, to lessen, to curtail,
to derogate. [nibble off.
Afknapra I v. a. to crunch off, to,
I*
4 Åfknipa
Afknipa^ v. a. to nib off, to pinch
Afknyta, v, a. to tie off. [off.
Afknappa, v, a. to unbutton.
Afkok, s. decoction. -8, V. a. to boil.
Afkomljlin^, m. descendant, »ma,
f, offspring. — St, 171. revenue.
Afkoppla, V. a, to untie the couple.
Afkortlja, v. a. to abridge; to abbre-
viate; ^to curtail. — ttt tdl, to cut
short a discourse. — något pa ens
lön, to curtail one's wages, —ning,
f, abridgment.
Afkrafsa, v, a. to scratch off.
Afkratta, v. a. to rake off.
Afkunna, v. a. to proclaim, to publish,
to denounce. — lysning, to bid the
bans. — dom, to pronounce sentence.
Afkyl|{a, v, a. to cool, to quench, to
refresh, —ning, f, cooling, refresh-
ment.
AfkÖpa, V, a, to buy, to purchase.
Aila 9 V, n. to conceive. — , v, a, to
beget. — ham, to beget children.
Aflagd, part, af afl'dgga, disused, out
of use, set aside.
Aflelse, m. conception.
Aflig, a. fecund.
Af tassa, Aflasta, v. a. to unload.
—re, m. unloader, discharger.
Aflat, n. indulgences, the pope's par-
dons. -Sbref, n. indulgences. -S-
krämare, m. pardon-monger, seller
of indulgences.
Afleda, v. a, to lead off, to divert, to
turn away. — vatten ifrån en mosse,
to drain a moss. - ifrån rätta va.
gen, to seduce; to mislead, —re, s,
conductor. [due.
Aflefra, f. relic; rest, remainder, resi-
Aflemna, v. a. to deliver, to remit.
Aflena, v. n. to thaw off.
Afleyerera, t;. a. to deliver, to remit.
Aflida, V. n, to expire, to die, to de-
cease, den aflidne konungen, the
late (deceased) king, hennes aflidne
man, her defunct husband.
Aflifra, v, a. to execute, to put to
death, to kill.
Aflinda, V, a. to unfold, to unwind.
Aflisma, v. a» to coax out of.
Afmota
AflOCka, V, a. to entice away, to ob-
tain by blandishment. — ndgon en
hemlighet, to draw a secret from one.
Aflopp, n. drain; issue, event. — Sdlke,
n. drain. -Sränna, /. kennel, sink.
— SSå, m. cooling-tub.
AflOSSa, V. a, to untie, to relax.
Aflyfta, t7. a. to lift off.
Aflysa, V, a, to abrogate. - riks-
dagen, to give public notice of the
dissolution of a diet, all utförsel
af spannmål aflystes, the exporta-
tion of grain was prohibited.
Afläng, a. oblong, oval.
Aflåta, V. a, to cease; to leave off;
to forbear; to let. — en skrifveJse,
to promulgate a writing, hon afl'dt
icke att bedja, she did not cease en-
treating.
Aflägga, V. a. to lay aside, to lay by,
to abolish. — hesÖk, to pay a visit.
— sörgedrägt, to leave off the raourn-
ingsoit. — vitneshörd, to bear wit-
ness. — en ed, to take an oath. — en
berättelse, to report, -re, w. layer,
set, cutting.
Aflägse, ad, far from, out of the way.
— n, a. aside, remote^ distant. — nliet,
f. remoteness.
Aflagsna, v. a. to remove.
Aflönjla, V, a, to p^y off. -ing, f.
pay, payment; wages.
Aflopa, V. n. to run off, to turn out,
to terminate, hvem vet huru det
vill — / who knows what will be the
result of this?
AflÖS|[a, V, a. to absolve, to untie, to
unbind. - cn skildtvakt, to relieve
a eentry. —ning, f, untying; relief;,
absolution.
Af^agra, v. n, to grow lean.
A f mala, r. a. to grind.
Afmarschera, v. n, to (narch off; to
decamp.
Afniasta, v. a. to unmast.
Afmatta, v. a. to enfeeble, to weaken,
to tire out. — ^g% to exhaust one's
self.
Afmlnska, v. a, to diminish, to lessen.
Afmota^ t^. a. to drive awar*
Aftnala
Afsinad
Afmåla^ v, a, to draw, to picture', to
portray ; to describe.
Aftllätjja^ V, a, to measare off, to mete,
to take the dimension. — med ett
snöre f to measure out with the line.
— ett läger, to mark out a camp.
—ningy a. mensuration. .
Afaappa, v. a, to pull off.
Afuarra, v, a, to cheat.
Afhypa, v. a. to pinch off..
Afllämarej m, purchaser, customer.
Afnöta^ V. o. to wear away, to wear
Afnott, a. worn out. off
Aforism^ m, aphorism.
Afpacka, v. a. to unpack, to unload.
Afparera, v. a. to parry, to ward off.
AfpaSSa^ V, a, to adapt, to suit, to fit.
— det ena efter det andra, to
square a thing by another. — tiden,
to time, to regulate as to time, af-
passad efter hans sinne, accom-
modated to his mind.
Afpina, v. a. to extort.
Afplana, v. a, to level, to plain, to
efface.
Ailplank||a, v, a. to divide by a fence.
— ning^ f, partition of planks.
Afplatta^ v. a. to make flat and even.
AiY)l0Cka) v. a. to gather, to pluck off.
AfpOCka^ v. a, to bully one out of a
thing.
Af^rata, i;. a. to talk one out of a
thing. (tort.
Af)pressa) t;. a, to squeeze off, to ex-
Afpricka^ v. a. to point out, to distin-
guish by points.
Afprnta, V. a. to abate, to chaffer. .
Afpntsa, V, a, to wipe off, to cleanse.
Afpåla^ V, a. to pale, to enclose with
Afqvista, v. a, to lop off, [pales.
Afqvitta, v. a. to deduct.
Afrad) m, rent, tribute, aver-corn. — S"
tionde^ W. tithes paid from land.
Afraka, V, a. to shave off, to rake off.
AfVappa, V. a, to white-wash, to pla-
Afraspa^ V, a, to rasp off. Ister.
Afreda^ v. a, to thicken.
Afresa, V, n, to depart, to set out,
to start, — , /. departure, goin^f
away.
Afrifva, v. a. to pull off, to tear off.
^- huden, to gall the skin.
Afrinna, v, n, to flaw away ; to drip,
to trickle down.
Afrista^ v, a, to shake off.
Afritjla, v. a. to delineate,* to draw.
-ning", /". delineation, draught, sketch»
Afrosta, v. n. to rust off.
Afrulla, V. a, & n. to roll down.
Afronda, v, a, to round.
Afruttna, v, n, to rot off.
Af rycka, v. a. to puU off, to pluck off.
Afråda, t;, a. to dissuade, to dehort.
—11, n. dissuasion. — nde,.a. dissua-
sive, 't-ning, /. deduction.
Afräk||na, v. a. to subtract, to deduct.
Af rate, W. useless halm.
Afrätt||a, v, a. to execute, to put to
death, -ning, f. execution. -Splats,
m. place of execution.
Afiodja, Afröja, v, a, to remove.
afröjd mark, cleared ground, -nde,
n. cultivation. -
Afroka, v, n, to evaporate.
Afrösa, V. a, to set landmarks, to limit.
Afsadla, v. a. to un^uddle.
Afsagd, part, af afs'dga, - fiende,
sworn enemy. — dom, pronounced
sentence.
Afsaknad, f, regret; miss, want, loss.
Afsaln, n. sale, till -, for sale.
Afsats, m, shelf, broad step; terrace.
Afse, V, n. to aim at, to tend to, to
design, to have in view.
Afseende, n. respect, regard, intent,
intention, purpose, i — pä, in re-
spect to, with regard to. detta har
— på det föregående f this allude»
to the foregoing.
Afsegla, V. n, to set sail, to sail off.
Afsela,"^!;. a. to unharness.
Afsides, ad. aside, apart, distant, out
of the way. flfå'— , to retire.
Afsigkonimen, a. decayed, broken:
confounded. Ition, design.
Afnigt, 771. view, end, purpose, inten-
Afsillja, V, a. to filter. >ning, /*.
decahtation, filtration, excretion,
Afsina, v. n, to dry. -d^ a. baireo»
sterile.
6
Afsitta
Afsticka
Afisitta, V. a. to pay off (a debt) by
sitting in prison. — , V. n. to dis*
mount, to alight (from a horse).
Af sjunga, v. a. to sijxn off.
Afskaf, 71. shavings, parings, -ning^
f, scraping, -va, V. a. to scrape off,
to abrade.
AfskaflTa, V, a, to abolish, to repeal,
to rescind, to take off, to set aside.
— nde, n. abrogution.
Afskaka, v. a. to shake off.
Afskala, v. a. to pare, to peel off.
Afsked, n. farewell, leaye, congee; dis-
charge, dismission, taga — ur tjen-
sttn, to give up one's commission.
—a, V. a, to discbarge, to dismiss.
-sbesök, n. farewell- visit, -sbref,
n, letter of discharge. -Sdryck, m.
parting -cup. -spredikan, f, vale-
dictory sermon. — SSkål^ m, farewell-
toast.
Afskicklla^ V, a, to dispatch, to send
away, to detach, —ning, /, dismis-
sion, sending away.
Afskilja, V. a. to separate, to part, to
withdraw ; T. to precipitate. — svaf-
velaktiga delar ^ to clear from sul-
phur, afskild lefnad, retirement.
Afskjuta, V. a. to discharge, to fire,
to shoot, to let off (a gun).
Afskrapy n. scrapings, refuse, dregs,
filth, —a, V. a, to scrape away,
Afskrifiining , f. copying; deduction.
— t, m. copy, transcript. — va^ v, a.
to copy, to transcribe, to write out.
—Tare, m. copier.
Afskrabba, v. a. to skrub off.
Afskrufra, v. a. to unsjcrew.
Afskräcka, v. a. to deter, to discou-
rage (from any thing).
Afskrade^ n. scrapings» filings, offal,
refuse.
Afläkudda, v, a. to shake off.
Afsknm, m. scum, froth, -ma, v. a.
to skim off, to skum off, to fleet, to
despumate. afskummad mjölk, fleet-
Afskura, v. a. to scour off. [milk.
Afsky, 77). aversion, abhorrence, -yard,
a. abominable.
fskärjla^ v, a, to out off, to amputate.
- svansen på en Ji'dst, to dock a
horse. — säden ^ to mow. -ning,
f, amputation, abscission.
Afskölja, V, a. to wash away,
Afslag, n. denial, refusal. T. lochia.
— pd priset, abatement of the price.
Afslicka, v. a. to lick off.
Afslipa, V, a. to grind off; to polish,
to smoothe.
Afslita^ V, a, td break, to tear off.
Afsluta, V, a. to conclude, to determine;
to balance, to settle (an account).
Afslå, V. a. to beat down, to break,
to cut off, to refuse, to deny, to re-
pulse, to abate.
AfslÖja, V. a. to unveil, to uncover.
Afsmak, m, disgust, distate, dislike.
—lig", a. disgustful, loathsome.
Af smalna, v. n, to grow smaller.
Afsmula, v, a. to crumble off.
Afsmillla, V, a, to fire off, to discharge.
Afsmälta, v. a, to melt off.
Afsneda, v. a. to out bias, to slope
Afsnä^a, v. a. to huff off. [off:
Afsomna, v. n, to die, to expire.
AfsOpa, V. a. to sweep off.
Afspegla, V. a, to reflect, to mirror.
Afspetsa, V, a. to point, to sharpen.
Afspillra, v. a. to exfoliate; to shiver.
Afspinna, v. a. to spin off.
Afspisa, V. a. to feed, to supply. ->
en med fagra ord, to put one off
witn fair words.
Afsplittra, v, a. to splinter off.
Afspola, V. a. to unspooi.
Afspringa, v. n, to spring, to burst.
Afsprång, n, leap; digression; differ*
ence, contrast.
Afsprätta, v. a. to picir off, to rip off;
Afspänna, v. a. to unbuckle, to un-
bend, (to stop (Sngan).
Af spärra, v. a. to shut out, to debar :
Afstadna, Afstanna, v. n. to cease,
to stop, to cease to go forward, all
handel är af stannad, there Is a
total stagnation in trade, hlod sovfl
af'stannar, blood that stagnates.
Afsteg^ 71. slip, digression.
AjQiticka, v, a. to point, to ^itch* ->^
v^ n, to cootraat (witb)«
Afstiga
Afstiga^ V. n. to dismount, to alight.
Afstrafl][a 9 v, a. to punish, to cha-
stise. — nillg, f. punishment.
Af stryka, v. a. to wipe ofif; to strip
Afstråk, n. T. litharge. [ofif.
Afstympa, V, a. to mutilate, to mangle,
to main, to curtail, to cut short.
Afstyra, v. a. to avert, to divert, to
turn aside, to turn off, to prevent.
Afstyrka, v. a. to dissuade, to divert.
Afstå; V. n. & a. to desist, to give
up, to yield up, to resign. — sin ta-
Ian, to disclaim one's pretension,
Afstånd, n, distance, difference.
Afstänglla, v. a. to separate, to se-
clude> to confine from , to exclude, to
shut out. -sel, a. fence.
Af stöka, V. a. to put in order, to clear.
AfstÖta, V. a, to thrust off.
Afsugare, m. layer. [refrigate.
AfsTala, Afsvalka, v. a, to cool, to
.Af svalna, v, n. to evaporate, to cool.
jAfsveda, v. a, to singe off.
Afsyimma^ v, n, to faint, to svroon
away. [abjuration.
Afsvärja, v. a, to abjure, -nde, n,
Afsåga, V, a. to saw off.
Afsäg||a, V. a. to abdicate, to resign.
-else, 71. abdication.
Af sälja, V. a. to sell off.
Afsända, v. a. to dispatch, to send
away. — ro, m. dispatcher, consigner.
Af sänka, v. a, T. to sink a shaft.
Afsättjja, V. a, to take off; to sell;
to degrade, to depose, to remove, to
dethrone. — ailde, n. deprivation,
suspension, —ning, f, removal; vent,
sale; T. amputation.
Afsöndlija, v, a. to separate, to dis-
.unite, to part; to secrete, —ing, f,
separation , segregation.
Aftacka, v. a. to dismiss, to disband.
Af tackla, v. a, to unrig. — , v, n,
to grow weak, to decline.
Aftaga, V, a, to take off, to remove;
to delineate, to portray. — , V. n, to
decrease , to decay , to grow less ; to
decline, to wear away; to wane. — nd©,
n. decrease, decline; wane, ^IQ^ m»
buyer, custQwer; ftayer.
Afvelsam 7
Aftal) n. agreement, stipulation, —a,
V. a. to appoint; to concert, to agree
upon.
Aftappa, V, a. to draw ofif, to tap, to
empty, to decant, to drain, to bottle.
Afteckljna, v. a. to draw, to deline.
ate. —ning, f, drawing out, sketch.
Afton, m. evening, even, i gar af-
tons, last night, i — , to night.
-dagg, m. night-dew. -niusik, f.
night-music, serenade, —måltid, m.
supper, hälla — , to sup. —ring-
ning, /". curfew-bell, -rodnad,/'. red.
ness at sunset, evening-red. -Stjärna,
f. evening -star, vesper, -sång, m.
evening-service. — vard, m. nunchlon.
Aftorka, V, a. to wipe off, to dry up.
Aftruinfa, v, a, to take by a trump.
— Qiagon, to snap one up.
Aftryck, n, impression, stamp, copy,
print, —a, V. a, to impress, to im-
print, to stamp. [tired..
A f tråna, v. n. to decline, to grow
Aftradlja, v. n. & a. to retire, to with-
draw, to resign, —ande, n, giving
up, abdication, surrendering. — ©, 7i»
retreat, retirement; privy, necessary,
gifva en visa summa i — , to pay
a sum for giving a claim,
Auf tunna, v. n. to thin,
Af tvinga, v. a. to extort, to force
from,
Aftvå, A f tvätta, v. a, to wash away,
Aftvående, W. ablution. [off, out.
Aftyna, v. n, to languish, to pine
away, to decay, to dwindle.
Aftåg, n. departure, retreat. l)låsa
till — , to sound the retreat. -E, V. n,
to retreat, to march off,
Aftacka, V, a, to uncover; to unroof.
Afund, W. envy, grudge, -a, V. a.,
—as, V, d, to envy, to grudge, to re-
pine (at), -sfllll, -sani, -SJuk,
a. envious. -SJuka^ /*. envy. -Svärd,
a, enviable.
A f vakt a, v. a. to wait for, to attend.
— n, f. expectation, waiting.
Afveckla, v. a. to unfold, to unwind.
Afvel, m. breed; stock, stock of cattle,
rearing, -bi^ 7). queen- bee. -sam^
8
AfVelsamtet
Aktie-bolag
a. prolific, fruitful, -samliet, /.
feouadity, fertility. -Sgård^ m. farm,
tenement» dairy, -skaka, f, cake
of wax. »Spipa, f, cell in the bee-
hive. -StO, W. mare. -SUgga, /.
farrow.
Afvenbok) f» hornbeam.
Afverkl|a, V, a. to consume, to use,
to employ, -nisig^ f. consumption.
Afrexla^ V, a. & n, to change, to al-
temate.
Af vig) a. inside out; averse, cross,
wrong, surly, sullen, disinclined, v'dnda
afvigt, to turn inside out. afviga
sidan, the reverse, the wrong side.
föra — sköld, to rise in opposition
against lawful authority, —hdt^ f.
averseness, disaffection.
Afvik{|a, V. n. to deviate, to digress,
to stray, to go astray, to decline; to
elope. — hladet, to make a dog's
ear in a book, -else, m. fold; de-
viation, anomaly.
Afyinda, v. a, to reel off, to unwind.
AfTisa, V. a. to tum off, to refuse.
— re> m, oomer-post; T, sponsorn.
Afviska, U. a. to wipe off, to dust»
Afvita, a. mad, lunatic.
Af vittra, v, a. to portion. - sina
ham, to deliver up the patrimony of
one's oLildren. - allmänningar, to
divide, to part, to snare.
Afväg, W. byway, bypath; ill course.
—es, a. & ad. distant, far off, remote.
Afväga, V. a, to weigh, to poise.
Afvalta, V, a, to roll off.
Af vända, v, a, to avert, to turn aside ;
to detach; to parry.
Afvänja, v. a, to wean; to disuse.
nyss afvandt lam, weanel.
Afväpna, v, a. to disarm.
Afvärja, v, a. to keep off, to put by,
to ward oif, to avert.
Af yttra, v. 0. to sell, to dispose of.
Afäta, V. a, to eat off.
Afösa, V, a. to scum, to scoop off.
Ag, m. bog-rush.
Aga, f. correction, castigation. ~, V. a,
to chastise; (träd) to lop. -1ÖS,
a. licentious, loose..
A gat, m. agate. [agency.
Agent, m, agent, proctor, -ur, f,
Ag^ra, V. a, to act, to perform.
Agersilke, n, thorny poppy.
Agg, n. grudge, spite, rancour; prick-
ing, sting, -a, V. a. to pain, to
prick, to sting.
Agio, n, agio, -tage, n. agiotage,
stockjobbing, -tera, V. 71. to stock-
job. -tor, m. stockjobber.
Agn, 71. bait. -, f, husk, chaff, -ar,
/. Jpl. chaff, -borst, 71. awn, arista.
A graft', m, clasp.
Agronom, m. agriculturist.
Ah! i. ah! ot oh I
Ajt I. oh! oh dear!
A justera, v. a, to adjust, to put in
Akja, f, lappish sledge. lorder.
Akleja, /". columbine.
Akt, 7». care, attention; intent, pur-
pose ; outlawry, ban ; judicial act ; act.
gifva - jpa något, to take notice of
a thing, taga tillfället i -, to
watch one's opportunity, taga sig
i -, to have a care, -a, v, a, to
mind, to tako care; to tend; to stick
at; to esteem, to value, to respect, to
regard, ringa - en, to make no-
thing of one. — sig, v. r. to be on
one's care , to take care of one's self.
— nmg, f. esteem, respect, regard,
deference. ~Sam, a. attentive, mind-
ful, heedful, careful, -sanihet, /.
carefulness.
Akter, m. stern. -, av. abaft, astern,
skeppet som ligger * om oss, the ship
riding astern of us. sacka — ut, to
drop astern, -blysa, f poop-lantern.
-däck, 71. poop, -iiagg, f. ensign.
-iordäck, 71. quarterdeck, -kanon,
7». sternchase. — kastell, n. poop.
-last, f. hind-load, -luck/l, f, after-
hatchway, -oni, prep. & ad. abaft,
aft, astern, -skarp, m. run; after-
peak, -skepp, n, afterbody. -Span-
ter, f. pi. afterbody, -spegel, m.
square stern, eternage. — stäf, W,.
sternpost, bodypost. —tåg, 71. stem»
fast. — ut, ad. abaft, astern.
Aktie, m. action^ share, stock, -bolag.
Aktieteckning
n. joint-stock«company. -tccknillg,
/. stock . subscription, -ägare, m.
shareholder, actionist.
Aktör, m. accuser, irapeacher, plaintiff.
Aktris, /■. actress.
Aktuarie, ra. recorder, actuary, clerk.
Aktör, W. actor, performer, stage^layer.
Al, f. ålder.
Alabaster, m, alabaster.
Alarm, w. alarm, noise, din, tumult.
blåsa — , to sound alarm.
Aldrig, ad. never, at no time.
Alf, m. tufa, subsoil; alf, elf.
Alfabet, n. alphabet.
Alfågel, m. longtailed duck.
Alka, m. puffin.
Alkali, n. alcali. -nsk, a. alcaline.
Alkof, m. alcove.
Alkufva, Alkutta, f. smeir.
All (allt, alla), a. all, every body,
every one. en gäng för alla, once
for all. för all ting, by all means.
hans penningar äro alla, his money
is gone, tiden ar all, the time is
out. allt ifrån min ungdom, from
my youth up. [slag,, all sorts.
Allahanda, a. various, several. -
Allaredan, ad. already. [rent.
Alldag-lig, a. daily, every day; cur-
Alldeles, ad. entirely, quite, wholly.
Alldenstnnd, ad. whereas, because,
in as much.
Allena, ad. alone, -st, ad, only,
solely, merely, but, provided, purely.
Aller (allra, aldra), ad. den Allra-
högsta, the most high, allemadig-
ste, most gracious.
Allesamman, ad. altogether.
Allestädes, ad. every where.
A 11 fader, m. father of all.
Allfara-Täg, m. great road, high-
way, [mon.
All gemen, a. universal, general, com-
Allgod, a. all-good.
Allhelgonadag, m. All-Saints day.
AUkraft, Allmakt, f. omnipotence,
almightiness.
Allmoge, m. peasantry, country-people.
Allnkän, a. public, common, popular,
vulgar, trivial, allmänt möte, occu-
Altröst
9
menical council. — sjuTcdom, epide»
mical disease. — v'dg, highway, det
allm'dna, the public. ~het, f, pu-
blic, -nelig, a. universal, general,
-neligen, ad. universally, generally.
—ning, f. common.
Allrådande, a. arbitrary, omnipotent.
Alls, ad. at all.
Allseende, a. allseeing.
Allsköns, a. all manner, of every kind.
AUmäktig, Allsvåldlg, a, omnipo-
tent, almighty.
Allt, ad. visserligen, säkert; yet, ne-
vertheless, for ail that. - tfter som,
according as. — fort, continually. —
jemt, incessantly, - härtills, all
along till now. - sedan, - ifrån,
ever since. — igenom, quite through,
thoroughly. — ihop , altogether. —
ofver, all over. — för ett, perpetu-
ally, without intermission, —för, ad.
too. — mycket, too much. — stor,
too big.
Alltid, ad. always, ever, perpetually.
Allting, n. every thing, universe.
Alltsammans, ad. altogether.
Alltså, ad. thus, so. [(to).
AUudera, v. n. to allude (to), to hint
Allvar, n. earnest, seriousness. — ligj
-sam, a. grave, serious, earnest, so-
ber, —samhet, f, earnestness, seri-
ousness, gravity, -samt, ad. ear-
nestly, seriously.
AUYetjjailde, a. allknowing, omniscient.
—enhet, f. omniscience.
Allfis, a. allwise.
Aim, f. elm, elmtree.
Almanack, f. almanach, calendar.
Alm08|la, /. alms, charity, -elljon^
n. almsman, -eföreståndare, m.
almoner. [ell.
Aln, f. ell, yard, -tals, ad. by the
Alrun, m. Alrnna, f. mandrake.
Allster, m, spindle-tree.
Alster, n. breed, offspring, production.
Alstra, V. a. to breed, to produce.
Alt, m. alto, counter-tenor, -fiol, m.
bassviol with four strings. — ist, m.
counter-tenor. -rOSt, -Stämma, f
second tenor.
10
Altan
Anlora
iitan, -
iJtare,
the
_-_ -I.e. -duk, m. ^.:-; ....
-gods, n. iitATÄ^e, -gåag. ri
ÅlteratloB, ' - e-ri-:-, i---
Altéclrt, ;*. r
AltiU, /. W^: :
moose.
Ålim, «. ai:L=:. -aktl^, -artAdy
-blklldAd, -haltig, a. alommoM.
-brott, n. aiampi:. ^-ratten, n.
alum-wÄter.
Alrarsten, m. UmartoBe oT.ölaad.
Amals-amera, v. a. T. to
Am b, ». ambs, two
Ambassftd, m. aabaMj.
Am b ra, /. ambergm. [i
Ametiat, m. umUitsL
ÅHijUlt, «. amMBth, asbestos.
Amiral, m. adairaL -itet, n. ad-
miralty. — akvpp, n. admiral's ship.
Amma, f. nurse. •, 17. CL to Dorse.
Amper y o. bitter, sharp, -het, f.
-or.
Amt, n. eoanty, bailiwie. -maa, m.
bailif. -manskap, «. bailtwie, juris-
diction of a bailit
Amar, m. miUct-frasa.
An, ad, dtt gick ej -, it did not Uk?
efect. det går aldrig -, it will
nercr do. dtt gar — , so so, pretty
welL han är illa der ^^ he Is but
01 off. af och -, to and fro.
Ad a, r. a. to foreknov, to forebode.
Ananas, «. aasaas, pino-apple.
Anatom, m, aiMtomist. -i, f. ana-
tocy, dhsectioii. -isera, v. a. to
T'trr'ir, Xm ilissfft — Isk, a. ana-
toniieal.
Anbefalla, v. a. to Kcomiwd , to
charge cne wi-Ji, to eommit.
Anbelanga, r. tu to concern-
Anblick, «. look, Tiew, a^eet. algiil.
Anboren, a. irbcm, Inni*^, mtlTe,
Anbrinsa. r. a. lo bring Ln, *wO place,
Anciennitet, f. Scu::.-::-, e^iersMp.
And, f. vrlld deck, -drake, :::. drake,
caUard. -mat, 771. d;;ckT¥&ei. -Unee,
~;. zl:'z.:'^. [lixe.
.4.Dd, ;*, -i:T-5t. -etid, m, harvest.
And a(Ande),m.^ari^^fc?rj^?^ breath,
rasp, -as , V. d. to b.-räthe , to re-
=p:.-«, tc ri;. -edra^. r„ aspiration.
-edragt, -i. :-.;:-*•..-. -elos, a.
lifeless.^ -fått, -lö^
»kål, n. brea-jiirg.
ff^^^^ —mm, n. ::-:i.-:z?.t-:i:e,
respite; pause, -tae, r^ c.-ra-.n, ga^p.
— tlllt€0, O. out of breaUi. -täppa,
/: shortasss c f - -a. -tapt,
a. asUHHtic.
Andakt, m. -sofningar,
pL relives .
Asda^ WL. ^06t, fifih;; sp.'.'ght, cind;
seal, ecstasy, icHpiratior. dtn helige
-, the holy Ci . -11 g , andlig",
O. spiritual, g .i.j i-.-aterial; cc
sississtiril; r^Ii^. . . -:: ståndet,
the eieiTy. -rlk, a. u^eniooé, spi-
rited, vitty. -skådare, m, Tisfaauy.
— ajB, /. ridon.
AmdeL m. portion, share, lot.
ADdom, m. iMrchonnd.
Andra, o. oCbsr, iicxt,seeead; opposits.
Ajidraga, v. a, u aikes, to sesig»,
- kULQOmdl emot at, to prefer oncTs
■swplaints against one. -nde, n.
qootation; allegation.
Andryg, a. birth-proud.
Andäktig, o. derout, öeTotionaL
Anfall, 71. onset, atuck, assault, fit,
charge, -a, v. a, to attack, to charge.
-akrig, n. offensiTe war. -STlnkel^
A. angle of inridenec. -StIs, od.
oSessiTely. [demand.
Amfordraft, /. ilf—mi vid -/ vpoi
Aafnkta, r. a. to aoistea, to weL
Anfakt])a, v. a. to plague, to pester.
— rig, V, r. to festicolate, to bustle,
-nlng, f. aOictioii, rezation.
Anförda, v. a, to eondoct, to comaaad.
An förande
to snide; to aliese,'to fjto, te re-
late, -aade^ a. eoadMt, pnåaaet',
aUeeaaoB. -are, «. lader; dde^
eoBUBaader, capUin. -iogstetkes,
x. sieit ofqaoutiaii.
Anförtro, «. il to tnst, to
wlih, to eoKBit. —My O.
- syssUi, trust.
Anforrftndt, m. ^ /I lelatioB
iL2n, kimwQBUi. >er, pt. kmsSblk.
Ingel, m. aagi^
ABgelagem, a.
qoence, of
for), -iiet, f.
det är ingen åtar —, it is bo great
matter. [li^t&l,
Ingenam, a. agreeable, plMBt,
AngifTfty r. a. to doisB» ^ em
ticOf to dcBoance, to
to cater. — em, fos, to act Ike tsae,
riatiaa, iatimaliiin^ iiifiMMiikai. — 16^
«. infonoer, dcaioeiieer.
Aogrepp, It. grasp, attack, aasaalt.
An^'ripa, r. a. to attack, to charge,
to fall apoo, to weaken, to debilitate,
to corrode. — e» lok; to take a Bat-
ter in hand, —ro^ m, aaealtcr, al-
täcker, aggietfor.
ABgrinsuide,
Antupen
11
a.
Angå, V. «. to eoaeern, to rdate, to
respect, to bdon;, to tooek. éet
angår wdg ieke , it is nose of my
hv<td mig atigår, as for
as to Me. "tmdty part £ frp.
rdating,
AmlUUi?, «. party,
band, gang.
Anliellaj r. O. to detain, to slop; to
arrest; to solidt, to beseeek, to en-
treat, to sae, so ask. -B, f. petition,
suit, entreating.
Anbän? mre,
— ig, a. pending (in cocnt).
Anhörig, o. kindred,
relation, kin^tan
Animerm, «. a. to an
Anls, 01. anise.
-. «.
AbK^ f- dwk. -tomda, BL dnke.
AbIlBT, ABkare, «. aadnc - i k».
rar, niMp ■■■ <^ J f £Q aakars, to
eoMo at an anchor. Ugga far ~, to
rMe, to Ba rt inrhor oakoiTldb^
^"^ .' arm af «i ancteTUlad,
r.gn«d. -tatt, -.cap.
otan. -djBB, /. bOlboaid. -Aj,
«. loidE, palak -grBBd, m. andMr-
cf an anchor, -kon, «. crown cf
an anchor. -krOBft, f. stock of the
anchor. -^bIb, f. izcbalL -I1BB9
f. eaUe. -^li^, «- shank of an
anchor. -!•§, a. ■HMiniri -p^i-
BiB^ar, pL mmkmagu -»JBt, a.
bOL -TBliBg^, a. I 111 • t -«ko,
bread. -ståUe, B. inrh^gB -tA&
B. cable. tiAin.
Ankare, m. ^etfrnfMrm^^ anchor^
ABkra, v. m. to anchor, to aoar.
AmklBgt», V. a. to a«nse (of, fw^);
ABkBjtB, V. «. to
ABkOBi||SB, «
: to be drank; to
rot, to eocrapL — DieB, a. arnred;
fom Wkotvaror) tainted. -Bt, ■.
arriraL vid dagem» -^ with day-
break.
ABlae, A.
ABledfiB, «. B. to goide. to
ABletfe, «L
i sitt BBldct «cett, with
of bis
ABlitB, «. c. to
AbIopp, b. ran,
ABlBpeB,CL
12
Anlägga
AnlftSr^ll^^ v» a. to lay, to plan, to
scheme, to concert, to eontrive, to de-
sign, to doTise; to eotablisb, to build,
to fonnd; to lay out; to put on.
»ftrO^ 971. founder, contriver. — nitlg^
f. plot, design, scheme, contrivance;
adtablishment, foundation, hemlig —,
cabal, intrigue.
Anlända 9 v, n, to land, to come to
shore, to arrive. — nd©, W. arrival.
Anlo'pa, V, n. to enter, to arrive; to
losa the brightness, to rust, to tarnish,
to grow blue; to blue, to rust.
Anman||&9 v. a. to summon , to ad*
monish. — Ing^ f» challenge, exhor*
tation, admonition.
Anmoda y t;. a, to request, to desire,
to ask, to solicit. — D^ /. request,
desire, solicitation.
Anmäla^ v. a. to announce; to usher
in, to give in; to remember; to pre*
tent; to introduce. — n^ /. announce-
ment, introduction, presentation.
Anmarlbllia^ W. a. to observe, to re*
mark, to note, to take notice. — nlng^
f. observation, remark, g'&ra — vid,
to take notice of. -nlngSTard, a.
remarkable.
Annaler^ m. pi. annals, chronicle.
Annalkande, a. approaching. -, n.
approach, approximation.
Annamljnia, v» a. to receive, to take.
-melse^ m, reception. Quds mart'
doms «, the incarnation of Ood.
jLnnan, a. (ann^t^p^ andra), other.
en — , another, ingen — , no other,
nobody else, 6W — gang, another
time. €71 eller —, somebody or other.
hvar - dag, every other day. älska
hvarannan, to love one another.
detta är ej annat on, this is at
best but, no more than, nothing better
than, -dagsfeber, m. tertian-feber.
Annars, ad. otherwise, else.
Annektera, v. a. to annex.
Annex, 7l, chapel of oase.
Annons, m, advertisement, -era, V.
a, to advertise..
Annor, ad, other. -ledes, -landa,
ad. otherwise. -BtÅdes, ad, else-
Ansla
where. — ifrån, from another place.
någon — , somewhere else, ingen — ,
npwhere Alse.
Anor, f. pi, ancestry, descents.
Anordn|{a, t;. a. to order, to arrange,
to regulate, to assign, —are, m,
arranger, assignor, —ing, /. arrange-
ment, disposition, order.
Anorganisk, a, inorganic.
Anqyicka, v, a. to amalgamate.
Anrop, n. call, calling, —a, V. a, to
invoke, to implore.
Anrycka, V, n, to come on, to advance.
Anrätt{]a, v, a, to prepare, to dispose ;^
to dress, —ning, f, course, service.
Anrora, v. a, to touch.
Ans, m, attendance, care, looking ar-
ter, —a, V» a. to look after, to dress,
to nurse.
Ansats, m. onset, disposition.
Ansatt, a. oppressed; afflicted.
Anse, V. a. to regard, to respect, to
look upon, to take, -dd , part, re-
garded, respected, creditable, of note.
—ende, n. bearance, sight, appear-
ance ; account , reputation , credit ; re-
spect, regard. — till personen, re-
spect of persons, efter allt — , seem-
ingly, i — till, in regard of, by rea*
son of, in consideration of. — nlig,
a, considerable, conspicuous, eminent
notable, -nligen, -nligt, ad.
considerably, largely.
Ansigtye, n. face, countenance, visage.
-sdrag, n. feature, -sfärg, m,
complexion. — SStäilning, f. phy-
siognomy.
Ansjovis, m, anchovy.
Anska^a, V, a. to procure, to get, to
provide, to purvey. — ndo, n. pur-
veyance, —re, 771. ingresser.
Anskjata, V, n, to crystallize, to heal.
An skri « n. outcry, scream, cry.
Anskrifyen, a. credited, discredited;
accounted.
Anslag, n. project, measures; placard,
affix. - på en bössa, butt-end.
Anslå, V. a. to post op; to grant, to
allot, to appropriate, to settle, to de«
etinate; to tax, to rate.
Ansols
AnSOlSy ad. against the son.
Anspann^ n. putting to, set of horses.
Anspela, t;, n. to allude (to).
Anspråk, n. challenge, claim, preten-
sion. -sfuU, a. pretending, assum-
ing. —slös, a. unassuming.
Anstalt, m. disposition, order, prepa-
ration, arrangement, measures, —ft,
v. a. to order, to regulate, to dispose,
to adjust.
An stick a, v. a, to taint, to infect.
Anstifta, v, a, to devise, to contrive,
to machinate, to raise. — n, /. de-
vice, contrivance. —1*0, m. deviser,
contriver.
Austryka, V, a, to colour, to paint.
Anstränglfa, v. a. to strain, to fati-
gue, —ning, f. effort, straining.
Anstå, V. n, to become, to befit, to
beseem, to suit, to please; to put off
for. a while. — nd, W. respite, delay,
put off, indulgence. lUan — , without
delay. — ndsb^Of, 71. letter of respite.
Anställa, v, a. to order, to arrange;
to place, to employ. — försök, to
make experiments.
Anständig, a, decent, becoming, suit-
able, fitting, proper, —het, f. de-
cency, decorum, — t, ad, decently.
Anstöt, 97t. fit, touch, -a, V, a. to
thrust against, to offend against. — Ilg,
a. scandalous, offensive. — llghet,
f, outrage, impropriety.
An8Tar« n, answerableness , account-
ability, trust, ställa till -, to call
to account, std till — , to be ac-
countable, —a, V, n, to answer (for)
to account (for). — Ig, a, answerable,
responsible, accountable, -ighet, f,
answerableness.
Ansätta, v. a, to set upon, to charge,
to attack, to engage, hlifva ansatt
af en häftig sjukdom, to be taken
with a violent distemper.
AnsÖk||a, v, a, to beseech, to sue for,
to solicit, —an, -ning, f address,
suit, petition, request.
Antaglla, v. a. to receive, to accept,
to aäsum^^ to ado^pt, to embrace ,to
Apotekarekonst 13
take up; to ,admit of, to suppose.
—ande, n, —ning, f, reception, sup-
position, acceptation, adoption, -ligj
a. acceptable, admissible.
Antal, fl. number, quantity.* ctt ringa
— , a few.
Antasta, v. a, to assail, to set upon.
Anteckjina, v. a. to note , to set down,
to minute down, —ning, /. anno-
tation, note.
Antedatera, v. a, antedate.
Antingen, c. whether, either. - eller,
whether — or, either — or.
Antipati, f. aversion, antipathy.
Antiqvarie, m. antiquary ; second-hand
bookseller. [n. accession,
Anträd||a, v. a. to enter upon, -e,
Anträfta, v. a. to meet with.
Antvarda, v, a, to commit, to deliver
in trust.
Antyda, v. a, to signify, to make known.
Antag, n. marching on. -a, v. n.
to approach, tö move onward.
Antändjja, v. a. to light, to set on
fire, to kindle, to inflame, "lig^ a,
inflammable. — nlng, f. lighting, in-
flammation.
AnYis||a, i;. a. to aSsign, to direct; to
instruct, to indicate, —ning, f, assign-
ment, direction, instruction.
AnTUxen, a. hidebound, sinewshrunk.
AnTänd|{a, v. a, to bestow, to employ,
to apply, to use. — all sin flit, to
do one's best, ilia — , to misemploy.
- alia sina krafter, to work every
nerve, —bar, a. appliable, practic-
able, -ning, f, employment, appli-
cation.
AnTärfjIning, f. levy. -Yä, v. a. to levy.
Ap||&9 f* ape, monkey. — aktig, a.
apish, -eri, n. mockery.
Apel, m. apple-tree, -grå, -kastad,
a. dapple«grey. — sin, m. sweet orange.
Apost||el, m. apostle, -la-embete,
n. apostieship. -la-gerningarne,
2)1. acts of the Apostles. — Olisk^ a.
apostolical.
Apotek, n. apothecary's shop, —are,
m, apothecaryj pharmocopolist. — ar©»
konst^ /• pharoMoology.
14
Appell
Appell, 971. app»al; call, -erft^ V. n.
to appeal.
Appetitj m. appetite, stomach. — lig,
a. delicate, inviting, appetible.
Applicera, v. a. to apply; to transfer.
Applåd, m. applause.
Apportera, v, a. to fetch, to bring.
Appretera, v, a. to prepare, to dress.
Aprikos, m, apricot, apricock.
April, m. April.
Arbetlla, v. a. & n. to work, to la.
hour, to toil; to drudge, to trouble;
to fret. — afr to clear by working.
— CTnot, to oppose, to contrary. —
ihop, to heap by working; to knead.
— i ell. pä, to work on (at). —
sig till, to get by working. ~ sig
igenom ell. ut, to work one's self
off. — sig upp, to work upwards.
— upp sig , to work one's self up.
— undan, to work away. — ut sig,
to enervate one's self. — ad, a.
wrought. — silver, wrought silver.
— silke, manufactured silk, —are,
m, workman, worker. —6, 91. work,
performance, task, labour; fermentation,
fret, -erska, f. workwoman. -SaiU,
a. laborious, industrious. — Sbl, n,
working -bee. — sdag;, W. working-
day. — sfolk, n, labouring people.
-sgifvare, m. employer, -shjon,
«. journey -man. — Shus, n. work-
house. -Shast, m, dray-horse,
— skarl, m, labourer, journey « man.
-Slön, f. wages, pay.
Area, f. surface, area.
Al'f, n, inheritance, heirdom, patrimony.
-adel, m. hereditary nobility, -fien-
de, W. hereditary enemy, -furste,
m. hereditary prince. —följd, m.
guccession. —förening, /". agree-
ment concerning a succession, —för-
likning, f. agreement respecting
claims of inheiitance. -fÖrpaktning*,
f, feefarm.. -förskritning, f, le-
gacy. -gods 5 n. -jord, f. heredi-
tary estate, —grift, m. hereditary
sepulchre, —län , n» hereditary fief.
-lös, a. disinherited, göra -, to
disinherit »rikej n, hereditary king-
Arriergarde
dom. -ränta, f. quitrent. -skifte»
n, division of patrimony. — synd, 71.
original sin. -tägt, m. appropriation
of an inheritance. — Yinge, m. heir,
inheritor. — , f, heiress, inlieritrix.
-TOde, m. fee.
Arg, a. angry, passionate, bitter, shrewd,
vehement, -höt, f. malice, knavery.
-listig, a. crafty, canning, -listig-
höt, —list, f. craftiness, knavery.
-Sint, a. wrathful, testy, -t, ad,
maliciously, craftily; vehemently.
Argumentera, v. n, to argue.
Aria, f, air, aria.
Ark, m, arch. -, «. sheet, -tailfi,
ad, sheet by sheet.
Arkebusera, v. a. to execute by shoot-
Arkeoiog, w. archaeologian. [ing.
Arkitekt, m, architect.
Arkiv, n. office of records, archives.
— arie, m, recorder,
Arkli, n, gun-room, -mästare, m.
quartergunner.
Aria y a. & ad, early in the morning.
—regn, n. moming-rain.
Arm , a, poor , indigent , necessitous.
-ling, m, a poor fellow, -od, n.
poverty, poorness.
Arm , m. arm , branch, —band , n.
bracelet, -bost, n. crossbow, -båge,
m. elbow, -hål, m. armhole. -knapp;
m, slevebutton. -linn ing, f, wrist-
band, -pipa, f. armbone. -Spjäll,
n, gusset, -stark, -styf, a, strong
in the arms. — Stol, m. armchair.
Armé, f, army, -ra, v, a. to arm.
-ring, f. armature.
Aronsört, f, «uckoo-pintle.
Arrendljator, m, farmer, tenant, -e,
n, farm-rent, -eafgift, m, farm-
rent, -ehemman, n, farm, -era,
V. a. to farm, to hire, to take in
lease, to take to farm. — hort, to
farm out, to give to faim , to lease
out, to let by lease.
Arrest, m. prison, arrest, imprisonment,
confinement ; embargo, —ant, m, pri-
soner. — era^ V, a, to arrest, to im*
prison.
Arriergarde^ n, reari^ard, re^r.
Ars
ArS) m, arse, breech, backside.
Arsenik, m. arsenic, -haltig, a,
arsenical.
Art, f. sort, kind, race, fashion, man-
ner, nature, quality ; ^genius. Jian är
ej rätta arten, he is not of a right
kidney, -a sig, v, r., -as , v, d.
to turn, to resemble, to look like, —ad,
a, väl — , towardly, wellprincipled.
Artig, a. polite, courteous; clever,
quaint, pleasant, »het, f, address,
I politeness, pleasantness. — t, ad, cour*
teously, featly, cleverly.
Artikel, m. article; head; clause.
Artilleri, n, artillery, -gård, m,
artillery.yard. -konst, f, gunnery.
— St, Trie artillerist, gunner.
As, n, carrion, carcass; idle drown.
— Stekel, »71. ichneumon-wasp.
Asa, v. a. to slide down.
Ask, m. box.
Ask, f, ash, ashtree. —frö, n, ashkeys.
Asklla, f, ash, ashes, -blåsare, m,
ashdrawer, tourmaline, —kaka, f,
potcake. -mörja, f. embers. -OnS-
dag, m, ashwednesday. -ort, f.
fleawort, ragwort. [f. aspentree.
Asp, m. linscale (a kind of carp). — ,
Asseknrjlans, m. ensurance. -ansk-
kontor, n. ensmance-officc. -era,
assnrera, v. a. to ensure.
Assisrätt, m. court of assizes.
Assistanskontor, n, lombard, public
pawning-house.
Asyl, m. asylum, refuge.
Atramentsten, m. inkstone.
Att, nota inf. to. -, c. that, för
— ickCt lest.
Attest, m. certificate, testimony, attest,
attestation, -era, V. a. to attest, to
certify.
Anditorinni, n. auditory, lecture-room.
AnditÖr, m. judge of a regiment.
Angnsti, m, August, the month of
August, -snäppa, f. grey sandpiper.
Auktion, /". auction, public sale, -era,
V. a, to auction, to sell by auction.
— ist, m. auctionist.
Auktor, Autor, m. author, writer.
Anskultant, m. assisUnt.
Badda
15
ATancera, v. n. to advance, to go for-
Averi, n, average. [ward.
Ayis, m. advice, -jakt, m. -skepp,
n. cutter, advice-boat.
Avisa, f, gazette, news-paper.
Ax, n. ear, spike; bit (of a key), gä
i — , to shoot into ears, plocka — ,
to glean« -plockaro, m. gleaner.
-tåtel, m. bulrush.
Axel, w. shoulder, gevär pä -, shoul-
der your musket, se en of ver — ,
to look down upon one with scorn.
draga pä axlame, to shrug, -baud,
n. shoulder-knot. -ben, -blad, n.
shoulder -bone, —bred, a. broad-
shouldered.
Axel, m. axle, axletree ; axis. — pinn©,
m, axlepin. -skena, f. splint of
the axletree.
Axla, V. a. to shoulder. - sig, to shrug.
B.
Babian, m, baboon.
Babord, n. T. larboard, -shalsar,
m. pi, larboard-tacks.
Back, m. T, forecastle; bowl, -a, V.
a. to back the sails, —lag, n, mess.
-spira, f. T. outrigger of guess-
warp, -stagsvind, m. T, quarter,
wind, —vis, ad» on the quarter.
Backjle, m. hill, raising ground; de-
scent, ascent; acclivity, uppför — ,
uphill, utför -, downhill, -humla,
/. common milfoil. — ig, (S. hilly,
acclivous, -knalle, m. hillock, -ros,
f. white dogrose. -sippa, f, wind-
flower, '-stuga, f cottage, hut.
-stugnbjon, n. cottager, -timian,
w. wild thyme.
Bad, n. bath, -a, v. a. & n, to
bathe. —are, m. bagnio • keeper.
-gäst, m. one who visits a bath.
-bus, n. bathing-house. -Iinstro,
/*. bathing-woman, -kar, n. bathing-
tub, -stuga, f, bathing-stove, bal-
neary.
Baddija, r. a. & n. to heat, to bathe.
16
Baddare *
Ban
to foment, to bask. — någon, to
thrash one. — in, to soak in. -are,
m, fellow, -ning, f. fomentation.
Bagage, n, baggage, luggage, -vagn,
w. waggon, luggage-waggon.
Bagare, m. baker, -bod, m, baker's
shop, -bulle, f. butter-cake. -skrå,
n. baker's corporation. ~StUga, /".,
bageri, n. bakehouse, bakery.
Bagge, m. ram, tub.
Bajonett, m. bayonet.
Bak, n, batch, baking. ~a, V. a. to
bake, -else, m, pastry, cakes. — llUS,
n. bakehouse. -spade, W. peel,
oven-peel. — tråg, W. kneading-trough.
—Ugn, 771. oTen. —Ted, m. wood
for heating an oven. — äple, n.
Bak, m, back. [baking-apple.
Bak, prp. & ad. behind, fram och
— , before and behind. — arf j n, in-
heritance in ascendent line, —ben,
n. hlndleg. -bod, f. backshop. -bOg,
771. bindquarter. -böjd, a. bent back.
-danta, v. a, to backbite, to re-
proach the absent, -dantare, 771.
backbiter, slanderer, —del, m, hin-
derpart, hindpart. —dörr, f, back-
door, -efter, ad. behind, -ft'ard-
ing, m, hindquarter. — fora, /".
baokfreight. -fot, 7?l. hindfoot. -fram,
ad, preposterously, awkwardly, —gata,
f, backstreet. -grund, 771. deepning.
-gård, m, backyard, -hjul, n,
hinder-wheel, -hnfvud, n. occiput.
—håll, n. ambush, ambuscade, —ifrån,
ad. from behind, -igenom, ad.
behind through. — Mo, 77*. hindclaw,
spar, -kälke, m. hindsledge. vara
på haJckälken, to be behind, -lås,
n'. dörren är i — , the lock is over-
strained, det gar i - för honom,
his affairs are off the hinges, —läder,
n. quarters of a shoe. — länges, ad.
backward, backwards. — Om, prp,
& ad. behind, —port, m* backdoor.
—på, pr. & ad. behind, on the back,
on the rcTerse. -räkning, f. after,
reckoning, vata på — ^ to b© short
of one's reckoning, —ränta, f. ar-
rearage, —sida, f. back, reverse.
— Sko, 771. horseshoa for the hindfoot.
-Skrnf, 771. bre«ch of a gun. -slag,
n. backstroke, backblow. — slng, a,
crafty, cunning, subtle. -Spår, n.
countertrack. -stag, n. backstay,
-stam, 771. poop, -steg, n. back.
step. —ström, 771. countercurrent.
-studs, 771. startback, rebound.
-stycke, 7». backpiece. -Ståndare,
m. ploughtail, ploughhandle. -säte,
«. backseat, —tal, .n. backbiting,
aspersion, slander, —tala, V. a. to
backbite, to slander, —talare, 77i.
backbiter, slanderer, -tass, 771. hind-
paw. -till, ad. backward, -ut,
ad. backwards. slå — , to kick.
-Uti, ad. behind, back in. -Yagn,
771, hindcarriage. — vigt, 771. over-
weight backwards. — vägg, 771. back-
wall. —Tänd, a. preposterous, awk-
ward. -åt, prp. é ad. behind,
back, —ände, 772. hindpart; poste-
riors, J^reech, backside.
Bål, 77i. bale; ball, en — papper^
ten reams of paper, hålla tn — , to
give a ball, -drägt, 771. balldress.
—skor, 771. pi. pumps, dress-shoes.
Balans, m. balance, -era, v. a. & n.
to balance, -oriiigsspaut, n. T.
loof-frame. -erstång, 771. balancing
pole. ^
BaldakJn, 971. canopy, baldachin.
Baldriaij w,. valerian, capon's tail.
stolt — , cutfinger. [saw-fly.
Balg, m. pod, shell.' -stekel) m.
Balja, f. sheath, scabbard; tub.
Balk, m. beam, balk; partition; chap-
ter of law. -Tagare , «l. T. ehclf-
piece, clamps.
Balkong, m. balcony.
Ballong, m. balloon.
Balsam, m. balm, t-era, v. a. to
embalm, —in, 771. balsamine, garden-
balsam. — isk) a. balsamical, bal-
samic.
Bambu, Bamburör, n. bamboo.
Ban, m. Bana, f. path, walk, yard,
way; orbit;, railway, åka—, to slide
on the ice. hringa å hane, to«et
en, foot.
Bana
Bana^ v, a, to clear, to pave, to pre-
pare the way. banad vägt beaten
path.
Ban-gård^ m. station, terminus, -tåg,
n. train^ -Taktare, m. flagman.
Bananträd^ n. banana.
Band^ n, tie; fetter; ribbon, tape, band,
string, sling ; company, gang; volume;
cover; hoop; constraint, bridle, con*
finement, obligation, riddare af tid
(atrumpe-J landet, knight of the
garter, -a, v. a, (kärl) to hoop.
- vox, to roll the wax. landad pe-
lare, torsel. — hnnd, m, mastiff,
yarddog, bandog. — knifj m. draw-
ingknife. ^luask^ m. tapeworm.
•rOS, /". cockade, -stake^ W. wood
fit for hoops. -YafYare, W. ribbon,
weaver.
Bandit^ m. bandit, brigand.
Bane, m. bane, death, »mau^ 771.
murderer. — sår^ n, mortal wound.
Banér^ n. banner, standard.
Bank, m, bank; shelf; bar. hällan,
to keep the bank. -aktlC, m. bank-
stock, -ifj m, banker, -lån, n.
loan in the bank. — O-myntj 71. bank-
money.-0-sedel, m. bank-bill, -rutt,
m, bankruptcy, failure. — , a, bank-
rupt, insolvent. -Or, m» bankholder.
Banka sig, v. r, to gather.
Bann, n* excommunication. -lysa, V,
a, to excommunicate. -Stråle, -Yigg,
m, anathema.
Banna, v. a, to chide , to reprove.
-8, v. d, to ban, to curse.
Bann alltet, m, right of compulsion.
Banner, f, pi. reproof, reprehension.
Bantler, n, bandoleer.
Bar, a. bare, naked, good, pure, tagen
å — geming, taken in the fact.
-bent, a. bare-legged. -fotad, a.
bare- footed. -hnfvad, a. bare-
headed. — sllten, a. worn.
Bara, ad, only, but, merely.
Barack, f, barrack.
Barbar, m, barbarian. — i, 71. barba-
rism. — isk, a, barbarous.
Barbera, V, a, to barb, to shave.
—re, 771. barber, shaver.
Swedish'English Diet,
Bas
17
Barbfisk, m, barbie.
Bard, tti. bard, scald. <*ftlek| m«
fight, battle.
Barder, t?*, whiskers of a whale.
Bardisan, 77*. partisan.
Bardnn, m, T. back-stay, guy.
Bark, m, bark, rind; (skepp) bark.
-a, V, a. to tan. -aktig, -Jg, a,
cortical, barky, -kaka, f. tancake.
-lag, 7». tannage, -trängd, a. hide-
Barkan, n. baracan. [bound.
Barkass, m, long-boat, launch.
Barlast, m, ballast, -a, v. a. to
ballast, -frakt, 77^. dead freight.
Barm, 771. bosom, -hertig, a, merci-
ful, -hertighet, f, mercy, charity.
Barn, n, child {pi. children); baby, in-
fant, gd med — , to be with child,
to be pregnant, qvaljas med -, to
be in labour. oäkta — , bastard.
•-aår, 71. childhood, infancy, -barn,
n, grand-child, -dom, m. childhood,
infancy, -dop, 71. christening of a
child, -föder ska, y. childbedwoman.
-förlossning, /". deliverance, -hus,
n. orphan . house, -kammare, m,
nursery, —kär, a. fond of children.
-lek, 771. bawble, gewgaw, -lära,
f. catechisation. —lärare, m, peda-
gogue, catcchiser. — 1ÖS, a. childless,
issueless. — mord, 71. infanticide.
-morska, f, midwife, -piga, f.
nursery-maid, —saga, f. tale of a tub.
-SbÖrd, 771. child-bearing, -skor,
f. pL shoes for children, trampa ut
— , to be past the spoon. — skola,
f, school for children, -sllg, a.
childish, boyish; filial, -slighet, f,
childness. — snod, 771. labour, travail.
-SVärkar, pi, pangs of a yroman in
labour, -säng, f, childbed, lying-in.
-sängsfeber, m, puerperalfever. -S-
Ö1, n, festivity at a christening.
Barr^ n, leaves of fir or pine, -träd,
71. fir, pine, coniferous tree.
Barsk, a, stem, fierce, terrible.
Bas, m, base; pedestal; bass.' -fiol,
771. bassviol. — rÖSt, f, bass, bass-
voice.
Bas, n. whipping, beating, flogging.
18
^asa
Beflita sig
-a, V* d, to baste, to whip, to beat,
to flog, to lash; T. to stove.
Basalt^ 77». basaltes.
Basilika^ f. basil rört J; hsisiiic (TcyrkaJ»
Basilisk^ m. basilisk, cockatrice.
BaSSOng^ m, bassoon.
Bast, n. bombasine, fustian; bast, af
— , hasten. [bind.
Basta och Ibinda, v. a. to shackle, to
Bastant, a. strong, solid, stout.
Bastingera, v. a. to barricade (a ship).
Basun, m. trumpet, -a, v. a, to sound
the trumpet.
Batalj, m. battle. -On, m, battalion.
Batist, m, cambric
Batteri, n. battery.
Baiitastcn, m. grave-stone.
Baxa, v. n., baxas, v. d, to box;
to prize, to raise with a lever.
Baxnas, v. C?. to startle.
Bearbeta, v. a. to work, to manage.
Beblandjia sig, v. r. to enter upon,
to engage; to have carnal knowledge
of a woman, -else, W. engaging;
J carnal knowledge.
Bebo, V. a, to inhabit, to dwell in,
to occupy, to tenant, -elig, a, ha-
bitable.
Bebygga, v, a, to build upon; to
cultivate, to people, to colonize.
Bebåiljja, v, a, to announce, to bode,
to portend. —are, m, announcer.
^ —else, f, annunciation, presage.
Beck, n. pitch, —a, v, a, to* pitch.
—akti g , a. bituminous , pitchy.
-blomster, n. viscous catchfly.
-brännare^ w. pitch -burner, -hyt-
ta, f, pitch-hut. -händ, a, thiev.
ish. -ig, a. pitchy, -krans, in.
pitch-ring, pitch-wreath. — luf?a,»f.
pitch-cap. -plåster, n, depilatory
plaster. — SOin, 772. shoemaker's seam.
-tråd,77l. shoemaker's thread, -tun-
na, f. pitch-barrel.
Beckasin, m. snipe.
Bedagad, a. aged, old.
Bedara, V, ti. T, to becalm, to clear
up, to lull.
Bedia« v . Cb to pray, to beseech, to
intreat, to beg, to ask, to request; t©
say prayers.
Bedraga, v. a. to deceive, to chsat,
to defraud, to impose upon, to trap,
to ensnare, to cozen, to dMude, to be-
guile, to trick. — sig, v, r, to mis-
take , to be in error, —re, 77i. cheat,
impostor, deceiver, sharper, swindler,
bite. [ploit.
Bedrift, m, achievement, deed, ex-
Bedrifva, v. a. to perpetrate, to com-
mit. — en sak, to manage a business.
Bedräglleri, n. deceit, deception, fraud,
imposition, imposture, cheat, delusion.
—lig, a. deceitful, fraudulent, illusory.
BedlÖfJIlig, a. mournful, sad, sorrow-
ful , baleful , dismal , doleful , deplor-
able, grievous, tragical, woeful. — Va,
V. a, to afflict, to grieve, to sadden,
to trouble, -vad , a. sad, grieved,
melancholy, sorrowful. — velsC, /"•
sadness, melancholy, grief, affliction,
trouble.
Bedyra, v, n. to assever, to asseverate,
to protest, to assure, to certify.
Bedåra, v. a. to infatuate, to dupe.
Bedöma, v. a. to judge, to decide.
Beediga, v. a. to confirm with oath.
Befallila, v. a. to order, to command,
to bid, to charge, to enjoin, to direct.
- fram, - in, -^ up, to call forth,
in, up. —ande, a. commanding,
imperious, —ning, f, order, com-
mand , call , charge, commission, ut»
fdrda en skriftlig — , to issue out
a writ, -ningshafvande, tti. com-
mander, chief. -ningsman, ?7i.
bailiff. [navigate; to fear, to dread.
Befara, v. a. to pass, to cross, to
Befatt||a gig nied, v. r. to meddle
with , to concern one's self with.
—ning, f, business, partaking.
Bef!n{|na, v. a., -nas, v. d, to find,
to perceive, to prove, hefi/nna sig,
to find one's self; to dwell, -nande,
n. estate, condition; approbation, lik-
ing. — tlig^ a. found, to be found.
Beflita sig (omj, v. r. to endeavour,
to study, to make it one's business,
tc exert one's self.
Befläcka
Bebacka
19
Befläolia^ v, a. to defile, to maculate,
to stain, to taint, to pollute.
Befogad, a, competent, authorised.
Bcfolk||a, v. a, to people, to stock
with inhabitants, —ning", f, peopling;
population.
BefordyerJig, a, furthering, -ra, v.
a, to forward, to advance, to prefer,
to encourage, to promote, to raise, to
further, to speed, —rail, f, advance-
ment, preferment, promotion; further-
ance, —rare, m, promoter.
Befrakt||a, v, a, to freight, to charter.
-are, m. freighter, -nlng, f. af-
freightment, -ningsbref, m, bill
of lading.
Beflri||a, v. a. to deliver, to free, to
liberate, to clear, to exempt, to dis-
charge, -are, m, deliverer, -else,
f, deliverance, release.
Befrukt||a, v. a. to fecundify. -Tlillg,
f. fecundation; T. adosculation.
Befryndlla sig, v, r, to ally, -ad,
a, allied, related.
Befrämja, v, a, to advance, to pro-
Befroa, V, a. to fecundify. [mote.
Befukta, v. a. to wet, to moisten.
Befullmäktlga, v. a. to authorize,
to empower, to commission, to war-
rant. — d, a, authorped. — , 8» sub-
delegate, attorney.
Befäl, n. command, order. -Iiafvare,
771. commander, chief.
Befängd, a, obsessed, possessed, mad.
Befästa, v, a. to fortify; to corrobo-
rate, to fasten, to strengthen.
Begab||ba, V, a. to deride, to mock.
—bare, m. mocker, derider. — beri,
n, derision, mockery. [employ.
Begagna sig, v, r. to make uso of, to
Begge, a, pL both, either.
Begifv||a sig, v. r. to set out, to re.
sort to, to go to ; to betake one's self;
to renounce, to happen, to come to
.pass. — undan, to withdraw, to re-
tire, —ande, n. complying, renun-
ciation, -en C2^äJ, a. addicted,
prone, given, inclined, apt. — Cn»
liet, f» inclination.
Begirlg, a. eager.
Begjnti), V, a, to pour upon, to irri-
gate.
Begraf||ning, f, burial, interment, fu-
neral, sepulture. — ningsplats, m.
burying -place. -Ya, V» a. to bury,
to inter.
Begrepp, n, notion, idea; apprehen-
sion, judgment; sense; compass; con-
ception, perception, comprehension.
kort — , compendium, abridgment, i —
att, about to.
Begripli'a, v. a» to comprehend, to con-
ceive, to apprehend, to understand ; to
gather; to comprise; to include, to
contain, -lig, a, intelligible, ob-
vious, -ligliet, f, conceivableness,
perspicuity.
Begrund||a, v. a. to meditate, to pon-
der; to consider; to deliberate, to re-
fleet; to pause upon. -nillg, f,
meditation, contemplation, reflection.
Begråta, v. a. to bewail, to weep for,
to deplore, to mourn for.
Begränsa, v, a. to limit, to confine.
Begynnlia, v. a. <& n, to begin, to
commence, to come op, to enter upon,
to pick, to open, to set up, to fall to,
to take to. —are, m, beginner.
—else, /*. commencement, beginning.
Begå, V. a. to commit; to celebrate,
to commemorate; to manage, to per-
form. - sig, V, r. to be well to
pass, to make a shift. — sig illa,
to be poorly ofiP. -endO^ n, perpe-
tration, celebration.
Begåfva, v. a. to bestow, to present,
to grace, to endow, -dj a. gifted,
talented.
Begangelse, f, celebratbn.
Begär, n, desire, appetite, thirst; re*
quest, —a, V, a, to request, to crave,
to ask ; to court, to covet, to demand ;
to cry, to call for. —an, f, reques^t,
entreaty, petition, desire, demand.
—else, f, desire, appetite, longing,
lust, concupiscence, —lig, «. desi-
rous, fond, greedy, covetous. — lig-
het, /^.demand; greediness, covetous-
Begärdning, f. border. [neaA.
Behacka^ v. a. to di^ about.
20
Behag
Betymmcr
Bchag^ n, will, pleasure, delight ; grace ;
relish, göra en till — , to humour
one. — ftj V. n, to please, to charm,
to like, to be contented. — Ijg'j ö.
agreeable, grateful, acceptable, proper,
pleasant, delightful; entertaining, en-
gaging, —lighoty f. pleasantness,
. delightfulness , sweetness. —lystCHj
a. wanton. — SJukj a. cocquet.
-sguka^ f, cocquetry.
Behandljla^ V,'a. to treat, to use, to
manage; to handle; to make a bar-
gain, —ling' 9 f. usage, treatment,
agreeing.
Beliemot, m. hippopotamus.
Beherrska, v. a, to rule, to sway,
to reign. — lldOj W. domination, sway.
— r6j m, ruler, dominator. —rinna,
f, mistress, sovereign.
Behjelplla sig, v, r. to make a shift.
—lig" J a. aiding, assisting, helping,
accessory, han var mig — i min
a7lSÖJming, he backed me in my ap.
plication.
Belijert]|a, v. a. to mind, to pity, to
compassionate, to deliberate, —ad, a.
stouthearted , resolute , courageous.
--ande, W. compassion, consideration.
— enhot, f. courage, boldness, gal-
lantry, [occasion, calL
BellOf^ tl. want, ncceseity, need, use,
Behngga, v. a, to hew, to lop.
Bohåll, n. cleargain; sparing, saving;
reserve, han är i godt — , ho is in
safety, he is well provided for. —a,
V» a, to retain, to keep, to continue.
— for sig, to keep secret, —en,
a. safe, substantial, stanch. en —
vara, a stanch commodity, -ning,
f, residue, remainder, balance.
Behäftad, a. afflicted, incumbered.
Behändig, a. handy, dexterous, clever,
—het, f, dexterity, handiness, nim-
bleness.
Bohan ga, v, a, to hang with.
Behoflllig, a, necessary, needful. -Tft,
V. a, to need, to want, to have need
of, to admit, to have only to, to be
required. — Tandöj a, needy, want-
ing, indigent.
Behörig, a, due, just, fit, proper,
competent; respective, qualified, -het,
f, competency.
Beifra, v. a. to vir^icato," to resent.
— sig, V. r. to strive, to endeavour.
— n, f. resentment, vindication. — nde,'
n. exertion,- endeavour, -re, m. vin-
dicator, resenter.
Bejaklja, r. a. to affirm, to consent.
-ande, a. affirmative. -, n., -ning,
f, affirmation, consent.
Bekaja, v. a, <t n. to embarrass, to
entangle, to take alarm. — d, a»
troubled, infected with; embarrassed,
distressed, entangled.
Bokant, a. & s, acquainted, familiar,
known, renowned, en gammal — ,
an old acquaintance. — skap, Til.
acquaintance ; familiarityt
Beklag||a, v. a. to bemoan, to com-
plain, to pity, to deplore, to lament,
to bewail, to be sorry for. — sorgen,
to condole with one. —an, f, —ande,
W. bemoaning, condolence, -ansval'd,
—lig , a. lamentable , pitiful , deplor-
able, -ligen, ad, unhappily.
Beklädllaj v. a. to clothe, to dress, to
hang; to occupy, to bear (an office).
—ning, f, clothing, lining; covering;
hanging.
Beklämljna, v. a, to press, to straiten,
to afflict, to oppress. — d, a. op»
pressed, —ning, f. oppression ; anxiety.
BekOiillilig, a. obtainable, -ma, v.
a, to get, to receive, to obtain, väl
del'omme Eder, much good may it
do you. det bekom honom ingen'
ti.ig, he did not take the slightest no»
ti e of it.
Bel OStnad, m. cost, expense, charge.
Bekramla, v. a, to cramp.
Bekransa, V, a. to wreath, to crown.
Bekriga, v. a. to make war upon.
Bekräft||a, v. a, to confirm, to cor-
roborate , to affirm , to ascertain , to
•ssever. —ande, a. confirmatory. — ,
n. —else, f. confirmation, corrobo-
ration.
Bekrona, v, a, to crown.
ISakymmer, n. care, concern, uneasi»
Bekymmerios
ness, trouble, solicitude, anxiety. — loSj
a, careless. — Sftin^ a, afflicted, soli-
citous, careful.
Bekymra, v, a. to trouble, to molest.
-- sig, V. r. to care for, to concern
one's self, to meddle with. — d, a.
anxious, concerned, uneasy, solicitous,
disturbed.
BekännlJa, v, a. to confess, to own,
to acknowledge. ~ sig saker, to
plead guilty, lion heWdnner jpä en
annan, she fathers her child upon
another man. — sig till kristna
läran, to profess Christianity, —are,
m. confessor, professor. — else, /".
confession.
Belaniring', f, T, lumber.
Belasta, v. a. to charge, to load.
Bcle, V. a. to ridicule, to laugh at.
—ende, n. mockery, derision.
Beledsaga, v. a. to accompany, to
attend, to conduct, to guide. — llde,
n. conduct, guidance, —re, W. at-
tender, companion, guard.
Belefljvad, a. lively, quick, wellbred,
civil, complaisant, polite. — YOnliet,
f. politeness, good breeding.
Belemnit, W. belemnites, finger-stone.
Beljuga, V. a. to belie; to calumniate.
— nde, n. calumniation,
Belldonn, f, dwale, deadly nightshade.
Belopp, n. amount, sum-total, produce.
Beluxa, V, a» to cozen, to diddle.
Belysa, v. a. to illumine ; to elucidate,
to explain.
Belåna, v. a. to raise money on, to
pledge. (fied.
Belåten, a. served, contented, satis-
Belägen, a. situated, seated, situate.
— Iiet, f. situation, arrangement.
Belägga, v. a. to impose; to inflict;
to charge , to overlay ; to invest , to
beset; T, to belay; to prove. — en
med Voter, to fine one. -nde, n.
proof, averment; infliction.
Belägr{|a, v, a. to besiege, to bela.
guer. —re, 771. besieger, -ing, f,
siege.
Belänjla, v. a, to enfeoff, to invest.
— ing^ /. enfeofflng, investiture.
Benhinna
21
Beläsen, beläst, a. Utterato, versea
in books, -het, f. erudition.
B elate, w. image, statue, -dyrkan,
f. worship of images. — dyrkare, m.
iconolater. -stormare, m. icono«
clast, breaker of images.
BelÖnjja, v. a. to reward, to recom.
pense, to requite, —arc., m. remune-
rator. — ing, f, recompar.de, reward,
premium.
Belöpa sig, v. r. to amount.
Bemanna, v. a. to man, to equip. —
sig, to take courage.
Bemantla, v. a. to palliate, to colour,
to cloak, to varnish over, to smooth,
-ndo, n. palliation, disguise.
Bemedjjla, v. a. to mediate, so settle,
to compose. —lare, m. mediator.
—ling, f. mediation, accommodaition.
Bemyndiga, v, a. to empower, to
authorize.
Bemäktiga sig, v. r, to seize, to
usurp, to possess one's self of; to gain.
— nde, n. prise, seizure.
Bemäld, a. mentioned, aforesaid.
Bemänga, v, a. to mingle, to mix.
Bemärk||a, t. a. to observe, to re.
mark, to denote, to signify, to mean.
—else, f. observation, remark, signi-
fication, meaning, sense.
Bemästra sig, v, r. to eeize, to oia-
ster, to possess.
Bemöda sig, v, r, to strive, to en-
deavour, to try. jag vill — mig 'pä
allt upptänkligt sätt , att , , ,, i
will take all pains imaginable, to . , .
—nde, n. endeavour, exertion ; effort.
Bemöta, v. a. to receive, to use.
— ude, n. usage, reception.
Ben. n. leg, bone, foot, hjelpa en
pa 'benen, to give one a lift, -a,
f. furrow of the hair. -aktlg,
-artad, a. bony, -brott, n.
fracture, -bry tare , -bråkare,
771. osprey , bald • buzzard , grosbeak.
-buk, m. stickleback, -byggnad,
f. system of bones, -fogning, f,
articulation, joint of bones. — IVat,
n. caries. -Iiarnesk, n. cuisses,
greaves. -hlnua, f. periosteum.
22
Benhus
—llUS) n. charnelhousa ; ossuary. — Igj
a, bony; nice, ticklish, -kaflo,
-kalf, m. the calf of the leg. -klä-
der, pi. breeches, drawers, trowsers.
-knapp, m, bonebutton; T, bone-
knot, —knota, f. protuberance, head
of a bone. — knol, W. exostosis.
-lik, a. bony, -lim, n, boneglue.
-låda, f, cradle, -"pipa, f, tibia,
bone of the leg. -range! , n. ske-
leton. -röta, f, caries, -skärfva,
f^ splinter, shiver of a bone. — SYamp,
m, spina-ventosa. — SVart, n. bone-
black, -svulst, m, protuberance of
a bone. — Ved, m. dogberry-tree, wild
cornel. — VUXen, a. ossified.
Benzoe, m. benjamin, benzoin.
Benåd||a, v, a. to pardon, to grace.
—ning, f, pardon, grace.
Benägen, a. prone, inclined, disposed,
apt, favorable, kind, good, ready, he-
nägne läsare, courteous reader, —het,
f, condescension, compliance, propen-
sity, inclination, bent, proclivity.
Benämnjja, v, a. to name, to call.
— d, a. named, aforesaid. — ing, f.
denomination.
Beordra, v, a. to order, to direct.
Beplanta, v. a, to set with plants.
Beprisa, V, a. to praise, to applaud.
Bepryda, r. a. to adorn, to decorate.
BeqväM; a, fit, convenient; commo-
dious, apt, proper, qualified, easy.
—a, V, a. to engage, to win, to per-
suade. — sig , V. r, to condescend,
to yield, to comply, han vill ej —
sig till det t he won't comply with
it'; h© won't yield (submit) to it.
—lig, a, convenient, opportune, sea-
sonable, commodious. — Ilghet, f.
conveniency, ease, commodiousness.
Berama, v. a. to appoint, to fix.
Berberis, m, barberry.
Beredjla, v. a. to prepare, to arrange,
to make ready , to dress, — sig pdj
to lay one's account with, —are, W.
furrier, skinner. — d, ö. prepared,
ready. — elS0« f, preparation, pre-
meditation. — nmg, f, dressing ; com-
mittee* -Skap, f. readiness. -YiMfg,
Bergas
a. willing, disposed, ready. -Villig»
het, /". readiness, willingness.
Beresa, v, a. to travel over, to visit.
Berest, a. travelled.
Berg, n. mountain, hill, mount, -aktig,
a. mountainous.* — allin, n. rockaJlum.
-art, m, mineral, -beck, 71. asphalt,
Jew's pitch, -blått, n. mountain blue.
-grönt, n, mountain green, -gult,
a. yellow ockre. —gång, in. me.
tallic vein. — harts, n, bitumen.
-hult, m. T, wale, bends, -llöns,
fl, wood-cock, —ig, a. mountainous,
hilly, -kedja, f. mountain - range.
-klint, m, crag, -klyfta, f, fissure
of a mountain, —knapp, W. stone-
crop. — kneis, n, a kind of granit.
-knoppar, wi. orpin (a plant), -kri-
stall, TO. rock-crystall. -krut, n.
miner's powder. — kulle, TO. hillock.
-kunnig, to. mineraiist. -kun-
skap, TO. mineralogy, mining, -kåda,
f. bitumen, —lin, 71. earthflax, asbest.
-lånke, to. common maidenhair, -lä-
der, 71. miner's leather; a kind of as^^
best, -man, TO. miner, -mynta^^
f. wild basil, -mästare, to. berg-
master, minemaster. — olja, f. rockoil,
petroleum. — ras, 71. falling down of
a hill; fall of a mine, -rygg, TO.
ridge of mountains, —rå, n. hobgoblin.
—råd, 71. counsellor of mines, —rör,
n. woodreed. —salt, 71. rocksalt,
gemsalt. — SbO, TO. mountaineer, high-
lander. -sbruk,w. mining, -sbygd,
TO. highland, -sfogde, TO. bailiff of
mines, -shauptöian, TO. intendant
of mines. -skÖtsel, TO. art of mi-
ning. —slag 5 TO. a region abounding
in mines; mountain-district. — Stad,
TO, town in a^mountain-district , moun-
tain-town, -sting, n. bergmote.
-strakt, TO. highland, -sndde, to.
promontory. — såpa, f, mountain-soap.
-tjära, f. barbadoes ter, -verk,
71, mine, -vetenskap, f. -väsen,
71. metallurgy, raining. — vigt, TO.
weight of mines. — värdl, n. apprize-
ment of metals, -ås^ TO. chain of
mountains.
Berga
Beskrifva
23
Bcrgllftj v. a. to reap, to harveat; to
contain; to shave; T. to shorten. —
hö, to make hay. — sig, to raake
a shift, to support one's self, -are,
m, saver, salvor, -arclön , f, sal-
vage • n^oney.
Bergamott, m. bergamot, burgarnet.
Bergnillg, f, harvest; salvage; sub-
sistence; livelihood.
Berida, v, a, to break in, to manage
a horse. — re, 77t. horsebreaker, riding-
master.
Beriktlga, v. a, to rectify, to correct.
Berk an, n. barracan.
Berlin erblått, n, prussian blue.
Berlock, m. watch-trinket.
Bernsten, m. yellow amber.
Bero, V, n. to depend, to rely. -CUde,
n, dependence.
Beropa sig", v. r, to appeal to, to call
upon. — nde, n. appeal.
Berserk, m. berserk, wild kemp.
Bertelsmessa, f, the feast of Saint.
Bartholomew.
Bertram, w. bertram (a plant).
Berusa, v. a, to intoxicate. [per.
Berustad, a, bound to furnish a troo-
Berykta, y. a. to defame, to decry.
Boryll, m. beryl. [-d, a, infamous.
Beråd, n, deliberation, -t, a. deli-
berated. Tried — mod, wilfully.
Beräknlla, v. a. to calculate, to reckon;
to render account, —ing , f, calcu-
lation, computation.
Beränna, v. a. to invest, to block up.
Berättlja, v. a, to tell, to report, to
relate, det berättas, it is said, -else,
f. account, narration, report.
Berättiga, v, a. to entitle, to autho-
rize, —nde, n. authorization.
Bero'fva, r. a. to deprive, to bereave,
to spoil. — nde, n, privation, depri-
vation.
Beröm, n. pfaise, commendation; -ap-
plause. — d, a. praised, famous, cele-
brious. —lig 5 CC' laudable, praise-
worthy. — ligliet, f. praise -worthi-
ness, — nia, V. a. to praise, to cele-
brate, to applaud. — sig sjelf, to
boast, to pride one'« self.
BeSftg^dy fl. mentioned, aforesaid.
Besan, m. T, mizzen-mast, mizzen-sail.
Besanna, v. a. to verify, to ascertain,
to affirm.
Besatt, a. obsessed, possessed, mad.
Bese, V. a, to view, to survey, to vl»
sit, to see.
Besegla, v. a, to seal, to confirm; T,
to sail, to ply between, (come.
Besegra, v, a, to vanquish, to over*
BesigtIIiga, v. a. to inspect, to sur-
vey, to examine, -ningj f. inspec*
tion, survey.
Besinna, v. a, to consider, to weigh,
to deliberate, — sig, V, r, to recollect
one's self; to change one's mind, —nde»
n. consideration, recollection.
Besittlla, v. a. to possess, to occupy.
- det/ confound it! -are, Wl. pos.
sessor, owner. — nlng, f. posses.
Bion, property; colony, establishment.
— ningsrätt, n. right of possession.
-ningsta gande, n. seizure, occu.
pation.
Besjunga, v. a. to sing, to celebrate.
Besk, a. bitter. -Iiet, f, bitterness.
Beskafiliad, a. disposed, qualified, cir-
curastaiiced. — eilhet, f, quality, con»
dition, turn, nature, disposition, cast»
Beskattj.'a, v. a. to assess, to tax, to
cess, to put under contribution, —ning,
f. assessment.
Besked, n. order, carefulness, exact-
ness , correctness, account, certificate.
göra — , to answer, to pledge.
Beskedlig, a. good, sober, discreet,
moderate, var sd - att göra det,
be RO kind as to do that, —het, f.
discretion, modesty, decency, obliging*
ness.
Beskick||a, v, a. to depute; T, to
allay, —ning, /■. sending, deputation,
embassage ; T, allaying.
Beskjutna, v. a. to fire, to shoot upon,
to cannonade, — niug, f, bombard*
ment.
Beskrifljning, f, description, account,
detail, — Ta, V. a, to describe, Uy de»
fine, to give an account of, to set forth
a thing, heskrifven lag, written law.
24
Beskydd
Beskydd, n. protection, shelter, patro»
nage, safeguard, auspice. — ft, v. a,
to protect, to shelter, to safeguard, to
defend, to preserve, to conserve, to
shade, -are, m, protector,
Beskygg-a, v. a. to shade.
Beskylljla, v. a, to charge, to accuse,
to arraign, to blame, -lling, f.
accusation, charge, imputation.
Beskymfjja, v. a. to disgrace, to shame,
to reflect upon, to affront, -ning', f.
insult, outrage, disgrace.
Beskådlla, v. a, to view, to survey, to
behold, to contemplate, -ande, 71,
view, contemplation, -are, in, sear.
Cher, surveyor, -lig, a, contempla-
tive; intuitive.
Beskäftig, a, officious, busy.
Beskälla, v. a, to cover (of stallions).
-re, m. suiiion.
Beskänkt, a. tipsy, drunk.
Beskära, v, a. to cut off, to lop, to
geld ; • to deprive of.
Beskära, v. a. to give, to confer, to
bestow; to destine.
Beskämia, v. a. to shield, to shelter,
to protect. - sig, v, r, to make great
bustje (about), to lament (for, over),
Beskonjande, n, palliation, excuse.
Beslag, 72. plate, boss, spangle, mount»
ings ; seizure ; embargo. —en , a.
mounted, studded with; caught in,
convicted of. —karl, m. excise-man.
-sejsing, m. T, gasket.
Beslut, n, decree, ordinance, resolution,
conclusion, -a, V. a, to conclude,
to decide, to decree, to resolve. — sam,
a, resolute, -samhet, f, resoluteness.
Beslå, V. a. to beat, to hammer; to
furnish with a clasp; to shoe (a horse);
to sheath; to wainscot, to lim; to
catch, to trap; to hand, to furl (the
sails).
Beslägtad, a. relate, allied to.
Besman, n. steelyard, trone.
Besmittjla, v, a. to contaminate, tc
infect, to taint, -else, m. conta-
mination, infection.
Besmntsa, v, a. to dirty, to soil.
Besmörja, v, a. to besmear ; to anoint.
Bestyrelse:
BeSOffa, v. a. to lie with, to debauch
(a woman), -re, m. bed-fellow,
BeSOld{|a, V,a. to give salary, to keep
in pay. — nmg, /". salary, pay, wages.
Bespar|{a, v, a, to spare, to save.
—ing, /". saving.
Bespeja, v. a. to spy out -re, m, spy.
Bespisa, v, a. to feed.
Bespotta, v, a, to mock, to deride,
to scoff at. -nde, n. insult, mockery.
—re, m. mocker, scoffer.
Bespringa, v. a. to horse, to cover.
Bespruta, v, a. to besprinkle.
Bespränga, t?, a. to besprinkle; to
variegate. [inquiry.
Bespörja, v. a. to inquire, to make
Best, m. beast, brute, -aktig, a.
beastly, brutish. -aktighet, f,
beastliness, brutality. -ialitet, f,
beastliness, bestiality.
Bestick, n, case, etui ; plan of a ship.
—a , V, a. to bestick ; to grease ; to
corrupt, to bribe. - sig, V. r, to be
involved in; to be hidden.
Bestiga, v. a. to ascend, to mount.
Bestjäla, v, a, to rob ; to pick.
Bestormjla, v. a. to storm, to attack.
—ning, f, assault, storming.
Bestra^la, v. a. to punish, to chastise;
to chide, to reprove, to rebuke, to re-
prehend, to reprimand, to censure.
—ning, f, punishment, chastisement;
reproof, rebuke^ reprehension, repri-
mand.
Bestrida, v, a. to dispute, to oppose,
to contradict, to gainsay; to manage,
to perform, to administer; to defray.
—nde, n, combating, opposing; ad-
ministration; defraying, -re, m, de-
fensor. [T, to command.
Bestryka, v. a. to rub, to daub over;
Bestråla, v, a. to irradiate.
Beströ, V. a. to bestrew, to strew over,
to sprinkle over, to powder , to gravel,
Bestycklla, v. a. to mount with guns.
—ning, /". ordnance.
Bestyr, n. care, management, disposal.
—a, V. a. to conduct^ to dispose, to
regulate, to manage, -else^ m» di-
rection.
Bestyrka
Bestyrka, v. a. to confirm , to corro*
borate. — nde, n. testimony, evidence,
proof, till «=» hvaraf, in testimony
whereof.
Bestå, V. n. & a. to consist of, to be
composed of; to endure, to last; to
persist, to maintain ; to subsist, to exist -,
to allow, to bestow, —nd, 71. sta-
bility, duration, durableness, conser-
vation. — ndande, a. constant, firm.
— Bdsdel, rti. constituent part, essen-
tial part.
Beställ||a, v. a. to do, to perform , to
appoint; to order, dtt är beställt
fixed honom f it is over with him.
—ning, f, business, errand, affair;
office, post, place, employ, employ-
ment, commission. »S&m, a, busy,
ofBcions, meddling. «-saniliet, f,
officiousness.
Bestäm{{dhet, f. precision, -ma, v.
a. to appoint, to fix, to determine, to
destine, -melse, f, determination,
destination.
Beständig*, a. constant, firm, continual,
steadfast, stable, lasting, —het, /.
constancy, steadfastness, firmness, sta-
bility.
Bestänk||a, v. a. to besprinkle, -ning,
BcstÖlIad, a. booted. [f, aspersion.
Bestört, a. astonished, amazed, con-
founded, -ning, f. consternation,
astonishment, amazement.
Bestotllfil, m, planing -file, rubber.
-liyfvel, 7W. smoothing-plane; dresser.
Besndia, v. a. to soil, to pollute.
Besuten, a. landed, possessed, -het,
f. domiciliation.
Besvara, v. a. to answer, to reply.
-nde, ??. answer, reply.
Besvika, r. a, to deceive, to disappoint,
to delude, to fail, to frustrate.
BeSYlklig, a, deceitful, delusory. -h3t,
f. deceitfulness.
Besvågrad, a. affined.
Bcsvågra sig, v. r. to become affined.
Besvär, n. trouble, difficulty, uneasi-
ness, pain; T, complaint, grievance.
-a, V. a. to molest, to trouble, to
importune, to charge, to burden; to
Betar
25
clog, to incumber; to grieve, to offend;
to complain, to prefer one's grievances.
—lig, a. troublesome, burdensome,
tiresome, grievous, difficult, hard.
— lighet, f. difficulty , inconvenience.
— Spunkt, 771, point of complain, head
of the charge.
Besvärllja, v. a, to conjure; to swear
to; to exorcise. — jare, m. conjurer,
exorcist, exorciser. -jelse, -jning,
f. conjuration, exorcism.
Besynnerlig, a, particular, singular;
odd; extraordinary, strange; unaccoun-
table, —het, f. singularity, strange-
Beså, V. a. to sow. [ness.
Besätt||a, V. a. to beset; to plant, to
hedge ; to people ; to man ; to supply ;
to garrison, -ning, f, garrison. —
Jpå ett skepjp, a ship's company, crew
of a ship.
Besök, n. visit, -a, v, a. to visit, to
call upon ; to frequent, to use. -are,
Tfl. custom -officer, searcher, -else, f,
visiting. Marie hesokelsedag , the
visitation of the blessed virgin Mary,
the visitation of our lady.
Besöla, V, a, to soil.
Besörja, v. a, to take care of, to pro.
vide for; to execute, -nde, W. care,
management, commission.
Beta, V, a. & n, to pasture, to feed:
to graze; to unharness; to tan.
Beta, f. maceration, soaking, limepit,
corrosion.
Betacka, v. a. to render thanks. —
sig, v. r. to thank for; to refuse, to
decline, to excuse one's self.
Betaglja, v. a, & n. to deprive; to cut
off, to intercept; to debat, to clear;
to break; to take, to overcome, to
strike with amazement, -en, a. ta-
ken, struck, overcome; smitten.
Betalija, v. a. to pay, to discharge, to
requite; to satisfy; to refund, to re.
compense; to retaliate. —are, m.
payer, paymaster, —ning, f. due, pay-
ment, -ningsbevis, n. quittance.
-ningsdag, m. day of payment,
pay-day.
Betar, m, pi, corner«teeth, dog's-teeth.
26
Betarfva
Beveka
Betarfra^ v, a. to need, to want.
Bete 9 n. pasture, grazing; bait, lure.
"^— Sgroe, m. rough. stalked meadow-
grass. — sha^e, m. enclosed pasture-
ground. —Siuark, m. pasture-ground.
-Srättighet, f. right of pasturing.
— Stäppa, f, small pasture-ground.
JBete^ V, a. to show, to manifest. —
sig, V. r, to behave, to carry, to con-
duct one's self, -ende^ n. behaviour,
conduct.
Beteckna, v» a. to signify, to denote,
to betoken, -nde, n. marking, de-
notation, signification.
Beting, m, T, bit. -bolt, w. bitpin.
Beting, n, condition, agreement, terms.
—a, V. a. to stipulate, to make terras;
to agree for. —ning, f, agr;eeraent,
condition.
Betitla, v, a. to entitle.
Betjen||a, v. a. to attend, to ''erve, to
wait upon. — sig, V. r. tc take ad-
vantage of, to lay hold of, to avail
one's self, —ing, f. att-gndance, ser-
vice ; officers, -t, m, servant ; officer.
Betona, v, a. to accent.
Betoniegras, n. betony.
Betraktya, V, a, to contemplate, to
observe, to consider, to ponder, to re-
flect, to meditate, —ande, n, view-
ing; contemplation, consideration, —are,
tn, conteraplator, observatör, —else,
f. meditation, reflection.
Betro, V. a. to trust, to credit, to con-
fid©. — dd, a. credited, trusted.
Betryck, n. oppression, grievance, mi-
sery, affliction, -a, V. a, to oppress,
to afflict.
Betrygga, v, a. to secure, to ensure.
Beträda, v. a» to tread on; to convict.
Beträifa, v, c lo concern, to touch.
— nde, n. concerning.
Beträngjia, v, a, to aggrieve, to dis-
tress. — d, a, distressed.
Betsa, V, a.* to stain.
^etsel, n. bridle, -stång, m. bran-
ches of a bridle, -tyg, n, harness,
gear.
Betsla, V. a, to bit, to bridle. - af,
^0 unbi^.
Bett, n* bite; bit, mouthpiece of
bridle.
Betunga, v. a. to burden, to charge.
—nde, n, burdening, oppression. — ,
a. burdensome, oppressive.
Betvifla, v. a. to doubt of, to question.
Betvinga, v. a, to subdue, to reduce.
BetydIJa, v. n, to signify, to portend,
to betoken, to bode, to mean; to be
of consequence, —ande, a. consider-
able, -else, f, signification, sense.
—enhet, f, importance, consequence.
—lig, a, considerable, important, of
consequence, signal.
Betyg, n, certificate, testimony. — ftj
V, a. to profess, to declare*, to ex-
press; to attest, to certify, to protest.
-andO, 71. -else, f. profession, pro.
testation, declaration, demonstration.
Betäck||a, v. a. to cover, to shelter,
to veil, to screen, to shield, to over-
spread; to covers — niug, /*. cover
ing; escort.
Betänk||a, v, Ö. to consider, to medi-
tate, to ponder, to reflect, to delibe-
rate. — sig, V, r. to consider, to ad-
vise with one's self; to alter one's
mind, —ande, n, consideration, de-
liberation ; scruple, hesitation ; opinion.
-etid, w. time for reflection, -lig,
a. doubtful, hazardous, dangerous.
-lig]iet, f, hesitation, doubt, -sam,
a. deliberate, considerate. — sanihet,
f. considerateness. — tj a. resolved
upon; advised.
Beundra, r. a. to^ admire, -n, f. ad-
miration, -nsyärd, a. admirable.
-re, m\ admirer.
Bevaklla, v. a» to guard, to take care
of, to watch, to keep, -ande, n.
guard ; care, suit, -ning, /". custody,
keeping; escort, guard.
Bevandrad, a. versed, practised.
Bevar, n. protection, -a, v. a. to pre-
serve, to save, -ande, n. conserva-
tion, sustentation. —are, m. preserver.
Bevars! i» God forbid! ja -, yes in-
deed, nej — , not at all.
Bevekjja, V, Ct. to afi'ect, to stir passion,
to soften ; to move, hevekas, to rel«n^
Bevekande
to melt, -andej a. touching. - sk'dl,
urgent reason , inducement , motive.
-else, f. motion, -elsegruud, m.
motive, inducement. — lig"? a. moving,
pathetical, touching. -liglietj /.
patheticalness.
Bevilja, v, a. to grant, to allow, to
assent, to vote.
BeYilluillg, /. grant; royal aid.
Bevis J n, proof, evidence, testimony;
certificate, attest; confirmation; pledge,
voucher, —a, V. a. to prove, to de-
monstrate, to evince, to make appear ;
to speak; to make out; to exert; to
show, —ande, a. demonstrative, pro-
batory, -llg, a. demonstrable, -llgeil,
ad. evidently. — nillg", f, demonstra-
tion. heders — , mark of honour.
Bevitna, U. a, to testify, to witness,
to bear witness of, to give evidence
of, to attest. — ndo, f. .attestation,
testifying.
Bevåg, w. risk, impulse, motive. ;pä
eget — , of one's oven accord.
Be vågen , a. affectionate, favourable,
propitious, benign. — liet, f, affection-
ateness, favour.
Bevändt, a, valuable, of worth', del
är intet - med den saken, that
affair is of no moment.
Beväpna, v, a. to arm. - sig, to
take arras. — ndö, n. armament.
BevärlJa, v. a. to arm, to equip, to
furnish with arms. — ing, f, arming.
~, 771. militia,
Bevärdiga, v. a, to deign, to honour.
Be växa, v. n, to grow over.
Bezoar, W. bezoar. -get, f. moun-
tain-goat.
Bi, n. bee. -afvel, m, rearing of
bees, -frätare, m, bee-eater, eot-
bee. -hona, f. queen-bee. -hlis, n.
beehouse. —hök, ra. eat-bee. .-kaka^
/". honey-comb, pipa i hikalco.n, boe-
cell, -knpa, f. bee-hive, -inodcr,
/. bee-queen, — skötsol, m. keeping
of bees. -StOck, m. bee • hive.
-svärm, Vl. bee-swarm.
Bi, ad. by. stå — , to stan^, to endure.
ligga -, to lie to.
Biljett
2?
Biafsigt, 771". byview.
Biarbete, n. by-work.
Bibehålla, v. a. to maintain, to pro^
serve, to continue. — nde , n. main-
tenance, cc.iservation.
BibJlel, m. Bible, -elfhst, a. versed
in the Bible. -lisk, a. biblical,
scriptural.
Bibernell, ra. pimpernel. [rian.
Bibliotek, 7Z. library, -aiie, m. libra-
Bibringa, U. a, to impart, to insinu-
ate; to convey.
Bida, V. n. to stay, to tarry, to wait,
to stop, to attend.
Bidevind, ra, sidewind.
Bidrag, n. contribution, -a, r. a. to
contribute, to aide.
Bifali, W. applause, approbation, -a,
V. a. to consent, to grant, to agree,
to .yield' to. —rop, 71. acclamation.
Bifoga, v. a. to adjoin, to annex, to
add. —nde, n. adjoining, annexing,
addition. (broidery.
Bigerning, f. by-matter; border, em-
Éiliang, n. appendix, supplement.
Bikt, ra. confession, —a, v. a. to con.
fess. -barn, n. penitent, -fader,
m, father confessor, -penningar,
771. pi. shrove-money. -stol, m. 'con-
Bila, f. axe, (fessional.
Bilaga, f. appendage to a writing, in-
strument annexed.
Bilbref, n. T. great bill of sale.
Bild, 771. image, statue, figure, -a, V,
a. to form , to model , to fashion , to
mould, to shape, -erbibel, m. Bible
with prints. — erbok, f. picture,
book. -erdyrkan, f. iconolatry.
-gjutare, m. statue-founder, -hng-
gare , w. sculptor, statuary, car-
ver, -llllggeri, n. sculpture, chisel-
work, —lig, a. figurative; symbolical.
—ning, f. formation, shape, make;
culture, cultivation ; education, accom-
plishment, -st od, 771. statue* -storm-
are, 771. iconoclast.
Biljard, m. billiards. -boll, 771,
-kala, f, billiard-ball. -StB.ng,
m. cue, billiard-stick.
Biljett,. 77Z. billet; ticket»
28
Bill
Billj ra, ploughshare.
Billig) a. equitable, reasonable, fair,
just; low, cheap. — ft^ V, a. to ap-
prove of, to give into. — hetj /.
equity, reason, justness; cheapness.
Biltog, a. outlawed, -görande, n.
proscription.
Biläger, w. nuptials.
Bilägga, V, a, to add, to subjoin; to
bestow upon, to impute; to settle, to
reconcile. — Ilde, n, settlement, re-
conciliation, —re, wi. mediator.
Bilopare, m. interloper.
Bilianm, n. byname, surname.
Binda, f. bandage, sling; (ört) convol-
vulus; black bindweed. — , t?. a. to
bind, to tie, to Jcnit; to confine, to
oblige, -nde, a, binding. — skal,
convincing reason.
Bindllel, m. bandage, fillet, -enyckel,
m, key of St. Petrus, -nålj m. knitt-
ing-pin. ^ord, n. copula, -rcnj,
m, strap, latchet. -slCj W. tie. -tråd^
Wl. packthread, twine.
Binge, m. heap; bin.
BingelgraS, n. mercure, allgood (plant).
Binka, f, flea-bane.
Binnenhanin, n, basin.
Binuikejlband, m. tape, -mask, m,
tape-worm, gourd-worm.
Biomständighet, f, accessory cir«
cumstance.
Birfilare, m. scraper, alehouse-fiddler.
Birå, m. bureau, office; scrutoire.
Bisak, n. by-matter, incident.
Bisarr, a. strange, odd, fanciful.
Bischoif, m. bishop (a drink).
Bisittare, m. assessor.
Biskop, w. bishop. -s-döme, -s-stift,
71. bisbopiick , episcopate , diocese.
-S-kåpa, f. pall, mantle of a bishop.
-s-niossa, f, mitre, -s-staf , m,
crosier, bat; barrenwort. — S-Crt, f.
Bismak, m. aftertaste. [fingerfiower.
Bisofverska, f, concubine, bed-fellow.
Bispringa, v. a. to succour, to assist,
to relieve, to aid.
Bister, a. fierce, angry, furious, bitter,
terrible , boisterous,, —het , f. fierce-
ness, fury, wrath.
Björndill
Bister, tti. (fdrg) bistre, woodsoot.
Bistå, V. a. to assist, to aid, to sup.
port, to back, to second. - en , to
stand by one. — nd, n. assistance,
support, -ndig, a. constant, lasting.
Bisättjja, V. a. to bury, to deposite (a
corpse), -ning, f, depositing (of a
corpse).
Bit, m, bit, morsel, piece.
Bita, V, a. to bite. - in, - igenorriy
to soak through, to eat, to penetrate.
— nde, a, biting, sarcastical, smart,
nipping, —re, m. mordella; sanding,
snake-fish.
Biträd{|a, v, a, to assist, to aid, to
help; to accede. — 'e, n. concurrence,
assistance; accession.
Bitter, a, bitter, sharp; biting, nip-
ping ; hostile, angry, -blad, W. water-
pepper, —het, f. bitterness, sharp-
ness; hatred. — jord, f. magnesia.
-mandel, m, bitter almond. -Salt,
n, bittersalt. -Spat, m, calci-murite,
dolomite. — vatten, n. epsom- salt-
water. —Ört, /". madwort.
Bittida, ad» early, betimes, soon.
Biverk, n, by-work.
Bivista, v. a. to assist at, to attend.
Biväg, m. by-way, by-path.
Bjebba etc., s. Bjäbba etc.
Bjudjla, V. a, to bid, to command, to
order, to offer, to bid, to invite, to
tender. — emot , to go against. —
till, to attempt, to try, to offer. —
öfver, to outbid, to bid a higher price.
- Ut,Ao challenge, -ning, /". in-
BJugg, W. barley. [vitation.
Bjäbba, v. n. to yelp; to squall.
Bjäfs, n. trumpery.
Bjälke, m. beam, -band, W. braca.
—lag, n. floor, entablature.
Bjällra, f, small bell.
Bjärt, a. bright, glaring.
Bjässe, ra, a stout fellow, bravado.
Björk, f, birch, -laf, W. inflated
lichen. —lake, in, sap of birch.
-lera, f. wiiite clay, -trast, m,
misseltrush, fieldfare.
Björn, ra, bear; florgen'drj dun.
—bär, n, blackberry, dewberry, -dlllf
Björnfloka'
m. bawdmoncy. -floka, f, bearwort,
cow's parsnip. — ilHIA) f. she -bear.
-ledare, m. bear-leader. -loka, f,
wild angelica. — IllOSSa, f. great
golden maidenhair. — skall, n. bear-
hunting. —Öra, 71. arctosis ; auricula.
Black, 771. gyves, shackles, bilboes.
Black, Blackig, a. grayish, whitish.
Blad, n. leaf; blade, bladet är om-
vändt , the tables are turned, -ba-
kelse, m. puffpaste. -fjäll, n. leaf,
scales, -gnld, 71. goldleaf. -lljul,
n. wheel with ladles, -ig", Cl. leaved,
leafy. ~lns, f, wood-louse, -los,
a. leafless, -lliage, m, tripe, feck.
-mossa, n. spurious moss, -rik,
a. leafy, full of leaves. -SllTer,
n. silverleaf. -skaft, U. leafstalk.
-STamp, 771. agaric, -tenn, n.
leaftin, tinfoil.
Blaggarn , n. yam spun of hurds.
-Taf, m. cloth made of hurds.
Bland, prp, among, between.
Blaudija, v. a. to mix, to blend, to
mingle. — till, to make up , to pre-
pare. ~ sig i, to engage in, to meddle
with, -ad, a, medley, miscellaneous.
-foder, 71. mash, -ning, f. medly,
allaying, -säd, f. raesiin.
Blank, a. bright, shining, glittering,
clear, blankt svdrd, naked sword.
-a, V, a. to burnish, to brighten, to
polish, -fisk, 771. bleak, May. -het,
f. brightness. -SniÖrja, f. blacking.
Blankard, m, beam of a carriage.
Blankett, m. blankbond.
Bleck, 71. tin, latten. -hammare,
771. tinforge. -slagare , 771. tinman.
Blecka, v. a. to blaze; to bark, to
peel. -, f. blay (fisk).
Blek, a. pale, wan, bleak, -a, 17. a.
to bleach, -are, ra. bleacher, white-
ner. -blå, a. faint blue. -0, n.
bleaching-ground. -het, /. paleness.
-lagd, -lett, a. paiefaced. -na,
V. n. to grow pale, -ning, f, blea-
ching, -röd, a. fallow, -sot, m.
green sickness.
Blemilma, /". pimple, wheal, pustule,
bile, -nn'g, a, pimpled.
Blockera " ^^9^
Blende, n. blende, mocklead, mockoi-e.
Blick, 77Ä. look, twinkling, -a, v. n.
to look, to view, to glance; T, to
shine; to lighten, -eld, -fyr, 77i.
T. false fires.
Blid, a. mild, kind, propitious, tender ;
prosperous, —het, f^ kindness, ^in-
dulgence, mildness, gentleness, —kil,
V. a. to appease, to pacify, to quiet,
to mitigate, to mollify, -kelig, a.
placable, propitiable.
Blifva, V. 71. to be, to become, to fall,
to grow, to turn, to prove; to stay,
to remain , to abide ; to continue. —
frisk igen, to recover. - kunnigt,
to get abroad. — med bam, to prove
with child, låt — , forbear, lät bli
honom, let him alone. — af, to
come of. bli af med, to get a went,
to get rid of. — borta , to be lost.
— efter, to remain behind. — i frän
sig, to get out of one's wits. — igen,
to remain. — ilia vid, to be startled.
— 0771 intet, to prove idle. - qvar,
— ofver, to be left, to remain. - till
intet^ to come to nothing. — uppe,
to stay up. — Ute, to stay out. —
utom sig, to get besides one's self.
— varse, to perceive. - vid, to
persist.
Bliga, V. 71. to gaze, to stare.
Blind, a. blind; effaced; implicit.
-bock, 771. blindman's-buff. -fön-
ster, 71. blind window, mock window.
-het, f. blindness, cecity, -knagg,
771. hornetfly. -lykta,/", dark-lantern,
glim, -lås, n. dead lock, -näs.sla,
f. dead nettle. -Orm , m. blind»
worm. —skär, 71. lurking rocks.
-tarm, 77i. biindgut. -vis, ad.
blindly, at random.
Blinda, f. T. spritsail.
Blink, 771. twinkling, i blinken, in-
stantly, -a, V. 72. to blink, to
twinkle.
Blixt, 771. lightning, -ra, V, n. to
lighten, to flash. -Stråle, 771. flash
of lightning.
Block, 72. block; pig, sow; pulley.
-ad^ m. blockade, -era, v. a, to
30
Blockhus
block up, to blockade. — llUSj 71. block*
house, -sag, m. pitsaw. -tenn, n.
block-tin. -vagn , m. low heavy
waggon; truck.
Blod, n, blood; consaaguinity, race,
family, hlodet är tjockare än vatt-
net, close is my shirt, but closer is
my skin, -a, V, a, to blood, -fead,
n, bloodshed , massacre, —böld, m.
furuncle, -link, ?w. bull-finch, -flöd,
n. bloody flux, hemorrhagy. -full, a.
sanguineous; bloodshot, —full het, f.
plethora. -glrig, a. bloodthirsty.
-gång, m. issue of blood, -huild,
m, bloodhound, bulldog. -Ig, ö.
bloody; sanguinary. —Igel, m. leech.
-klimp, m. clod of blood, -korf,
W. blackpudding, -karl, m. blood-
vessel, -lut^ m, bloodlye, lixivium
af blood, -lös, a. bloodless, -pen-
ningar, 771. jpZ.bioodwit. -renande,
a, purgative. — rot, f. tormentil.
-Sfrände, m, relation by blood.
-Sförvandtskap, m. consanguinity.
-Sllämd) W. bloody avengeraent.
-skam, m, incest, -skuld, m. guilt
of blood. -Spillan, f, bloodshedding.
-SpoUning, f, spitting of blood.
-sprängd, a. biood^pvinkied. -sten,
771. bloodstone, -stillande, a. blood-
stopping, -Stortnlng, f. hemor-
rhagy. -SUgare, m. vampire. -tÖrst,
m. bloodthirst. -var, 72. bloody
matter, ichor. — Tatten , n. lymph.
-Vitne, 771. martyr, -åder, f. yein.
Blomjlax, w. spike of flowers, -blad,
n. petal, -flock, m. umbel, -fly,
n, cberraes. —fodeFj W. calix, glu-
me, —fäste, n. receptacle, spindle.
-hoik, m. flowercup. -holster, n,
spathe. -knippe, 71. cyma. -knopp,
771. bud of flower, -krona, f, cam-
panula. -kruka, f, flowerpot, -kål,
f» cauliflower. — nillg, f, efflorescency.
-qTast, m, nosegay, -rnska, f.
panicle. -Skaft, 71. peduncle. -Spira,
■ /*. pointal. -stam, 77J. scapus. -TftSS,
771. flowering rush. — verk^ 7Z. festoon.
Blotnni{|a, f, flower; blossom; bloom;
prime, - -, y. n, to bloom, to blossom ;
Blyg
to^ flourish, -era, V, a, to flower?
-ig, a. flowered, — ist, m, florist.
Blomster, n, flower, -almanack,
771, calendar of flowers, -band, 71,
festoon, garland, -fält, n, flowery
field. -gård , 771. flower - garden.
-krans, m, crown, garland, -kän-
nare, 771, florist, -lök, 771. bulb.
-mossa, f, spiachnum. -målning,
f, flower-painting. -månad, 771. flow-
er- month. — qvast, m» nosegay,
—rik, a. flowery, bloomy, flourishing.
-språk, n. language of flowers, -tid,
77J. flower-season.
Blomstra, v. n. blomstras, v. a.
to blossom, to flourisch, to put blosv
soms.
Blond, a. ifalr, light, light-coloured.
Blonder, m, pi, blond-lnces.
Bloss, n. link, torch, -a, V. n,Ao
blaze, to flame.
Blot, 7Z. sacrifice, —a, V. a. to im»
molate, to sacrifice.
Blott, a, bare, naked, uncovered ; alone,
mere. — , (id, merely, only, but, ba-
rely, —a, V, CL, to uncover, to bare,
to strip, to lay open. —Ställa, V. a.
to expose.
Blund, 771. slumber, nap. -a, V. n,
to shut the eyes.
Bly, n. lead, -a, v. a. to lead, -ar-
bete, n, plumbery, -aska, f. lead-
ashes, -drus, m, T. lead -crystal.
-erts, 771. blackiead. -ertspenna,
f. —stift, 771. lead-pencil, crayon.
-glans, 771. leadglance. -glas, n,
lead-glass. — haltig, a, plumbiferous.
— hvitt, n, white lead, ceruse, -lod,
n, plumb. -malm, m, lead-ore.
-ockra, /. lead-ochre. -salva, f,
lead-ointment. -SOCker, n, sugar of
lead, -spat, 71. leadspar. -Stift,
n, lead pencil. -Stålmalm, 771. steel-
grained lead. -StÖpare, 771. plumber.
-STeif, 77i. lead- tail, -tacka, f.
pig of lead. — vind, 771. vice, draw»
ing machine to draw the lead for win-
dows. — yitriol, m, vitriolic ore.
-ättika, f, Tinegar of saturn.
Blyg) a. bashful, shy, shamefaced, coy.
Blygas
•as 9 9. d. to be bashful, to blush.
— dj W. ahcma, ignominy, disgrace;
privities. — dbeilj n. sharebone. —het,
f, bashfulness. -Sam, a. bashfal,
modest. — samliet, f, modesty \ ba3h-
fulnesa. -Sel, m, shame.
Blysa, f. T. poop-lantem.
Blå, a. blue, -a, v. a, to die blue.
-aktig, a. bluish, -bar, W. bil-
berry, -falk, m. henharm. -fot,
m, osprey. -fStg, m, smalt, -fär-
gare, m. bluedier. -hallon, n,
blackberry, dewberry, -klint, m.
bluebottle, -korp, m. blue jackdaw.
-kråka, f. roller, -kulla, f, hell.
— kyp, m. coop for blue colour, —kål,
771. blue cabbage. — Icra, f, blue clay.
— mes, m. blue titmouse, -na, V. a.
to make blue. —, V. n. to grow blue.
— Iiad, f, livid spot, bruise. — poli,
m. aster, -russia, n, raisins of the
sun. -Sippa, /". hepatica. -steil,
m, roman vitriol. -Strumpa, f.
bluestopking. -stål, m. dragonet.
-syra, f. prussio acid. -Ögd, a.
blye-eyed.
Blånor, blår, f, pL hurds.
Blåslia, f. bladder, blister; wheal, pu-
stule; sound; pitch; bubble (snail).
— , V. n, & a, to blow, to wind, to
sound; to smelt, d^t hldser starlet,
the wind is high, — af, to blow off;
to sound a retreat. — T)Ort, to blow
away. — i, to instil intOj to inspire
with. — igen^ to blow to. - under J
to foment. «• Ujyp, to wind, to puff,
to swell, to blow up. — Ut, to pro-
claim by sound of trumpet, —are,
m, blower; finfish. -bälj, m, bel-
lows, — gump, m, rove- beetle. — ig,
a. full of blisters ; stormy, -instru-
ment, n, windinstrument. — klacka,
f. cout, diver, -rör, n, blowpipe, blow-
ing tube; bunting iron. — sten, m.
etone in the bladder. -Sträng, m.
uracbus. — Stål, n. blisters teel. — vä-
de*r, n. blowing weather, high wind.
Blåst, va, wind, blowing weather.
Bläck, n. ink. ~a, v. a. to daub
•with ink. -fisk^^a». blackfish.
Boqyinna
31
^flaska, f. Iiikbottie, -flack, m,
spot of ink. -horn, n, inkhom,
inkstand, -plump, n. inkblot, -pul-
Ter^ n. ink.powder.
Blada, v, a, to thin plants.
Bläddra, f. bubble, blister, bladder.
— , V. n. to turn over the leaves of a
book. [glare.
Blända, v, a, to blind; to dazzle, to
BländTerk, W, illusion, fascination,
Blänga, v. n, to stare at,
Blänk|[a, v. n. to shine, to glitter, to
glisten, -fyr, m. bluelight.
Bias, m. Blasa, f. shim, white brow
of a horse.
Blaster, m. blast, bellows. -Ugn,
7n. blastfurnace.
Blöda, V, n. to bleed, to run with
blood, - näsblod, to bleed at the
nose.
BlÖd||ig9 a, tender, soft, tenderhearted.
— ighet, -sinthet, f, tenderness,
Blöja, f» swaddling-cloth, [timidity.
Blöt, a. soft, yielding, pulpous, pulpy,
roollient, ductile, lägga i — , to soak.
lägga sitt hufvud i -, to beat one's
brains., —a, V, a. to steep, to ma-
cerate,' to sop, -fisk, m. soaked fish.
-het, f, softness, -na, v, n, to
soften, to melt, to relent, -ning, f,
soaking, maceration.
Bo, V» n. to live, to dwell, to reside,
to lodge, to abide. — , 71%, inhabitant.
— , n, place of abode, habitation, dwell-
ing, .abode; housekeeping; goods and
chattel*, inheritance ; estate; stock; nest.
— och bohag , house and moveables.
flytta -, to remove, to move. — drägt,
'W. embezzlement of goods or money
committed by one partner to the pre-
judice of the other, —fast, a, landed
who has his own house, —flyttning,
f. removal. — fällig, a. decayed,
-fälllghot, /".decay. -hag,-hags-
tyg, n. moveables in a house, furni-
ture, —lek , m, goods and chattels,
—märke 9 n, paraph, mark; mono-
gram. — näsla, f, motherwort, —på-
lar, m. pL domicile, sld ner sina
— , to fix one's habitAtioo. -<ä7inna, f.
32
Bosatt
Bokhammare
mother of family. — satt, <t, settled,
—skifte, n. division of aa estate.
— skilnad 9 m. separation of the
goods, —stad, W. doruicil, abode,
residence. —ställ© , n. habitation,
residence, -sätta sig, v. r. to settle,
to set up for one's self, -siittlllugj
f. settling, -uppteekning, /. in-
ventory.
Bob b a, f. cowburn, burncow, buprestis.
Bobin, m, bobbin.
Bock, m. buck, he-goat, göra en — ,
to make a blunder, —blad, n. knee-
grass, -killing, m. kid. -ragg,
m. grat's-hair. — rot, /". small pirn-
pinell. -skinn, n, buckskin, -skägg,
71. goat's-beard (plant). -Språng, n.
goat's-leap.
Bocka sig, V.r. to bow, to make a bow.
Bod, f. shop, storehouse, magazine.
•-betjent, m. shopkeeper's clerk.
—dräng, m, servant in a shop.
-flicka, f. shopmaid. -gosse, m.
shopkeeper's prentice, shopboy. — lian»
del, m, shopkeeping. -byra, f.
shoprent.
Bodmeri, n, bottomry, -bref, n.
bottomry . bond, -gifvarö, m. ad-
vancer of bottorary-money.
Bof, 771. rogue, villain, rascal. — aktig,
a. villanous. — StyckO, n. roguery,
knavery.
Bofink, m, bullfinch, chaffinch.
Bofist, m. pumjaii, puckfist.
Bofyenllbramsegel, n. royal, ofver-
-, shyscraper. ^^-bramstång, m,
royal mast, -bändsel^ W. lashing
of the shrows and stays, handseiziog.
-bytta, f, poop royal, -kryss-
bramsegel, TL great main top stay-
sail, -kryss-segel, n. mlzen top.
gallant royal sail. — kol , Wl. upper
^ falsekeel. -skuf blinda , f. sprit,
sail . topgallant • sail. -stångstag-
Seg6l, n. mizen spindle-staysaU.
Bog, m. shoulder; T, bow. en rund
— , a bluff bow. -a, V. a. to splay
(a horse), -ankare, W. bow-anchor.
—blad 4 n, shoulderbone, shoulder,
blade. -T>f UtOU, a, splayed, -kanon,
W. headpiece, -lina, f, buoy. rope,
bowline. -Sprot, n. bowsprit. -SVep,
m. curvature of a ship, —timmer,
n. crocktimber. —trä, n. hame, collar,
-VUling, m. gammoning.
Bogserlla, v. a. to tow. -ing, f,
towage, -lina, f. towrope, breastfast,
Bohvete, n. buckwheat, -gryn, w,
halfground beachwheat.
Boj, n. bays, baize.
Boj, m, buoy, -a, V, a, tu buoy.
-rep, 71. buoy-rope.
Boja, f. Bojor, pi, fetters, irons.
Boj ert, m. a boat employed for laying
the buoys.
Bok, f, beech. -åUon, n, beechnut,
Bok, f, fpl. böcker J, book; quire (of
paper), föra till hokSj to book,
det star ilia till hoks, it makes a
bad account, hälla - med någon,
to keep account with one. '-blndaro,
m, bookbinder, -förare , m, book,
keeper. — foring, f, bookkeeping.
-förteckning, f, catalogue, -han-
del, m. booktrade, -handlare, m,
bookseller. -liylla^ /". bookshelf.
-llållare, m. bookkeeper, clerk.
-bålleri, n, bookkeeping, dubltlt
— , bookkeeping by double entry.
-kunskap, f. bibliography, -lig,
a. literary, hoklipa konster, litera-
ture, letters. — Jlida, f, bookseller's
shop, -mal, m. bookworm, -sam-
ling, f, library, -skåp, n. book,
case, -slut, W. balance, -språk-
n, wri-tten language. — spänno, n',
hook on a book. — staf , m, letter,
type, character, efter bokstafoen, bok'-
staftigeny literally, -staflig, a. literal,
-Btafyera,v.a.<fe 71. tospeii. -tryck-
are, m. printer, -tryckaregosse,
77J. printer's apprentice, -tryckare-
press, m, printing-press, -tryckare-
BYärta, f. printing-ink, -tryckeri,
n. printing-office. -TOtt, n. litera-
ture , learning. — VUrm , 771. book-
worm. -Tan, -älskare, m. bibUo.
I)hile.
Bok||a, V. a, to beat the ore small
-are, m. knocker, -hammare, m.
Bokstamp
knoclcer'a hammer. -^staiUPf W»,
—verk, W. stamping-mill.
Bokna, v. n, to grow rotten.
Bollja, V, n, to bugger, to wench, -are,
m, buggerer. — erj, n, fornication.
Bola^, n, partnership, -snian, m.
Bolina, f. bowline. [partner.
Boll, m. ball; T» pompet; tennis.
-hus, 71. tennis-court, -spel, n.
tennis.
Bolma^ V, n, to smoke, to steam.
Bolmört, f. henbane.
Boistrr, n. feather-bed. -TRr, n.
ticking, ticken, tick.
Bolus, m. bole.
Bolverk, n, bulwark.
Bolyxa, /. great axe.
Bom, m, bar; T. boom; caneroll;
kneeroll. sld — , to mistake, —ma
(fore), V, a. to bar, to bolt, -tåg,
n. guest-rope.
Bomb, TTw bomb, -ardera, v. a, to
bombard, -ardering, f. bombard-
ment. —fri, a. bombproof, —kast-
ning, f, casting of bombs, -kits,
m. bombketch.
Bombast, m, fustian.
Bom olja, f. oil of olives, olive-oil.
Bomull, f. cotton, -garn, w. cotton-
thread. — lärft, n. cotton, cloth
made of cotton, -spinneri, n, cot-
tonmill. — yadd, n, cotton-wadding.
-Taror, f. pi. cottons, -väf, n.
cottoncloth.
Bomärke, n. paraphe, mark.
Bona, v. a, to polish with wax, to
rub. —re, m. rubber.
Bonde, m. peasant, countryman, far-
mer, husbandman; pawn.
Bondljaktig, a. rustic, -blyg, a.
coy, sheepish. -by, m, village.
-dräng, m. a farmer's man. -flicka,
f. country-girl, -gård, m. farm-
house, -hemman, m, farm, copyhold.
-hnnd, m, cur, mastiflf. -hustru,
f. country-woman, -högfärd, m.
rustic pride. -koja, f, cottage.
-lurk, -lymmel, m. churl, clown,
bumpkin, -piga, f. peassint'a maid.
-ska, f» country dialect. — , ad.
Swcdish'JSnglish Diet,
Borgarvis
33
boorishly. -spelare, tn. fiddler,
scraper. -Språk, 71. rustio dialectc
—stånd, n. peasantry, farmers. — tro,
f, implicit faith.
Boning, f. habitation, abode, dwelling*
— Shus, n. dwelling-house, mansion»
-splats, m. place of abode, -srum,
71. dwelling-room, day-room.
Bonnet, tti. T. bonnet (sail).
Borax, Borek, m. borax, -syra, f.
boracio acid.
Bord, n. table; T. board, lasa till
hordSf to say grace before meat, om
-, on board, aboard, kasta of ver -,
to cast over board, lägga om -,
to board, to lay aboard, -duk, 771.
table-cloth. -fot, 771. leg of a table.
-kamrat, m. tabie-feiiow. -klocka,
f. dinnerbell. -låda, f, drawer of
a table, -lägga, V. a.^ to plank the
outside of a ship, -läggning, f,
outside-planking of a ship. — silfver,
n. tableplate. -skiffer, m. slate for
writing -tablet, -skifva, f. leaf of
a table. -Skåp, n. cupboard, -stud*
sare, 771. tabie-ciock. -sällskap, ti.
dinner-party, -tyg, n, table- furniture.
-vän, 771. table-friend; parasite.
Bordell, n, brothel.
Boren, a. boro.
Borg, 771, castle, fort; 37. preventer;
safeguard, -domare, 77». judge of
the castle, -drejrep, n, false tie.
-grefre, 771. burgrave. -grefTlnna^
f, burgravine. -gård, 77*. palace-yard.
—mästare, ttj. burgomaster, mayor.
-rätt, m, palace -court, -tåg, n»
preventer, -Yftnt-tåg, 7». swifter.
Borga, V. a. to take upon trust ell.
tick, to give upon trust, to sell upon
credit. - ut, to lend out. - af, to
borrow of.
Borgarlle, 771. burgher, citizen, -aktig,
a. citizenlike, -ed, 77». citizen's-oath.
-högfärd, f, citizen-pride. -krona,
f, civic crown, -mossig, a. citizen-
like, -rätt, m. citizenship, privilege
of a citizen, -stånd, 7». class of
citizens. — vakt, m. trainbands. -tIs^
ad, citizenlike.''
d
84
Borgen
Borgllen, m, bail, security, snrrty. gå
i - för, to be bail for. -enär, w.
•r«ditor. — esman, m. »urety, bonds-
man.
Borger[]llg^ a. civil. - tunga, the
duties of a burgher, -skap, n.
burghership, commonalty of citizens.
Boricka^ f, bastard of a horse and
an as3.
Borr^ wi. auger, gimlet, bit, bore, drill.
a 9 V. a. to bore, to perforate. —
sig, to wrench the foot, -block, n.
clave, -en, m. (Jidstsjulcdom) dis-
location in the foot, -fisk, 771. shell-
fish, -jern, n. drill-iron. -liiaskin,
f, drilling • machine, boring - frame.
—mjöl, n, borings.
Borre, m. sea-hedge-bog (fish).
Borst, m, bristle, -a, V. a, to brush.
-a sig, V. r. to bristle, to be sturdy.
—bindare, m. brushmaker, —0, W.
brush, -gräs, n, matgrass. -ig,
a. bristly. -HCglika, 8. sweetjohn,
sweetwilliam. —tistel , in, english
soft gentle thistle, -tåtel, W. grey
hairgrass.
Bort, ad. away, hence, avaunt. långt
-, far off. tio mil -, ten miles off.
— ifrån, far hence. — om, beyond,
on the other side. — -å^, thither; al-
most, much about, och så vidare
— åt, and so all the way on. hela
tiden - åt, all along, -arrendera,
V. a. to lease, -bjnda, v. a, to in-
vite, -b) ta, v. a. to change, -byt-
ning, f. (af ett ham), supposition.
-domna, v. n, to grow numb, -dun-
sta, V, n. to evaporate, -dåna, V.
«. to faint, to swoon, -döende, n*
extinction, -flytta, v. n. to with-
draw, to retire, to leave, —föra, V,
a. to carry away, -gifta, V, O. to
marry. -gif?a, V. a. to give away.
— gifyande, n. denary; conferring.
—gång, 771. departure; exit, decease.
-kasta, V, a. to throw away, -lofva,
V, a. to promise, -lägga, V. a. to
lay by. -resa, f, departure, -rycka,
V. a. to pull off. -skaffa, v, a.
to get away, -snappai V, a. to
Bragd
snatch away, -tagen, a. paralytic*
-tagenhet, f, palsy.
Borta, ad. away, absent, abroad; lost.
der — , yonder, hemma och -, at
home and abroad.
Bose, 771. viper, adder.
Boskap, 77>. cattle, -safvel, m.
cattle-breeding, keeping cattle. -S-
djur, n. black-cattle, -sdrift, f.
drove of cattle; pasture-ground. — S-
handel, m. trade in cattle, -shand-
lare, TTI. cattle - dealer. -Sbjord,
171. herdsman, -släkare, 771. veteri-
narian. — SKtarknad, m. market for
cattle, -spenningar, pi. duty paid
for cattle, -spest, 771. murrain. -S-
SkÖtsel, 77J. cattle-breeding.
Boss, n. chaff, litter, -a, V. a. to litter.
Bot, 77». remedy, cure; penance, —a,
V, a. to heal, to cure; to repair.
— ande^ n. healing, amendment, re»
paration. — Omedel, n. remedy, help.
—färdig, a. penitent, repentant, con-
trite for sin. -färdighet, f. repen-
tance, penitence, -göringsdag, m.
day of penitence, fastday. -Hg, a.
curable, reparable, —predikan, m.
sermon of repentance. — psalui , f,
penitential-psalm. —Ö fil ing, f. exer-
cice of penitence. -Ofningsskjorta,
f. hair-cloth.
Botan||lk, f. botany, -isera, v. 7?.
to botanize, to go a sirapling. — isk,
a, botanical. — ist, 771. botanist.
Botten, 771. bottom; floor, loft; terri-
tory. — på tyg, ground, groundwork.
-lös, a. bottomless, -mns , f. ar.
med bullhead, -sats, m. sediment,
dregs. -stock, m. floor -timber,
-ärlig, a. thoroughly honest.
Bottna, V. n. to suffice, to be enough.
Botnni, n, fine, mulct, penalty.
Bovenbramsegel etc., s. Bofven-
brarasegel etc.
Boxas, V. d. to box.
Bra, a. good, well; honest. -, ad,
well, mycket, very.
Brack, m. limer, blood-hound.
Bracka, f. (pL hrackorj breeches.
Bragd) tti. exploit, action.
Brak
Brak ; n, eraok , bounce, -a ^ i;. n,
to crack. — löst, to burst out t to
break loose. —VCd, m, ålder buck-
thorn, [m. topgallant-iuast.
Bi'tamsegel, n.topgaiiant-saii. -svdng^
Brandy m. brand, firebrand; conflagra.
tion , fire ; inflammation ; blasting.
-bref, n, incendiary- letter, -fri, 05.
fireproof, -försäkra^ v. a, to in-
sure against fire, -försäkring, f.
fire • insurance. — gul , a. orange-
coloured, -gås, f, sheldrake, -liake,
m, firehook. -jem, n, andiron.
-kassa, /. firecash. -korn, n.
blighted corn, -kula, f, fireball.
-kår, m. corps of firemen, -mur,
W. strong fireproof wall; brick» wall.
-riif, m, brandfox. -segel, n. fire-
sail, -skada, f, fire-damage. -Skatt,
7». contribution on pain of fire, -skepp,
W. fireship. -Spruta, f, fire-engine.
-stake, m, firestick. -stege, m.
fireladder. -Stod, m, subsidy for
damage from fire. — Syn , W. survey
of the hearths or chimneys. — vakt,
m, fire-watch, watchman, -ämbar,
7n, fire-bucket.
Brant, a. steep, acclivous. — , s, rri,
precipice, ^het, f, precipice, decli-
vity, steepness.
Brasa, f. fire. -, v. n. to flame.
Brasilieträd, «, brasil, brazil.
Braska, v. n. to rustle, to bustle; 'to
carry it high. — nd©, 7». pomp, shew,
ostentation, display.
Brass, m, brace» -a, V, n, to brace.
— fyrkant, to square the yards.
Braxen, m. bream, -blad, n, quill-
wort.
Bred, a. broad, wide ; deep, -a, V, a.
to spread, to extend. - itjpp en sang,
to make a bed. — d , f, broadness,
breadth, wideness ; depth ; T, latitude.
gå i bredd med någon, to rank with
one. —vid, ad. near, nigh, beside,
by, at the side of another.
Bref, n, letter, epistle; paper, öppet
-, letter patent, -bärare, m, post.
man. — dufva, f, carrier-pigeon.
-form, m. epistolary style. -kUYert,
Brodernai
35
n. envelope, cover. -pOrtO,n. postage.
-Ställare, m. letterwriter, letterbook.
-yexling, f, correspondence by let-
ters, —väska, f. lettercase.
B rems, m, snaffle, brake, barnadea.
Bresilja, f, brasil, brazil.
Bricka, f. board, tray; fi SpelJ piece,
B rigg, m. brig. (man.
Briljant, m. brilliant. -, a. brilliant,
excellent.
Bringa, f. breast, brisket.
Bringa, v, a, to bring, to fetch, to
convey, to carry. — fram, to bring
forward, to produce. — hit, to bring
hither, —in, to bring in, to bring
heme. — om lifvet , to put one to
death. - till rätta, to settle. -
till v'dga, to bring about.
Brink, m, descent of a hill. -Iiake,
771. trigger.
Brinna, v. n. to bum, to heat, to fer-
ment. — Ut, to burn out. -nde,'
a, burning; ardent.
Brist, m. want, need, defect, deficiency ;^
failure, failing, default, -a, V, 71.
to fail, to lack, to want, -fälllg,
a, defective; shattered.
Brista, t;. 7l. to break, to burst. -
ut i, to fly into, to fall into.
Brits, 771. bedboard, barrack-bed.
BrO, f. bridge, -byggnad, f. build-
ing of bridges, -fogde, 7». suryeyor
of bridges, -hvalf , 71. arch of a
bridge. — klsta, f, pile of a bridge.
-lägga, V, n. to bridge, -pelare,
771. pier, -penningar, m, pi. pon-
tage, -tull, m, bridge-toll.
Brochera, v, a. fen holt) to stich,
to sew; ftyg) to weave, to work.
Brodd, 771. frostnail ; blade, -a, V. a.
to furnisch shoes with frostnails.
Broder, Bror, m. brother, -band,
n. brotherhood, -barn, n, child of
one's brother, -d Otter, f, niece.
-lig, a, brotherly, fraternal, -mord,
71. fratricide. -Skap, n. brotherhood,
fellowship, congregation; fraternity.
-son, 771. nephew.
Broderlla, v, a. to embroider, -i, n,
embroidery, -nål, f, tambour-needle.
36
Brok
Bryta
Brok, m. T, breeching; throat-brail.
Brokad; m. brocade.
Brokig, a. variegated, varicoloured.
— liet, f, variegation, —t, ad, con-
fusedly.
Brombär, m. blackberry.
Broms, W. horsefly; snaffle; brake, -a,
V, a. to check, -kula, f. warbeetle.
Brons, m. brass, braze, bronze, -era,
v. a, to braze.
BrOSk, n, cartilage, gristle, -aktig,
a. cartilagineous.
Brott, n, fracture, breach, rupture;
crime, trespass. — lllål, n, criminal
cause, -målsdomare, ra. sheriff.
-målsdomstol, m. criminal court.
-målslag, 771. criminal law. -måls-
lagbok, f, criminal code. -Sllg,
a. criminal, guilty. — slillg, m. cri-
minal, delinquent. [to wrestle.
Brottajlre, m. wrestler, -s, v. d.
Brud, /. bride, spouse, -bröd, m. com-
mon dropwort. —folk , 71. betrothed
couple, -främa, /".bridemaid. -gUm,
m, bride -groom. — gåfva, f. sponsal
present. — klädnillg, f. wedding-gown.
-krans, m. bridal garland, -ledare,
m. paranymph. —par, 71» betrothed
couple, -piga, f. brideraaid. -rid-
dare, m. brideguard. -skatt, 771.
dowry. — Skrift, f. epithalamium.
-skrud, 771. nuptial ornament. -SVen,
771. brideraan. -säng, f, bridebed.
-vigsel, 771. wedding. -tal, 71,
wedding -oration, —tärna, f. bride-
maid, —visa, /. weddingsong.
Bruk, 71. custom, fashion, practice, use,
usage; iron-work, forge; mortar; culture,
cultivation ; tillage, —a,» V. a. to use
of; to employ; to cultivate* — , V. n.
to use, to be wont, —bar, a. fit,
useful, serviceable. — barliet, f. use-
fulness, aptness, —lig, «. usual, com-
mon; customary; modern, —ning, f.
usage; culture. — S-patrOn, 7n» pro-
prietor of an iron-work.
Brumma, v. n, to hum, to buzz, to
growl, to gnarl.
Brun, a. brown, -aktig, a. brown-
ish, -kulla, /". «tander-grais. -kål;
771. blue-cabbage. -OCkr», f. browv
ochre. — ska, V. 71, to turn brown.
-spat, 771. brownspar, siderocalcit.
—sten, 7n, manganese.
B run da, v. ti. to rut.
Brunell, tti, prunella; self-heal.
Brunn, 7n, well, spring; waters.
Brunns||gäst , 7n, drinker of mineral
waters, -hill, W. well-mouth; kerb*
stone. — kur, 7n. watercure, use of
mineral waters, -lock, 71, wellcover.
-mästare, tti. master of the wells.
-rcnsare, tti, cleanser Tof wells, -rep,
71. weiirope. -ror, 71, -trumma,
/'. pipe of a pomp , conduit • pipe.
-SVängel, 7n. swipe of a well.
Brunst, 7n, rut. -ig, a. ruttish.
Brus||a, v. n. to roar, ett hnisande
Jiaf, a raging sea. -hane, 7n. ruff.
Bruttovigt, 771. bruttoweight , gross-
weight.
Bry, V, a, to puzzle, to trouble, to
perplex, to tease, to vex. — sig om,
to meddle with, to care for. vara
ilia hrydd, to be at one's wit's end.
— deri, n. puzzle, perplexity, embar-
rassment. — dsam , a. troublesome,
Brygd, 711. brewing. [vexatious.
Brygga, f. bridge.
Brygglla, v. a. to brew, -are, w.
brewer. — eri, 71, brewhouse. —kar,
n. brewing-tub. — kittol , 7n. brew,
kettle, -nillg, f. brewing. -VCrk,
71. brewing concerns.
Brylling, tti, second cousin.
Bryn, 'n. brim, edge, surface.
Brynjja, v. a, to toast, to burn; to
whet, to set, -6, — stcu , m. hone,
whetstone, -Stål, 7i. tablesteel, whet-
steel.
Brynja, f. coat of mail, brinie, jack.
Brytya, v. a. & n. to break; to sprain;
to gall; to fold; to plait; to refract;
to check. — af, to break off. — sari'
der, to break asunder. — ut en tand,
to draw a tooth. — igenom, to force
through. — ut sig pä någon, to
insult one. — upp ifrån en ort, to
decamp , to move off. — pä Tyska,
to haY« a german accent, — etJiOt,
Brytning
to transgress, to violate, to offend, to
abuse. - fram, to be forth, to
appear. - Wj^p, to chap. hruUn
Svemka, broken Swedish. — sig, v.
r. to turn, to change, —ning, f.
fraction, breaking; touch of the ague,
stretching; refraction; strange accent.
Brå, v. 71. to take after, to resemble.
Bråck 9 n. rupture, hermia. — Jbaud^
n, suspensory, truss, bandage.
Bråd, a. hot, eager, keen in desire,
early, premature, hasty, hafva hrädt
om, to be in a hurry, -djup, n.
precipice, abyss, gulf. — , a. precipita-
tely deep, —död, 7». sudden death.
— , a. suddenly deceased. — mogen, a.
premature, precocious. — Ska, f, hurry,
precipitation, haste. — , V. W. to hurry.
-skilnad, m, encounter, -spel,
n. T. windlass, -storta, V, a. to
precipitate, to throw headlong, —ärter,
f, pi. early pease.
Bråk, 72. trouble, pain, ado, difficulties ;
. jT. fraction, -a , f, brake. — , V. a,
f (lin J to break ; to puzzle one's self with.
Brånad, m, concupiscence. Just; in-
flammation.
Brås, V, d, to take after, to resemble.
Bråte, 771. lumber, luggage, trash.
Bräck, m, crack, breach, —a, f, crack,
flaw ; T, fore-sheet. — , v. a. to break,
to crash. — pd glöd, to broil, -lig,
a. fragile; infirm, -ligliet, f, britt-
leness; infirmity, —tång, f, pincer.
Brädd, m, brim, margin, brink, edge,
side, -a, v. a. to fill to the top.
-fall, a. full to top, brimfull.
Bräd{|e, n, board, deal; table, spela
— , to play at draughts, sld en ur
— , to surpass one. —lapp, m, piece
of a board, -skjul, n. shed, -slå,
V. a. to wainscot, -spel, 72. draught-
board. — såg, f, pit-saw, mill-saw,
-y'Vi^^^ f. board-partition.
Bräka, v. n, to bleat.
Braken, m, fern, brake.
Bräm, 7». border, edge, limb. -», v.
a. to border.
Bränn||a, v. a. to bum; to roast, to
bcorch ; to distil ; to sting ; T. to bream.
Bröstkakor
37
-are, m. fireshlp ; fusee ; (pd ikmpor)
burner, -bar, a. coinbustibfe. -erl,
iJ. distillery, -glas^ iZ. burning-glass.
-ing, {, burning ; cauterization ; brea»
kers, surf, -jern^ 71. brandiron. — ma»
terial, 7i. fewei. -medel, n, causticu
-inärka, v. a. to brand, -märke, n»!
brand, mark of infamy, -nässla, ft
nettle. -Oflfer, n, burnt-offering, holo»
caust. -pnnkt^ m. focus, -sjuka, f.
violent fever. — skada, /". bum. -sle,
71. fewel, firing. -Spegel, 771. bur-
ning-lens. — Sar^ 7). bum. — torf,
m, turf for fewel. — TCd , I», fewel,
firing. -Vin, f, brandy. -Tins-
advokat, m. pettifogger, -vins-
brännare, itl, distiller of brandy.
-vinsb ränner!, n, distillery, stiii-
house. — Tinspauna, f, alembic, still-
head, -vinsprofrare, t». aerometer.
Brätte, 7t. brim, flap.
Bröd, 71. bread; livelihood, -dark,
771. y. breadroom. -frukt, 771. bread-
fruit, -föda, /. bread, livelihood.
—herre, TT*. nourisher, employer.
-kant, 77». crust of bread, -skifya,
/, slice of bread. — skorpa, /". crust;
biscuit, —smala, f, crum of bread.
-soppa, f. panado. -Spade, 771.
baker's peel, -stadiam, 72. pro-
fessional study. -Stycke, n. piece
of bread; liveliliood. -träd, 7i.
breadfruit-tree, —värdering, f, assize
of bread.
Brödrajlband, -lag^ n. brotherhood,
bench of fraternity. — Skap^ n. fra-
ternity, [riage.
Bröllop, 77. wedding; nuptials, mar-
BrÖst, 71. breast; bubby, pap; upper
end. -a slg, V. r. to give one's self
great airs, to look big, to carry it
high; to bridle up; to swell. — arf,
71. patrimony, -arfving, ra. lawful
issue, -ben, 71. breastbone, -bild,
771. bust. — duk, 77&. underwaistcoat;
gorget, —feber, 771. pectoral fever,
-gänges, ad. short upon, -har-
nesk;, n. breastplate, -hinna, f.
pleura. — Iliila, f. cavity of the breast.
-kakor, /, pL pe«toral troches^
38 BrSstklämning
-klällining'^ f. pressing pain In the
breast, — kärnA^ f» breast - piece.
-lapp 9 m, stomacher, -sjaka, f,
pectoral distemper. — skoid, m. pla-
stron, —socker J n, sugar -candy.
— téj n, pectoral tea. — vatteilSOt,
tn. pectoral dropsy. — värkj m. pain
in the breast. -Täm^ n. parapet.
—åder, f. thoracic vein.
Babbla, f, bubble, bladder.
Buckla, f, buckle, curl.
Bud, n, precept, commandment; ofifer.
— , 771. messenger, message, —bärare,
m. messenger. — Ord, n. command,
ment. — skap, W. message.
Bndd, m, smelt.
JJuffel, 771. buff, buffalo, bufae.
Baglja, V, n. -a sig, v, r, to bow,
to make a bow. -ande, n. -ning,
f. bowing, bow.
Bogt, m. bend, flexure, incurvation,
curve, bent; gulf, bay. fd — pd en,
to make one yield. - pa ett tag,
lack of a rope, -a, v. n, -a sig,
V. r. to bend, to curve, to meander.
— ig, a, curve, bent, sinuous; swell-
ing out; protuberant.
Buk, 771. belly. - pd ett segels the
bunt of a sail, —a, V. W. to swell.
-gjord, f. girt, cingie. -gårding,
m. buntline. —hinna, /. peritoneum.
— ig, a. bellied, swelling out. —ref,
n. gripes, -sorg, f. bellycare. —ta-
lare, 771. ventriloquist.
Bula, f, bump, swelling, protuberance;
Buldan, m» sackcloth. [bruise.
Bulig, a. full of bumps.
Buljong, 771. broth.
Bulla, f, bull. Papal decree.
Bulle, 77». a loaf of bread.
Buller, 71. noise, clamour, bustle. — bas,
771. noisemaker. -blomster, n. globe-
flower, -sam, a. noisy.
Bullra, v. n, to make a noi>e, to roar.
Bulna, V. n. to swell ; to matter, -d,
f, swelling; morbid tumour.
Bult, m. bolt, -jern, n, boitiron.
Bulta, V. a. to knock, to beat, to
thrar.h.
BonjlsforvaiHlt, m. ally, confederate.
Bylta
Bnndt^ Bunt, m, bundle, baie. -lä*
der, n. sole-leather, -makaro^ m,
furrier. -mÖSSa, f. furcap.
Bunke, m, tup, coop.
Bur, 771. cage.
Burllbref, QI. certificate of citizenship.
-skap, W. fredom of a city, burgher-
ship.
Burdus, ad, headlong, at once, löpa
— pd en, to run full butt at one.
Burggrefve, m. burgrave.
Burk, 771. pot.
Bus, ad, short upon, bounce. — ft^ V, «•
— pd, to rush upon.
Buse, 771. bugbear.
Buska, f, new infermented beer.
Busklje, 77i. bush, shrub. -ig, flT.
bushy, —pil, f. osier-willow. -Snår,
71. bushes, shrubs, thicket.
Buss, 771. stout fellow, companion, com-
rade; pigtail, quid of tobacco. — a, V.
a. to chew tobacco.
But, m. clod, clot.
iSutelj, 771. bottle.
Butik, m, shop.
B utta, f, turbot.
Butter, a. blunt, surly, -liet, f.
bluntness, surliness.
Buxbom, m. box, boxwood.
By, m, village, hamlet; flurry, squall,
sudden gust of wind. — fogde, 771.
bailiff of a village, -lag, 72. com-
monalty of a village, —män, m. pL
villagers. -Ordning, /. the polity
of a village.
Bygd, 771. country, district.
Bygel, m, hoop, ring; stirrup; bow
(of a oword).
Byggli'a, V. a. é n, to build. - pd
en, to depend on one. — n'dt , to
mend a net. -konst, f, architecture,
-mästare, m. builder, architect.
— nad, 771. structure, architecture, build-
ing; fabric, edifice, pile, -nadsför-
Slag, n. estimate of a building, —ning,
f. building, fabric, edifice.
Byk, 71. buck, elakt -, rabble, mob.
-a, V, a, to wash, to buck, -kar,
n, bucking-tub. — lut, 771. lie, buck»
By It, n, charge, -a, V, n. to drudge.
Bylte
Bära
39
to toH.^— ihop, to pack np close
together, to bundle up. — Ö5 ^ far*
- del, bundle.
Byrå) m. bureau, office, board ; scrutoir.
— krat) 771. bureaucratist.
Bysättlla, v. a. to imprison for debt.
— ningr^ /". imprisonment for debt,
execution, hafva hy sättning 3 . ut.
slag pd €71, to have a warrant against
one.
Bytya, t;. a. to change, to exchange,
to truck, to shift; to divide, to share.
— hortf to substitute, to forge. — iQ^n,
to disannul a barter. — Cj W. truck,
exchange, barter, dividend; booty,
pillage, -eshandel, m, traffic by
exchange ; barter. -CSYIs, a. by way
of exchange, —ing^ W. changeling.
Bytta, f. pail.
Byxllhangsle, n. braces, suspenders.
-klaff, w. -Incka, f, flap.
Byxor, f, pi, trowsers, pantaloons,
breeches.
Båda, V, a. to bode, to portend; to
advertise, to send word. — till, to
summon. — tillsammans, to call
together. — Upp, to order.
Båda, a. both.
Både, ad. - och, as well as.
Bagli'e, 771. bow, curve; frame, enchas-
ing. —11 a, V, n. to grow crooked, to
bend. — skytt, tti. archer, bowman,
bowyer. -Strang, tti. bowstring.
Båk, 771. beacon, -penningar, tti.
pl. beaconage. [pile..
Bål, 771. bowl; trunk,, body. — , n.
Bål, a, prodigious, -geting, m. bor-
net. — t, ad, prodigiously.
Bald, a, mighty, potent.
Ball, s. Boll.
Bålverk, n, bulwark.
Bång, n. stir, tumult, -as, V, d, to
keep a stir. -Styrlg, a, obstreper-
ous, ungovernable.
Bår, f. barrow; bier. — hus, 71. dead-
house, -kläde, -täcke, n. paii.
Bås, n, crib.
Båt, 77». boat, gifva på låten, to
give up, to relinquish. -sfolk^
-Sgastar,i?^ boat's crew. «*»t'åBg-
lina, f. painter. -Shake, m. boat*
hook. -Sklanipar, pi. boat-chocks,
scantlets. — sled, 771. boats -way, a
track navigable for boats. — Sman,
772. boat-swain.
Båtila, V, n. to boot, to benefit, to ad.
vantage, to profit, -nad, f, profit,
advantage.
Bäck ^771. brook, rivulet, -bunga,
-grona, f. brookline, water-pimpernel.
-vide, n, osier.
Bäcken, 71. basin; T. pelvis.
Bädd, m, bed; channel; dock -yard.
—a, V, a, to make tha bed.
Bäfning, f, trepidation.
Bafva, V. n, to quake, to tremble, to
shake. — n, f, trepidation. — nde, a.
tremulous, quavering.
Bäfver, m. castor, beaver, -gäll, n,
beaverstone.
Bägare, tti. goblet, cup, callce.
Bägge, pr, both, either, -dera, ad,
on both sides, -lianda, -slags,
ad, of both sorts.
Bälg, m. belly; bellows; abdomen.
-hund, 771. scoundrel, -trampare,
771. bellow-treader. -vante, 77». mitten
of black leather.
Bälta, f. armadillo.
Bälte, n. belt, sp'dnna -, to grapple.
ett hugg i hältet, a home thrust.
Bändlla, v. a. & n, to stretch, to strain,
to break, rocken händer , the coat
is too tight. — Ig, a, flexible; tame,
Bändsel, n, T, seizing. [tameable.
Ban gel, m, scoundrel; (hoktr,) rounce.
Bänk, 771. bench, scat, pew. -eköp»
71. secret purchase, -gåfva, f, nup-
tial present, -krok, m. Iron band.
Bär, n, berry.
Bärlla, v, a, to bear, to carry, to lay,
to wear, to endure; to have; to calf.
— sig, to succeed; to hold; to ans-
wer; to wear. — sig åt, to behave,
to conduct one's self; to carry one's
self; to ta-ke a course. — , v, n. to
go, to be bound to. 77ia^e7i här
emot , the meat turns my stomach.
- ihop för, to fall foul upon; to
agree. «- Tic c2, to break through. — owi-
40
Bärande
lull för, to overset, -pä, to retort. -
ii2^p, to gather up, to receive, to get,
to take up. — sig till, to happen. -
dt, to lead to, to turn, det bär ' icke
dt, there's no opportunity, -ailde,
a. bearing ; fruitful, productive, -are^
m, porter, bearer. — areloilj f. por-
terage, portage, -ning, f. bearing;
T. burden; calving.
Barling, m. pole, bar.
Bäst, a. f superi, af godj, best, när
jag som häst höll pä att skrifva,
just as I was writing, -a, n: best,
welfare; interest; prime, det allmänna
lästa, the public good, hafva ndgot
till hasta, to be well to pass, hafva
till hasta, to be a little tipsy.
Bättrija, v. a. to amend, to improve,
to better. - sig, v. r. to grow bet-
ter, to get belter, -to recover. —6, a.
fcomp. af god), better; preferable.
— , ad. better. — fram, further for-
ward, —ing", f, amendment; recover-
ing, göra — , to repent.
Bocklilicr, m. booking, red herring.
BÖdeljBÖfveljW. executioner, hangman.
BÖg^l, m. hoop, ring ; bow of a sword.
BÖJlja, V. a. to bend, to bow, to incline.
- sig undan, to draw, to turn aside.
— d, a. bent, inclined, prepense, subject.
—else, f. inclination, disposition of
mind, passion, humour; genius, or-
dens -, inflection. — Hg", a. flexible,
pliable, limber, easily complying, —lig-
het, f. flexibility, facility, compliance.
— niug, f. bending; flexure.
BÖk||a, V. a. to root up the ground;
to turn up, to rummage, —ning, f.
rummaging.
BÖla, V. n. to bellow, to trout; to low.
Böld, m. tumour, ulcer.
Bölja, f. billow, wave.
Bön, f. prayer, entreaty, petition, re-
quest. — bok, 771. prayer-book, —dag,
m. fastday; day of public thank?glv
ing. -enian, m. matchmaker, -falla,
V. n. to petition, to supplicate. -llUS,
n. oratory, —höra, V. a. to hear
one's prayer. — liÖrelse, f. grant of
request. -psalm, M. penitential
Cedera
psalm, -skrift, f. petition, -stund,
f. prayer-time, -syster, f, devotee.
BÖn||a, f» bean, turkiska hönor, kid-
neybeans. — Iialn), m. bean-straw.
BÖnlias, m. bungler; botcher, dabbler.
Bör, m. T, fair wind.
Böra, V. n. ought; to be fit.
Börd, 771. childbirth, delivery; birth,
extraction ; descent ; course, turn, vara
till -, to be a native of. -a, V. a.
to claim a hereditary right do buy
any possession in the hands of another.
— ig, a. native; fertile, fruitful, rich.
-ighet, f. fertility, fruitfulness.
-skrifter, "-m. pL list of births.
-Srätt, m. birth-right; nearer claim.
—stop, 01. preemption.
Börda, f» burden, load.
Börja, t;, a. &n. to begin, to commence.
— n, 72. beginning, commencement.
Börs, m. exchange, change; purse.
B Or ting, m. salmon-trout.
BÖiSlJa, f. handgun; box. -fiinta, /".
gun-flint. -kolf, 771. buff-end of a
gun. -kula, f, bullet, -lås, n.
gun-lock, -pipa, /".gun-barrel, -rcni,
m, gun -sling, -rensare, tti. gun-
worm, —skott, 71. gun-shot, musket-
shot, -skytt, 771. gunner. -Slued,
771. gun-smith, -spannare, m. gun-
charger. — stOCk, 771. gun-stock.
Bösta, t;, a. to thump. - pd, to
knock at.
BÖta, V. 72. to fine, to pay a mulct.
Böter, f. pi. fine, mulct.
Boxor, 771, pi, breeches.
C.
The words not to be found under C,
may be looked for under K.
Campeclie-trä, n. logwoodj^
Cap, n. cape.
Carmosin, m. crimson.
Carnaval, m. camaval, shrovetide.
Cartel, n. cartel.
Coder, m. cedar, cedar-tree.
Cedera^ v. n. to fail, to cede, to yield-
Cement
Cement 9 n. cement, -stål, 7Z. ger-
man Steel.
Censjlor, m, censor. — nr, m. censare.
— Urera, v, a. to censure.
Centner 9 m, quintal, weight of hnn.
dred pounds, hundredweight.
Centralisera, v. a. to centralize.
Ceremoni, f, ceremony, formality.
—mästare, m, usher, master of the
ceremonies. -Cl, 71. ceremonial. -OS,
a. ceremonious.
Certeparti, n, charter-party.
Cession, m. cession; bankrupcy.
Chagrin, n. shagreen.
CJiarnér, n. hinge, joint,
Charpie, n. lint.
Chef, 171. chief.
Chemi, f. chemistry, -sk , a. chemi-
cal, chemic. — St, 7ft, chemist.
Chirnrg, m. surgeon, chirargeon. — i,
f. chirurgery. -isk, a. surgical, chi-
rurgical.
Chlor, n. chlore. -kalk, m. chlorid
of lime. — Oform, 97t. chloroform.
Choklad, n. chocolate, -kaka, f.
square of chocolate.
Chor, n. choir; choms. -kåpa, f.
pall, -sångare, m. chorist, chorister.
Christns, m. Christ, Jesus Christ.
Cigarr, m. segar, -fodral, n. segar-
case. —låda, f, segarbox. — mund-
Stycke, n. segartip.
Cikoria, f. succory, chlccory, endive.
Cinnober, m, cinnabar, vermilion.
Cirkel, m. circle; compasses; assembly.
—båge, m, arch of a circle, segment.
-formig, a, circular.
Cirkla, v. a. to circle* -d, a. too
artful, affected.
Cirknlllera, v. n. to circulate, -ar,
n, circulatory letter, circular,
Cisellera, r. a. to chisel, to enchase.
Citadell, n. citadel.
Citera, v. a. to quote, to cite.
Citron, m. citron, lemon, -färgad,
a, citrine, -meliss, f. balm-gentle.
-saft, m, lemon- juice, -skal, n,
lemon-peel. — Syra, f, citric acid.
Cittra, f. cithern, guitar, [to civilize.
CiTil, a. cini; cheap, -isera, V. a.
Dagsmidja 41
Contract, n. contract, convenant;
bargain. — , a. lame, paralytic.
Contra |j dans , m, country - dance.
-march, m, countermarch. -Order,
771. countermand. — pnnkt, in. coun*
terpoint. — stÖt, m, counterpush.
Copiljera, v, a, to copy, -ist, m,
copist, transcriber, copier.
Cornett, m, comet.
Conr, 77). court, stor — , grett drawing*
room.
Cours, 771. course; ezohango.
Courtage, n. brokerage.
Cypress, m. cypress-tree.
Czar, 771. czar, -inn a, f. czarina.
Cäsor, m, cesura.
D.
Badel, m. date, -träd, n. date-tree.
Dag, 771. day. det är stora ljusa
dagen, it is high, broad day. — ifrdn
— , day by day. i -, to day. * -»
dtta dagar sedan, this day sennight.
t - dtta dagar till, this day sen-
night, dtta dagar, a sennight, fjor-
ton dagar, a fortnight, göra sig
goda dagar, to enjoy one's self.
midtjpd dagen, \t noonday, at broad
noon, orn dagen, in the daytime.
i fordna dagar, in the days of old,
of yore, endera dagen, one day or
other, taga dagen som han kom*
mer, to live without care, taga af
dag a, to kill, lägga d dag a, to
display, to bring to light. — akarl,
771. day-labourer, —blad, n, daily
paper, newspaper. — bok, m. journal,
daybook, diary, -bräckning, f.
daybreak, dawn. -drifvare, m,
idler, -drifveri, n. idleness, -er,
771. daylight. — jcmning, f, equinox.
—lig, a. daily, diurnal. —dags,
everyday, -ligen, ac?. daily, -löll,
771. dayspay. -ning, f, dawn, day-
break, -sarbete, n, day's work.
-sljus, n, daylight, -sliuida, /*.
dayfly, ephemere. -snii^ljn, f. noon»
42
Dagsresa
day-lhaw. -Sresa, f, day's journey.
-STCrkiire, m. day-labourer. -tinga,
V. n. to capitulate, to treat, -tingail,
f. capitulation, -tjuf, m, sluggard.
Da gas, v, imp. to dawn^
Dagg, 771. dew; jT. rope's end. -E,
V. n. to dew. — , V. a, to beath with
rope's end. -ig, a. wet with dew,
Dal, m. valley, vale, dale. [dewy.
Daler, m. dollar.
Dalk, m. hard skin, callosity. — Ig", a.
brawny, callous.
DallrlJa, v. n. to shalc^, to vibrate.
— illg, f, vibration.
Dam, m. pond; dam, wear, bank. mole.
-bord, f. floodgate.
Dam, n. dust, -borste, m. hair.
broom, ?orush. —ma, V, a, to dust,
to wipe the dust off. — , V, n. to. raise
a dust, -mig, a. dusty, -viska,
/. duster.
Dam, f. lady, -bricka, f. man.
-bräde, n. draught-board, -spel,
n, draughts.
Damasllcera, v. a. to damasks -cer-
ing, f, damasking, -kor, f. pL
spatterdashes, gaiters.
Damast, n, damask, —dräll, m,
damask.Iinen.
Dana, v. a. to frame, to form.
Dank, m, small candle, slå -, -a,
y. n. to saunter about, to loiter.
Danncraan, m, yeoman, countryman.
Dans, m, dance, -a, v. a.&n, to dance.
-are, m. dancer, -erska, /. dan-
cer. —gille, n. dancing-society, —mä-
stare, m. dancing - master, i^skor,
f. pL pumps, -stycke, 7?* jig.
Danta, v, a. to censure, to blame.
Danviken, m, name of the njad-house
at Stockholm.
Darr||a, v, n. to tremble, to shake, to
quiver. — gräs, n. trembling grass.
— lländt, a. having trembling hands.
-ning, /*. tremour, trepidation, -ngn,
771. drying stove, -ål, 71. numb-eel.
Dart, 771. dagger, poniard,
Dasa, V. n. to lie idle.
Dask, m. drubbing, -a, V. a. to drub.
Datllera, v. a. to date, ^nm^ n, date.
Den
Dc, pt. fart, af denj, they, those. .
Debatt, 772. debate, -era» v. n, to
Debet, n. debt, debit. ^ (del)ate.
Debit, 771. vent, sale, -era, V. a.
to charge to one's account. — OFj «».
debtor.
December, m. December.
Decimal, m. decimal number.
Dedicera, v. a. to dedicate.
Defekt, a. defective, deficient. -, «l.
defect, deficiency.
Definiera, v. a. to define.
Deg, 771. dough. -aJctig, -ig, a.
doughy. — trjig, 71. kneading-trough.
Degel, 771. crucible.
Deja, f. dairy-maid.
Dekan, 772. dean, -at, TJZ. deanry.
Deklallmera, v. a. & n. to declaim.
• -ration, /. declaration; bill of entry.
Deklhiera, v. a. & n. to decline.
Dekokt, m. decoction, potion.
Dekret, n, decree, -era, v. a. to
decree.
Del, 771. part, deal, portion, share; re»
spect; quarter, till en — , partly, in
some measure, för nägon — , by any
means, för ingen — , by no means.
gifva - någon, to impart a thing
to one. —a, V. a. to divide, to part,
to share. — ord, to exchange words.
—are , TTJ. divider , sharer , divisor.
— aktig, a. partaking, participant,
sharing. -Rktigliet, f. participation.
-bar, a. divisible, -barhet, f,
divisibility, —ning, f. division, par-
tition, -taga, V. n. to partake (of),
to participate (in), -tagande, 71.
participation, -tagare, -egare, m»
sharer, partaker.
Delegera, v. a. to delegate.
Delfin, m. dolphin.
Deloman, m. arbiter.
Dels, ad. partly, in some measure,
what . . . what, part . . . part.
Dem, pr. (ace. & dat.J them.
Deniant, s. Diamant. fmask.
Demaskera, v. a. to unmask, to dis-
Den, art. & pr, the; that. - 7iär,
this. - c^r, that, who. - sammet
the same. - som, tie thtit,, Ke who,
Denne
Denne, denna, detta^ pr, this.
Deponera, v, a. to deposite.
Deprimera, v. a. to depress.
Deputera, v. a, to depute, -d, a. é
m, deputy.
Der, ad, there, yonder, where, when,
if, whereas, -af, ad, thence ; on, it,
about it; at; since, -an, ad. to it.
vara ilia deran, to be put to one's
last shifts, -efter, ad, then, after
that; accordingly ; for it. -emellan,
ad. there between, betwixt, in the
mean time, -emot, ad. on the
contrary, whereas, in reward, at the
same time, on the other hand. — est,
ad. if. -för, ad. for it. -före,
c. then, therefore, so, for this reason,
—förutom, ad, besides, moreovex*.
-lies, ad, next to it; besides, -llän,
ad, thither, so far. -1, ad, therein,
there, -ibland, ad. there- mnong.
-ifrån, ad. from thence ; off. -ige-
nOm, ad, thereby, by that, by means
of that, -in, ad. in there, -inne,
-inom, ad, within there, -intill,
ad. near, hard by, so far. — jemtC,
ad. besides, moreover, near to that.
-mod, ad. therevid, by that, by that
means, —näst, ad, secondly, more-
over. de7i dern'dst, the following.
-Om , ad, about it, thereof. -Om-
kring', ad, thereabout, thereabouts.
— på, ad, then, thereupon, into that;
with design; subsequent, -samma-
städes, -Städes, ad. there, in the
very same place, -till, ad. thereto,
thereunto; for that. -Under, ad.
under that, below that, in that matter,
among that; less. — Uppe, aci. aloft,
above, up stairs, -ute, ad, without
doors, abroad. — uti, ad. therein, in
it; wherein, -utmed, ad. hard by.
•»ntOm, ad. beyond, on the other
side, -ntur, ad. from it; out of it.
— utöfver, ad. above, better, —va-
rande, a, present, assisting. — YarO,
f* presence, being there. — vid , ad,
hard by, by, along with, thereupon,
Uiere. -åt, ad. at it, to it, on it.
Diktare
43
-offer, ad, of it, over it, at it,
above it; further.
Desertera, v.n. to desert, to run away.
Desman, m. musk, -sapa, f. musk-
monkey, -sdjur, n, musk, -skatt,
m, musk-cat. -SOXe, m. bison, buf-
faloe. -SrOS, m, musk-rose. -Sråtta,
711, musk-rat.
Desperat, a. furious, angry.
Despot, m, despote. -isk, a, des.
potical.
Dess, pr.f^grcn. SLrden,dfitJ, hi3,her,their,
it's. icJce — bättre, never the better.
icJce - mindre, nevertheless, till -,
till then, -emellan, ad, between,
whilst, -förinnan, ad. before that.
— fÖrntan, ad, besides, moreover.
-likes, ad, likewise, -utom, ad,
besides, moreover, (jemf. Desto).
Desse, pr, (pi, af denne), these.
Dest, a, fat, big, thick, -liet, f, fatt
ness, greasiness.
Desto, dess, ad, the. - mtrt
more. — mindre, so much th»
icke — mindre, nevertheless.
Det, pr, (n, af den) that, it. — , c, that.
pa - ait, in order that, t — samma,
at the same time.
Detalj, m. detail, particular, -era,
V, a, to detail, -handel, m. retail.
trade, -handlare, m. retailer.
Detonera, v. n. to detonize.
Detta, pr, (n, af denne), this.
Devis, m, devise.
Di, dia, v, a. to suck, gifva -, to
suckle, —barn, n, a sucking babe.
-broder, m. foster-brother. -llOrn,
n. sucking-bottle.
Diamant, m, diamond, -handlare,
Diarium, n. diary. [m, jeweller.
Dig, pr, (dat, & ace, af du) thee.
Digel, m. crucible; copple; platen.
Diger, a, thick, -död, m. pest, plague.
Digna, t;, n, to sink down, to droop.
Dik||a, V, a, to ditch, to dig ditches.
— e, n, ditch, trench.
Dikt, in, fiction, fabia; poem, -a, V,
a. to feign, to fable, —an, f, aim,.
scope of all one's desires» -are, m«,
poet.
44
Diktera
Domväldigt
Diktera, v. a. to dictate.
Diligens, W. stage-coach, diligence.
Dill, m. dill.
Dimm||a> f* fog, mist, haze. -Ig*, a.
foggy, misty.
Dimpa, v. n, to plump, to fall.
Din, pr, thy, thine.
Dingla, v. n, to dangle. [matist.
Diplom, n. diploma, -at, m, diplo-
Direkt, ad. directly, immediately. — Or,
m. director. -Orlum , n. directory.
— Ör, 771. director, intendant, manager.
Dirigera, v, a, to direct.
DiSCipllel, W. disciple, scholar, -lin,
f. discipline, -lin era, v. a. to dis-
Disig, a. foggy, misty. [cipline.
Disk, 771. counter, -bunke, 771. swill-
tub. -trasa, f, dishclout.
Diskant, 77l. discant, treble.
Diskont, m. discount, -era, v. n.
to discount,
Disknrera, v. n. to«discourse.
Dispoljnera, v. a. to dispose. -sition,
f, disposal ; legacy.
Disput, f. dispute, controversy, debate.
— ation, f. disputation; dissertatioij.
-era, V, a. <fe n. to dispute, to de-
bate, [to distill.
Distillllator, m, distiller, -era, v. a.
Distrikt, n.. district.
Dit, ad. thither, that way. —in, ad.
yonder, there. -tills, ad. to that
time, as long as that, —lit, ad. out
there, —åt, ad. that way, thither-
ward; hard by, like.
Ditt, -pr. (n. af din), thine.
Djefvul, m. devil, -sk, a. devilish,
Djekne, W. deacon; scholar.
Djerf, a. bold, daring, stout, intrepid.
-liet, f. hardiness, boldness, temerity.
— yas, V, d. to dare, to venture.
Djup, a. deep, profound, low. — , 71.
depth, deep, abyss, -liet, -Ick, f.
deepness, depth. -Sinnig, a. acute,
ingenious. -Sinilighet, f. profound-
ness, penetration. — t, ad. deeply,
profoundly. — Ögd , a. hollow-eyed.
Djur, n. animal, creature, beast, —art,
m. species of animals, -bcskrifuing,
f. natural history of animals, -f»^kt-
ning, f, combat of beasts, -gård,
m. vivary, deerpark. -gårdsvak-
taro, m. park-keeper. -llUS,- n.
menagery — isk, a, animal; brutish,
bestial, -krets, m. zodiac, -kän-
nare, m. zoologer, -läkarekonst,
771. veterinary art. —liket, 71, the
animal kingdom. — Täxt, m» soo*
phyte.
Dobbjlel, 71. game of hazard, -la,
V. n, to gamble, —lare, m, garableje.
Dock, c. yet, still, nevertheless, nöt»
withstanding.
Docka, f. doll, baby; skain; T. dock,
dry-dock, wet-dock,
Dodra, f, cameline,
Dof, a. sultry, aweltry; hollow, deaf,
-hetta, f, sultry heat, -hind, f.
doe. -hjort, m. fallow-buck.
Doft, n, dust; fragrance, ^a, V. n,
to dust; to smell (of).
Bofvig, a. suffocating.
Dogg, m. mastiff-dog.
Dok, n. veil, mourning-veil.
Doktor, w. doctor. - % theologien»
doctor of divinity.
Dokument, n. document, instrument.
—era, v. a. to document, to verify,
to legitimate. [secret.
Dold, a. concealed, hidden, latent.
Dolk, m. poniard, dagger.
Dolsk, a. reserved; sluggish, dull,
drowsy, —a, f. dullness, sluggishness.
Dom, 77i. doom, sentence, judgment,
verdict, award; dome, yttersta do-
men, the last judgment, -are, 771.
judge, justice, -areboken, f. the
book of judges, -bok, m. book of
jugdmoAts. —brott, n. offence against
a sentence passed. — edag, 77i. dooms-
day, day of judgment. — fiistfl, V. a,
to confirm by judgment, -liat'vailde,
m. judge, -herre, m. canon; bull,
finch, -kyrka, f. cathedral. -prOSt,
711. dean. -Saga, f. jurisdictioj di.
strict, -slut, n. final sentence. -Slillt,
m. jurisdiction. -Stol, m. bar, tri-
bunal , seat ot a judge. — villa , f.
a sentence contrary to law. — läldigt,
ad. legal, valid.
Domna
Drick
45
Domnlla, v. n. to grow numb; to abate.
—iug^ f, nurabedness.
Don, n. tackling, gear; tools, furniture.
Doiia, f. gin, springe.
Donation, f, bequeathment, donation,
donative, edowment.
Douläglg, a. T, slanting.
Dop, n. baptism, -attest, -bevis,
n, fcertificate of baptism, -funt, tn.
font, baptismal bason, —kläder, J??.
baptismal robe, —namn, 71. christian
name. — vatteu, W. baptismal water.
—vittne, n. sponsor at a baptism.
Doppila, V. a. to dip, to plunge, to
immerge. -ning, f. plunge, immer-
sion, dipping. -slCOj m. ferrule, tip.
Dosa, f, box. (chape.
Dosis, W. dose.
Dosta, f, origan, organy (plant).
Dotera, v. a. to endow.
Dotter, f. daughter, -barn, n. daugh.
ter's child, grand-child. -dotter, f.
grand-daughter. — SOn, m. grand-son.
Drabant, m. satellite.
Drabb||a, v. a. to hit, to befall.^ -,
V, n, to engage the enemy, —ning,
f." engagement, battle, encounter, con-
Draf, m, draff, grains. [flict.
Drafvel, n, nonsense, trifles.
Drag, n. pull, draught; line, feature.
-band, n. draw -band, -bår, fo
hand-barrow, —bänk, m. wire -dra-
wer's bench, -fjäder, W. elastic
spring, —hål, 72. venthole. — lläst,
fn>, draught-horse, —kraft, in, power
of attraction, -kreatur, n, draught-
cattle, —kärra, f, wheel -barrow.
-lim, n, strong glue. -Una, f.
draw-line, halser. — luft, Tn. draught
of air. —not, f. dragnet. -Oxe,
m. draught-ox. -plåster, n, vesi-
catory, cerate, —rem, 77». drawlatch.
-sjuka, /. raphania. -Spel, 71.
ventilator. —Ugn, 7». wind-furnace.
-Öppning, f, T. air-shaft.
Draga, v, a, & n, to draw, to pull,
to haul; to call; to take; to make;
to lead ; to wiredraw ; to wear. — af,
to go away; to abate upon; to de-
duct, — af sig, to pull off. - bortf
to draw away, to pull away; to de«
part, to go away; to withdraw. —
igenom, to pass through. — ihopt
to draw together, to gather; to con-
tract, to abridge. — in, to draw in;
to call in; to retrench; to suppress,
to discontinue. — in seglen, to shor-
ten ell. to furl the sails ; * to draw
in one's horns. — pä, to pull on, to
draw over to ; to hesitate, ^pd TTittn-
nen, to smile. — pd näsan, to turn
up one's nose. — till, to advance to.
— förtroende till en, to trust one.
— upp, to put on ; to outwit ; to wind
up. — ut, do draw out ; to spin out.
— ut pd tiden, to protract the time.
— vld, to draw in, to be a draught
at. — en vid näsan, to lead one
by the nose. — vid sig, to doubt.
— dstad, to part. — öfverens, to
agree. — sig fram, to make shift.
— sig förut, to be too forward. —
sig till, to incline, to be about. —
sig till minnes, to recollect, to call
to mind. — sig tillhaka, to retire, to
fall back. — sig undan, to withdraw,
to retire. — sig ur, to retire from.
—re, m, beast of burden, draught-
cattle. -S, V. d. - med, to labour
under. — med döden, to be in the
agonies. — sins emellan, to be at
variance. — om, to contend for.
Dragautfa, m. tragacanth.
Dragg, 7». 27. drag, creeper, grapnel.
-a, v. a. to search with a creeper.
Dragon j m» dragoon ; dragonwort
(plant).
Drake, m. dragon ; (pappers-J paper-
kite, —blod, n, dragons-blood.
Dram, Drama, m. drama, -atisk^
a. dramatic.
Drank, m, distiller's wash.
Dref, 71. oakum ; driving-wheel, -jem,
71. calking-iron.
Drefva, v. a. T» to calk.
Dregllel, n. drivel, slaver, -la^ V. n,
to drivel, to slaver.
Dreja, v. a. to wrest, to wind, to turn ;
T. to run on. —re, m. turning-wheel.
Drick, m, draught, drink, drinkables.
46
Dricka
Drog-
-a, n, beer.. -, V. <^» to drint. -
en skål, to drink a health. - om-
kring, to put the glass about. — en
öfver ända, to drink one down, —
sig full, to get drunk. — aro, m.
drinker, -bar, a. drinkable. -Oiter,
n, libation. -SbrOder, m. drunkard.
-Sfat^ n. barrel, -slag", 72. drinking.
bout, -spenningar, m. pL drink-
money, vails, glove-money,
Drif||ankare,n. driving-anchor, -bom,
m. beam, -bänk, m. hotbed. -:Qä-
der, m. spring; motive, spur, —ham-
mare, m. driver, -hjul, n. spring-
wheel, -hus, n. hothouse, -iS, n.
drifts of ice. -ning, /", driving.
—nöt, n, stray. — sand, m, quick-
sand, -timmer, n, floating wood.
^ -verk, 71. spring-work.
Drift, 771. impulse, motion, instinct,
propensity; activity; drove; head.
-ig, a, busy, active, -ighet, /.
activity.
Drifvlja, v, a. to drive; to compel, to
urge, to cause; to carry on. — , v. n.
to. drive, to move, to go. — 2)ort
tiden, to spend the time. — en sale
för rätta, to plead a cause, —gäck
med någon, to make a mock of one.
— jpd , to spur ; to press ; to convict ;
to forward. — till^ to hit. - upp,
to start, to put up, to rouse ; to bring
up; to raise, to increase; to enhance.
— ut, to drive out , to expel ; to em-
boss, gå och —, to saunter. — ande,
a. urgent; active, -are, m, T. dri-
ver, —en, a» driven, embossed, ex-
perienced.
Drill, m. trill; drill, -a, V. a. to
drill; to warble, to quaver. — tn
sale, to complicate a matter. — borr,
771. drillbore.
Drinkare, m, drunkard, drinker.
Dristlla, v, n. - sig, v, r. to dare, to
venture, to adventure, to presume.
— ig, a. bold, daring, confident. -Ig-
het, f» boldness, confidence, assu-
rance.
Drog, 771. drug, -ist, m. druggist.
Dromedarie, tti. dromedary.
Dropp, n. dropping, drip; -A, V, tl.
to drop, to drip, -e, 7?2. drop. -ISj
m. icicle, -vis, ac?. by drops.
Droska, f. drosk, cab.
Drottning, f, queen.
Drucken, a. drunk, tipsy, -het, f,
drunkenness.
Drufllva, f. grape; T. cascabel , pom-
melion. -hagel, TZ.hail-shot. -klase,
m, grape, -saf t, vi. verjuice. -SYUlst,
771.. grape-swelling.
Drum, 771. thrum, raockado. -la, V, n,
to slug, -lare, m, sluggard, -lig,
a. clumsy, idle.
Drunkna, v. n, to be drowned.
Dryck, qu, drink, liquor, -enskap,
m. drunkenness, -esbror, 77i. fudd-
ler. -eskärl, n. drinking . vessel.
-eslag, n. drinking-match.
Dryg, a. heavy, long, ample, large,
sound, many, voluminous, rich, haughty,
arrogant, -het, f, bigness, haught-
iness. — Sel, f, sufficiency, plenteous-
ness. [dribble.
Drypa, v, a. & n, to drop, to run, to
^Dråp, 71. murder, -are, 771. murderer.
-lig, a. eminent, signal. — Ord, n,
abusive word, invective.
Dråse, 771. heap of corn.
Drägel, s. DregeL
Drägg, m, dregs, grounds, lees, refuse.
-ig, a. dreggy.
Dräglig, a. tolerable. -On, ad, to-
lerably, —het, /. tolerableness.
Drägt, m, dress, clothes, garment, ha»
bit; r. burden; litter; draught. -Ig,
a, lucrative; profitable, gainful; pre-
gnant, -ighet, /". pregnancy ; profit,
gestation.
Dräll, m, diaper.
Dräng, m, man, servant. — aktig, a.
servile, base, -kammare, m. room
for the men-servants, -skändade,
m. pederast.
Dränka, v. «. to drown; to steep, to
soak. — sig, to drown one's self.
Dräpa, v, a. to kill, to slay.
Drätsel, m, the finances, -kammaio^
m. office of finances.
DrÖg, m, sled, sledge, dray.
Dr8ja
DroJlIa, V. n. to delay, to stay, -»sma])
n, delay, stay.
Dröm 9 m. dream. — bolCj ^. dream.
book, -ma^ v. n. ^ dream, -mare,
m. dreamer. — Syn, 7». vision. — ty-
dare, m, interpreter of dreams.
Drönlja, v, n. to low, to bellow; to
drono. -aro^ fa, a dull fellow ; drone.
-ig-, a. dull, sluggish, dronig.
Droppel, m. gonorrhoea, clap, dripper.
Du, pr, thou, -a, v. a. to thou.
-broder, m. thou-friend, crony.
Dnbb, m. plug, peg, pin.
Dubba 9 V. a, to dub, to knight. —
någon till riddare, to dub one a
knight.
Dubbel, a, double, twofold, -bossa,
f. double barrelled gun. —dörr, f.
folding -door, -f Ö lister j n. double
sashes, double-window, —hake, m.
matchlock, blunderbuss, —het, f-,
donbleness, duplicity. — t, dd. double,
doubly, twice. — Ö1, n, strong beer.
Dubblera, v. a. to dout!e.
Dublon, m, doubloon. fphaceous.
Dncksten, m. tuff, -artad, a. to-
Duell, m. duel., -ant, m. duellist.
—era, v. n. to duel, to fight a duel.
Duett, m. duet, duetto.
Dufllna, V. n, to pail, to flat, to grov/
vapid. — ven, a. flat, dead, vapid;
dull. — yenhet, f, vapidness, faint-
ness, feebleness, dullness.
Duf{|Ta, f. pigeon, dove. — bO, W. nest
of pigeons, dove-nest. — bonde, m.
dover. -hus, 71. dove-cot. -slaj?,
n. dove-cot, columbary. — UUge, m.
young pigeon.
Dnga, V, n, to be good, to bo fit.
Dugg, n, drizzle, mizzle, —a, V. n.
to drizzle, —regn, W. drizzle, drizz-
ling rain.
Duglig, a. fit, proper, able, qualified.
—het, f, fitness, aptness, ability.
Dugtlg, a. able, great, qualified, good,
brisk, fit, sound, copious, —hot, f.
capacity, -t, ad. aptly, fitly, strongly,
properly; much, hard.
Duk, m. cloth ; table-cloth. -a, V. a,
to lay the cloth, to cover the table^
Dvergsnat
47
- under, to yield, to submit, to give
way. -tyg, n. table-linen.
Dnk&t, 77). ducat, -guld, n. stan-
dard gold.
Dokt, m. strand.
Dnlgadråp, n, clandestine murder.
Dnm, a. stupid, dull, senseless, —dri-
stig, a. foolhardy, -dryg, a. stu.
pidly arrogant, —het, /. stupidity,
dullness, -hufvud, n. blockhead.
Dumb, a. mute, dumb, speechless.
-e, 771. mute.
Dun, 71. down, —bädd 5 m. down-
bed. — ig, a. downy.
Dund[|er, n. thunder, noise, peal, -er-
bössa, /. blunderbuss, -erslag, n,
thunderclap. — ra, V. 11. to thunder,
to noise , to rumble. — Jpd en, to
ring one a peal.
Dunka, v. n. to throb, to beat.
Dunkel, a. obscure, dark, gloomy,
dim, dull. —Let, f. gloominess, dark,
ness. [sily.
Dunsa, V, n. to plump, to fail clum.
Dunst, 77}. vapour, fume, steam, —a,
V. n. to steam, to evaporate, —hål,
n. airhole, pore. — krets, m. atrao*
sphere, -kula, /". eolipile. -ning,
f» evaporation, exhalation. — strimma,
f. tail of a comet.
Dnodes, 77». duodecimo.
Duplett, 771. duplicate, copy.
Duplik, 771. rejoinder.
Duppa, f, tassel, tuft.
Durk, m, T, room, magazine, cabin.
Durk||lopp, W. fiux, diarrhoea. -sipT'
tig, a. transparent, translucent, -slag,
771. colander, cullender, strainer.
Dus, O. soft, low.
Dusch, 771. douche, -bad, 71. shower.
bath, [drizzly, chilly, raw.
Dusk, n. drizzly wheather. -ig, a.
Dussin, n. dozen. -tals« ad. by
dozens.
Dust, 771. brush, bout; shock.
Dvala, f, trance; ecstasy.
Dverg, 771. dwarf, pigmy, shrimp, spider.
-aktig, a. dwarfish, -inn a, f.
she-dwarf, female dwarf. — Suät, U.
cobweb.
48
Dväljas
Dyaljas, v. d. to dweii.
Dy 5 f» mud, mire, -botten j m,
muddy bottora. -ig, a. muddy, miry.
Dyfvelsträck, m. asa.foetida.
Dygd 9 f. virtue, -elära, f. morals.
-esaiU^ -igj a. virtuous; tractable,
obedient.
Dygn, n: twenty four hours.
Dykl|a, v. n. to dive, to plunge down.
—are, m. diver, plunger. — avO«
klocka, f diving-bell, -arelöii,
f, salvage-money. -fågel, m. diver,
plungeon.
Dylik, a. the like, similar, such.
Dymedelst, ad, by means of, by the
help of.
Dymling, m. spike, peg.
Dyinmelvecka, f, the passion-week.
Dyna, f. cushion.
Dyner, ad, down.
Dynglla, f, dung, muck, -grep, m.
dungfork. -grop, f. dunghole. -hög,
7n, dunghill. — ig, a. dungy, —kärra,
f. dungcart. -lass, n, a caitloa.d of
dung. -puss, -pöl, m. puddle.
-stad, m, dungyard.
Dyning, f, heaving of tho sea.
Dynstock, m. juffer.
Dynt^ n, measles.
Dyr, a, dear, expensive; preoious. -
tid, time of scarcity, famine, —bar,
a. precfous, rich, costly, valuable.
— barliet, f. preclousness, worth, va-
lue, price; a precious thing, jewel.
—het, f, dearness, scarcity.
Dyrk, m. picklock, -a, v. a, to pick.
—fri, a. picklock-proof.
Dyrka, v. a. to worship, to adore; to
indulge; to enhance. — n, f, worship.
-nsvärd, a, adorable. -r©, m.
worshipper.
Dyster, a. gloomy, sad, dark, awful.
— Iiet, f, darkness, mournfulncss.
Då, ad, & C, then, at that time, when ;
as. — och — , now and then. — för
tiden t in those days, at that time.
— likväl, however.
Dåd, n, deed, doing, vara med i rad'
och — , to bo aiding and assisting.
Dållg^ a. poor, weak, sorry, paltry,
Dödlista
bad. — ll©tj f, poorness, weakness,
badness.
Dån, n. din, noise, —a, V, n, to noise,
to ring; to faint, to swoon, —ing,
f. fainting fit, swoon. — Ogd, a. dim»
sighted; blear-eyed.
Dårila, v, a. to infatuate, to delude.
-aktig, a. foolish, -aktighet, f.
folly, -e, m, fool ; idiot. -hUS, n,
madhouse, bedlam. -]lllshjon, n„
madman, bedlamite. — skap, f. folly,
Dåsig, a. dozy, drowsy. Ifoolery.
Dåvarande, a, at that time, then being.
Däck, n, deck, ett skepp med tre
— , a threedecker. —a, v, a, to cover
with deck. —©1, m. printer's tympan.
— er, m, <& n, dicker, ten hides or skins.
Dädan, ad, thence, from thence, —ef-
ter, ad, there after, afterwards.
Däfjlna, v, n. to grew moist. -Yen,
a, moist, damp, -venhet, f. darap-
Dägga, V, n, to suckle. [ness.
Däjllg, a, handsome, nice, beautiful.
-liet, f, beauty.
Däld, m, valley, dale, vale.
Dämljma, v. a, to dam. -ning, f,
dam, mole, bank, damming.
Dämpa, v, a, to set bounds, to tem-
per, to confine, to quench, to smother,
to suppress, to subdue.
Dänga, v, a, to bang, to thump, to
knock hard.
Dast, a. bloated, extremely fat, tunnd.
Däxel, TO. addice.
Do, V, n, to die, to decease. — hort,
to die-away, to drop off; to wither,
— ifrån, to go off, to quit, to leave
behind. — ut, to become extinct.
Död, a. dead; lifeless, inanimate; with-
ered, dödt kapital, dead stock. — ,
m. death, decease, dragas med ell,
ligga för döden, to be a dying.
—a, V, a, to kill ; to mortify, to sub-
due; to allay, to ease; to obliterate;
to annul, —and©, a. deadly, mortal.
-are, m. murderer, -bår, f, bier.
-född, 71. stillborn, -gräfvar©,
m. grave-digger, —kött, n, dead
flesh, -lig, a. mortal, deadly, -llg-
liet, f, mortality, -lista^ /. bUl of
Dödsbane
mortality, -sbane^ a. mortal wound.
^Sblek, a. deadly pale, -sdag^ W.
day of death, -sdom^ m. sentence
of death, -sfall, n. death, -skamp,
m, --sqTal, n. agony, -ssjuk, a,
deadly sick. -SSak, f, hanging,
inatter. -SSkalle, m. skull of a dead.
-SStraff, n. pain of death. -SStund^
m, hour of death. -SSynd, f. mortal
sin. — Ssår, n. mortal wound. -SSällg^
m. death-bed.
Dof, a, deaf. -hety f. deafness.
^Stam, a, deaf and dumb. — TA^
V, a, to din, to stun, to mitigate, to
alleviate. dofvande medel , ano-
dyne, narcotic. [disguise.
JDolja^ 17. a. to conceal, to hide, to
Döma^ V. a, to judge, to pass sentence,
to doom; to deem. — till dödeUf
to condemn to death.
DÖp||a, V. a, to bajDtize, to christen.
-are, m, baptizer. Johannes Dö-
paren, John Baptist, -else, f, bap.
tism, christening.
DOIT, /*. ^oor. -foder, n. doorcase.
-gafvel, m, leaf of a folding. door.
•^hake, m. hinge, -haspe, m.
thumb-latch. -jerii,n.ioop. -karii),
m. doorcase, —klapp, m, knocker.
-klinka, f. latch, -post, m. door.
post, -vaktar©, m, door. keeper,
porter.
DÖS, m. peck, fourth part of a bushel.
Pöttrar, pL af Dotter.
£.
Ebb, m. ebb.
Ebenholts, n. ebony.
Ed, m. oath, göra -, aflägga -,
to take one's oath, -eligen, ad.
upon oath, by oath. -gång, 71.
taking of an oath, -lig, a. sworn,
strengthened by oath. -sbl'Ott, n.
oathbreaking , perjury, -sforbuild,
n. confederation. -SYUren, a, sworn.
—sore, 71. the king's peace, (yours.
Eder, pr, pers, you. pr, poss, your,
(Swedish-English DicU
Eftersinnande 49
Effekt, 772. effect, action, -uera, V, a.
to execute.
Efsing, 77*. selvedge, end, thrum.
Efter, ad. & pr, after, behind; ac-
cording, by, at. — , c, since, after.
—apa, V. a. to imitate, to ape.
-apare, m. apish imitator, -ap-
lling, f, aping, mimickry. -berg*
ning, f, aftercrop, gleaning, -bilda,
V. a. to copy, to imitate, -börd,
771. afterbirth, —dome, 71. example.
-forska, v, a. to search aft«r, to
investigate; to explore, -forskning,
f. searching, inquiry, examination.
-fråga, V. a. to inquire, to ask.
-frågan, f. demand, inquiry, inter,
rogation, -följa, V. a. to succeed;
to follow. -föJjande, a. following.
-följare, m. follower; disciple.
-foljd, 771. -följelse, f. imitation.
-gift, m. remission, -gifya, v. a.
to remit, to yield. -gifven, a,
yielding, complying, -gifvenhet, f,
yielding, compliance, facility, remiss-
ness, condescension, -hand, f. the
younger hand. -, ad. gradually, by
degrees. -bälleu, a. restrained.
— hängsen, a. importunate, pressing,
troublesome, -härma, v. a. to imi-
tate, -höst, m. latter end of au-
tumn, -jagande, n. pursuit, -klang,
m. resonance, -komma, v. a. to
obey, to comply with, -kommande,
a. coming after, following; pi. de-
scendants, posterity. — lefnad, f. ob-
servation, observance, -lefverska,
f, widow, relict. — lemna, V, a, to
leave, -låta, v. a, to neglect, to
omit; to permit, to allow; to leave.
-låtande, n. omission, -låten, a,
careless, negligent; indulgent; slack.
— låtenhet, /".'negligence, remissness,
indulgence, -middag, 77i. afternoon,
afterdinner. -nijol, 77. pollard, -räk-
ning, f. afterreckoning. -rättelse,
f. advice , information , pattern , rule.
— sats, 771. minor, second proposition.
—seende, n. examination, inquiry,
searching, -sinna, V, a, to consider,
to reflect upon ; to mind, -sinnande,
50 Efterskickning
71. meditating, -sklckning, /. sen-
ding for. -SkÖrd j m, aftercrop.
-Sliltter, m. aftermath, -slällg,
m. afterclap. -smak, m. aftertaste.
~50in 5 C. since, because; according
as, whereas. -SOnimar, W. after-
summer. -Spana, V. a. to search
for, to trace. -Spanlng', /". tracing,
investigation. -Spel, 71. afterplay.
^st, a. last, hindmost, extreme. — ,
ad. at last, hinderraost. — Staf?»,
V, CL. to speak after, to repeat one's
Nvords. -Sträfya, v, a, to aspire
to, to aim at. -styilgj^W. back-
slitdi. — Syilj /*. inspectron, oversight;
pattern, example. — sätta, V.^a. to
neglect, to postpone, to fail, to put
off, to pursue, -sättaildej 71. post-
poning, neglection. — SÖka, V. a. to
search for, to look after, —tal, n.
epilogue; calumny, blame, -tanke,
f, reflection, thought, premeditation.
-trakta, v. a. to covet, to desire
earnestly, -trupper, W. pi. rear,
hindertroop. -tryck, n, energy,
emphasis; reprinting, counterfeiting.
-try eka, v. a. to reprint, to coun-
terfeit, -tryckare, w. counterfeiter
(of a book), -tryckli^, a. energetic,
emphatical. -tryckligt ,^ acZ. effec-
tually, emphatically, -träda, V. a.
to succeed, -trädande, n. succes-
sion, -trädare, m. successor, -tän-
ka, V. a. to meditate, to reflect, to
consider. --tänHlig', d- dubious,
critical, -tänksam, a. considerate,
prudent; nice, -täuksamhet , f.
consideration , reflection. — TCrlcJ, f.
posterity. — vintcr, TTh, second win-
ter, -värk, m, afterpains. -åt,
ad, afterwards.
Egaj V. a. to own, to possess, to enjoy,
to have a right to. — , f. field, ground.
liafva i sin ego, to be possessed of.
j)d hans tcjor, m his ground, -re,
77i. ovrner, proprietor, possessor.
Egen, a. own ; proper, peculiar, strange,
singular, odd. hlifva sin — , to set
up for one's self, -dom, m. proper-
ty, possession ; fortune ;, estate, lös — ,
Eldbrasa
moveabUs. -domsrätt, m, right of
property, right of possession. — liet, f»
singularity, originality, oddncss ; idiot-
ism, —händig, a. under one's hand.
-kär, a. selfish, -kärlek, m. self-
love, —mäktig 5 a. arbitrarlous.
— mäktighct, f, despotism , arbitra-
riness. -nytta, /". self-interest, -nyt-
tig, a. selfish, -sinne, n. seifwiii,
obstinacy, wilfulness, -sinnig, a.
selfwilled, obstinate, capricious, -sin-
nighet, f. capriclousness , obstinacy.
-Skap^ f, quality, property, faculty,
talent. — tlig, O. proper, natural,
genuine. — tllgen, ad, properly.
— Ylljaj f, opiniatrj, obstinacy
Egg, m. edge.
Egna, V, n, to become, to be fit. -, V,
a. to devote, to consecrate.
Ego delar, m, pi, wealth, riches, sub-
stance. [W. egotist.
EgOllism, m, egoism, egotism, -ist,
EllO, pr, whosoever, whoever.
Ehuru , c, although , though, however.
-dan, pr. whoever, whatever, -väl,
c. although.
Ehvad, pr. whatsoever, whatever.
Ehyar, —est, ad. wheresoever, where»
ever. — t, ad. whithersoever.
EJ, ad. no, not. — htller, nor, neither.
Ejder, m. eiderduek. -dun, n. eider-
Eja! i. hey I oh! [down.
Ek, f. oak. -bark, m. oakbark, tan.
-orre, m. squirrel. -0X0, m. stag-
horned beetle, stagbeetle. -stOCk,
m. trunk of oak; T. flat -bottomed
boat. — ållon, n. acorn.
Ekipage, n. carriage and pair,
Ekliptika, f. ecliptic.
Eko, n. echo.
Ekonom, m. economist,
Ekra, /. spoke.
Elak, a. bad, evil, ill, wicked; ma-
lignant; angry, —het, /\ badness,
wickedness.
Elastisk, a. elastic, elastical.
Eld, 771. fire; ardour, zeal, -a, V. W.
& a. to make fire, to heat, —are,
m. fireman, stoker. -brand, m.
firebrand, -brasa, f. fire; fireside.
Elddon
-don, «. firetools. -fast, a. &re»
proof I incombustible, -fängd, a.
inflammable, »gaffel^ m, firefork.
'-gnista, f. spark of flro. -ig, a.
fiery; ardent, passionate, brisk. — kol,
n. burning coal. — kula, f, fireball,
-prof, W. ordeal by fire, -qvarn,
f. steam*mill. — rod, a, redhot.
—skada, f, damage dona by fire.
-sken, n. light of fire, -skärm,
m. fire-screen. -Sprutande, a. fire-
vomiting, —stad, m. fireplace, chim-
ney, -stod, m, pillar of fire. -Stål,
«. flre-steel. -Våda, /. flro, confla-
gration, —tång, m» flretongs.
Elefant, m, elephant, -taud, f, tusk.
Elektriycitet, f, electricity, -sera,
V, a. to •electrify. — sk, a. electric,
electrical.
Element, n. element.
Eley, m. pupil, disciple, soholan
Elf, /. river, flood.
Elfenben, n. ivory.
Elfte, a. eleventh.
Elfva, num. eleven.
Elfvor, m. pi, elves,^ fairies.
Elg, m. elk. -gräs, w. meadow-
gweet. — ko, f. female of the elk.
Eljest, ad, else, otherwise.
Eller, c, or.
Eländlle, n. misery, distress, -ig, a.
miserable, wretched.
Emalj, m, enamel.
Emballera, v, a. to embale, to bale,
Em bar, w. bucket. [to pack up.
Embetlje, 72. office, place, employment;
corporation, guild, -sbroder, m,
colleague. -SllQS, n. office, -sman,
771. person in office, civil-officer.
Emedan, c. because.
Emellan, prp, between, betwixt, hvad
vill ni gifva mig -? what will you
give me to boot? —åt, ad. some-
times. [however.
Emellertid, ad, mean while, whilst,
Emot, prp. against, contrary, opposite ;
for; to, with, -taga, V. a. to re-
ceive, to accept; to welcome, —ta-
gande, n, reception, -tagare, m.
receiver.
Enkom
51
En, f, juniper, -bär, n. juniper-berry.
En, art, ind. a, an. — , num, one.
— , pr, one, some one, they.
Enahanda, a. one and the same, of
the same kind, the same.
EnbetSYagn, m, ons-horse-carriage.
Enbändig, a. stubborn.
Endast, ad. only ; solely ; provided that.^
Ende, m. Enda, /. the only, the sole.
EndelS, ad. partly, in part.
Endera, pr. either, the one or the other,
Endivie, f. succory.
Endrägt, m. concord, unanimity, -ig,
a, unanimous, concordant. — ighet, f,
ananimousness, concordance, harmony.
Enfald, vn. simplicity, plainness, inno-
cence. *— ig, a. simple, plain, harm-
less, silly, -ighet, f, simplicity,
silliness. [formity.
Enformig, a. uniform, -het, f. uni«
Enfärgad, a. one-coloured, plain.
EnfÖddj a. only begotten.
Enforsaljare, 771. monopolist.
Engel, 8. Ängel.
Engelsk, a. engiish. tngelska sju.
kan^ the rickets, engelskt salt,
epsora-salt.
Engifte, n. monogamy.
En handel, m. monopoly.
Enhet, f. unity.
Enhvar, pr. every one.
Enhällig, a. unanimous, -het, f,
Enhänd, a. onehanded. [unanimity.
Enhörning, tt*. unicorn.
Enig, a, unanimous, concordant, agreed
upon, -hot, f. agreement, harmony.
Enk||a, f. widow, -edrottning, f.
queen dowager; queen mother. — e*
drägt, 7». widow's weed, -estånd,
n. widowhood, -esäte, 71. widow's
seat.
Enkamp, m. duel, single combat.
Enkannerligen, ad?, especially, chiefly.
Enkel, a. single, simple; plain, enkelt
öl, small beer, -het, f. singleness;
simpleness.
Enkling, m. widower.
Enkom, ad. peculiarly, only, solely,
on purpose, jag gick -* dit, I went
thither on purpose.
52
Enlig
Enlig) a. conformable, according, con-
sonant, consistent, -het, f, confer-
mity.
Enrum, n. j)rivacy. i — , aside, alone.
Enrådande, a. arbitrary.
Ens , ad, at all. iclce -, not "at ^11.
med — , at once, at any rate.
Ensak, f. own business, own affair.
Ensam, a. alone, sole, solitary, —het,
f, solitude, solitariness, privacy. — t,
ad. solitarily.
Ense, a. in concord, agreeing, vara
— , to agree about.
Ensides, a. solitary. -, ad. solitarily.
Ensidig, a. partial, -het, f. partiality.
Entsitsig, a. of one seat only.
Enskild, a. private, individual, -t, ad.
privately.
Enslig, a. solitary, rf;tired, private,
lonely, —het, f. solitude, lonely life,
retirement.
Enspännare, m. one-horse-carriage.
Enstafvig, a, monosyllabic; paucilo-
quent.
Enstaka, a. segregated, isolated.
Enstämmig.) a. consonant ; unanimous ;
monotonous, —het, f. unanimity;
monotony.
Enständig, a. pressing, urgent.
EnstÖding, m. hermit; old bachelor.
Entlediga, v. a. to rid; to dismiss.
— nde, n. ridding; dismission.
Entonig, a. monotonous, -het, f.
monotony.
Enträgen, a. assiduous, pressing, -het,
f. assiduity, urgency; headstrongness.
Entydig, a. univocai.
Envig, n. single combat, duel.
Enyis, a, stubborn, wilful, obstinate,
pertinacious, stiff. — as , V. d. to be
obstinate, —het, f. obstinacy, stub-
bornness, pertinacy.
Enväld||e, n. monarchy ; absolute power.
— ig, a. arbitrary, absolute.
Enär, c. whenever, whensoever.
Enögd, a. one-eyed.
Epistel, m. epistle, letter*
Epok, m. epoch, epocha.
Er, s. Eder.
Eihrnmligy a. miserabl^^, pitiable
Eskortera
Erbjuda, v. a. to offer.
Eremit, m, hermit, anchoret.
Erfar|{a, v. a. to experience, to learn.
-en, a, experienced, skilled, versed.
—enhet, f, experience, komma i —
aff to be apprized of.
Erforderlig, a. requisite, -het, f.
requisiteness, necessity.
Erfordra, v. a. to demand, to require,
-n, f. necessity.
Erg, m. verdigrise, rust of brass, —a,
V. n, —as, V» d, to gather verdigrise.
— ig, a. eruginous.
Erhålla, v. a. to obtain, to gain.
—nde, n, receipt.
Eriksgata, f. the king's progress.
Erinrjia, V, a. to remind, to mentio'
nate. — sig t v. r. to remember, to
recollect. — n, —ing, f. remembrance,
recollection, reminiscence ; admonition ;
remonstrance.
Erkänijna, v, a. to acknowledge, to
own, to confess; to be sensible of;
to allow, -nande, n» acknowled^-
ment, confession. — sam, a. grateful,
thankful. -Samhet, f. gratefulness,
gratitude. — sla,jf, acknowledgment;
confession.
Erke, a. arch», chief, arrant, capital.
-biskop, W. archbishop, -bof, m,
arrant-villain. — engel, m. archangel.
-hertig, m, archduke, -hertig-
inna, f. archduchess, -skälm, m.
arrant knave. -Stift, n. archbishop-
rick. [n. payment.
Erlägga, v, a. to pay down, -nde.
Ernå, v. a, to attain, to obtain.
Ersättl|a, v. a. to compensate, to make
up, to restore, —lig, a, reparable.
—ning, f. amends, compensation.
Ertappa, v. a. to surprise, to appro»
hend, to catch, —nde, n. surprise.
Erts, s. Erke.
Erofrlla, V, a, to conquer, to win.
-are, m. conqueror, -ing, f, con-
quest.
Eselhufvud, n, T. cap of the mast-
Eskader, W. squadron. [head.
Eskort, m. escort, convoy, -era, v.
a. to escort, to convoy.
Esomoftas
Falla
.53
Esomoftast, ad. frequently.
Espin^, 771, long-boat.
Estetik, f, esthetics.
Etablera, v. a. to establish. - sig,
to set up a business.
Eter, m. etber. -isk, a. ethereal.
Etikett, m, etiquette; fpäslcriftjlsiheh
Ets||a, v. a. to etch, to grave v«rith
aqua-fortis. -nål, f. etching- needle.
—pulver, n, corrosive powder. — Tat-
ten, n, aqua-fortis.
Ett, num, one. klockan -, one o'clock.
de göra — , they act in concert.
Etter, W. matter, pus; poison, -bleni-
ma, f. pustule, heatpimple. -böld,
1». 7irulent tumour, -drake, m.
shrew, vixen, scold. -myra, f,
pismire, -nässla, f, amall nettle.
Eyangelillum , n, evangely, gospel.
— Sk, a. evangelical, — st, 7n, evan-
gelist, gospeler. [eternity.
Eyig, a eternal, everlasting, -het, f,
Eyinnerlig', a. eternal.
Evärdelig, a. perpetual.
Exam||en,W. examen; inquiry. -Inera,
V, a. to examine.
Excellens, m, excellency.
ExempJIel, n. example, instance, -lar,
n. copy; specimen. -larisk, a.
exemplary.
Exeqvera, v. a. to execute.
ExercIIera, v, a. to exercise, -is, m.
Existera, v. n. to exist. [exercise.
Expediera, v. a. to expedit.
Explodera, v. w. to explode.
Export, 771. export, -era, v. a. to
export, -or, 771, exporter.
F.
Fabel, m. fable, -aktig, a. fabulous.
t'abricera, v. a. to fabricate, to ma.
nufacture.
Fabrik, m, manufactory, workhouse.
—ant, 771. manufacturer. —at, n.
manufacture, -mästare, m. foreman
at a workhouse. — Or^ 771. fabricator,
fsanufacturerr
Facit, n, product, amount
Fack, n. box, shelf, drawer; branohe,
department.
Fackel 1| bärare , tti. torch-bearer.
-sken, n. torch-light.
Fackla, f, torch, link, flambeau.
Fadd, a. insipid, stale, dull.
Fadder, m. sponsor, godfather, god.
mother, -gåfva, f. present to the
godchild. — skap, in, sponsorship.
Fader, 77i. father, parent ; sire. - vdr,
the Lord's prayer, —lig, a. fatherly,
paternal. -1ÖS, a. fatherless, -mord,
n, parricide, —mördare, m. parricide.
Fager, a. beautiful, fair, handsome.
fagra ord, fair words.
Faggor, f. pL fangs, claws, han
har feber i — , he has symptoms of
a fever upon him.
FagOtt, m. bassoon, -ist, m, bassoonist.
Faktor, m. factor, foreman, -i, n.
Faktura, f, invoice. [factory.
Fakultet, f. faculty.
Fal, a. venal; mercenary. — ka, V. n,
to cheapen, to bargain.
Falaska, f. embers, white ashes.
Falbolan, m. furbelow, flounce.
Falerts, n. grey ore containing silver.
Falk, m. falcon, -enerare, 771. faico.
ner. — jagt, 771. falconry.
Fall, n, fall, downfall; ruin; cataract;
case; T. halliards, i fall, in case.
tringa på — , to bring about one's
ruin, -lucka, f. trap-door, -port,
m. hatch. -rep, n. T. manrope.
-sjuka, f. epilepsy. -Skärm , 771.
parachut. -Talk, m. head-roll.
Falla, V. 71. to fall, to drop ; to abate.
— af, to fall off (from), to come off.
— lort, to fall away. - i, to fall
in (into); to strike; to interrupt. —
ifrån, to fall away, to abandon; to
decease. — igen, to fall down, to
fall in; to sink. - ihop, to fall
together, to collapse. — in, to fall
in. — ned, to fall down, to dröp.
— omkull, to fall down, -pa, to
fall upon; to take a fancy. — till,
to take one's party. — tillbaka, to
fall back. - undan, to fall away;
54
Fallande
Fastställa
to die.~— ur, to fall fronii to drop
from. — ut, to fall out ; to drop out ;
to come due; to discharge, r- 52^,
V, f . to happen ; to become, to be fit ;
to look/ det faller af sig sjelft,
that is a matter of course, -nde,
n. fall, falling. -, a. falling. - SOt,
epilepsy.
Fallen^ a. given to, subject to. -het,
f, inclination, talent.
Fallna, v. n. to wither, to fade.
FalSj m. board, edge; a currier's knife;
fold, -ben, n, folding-stick, -bock,
m, a currier*s beam. -hyfYel, m,
notching-plane. — knif, m, shaver.
Falsk y a. false , fraudulent , deceitful ;
wrong; forged, counterfeit, -as, V, d.
to be false, to play false, -eligcn,
ad, falsely, -het, f, falsehood, de-
ceit, -myntare, m, coiner.
Familj, f, family.
Famla, v. n, to grope, to fumble.
Famn, m. bosom ; arms • fathom ; cord.
taga i — , to hug, to embrace, —a,
v. a. to fathom, —tag, n. embrace.
-taga, V. a. to embrace, -ved, m.
Fan, n, beard. [cordwood.
Fan, m. the devil.
Fanj|a, f. standard, ensign, colours.
med flygande faunor, with colours
displayed, --juilkare, W. standard-
bearer.
Fanera, V, a, to line, to veneer.
Fantllasi, f. fancy, caprice; fantasia.
-ast, m, fantastical fellow, fool.
-astisk, a. fantastical, -isera, v.
n, to muse, to fancy ; to play a fan-
tasia ; to rave.
Far, m, father, -bror, m. uncle.
-»far, m, grandfather, farfars far,
great-grandfather. farfars farfar,
great -great -grandfather, -gait, m.
boar, -mor, f. grandmother. -morS-
mor, f. great grandmother.
Farjla, f, danger, peril, risk, hazard.
-håga, f. awe, fear, -lig, a. dan-
gerous.
Fara , v. n. to travel , to journey ; to
be off; to be circumstanced, lata — ,
to cast away» to abandon. — a/, —
tort, to go away, to depart. — efter,
to ride after, to go after; to strive at.
- fort, to travel fast. — fram, to
go to a place; to proceed. — hit
och dit, to ramble up and down. —
igenom, to pass. - ilia med sig,
to distress one's self. — in, to go into.
- med osanning, to tell lies. - om,
to pass by. — omkring, to travel
round about. — till, to go to; to
call upon. — tillhaka, to return.
— upp , to ascend, to rise. — upp-
före, to go upphil). — ut, to depart,
to go abroad. — ut på landet, to
go into the country. ^ Ut i härda
ord, to give cross words. — ofver,
to cross, to pass over. — vill, to err.
— vilse, to go astray.
Far]|dag, m. moving-time, -för, a.
ready to S£ttl. — kost, m. vessel,
craft. —led, f, way a ship is to
pass, course, track. — SOt, m. epide-
mical disease; epizooty. —tyg, n,
vessel. — Yatten, n, passage, navigable
track, -väg, m, thoroughfare, the
great road. — väl, i. farewell.
Fart, 771. course, career, progress, way;
speed.
Fas]|a, f» horrour, abhorrence. — , V, W.
to shudder, -ansvärd, -lig, a.
horrible, dreadful, hideous. — llghet,
f, horribility. [santry.
Fasan, m. pheasant, -gård, m. phea-
Faskin, n, fascine, fire-bavin. -knif,
7W. hedging-bill. — verk, 71. fascine-
Fason, m, shape; manner. [work.
Fast, C. though, although.
Fast, a. firm, solid; strong; fixed;
steady; immoveable. — egendom, real
estate. — land, continent. — , ad,
firmly, fast; nearly, almost, —mycket,
very much, —a, f. legal acquisition;
investiture. -ebonde, m. tenant.
-ebref, n, title-deed; charter of in.
vestiture. -göra, v, a, to fasten, to
make fast, —het, f. solidity, fastness,
steadiness. — ighet, f, real estate.
— na, V, n, to stick, to hitch; to
ground. — för en sak, to be con-
victed, -ställa^ V, a, to fix, to
Fåötställailde
detetffiine, to ordain; to confirm i to
establish. -rStällande, n, regulation,
fixation, -taga, V. a. to apprehend,
to seize, to take up.
Fasiya, f. fast, fasting. -, V. W. to
fast, -ande, a. fasting, -edag,
m, day of fasting, -li-g? '^^ ^^Q**
-lagsafton, W. shrove-tuesday.
Wastage, W. tun, cask, barrel.
Fastna er, ad. rather, much more.
Fastän, c. though, however.
Fat, W. dish; cask, barrel.
Fatabur, m. storehouse; repository.
Fatal, a. fatal, calamitous, disagreeable.
-ier, m. pi. set term.
Fatt, Cl. disposed, conditioaed. huru
är det — ? what's the matter? — ,
ad, taga — på någon, to catch one
by pursuit, to seize one. —a, V. a,
to catch, to seize; to take; to com*
prebend, to conceive, to understand.
— t pennan, to couch in virriting.
—ning, f, composure, selfcommand.
-ningsförniåga, f. capacity, appre.
hensivenesa.
Fattas, V, d, to need, to want, hvad
— honomi what's the matter with him ?
Fattig, a. poor, indigent, needy, ne-
cessitous, —bössa, f, poor's -box,
— dom, m. poverty, want, necessity
—hus, n. poor-house, -skatt, m.
poor-rate. — Skola, f. charity.school.
—vård, m, cure for the poor.
Fattlig, a, easy to be comprehended,
intelligible. — il&t, f. comprshensibi*
lity. [favorite, minion.
Favori||sera, v. a. to favour, -t, m.
Feber, m. fever, -aktig, a. feverish.
-anfall, -anstöt, m. paroxysm of
fever, -frossa, f, aguishness, chill.
—hetta, f, fever-heat.
Febrnari, m, February.
Fee, f, fairy.
Feg, a, cowardly, -het, f, cowardice.
Feja, V, a, to polish, to furbish; to
touch up.
Fejd, f. feud, warfare, -ebref, n.
challenge, letter of defiance.
Fel J n, fault, defect, error, mistake,
blemish, failing, -a, V. «. to fail,
Fideikommiss 65
to enf, to want. - om v'dgen, to
tnhz the right way. -aktig, a. de-
fective, faulty, wrong, erroneous, -ak-
tig liet, f, failing, mistake, fault.
-as, V. d, to be wanting, -frl^ a.
faultless, correct, -frihet, f, cor-
rectness. -grep, n. mistake, -steg^
n. slip, false step. -StÖt, m. falsa
thrust, -tag, n. misUke.
Felp, m, plush, shag, mock-velvet.
Felt, ad. in vain, amiss; falsely, sld
— , to fail, to miscarry, to miss, gd
-, to ^ astray, taga — , to mistake.
Fem, num. five, -dubbel, -faldig,
a. fivefold, -fingerört, f. cinque-
foil.^ -han da, a. of five kinds.
-hörni og, m. pentagon, -ma, f.
five, cinque, quint, -te, a. fifth.
för det -, fifthly, in the fith place.
-tedel, m. a fifth, -tio, num.
fifty, -tionde, a. fiftieth, -ton,
mim. fifteen, -tonde, a. fiftotnth.
— årig, a. quinquennial.
Fena, f. fin.
Fen kål, m. fennel.
Ferier, pi. vacancies.
Forla, f. ferula, switch, rod.
Fembock, m. femambuck.
Fernissa, f. varnish. -, V. a. to
varnish.
Fest, m. feast, festival, -llg, a. featl-
?al. -lighet, f. festivity.
Festlng, m. dogfly.
Fet, a. fat; fatty, greasy; fertile; lu-
crative, —fläck, m. spot of grease.
—hinna, f .adipous membrane.-knop»
par, 77). pi. stonecrop. -lagd, a.
fattish, fleshy, stout, —ma, f. fat*
nesa, corpulency. -, v. n. to grow
fat. -t, n. fat, grease, -tisdag,
W. ohrove-tuesday. — tistel, m. com*
saw-wort. -Öga, n. exophthalmy.
Fiaker, m. hackney-coach.
Fibben, Fibel, m. vives.
Fiber, f. fibre.
Fickya, f. pocket, -format, n. pocket-
size (of a book), -lock, 71. pocket.
lid. -tjuf, m. piok-pookot. -Ur,
n. watch.
Fid,dkommiss, n. f«ofifmeat in trust.
56
Fidibus
Pjäderharts
Fidibus, m, paper-match, lighter.
Fiendye, m, enemy, foe. -skap, f.
enmity, -tllg, a. hostile, -tlighet,
f. hostility,
FifflgTj Ö. cunning, sly, shrewd.
Figur, 771. figure, shaiie. -li^j «•
figurative, tropical, typic. —ligen,
ad. figuratively.
Fika, V. n. Fikas, v. d, to prog for,
to hunt after; to emulate.
Fiken, a. desirous of, covetous of.
—het, f. appetency, covetousness.
Fikon^ n, fig. -blad, -lof, n, figleaf.
-trad, n. figtree.
Fik vårta, f. fig.
Fil, m. file, -a, v, a. to file, -hugg-
are, m. file-cutter, -klofve, m,
handvice. -Spån, m. filings, file-dust.
Fil||bunke, m. bowl for sour milk.
-mjölk, f, sour milk.
Fili'ras, m. glutton.
Filt, m. felt, -a, v. a. to felt, -hatt,
m. felt-hat, stuff-hat.
Filtrera, v. a, to filter. [thill.
Fimmelstång, m, pole to a sledge,
Fin, a. fine, small; delicate; subtle,
smart; nice; keen; pure; soft, —gry-
nig, O. fine-grained, —het, f, fine-
ness, keenness, nicety, delicacy, -käns-
lig, a. sensitive.
Finanser, /". pi, finances.
Finera, v. a. to refine, -re, m. finer.
Fingller, m. & n. finger, se genom
fingrarne, to connive at. -boig,
m, thimble, -hatt, m. -tuta, f.
fingerstall, -klåda, f, itch in the
fingers, -knäpp, m. snap: with the
finger, -ra, V. a. to finger.
Fink, m. finch, -nät, n. T. netting.
Finkel, n. bad brandy.
Finna, v. a. to find; to nieet with.
— på, to discover, to find out. - sig,
to have a ready wit. — sig vid, to
accommodate one's self to, to be con-
tented with. — S, V. d. to be found.
Finne, m. pimple; grub,.
Finnfisk, m. finfish. Iningly,
Fint, ad. smartly, nicely, finely, cun-
Fint, m. T. feint; trick.
Fintlig, a. inventive, ingenious, ready
at expedients, —het, f. quickness of
invention, ingeniousness.
Fiol, m. fiddle, violin, -spelare, m.
violinist, —stall, m, bridge of a
violin. -stråke, m. fiddle- stick.
-sträng, m. fiddle-string.
Fira, v. Ct* to celebrate, to solemnize;
to make much of; T, to lower; to
ease. (bishopping.
Firm||a, v. a, to bishop, -ning, f.
Firma, w. firm.
Firmament, n. firmament, sky.
Fisk, w. fish, -a, v. a. to fish.
-afänge, n, fishing, -are, m.
fisher, fisher-man. -aregång, w.
fishraarket, —ben, n. fishbone; wha-
lebone. —6, 71. fishing, fishery. — llåf,
m. drawnet, sweepnet. —köpare, m,
fishmonger, -lök, m. shoal of fishes.
-lim, n. isinglass, -lukt, f. fishy
smell. -måse,.m. mew. -nät, n.
fishing-yarn. -skinn, n. fishskin,
shagreen. -SUmp, m, cauf. -tran,
m. fishoii. -redskap, n. fishing.
^tackle, -yngel, n. fry. -örn, n.
Fiskal, m. public accuser, [sea-eagle.
Fistel, m. fistula.
Fix, a. fixed, settled, -era, v. a, to fix,
-stjärna, f. fixed star.
Fjerde etc. s. Fjärde etc.
Fjol, n. i fjol, last year.
Fjoll, 71. trifles, prattle, gossiping, -a,
f. a silly woman. — as, v. d. to
trifle, to faddle, to play the fool.
-er, m. trifler, fool, -eri, n. drol.
lery. -ig, a. silly, foolish, nonsear
steal, -ighet, f. silliness.
Fjorton, num. fourteen. - dagar^
a fortnight, -de, a. fourteenth.
Fjoskig, a. crackbrained.
Fjugg, 71. lock, flock.
Fjun, n floss, down.
Fjäder, m. feather, plumage; spring.
släppa -, to moult, to mew. -alun,
m. plume-allum. -boll, 7/1. shitUe-
cock, -bräde, n. spring. board (of
organs)^ -buske, 771. tuft of feathers,
-bädd, n. featherbed, -fä, fl. poul-
try, -fällning, f. mewing, -hand-
lare, m. feather- driver, -harts, fU
Fjäderlik
Plisig
57
indian rubber. -Irk, a, feathery,
pluraaceous. — Spritaröj W,, picker
of feathers. -Stjelke, W. quill.
Fjädra, v. a, to feather, -d, a. full-
feathered, fledge.
Fjäll 9 n. scale, —a, v. a, to scale,
to desquamate, -fisk, m, scalefish.
-ig, a, scaly, —ill g", W. scale- fish.
-Yinga, m. butterfly. -Ört, f.
tooth- wort.
Fjäll, n. mountain. _-bjÖrk, f, dwarf-
birch, —bo, W. mountaineer, —bygd,
711. mountainous region. — mus, f.
leraing, Lapland - marmot, —ripa, f,
white-grousa, ptarmiganr -rygg", m.
ridge oi mountains. -skred, va.
, glacier.
Fjärd, m. bay; enlargement of a lake.
Fjärde, a. fourth, för det -, fourthly.
-del, m. a quarter,
Fjärding, m. a quarter, a quarter of
a barrel. -Sväg, m, quarter of a
Fjäril, m. butterfly. (mile.
Fjärma, v, a. to remove, to withdraw.
Fjarinare, a. remoter, further.
Fjärran, ad. far, at a distance.
Fjäs, n, ceremony, fawning, —a, V* n.
to make much of, to fondle.
Fjäsk 5 n. fiddiefaddie. -, -or, m.
busybody, meddler. -a, v. n. to
fidget, to bustle.
Fjät, n, track, trace, footstep.
Fjättra, v. a. to fetter, to shackle.
— r, m. pi, fetters, shackles.
Flabb, m. jaw. [flatness.
Flack, a. flat, plain, open, -het, f.
Flacka, v, n. to ramble, to rove.
Flacksa, v. w. to flutter.
Fladd||er, n. fuUiity. -eraktig, a.
flirting, fickle, -eraktigliet, f. fieklo-
ness, frivolity, -ra, V. n. to flutter ;
to blaze, to flame, -rig, a. loose^
fickle.
Flaga, /. flaw, crack, breach; flake.
Flagg, m. flag, colours, ensign, hissa
flaggen, to hoist the flag, stryka
flaggen, to strike the flag, -duk^
m. bunting, -man, 9». flag-officer.
-skepp, n. flag-ship, -spel, n.
-stång, m. flag-staff, enslgn-staff.
Flagna, v. n. to peel off.
Flake, m. plate.
Flanimjla, f. flame, blaze. -, V. W.
to flame, to blaze, -era, V. a. to
make watered or undulated, -ig, d»
flamy, figured with flames.
Flanell, n. flannel.
Flank , m. flank, -a, v. a. to slice,
to cut into flat pieces. — , s. f. clod,
flake, -era, V. a. to flank, -, V. W.
to skirmish, -ering, /. skirmish.
Flarn, n. bark of fir, bark of pine.
Flas, n. frolic, sport.
Flask||a, f. vial, smau bottle, -foder,
n. bottle-case.
Flat, a. flat, level, smooth, plain; too
indulgent ; discountenanced ; foolish.
flata handen, the palm of the hand.
-a, f. the flatside. -hct, f. flat-
ness; too great indulgence. — lus, /I
felt-louse, body-louse, -na, V. n. to
be ashamed.
Flan, a. dull, stagnant, slack. [atic.
Flegma, f. phlegm, -tisk, a. phlegm-
Flen, n, heart-burn; reed • canarygrass.
-Ört, f. figwort, brownwort.
Flep, n. effeminacy. — er, W. meaoook.
-ig, a. faint, cowardly.
Flerjje^ a. pi, more, several, sundry.
-estades, ad, in sundry places,
-årig, a, perennial.
Fleste, a, pi, the most.
Flick||a, f, girl, lass; wench, -ebarn,
n, female child.
Flicklja, V, a. to patch, to clout, to
mend. — in, to insert, —are, m,
patcher. -lapp, m, patch. -Ord^
n. expletive, — verk, n. patch-work;
compilation. [lobated.
Flik, m, lap, lappet; lobe, -ig, a.
Flina, v. n. to giggle, to titter; to weep.
Flinga, f, slice. (active, brisk.
Flink, a. dexterous, clever; quick,
Flint, m. forehjad. -skalle, m.
baldpate. -Skallig, a. baldpated.
Flintlja, f. flint, flintstone. -hård,
a, flinty, -sand, m. coarse gravel.
Flls]|a, f, flake, flag, shiver flisa sig-,
V. r. to splinter , to shiver, -ig, a.
splintery, shivery.
58
Flissa
Fläng
Flissa^ V. n» to titter, to fleer.
Flit, rn, industry, diligence, assiduity,
appl-ication , study, göra sin — , to
do one's best, ined — , on purpose.
— ig", a, industrious, diligent, assiduous;
frequent, helsa flitigt, give my best
compliments. (finery.
Flitter, n. bawble; a trifling piece of
Flo, m. layer, stratum, -kalk , m.
stratified lime.
Flock, w. crowd; collection, -tals,
— yis, ad. by crowds; by sections,
Flod, m. river ; flood ; flow, -tld, m.
tide.
Flor, n. crape, gauze. -Imfva, f,
gauzeveil. [n. to flourish.
Flor, n. fipwer, flourishing, -era, V.
Florett, m. foil, -silke, n, floret-
silk.
Floskel, m. flourish, scrap; phrase.
Flott, n. grease, -a, V, a. to grease.
Flott, ad. afloat, -a, f, fleet, navy;
float. — , V. a, to float; to convey
timber in rafts. — brO, f. floating-
bridge, -holme, W. floating island.
—rätt, m, the right of floating wood.
Fluglla, f, fly. spanslca flugor, can-
tharides. -bloiuster, n. flaxweed.
-smälla, f. flyflap. -svamp, m.
toad -stool; red agaric. -träd, n,
black poplar.
Flundra, f. flounder.
Fluss, m. rheum, cold; T, fluor, flux-
ing vitrescent, glass-spar, hvita flus-
sen, white flux, -aktig, a. rheu-
matic, -feber, m. rheumatic feber;
Bynochus. — Ighet, f, rheumatic dis-
position, —spat, m. fluor-spar.
Flux, ad, quickly, instantly, anon.
Fly, n. (jpa ett ankarj flook (of an
anchor); marsh, -b Ott en, m. marshy
botton.
Fly, V. a. & n, to fly, to shun ; to run
away, to escape.
Flyglla, V. w. to fly; to blow up; to
soar. -ande, a. flying; winged;
sudden ; immediately. — flsk , 9W.
flying.fish. -färdig, -fo'r, a. fledge.
-hand, a. quick, brisk, -sand, m.
quicksand, driftsand.
Flygel, ?n. wing; grand piano, -dörr,
Wi. folding. door, »mau^ m, file,
leader.
Flygt, w. flight. is^Jwfa fåglar^ i
flygten, to shoot birds flying, -ig,'
a. volatile, fleeting; fickle, inconstant,
vain; gaudy, gay, airy. — ighet, f,
volatility, levity, fickleness; vanity,
gaudiness of dress.
Flykt, m, flight, escape, -a, V, n, to
escape. — ig, a. fugitive, -ing, w.
fugitive, runaway.
Flytji'a^ V»n. to flow; to be afloat; to
run; to spring, to result. — ofvanpd,
to swim on the top ; to be uppermost.
—ande, a. floating, flowing, swim,
ming , liquid ; easy, smooth ; well hung.
-Ig, a, fluid, liquid, -ighet, f.
liquidness, fluency, fluidity, —ning,
f. flux.
Flytt||a, V, a, to move, to remove, to
transfer, to convey; to transplant. — ,
V. n. to move, to remove ; to leave one's
place. — hort, to remove. — in, to
move to. — närmare, to approach.
" utt to convey out. -bar, a,
moveable, -fågel, m. bird of pas.
sage, -ning, f. moving, removal,
passage; move; transposition.
Flå, v. a. to flay, to skin ; to pull off.
—buse, m. flayer, hangman's servant»
— nlng, f, flaying, excoriation.
Flåslla, V, n. to puff, to breathe strongly ;
to respire. — ut , to recover one's
breath, -mätt, a. short of breath.
Fläck, m. spot, blot, stain; blemish;
pearl; place; mark; borough, —a, V,
a. to spot, to stain, to maculate; to
blast, -ig^ a, spotty, stained, -tals,
ad, here and there, -urtagare, m.
scourer.
Fläder, f. elder, -buske, m, elder*
tree. -mOS, n. elder-sirup. -mUS,
f, flittermouse. — té, n, elderberry-tea.
Fläka, V, a, to rip up, to split open,
fläkt örn, doubleheaded eagle.
Fläkt, m. a gentle gale ; whisk, bruslu
-a, v. n. to fan, to shake, to flap.
Flämta, v. n, to pant, to gasp; to puflf.
Fläng, n» precipitation, agitation, violent
Flänga
Fordne
59
exercise, speed, t — , in full
in greath hurry. — ftj V. n, to romp.
— med hästarna, to ride the horses
too hard.
Flärd, m, deceit, artifice; vanity, fri«
volousneea. fara med —, to use de-
ceitful dealing, -fri, -1ÖS , a. mo-
dest, without ostentation, —full, a.'
idle, ostentatious.
Fläsk, n. pore, bacon, lägga pä
fläsket, to grow fat. -pannkaka,
f. bacon-fritters, -slda, f. flitch of
bajon. — SVål, m, sward, of bacon.
Flätlla, f. plait, tress, fleak. -, V. a.
to plait, to braid, to twist, -ning,
f. plaiting, handlework, fieak.
Flätja, f. vanity, frivolousness.
Flöd, n, flux; flowing, -a, V, n, to
flow. — ofver, to overflow.
Flöjel, m, vane.
Flöjt, f. flute, -skepp, n. flyboat,
Fiote, n. float.
Flöts, m. layer, stratum.
Fnas, w. husk, -a, v. a. to husk.
Fnask, n, scrap; trash, chaff, anse
8om ett -, to slight, -a, v. a. to
nipple.
Fcassllel, n, pimples, pustules, -lig,
a pimpled, full of pustules.
Fnettra, v, n, to titter, to smicker.
Fnugg, w. down.
Fnurra, /*. knot; intricacy.
Fnysa, v. n. to snort, to snuff. - af
vrede, to huff and puff. 7ian fnyser
vid allt, he is not to be contented.
FnÖske, n, spunk, -syamp, m, birch-
agaric.
Fock, f, fore-sail, -hals, m. fore-
m:.st-cable. -mast, m. fore -mast.
—rå, f, fore-yard.
Fodor, «. fodder, feed; linings case.
-lår, m. oat-chest, manger. — lärft,
n. linen for ^ lining, -marsk , ra.
hostler, -nöt, n. neat, -säck, m.
fodderbag. -verk, n, fur. -Ticker,
m, common vetch.
Fodra, v. a. to fodder; to line; to fur.
Fodral, n. case, casing, box. -makare,
m, oasemaker.
Fog, w. reason, cause, right ; moderation.
-lig, Ö. easy, compliant, yielding;
gentle, —lighet, f, moderation, easi-
ness, compliance.
Fog, m, joint, scarf, -a, V, a, to
join, to fit; to dispose; to order, to
adjust. - anstalt, to take order
about. — sig , v, r. to suit, to fall
out, to come on, to turn. — sig ef-
ter, to comply *with. -liyffel, w.
jointer.
Fogde, m. country-steward, bailiff.
Fogel, 8. Fågel.
Follant, m. folio, book in folio.
Folium, w. foil.
Folk, n. people, folk; nation; men;
servants, sämre -, the vulgar, bättre
— , honourable persons, göra — af
någon, to make one a man. "kom-
men af — , of a good family, —a,
V, Ö. — Upp , to educate, to civilize.
— 8ig , V, r. to amend, to reform.
—brist, m. scarcity of people, -fat-
tig, a. thin of people, -fest, m,
national festival. -^gUUSt, /". popu-
larity, —hop, m. crowd of people.
-ilsk, a. mad at people, en folk-
ilsk tjur, a mad bull, -lig, a,
popular. —Ilk, a. humane, modest.
—mängd, m, population, number of
inhabitants. — rlk, a. populous, —rätt,
m, right of nations. — saga, f, po-
pular tale, —skola, f, common school.
-skygg, a. shy of people, unsociable.
-slag, n. nation, -språk, n. vul-
gar tongue, -stam, m. tribe, -sägen,
m, popular tradition, -vandring, f.
the migration of the nations. — vett,
n. common sense. — Vttlde, n, de-
mocracy.
Fond, m. fund, stock; back ground.
Fontanell, m, fontanel, is^ue.
Forl|a, f, cartload, carriage. -, V. a.
to convey, -bonde, -man, m,
waggoner, —lön, f, payment for car»
riago. -sedel, m» bill of carriage.
-vagn, m. waggon.
Forderlig, a. quick, expeditious, med'
det forderlig aste, with all expedition.,
Fordne, a. former, yore, past, ancient,^
old. i f ordna dagar, of yore*
60
Fordom
Fraktvagn
Fordosn^ -dllgs, ad, formerly, once,
in former" days.
Fordr||a, v. a. to exact, to demand,
to require, to claim; to want; to take.
— in, to call in. -811 , -ing 5 /.
demand, claim; debt.
Forell, m. trout.
Form, m. form, mould; shape, -a,
V, a. to form, to model, to mould.
-alitet, /. formality. -tU'C , m.
moulder. ~at^ 71. size (of a book).
-ation, f, formation, -bräde, n.
fiameboard. —©1, 7n. form, formula.
-era, v. a. to form, -lig, a. for-
mal, express, -llghet, /. formality.
-»ligt, ad, formally. -IJUS, n.
mould-candle. — 1ÖS, a. formless, sha-
peless, —lära, f. etymology, —skä-
rare 5 m, formcutter. -ulär, 71.
formule.
Forn, a. former, past, -forskare,
m, antiquary, -häfder, f. pi. history
of the antiquity, -lemiling, f. an-
tiquity. -sägen, W. tradition, -tid,
-ålder, m, antiquity.
Fors, m, force, stream, waterfall, -a,
V, 71, to gush, to rush.
Forsk||a, v. a, to investigate, to search
^ out. —are, 7?l. inquirer, searcher.
— Bing, /*. search, investigation.
Forsla, v, a, to convey.
Fort, ad. fast, swiftly, apace, gå lika
— Ttltd en i to keep pace with one.
d&t fortaste, with all speed, -fara,
V, W. to continue, to persevere, to hold
on, to go on. —farande, a. conti-
nuing, permanent, perseverant. -fa-
rande, 5. n. continuation, duration,
perseverance, —gå, v. n, to go on,
to continue, to proceed, —gång, w.
progress, advancement. — hjelpa, V.
a, to further, to forward, -komst,
Vfi. advL^ncement , success, —planta,
V, a, to propagate, -plantning, f.
propagation, -skaffa, V. a. to for»
ward, to transport, »skrida, v, n,
to advance, to proceed, —sätta, V,
a. to continue, to pursue, to carry on.
-sättning, f. continuation, pursu-
ance, -vara, v, n, to continue, to
endure.
Fortepiano, n, piano-forte.
Forum, n. jurisdiction, tribunal, resort
Fossilier, n. pi, fossils.
Foster, n. embryo, foetus, child; pro^
duct, -barn, n. fosterchiid. -bro-
der, m. fosterbrother; companion of
arms. -dotter, f. fosterdaughter,
adoptive daughter, -fader, m. foster-
father, -moder, f, fostermothere
-skola, f, nursery.
Fostra, v, a, to nourish, to foster, to
support. -S, V, d, to grow up; to
thrive.
Fot, w. foot; basis, till fota, on foot.
taga till fötters, to take to one's
heels, på stående fot, instantly.
ställa på fri fot , to set at liberty.
jag tager det på den foten, l take
it this way. —a, V. a. to found, to
ground, -angel, ra. man4rap, foot«
trap, -bad, n. foothbath. -blad,
n. sole of the foot, -fall, n, pro-
stration, —falla, V, n. to prostrate
one's self, —fallen, a. unable to walk,
stumbling, —folk, 71. footbands , in-
fantry, -fäste, 7z. footing, -gångare,
7n. footman, -knöl, tti. ankle, -lag,
n, instep, tarsus. — ledj m. footjoint,
-pall, 77Z. footstool, -påse, 7n. foot-
bag. — sidj, a, reaching down to the
feet, -spjärn, n. foothold: stretcher.
—spår, n. footmark, trace, track.
-steg, n. footstep, footboard, -ställ-
ning, f. pedestal, socle, basis. -SYCtt,
7n. sweaty feet, -såla, f, the sole of
the foot, -träd, n. foot-stail. -Tar-
mare, 7n, foots tove.
Fotograf, m, photographist, -i, f.
photography; photograph, lightbild.
Frack, tu. frack, dress-coat.
Fradglla, fé foam, froth, spume. -aS,
V, r, to foam, to froth, -ig, a,
foamy, frothy.
Frakt, tr, freight, -a, V, a, to freight.
-are, m, freighter, -bref, 71. -se-
del, Ttl. bill of lading, -skepp, n,
carrying-vessel, merchantman. — yagn^
W. carrying-waggon.
Fraktur
Frestelse
61
Fraktur, m. gothic letters, german text.
Fram 9 ad. forward, forth, onward. —
i veckaUi in the course of the week.
— tillf until to. r'dtt — , upright,
frankly, -alstra, V. a. to bring forth,
to produce. — axelj vn. fore-axletree.
-ben, n, foreleg, -bjuda, v, a.
to present with, to offer. — bOg", m,
forequarter. —bringa, V, a, to pro-
duce; to advance, to raise, —bära,
V, a, to bear forth, to present, to
offer, -del, m, forepart, face; T.
fore, -deles, ad. in future, -draga,
V. a. to draw forth, to produce ; to pro-
fer; to allege, -fara, V. n. to pro-
ceed. —faren, a. past; deceased.
-fart, m... proceeding, -fluten, a.
past, -fot, W. forefoot, -fusig",
a. unconsiderate, saucy, daring. — fo.»
sighet, f. precipitancy, forwardness.
-färd, m. progress, -för, prp. be-
fore, above. - allt^ above all. -föra,
V, a. to carry before; to deliver.
-före 5 ad. before, in the "forepart.
-gent, ad. for the future, -gång,
m. success, hafva framgång, to
succeed. -hjul,n.forewheel. -härda,
V. n. to persevere, to persist. — här-
delse, f. pei-severance , obstinacy.
-härdig, a, perse verant. -itVån,
ad. from before, -kalla, v. a. to
call forth. — andaVf to conjure the
ghosts, -komma, v, n. to arrive.
-komst, 77». arrival, -kälke, m.
foresledge. -lefva, V. a. & 71. to
live, —lida, V. n. to pass away, to
vanish, to expire, —liden, a. past;
deceased, -lägga, V. a. to lay down,
to exhibit, to represent. — mo, ad.
at hand, hälla sig framme, to put
one's self forward. — Om,prp. by, over.
-sida, f. foreside, face, front, -skaffa,
V. a. to produce, to provide with, to
cause to be brought, -skeppet, n.
foreship. -Skjuta, V. a. to push
forward. — , V. n. to shoot forth, to
issue, -skrida, v. n. to advance, to
move forward, to go on. -skridande,
a. progressive. -Skriden, a. advanced.
-stam, m, T. stem, -stafra, v. a.
to spell out, to articulate. ^Steg,
n. progress, »stnpa, ad. upon one's
face, -stycke, 71. forepart. -Stående,
a. prominent, -ställa, v. a. to re-
present , to propound , to propose , to
set forth, -ställning, f. represen-
tation, exposition, proposition, -sätta,
V. a, to set forth, to set out, to pro-
pose; to server up. -sättning, f.
presentation, exposition, -tand, f.
foretooth, incisor. -tO, v. a. to ex-
hibit, to produce, -tid, m. future,
futurity, -tida, a. future, -till,
ad, before, in the front, -träda,
V. n. to advance, to step forth, -trä-
dande, n. approach, appearance, en-
trance. -Vigtig, a. overweighing
before, -åt, ad. forward, forwards.
-, prp, toward, against.
Framt, C. sä -, if, provided that.
Frankera, v. o. to frank, -d, franko,
a. postpaid.
Frans, m, fringe.
Fras, m, phrase.
Frasa, v. n. to rustle ; to hiss, to whiz.
Fratt, m. black streaks in iron.
Fred, m. peace, lemna i -, to let be
quiet, gif er till freda , be quiet.
ställa en till freds, to reconcile one.
guds "! god save you! -a, V. a,
to cover, to protect, to quiet; to in«
close, to fence in. -ande, 71. ap-
peasing, tranquillity; inclosure; pro-
tection.-färdig, a. peaceable. -lig,a.
quiet, peaceable, gentle, -lighet, f. pea-
cefulness. -sbrott, n. breach of peace.
-Sbrytare, m. peace-breaker, -sdo-
mare, m. justice of peace, -sför-
störare, m. disturber, -smed I are,
m. negociator, mediator, -smedling,
f. mediation, -stiftare, m. paoifiei
-SStiftning, f. pacification. -svcrU,
n, treaty of peace, -sälskande, a.
peaceable.
Fredag, m. friday.
Fregatt, m. frigate.
Frest(|a, V, a. to attempt, to try, to
essay, to tempt, -ande, a. tempting,
seducing, -are, m. tempter, -else,
f, temptation.
62
Fri
Frij ö. ff^e? exempt; easy; open; libe-
ral. — förtäring, free«quartef, free-
cost, ställa en pd — fot, to set
one at liberty, på — hand, off hand.
lät honom hafva fritt spel, let him
take his swing. — ft^ V. a. to free, to
absolve, to save. — , V. n, to woo, to
court, -are, m, wooer, -biljett,
m, freeticket. — boren, a. free-born.
of noble bir«i. -borgare, m, free-
man I citizen of a freetown. — br6f,
n. letter-patent, license, -bytare, m.
freebooter, -eri, n. courtship, -gifva,
-göra, V. a. to set free, to release.
—gör else, f, acquittal, emancipation.
-liamu, n. freeport. -handel, m.
free trade, -herre, m. baron, -herr-
inna, f, baroness, -hcrrskap, n.
barony, —het , f, liberty, freedom ;
privilege, immunity, —hågad, a. re-
solute, -hult, n, T, fender, -kalla,
-känna, v, a. to absolve, to acquit ;
to exempt, to clear, -kostig, a.
liberal, generous, openhanded, boun-
teous. -kOStighet, /".^ liberality,
munificence, bounty, —köpa, V. a.
to ransom. — modig, a. frank, hearty.
-murare, m. freemason, -mureri,
n, freemasonry, -måndag, m. saint
monday. —parti, n. parlisan-corps.
-sedel, m.cocket, warrant, -siunad,
a. liberal minded, liberal, -skola,
/". freeschool. — stad, m. freetown;
shelter. — stat, m. fteestate, republic.
-stund, W. leisure - hour, -talig,
a. freespoken. -tålighet, f, free-
dom in speech. — tt, ad, freely,
frankly, -tänkare, m. freethinker.
-tänkeri, n. freethinking. -Villig,
a, voluntary, spontaneous, free.
Frid, m. peace, tranquillity, -ful, a.
peaceful, quiet, — lysa, V, a» to put
under the protection of law, to secure
from annoyance. — 1ÖS, ö. outlawed.
-sam, a. peaceable, amicable.
Frikassé, n. fricassy. -ra, v. a, to
fry, to mince. [bastard.
Frilllla, Y- concubine, -ebam, n.
Fris, m. & n. freeze, fri7e.
Frlsel, w, miliary fever, purples.
Fruktskida
Frisera, v» a. t^ dress the hair; to
frizzle.
Frisk, a. sound, healthy; cool; fresh,
recent; lively. -t, ad, healthily,
freshly, lefva -, to live at a high
rate. - ujyp! cheer up! -a,* v. a.
to refine, to remelt. - ?^pj>, to re»
fresh, to freshen. - upp tåget, T.
to fresh the hawse, -ua, v, n, to
recover.
Frislar, W. pi. handscrews.
Frist, m, respite.
Frisör, m. hairdresser.
Frodiias, v, d. to thrive, -ig, a,
fresh; wholesome; luxurious; rich;
yolly. -ighet, f. plumpness, -lem,
m, man's yard.
From, a, pious; devout; mild, kind,
gentle, harmless; meek, —het, f,
piousness ; gentleness, mildness. — siut,
a. good-natured.
Fromma, v, n, to be of uso. -, /".
advantage.
Front, m, the foretop; front.
FrOSk, m. (h'dstsjulca) carney.
FrOSS||a, f, ague, hvardags -, quotl-
öian ague, annandags — , tertian ague.
tredjedags -, quartan ague, -bryt-
ning, f, a touch of the ague, shi-
vering.
Frost, m, frost, -blten, a. frost-
bitten; mellowed by the frost, —dans,
n, dry fog. -ig, a, frosty, -knol,
<m, chilblain, -natt, f frosty night.
Frottera, v, a, to rub, to brush.
Fru, f, mistress, madam.
Frukost, m. breakfast, -era, V, n
to breakfast.
Frukt, m. fruit; issue; benefit, advan-
tago, profit, -bar, a, fruitful, fertile,
-barhet, f. ^^fertility , fruitfulness,
fecundity. -bärande, a, fruitful,
fructiferous. — fäste, n. receptacle.
-gömm©, n, capsule, -horn, n,
the horn of plenty, cornucopiae. — hyl-
Sa-, f. husk, —lös, a. fruitless, vain ;
abortive, -mångelska, f, fruiterer.
—sam, a. fruitful, prolific, generative.
-samhet) f. fruitfulness. -skida^ f.
Fruktträ
hntik, cod, shell. -»tTa^ ft. fruit-tree.
—vin, n. cider,
Frskta, v. a. to fear, to dread, to
apprehend. — Hj f, fear, dread, ap-
preheaeion, awe. — nsvärd^ a. for>
tnidable, dreadful.
Fmntimmer, n, lady, woman.
Friisa, V, n, to gush.
Frasen, a. frozen; cold, chill, chilly.
Frusta, v. n. to snuff, to snort.
Fryntlig, a, friendly, kind; affable.
-het, f. affability.
Fiys||a, V. n, to freeze ; to be cold ; to
chill, dtt fryser pä , it freezes. -
ihopf to congeal, —pankt, TTb, freez-
• ing-point.
Fragila, v. a, to ask, to question, to
interrogate, to inquire. — efter, to
make account of; to inquire after. —
sig för, to inquire about, — en till
Tads, to ask one's advice. — upp,
to find out by inquiry, -ft, f, de-
mand, question, query, interrogation.
—punkt, m, point of question; in-
terrogatory, -tecken, n, mark of
interrogation. — tIs, a. inquisitive,
curious.
Från, prp» from, -döma, v. a. to
abjudicate. — fall^, ft. decease, death.
-gå, V. a. to deny, to disown.
-häst, m. the offside horse, -känna,
V. a, to abjudicate, -sida, f, off-
sida, reverse, -slägtas, V, d, to
degenerate. -Taran do, a. absent.
-yarelse, -yaro, f. absence.
Fråss|!a, v. n. to gormandize, to glut-
tonize. — ar©, 771. glutton, surfeiter.
— eri, n. gluttony, voracity.
Fr^ck, a, impudent, insolent — hQt,
f, impudence, insolence.
Fräjd, m, character, repute, reputation.
-ad, a. renowned, famous.
Friiken, m, river-horsetail.
Fräknjje, m. freckle, -ig, a. freckled,
lentiginous,
Fralslla, v, a. to save, to deliver, to
rescue, -are, m, saviour; deliverer.
—ning, f. deliverance, redemtion.
Frälse, W. nobility ; lands exempt from
taxes. —, a» noble; exempt from
Fulslag
63
tases* -hemman, n. fVanktene*
ment.
Främja, v, a, to forward, to further,
Främling, w. stranger, [to advance.
Främmande, a, strange, foreign; from
another, heterogeneous. — , 9, pi, com-
pany, visitors.
Främr©, a. anterior, foremost.
Främst, a, & ad, foremost, at the
head. [— lict, f, rancidness.
Frän, a, strongscented, rammish, rank.
Frändjle, m. relation, kinsman ; cousin..
-skap, ra. consanguinity, relation.
Franka, f. kinswoman.
Fräsa, v. n, to whiz, to hiss ; to roar.
Frätya, «. a. to nibble, to eat, to de-
vore; to corrode, -medel, W. cau-
stic, corrosive, —ning, f, corrosion,
comsumption. -Sten, W. infernal
stone, lunar caustic.
Frö, n, seed; germ, sperm, -a sig,
V, T. to seed, -dosa, f, seed-vessel.
-dyfvel,, m. seed-beetle, -foder, n.
seed-cup. —gömma, f, seed-vessel.
-handel, m. dealing in seeds, -hand-
lare, m. seedman. -hns , 71. seed-
vessel, —mjöl, ti. pollen of flowers.
-mjölk, f, emulsion, -redning,
f. T. fructification, -skida, f, cod.
Fröjd, m. joy, exultation, -a, v, a,
to rejoice, to exhilarate, to gladden;
to cheer, gud fröjde hans själ!
god rest his soul! -betygelse, f,
expression of joy. -eld, m. bonfire.
-full , a. joyful , exulting. -rOp,
n, shout of exultation; acclamation.
-språng, n. leap of joy, exultation.
Fröken, f. lady, miss.
Fukt, m, moisture, dampness, moist*
ness. —a, V, a. to moisten, to damp,^
to w«t, to humect. — , V, W. to give'
damp; to grow damp. ^Ig^ a» damp,
moist, humid.
Fukt||el, 771. strokes with the blade of
a sword, —la, V, CI. to lash.
Fukter, pi. tricks, intrigues.
Ful, a, ugly, illfavoured; foul, full^
väder, bad weather, -het, f. ugli-
ness, deformity. — skorf , m. scald-
head, scall^ -slag, n. whitlow, felon.
64
Full
Full) a. full, replete; complete, total;
drunk. Tläfva fullt Upp, to have
plenty. — dager, broad daylight.
till fullo] m full, -blodig, a,
fullblooded. -borda, v. a. to fulfil,
to accomplish, to finish, to execute;
to consummate, to perform. — bordail,
f. completion , accomplishment, execu-
tion, -eligon, ccd. fully, -fjädrad^
-fln^en, a. fledged, full feathered.
—följa, V. a. to pursue, to prosecute,
to continue; to improve, —följande,
n. continuation, pursuance, —giltig',
a. valid. -gOd, a. sufficient, -gåll-
gesi, a. fuiigrown. -göra, ~v, a. to
fulfil; to finish, to execute. — liet,
/". fullness, plentitude. -konilig, a,
perfect, consummate, complete. — kOHl»
lighet, f. perfection, -komiia, V,
a. to perfect. — lliakt, /". authority,
letter of attorney ; commission, war-
rant, -mogen, a, perfectly ripe.
— niyudig, a. come to age; indepen-
dent, -myndighet, f. plenipotence ;
full age, majority, -måne , m. full
raoon. —mäktig, m. attorney , de-
puty, -mätta, V, a. T. to saturate.
-stämmig, a. symphonious. -stän-
dig, a. complete, -ständlglict, f,
completeness, -ständigt, ad. com-
pletely. — SÖfd , a. vv'ho has slept
enough. — talig, a. complete, full,
integral, -tålighet, f. completeness,
integrity. -Tlgtig, a. of full weight,
—viss 5 a. certain, to be depended
upon. -Yuxen, -växt, a. full
grown, -ända, v. a. to finish, to
complete, —andning, m. completion,
Funtla, V. a. to fumble. [perfection.
Fund, m. trick, shift, komma under
- med något, to find out, to get the
knack of something. f under , pi.
crafty devices, -ament, 71. founda-
tion , basis.
Fundeiiia, r.^ a. to found. ~, v. n,
tu muse, —ing, f, meditation, mu-
sing.- (to christen.
Punt, W. font, -a, V. a, to baptize.
Far, -a, f. fir. -n, a. fir, pine.
-Ubräde, ?». dealboard.
Fyrsitsig
Furie, /. fury.
Furir, m. quartermaster, harbinger.
Furstjle, m. prince, -endome, n.
principality. — inna, /". princess.
—lig, a. princely.
Fusk||a, V. n. to bungle, to spoil. -
undan , ^ to snatch away, -are, m.
f urn bier , bungler. — Orl , W. bungle,
spoil trade.
Futtig, a. shabby, mean, trifling.
Fnx^ m. sorrel horse.
Fy! ?, fy! - skam, fy for shame.
Fylke, n, tribe, district, province.
—konung, m. viceroy, country-judge.^
Fylllja, V. a, to fill; to stuff; to make'
drunk. — igen, lo fill up. - mcd*
ed, to confirm by an oath. — wpp,
to fulfil ; to replace, -bult, -hund,
m, drunkard. -0, n. full, månen
är i ", the moon is in her full.
-eri, W. drunkenness, -est, ad,
enough; sufficient. — igj a. plump,
full, full and smooth, -ighet, f,
plumpness, fullness. — nad, /". exple*
tive. —ning, f, expletive; stuffing.
Fynd, n. discovery; acquisition. — ig?
a. inventive , quick at contrivance ;
jT. containing ore.
Fyr, n. trick, prank, joke. Tiafva -
med någon, to joke upon one.
Fyr, m. lighthouse, beacon, ge —.'
give fire! -a, V. n, to fire, -boll,
m, fireball, -bytare, m. calefactor.
-filt, n. chafing-dish, -mörsare,
772. mortar for bombs, -penningar,
m, pL beaconage. -Sten, 771. fire-
stone. -verkar©, tti. fireworker.
-verkeri, n. firework.
Fyrlla, num, four. -, f. a four.
-ah an da, a. four different, -atio,
num. forty. -atiOIide, a. fortieth.
-dela, V, a. to quarter, -dubbel,
a. fourfold, quadruple, -faldig, a.
fourfold, -fota, f. eft, newt, -fot&d,
a. fourfooted. -fotadjur, 71. qua-
druped, -hörnig, -kantig, ö5,
quadrangular, square. -horning,
—Kant, 771. square, quadrangle, -man-
ning, m, T, tetrandria. -sidig. a.
quadrilateral, *--BitSlg) C» .holding
Fyrskäftad
four seats, -skäftad^ a. woven
with four threads or four strands.
•>Språng, n. gallop, full speed.
-Stafvig, a.'quadrisyllabical. -Stäm-
mig 9 a. for four voices.
Fyrabend, tw. leaving of working.
Fyrk, m. farthing.
Få, a, pL few. pä några - nar,
within a few. -knniiig, a. silly,
ignorant, foolish.^ -kunnighot, f.
ignorance. -Ordig, a. laconic. -Of»
dighet, f, taciturnity, brevity.
Få, V, a, to get, to obtain, to catch;
to dare, to be permitted, to be suf-
fered, to may; to must; to prevail,
to persuade, to dispose to. han fick
ondt, he fell sick, med orätt fäs,
med sorg förgås, ill gotten, ill spent.
— tort , to get away. - fram , to
get forth, to utter. — tag i, to get hold.
^ en i armen, tö lay hold of one
by the arm. — igeny to recover, to
find again. — ihop, to gather; to
shut, '"in, to get in. — ned, to
get down. — upp, to get up. — upp
Icnuten, to untie the knot. — ut, to
get out, to receive. — sig, V. r, to
get, to acquire. — sig mat, to take
food, to eat.
Fåfäng, a. vain; fruitless, Idle; empty.
—a, f, vanity; trifles, —lig, a. vain.
— t, ad, in vain, to no purpose.
Fågel, m. bird, fowl, -bo, n. bird's
nest.- -Ibur, W. bird-cage, -bär, n,
bird-cherry. — bOSSa, /. fowling-piece.
-fri, a. outlawed, -fäll gare, m.
birdcatcher, fowler. -fänge, n.
fowling. -hagel, n, emallshot.
-handlare, m, birdman. -liund,
77». pointer." ~hus, n, aviary, -jagt,
m, fowling, -^lek, m. copulation of
birds, -lim, n. bird-lime, -nät, n.
fowler's ^et. -perspektlT, n. bird's
eye-view. -pipa, /.birdcall. -Skräm-
ma, f. scarecrow. — snara, f. gin,
snare. -Stång, m. lime-twig, -unge,
m. a young bird. -Vicker, m.
tufted vetch.
Fala, V, n, to foal.
Fåle, m. colt, foal.
Swedish'Enalish Diet,
Fägnad
65
Fåll, m. hem; fold, -a, v. a, to
hera ; to fold.
Fålla, f. hurdle, fold, pen.
Fånlle, m. fool, silly, idiot, -ig, a,
silly, foolish.
Fång, n. catch; acquisition, possession;
armful, laga — , legitimate possession.
—a, V. a. to catch; to make one a
prisoner, -e, m. prisoner, captive.
-en, a. caught, prisoned, ilia fån-
get gods, ill gotten goods, -enskap,
n. captivity, -hus, n. prison, -hus-
väktare, m, jailer, gaoler, -st, m.
catch.
Får, n. sheep.^ -afvel, m. breed of
sheep, -aktig, a. sheepish. -bOg,
m. shoulder of^ mutton, -död , m,
sheep-rot. -gräs, n. -svingel, w.
sheep's fescuegrass. — lierde, in. she-
pherd, -hjord, m. flock of sheep.
-hufvud, n. sheep's head; sheep,
ninny, -hund, m. shepherd's dog.
—hus, n. sheepcot. —klippare, m,
sheep-shearer, -kamel, m. camel-
sheep, -koppor, jpZ. chickenpox.
—kött, n, mutton, -lus, m. milk-
sheep-louse, tick. — OSt, m. sheep-
cheese, -skötsel, m, keeping of
sheep, —stek, m. roast-mutton.
Fåra, f. furrow. -, v. a. to furrow.
Fä, n. beast, neat, blaokcattle; brute;
goods.^ -aktig, a. brutish, bestial.
-aktighet, f, brutishness, brutality.
-drift, n. pasture-ground, -fluga,
f. gadfly, bullfly. -gård, m. farm-
yard, -herde, m-, herdsmari. -hop,
m, herd of cattle, -hund, m. dog
tending the cattle; scoundrel. -huS,
71. cowhouse, oxstall, —lad, m. pa.
Sture. -läkedom, W. farriery, -uad,
m. beast, cattle.
Fäder, m. pi. forefathers, -ne, n.
patrimony, slagtskap på -, relation
by the father's side. — arf, paternal
inheritance, -nesland, n. country,
native country.
Fä gen, a. fain, glad.
Fägn[|a, v. a, to gladden; to treat, to
entertain ; to caress, sig — , — as , v.
d. lo rejoice, to be pleased at. -adf f
65
Fägnesam
catisfaotion , dilight, Joy; «ntertaln«
Bent. -OSam, a. joyous, joyful;
hoepiUble.
Fägring, {, betnty, fairneee.
Fäktlla, t;, n. to fight; to strive, to
struggle, -are, W. fencer, toxer,
gladiator, -hands&e, Wl. fencing.
,glove. — konstj f, the art of fencing.
-^mästare, W. fencing- master, -ning,
/*. fencing, fighting, -sal, m, fencing-
roora. -ftltola, f, fencing . school.
-värja, f, rapier, foil.
Fäll, w. fell, -beredare, w. furrier.
Fälllja, f, trap, -a, v. a. to drop,
to let fall; to let down; to fell; to
kill ; to throw down, to prostrate ; T.
to precipitate. — dom^ to pass a sen-
tence. — fjddraTf to shed feathers.
— horn, to shed the horns. — WdU'
der, to let one's hands fall. — mo-
det, to grow dispirited. — priset, tc
lower the price. -7 förhön för en»
to petition for one. — till höter, to
set a fine upon one. söJca — en, to
seek one'i ruin. — bonij wi. bar.
-bord, W. folding.table. -brO, f,
draw-bridge. -galler, n. falling-
grate ; beaver. — knif, W. clasp-knife.
-lucka, f. trapdoor.
Fälp, m. imperfect velvet, fin -, plush.
Fiilt, n. field, plain, gd i -, to take
the field, det står i vida fältet, the
issue of it is very uncertain, —apo-
tek, n. field-dispensary. -domarO,
m, provost of an army. — hcrre, 772.
general, —jägare, m.. hunter, chas-
aeur, sharp-shooter, -kassa, f, mili-
tary cash, -kirnrg, m. surgeon of
an army, -lasarett, n. fieldhospital.
-lager, n. camp, -marskalk, m.
fieldmarshal. —mätare, m. measurer
of land, geometer, -prest, m. field-
preacher, army - chaplain. — rop, n,
fieldparole. — rOS, f. wild rose.
-rustning, f. preparation for war.
-sjuka, f, military fever, -skans,
W. redoubt, fieldwork. -skär, m.
surgeon, -slag, n. battle, -slanga,
f. culverin. — Spat^ fTl, fieldspar.
- stycke, ff Heidpieoe. -sangp, m.
Färre
camp-bed. -teoken, n» fleldbadgt.
-tygmästare, m, master of the
ordnance., —tåg, n, campaign. — vakt,
m.- fieldwatch. -YCrk , 7S. intranch-
ment. -väbel, m, sergeant major.
-vädd, f, blue scabious.
Fändrik, m. ensign.
Fäng||e, n. catch, -else, n. prison,
jail, gaol, -hål, n. touch-hole, -krut,
n, prime of a gun, —panna, f. pan
of a gun. — Sla, V. a, to fetter; to
imprison, to captivate, to confine.
-slig, a. confined, taga i fängsligt
förvar, to take into custody.
Fänta, f, a girl not yet at full growth,
a green miss.
Färd, m. voyage, course, way, ä«par.
ture. rdka i - med någon, to fall
in with one. gifva sig i — med
någon, to join with one. hvad är
på far de? what is a doing? gd sina
far de, to go away, -a, V, a. fcifj
to dispatch. -&S, V. d, to travel,
to go.
Färdig, a. ready, apt, prompt; dexte-
rous; done; prepared, disposed; able
in one's limbs, göra sig — , to get
one's self ready, -het, f» readiness,
facility, dexterity. — t, ad. readily.
Färg, m. colour, die, tint, hue; tinc-
ture, complexion; paint; suit, -ft,
V, a. to die, to tinge. — ifrån sig,
to stain, -ad, a. 'false, fictitious.
-are, m, dyer. -Ori, n. dyehouse.
-ig, a. stained, -konst, f, art of
dying, -kröp, n, turtle-insect, coc-
cus, -låds, f, colour-box. -lära,
r fc chromatics, -madra, f, red wood-
roof, -mossa, f. dyer's lichen,
Canary weed, -rlfvåre, m, colour-
grinder. — fiten, m, grinding • stone,
dye-block. — Stoft, 71. drug for dying.
—tryck, a. colour -printii;^. -trä,
71. log-wood, Campeachy wood.
Färjila, f. ferry. -, V, a. lo ferry.
-båt, m, ferry-boat, -karl, m»
ferryman, -penningar, m, pL fer-
riage, -stad, 771. -ställe, n. ferry,
place where the ferryboat passes..
Färre, a. comp, fewer.
Fars
Föra
6?
FärSj w. stuffing, force-meat.
Färsing", m, weaver, common weaver.
Färsk, a. fresh, recent, new. pd -
geming, in the very deed, -a, v.
a. to furbish up ; to remelt ; to refine.
-härd; m. refinery. -ÖI5 W. new-
beer.
Fässing, m, straw . pallet , sea-dragon.
Fiisttlj V. a. to fasten, to fix; to con-
firm. — igeUf to fasten together. —
upp en hatt, to cock a hat. - sig,
V. r. to adhere, to fix one's self; to
affiance, to betroth one's self; to hire
out one's self; to settle in a place. ,
FlistO, n. hold, fastening; castle, fd
— pa, to get hold of; to perceive, to
discover, -band, n. T. summer, tran-
som, -bandstock, m, T, cock-loft,
hen-roost. — penning j m, earnest-
money, earnest-penny.
Fästjjing, m. house-fly.^^ -man, m,
lover, aweetheart. — mo, /*. mistress,
sweetheart.
Fästning, f. castle, citadel; affiance.
j-SY©rk, n, fortification,
Fodjla, f, food, aliment, sustenance,
nourishment; livelihood. — , V. a. to
bear, to beget, to bring forth; to feed.
- fram, to bring forth. - upp, to
bring up, to rear up, to breed. — sig,
V. r. to maintain one's self. — aSj v.
d. to be born. — d, a. native, —else,
f. birth, nativity, är efter Cliristi
födelse, in the year of our Lord.
nya födelsen, the regeneration, -else-
dag, w. birthday, -elsestund,
I», hour of ouVs birth. — krok, m.
livelihood, means of living, -oämne,
n. food, victuals. — sel, m. delivery,
birth; the genitah of woman. — slo-
del, -Slolem, m. genitals, -slo-
märke, n, mole, -slovärkar, 2».
pi, pains of child-birth labour, throes.
Föga, ad. little, a little, falla till
-^, to submit, to yield.
Fögderi, n, stewardship.
FÖI, n. celt, foal, -a, V, n. to foal.
FölJlla, V. a. to follow, to succeed; to
attend, to wait on, to accompany; to
indulge ; to keep pace with. 80m följer,
as follows. In the following manner. —
medy to follow, to come along with,
to go with; to comply, följas ät,
V. d. to bear company, -aktig, a,
who goes with, vara någon — , to
accompany one. -aktligen, ad,
consequently; of course. — d, m. con-
sequence, sequel; succession; series.
— e, 71. train, retinue, attendance ; com-
pany, i ^ af, till — af, in conse-
quence of, according to. -CSlagare,
m. traveller, companion.
Fönster, n, window. - i taket, sky.
light, -beslag, n, casement.^ -bly,
n. lead for windows, -bräde, n.
breastboard. -foder, n, sash, frame,
plat-band of a wiudow. -galler, n,
lattice, -glas , n, window • glass.
-karm, m. window-frame, -kitt,
n, putty, —luft, vn. bay, embrasure.
-lucka, f. valve of a window. -pOSt,
vn. window -post. — ruta, f, pane.
-spindel, m. domestic spider. -SYCtt,
m, moisture on windows.
For, a, stout, able, lusty.
För, ad» too. - läng, too long, over-
long. — , prp, for; before; for ...
sake; instead of; with a design to;
(nota dativij to. — att, in order
to. — någon tid sedan, some time
ago. hvad har han - sig? what
is he about? vara — sig sjelfva,
to be private, gå — sig, to succeed.
nu — tiden, now a-days. i ett —
allt, for the whole.
Föra, v. a, to convey, to carry, to
bring, to transport, to lead, to guide,
to take; to handle; to command. —
af, — hort , to carry away, — an,
to command , to guide ; to introduce.
— fram, to advance, to lead td, to
deliver, — krig, to make war. —
med sig, to bring along with, — or*
det, to have the word. — på, to
convey, — våld på någon, to offer
violence. — talan, to plead. — tilU
haka, to lead back, — till hoks, to
enter in the books, — sig till miU'
nes, to recollect. — till sinne, to
remonstrate. — undan, to carry away.
68
Förare
- upp, to raise. -Sig väl upp,
to behave one's self Tvéll. " Ut , to
export. "Ut en, to cry one down.
- utur, to lead out of. - sig väl,
to carry one's body well, —re, ra.
guide, conductor, leader.
Förakt 5- W. contempt, disdain, -ftj
V, d. to despise, to scorn. — fall, a.
disdainfijl, despising. -lig"y «. con-
teraptible, mean,
Forandiliga, v, a, to spiritualize.
Foraiileda, v.. a. to occasion, to cause,
to prompt, -Ilde^ n, occasion, caus'e.
FÖranlåta^ v, a. to occasion,. to induce.
Poranstalta, V, a, to bring about ; to
manager to arrange.
Förarbeta, t?, a. to work up, to ma-
nufacture, to consume. — sig, V. r.
to work beyond one's strength.
Torarglla, v, a. to offend. - sig, v. r.
to take offence, -else, f. scandal.
-lig', n, provoking, offensive.
Förband, n, bandage, roller,
FÖrbanntla, v, a, to curse, to impre-
cate, —else, f' curse, imprecation.
Förbarma eig, V, r. to have compas-
sion, to pity, -nde, n, compassion,
pity, —re, Mi comraiserator,pitier.
FÖrbecka, v. a, to pitch, to stop with
pitch.
Förbehåll, n. reserve, exception, con-
dition, med — att, npon condition
that, —a, V, a. to reserve, to claim,
to bespeak, — sam, a, reserved, shy.
—samhet, f* reservedness.
Förbemält, Förberörd, a. aforesaid.
Förberedya, v. a. to prepare, -else,
f. preparation, introduction.
Förbetänka, v. a, to think before-
hand, to premeditate.
Förbi, ad. by, past, over, -fart, m.
passage. — gå^ V. (t, to pass by.
-gående, n. passage; omission, i foV'
higdende, by the by. -se, v» a, to
raind not, to slight.
Forbid Ija, v, a. to expect; to abide.
—else, f. expectation, staying for,
Forbindjlå^ v. a. to bind up; to oblige,
to engage, — sig, v. r. to engage
onft'a self; to join with, -andei a.
Pcrbund
obligatory, -else, f. obligation, en-
gagement. -lig, a. obliging, -lig-
het, f.' obligeraent. -ning, f. ban-
dage, ligature; binding up.
Förbistrlja, v. a. to-confound. -ing,
f, confusion.
FÖrbittrfla, v. a. to imbitter, to pro-
voke, to irritate, to enrage, -ing, f.
rage, fury.
Förbjuda, v. a. to forbid, to interdict,
to prohibit, -nde, a, prohibitory.
Förblandlla,^^. a. to- confound, to
mingle, -ning, f, confusion.
FÖrblifva, v. n, to remain, to continue.
FÖrblind||a, v. a, to blind, to dazzle ;
to bribe, —else, /". dazzling, illusion,
Förblommer||a , v, a. to Sgure, to
show by a figurative resemblance,
—ad, a. covert, ambiguous; allegori-
cal, -adt, ad, figuratively, -ing,
f. allegory.
Förbluffa, v, a. to startle, -d, a.
startled, stupefied.
FÖrblya, v, a. T, to furnish with lead.
Förblända, v. a. to dazzle.
FÖrblÖd||a SI^, v. r. to bleed to ex-
haustion. — nmg, f. bleeding to deÄ*,h,
mortal hemorrhagy.
Förbomma, v, a, to bolt, to bar.
Förborga, v, a. to conceal, to hid©.
— d, a, hidden, secret.
Förborga Si^, V, r. to become bail
or security.
Förbrinna, r. n. to burn.
FÖrbrnk||a, v, a. to consume, to work
up. —ning, f, consumption.
Förbrylla, v. a. to confound, to per-
plex,
Förbrytjia gig, v, r, to o^end, to
transgress,. to trespass; to forfeit, —are,
m. criminal, delinquent, —else, f,
offence, transgression.
FOrbra^'ia, V, a. to bruise, to crush.
Förbräsma, v. a. to burn up.
Förbrödr||a sig, v. r. ^o enter into
an intimate union, to fraternize, —ing,
f. fraternization, fraternity.
Förbud, n. forerunner, harbinger.
Förbud, n» prohibition, 'Interdiction.
Förbund, n, alliance, confederacy.
Förbunden
fÖrhundets ark, ark of the covenant.
—en, a. bound, associated; obliged.
-sbroder, m, ally, confedeiate.
— Sdag, m. meeting of confederate?.
— Sfestj m,, celebration of alliance.
— SStat, m, confederated ctate.
Forbygel, m. poitrel.
Förbygga, v, a. - ttt skepp, to al-
ter the body of a ship. — sig, v. r,
to build upon a wrong plan; to ruin
one's self by building.
Förby tj|a, v. a. to change, to alter,
to barter. — Blllg, f» exchange.
Förbära sig, v. r. to overstrain one's
self by carrying too great a burden.
FÖrbättrlJa, v, a, to improve, to mend,
to better. -ing, f, improvement,
amendment.
Förbön, f. intercession, entreaty for
another; prayer for one.
Fördel, m. advantage, profit, interest,
prerogative; benefit; reserved things.
draga — af to take advantage of.
se på sin — , to have an eye to the
main chance, -aktig, a. advanta-
geous, profitable; lucrative.
Fördelila, v. a. to divide; to dispose;
to dissolve, fördelande medel, cmol-
lients. —ning, f. distribution, parti-
tion; solution; division.
Fördenskull, ad, therefore, for this
Förderf, s. Foidiirf. [reason.
Förde vind, ad. with a fair wind.
Fördjupa, v. a. to deepen. - s\g,
V. r. to be deeply engaged, fordju.
pad i skuld, deep in debt, fördju-
pad i tankar, lost in thoughts.
Fördold, a. hidden, concealed.
Fordom 5 m. prejudice, prepossession.
-Sfri, a. free from prejudices, -sfull,
a, prejudiced.
Fördrag, n. treaty, agreement, paction.
hafva — , to have patience, —a, V. a.
to abide, to bear. — sailS, a. tolera-
ting, -sarnliet, f. toleration.
Fordrifva, v. a. to expel, do dissipate ;
to remove; to destroy. — färger, to
shade off colours. — tiden, to while
away time. - foster, to procure ab- 1
Föregående 69
ortion. — nde, n. expulsion, driving
away, banishment; shading off.
Fördrista sig, v, r. to presume, to
venture, to dare.
Fördränka, v. a. to drown, to immerse.
Fördröja, v. a, to delay, to retard.
Fördubbla, v. a. to double.
Fördunkla, Förd ystra, v, a. to
darken, to dim.
För duns t a, v, n. to evaporate.
Fördäck, n. foredeck:
Fördämning, f, dam, mole.
FÖrdärf, n. ruin; corruption, -llg,
a, pernicious , ruinous , destructive.
— Va, V, a. to ruin, to destroy; to
spoil, —vare, m. spoiler, corrupter.
Fördölja, v. a. to conceal.
FÖrdÖnilla, v. a. to damn, to condemn,
to curse, -else, f. damnation, -lig,
a, damnable.
Före, n. path, way; sledge- road ^ T.
fore-part of the ship.
Före, ad. before; in front; foriperly,
se er — , look about you.
FÖrebedjare, ra. mediator, intercessor.
Förebild, m. type; emblem, -a, V. a.
to represent; to prefigure. — andc,
a, figurative, -ning, f. prefiguration.
Förebringa, v. a. to advance, to ai.
lege, to produce, to exhibit.'
Förebrå, v. a. to reproach (with).
—else, W. reproach, reprehension, re-
proof.
Förebud, n. presage, prognostic, -a,
V. a. to forebode, to presage, to pro-
gnosticate.
Förebygga, v. a. to prevent, to obviate.
Förebara, v, a. to plead; to pretendf
Föredrag, n. lecture, discourse; ma-
nagement; delivery. -a, V. a. to
prefer; to propose, to deliver, to report.
Förefalla, v. n. to happen; to seem;
to appear, det förefaller mig un-
derligt, it appears odd to me.
Förefinnas, v. d. to be found.
FÖregifva, v. a. to pretend, to feign.
-nde, n, pretence, pretext.
Föregå, v. a. to go befors, to precede.
-, V. n. to take place, —ende, a.
preceding, antecedent, foregoing, pre.
70
Föregång
vious, former. — HgTy fn, precedenc*.
-ngare^ m, antecessor, foregoer, pre"^
cursor.
FÖrehafra, v. å, to have before, to
intend; to transact, -ude,, «. in.
tention, design, enterprise.
FÖrehålllla, v, n, to represent; to re-
proach, to remonstrate (against), to
npbraid (with), -ning, /. suspension,
retardation.
Forekalla^ V, a. to cite, to summon.
FÖrekasta^ v, a. to reproach (with).
Förekomma^ v. n. to be before hand
with one; to obviate. — , v, n. to
occur; to seem. — tTis ästundan,
to meet one's wishes. — nd©, a,
preventing , occurrent ; complaisant,
obliging. — ndöj n, prevention, ob-
viatlon.
Forelysa, V, a, to shine before, to
give an example to, to be a pattern to.
Förelägga^ v, a. ib lay before, to pro-
duce, to exhibit, to present; to ap-
point, to fix to; to carve, to help to.
Foreläsjja, v, o. to read t©, to recite
to. -are, m. lecturer, reader. -Iimg,
f* lecture, hålla — , to read lecture.
FÖielÖpa^ V. n. to run before; to
pass, to happen, -re, TO» forerasmer,
precursor.
Föremål, n» object; subject, matter.
Forenlla, v. a. tö unite, to join, to
connect; to reconcile. — sig om, to
agree upon, -ing, f. union, agree-
ment, alliance, accord, reconciliation.
-lig, a. compatible, consistent, -lig-
het, /. compatibility.
Forenkla, v. a, to simplify.
FÖrenämd, a. aforesaid, aforementio.
Föresats, m, purpose, design, [ned.
Förege, v. a, to foresee.
FÖreskjuta, v, a. to advance, to lend
(money).
Föres kO« v. a. to new. vamp.
FÖreskrif|{t , f, prescription, order;
pattern. -Yft, V. a. to prescribe, to
Foreskarare, m. carver. [direct.
Föreslå, v. a, to propose, to move.
Förespråkare, W. intercessor, pleadw,
advocate.
Porfara
Förespå, V. a. to foretell, to predict,
to foresay. —ende, n, prediction,
prophecy.
FÖrestaf?a, v. a. to repeat verbally.
Förestå, v, n, to carry on, to manage;
to wait for, to attend; to impend.
-end©, a, imminent. -Bdare, m,
administrator, manager. — nderskap,
n, administration, macnage.
ForestäIllla,-t?. a, to exhibit, to r©.
present, to remozistiatfj* — sig fdatj,
to imagine, to suppose. — ningy f,
representation J idea, image; remon-
strance, [eyes.
ForeSYäfya, v, n. to wave before one's
FÖresyia, m, exemplar, example.
Föresätta, v, a. to propose; to set
one a task. — sigfdat.J, to determine.
Företag, W. undertaking, enterprise,
—a, v. a. to undertake, to enterprise.
— sig fdat.Jf to resolve on, to da
termine. — saM, a, enterprising.
Företal, n, preface.
Förete^ v, a. to produce, to exhibit.
Företrädjla, v, n, & a. to walk be-
fore; to appear; to be one's prede-
cessor ; to discharge for,, to act in the
place of. — 8ii'0, 7r%, predecessor. —0,
n, admission ; precedence ; prerogative.
Före vetand Gg n, fore-knowledge, pre-
science.
Föreviga, v, a, to eternize, to immor-
talize. (to produce.
Förevisa, v. a. to show, to exhibit,
FÖrevita, v. a, to rebuke, to reproach,
Förevändjla, v, a. to pretend, -uing,
f, pretext, false allegation.
Förfall, w. decay, decline; hinderance.
--a, v. n. to decay, to decline, to fall
away, det förfaller af sig sjelft,
it will drop of course. — till hetaU
fling, to be due. —en, a. lean, de-
cayed; payable. — Odag, 171. day of
payment.
Förfallna, v. n. to wither, to decay.
FÖrfalsk||a, v. a. to falsify, to coun-
terfeit, to adulterate, -are, m. fal-
sifier. —ning, f, falsification.
FÖrfarlla, v. n. & a. to experience; to
know, to learn: to handle, to deal,
Förfaras
Förtala
71
to act, to proceed ; to spoil, to spend,
to squander, -ande, w. proceeding,
procedure, -äs, V, d, to be spoiled,
to be squandered away. —GD, a. ex-
perienced, versed, — enhet, f. expe-
rience; practice.
Fdrfatt]|a, v, a, to compose, to com-
pile. — ande^ n. composition, -are,
m. author. — ning^, f, statute, con-
stitution; state, institution, condition,
disposition, gd t — , to arrange, to
dispose. sätta Hg i — , to put one's
self in state.
Förfela, v, a. to miss, to fail.
Forflnlla, v. a. to refine, -ning, f,
refinement,
FÖrfingen, a, heedless ^ giddy, incon-
siderate, för fluget ord, unguarded
expresilon. ett förfiuget rykte, «n
uncertain rumour.
Förfluten, a. past, expired.
Förflyga, v, n, to fly away; to eTa-
porate.
Förflygtiga, v. a. T, to volatilize.
Förflyta, v. n. to pass, to expire.
Förflytta, v. a. to displace, to dis-
locate.
Förfoga, V, a, to dispose, to arrange.
— sigt V, r» to repair, to betake one's
self.
FÖrfrisk||a, v, a, to refresh, to re-
create. — ningy f, refreshment, re-
creation.
Förfrysa, v, n, to die with cold.
Förfråga, v, a, to inquire, to ask
about. — n, f, inquiry, interrogation.
Förfång, n. prejudice, injury, mischief.
Förfader, m. pi. forefathers, ancestors.
Förfäkta, v. a. to vindicate, to assert,
to maintain, —re, m. vindicator ; ad-
vocate.
FÖrfärlJa, v. a. to affright, to alarm.
—as, V. d, to be frightened, to be
amazed. — llg, Ct. terrible, dreadful.
Förfärdiga, v, a. to make, to manu-
facture.
FÖrfÖljlla, V. a. to persecute, to pur-
sue. -are, m. pergccutor, pursuer.
—else, f. persecution.
Förförlla, v. a. to s«duo«« to corrupt,
to inveigle, -are, m, seducer, -else,
f, seduction. — isk, Ct. seducing,
misleading.
Förfördela, v. a. to injure, to wrong,
to prejudice, to hurt. — nde, 71. pre-
judice, wrong.
Förgallring, f, grating.
Förgapa sig, v, r, to be smitten, td
be enamoured of.
Förgift, n. poison, venom,, bane, —a,
V. a, to poison, to envenom. — Ig, Cl.
poisonous; malign, pernicious. — ig«
het, f, venenosity; malignity,
FÖrgifva, v. a. to poison, to envenom.
Förglaslla, v. a, to glaze, to vitrify.
—ning, f. vitrification.
Förglömma, v. a. to forget
FÖrgriplla sig, v, r. to trespass against,
to offend, to wrong. — emot lagen,
to treepass upon the law. — elso, /*.
offence, transgression, trespass, —lig,
a, offensive; captious.
Förgrund, m. forepart, foreground.
Förgrymma sig, v. r, to bo enraged.
Förgråten, a. swollen with weeping.
FÖrgudjja, v. a, to deify; to idolize,
to adore, -ning, /. apothdosis; ado*
ration.
Förgylla, t;, a, to gild; to adorn.
-re, m. gilder.
Förgå, V, n. to wear away, to pass
away, to go off, to vanish. — iig,
V, r. to blunder, -ngen, a. lost;
gone; cast away. — S, V. d, to per*
ish, to be lost, to vanish, to bo cast
away.
Förgår, ad, the day before yesterday.
Förgård, W. foreyard, forecourt, vesti*
bule.
FÖrgäfves, ad, in vain, to no purpose.
Förgänglig, a. perishable; transient.
—het, f, transitoriness.
Förgätjja, v, a, to forget, -enhet,
f, forgetfulness, negligence. — migej,
I», forgetminot, mouse-ear, scorpion-
grass.
FÖrgÖrlla, v. a. to make away, to kill,
to bewitch, -ning, f. destruction:
enchantment; abortion.
Förhala^ v. a, to ipta out, to prolong.
72
Förhand
to protraot; -^ ett sTcejpp, to tow, to
warp a ship.
FÖrliandy f. precedence; cider hand,
eldest hand. i — , previously.
FÖrhandJlla^ v. a, to transact, to dis-
cuss, to debate, —ling, f, trans-
action, debate.
FÖrllÄStaj v, a. to overhasten, to pre-
cipitate, -d J a, precipitate , rash.
-nde, n. precipitation.
Forhatljad, a. hated, detested, -li^,
a. odious, hateful, detestable, -llg-
Iiet, f. hatefulness, odiousness.
Förhemliga, v, a. to keep secret, to
conceal.
Förhetsa sig, v, r. to overheat one*s
self, to be irritated, to grow angry.
Förhexa, v. a, to bev^itch.
FÖrhilld||er, n. impediment, obstacle.
— ra, V. a. to hinder, to prevent, to
FÖrhjelpa, v. a, to help. [obviate.
Förhoppning, f. hope, expectation.
Förhud, f. prepuce, foreskin.
FÖrhnggJIa, v, a. to barricade. ~ sig,
V, r. to misstrike. — sig i tal, to
commit a blunder, —ning, /". barri-
cade, [ger.
Förhungra, v. n. to starve with hun-
Förhus, n. portal, gatehouse.
Förhyda, v, a. to sheathe.
Förhyra, v. a. to hire. - matroser,
to ship men.
Förhålla, v. a. to withhold, to retain ;
to conceal. — sig^ v, r. to relate, to
be; to behave. — nde, n. withholding;
behaviour, dealing; state; proportion,
relation.
Förhäda, v. a, to disdain.
FÖrhäiVa sig, v. r. to triumph over;
to insult upon; to be proud of.
Förhänge, Förhängsel, n. curtain.
Förhärd ila, v. a. to harden, -else,
f. obduration, hardness of hearL
Förhärjlla, v. a. to ravage; to waste,
~else, f. havock, devastation.
Förhärliga, v. a. to glorify, -nde,
n, glorification.
FÖrhÖJlJa, v. a. to raise, to increase;
to enhance, ^ning, /. raising, in-
crease.
Förkyla
FÖrholja, v, a. to cover, to conceal.
Förhör, n, examination, trial, -a, V,
a. to examine, to try.
FÖrifra sig, v. r. to grow passionate.
—n, /". passion.
Forjaglja, v, a. to expel, to force
away. — nlng, f, expulsion.
Förkallna, v, n. to grow coid.-
FÖrkast, n, the first throw.
FÖrkastya, v, a. to reject, to refuse.
-ande, n, -else^ -ning, f. reject
tion, refusal/ reprobation. — Hgj ö.
condemnable.
Förklar|{a, v, a. to declare, to pro-
claim; to explain, to illustrate, to
clear up; to glorify, to transfigure.
— 51^, V, r, to explain one's self.
-ande, a. explicative, explanatory.
—ing, f, declaration; interpretation;
justification ; transfiguration.
FÖrklen||a, v. a. to ditraot, to de-
fame; to disparage, -ande, n. de-
rogation; aspersion. —lig, «• de-
tractory, calumnious.
Förklicka, v. a, T, to betray, to dis-
cover, [f. disguise.
Förklädda, v. a, to disguise, -nisig.
Förkläde, n. apron; cover, pretence.
FÖrknappJla, v. a. to lessen, co cur-
tail, -ning, f. lessening, curtailing.
FÖrknippjJa, v. a. to connect, to join.
—else, f. connexion.
FÖrkofr||a sig, vf r, to improve, to
increase. — au, -ing, f. improvement.,
Förkolna, v. a. to burn to coals.
Förkomma, v. n, to be lost.
FÖrkOnstla, v. a. to over-refine, -d,
a, affected.
FÖrkOrt]]a, v. a. to shorten, to con-
tract, to abbreviate, -ning, f. shor-
tening, abbreviation.
FÖrkrOSSila, v. a. to crush; to abate,
to humble, -ning, f, crushing; hu-
miliation ; contrition.
Förkränka, v. a. to corrupt, to deprave.
Förkunna, v, a. to announce; to pro-
mulgate, -nde, n, announcement,
publication; proclamatioa. -re, m.
proclaimer.
FSrkyliJa, v. a. to chill. - sig» v.
Förkylning
V. to catch cold, -ningj f, cold,
chili.
Förkärlek, m. predilection.
FÖrkättrjja, v. a. to declare one a
heretic, —ing" 5 /". accusation of he*
resy, decraying.
Förköp, W. forestalling, abroachment.
-a Sig, V, r. to buy a bad bargain,
to buy to dear.
Förköra, v. a, to overdrive (a horse).
Forladduillg, f, wad, wadding.
Förlag", n. stock, store; publication;
charge; advance of money; T, reci-
pient, -small, m. advancer, fur-
nisher; publisher. -Srättlghet, f,
copy-right.
FörlaiiilJa, v. a. to lame, -ning", f,
lameness. [mislead.
Förleda, v. a. to seduce, to tempt, to
Förlegad, a. damaged, grown a drug.
FÖriideil, a. past, gone. - är, last
year. [fair wind, fore-wind.
Förlig", a. fair, advantageous. — vind,
Forlikjia, v. a. to reconcile, to make
up. -as, V. d, to agree, -lling, f,
reconciliation, accommodation ; T, sight-
vane of a cannon. [f, comparison.
Förliknjla, v, a. to compare, -clse,
Förlisa, v. a, to lose by shipMueck.
— , V. n. to suffer shipwreck.
Förlita sig, v. r, to depend upon.
— n, f, confidence, trust.
Förljudas, v, imp, det förljudes, it
is said, it is reported.
F'orljuiVa, v. a. to sweeten, to cheer.
FÖrlof, n. leave; pardon. , med -,
pardon me, by your leave.
Förloflling, f. affiance, espousals.
-sring, m. betrothing-ring.
FÖrlofya, v. a. to affiance; to coti-
tract; to make a vow; to disband.
förlofvade landet, the land of pro-
mission. [ceeding, event.
Förlopp, n. course; expiration; pro-
Förlora, v, a. to lose, -d, a. lost,
forlorn, ruined, gä — , to be lost.
FÖrlossJIa, v. a. to release, to rescue,
to deliver, -are, 771. saviour; man-
mid^vife. -Uing, f, delivery, mid-
wifery.
Förminskning 73
FÖlillStj m, loss, disadvantage, -ig,
a. deprived.
FÖrlustlla, v, a, to delight, to please,
to divert. — lllllg^ f, diversion, re-
creation, sport.
Förlyfta sig, v, r, to overstrain one's
self by lifting.
Förlåt, m, curtain; vail.
Förlåtlja, v, a. to forgive, to pardon,
to abandon, to quit. — Sig ^ä, to
depend upon, -else, f, pardon, -lig,
a. pardonable.
Förlägen, a. puzzled, at a loss; dis-
tressed. — ll©tj f, trouble, embar-
rassment.
Förlägga, v. a. to mislay; to quarter;
to publish, to undertake the publi-
cation of a book ; to refute, -re, m.
furnisher; publisher,
FÖrlänlJa, v, a. to grant, to bestow,
to enfeoff, -iug, /". investiture, feoff»
ment.
Förlän g]|a, V, a. to lengthen, to pro.
long, to draw out. -llillg, /". pro-
longation, prorogation.
Förläsa sig, v, r. to overstrain one's
self by studying.
Förlöjliga, v, a. to ridicule, to deride.
Förlöpa, V. n> to pass, to expire. -,
V. a. to elope. [to release.
Förlösa, v. a. to deliver, to redeem.
Förmak, 7l. antichamber; T. vestibule.
Förman, W. superior; foreman.
Förmanila, v. a, to exhort, to advise.
-are, w. admonisher. -ing, f. ad-
monition.
Förmast, m, foremast.
Förmedjlelst, prp. by, by means of.
—la, V. a. to mediate; to make up,
to lower, —ling, f. mediation; ac-
commodation; lessening of rents.
Förmena, v, a, to impede, to prevent,
to deny. — , V. n, to mean, to think,
to suppose.
FÖrmerjja, V. a. to multiply, to in-
crease, -ing, f, multiplying.
Förmiddag, m. forenoon.
Fcrminsklia, v. a. to diminish, to
abate; to damp, -ning, f, diminu-
tion, abatement.
74
Förmoda
Fönnodlla, v. n. to presume, to sup.
pose. —ailj f, presumption, supposi*
tion. -ligen, ad. likely, probably.
FÖriiinltna, v, n. to moulder.
FÖrimir, f. outward wall; barricade.
Förmyndare, m» guardian, -skåp,
n. guardianship.
Förmå, v, a. & n. to prevail (on), to
induce, to influence, to engage, to de-
termine ; to be able. — sig till , to
argue one's self to. -ga, f. power,
ability; reach, i - Jivaraf, by vir-
tue of which.
Förmån, m- advantage; privilege; be-
nefit, use. -15^9 Ö. advantageous,
useful. -Srätt, m. priority.
Förmäla, v. a. to mention, formal
min helsning , convey my respects.
-n, f. mentioning, telling.
Förmällla, v. a. to marry, -ning,
f, nuptials.
Förmärka, v. a. to observe; to dis-
cern. lata — sig något, to give
tokens of.
Förmätna sig, v. r. to measure wrong;
to presume, to make bold, -en, a.
arrogant, insolent, -enhet, f» arro-
gance ; confidence.
Förmögen, a. wealthy; able, capable.
-liet, f, wealth, opulence, faculty,
power.
FÖrmÖrkya, v, «. to darken, to ec-
lipse, -ande, n, obscuration, -else,
f. eclipse.
FÖrn, n, T. forepart of a ship.
FÖrnagla, v. a. to nail up, to spike.
Förnamn, n. christian-name.
FÖrnedrya, v. a. to debase, to humble.
-ing, f. humiliation; debasement;
prostitution.
FÖrnekila, v. a, to deny, to renounce,
to abnegate, -else, f. denial, renun-
ciation ; refusal.
FÖrnimmlla, v. a. to perceive, to learn,
to hear, -else, f, perception.
Förnuft, n, reason, sense, understand-
ing, judgment, -ig, a. judicious, ra-
tional, wise, reasonable. — slåra, /".
logic. — SSlut, n. syllogism.
Förny||a, v. a. to renaw, to renovate,
FörqväfVa
to repeat, —else, f, renewal p reno-
vation; repetition.
Förnäm, a. noble, gentle, illustrious,
eminent, —het, f. quality; haught-
iness. — ligast, ad. chiefly, princi-
pally. — st, a. principal, first, best.
Förnär, ad. too near, too close, kom
mik ej -, keep clear of roe. göra
en — , to affront one, to injure one.
Förnärma, v. a. to offend, to insult.
FÖrnÖjIla, v, a. to content, to gratify,
to satiate. — d, a. contented, merry,
, gay. —else, f. satisfaction, delight.
—samhet, f. contentment of mind.
Förnöta, v. a. to wear out. — tiden,
to pass away the time.
Förolyckas, v. d. to miscarry, to fail,
to be lost.
FÖrolämpila, v. a. to prejudice, to
offend, to affront, -ning, f. affront,
offence, injury.
Förord, n, recommendation ; condition.
—a, V. n. to recommend.
FÖrOrdnlla, v. a. to order; to consti-
tute; to substitute; to appoint; to
prescribe, —ing, f. order; disposi-
tion; commission; authorization; sta»
tute.
Förorsaka, v. a. to cause, to occasion.
Fo'r orätta, v. a. to wrong, to injure.
FÖrpakta, v. a. to farm, to lease.
Förpantija, v. a. to mortgage, -ning,
f, mortgage.
FÖrpasslJa, v. a. to send with a pass-
port; to pass (at play). — niug, f,
passport, license for goods.
Förpesta, v. a. to infect.
Förpliktjla, v. a. to oblige, to engage.
-ande, a. obligatory, -else, f. obli-
gation, engagement.
Förplumpa sig, v. r. to blunder, to
commit a blunder.
FÖrpläglla, v. a. to supply with pro-
visions, to feed, to entertain, —ning,
f, entertainment.
Förpost, m. out-post, out-guard.
Förpuflfila, V. n. to decrepitate, -ning,
f. detonation.
Förpåla, v. a. to empale.
För^TäfJlva, v. a. to suffocate, to
Förqväfning
Förslag
75
■mother; to overlay, -ning, /. suffo»
cation.
Forr, ad. formerly, once; sooner, be-
fore, förr än, ere, before, rather.
förr eller senare^ soon or late.
Förre, a. the first, former, past, fore-
going; late.
Förrest, a. departed, gone away.
Förrida, v. a. to ride a horse beyond
^his strength. ~re, m. forespurrer.
FÖrriuga, v. o?. to diminish, to exte-
nuate, to lower, -nde, n. lessening,
lowering.
Förrinna, v. n, to flow way, to elapse.
Förrostas, v. d, to rust.
Förruttilna, v. n. to rot. -nelse,
f. rot, putrefaction.
Förryck||a, v. a. to displace, to re-
move; to wrench. — t, a. crackbrai-
ned. —tliet, f. crazedness, frenzy.
Förråd, n. store, stock; reserve. — S-
hus, n. storehouse, magazine.
Förråda, v. a. to betray, -re, m.
traitor. [treacherous.
Förräd||eri, n. treason, -isk, a.
Förräkna sig, v, r. to misreckon.
Förrän, a, before.
Förränta, v. a. to put to interest.
Förrätt, m. first dish, spoonmeat.
Förra tt||a, v. a, to perform, to exe-
cute, to discharge. — nlng, /". em-
ployment, business.
Försagd, a, timorous, dejected, {/öra
en — , to put one out of heart.
FÖrsak||a, v. a, to forsake, to re-
nounce, to abandon, to desert, to fail.
—else, f, renunciation, egen -, self-
denial.
Försalta, u. a. to oversait.
Församllja, v. a, to assemble, to con.
gregate, to gather, -iug, f. assem-
bly ; parish.
Försann, i. forsooth. •
Försats, W. premise, antecedent.
Förse, V, a, to supply, to provide with,
to furnish. — sig , v. r. to mistake.
- sig pd något, to startle at the
sight of something. — sig emot en,
to behave ill to one. — sig till, to
rely upon. - godset, T. to ovcrhale
the rigging, —else, f. mistake, over-
sight, -ende, n, furniture, providing.
Försegel, w. headsail.
Försegla, v. a. to seal.
FÖrsel, m. carriage.
Försigkommen, a. in good circum.
stances; proceeded, skilled.
Forsigtig, a. prudent, cautious, -liet,
f. prudence, discretion; cautiousness.
Försilfrjla, v. a. to silver; to plate.
j-lng, f. silvering.
Forsina, v, n, to dry up, to wither.
FÖrsinliga, v. a.* to render percep.
tible by the senses, to sensualize.
Försitta, v. a. to lose by sitting, to
neglect. [nde, n. procuring.
Förskaffa, v. a. to procure, to get.
Förskanslja, t;, a, to fortify, to in-
trench, —ning, f. intrench ment.
FÖrskiugrlla, v. a. to scatter, to dis-
perse, —ing, f, dispersion, dissipation.
Förskinn, n. leathern apron.
Förskjuta, v, a. to reject, to oast off,
to refuse; to divorce; to exheredate;
to advance, en förskjuten pil, an
arrow spent, —nde, W. repudiation.
Försko, v. a. to newvamp.
Förskon||a, v, a. to spare, to save.
—ing, f, sparing, forbearance.
Förskott, n. advance, gd i -, to
advance money, ligga i — , to be in
advance.
Förskrif||ning, f, bill of debt, obii-
gation, bond, -t, f. copy. — Ya,
v. a. to write for. - sig, v. r. to
commit a mistake in writing. — sig
ifrån, to arise, to come from.
Förskräcklla, v. a. to ft-ighten, to
terrify, -else, f, terror, -lig, a.
dreadful, prodigious.
Förskylla, v. a. to reward, to recom.
pense, to consider; to deserve. — Dj
f. merit, desert, demerit.
FÖrskämlJma, v. a. to spoil, to mar,
to corrupt, —ning, f, corruption,
spoiling, depravation.
Försköna, v. a. to embellish, to adorn.
FÖrSlafva, v. a. to enslave.
Förslag, n. proposal, proposition; pro-
ject ^ computation! estimate; crochet,
76
Förslagen
quaver, -en, ad. cunning, crafty.
-enhet, f. cunning.^ -sm åkare,
m. schemer. — smening", f, hypo-
thesis. -SVis, ad. by way of pro-
posal, flax, to languish.
Förslappa, v. a. & n. to mollify, to re-
Fo'rslita, v. a. to wear out.
Förslå, V. n. to suffice, to be enough,
to be sufficient.
Förslöa, v. a. to biurrt, to dull.
Förslösa, V.a. to lavish, to squander
away, —ande, n. dissipation, prodi-
gality, extravagance.
Försmak, m. foretaste.
Försmå, v. a. to disregard, to slight.
FÖrsmäd||a, v. a. to calumniate, to
blaspheme, —are, Tn. calumniator,
blasphemer, -else, f. injuring, bias-
phemy, calumny, —lig", a. calumni-
ous, injupous; infamous.
Försmäkta, v. n. to languish, to
faint away.
Försmälta, v. a. to smelt down.
FÖrsnill||a, v. a. to embezzle ; to pur-
loin, -ning", f, embezzlement.
Försockra. v. a. to sugar, to sweeten.
Försofva ^ig, v. r. to oversleep one's
self.
FÖrSOn||a, v. a. to atone, to expiate;
to reconcile, -ande, a. expiatory.
-are, m. atoner. -ing, f. recon-
ciliation; expiation. -illgSOlfer, W.
expiatory sacrifice, —lig, a. placable.
-ligliet, f. placability.
Försorg, m. care, draga - om, to
take care of.
Förspel, n. prelude.
Förspilla, v. a. to spill, to waste ; to
forfeit; to lose. — nde,,W. profusion;
loss. [start.
Försprång, n. start, fä -, to get the
Förspörja, v. a, to hear, to learn.
Först, ad. first. - och främst, first
of all. han kom - nu, he came
but just now.
Första^, m. suburb.
Förste, a. first, för det -, in the
first place, med det — , with the first.
Försteg, m. precedence.
Förstena, v. a. to petrify.
Förstöra
Forstfodj'ld, a. firstborn, -sloratt,
n. primogeniture, birth-right.
Fok'Sticka sig, v. r. to conceal one's
Förstling, ?w. firstling. [self.
Förstnämnd, a. the former.
ForstOCklia, v. a. & n. to harden.
-ad, a. obdurate, obstinate, -else,
f. hardness of heart.
Förstone, ad. i -, at first.
Förstopplja, v. a. to stop, to obstruct.
—ad, a. costive, hard-bound, -ando,
a. obstructive, -ning, f. obstruction,
costiveness.
FÖrstOrlJa, v. a. to magnify; to aug-
ment; to exaggerate, —ing, f. mag-
nifying, exaggeration. -ingSglas, n.
magnifying glass, microscope.
FÖrsträck||a, v. a. to overstrain; to
advance, to supply with, -ning, f.
strain; supply, advance.
Förströ, v. a. to disperse, to scatter,
to dissipate, —else, f. dissipation.
Förstnglja, f. entry. -uqTist,W. porch.
FÖrstnlet, ad. stealthily.
Forstympa, v. a. to mutilate.
Förstå, V. a. to understand, to com.
prehend, to conceive, lata -, to give
to understand, det förstas, that is
a matter of course. — Sig pa, to have
skill in. v'dl förståendes att, that
is to say that. — nd, n. understand-
ing, judgment, sense, wit; meaning;
correspondence. — ndig, a, judicious,
wise, intelligent, skilful, sensible.
FÖrstäf, m. stem.
FÖrställJIa, v. a. to disguise, to dis-
figure; to alter, -a sig, V. r. to
dissemble, to feign, -are, m. T. lim-
ber. — d, a. disfigured; counterfeit,
—ning, f. dissimulation.
Förstäniljma, v. a. to put out of tune.
—mad, a. lll disposed, out of spirit?.
—ning, /".dissonance; low spirits,
dejection.
Förständiga, v. a. to explain, to de-
Clare, to make intelligible. [ment.
Förstärka, v. a. to reinforce, to aug.
FÖrstÖrlla, v. n. to destroy, to ruin;
to squander away ; to disturb ; to fru»
stråte, - sig, v, r. to ruio one's self.
Förstorande
-ancle) a, destructive, -re, m, de»
stroyer. — dj a. destroyed, altered.
—else 5 -ing 9 f. destruction, ruin,
demolition.
Förstöta, v. a. to repudiate.
Försumlig, a. neglectful, careless, ne-
gligent. —het J f, remissness, negli-
gence, tardiness.
Försumma, v. a. to neglect, -nde,
n. non-attendance, neglection.
Försupen, a. given to drinking, drunken.
Försvaga, v. a, to weaken, to ener-
vate, to debilitate, to enfeeble.
Försvar, n. defence; protection; justi-
fication , apology, vindication, —a, V.
a. to defend; to protect, to justify, to
vindicate; to be responsible for; to
maintain; to countenance, —are, w.
protector; apologist. — llgj ö. de-
fensible, justifiable; warrantable; irre-
proachable, -skarl, m. inhabitant
received by grant, -sskrift, f. apo-
logy. -SStålld, n. state of defence.
-SVerk, n. defensive work, fortifi-
cation, -svis, ad, defensively.
Försveuska, v. a, to translate in
Swedish. [nish.
Försvinna, v. n. to. dissappear, to va-
Försvåra, v. a, to make difficult, to
aggravate.
PÖrsvär||a, -ja, r. o. to forswear, to
renounce upon oath. — sig, to swear
false. — sig emot, to conspire against.
Försyn, f, providence; bashfulness,
modesty, timidity. — tj a,' bashful.
— thet, f. bashfulness. [pass.
Försynda sig, v. r. to offend, to tres-
FÖrsät, W. insidiousness, ambuscade.
—lig, a. insidious, treacherous.
Försäga sig, v, r. to speak wrong.
FÖrsäkr||a, v. Ö. to assure; to insure.
-an, -ing 9 f, assurance, insurance.
-ingsbref , n. policy of insurance.
-ingskontor, tz. insurance-office.
Försäljlla, v. a, to sell; to negotiate.
-ning, f, vent, sale.
FÖrsämr||a, v. a. to deteriorate, to
make worse, -ing, f, deterioration,
depravation. [despatch.
Försäuda^ v, «. to •send awa7, to
Fortrampa 77
Forsänk|[a, v, a. to sink, to submerge.
—ning, f. sinking, submersion.
Försättjla, V. a, to transpose, to trans-
fer, to place; to reduce; to squander;
to misspend; 27. to lose, to cast away.
-ning, /. transposition; reducing;
profusion.
Försök, n. essay, attempt, trial, expe-
riment, proof, —a, V, a. to essay,
to try; to experiment; to experience.
-else, f. temptation.
FÖrsÖrj|{a, v. a. to maintain; to keep;
to sustain; to provide for. — sig,
V. r. to maintain one's self, to live.
—ande, n. maintenance; establish-
ment, -are, m, maintainor; provi-
der. —ning, f. maintenance, susten-
ance, -ningsaustalt, /\ charitable
institution, asylum.
Försötma, v. a. to sweeten, to dulcify.
Förtaga, v. a, to take away ; to inter-
cept; to prevent; to remove; to fru-
strate.
Förtal, n, slander, blame, -a, V. a.
to slander, to calumniate, -are, m»
slanderer.
FÖrtapplJad, a. damned, cast away,
lost, —else, f, perdition, damnation.
Förteckning, f. list, catalogue.
Förtenna, v. a. to tin.
Förtid, 7W. time of yore, past ages.
i -, before the time, too early, -ig,
a. premature; abortive,
Förtiglja, v. a. to conceal, to keep se-
cret. att — , not to mention, -ande,
W. concealment, suppression, -en, a.
close, taciturne. -enhet, f, close-
ness, secrecy.
FÖrtimr||a, v. a. to prop with timber.
-ing, /". lining of a ship.
FÖrtjen||a^ v, a. to gain; to make;
to deserve, to merit; to earn. — st,
W. profit ; merit , desert ; services.
— stfull, a. meritorious.
FÖr1jUS||a, V. a. to charm, to fasci-
nate, -ning, f. charm, enchant-
ment, [away.
Förtorkas, v. d. to grow dry, to pine
Förtraf, n, vanguard.
Förtrampa, v. a. to trample down.
78
Förtret
Förvirra
Förtret» rn. vexation; trouble; morti-
fioation. — Äj V» a, to offend, to spite,
to gall, to mortify, —lig? a. irksome,
offensive. — lighetj f. uneasiness,
vexation, trouble; scrape.
Förtro, v, a. to trust with. - sig
till nagon^ to confide in one. -ende,
n. confidence, trust. — gen, d. inti-
mate; conversant (with). — Mgj ö.
familiar, intimate. — lighet, f. inti-
macy, familiarity, —ligt, ad, con-
fidently, familiarly.
FÖrtroll||a, v. a. to bewitch, to fasci-
nate, to enchant, -ning, f, enchant-
ment, fascination.
Förtroppar, m. pi. vanguard.
Förtruten, a. loath, lazy, dull.
Förtryck, W. oppression, grievance.
—a, V. a. to oppress, —are, m. op-
pressor.
FÖrtryt|[a, v, n. to grudge, to repine.
Jian later sig ej — , he spares no
pains, -else, f. envy, grudge. -Sam,
O. envious, -samhet, /". envy.
Förträfflig, a. excellent, -het, f.
excellence, excellency.
Förtrösta, v. n. to trust in. -n, f.
confidence, trust.
Förtröttas, v. d, to grow weary.
FÖrtnlla, v. a. to pay toil or duty for.
Förtann||a, v, a. to thin, to rarefy.
-ing, f, attenuation.
Förtvifla, v. n. to despair, -d, a.
desperate. — n, /. despair, desperation.
Förtvinlja, v. n, to pine away, -ing,
f, consumption.
Förty, FÖrthy, c. becausej for.
Förtycka, v. n» to take amiss, to take
in ill part.
Förtyda, v. a. to misinterpret, -nde,
n. wrong interpretation.
Förtynga, v. a. to clog; to incom-
mode, to grieve.
Förtäckt, a. hidden, lurking.
Förtälja, v. a. to tell, to relate.
FÖrtällka, v. a. to find fault with, to
take amiss, to blame for.
Förtärjja, v. a. to eat; to consume,
to corrode; to spend, —ande, n,
Consumption, corrosion. -aSj V: ct. }
to pine away, -ing, f. entertain»
ment, victuals, consumption.
Förtäta, v. a, to condense, to conden-
Förtöja, V, a, T, to moor. [sate.
FÖrtÖm||a, v. a. to exasperate, to
offend , to embroil , to make angry.
förtömad på någon, angry with
one. —else, f. jofifence, anger.
FÖmndllerlig, a. wonderful, strange.
-eyligen, ad, strangely, -ra sig,
V, T» to admire, to wonder at, to
marvel, —ran, f, wonder, admiration.
-ransvärd, a. admirable.
Förunna, v, a, to grant, to allow.
Förut, ad. before; before-hand, langt
— , long ago. -an, prp. but, ex-
cept, without, -fattad, a. precon-
ceived. - mening , prejudice, -seende,
n. foreseeing, foresight, -sägelse, f.
foresaying, prediction, -sätta, V. a.
to presuppose, to suppose, -sättning,
f. supposition.
Förvaltjla, v, a. to conduct, to ma-
nage; to execute, to perform, -are,
VI, administrator, steward, —ning,
f, administration, management.
FÖrvandllla, v. a. to change, to trans-
form, to alter; to transsubstantiate;
to turn into, —ing, f. metamorphosis,
change; transsubstantiation.
FÖrvandt, m. relation.
Förvar, n. custody, care. I godt -,
very safe, hafva t — , to have in
charge, to have in custody, —a, V. a. to
keep, to put up , to secure, to retain.
—are, ni. keeper, preserver, gitardian.
-ingsniedel, n, preservative.
FÖrvax," n, hive-dross, bee-glue.
Förvekliga, v, a. to weaken, to effe^
minate.
FÖrveten, a. forward, pert, inconsi-
derate, overcurions.
FÖrvexllla, v. a. to change; to con-
found. — ingj f. confounding.
Förvildas, v. d. to grow wild.
Forvilllla, v. a. to mislead; to puzzle,
to confound ; to disconcert, -clso^ f.
confusion, aberration, error.
FÖrvirr||n, v, alio confound, to puzzle^
Förvirring
to confuse, --in^^ f, confasion, per-
plexity, perturbation.
FÖryis, a, foreknowing, prescient. — hetj
f. too forward prudence.
Förvisa, u. a. to banish, to exile.
Förvissa, v, a, to ascertain.
Förvissna, v. w. to wither, to fade.
Förvisso, ad, certainly.
Förvittra, v. n. to be dissolved by
Förvrida, v. a. to distort. [the air.
Förvunnen, a. convicted.
Förvålla, v. a. to cause, to occasion.
-Bde, w. cause. Qtnom eri -,
through your means.
Forvånjja, v, a. to astonish, to sur-
prise, —ing, f, astonishment.
Förväg, ad. i -, beforehand, gä nä.
gon i — , to prevent one.
Förvägra, v. a. to refuse, to deny.
Förvälla, v. a. to parboil.
Förvändlja, v. O. to pervert; to mis-
interprete; to disguise, to counterfeit;
to bewitch. — ando, n. perversion;
fftscination. — t^ ad, in a perverse
manner.
Förvänta, v. a. to expect, to wait
for. — n, f. expectation.
FÖrvärf, n. livelihood, support. -Ta,
V. a. to acquire, to gain.
Förvärra, v. a. to aggravate, to make
worse.
Förväxa, t;, n. to overgrow.
Föryngra, v. a, to make young again,
to revive, to renew.
Föryttrii», v. a. to sell, -ing, f.
sale, vent.
Föråldras, v. d. to grow old.
Föråt, prp. before.
FÖrädlya, v. a. to ennoble; to im-
prove, to manufacture, -ing, f. en-
nobling, improving.
Föräldrar, pi. parents.
Förälska sig, v. r. to fall in love
with., förälskad, enamoured.
FÖrändllerlig, a. changeable, variable,
mutable, fickle, -erligliet , f. mu-
tability, mutableness, fickleness. — ra,
V, a. to alter, to change, to vary; to
reform, -ring, f. change, alteration,
variation; reform.
Gaigefagel 79
Förärlta, v. a. to present, to give.
-ing, f, present, gift.
Förödlja, t;, a. to desolate, to waste,
to destroy. — elsO, f, devastation.
Förödmjnklja , v,' a. to humble, to
abate. - sig, to submit, -else, f.
humiliation, abasement, submission.
FÖrÖftrigt, ad. as for the rest, besides.
FÖrÖfva, v. a. to commit, to perpe-
trate, to exercise, to use. — nde, n,
perpetration, commission.
FÖrÖk||a, v. a. to augment, to mul.
tiply, to increase, —else, f. augmen-
tation, multiplication, increase.
Fösa, V. a. to drive. -» pä någon,
to posh, one on*
Or
Gftdd, 7R. sting.
Gaffel, m. fork; T. gaff, -häst, 7n.
shaft-horse. -kors, W. T. forked
cross. -Ilk, a. forked, -mast, m,
forked mast. -Segel, n. trysails.
-skaft, n. handle of a fork.
Gafvel, m. gable, danden star pä
— , the door stands wide open. — mur,
n. gablewall. -SpetS, n. top of a
Gagat, m. jet.* [gable.
Gagn,n. benefit, advantage, profit, use.
han gör intet — , he does no good.
—a, V. a, to advantage, to benefit, to
avail, to be of use. — elig, a. use-
ful, profitable, advantageous, beneficial.
Gala, V. n. to crow.
Galant, a. gallant. -, ad. gallantly.
-eri, n. gallantry, -crlvaror, f.
pi. fancygoods, jewelry.
Galeas, m. galeasse.
Galeja, f. galley.
Galyen, a. mad; wrong, ill, bad; amiss;
merry, droll, pleasant, -enskap, f.
madness, distraction ; folly, foolishness.
-nas, V. d. to droll, to play the
buffoon, —ning, m, madcap.
Galer, f. galley. -Slaf, m. galley.
slave. [m. gallow-clapper, hangdog
Galge, m. gaiiow, gaiiows. -fågel,
80
Galiott
Genvärkan
Galiott, w. gaiiot.
Gall, a. barren, steril, -lianipa, f.
fimble hemp. —kOj f. barren cow.
Gall||e, m. gall, bile; pacsion. -aktig,
a. bilious, -blåsa 5 f. gallbladder.
-feber, m. bilious fever, -gång,
m, hepatic duct. — SJuk, a. bilious,
choleric. -Spränga, V. a, to gall.
Galler, n. lattice, grate, -formig,
a. latticed, grated, -fönster j n.
lattice • window, -verk, W, trellis-
work.
Galleri, n. gallery; T. quarter-gallery.
Gallion, m. galeon; T, the head of a
ship. [thin the wood.
Gallra, v, a. to separate. — skog , to
Gallskrik, n. loud outcry, vociferation.
Galläple, n. gall, gallnut, oakapple.
Galmeja, f, calamine, brass-ore.
Galon, m. galloon, lace, -era, V. a,
to lace.
Galopp, n. gallop. Icort -, hand-
gaiiop. -era, v, n, to gallop.
GalOSCh, m. gaioshe, galoche, clog.
Gait, 771. hog; sow or great lump of
Gam, m. vulture. [melted iron, pig.
Gainnial, a. old; aged; ancient; stale,
hiiru - dr nif how old are you?
-dags, -modig, a. oldfashioned.
Ganska, ad. very, extremely.
Gap, n. mouth, jaw; breach, abyss.
—a, V, n, to gape. — efter, to gape
after, to gape for. —pä, to gape at, to
stare at. — Ig, ct. talkative, gabbling.
-skratt, n, a loud laughter.
Gara, v. a. to refine.
Garantera, v. a. to guarantee.
Garde, n. guard, -skarl, m. soldier
of the guard.
Gärder, s. pi. T. wangs.
Garderob, W. wardrobe.
Gardin, m. curtain.
Garfllva, v, a. to tan ; to refine, -are,
m, tanner, -arebark , W. tan of
cab. — eri, n. tanhouse, tannery.
Gar|{kOppar, W. refined copper. -Ugn,
m. furnace to refine copper in.
Garn, n. yam; snare, gin, net; T,
rope-yarn.
Garnjlera, v, a. to garnish, -ering, f.
garnishment, lace ; T, ceiling, -ityrj
n. set.
Garnison, m. garrison.
tras, m. f luftart J gas; ftygj gauze.
-artad, a. gasUke, gaseous, -lial-
tig, a, gaseous, —hållare, m. gas-
reservoir, -ljus, 71. gaslight, -lykta,
f. gaslamp, gaslarithern. -lysning,
f. gaslightmng. -mätare, ?7l. gaso-
meter. — ror, 71. gaspipe.
Gast, m. evil spirit, ghost.
Gatlja., f, street, lane; stone-paveraenk.
—hörn, n. comer of a street, -lopp,
n. gantlet. -läggaiO, 7/1. paver.
-läggning, f, pavement, -pojke,
m, street -boy, black • guard. -Skri-
kare, m. crier, -sopare, m, sea.
venger, street-sweeper. — steil, m,
paving-stone. -Strykare, m, loiterer.
Gebit, n, district, territory.
Gedigen, a. solid, massy; unmixed,
Gehäng, n. sword-belt. [pure.
Gehör, n. respect, authority, obedience;
ear. [sier.
Gelbgjutare, m. brassfounder , bra-
Gelé, 7z. geiiy, jelly, -aktig, a. ge.
latinous.
Gelike, m. equal, associate.
Gemak, n. apartment.
Gemen, a, common, vulgar; mean,
plebejan, low; sordid, vile, worthless.
- soldat, private soldier, -ligcn,
ad, commonly, usually, -sam , a,
common. — samhet, f, commonness,
community, -skap, f, intercourse,
relation, connexion.
Gemål, tti. & f, consort, spouse.
Gen, a, near, short, gent emot, op-
posite, over against, -gåfva, f, pre-
sent in return, -kärlek, m, reci-
procal love, —ljud, n. echo, reso-
nance. — Ijuda, V. n, to resound, to
echo, —male, 71, recrimination, -skyl-
dighet, f. reciprocal debt. -S träfv 1 g,
a. obstinate, stubborn. -Sträfvighet,
jf. obstinacy, stubbornness. — Svar, n,
reply. -svarig, a. contradictory.
-sagelse, /". contradiction., -väg,
m. a short cut; easy method, abridg
inent. -Yärkan« fj couDter-eHect.
Genast
GiFva
81
Ooiiast^ aö^. instantly, immediately.
Genealog, m. genealogist, -i, f, ge.
nealogy. .
General, m. general, -adjutant, m,
adjutant-general, aid-de-camp. ~l)as,
m. thorough-base, -fältmarskalk,
771. captain -general. — fälttygmä-
stare^ m. great master of the ordi-
nance, -itet, 72. generality, -löjt-
nant, W. lieutenant-general, -niajor,
m. major-general, -qvartermästare,
m. quarter-master-general. — staterne,
m. pl. States general. -Tärdighet,
f. generalship.
Geni, n. genious; talents, spirit, —kär,
m. engineer-corps.
Genom, prp, through, by. -biéen,
a. bitten through , penetrated ; sly,
cunning, —blöta, V, a. to macerate.
-rborra, v. a. to perforate, -bi'uten,
a. pierced, —bryta, V. a. to break
through, -draga, v. a. to draw
through, to traverse, -drifva, V. a.
to carry the point, to make succeed.
-drifven, a, droven through; cun-
ning, —fara, v, a, to pass through.
—fart, W2. thoroughfare, passage.
-fläta, V. a. to interlace, -föra,
V, a. to convey through; to bring to
an issue, to accomplish. — gOd, a.
very good, -gripande, a. energe-
tical, -gräfntng, f. digging through,
canal, ditch. ~gå, v. a. to pass, to
go through, to look over; to endure.
-gående, n, -gång, m, passing
through, passage, -läsa , V. a. to
peruse, to read over, -seende, n,
review, inspection. —skinlig, a,
transparent, pellucid, -skinligliet,
f. transparency. — skära, V. a. to
cut through, to cross, -skärning,
f. cutting through; ditch, canal; pro»
file, -sticka, -stinga, v, a, to
pierce through, to transfix. -SÖka,
V, a. to search ail over, -tränga,
V. a. to penetrate, -tränglig, a.
penetrable, -trail gllghet, f. pene-
trability, -tåg, n. march IhrouRh.
-vaka, V. a. to pass waking. -Villi-
<lra, V. a. to peragrate. -Ögni?,
Swedish-English Diet,
V, a, to eye over, to take a cursory
view.
Genott, m. genet.
Genremålning, f, painting of incl-
Genus, n. gendre. (dent.
Geograf, W. geographer, -i, /". geo-
graphy.
Gerna, ad. fain, willingly; commonly,
— se, to like, hjertans — , with all
my heart.
Gerning, /".^action, deed, act, work.
Gers, 771. ruff (fisk).
Gestalt, m. shape, form, -a sig, V.
r. to take a form.
Gestikulera, v. n, to gesticulate.
Gesäll, m. journeyman.
Get, /. goat, she-goat, -apel, 771.
common buckthorn, —blad, n. ho-
ney-suckle. — bock, w. he-goat. -OSt,
771. goatcheese. —ragg, n. goathair.
Geting, m. wasp, -bo, n. wasp's nest,
Gevaldiger, m. bailiff; constable.
Gevär, n. gun, musket, arms, piece;
firelock, i — / to arras! std i — ,
to be under arms, -saljaro, m.
armourer.
GifmiUl, Of. openhanded, munificent,
liberal, generous, bountiful. — liet,
f, liberality, munificence, generosity,
bounty.
Gift, n. poison, venom, -bländare,
ra. poisoner, —ig, ö. poisonous, ve-
nomous.
Gift, a. married, —a, V. a. to marry.
-a sig, v.r. -as, v. d, to marry.
— e , n. marriage , match. l)arn af
första giftet, children by the first
husband. — ermål, n. marriage.' .— 0»
man, W. he who has a right to dis-
pose of a young woman in marriage.
—orätt, m. a wife's share of the
estate of her husband. -VUXCn, a.
marriageable, fit for wedlock.
Gifva, V, a, to give, to bestow, to con-
fer upon; to render, to translate, to
express; to yield, gifve gud! would
to God! - efter^ to yield; to relax,
to loosen; to come short. — emellan ^
lo give a thing into the bargain, to
give to boot. — ifrån sig, to give
6
Bt
Gifvande
away; to vomit. - igen, to return,
to give back. — in, to give, to ad-
miniater; to give in. — med sig, to
impart, to comply. - omkring, to
hand about. - pä, to lay on. - på
med hela laget, to pour in a whole
broadside. — pä hand, to give ear-
nest. — till, to furnish, to add; to
set up. — tillhaka, to return, to
give back.'- tillhaka pa, to give
change for. — ofver , to cast up, to
vomit. — sig, V. r. to surrender, to
give one's self up, to comply, to re-
lent; to complain, det ger sig väl,
it will all come about. — sig i, to
enter upon, to engage. — sig ihop
med, to engage one's self with one.
-- sig till soldat, to enter one's self
a soldier. — sig undan, to retire,
to yield, to avoid. - sig ut , to
Ewell out; to jutout. - sig pä vä-
gen, to set out. det gifves, there
is. — nde, a.' productive, yielding.
— re, 771. giver, donor.
Glga, f, viol, fiddle; Jew's harp.
Giglla, V. a. T, to clew, to clue, -tåg',
n, clew-garnet3, clew-lines.
Gigellaod^ W. double tooth, gag-tooth.
CJikt^ m, gout, arthritis, -aktlg, a.
gouty, arthritical. -bl'Uten, a. pal-
sical. -planta, f. dittany, -välk,
m, pains of the gout.
Ciil, Gildj a, valid; equal, adequate,
approved, requisite, taga för gilla,
to admit, to allow of. gä sin gilla
gäng, to pass along stoutly, —a,
V. a. to approve, -ande, n» appro-
bation.
Gille, n. guild, society, corporation.
Giilyer, n. trap, gin, snare, -ra, V,
a. to set a trap. (tors.
Gillstuga, f. prison for insolvent deb-
Giltli?, a. valid, sufficient; subetantial.
-het, /*. validity.
Oiina, f, mouth of an oven.
Giiunier, f. sheep producing young for
the first time.
Gina, v, a, to stop, tö hinder.
Ginlöpare, m, T. winding-tackle.
Ginst^ m, broom, furze, greenweed.
Glasering
Gips, W. gypsum, stucco; plaster of
Paris, -a, V. a. to plaster, -nin^,
f. stucco, plastering.
Gira, v. n. to wave, to waver, to yaw,
Girig, a. convetous; avaricious; nig.
gardly; eager; desirous. — pd, fond
of. -buk, m. niggard, curmudgeon.
—het, f, covetousness, avarice.
Gislan, f, hostage.
Glss'iia, V, a. to guess, to conjecture.
-ning, ^ guess, conjecture ; T. dead,
reckoning.
Gissjjel, m, & n. scourge, -la, v. a.
to scourge, -ling, /*. flagellation.
Gistllen, a, leaky, -na, V, n. to be-
come leaky,
.Gitta, V. n. to be able, jag gitter
icke gä dit , I have no mind to go
thither.
Gjord, /•. girt, girth, -a, v. a. to gird.
Gjutija, V, a. to cast; to pour, -are,
m, founder. -eri,7l. foundery. -form,
m, casting. mould. — llUS, n. foundery,
-konst, /■. art of casting metals,
foundery. -ning, f. casting, -sand,
771. sand to cast in. — slef, f. casting-
ladle, -stål, n. cast steel.
Glad, a. glad, cheerful, gay; joyful;
happy; lightsome. -lynt, a. good-
humoured, merry.
Glada, f, kite.
Glaf, m, lance, spear. *
Glafs, n. yelping, -a, V. n. to yelp.
Glam, n. chat, -ma, v. n. to chat,
Glans, 771, lustre, gloss, brightness;
splendour, -a, — ka, v. a. to polish,
to brighten, -borste, m. polishing
brush, — k, a. briglit, shining. — ko-
bolt, W. shining cobalt, -iärft, n,
glazed linen, -malm, m, galena.
Glapp, a, gaping, chinking, -a, V* n,
to gape, to chink.
Glas, n. glass. '- pä ett ur, the cry.
stal of a watch, -arbete, n, glass-
work, —artad , a. vureous , glassy.
-bit, m. a piece of glass, -blåsare,
m. glassblower. -blåsning, f. glass,
making. — bod , f, glussraan's shop.
-bruk, n. glasshouse, -era, v. a.
to glaze, to lead, to varnish, -ering, /".
Glasfluss]
glazing, gloss, enamel, -flnss^ m.
glassy flux, -handlare, m. glass-
man, —hytta, f, glasswork, glass»
house. -målare, m, painter on
glass, -mästare, w. glazier, -perla,
f, glassy pearl. -ruta, -skitVa,
f. pane of glass. — skåp, 7i. glass-
case, glass-shrine. — slipare, 771. glass-
grinder. -Sprällgare, m. T, anacla-
stic glass, —sten, 771. isinglass-stone.
-Ugn, 771. glass-furnace, -vätska,
f. vitreous humour. -Öga, n, wall-
eye. -ÖgOn, n. pi. spectacles.
Glatt, a. smooth, even; sleek; * fair,
glib, -a, V, a, to smooth, to polish,
to calender. -het, f, smoothness,
glabrity. -is, 771. glazed frost. -Stcn,
m, sleekstone, -stål, a, eraoothing-
iron.
Gles, a. thin, -gorning, f, rare-
faction, —het, f, thinness. — na,
V. n, to grow thin, -tänd, a. gap.
toothed.
Glete, Glett, n, litharge,
Gli, n, fry.
Glida, V, n. to glide, to slide.
Glimma, G lindra, v. n. to glimmer,
to glitter.
Glimmer, m, mica, daze.
Glinder, n» fishing-hook made of tin.
Glitt||er, n, glitter, spangle, tinsel.
-erguld, n, tinsel, -ersand, m,
chaining sand. — ra, v. n* to glitter.
GlO, V, n, to stare, to gaze. ^
Glob, 771. globe.
G lop, 77t. fop, doodle, stripling.
Gloppa, V. W. to snow and rain to-
GlorvÖrdig, a, glorious. [gether.
Gl0S||a, f. gloss, comment, note; blame.
— bok, f. vocabulary.
Glosögd, a. goggle-eyed, gimble-eyed.
Glufsa, V. a. & n. to eat ravenously.
G lu gg , m. hole , aperture ; loop - hole/
embrasure.
Glunkas, v. d, to whisper about.
Glunt, m. baby, boy.
Gluplla, V, n. to devour, to swallow.
-sk, a, voracious, excessive, -skhet,
f. voracity.
Glutt, 771. green shank (fSgel).
Gnola
83
Glåmig, ad, wan, languid of look.
—het, /. wanness.
Glåpord, n, sarcasm, taunting word.
Glada, Glädja, v. a. to rejoice, to
exhilarate, glada sig , glädjas, to
rejoice.
Glädje, 771. joy, gladness, -betygelso,
m, utterance of joy. —dag, 77». festi»
val day. -eld, m. bonfire, -fllcka,
f. prostitute, -fest, m. public fealivity.
-full, a. joyful, -förstörare, m,
spoiler of joy. -rOp, 71. shout of
joy. -tårar, pi. tears of joy, ^
Glädtig, a. cheerful.
Glänsa, v. n. to shine.
Glänt, ad. pä -, left a-jar.
Glöd, m. burning coal, -ande, -het,^
a. glowing, redhot. -ga, V. a. to
neal, to heat; to mull; to bum.
-raka, f. firetongs. -skyfvel, m.
fire-shovel.
GlÖni||ma, v. a. to forget; to pass by;
to leave. - sig, to forget one's self.
-sk, a. forgetful. -Ska> f. forget.
fulness, oblivion. [squabble.
Gnabb, n. squabble, -as, v. d, to
Gnag, n. gnawing-, teasing, -a, v, a.
to gnaw, to nibble. — pd ndgon,
to torment one with importunity.
-are, m. rodent, gnawing animal,
-ig, a. troublesome, teasing.
Gnat, 71. growling, -a, V. n, to grum-
ble, to murmur, to grudge.
GnOw, n, fiddling, gammalt -, old
custom, hälla fort med ett och
samma -, to harp always on the
same string.
Gnetj f. nit. -ig, a. nitty; saving.
Gni(illa, v. a. to rub. -, v. n, to
pinch, to be avaricious, -aktig, a,
greedy, -are, m. niggard, -erl, 71.
greediness, -ning, f. rubbing, fric.
tion. -sten, 771, rubstone.
Gnissla, v. n, to screak. - med tan*
derna, to grate the teeth.
Gnist||a, f, spark, sparkle. -rS, V, n,
to sparkle.
G no, >i^. a. to bruise, to break, to crush.
Gnolttj v. n. to hum.
84
Gnugga
Cinu^gR; v. a. to rub.
Gny, n. noise. — , V, n, to raake noise,
dna^'ga, V,n, to neigh; to bray.
Guäll, n, cry. ~a, v. n. to cry; to
whine , to squeak. -ig 9 a. apt
to cry, whining.
God, a, good, goody, kind; true, pure.
- man, arbiter, goda mäns utslag,
arbitration. - vind, fair wind, gä
i — för, to be security for, to wa-
rant, -ft, n, good, fortune, -bit,
m. nicebit. -dagar, m. pi. göra
sig — , to enjoy one's self, to lead an
easy life, -het, f. goodness. -Ijjer-
tad, a. good-natured. -känna,
V, a, to approve of. -kännande,
n. approbation, -lynt, a. in good
humour. — sint, a. good-natured,
kind, -talig, a. affable. -trOgew,
a. credulous, -trogenhet, f. ere-
dulity. —tycke, a, opinion, choice,
will. -villig, a. willing, ready.
—villighet, /. willingness, readiness.
Godo, n. i — , med -, by fair means.
hälla till — , to take in good part.
häll till — , you are always welcome.
se nägon till -, to consult one's in-
terest.
Godt, n. & ad. good, göra -, to do
good, hafva — fört to have capacity.
— efter något, plenty of a thing.
-finnande, n, liking, opinion, choice.
—göra, v. a. to make good, to make
amends for, to make up, — i r'dk'
ning, to credit one's accotmt for.
Gods, n. goods, effects; estate, landed
property ; merchandises ; T. rigging.
-tåg, n» luggage- train, goods^- train.
-vagn, m. luggage-waggon. -ägare,
m. proprietor.
Golf, n. floor, golf leg ad s'dd, bam-
dried corn, —matta, /". mat for the
floor, carpet,
Gom, m, palate. [to bustle.
Gorm, n. brawl, -a, v. a. to insult;
Gorr, 71. dirt; matter, pus.
Gosse, m. boy, lad. -bam, w.
male child.
Grabblja, i;. a. to grasp, -näfve,
m. a great handful.
Grefve
Grad, m, degree, -era, v. a, to re»
fine; to graduate, -erhus, n, builds
ing for graduation, -ering, f. gra«
duation. -stOCk, m. Jacob's staff.
-tals, ad, by degrees, -uerad, a.
graduate,
Graf, m, grave, sepulchre; moat, ditch.
-kor, 72. mausoleum, vault, —skrift,
f, epitaph, -sten , n, grave - stone.
-ställe, n, burying-placp. -Vl\rd,
W. tomb, monument. -Ö1, n. funeral
banquet. [grammarian.
Grammatik, f, grammar, -er, m.
Gramse, a. adverse, angry.
Gran, f. pine, sprucefir. -barr, n,
pine-leave. -kotte, 771. pine-cone.
-kåda, f. pine. rosin. -Ört, f.
lousewort.
Granador, m, grenadier.
Grani^t, m, grenade, grenado; pome-
granate; garnet, — äple, 71, pome-
granate.
Grand, n, atome, mote, ingen -,
nothing at all. -grynig, a. fine-
Granit, m. granite. [grained.
Grann, a, fine, nice, -eligen, ac^.
attentively, carefully, -laga, a. exact,
critical. -lagenhet, f, accuracy,
exactness, -låt, m. finery, -synt,
a. sharpsighted. — tyckt, a easily
offended, peevish.
Grannlje, m. neighbour, -hustru, f,
neighbouress. — skap, n. neighbour-
hood, vicinity, -sällJJa, f, neigh-
bourly friendship.
Gransk||a, v. a. to examine, to criti-
cize, —are, m. examinator, critic.
-ning, y. search, inquiry.
Grassera, V, n, to ramble; to rage;
to ravage.
Gratial, 72. annuity, pension.
Gratis, ad, for nothing, 'gratis.
Gratulera, v, a, to congratulate, to
felicitate,
Gravllera, V, a, to engrave, to cut; to
charge, -Criug, f. engraving, cut»
—or, 771, engraver.
G red lin, a. bright-vioiet,
Grefjlig, a. belonging to a count.
-YO, m* earl, count, komma i
Grefskap
^^rundvai
85
grefvens tid, to come in pudding,
time* -skap, W. earldom, county.
— Tinna^ f, countess.
ffreil) m. bough; branch; arm; stride,
fork, —a Sigj V, r, to branch, to
spread branches. - ut med henen,
to stride, to straddle, -ig, a. bran-
chy. -SI69 ad, astride, rida ,~, to
ride astride.
Grepe, m. handle.
Grepp, n. fetch, trick; knack.
Gritfel, m, slate-pencil, style.
Grift 5 m. grave, -tal 5 «. funeral
sermon.
Grill; wi. scruple; fancy, whim.^ -f ån-
gare, m, fancy-monger, -fängeri,
n, whimsicalness.
Grimas, m, grimace.
Grimmlja, f, halter, collar, -skaft,
n. collarshank.
Grina, v. n^ to distort the face, to grin.
Grind, m. gate, hedge.
Grip, m, griffin, griffon, condor.
Gripa, p. a. to catch, to seize, to lay
hold on; to touch; to take, to appre-
hend. — $ig aUf to exert one's self.
— OTTif to span. - omkring sig, to
spread about. — till, to take hold
of, to take up.
Gris, m, pig, farrow, köpa grisen i
bäcken, to buy a pig in a pokc^a»»
V. 71. to farrow, to pig. 1
GriSSel, m» baker's peel.
Grissla, /. moor-hen. ^^^J
Gro, r. n, to grow. - igenj~^=^^Pt
to close; to fill up. ^
Grobian, m, a rude fellow, clown.
Grod|]a, f, frog, -blad, n, water-
plantain, -läte, n, croaking. -rOHl,
W. frogspawn.
Grodd, w. shoot, sprig, bud.
GrOf, a. coarse; big, great; large*
strong ; rude ; atrocious ; palpttbie,
gross, —het, /. coarseness, rudeness.
-bylt, a. rough of skin. -le«iKiad,
a. stronglimbed. -Smed, m. black-
smith, -smide, n. blacksmith-work.
— t, ad, coarsely, rudely ; beyond mea-
sure, too much.
Groll, n. grudge^
Grop, f, pit, ditch, hole; dimple, -ig'y)
a. full of ditchei? pr pits.
Gross, n. a number of jtwelve dozens,
gross, s'dlja I — t to sell by whole-
sale, -handlare, m. wholesale-
merchant.
Grotta, f. grotto, grot.
Grabb|{el, n. scrupel; plodding, -la,
V» n. to plod, to beat one's brains
(about a thing), -iare, m, scrupler,
ponderer.
Grnflig, a. dreadful, excessive; dire.
-het, f, horribility; enormity.
Grufllarbetare, m, miner, -va, f.
mine.
Grufva sig, v, r. to shudder, to dread,
Grumljla, v. a. to mud, to muddy.
-lig, a. muddy, turbid. -mel,
GrumS, n. dregs; mud.
Grand, a. shallow. -, s. n, shallow,
shelf, flat, shoal, råka pä -, to run
agrdund. —, 8. tn. ground, bottom;
foundation; reason, motive, i grun»
den, really, in deed, förstöra i -,
to overthrow to the ground, —a, V.
a. to found, to ground; to prime, to
lay the fijfst colours on in painting.
— , V. n. to muse, to ruminate. — pä,
to think upon. — ut, to dive into.
-begrepp, n. principle. - drag, n,
outline, characteristic. — falsk, a,
quite false, -fast, a. solid, -färg,
m, ground-colour, -fäste, n. base,
fundament, —lag, n. fundamental
Jaw, statute. ^lig, a, profound,
solid, -linie, f, basis, first line.
-lägga, V. a. to found, -lägg-
ning, f, foundation, -lärd, a. of
consummate learning. — 1ÖS, a. ground*
less, false, -loshet, f. groundless-
ness. — mnr, m. foundation -wall,
basement, —ning, f. priming. — Or-
-Sak, f, original cause. -regel,
f. fundamental rule, -ritning, f,
ground-plot, outline, -sanning, f,
foundamental truth. — sats, m. prin-
ciple, maxim. — Språk, n, original
language. -Sten, m. fundamental-
stone. —tal, W. cardinal number.
-text, m, original text, -val, m.
m
Cfrundämne
foundatlött, l)asis. -ämne, w. ele-
nient, principle. fgroup.
Orupp^ m. group, -era,- v. a, to
Grus, n. gravel; ruins, -ig, a. gra-
Gry, n. grain. ^ Ivelly.
Gry, v. n. to dawn, -ning, f* dawn,
daybreak.
Grym, a. cruel, grim, furious; terrible.
-het, /. cruelty, atrocity.
Grymta, v. n. to grunt.
Gryn, n, grain; groats, grits, -a Slg,
v. r. to grow grainy, -ig, a, grainy,
granulary. — Smor, 71. cheese • curds.
-Yäiling, f, thin boiled groats.
Gryt, n. grit, dust.
€!rytl|a, f, pot. -lock, w. potlid.
-ring, m. handle of a pot.
Grå, a. gray; hoary. -aktlg, a.
grayish. — bcrg, n, mountain of
granite. -bO , n, -buk, m. mug-
wort, -llårig, a. gray-haired, -hä-
righet, f, hoariness. -kail, a.
moist and cold, -malm, m, gray
silver-ore. -na, V, n. to turn gray.
-papper, n. copy-paper, -sida, /*.
-sik, W. cod (fish), -siska, f. lest>er
redpole. -Sten, m, granite, -sngga,
f. wood »louse. — Yerk, n, ineniver.
Grålie, m, a gray horse..
Gråt, m. weeping, crying, -a, v. n.
to weep, to cry for. -erska, f.
lamenting wife, -mild, a, inclined
to weep.
Gräddjja, v. a. to bake. - sig, v. r.
to cream. -6, m, cream. -Ost, m,
cream-cheese. — paniia, f. frying-pan.
-sked, -Slef, m. cream-ladle.
Grafla, v. n, to stir, to turn up the
ground, to root. [m. terrier.
Gräfsvin, n. badger, brock, -shuiid,
Gräfva, v. a. to dig, to delve; to
sink. — i böcker, to be poring over
books.
Gräl, 71. quarrel. —A, V, n. to wrangle,
to quarrel. ~ig) ^. quarrelsome,
-makare, W. quarreler, disputer.
Gräin||a, v. a. to grieve, to mourn. —
sig of ver, to grieve for, to be sorry
for. -else, f, grief»
(ilriin^ n. ^rain*
Gudfruktig
Gränd, f. lane, alley.
Grans, m. frontier, border, confine,
limit, —a, V, n, to confine upon,
-fästning, f, frontier- fortification.
—lös, a. boundless, excessive. -1ÖS»
het, f» boundlessness, immensity.
-Skilnad, W. boundary mark. -Stad,
771, frontier - town. — Sten, 7W. bound-
stone, landmark.
Gräs, n. grass, -a, v. n, to graze.
-and, f, mallard, wild duck, -be-
växt, a. grassy, -bänk, m, seat
made of turf. -enka, f. straw-
widow, —groda, f. green frog.
-grön, a. grassgreen. -gädda, f,
pickerel; * milk -sop. —halm, W.
grass-halm. — hoppa, f, grasshopper.
— Inpen, a. gramineous, overgrown
with grass, —lök, m. chives, rocam-
bole, -mark, m, meadow, -månad,
m, April, -plan, w. Uwn. -rik,
a, grassy. — torf, W. greensward,
turf. -Yall, m. grassground. -vål,
m, turf, sod. -Yäxt, W. growth of
grass.
Gräslig, a. terrible, dreadful, hideous.
Gröda, f, crop, growth.
Grön, a. green, göra sig -, to give
one's self airs, -aktig, a. greenish.
-göling, m. green woodpecker, -ing,
m, goldfinch, -kål, m, green pot-
tage, -ling, m. loach, -saker,
pi. greens, vegetables, -siska, f.
siskin, flanting. -Ska, f, greenness,
verdure, -ska, v. n. -skas, v. d,
to grow green; to thrive.
GrÖplla, V, a. to grind coarsely. -6,
n. dog-bolt.
Gröt, m. thick pap. -myndig, a.
boasting.
Gubbe, m. oldman, olding.
G!ucku, m. cuckoo.
Gud, m. god. -a sig, v. r. to affect
piety, -adryck, m. nectar, -amat,
m. ambrosia, —aktlg, a, pious, re-
ligious, -aktighet, f, godliness,
piety, -alära, f. tiieoiogy. -amakt,
f, divine power, -dotter, f. god-
daughter. -fadcr, m. godfather.
-fruktig, a. pious, religious, godly.
Gudinna
^»inna^ f, goddess. -li^5 ö. godly,
pious. -lös J a. godless, impious.
-löshet, f. ungodliness, -moder,
/. godmother. -Om, m. divinity,
deity. -Omllg, a. divine; excellent.
--Omlighet, f, divinity, divine na-
ture, -sdyrkan, f, divine worship.
-s fruktan, A fear of god. -sfor-
giiten, a. profane, impious. — sför-
aktaro, -sförnekare, m. atheist.
-sförsmädare, m. blasphemer, -s-
lån, n, a god bless you; something
to eat. -son, m. godson, -spen-
ning, m. earnest, handsel. -Stjenst,
f. divine service.
Oudunge, m. eider-duck.
dill, a. yellow, -a, f, yelk, yolk.
-aktig, a. yellowish, -bron, a.
yellowish brown. -IlTifva, f, cow-
slip, primrose. — na, V, n» to grow
yellow, -ockra, f. yellow ochre.
-ris, n. gilded root, -siktig, -sjuk,
a, jaundiced, icterical. -Sippa, f,
anemone. -SJuka, f, — SOt, W. jaun-
dice, -sparf, m. yellow bunting,
goldfinch.
Guld, 71. gold, -arbetare, m, gold-
smith, -arbete , n. manufacture of
gold, —bagge, 771. brassbeetle, rose-
bug, -bröllop, n. jubilee of the
fiftieth anniversary of the wedding-day.
-dragare, m. goldwire-drawer.-flsk,
in. goldfish, -galon, m, goldlace.
-glitt, 71. litharge of gold, -grufva,
f, goldmine, -gul, a. gold-coloured.
-klimp, m, lump of gold. -Ian,
Vfl. flattened goldwire. — makare,.
«l. alchymist. —malm, m. gold-ore.
-mynt, n. gold-piece, -papper, n,
gilt paper. -Sand, 7?l. gold- sand.
-slagare, m. goldbeater, -smed,
7n. goldsmith. -smidd, a, gold-
laced, -stek el, m. golden-fly, chry-
sis. -stickad, a. embroidered with
gold, -tråd, m. goldwire. -tyg,
71. brocade, -vigt, 771. gold- weight.
-ålder, tti. the golden age.
Gulden, tti. gilder, florin.
Ciumma, f, old woman.
Gumiuera, v, a. to gum.
Gl
87
Gummi ,~«. gum. -dragant, m,
gum-tragacanth. — gutta, f. gamboge!
-lack, m» guralac, rosinlao. -Tat»J
ten, n, gummed water.
Gnmp, 771. bum. -fena, f, taiifin.
Gumrikskorn, n, common longe»fed
barley, spratcom.
Gnmse, m, ram.
Gunga, f. swing. -, V. a, to swing,
— , V. n, to rock, to shake.
Gunst, 772. favour, kindness. -Igj O.
kind, -ling, 771. favourite.
Guppa, V. 71. to rock, to jolt.
Gurgla, V. n, to gargle.
Gurk|]a, f, cucumber, -meja^ /. cur.
cuma, turmeric.
Guvern||ant, f, governess, -or, m»
governor.
Gyckllel, n. juggle, juggling tricks.
-eldocka, f. puppet, -elmakare,
771. joker, juggler. —la, V. 71. to
juggle, -leri, 72. tricks; buflfonry.
Gyldene, a. golden. - åldern , the
golden age.
Gyllen||dnk, 77i. brocade, -talet, n,
the golden number, —åder, /. he-
morrhoids, piles.
Gyllen, 772. gilder, florin.
Gylta, f, sow farrowing for the first
time; charcoal-kiln.
Gymnasiljast, 772. scholar, -nm, n.
gymnasium, college.
Gynna, v, a. to favour, to befriend.
-nde, a. favourable, -re, 772. fa-
vourer, protector, patron, -rinna,
f. protectress.
Gyttjlja, f. mud, mire, ooze, slime.
— ig, a. muddy, miry, slimy.
Gyttrlla, v. n, — ihop, to conglomerate,
to conglutinate. — lug, f, conglome-
ration, concretion.
Gå, V. 72. to go, to walk ; to go on, to
turn , to pass, det går för långt,
that is too much. — ed, to take an
oath, pennan går illa, the pen is
a bad one. — af, to part in two, to
break ; to go off ; to retire, to go from ;
to fall off. - af sig, to forget; to
wane. — OTl, to begin; to be pos-
sible, to succeed; to suffice; to bt
83
Gående
passable, det gar icke an, that
woo't do. — efter, to go behind ; to
go for, to go by. — emot, to go to
meet; to go against, to miscarry. —
fram, to reach forth. — for, to go
before; to go foi*, to pass for, — för
sig, to take place. — i, to go into,
to enter; to hold. — ifrån, to de-
part, to recede; to go back, to fail of;
to be deducted. — v'dl ifrån, to suc-
ceed. — ifrån sig, to clear one's self
from. — igen, to shut, to fit; to walk
after oce's death. — igenom, to go
through ; to prevail ; to peruse. — ihop,
to close; to join; to suit. — in, to
go in, to enter. - in i, to enter, to
give into, to engage; to be going on.
-- nied, to go along with, to follow.
- med ham, to be with child. -
ned, to descend, to go down; to set.
" om, to pass by. — om med, to
meditate. — omkring, to go about,
to turn round, to loiter about; to
reach fcbout. — pä, to go on; to
mend one's pace; to go on daringly;
to proceed; to press; to go to. —
sönder, to part in two. — till, to
go to, to come to ; to be requisite ; to
happen. — undan, to stand out of
the way. — under, to go under; to
be ruined. — tipp, to go up; to rise;
to open. - U2)p emot någon, to be
a match for one. — ur, to go oat of,
to go from, to escape. "^ ut, to go
out; to be extinct; to die, to wither.
— ut med, to bring about. — ut pä,
to tend to ; to run upon^ — å, to con-
cern, to touch. — di, to go to; to
use, to serve. — of ver, to go over,
to jass over; to desert to, to be sur-
rendered; to go off or away, to ce-ase.
-cnde, a. going, a foot, -oiide, «.
ft. going, pace,
C]åf?-a^ /I present, gift, done tion. na-
turs- -, endowment, talent, han har
vackra gåfvor, he has fine parts.
-Obref, n. donation, deed of gift.
Gang 5 tU. pace, walk, motion, course,
direction; passage; isle, sätta i — ,
\ to set a-goiog. vara i ~, to go on.
Gäldbunden
gä si7i gilla ell, jemna ~, to go
on one's wonted way. -a, v. 71. —
ed, to take one's oath, gånge som
Gud vill, the will of . God be done.
—are, 771. walker ; pacer, ambling-nag.
-art, m. set of stones. -I)ar, a.
current, common, -barlietj f. cur-
rentness. -jcril, n. hinge, joint, -klä-
der, pL wearing apparel. -Spel, n,
capstan, -stig, m. pathway. -StOl,
m» go-cart.
Gång, m. time, första gången, the
first time, en — , one time, once, två,
tre gånger, two times, twice, three
times, thrice, på en — , at once, at
one time, hvar — , every time. nå.
gon —, any time, för denna {) ån-
gen, for this time, iclce en -, not
even.
Går, ad, i — , yesterday, i - aftons,
last night, t — 7iiorgons , yesterday
morning. — dft^^, m. yesterday.
Gård, m. yardj, court; house; estate,
land; iialo. -fariliandlare, m.
pedlars hawker. — hsmd, m. housedog,
-SWrok, n, agriculture, -sdräiig,
m. hostler. -Sfogde, w. land-steward.
-Srum, n. yard. -Srätt, m. house-
right. -SVard, m. watchman in the
village; housedog.
Gås, f, goose, -fett, -ister, n, goose-
grease. — k^rl, m. gander. — krås,
71. giblets. -lefverpastej,?/i. goose-
liver-pie. -marset, 7n. follow my
leader, -penna, f. goo^equill, -SOp-
pa, f, giblets dressed wiUi a black
sauce. — stek, f. roasted goo3e. — HUge,
771. gosling. —Ört, f, siiverweed.
Gåtya, f, riddle, enigma, -aktlg, -lik,
a. enigmatical, d&rk.
Gäck, m. fool, buffoon; laughingstock,
—a, v. a. to ridicule, to cheat. — as,
V, d, — 'é^ed, to make gam© of. -eri,
n. ridicule, mockery.
Gäddya, f. pike, luce, -drag, n.
hook for catching pikes. — SUipU, f,
pickerel. [v. a. to gut.
Gill, f. gin, the gills of a fisii. -a,
G aid, m. debt, -a, V, a. to pay, to
make amends for. -buiideu, a, in-
Gäldenär
debted. -enär, w. debtor. -Stn ga,
f. debtor's prison. [resound.
Giill, a. shrill, -a, V,n, to ring, to
Ciälljja, v. a, to geld, to castrate.
-gumse, m, wether, -ingj w.
gelding.
Gälla, V. a, & n, to be of value; to
cost; to be valid; to be current; to
fj be of consequence; to concern. VlU
l gäller det t now for It, hvad gäller?
what will you lay?
Gänglig, a, tall and slendsr, jogging.
—hot, f, leanness, slenderness.
Gängor, f. ^h thread, worms (of a
screw). [current, in use.
Gängse, a. (gäf och -^ common,
GärÄ, m. tribute, tax.
Gärdjja, v. a. to fence, to hedge. -6,
71. field, -esgård, m. fence, -os-
gårdsstör, m. hedgepols. -sle^Tl.
edder, roateiials for fencing.
Gäsa, s. Jäsa.
Gäspa, v, W. to yawn.
Gäst, m, guest, visitor, -a, v. a. é n, to
visit, to lodge (with), -abud, U, feast,
treat, banquet, -fri, a, Séospitable.
-frihet, f. hospitality, -gifvare,
m, innkeeper, -gifvargärd, 7». inn.
-gifveri, n» innkeeping. -kam-
mare, W. chamber or room for guests.
—ning, f, entertainment with board
and lodging, -van, m. guest, —vän-
skap, f, hospitality.
Godila, V, a. to fattan, to fat; to ma-
nure, to dung. — aig, v, r. to pam-
per one's self. -bOtikap, m, fatted
cattle, -kalf, m. fatted calf. -SOl,
m, dung, manure. -selhog, m,
dunghill. -Sla, V. a. to dung. -£tia^
Gojeiuanad, m, February.
Qök, m, cuckoo, en otacksam -, an
unthankful fellow, -tltft, f. wryneck.
Col, m, slough, plash, sink.
Goling, m, T. top-rope.
GÖm||ma, v. a. to keep, to conserve,
to hide. — tort, to put away. — , /^
-Sie, n, repository, hiding-place.
Gopeia^ W. the hollow hand, handful,
gripe.
Hackbräde
89
GÖr||a, v, a, to do, to make, gifoa
en att — , to set one a task; to give
one a bone to pick, hafva mycket
att — , to have a great practice, fd
— nogf to find work enough, hvad
du gör sä kom, be sure to come.
det gör mig lika mycket, it is
equal to me. — af, to employ; to
put, to lay. — af sig, to do with
one's self. — af med, to kill, to put
to death; to squander. — af med
sig, to destroy one's self. — en af
med, to rid one of a thing. — sig
af med, to get shut or rid of a thing,
— efter, to imitate, to counterfeit, to
copy. — emot, to give offence to; to
transgress. — fast, to make fast. —
ifrån sig, to perform, to finish. —
med, to deal with; to concern, nu
är det gjordt med honom, now he
is undone. — om, to do over again.
— till, to make, det gör ingenting
till saken, that's nothing to the pur.
pose. — sig till, to give one's self
airs. — upp eld, to make a fire. —
åt, to do, to help, det gör åt, that
will do something. — sig , V. r. tc
make one's self; to feign; to get, to
makev -are, W. doer, -lig, a,
practicable, possible. — lighet, f.
possibility, -ning, f. doing, det
är i -, it is now a doing. -Olttål,
71. doing, business.
Gördel, m. girdle, -makare, m.
girdler. [(of iron).
GÖS, m, a kind of perch; jack; pig
Ha, V. a, (afkortning af hafra) to
Hal 1. ha! ah! [have
11 »^ck, n. cut. -a, /. hoe; (i kort»
spel) a small card. -, v. a* to
chop; to mince, to hack; to pick;
to stutter, to stammer, det är hvar»
ken hackadt eller male t, it is nei-
ther the one nor the other. — på en^
to tease one. -bräde, n. cymbal?
90
HacTcbult
Halfärm
choppiDg-board. -bult, W. ragbolt.
-else, f, cut straw, -elsek sta,
f, chaff-cutter. — llOj /". chopping-
board. — knif, Wl. chopping- knife.
-»mat, m. hashed meat, -spett, w.
woodpecker.
Haf, w. sea. utåt hafvet, seaward.
Ilafre, m, oats, -gryn, n, grits.
-mjöl, w. oatraeal. »SOppa, /.
watergruel.
Hafs, n, precipitation, —a, V. W. to
act heedlessly. — tg", a. careless, rash.
Hafsllband, w. offing, -botten, m.
bottom of the sea. —brädd, m. sea-
shore, -bugt, m, bay, gulf, -djur,
W. maritime animal. — fisk, m, sea-
fish, -gräs, n. see-weed. -gud,
m, sea-god. -hvlrfvel, m. whirl-
pool, -kalf, w. sea-dog. -kräfta,
f* lobster, -kust, m. sea-cost, -lök,
W. sea-onion. -Uynif, f, sea-nymph.
-nål, f. sea-adder, -salt, n. sea-
ealt. -SUlld, 71. strait. -SVall, n.
surf. -SVin, n. dolphin, -tång,
m, -slänga, f. sea-pond-weed. -vik,
m. gulf, bay. -vind, m, seabreeze.
—yta, f, surface of the sea. —ål, Wl.
conger. —Örn, m, sea-eagle.
Haf va, v. a. to have ; to own ; to pos.
sess; to contain; to receive; to feel,
to perceive, hvad vill ni — ? what
do you want? — hort, to throw away ;
to lose, haf er bort, be gone, han
vill — sitt fram, he will have his
way. — för sig, to be about. -^ pä
sig, to have on ; to have aboiit one.
det har ingenting på sig, it signi-
fies nothing. — undan, to take away,
to throw away. — sig , (ha sigj V.
r. to behave; to turn out.
Hafvande, a. big with child; impre-
gnate. — tillstånd, pregnancy, gå -
med stora förslag, to be big with
great projects.
Hafvcri, n. average.
Hagljbok, f. horn-beara. -0, W. pasture-
ground enclosed, enclosure. — tOrn, m.
hawthorn.
Hagel, n, hail; small shot, -bossa,
f. fowling-piece. — skur, m, shower
of bail, -sien, 771. hailstone. -s?ärm,
. 771. charge of hailshot.
Ilagla, V. n. to hail.
Haj, a, startled.
HaJ, m. shark.
Haka, f, chin.
Haka, v, a, to hook. - af , to un*
hook, to unhinge. — fast, to hook,
to catch hold with a hook. — i, -
på, to hook, to put on the hook.
Hake^ tti. hook; hasp; clasp; hinge.
-bössa, f. arquebuse.
Hakpåse, m, double chin, king's- evil.
Hal, a. slippery, glib; false, fraudulent;
smooth, sätta en på det hala, to
draw one in.
Hala, V, a, to haul, - ut på tiden,
to procrastinate.
Half, a. half, -annan, num. one
and a half, -broder, m. halfbrother.
-bruten, a. haifbroken. -cirkel,
771. semicircle, -dager, 771. twilight.
-del, m, half, -däck, n. quarter-
deck, -död, a. halfdead. -färdig,
-gjord, a. halfdone. -gud, m.
demj-god. -gången, a, gone with
child about twenty weeks, -hand-
skar, 771. pi. mittens, -hot, f. in»
completeness; indecision. — klot, 72.
hemisphere, -kokad, a. halfboiled.
-liden, a, haifpast. -lärd, a.
halflearned. —metall , m. seraime*
tal, halfmetal. -måne, ??z. halfraoon,
crescent. —mätt, a. halfsatisfied.
-naken , a. halfnaked. -nött, a.
haifworn. -part, 77i. half. -Q va-
den, a. halfsung. han förstår —
visa, a word is enough to him.
-siden, 7z„ haifsiik. -slag, n. T,
clove-hitch, -spann, 771. peck. -StOp,
n, a liquid - measure holding a Httle
more than a pint. — stöfvol, m,
halfboot. -syskon, n. halfbrother
and halfsister. -tunna, f, half a
barrel. , -täckt, a. half - covered.
halft'dckt vagn, halfcoach, chariot,
-va, f. half, -vera, v. a, to halve.
-vuxen, a. haifgrown. -våning,
f. mezzanine. — vägS, ad, half-way.:
-år, n. half a year, -ärm, /.iabe
Halfö
^sleeve. —6) /. peninsula. ^oppOHy
a, halfopen. —ÖrCj n. very small
Swedish copper-coin, farthing.
Halk||a, v. n. to slip. -Ig, a. slip-
pery.
Hall, m, hall ; stamp.office. -a, V. a.
to examine manufactures and set a
mark upon thern. ~rätt, nh office
of inspection.
Hallon, W. raspberry.
Halm, W. straw, haulm, haum. -bOSS,
Tli the broken ends of straw, —hatt,
m. straw-hat. —Spoke, n. scare-crow.
-stack, W. stack of straw. -Strå,
W, straw, stalk of corn, —tak, n.
thatch, -tafs, -tappj m. -vippa,
f» wisp of straw.
Hals, m. neck; throat; head; collar;
T, tack, skrika med full -, to set
up one's throat. — öfver hufvud,
headlong. — liaild, n. necklace, collar.
-brytande, a. neckbreaking, despe-
rate, -bränna, ^. heartburn, -böld,
m, tumour in the throat, -duk, m,
neckcloth, cravat; gorget. -fluSS, m.
quinsy. -grOp, m. throat, -hugga,
V. a, to decapitate, to behead. — jern,
n, iron-ooiiar. -ked, -kedja, f.
neckchain. —kläde, n. neckerchief.
-knota, f, joint of the neck, -knöl,
m. Adam's apple, -krås, n. ruff,
frill, -påse, m. crop, craw, -rätt,
m. penal judicature, -sak, f. capital
crime. -SJuka, f, inflammation in
the throat, -smycke, f. neck-orna-
ment. -Starrig", "g. stubborn, ob-
stinate, -Starrighet^ /. stubborn-
ne33, obstinacy.
Halstiier, n. gridiron, -erstek, m.
roastbeef, -ra, V, a. to broil, to fry.
Halt, m, halt, stand, sto^j alloy,
standard; quality, value, göra -, to
make a halt, to halt, -rikj a. of
great value, substantial.
Halt, a, halt, lame, -a, i;. n, to
limp, to halt.
Hammarlle, m, hammer ; forge, -brak,
n. forge, foundery, ~hRJ, m. balance-
fish, -mästare, m. master of a forge.
-ISkaft^ n. handle of a hammer.
Handgemäng ,91
-skatt, m, tax paid for forged iron.'
-slag, n, hammer-stroke, -slagg",
n. scales, flakes. — Smed , m. smitli*
working in a forge, -smedja, /. forge.
Hammel, m. wether, mutton.
Hamn, m. harbour, port, haven, —a,
V. n, to get into the harbour, -fogdc,
m. havener, water-bailiff, -pennin-
gar, m, pi. anchorage, harbour-dues.
Hamn, m. ghost; shape;^
Hamplja, f. hemp. c|&i:äka, f, hemp.'
brake. -frO, W. hempseed; ^-Skäkta,
f, swinglehand. — SpÖkO, n« bugbear.
-ticka, f, linnet, flaxfinch.f' ""
Hamra, v, a, to hammer.
Hamster, m. german marmot, hamster.
Han, jpr. he. -bi, n. drone, -blomma,
f, flower with stamina, —knapp, m.
anther, -kött, -slägte, n, the
male sex.
Hand , f, hand ; handwriting, cn —
full, a handful, taga hvarandra
i — , to shake hands* lägga — vid,
to undertake a thing, lag g a sista
— vid, to put the finishing stix)ke to
a thing, hälla ~ öfmr, to take care
of a thing, gifva med varm — , to
make a donation in life -time, på
egen — , alone, at one's own risk»
på fri — , off hand; by command of
hand, skjuta på fri — , to shoot
without a rest, to shoot at arm's end.
efter — , by degrees, för — , at hand.
for handen f imminent, det gicJa
honom val i handen, things squared
•well with him. hafva om — , to have
the charge of an affair. gifi)a på -,
to give earnest, till hands, at hand.
hafva för händer, to be busy with
something, under — , under hand.
släppa ur händeima, to lose, gifva
vid handen, to communicate to. -a,
V. a. to hand, -arbete, n, handi-
work. — bok, n, handbook, manual;
breviary, -bredd, m, handbreadth.
-bäckeilj n. wash-handbasln. -duk,
m. towel, -fallen, a. crest-fallen.
-fast, a. strong, stout, -fat, W. basin.
-faste, n. handle, -fästning, f,
solemn promise. — gemäng, n, clos«
92 Handgrepp
fight, fray, scuffle, -grepp, n. trick,
dexterity, de första handgreppen,
tho rudiments. -gTiplig", a, pal-
pable, evident, -gripligliet , f,
lighting. -Iiafva., V. a. to handle,
to administer. — lltlStj 7n, ledhorse.
-kanna, f. watering-pot. -klapp-
ning, /". clapping of hands, -klof-
Var, 711. pi. manacles, -kläde, 71.
towel, -korg, w.handbasket. -kyss,
in, kiss on the hand, -lag, n. knack.
hafva ett godt handlag till, to be
skilled in. -Icd, f. wrist, -leda,
V. a, to guide, to lead, -ledare,
m. conductor, leader, -ledning, f.
leading, direction. -lexikon, n.
manual dictionary. — lofve, m. wriat.
—lös, a. without instruction; careless.
— l)enning, m. pocket-money; ear-
nest, -pik, m. haifpike. -fivarn,
f, handmill. -räckning, f, succour,
aid. —skrift, f. handwriting, bond,
note; manuscript, -slag, n» hand-
stroke; joining of hands, lofva med
— , to give one's hand in promise
of a thing. -Spak, m. handspike.
-spruta, f, hand-syringe. -SÖ1, n.
handsel, —lag, n. giving one's hand ;
handle, -tcra, V. a. to handle; to
treat, to use, to manage; to conduet.
-terande, n, handling, usage, treat-
ment, —tering, f, trade, profession,
-terlig, a. manageable, tractable.
-tlangare, m, hodman; matross.
-tvcrk, n. trade, handicraft, craft.
-tVCrkare, m. craftsman, arti>-:an.
-vatten, n, washwater. -vänd-
ning, f. the turning of a hand, -yxj?,
f, hatchet.
Handel, tn. commei-co, trade, traffic,
dealing, bargain; action, transaction.
Handels II betjent, -Ibokhållare,
m. raerchant'a clerk, -bolag, n.
trading-company, partnership, -doni-
stol, m. board of trade, -farare,
ra. travelling merchant; ship of trade.
—fartyg, n. trading-vessel, mOiChant-
man. — flotta, f, commercial navy.
-flihet, f. licence for trading, -grcn,
m. branch of commerce, -liU.S, n.
Harmonisk
trading-house. -kollegium, n. board
of trade, -niau, m. trader, -rätt,
n, commercial law. -rörelse, f,
commercial intercourse. — skepp, n,
trading-vessel, merchant-man. — skola,
f. commercial school. — Stad, /". trading
town, -sällskap, 71. trading -com-
pany, —vara, f, merchandise.
Handljla, v. a. & n. to purchase, to
trade, to deal. — emot någon, to
deal with one, to deal by one. — med,
to deal in. — om, to treat about. —
jpa, to traffic to. -andO, a. trad,
ing. — , ;?. W. merchant, trader, -ing,
f, action, -in gar, /l pi, records,
transaction, deeds.
Handskao, v, d, to meddle with, to
use, to treat. , [glover.
Handsklje, ra. glove, -niakare, w.
HaullO, m. male; cock, -efot, 7W.. T,
crov/foot • lines , span. — kani, m,
cook*s-comb. — rej, w. cuckold,
Hangare, m/ T. hangers.
Hank, m. string, tyeband; rowel»
Hans, pr, his.
Hansestad, f, hanse-town.
Happla, v,7i» to hesitate; to stammer,
Hardt, ad. nearly. - 7l'dr, near at
hand, hard by,
Harj!e, W. hare, en U7ig -, leveret.
-fot, m. foot of a hare, -fljerta,
n» heart of a hare; coward, -bnud,
m. harrier, -jagt, m. hare-hunting,
-krank, m. crane-fly. -läpp, -nnm,
m. harelip, -mynt, a, harelipped,
-språng, 71. bone in a hare's heel,
-syra, f. -väpling, W. woodsorrel.
-tlgla, f. snowy owl. -äple, n.
truffle. -Öga, 71, lagophthalmy.
Harf, f, harrow, -piuue, m, tine,
— va, V. a. to harrow.
Harka, /*. rake. ~, V, a, to rake.
Ilarkla, v. n. to hawk up.
Harlokin, m. harlequin, punch, buffoon.
Harm, m, anger, grief; pity. -aS, V,
d, to be angry (for), -lig, a, pro-
voking, —sen, a. angry (at).
Harmon I, f. harmony, concord, -era,
V, n, to harmonize, -sk, a. liar»
(nonious*
HarnesB
Bfarilftsk, W. harness, cuirass ,^ armour.
H(U'p£k^ f.harp; grate; winnowing ma-
chine. — , V, CL. to sift, to riddle, to
winnow. [harpoon.
Harpnn^ m. harpoon, -era, v. a. to
HarpÖjsa, v. a. to pay a ship with
Ilarr, m. grayling. [rosin.
Har:§kla, v. n. to hawk, to rattle.
Harts 9 n, rosin, resin, —a, V, a, to
rub with rosin.
Has. m. hough, -a, V. a. to hough,
to hamstring, to hox,
Easpe, w'. hasp.
Haspllel, 771. reel, -la, V, a, to reel.
Hassel, m. hazel. -niUS, f, dormouse.
-not, f, hazelnut. -Ört, f. hazel-
wort.
Hastj m. haste, expedition, hurry, speed.
t ", on a sudden, —a, v, n, to ha-
sten, to hurry. — ig, a. hasty, sud-
den; passionate. — ighet, f. haste,
speedy hurry; passion. — verkj W.
work done in a hurry.
Hat 9 n, hatred, ill-will; grudge, spite.
-a, V. a, to hate; to detest, -are,
m, hater, -full, a. hatefull, odious.
Hatt, m, hat; cap; alembic; covering.
—a, V, a. to cover, -foder, n. u-
ning of a hat. -fodral, 7^. hatbox.
»kail, m, crown of a hat. -Hia-
kare, m. hattor -stofTerare, wi.
haberdnsher. -tof, w». felt for hats.
HacbitS, m. howitzer, hobit.
Hayeri, n, average.
Med, m. heath. -^Bdom, m. paga-
nism. -ning, m, heathen, pagan,
gentile. — nisk, a. heathenish.
Hcder, Wl, honour; cjcditj reputation.
—lig, a. creditable, honourable; ge-
nerous; decent; considerable; honest.
— Sanif a. honourable, generous, boun-
tiful, -sdagj 77?. day of honour.
-skladning, f. festival suit, -s-
ledamot, m, honorary member. — 8-
man, m, man of honour — snamn,
n. title of honour. -SOrd^ n. word,
vord of honour, -SStälle, n. place
of honour, -stecken^ n, mark of
Heist
93
distinction, -Svärd, a. honourable,
worthy of honour.
Hedra, v. a. to honour. - sig, to
acquire honour.
Hej! i. hey! huzza!
Hejare, m» rammer, paving-beetle.
Hejd, w. check, stop, stay, det är
ingen - med honom, there's no
^ keeping him in, -a Sig, V. r, to
check one's self, to stop short.
Hel, a, entire, complete, whole, all,
total; undivided; right, -bregda,
a. well, sound, whole, -gryn, n,
barley, -liet, f. entireness, totality.
-t, ad. entirely, quite; completely,
helt och hållet, entirely; quite; clear.
HelS HelM i. haiii
Hela, V. a, to heal, to cure.
Helfvetjle, n, hell, -isk, a, of hell,
infernal, hellish.
Helg, f, holydays ; festival, -a, V, a.
to sanctify, to hallow, to keep holy,
to consecrate, -ande, n, -else, f,
sanctification ; consecration, -are, m.
sanctifier. -d, f. sanction, hålla i
— , to keep sacred ; to observe. -€dag,
m. holy day. -Cdom, m. sanctuary.
-eflundra, f. tmbot. -eho, n.
sainfoin, esparcet. — eniessa, f, all
saints day. -On, W. saint
Helig , a, holy , sacred ; inviolable
-göra, V. a. to sanctify, -görare,
TTL sanctifier. -göfelse, f. sanctiS-
cation. — llCt, f, holiness, sanctity.
Hellebard, m. halberd, battle-ax.
Heller , ad. icke - , neither . . . nor.
Hellre, ad, rather, ju förr desto -,
the sooner the better.
Hels||a, f. health. -, V, a. & n. to
salute, to greet. — honom ifrån
mig, give my compliment to him. —
pd, to visit, to see, to call upon; to
salute, to make one's compliment.
—ning, f. salutation, respect. — 0»
biunn, m. spaw, mineral water.
— OSani, a. wholesome, healthy. — O-
Samhet , f, wholesomeness , salu-
brity.
Heist, ad, rather, above ftll; the more
94
Het
Hetlefrad
80. hvWcen som ~, whosoever. — ,
c. particularly, especially.
Helt, s. Hel.
HeiQ) 'il» home, domicil, abode. — , Gd.
home, —bakad, a. homebaked, house-
hold, -bjuda, v, a, to offer to sale.
-bygd, m, native country, -bära,
V. a. to oflfer, to discharge. — tack,
to thank, -fall, n, devolution,
escheat, -falla, v. n. to devolve on,
to fall to one. — frld, m, quietness
at home, —färd, m, return home.
-född, a, native, -födliig, m,
native, —följd, m, portion, dower.
-föra, V, a. to carry home, -for-
lofv.a, V. a. to dismiss, -gift, W.
portion, dower, -gång, m, going
home; disturbance of domestical peace,
burglary, -ifråll, ad, from home.
-kalla, V, a, to call home, to re-
call, -korast", w. return home.
— kom-Öl, 71. banquetting the morrow
after a wedding.* -lof , n. leave to
go home. -längtan, f, longing af.
ter home, nostalgy. -ras, ad, home,
at home, -niastadd, a. versed,
skilled, well read (in). -Ort, m.
home, one's own country. — qvam,
/. householdmill. — resa, f, return
home, -sed, m, familiar way. -SJuk,
a^ homesick , desirous alter home.
— sjuka, f, homesickness, nostalgy.
-skjuta, -ställa, v. a. to refer, to
turn over, to commit. — ställan, f.
reference; commitment, — synd, f.
habitual sin. -BOka, V. a, to visit,
to punish. -SOkelse, f, visitation,
punishment. — tamd, a. domesticated ;
well acquainted, -vlst, n, abode,
habitation, place of residenc-a, dwell-
inghouse. -Täfd, a. homewowe.
—väg, Wl. way home, —åt» ad,
, homewards.
Hemlig, a, secret, close, clandestine;
"^mystic; privy; auricular, hemligt
JlU8, privy, Jakes, -GB, ad, secretly.
— Iiet, . f. secret, secrecy ; mystery, i
hemlighet, underhand, -hetsfull,
a. mysterious.
Hemman, n, estate, farm, -sbruk,
n, agriculture, -sbrnkare, m. hus*
bandman. — SrSnta, f. ground-rent.
Hemsk, o. awful, dreadful, sad.
Hemta, v. a, to fetch, to bring, to
gather, to go for. — ihop, to collect,
to gather. — up, to take up, to pick
up, to glean, lata — , to send fcr.
- frisk luft, to take the air. - sig,
to recover.
Hemnl, n, warranty, security. — fi,
V, n. to warrant. -Sman, m. gua-
Hen, f, bone. [rantee.
Henne, pr. her, of her, to her.
Heraldik, f, heraldry, armory. .
Merberge, n, harbour, the joLirney
men's meeting • place. — ra, V, a, to
lodge, to take in, to harbour.
HerdljO, W. shepherd; herdman; pastor.
-ebref, n, pastqral letter, -oplpa,
f, shepherd's pipe, -eqväde, n, pa-
storal. — estfåfj w, shepherd's crook;
bishop's crosier. —Inn a, f, sheph»
erdess.
Hermelin, m. ermine, stoat, foin.
Herr||e, m, master; lord. Herrans
hön, the lord's prayer. -Rdome, n,
dominion, domain. — avaide, n, au*
thorjty, dominion, mastership. — cdag,
m, diet, -efolk, n. gentry. -egodSj
n, — egård 9 m, raanor, gentleman's
seat, -egårdsarbete , n. ^ soccagc.
-eklass, w. nobinty. -ovälde, n.
aristocracy. — Hg, a, magnificent,
glorious, —ska, V. n. to sway, to
bear rule; to prevail. — skando, a.
predominant, prevailing, ruling. — skap,
n, gentry, master and niistress. -ska-
re, m, lord, ruler, -skariuna, f,
mistress, — sklysteil, a. imperious,
domineering. — sklystnad« m. im.
periousness.
Hertig, m, duke, -dome, n, duke,
dom, dutchy. — Inna* /. dutchess.
-II g, a. ducal.
Hes, a. hoarse. -Iiet, Z*^, hoarseness.
Hessja, V, n, to pant, tojgasp.
Met, a, hot; passionate." — om öro-
nen, anxious, -blemnka, f. blister,
pimple, heat, -lefrad, a. hothealed.
Hetsig
«>6i^9 CS. hot; passionate, »sighet^
f» heat, vsliemence , fervour, passion.
— taj f, heat; passion, -ta, v. a.
tö heat, to make a fire, to glow. — ,
v, n, to be hot, to glow.
Hetsa, v, a. to set on, to egg on.
H©x||a, f, witch. -, v. n, to witch.
-eri, n, witchcraft, -mästare, m.
sorcerer.
If lekt, f. hiccough. -, V.n. to hiccough.
Hllior, m, fitchet, polecat, fitchew.
Himla sig', v. r. to cast up one's eyes
tD heaven , to hehave one's self de-
vout, —bryn, n, horizon, -fäste,
~IlTalf, n. vault of heaven, -kropp,
f». celestial body, -rymd, f, ce-
lestial region. — skara^ f, host of
heaven.
Himmel, 971. heaven ; sky ; canopy, bal>
dachin. under har -, in the open
air. —rike, n, kingdom of heaven.
— Sblå, a. azure, skycoloured. — S-
bröd, n, manna, -sfärd, f. ascen-
sion; assumption. Christi himmelS'
färdsdag y aacension-day, holy thurs-
day. -Bglob, 771. celestial globe,
sphere, -sk, a. celestial, heavenly.
-SSkriande, a, crying to heaven.
-sstreck, n, climate, -stecken,
«. sign, constellation. -SYid, a.
very distant.
Hin, pr. the. - onde, the devil.
Hind, f, hind.
Hind!|Or, n» hinderance, impediment,
obstacle, -erlig, -ersam, a. hin-
dering, impeding, -ra, v. a, to bin-
der, to impede; to prevent; to stop,
to clog.
Hingst, m. stallion, steed, stonehorse.
-ridare, m, fore-spurrer, jockey.
Hink, m, swipe.
Hinna, v. a. to reach, to come to, to
attain to. -, v, n. to be sufficient,
to suffice., om jag hinner, if I have
time. — fram^ to reach. — förhi,
to pass by. - före, - förut, to fore-
ran. - med, to perform in a fixed
tims. - pä, - 7i2?2^, to fetch up. -
till, to reach, to arrive at, to attain
>'to. — imdan, to escape. — upp
Hjelpvetenskap 95
emot, to be equal to. — at, to reach.
— of ver, to exceed.
Hinna, f, film, membrane; cuticle.
— ktig, a. membranous,
Hinsidan, ad. on the other side, beyond.
Hirs, m. millet, panic-grass.
Hirscllfangare, w. hanger, cutlass.
Hisklig, a. hideous, dreadful, horrible.
Hisna, v. n. to grow giddy, -d, f,
shivering, horror.
HIssa, V. a. to hoist. - upp, to heist
up. — ntd, to haul down, to strike.
Historl||a, f. history, -sk, a. histo-
rical.
Hit, ad, hither. Icom -, come this
way. — och dit, hither and thither.
— tort, — åt, tliis way. — fram,
— intill, to this place, hitherto, to
this time. — in, in here. — om,j on
this side. — upp, up here. - ofver,
over here, over this way. —tills,
ad, hitherto, to this time.
Hittlla, V. a. to find, to discover. -,
pä, to invent, to hit, to find out, to
solve. — fram, to find the way.
-ebarn, n, foundling, -ebarns-
hns, n, foundling-hospital, -elon,
f. trovage. -Ord, n. sally. -Ordlg,
a. witty, ingenious.
Hjelm, m. heimpt, helm, -galler,
n. bever. — täcko, n. ornaments
about the helmet.
Hjelp, m. help, aid, assistance, succour,
remedy; subsidy, -a, V. a. to help,
to aid, to assist, to relieve ; to further ;
to correct, hjelpe Gud! God bless
you! - fram, to help forward. -1
gig fram, to make a shift. - till;
to contribute, hjelpa under, to sup-
port, -are, m. helper, aider, -karl,
m, charraan. —källa, fc resource.
-lig, a. passable. -lOS, a, help-
less, —medel, n, expedient; remedy.
-Ord, n, suppletory word. -prCSt,
75?. assistant curate, —reda, f. help^
clew, guide. — saui, a. ready to hoi p.
-sanihot, /".readiness to help, -silH li-
ning, f, sending of succour, -trop
par^ m. pi. auxiliary troops. -VetCH*
Skapi /". auxiliary science.
96
Hjelte
Hjclte, m. hero, -bedrift, -bragd,
—{lat, m. heroic exploit. — dlUt, 7??,
epic poem, —lik, a. heroic. — lliod,
n. heroism, -liiodlg', a. heroical.
Hjeltinua, f. heroine.
lljern]ja, f, brain, lilla hjernan, ce-
rebel, -brand, m. inflammation of
the brain, -dikt, m. -Spöke, n,
fancy, phantom, -hi 1111 a, f, meninx.
-kammare, m. cell of the brain.
-lös, a. brainless, thoughtless. -SkÄl,
n. brainpan, scull, —villa, f, whim,
Hjerpe, m. hazelhen. [vertigo.
Iljertlla, n. heart; mind; heart- shell.
lägga pä hjertat, to take to heart.
hjertans gerna, with all my heart.
-blad, 72. heartleaf; tendril, -blod,
71, heart's blood. -Clag, W. mind,
disposition, — er, m. hearts, —frä-
tande, a. heartcorrodin?. -grop,
W. heartpit. -innerlig, a. hearty,
cordial, -kammare, m. ventricle
of the heart. -klaj)|)ning, /. pal-
pitation. -klämiung, f, oppression
of the heart. — IJg, ct. cordial, hearty.
-ligen, ad. cordially. -1ÖS, a. heart-
less, -pulsåder, f. the great artery.
-rörande, a, pathetic, moving, -ska-
kande, a. heartappalling. -SOrg,
m. heartgrief, anguish, -Språng, U,
eclampsia. -StOCk, m. T, crownpost.
-styng, n, stitch in the heart.
-styrkande, a. cordiacai. -stöt,
in. thrust at the heart, -säck , W.
pericardium. -Unge, m. darling,
sweetheart. — aiJgslan, f, spleen,
melancholy. -iingfilig, a. melan-
cholic; Jow. -Öra, n, auricle of the
heart. [mit.
H.jesse, m. crown of the head, sura-
Hjon, n. per>on. -Clag, n. raatri-
mony; married couple.
Hjord, w. flock, herd, -vall , W.
pasture-ground.
Hjort, m. hart, stag, -lioru, n.
harts-horn. -hOrnsalt, ??. volatile
salt of hart^-horn. -kalf, m. fawn.
-kO, f, hind, roe. -läder, 71.
buckskin. -park, m, deerpark.
-Stokj m» v^uiijon.
Honingdagg
Hjortron, n. cloudberry, knotberry.
Hjnl, n. wheel, -a, v. n. to wheel.*
-bent, 05. bandylegged, -ekra, f,
spoke of a wheel. — ll^jkc, m. trigger,
-linle, f. cycloid, -löt, m. felloe.
-makare, m. wheeler, -naf, n,
nave, —pinne, m. linclipin, axlepin.
-smörja, /*. gome, -spik, m. v;hecl-
nail. -spår, 11. rut, track of a wlicel.
-stock, m. axletreo of a millwhcel.
-yerk, n, wheel-work.
Ho, m, trough.
Ho? pr. who? [boist.
Hobolje, m. hautboy, -ist, ra. haut-
Hof, m. hoof, -hammare, m. shoeiu^;
-hammer. -Skiigg, 7?. fetlock, -sla*
gare, m, farrier, -slagarcspilta,
f, trave, travise. —trång, n. beciiig
hoofljound, narrow-heeledness. —tang,
973. tongs, gatherers.
Hof, n, measure, utan — och mdttaf
beyond all measure, — SftJll, a. mode»
rate, temperate.
Hof, n. court, -bagare, m, the king's
baker, -betjent, 711. officer of tho
court, —buss, 7ri,. courtier, —dam,
/, couit-Iady. -frökoil, f, maid of
honour. — gunst, 772, court -favour.
-liålluing, f. household of a prince.
-kansler, in. lord chancellor, -kft»
pell, n. court-chapel ; the royal or»
chestra. -man, WJ. courtier, -mar*
Skalk, 771. lord earl; knight-marshal,
chamberlain. -miiJ^tare, m, house-
steward, -mästaririna, f, gov»r.
ness, -narr, vi. court-fool, -pre-
dikant, m. court- chaplain. ^ -råd,
n. couDseller of court, —rätt, m,
superiour court of justice. — SOrg, /".
courtmourning. -Stat, ^n. courtstMle.
-vera, v. n. to make & great tigure.
-?Igk, a, courtly, aullc*
HoIlo! i. huzza!
Holm a, V. a, to ringle.
Holme, 771. small island,
Hon, pr. she. -a, /". female, she.
-kön, /. female sex.
Honing, in. honey, -bi, n. workbse.
-fclomma, ■ /*.' honeyllower; tway.
blade» -daggj '^^* honey -dew. auldcw.
Honingfagel
-fågel, m. colibrl. -lias, n. honey,
cup. -kaka, f, honey-comb, -pipaj
f, honey-cell.
Hononi, pr. him, to hira.
Hop, m» heap, crowd, pile, multitude,
gemene hopen, the vulgar, -a, v, a.
to heap, to pile. -talSj ad, by
heaps, in crowds.
Hop, ad. together, -binda, V. a, to
tia together, -draga, V. a, to draw
together, to contract, -dragning,
f, astrictlon; contraction, crasis. -drlf-
Va, V. a, to drive together, -foga,
V, a, to join together, to combine.
-fästa, V, a. to stitch together. -grO,
V, n, to agglutinate, to consolidate.
•kasta, V. a. to throw together.
-knyta, v. a, to knot together.
-lappa, V, a. to patch up, to piece
up. -läggning, f, laying up, ad-
dition, closing, closing up. -roming,
f, mixtion, mixing together. -skritVa,
V, a, to compose, to write together,
to compile, -sätta, V, a. to put
together, to cement, to join, -satt»
ning, f, composition, combination.
-torka, y. n, to dry up, to shrink.
-trassla, v. a. to entangle, to com-
plicate, -tränga, v. a. to press
together. -YCCkla, V. a, to fold up.
-Yiga^ V, a. to marry, -vräka,
Vo a. to throw together.
Hopp, n. leap, jump, hop, skip, ^a,
V, n, to hop, to leap, to jump. —
aft to leap off. - frdn ett ämne
till ett annat, to run from one thing
to another, - of ver, to jump over,
to take; to skip over, tQ pass over.
-are, m. leaper, jumper.
Hopp, n. hope, lefva i hoppet, to
live in expectation. -aS, V. d. to
hope. — pä, to hope in, to trust in.
Hor, n, adultery, whoredom, hedrifva
— , to fornicate, -a, f» wbore , pro*
stitute, strumpet, adulteress, harlot.
-, V. n. to whore. -all tig, a.
whorish, libidinous, -barn, n. bast-
ard. -hu3, n. brothel, -liusvård,
m. keeper of a brothel, -kona^ f.
e^iudiah'English DiaU
HufVudbevis 97
adulteress, -pack, 71. harlotry, -ungo,
m. bastard. [zontal.
Horisont, m. horizon, -el, a. horl.
Horn, n, horn; antler; sucking -horn.
släppa — , to shed the horns. ~ak-
tig, a. horny, corneous, r-arbetaro,
m. horndresser, worker in horn, -band,
n. horncover. -boskap, m. black
cattle, -iisk, m. hornbeak. -hiuna,
f, horny tunicle, cornea (of the eye).
-{g, a. horned. -0X6, W». stag-
beetle, -silfver, n, horned silver-
ore, -skata, f, hornbill. -släuda,
f. scorpion-fly. -säd, tn» black grain
of corn, -ngla, f, hornowi. -verk,
W. hornwork.
Horsgök, m, snipe.
Hos, prp. with, by, nigh, about. -fO«
gad, -följande, -gående, a. an-
nexed, enclosed, following.
Hospital, m, hospital.
Hosta, /. cough. -, V. n» to coughs
Hostia, f, host, holy wafer.
Hot, «. threat , menace, -a, V. a. to
threaten, to threat, to menace. -Olse,
f, threatening.
Hud, f, skin, hide, -flänga, V. «•
to scourge, -1ÖS, a. skinless, raw,
-sjukdom, m, cutaneous disease.
-strykning, f. flagellation, scourg-
ing, -utslag, W. rash.
Huf, m. penthouse; coverture.
Hufva, /. veil, cap, coif, hood, gauie-
veil, caul.
Hufvud, n. head, hafva litet i huf*
vudet, to be a little in liquor, sld
i hufvudet, to affect the head, taga
en för hufvudet ^ to take one up.
slå för hufvudet, to give umbrage.
Icort om, hufvudet, hotheaded, ett
godt -, a man of genius, kinkigt
-, peevish fellow, konstigt -, strange
fellow, krus ~, curly-head, slugt
— , cunning fellow, svagt — , weak-
head. Öfver -, in the main, gene-
rally, -afsigt, w. chief design.
-arbete, n. chief work; work of the
mind,» study, -arlvlng, m. chief
heir. -bogrepp, n. fundamental
idea, -bevis^ n» principle argument.
98 Hufvudbindel
-bindel, ra, headband, diadom. -bok,
f, T. ledger, -bonad, m. head.dres3.
-bry, -bråk, n, trouble, raking of
the brains, -drabbning, f. pitched
battle, -dygd, f. cardinal ifirtue.
-fel, «. chief fault, blind side.
-fiende, m. mortal enemy, -fråga,
f, chief question, —färg, m. chief
colour, -fästning, f, principal for-
tress, -gärd, W. the bed's head, -hår,
m, hair of the head, -bar^ m. main
i)ody of the army, -innehåll, n.
principal or general contents. — kläde«
n. head-cloth. -kudde, m. pillow.
-kål, m. white cabbage, -lag, W.
head-stall. — 1ÖS, a. headless; stupid.
—man, m. chief, head, principal.
-nyckel, m, masterkey. -orsak,
f, principal cause. — Ort, m. chief
place, -person , m. principal per-
son, head, -prydnad, f, head-dress.
-punkt, m. chief point, -qvarterj
n. headquarters, —regel, f. principal
rule, -räkning, /".general account;
mental calculation. — sak , f. princi-
pal cause, main thing. — sakllg, a.
principal, capital, -sakllgen , ad.
principally, cliiefly. -sailat, W.
cabbage -lettuce. — Sats, m, capital
proposition; maxim. — skalle^ m.
scull. —skål, /.. brainpan, scull.
-skäl, n. capital argument. -Språk,
n. original tongue; choice • sentenca.
—stad, 7?l. capital, metropolis. — Stol,
m, capital sum. — stupa, ad, head'
long, -stycke, n, chapter; capital
part, —summa, f, capital sum, ca-
pital stock, -svag, a, crackbralned.
-SYJfcghet, f, craziness. -Svål, m.
scalp, -säte, n, residence, -tOn,
m, fundamental tone, keynote; princi-
pal accent, -TattenSOt, W. hydro-
cephalus, dropsy in the head. — värk,
W. head-ache, -yr, a, giddy, dizzy.
-yrs el, f, giddiness.
Hugg, n, cut, slash, stroke, — ocJi
slag, blows, fä — , to get stripes, to
be beaten, i första -, at the first
stroke, —ft, V, a, to cut, to hew.
« i, to cat«h hold of. - i (när
Hundköp
någon talar), to out one short. —
i sten til, iräj to cut or to carve
in stone or wood. — sig igenom
fiendens to fight one's way through
the enemy, hugget som stucket, all
one, all the same, hugga sig fom
^VQJ » t® f^-et. -are , m, cutter,
hewer; aabre, cutlass, -borr, W.
punch-jern, chisel. — Orm, m, viper,
-stock, -knbb, m. chopping- block.
-SYärd, n, backsword, -sår, n,
cut, wound made by cutting. — tftnd^
f, tusk, fang. -yXR, f. ax.
Hugiiijla, V, a. to comfort, to rejoice.
- med lelöning, to consider with
reward, -ad, f. comfort, joy, -Ollgj
a, comfortable, pleasing.
Hugsvaljia, V, a, to console, to com-
fort, —are 5 m, comforter, consoler.
-else, f. comfort, consolation,
!Hnjl i, quick! on! huzza!
Huka sig, v, r. to squat down, to cower*
Hukert, m, howker, biländer.
Huid, a, tender, gentle, kind. — och
trogen, loyal and faithful, -het, f,
kindness, good will, -inna, f, darl»
ing, sweetheart, -rik, a, gracious.
-Skap^ m, fidelity, loyalty,
Hull, w, !!esh. lägga pä hullet, to
gather flesh, to grow plump, -igj a.
plump, full and smooth.
Huller om buller, ad, topsyturvy,
pellraell.
Hulling, m, barb, beard.
Hult, m, coppice.
Hum 5 fä - om, to get a hint of.
Humla, /. bumblebee.
Humle, 771. hop, hops, -binda 5 f.
epithyme, dodder, -gård, m. hop-
yard, hop -ground, -hö, n. yellow
clover, -stång, -stör, m, hopo
pole.
Hummer, m, lobster; T. hound.
Humor, n, humour, disposition.
Hund, m, dog. -dagarne, m, pL
dogdays. -exing, m, dog's grass,
couch-grass. -Ula, iK a. to scold, to
chide, -fioka, f, wolfs bane, aco.
nite. -koja, /. kennel, -koppel,
n, dog- couple, dog-collar, -köp, n.
Hundloka
dogcbeap. -loICcl^ /• wild chervil.
— pennill^^ m, very low price, trifling
sum. -rofva, /. bryony, -sfott,
m» scoundrel. -SJaUa, f, hydro-
phoby. -Sk, a, doggish, canine;
enormous. -stjärna, f, dogstar;
dog, — tunga^ f* fört J hound'tongue,
dog's-tongue. —Öra, n. dog's ear.
[landra. Hundrade, num. hundred;
hundredth, en ihland — , one in a
hundred. 5ex för — , six per cent.
-fald, a. hundredfold. -tal, n.
number hundred. -tals, ad, by
hundreds. — årig, a, of hundred
years, centenary.
B[nng|{er, m. hunger, appetite, -et-
1ÖS, a. without appetite. — ersd»»^,
m, starvation. — ersnöd, f, fam'De
-ra, V, TK to hunger. - ihjäl, to
starve with hunger, —rig, (-. hungiy.
- mage är hasta IcocJcen, nun&or ^is
the best sauce.
Hurra I i, huzza ! - , l\ «„ to . T,uzia,
to salute with cheers. -lOlJ-^ -^l. eheet.
Hurtig, a. brisk, smart, -lici, f,
briskness; smartness. — t, Cjd, briskly,
quickly.
Duru, ad, how. - dä? how then?
how so? -dan, a, what kind of,
how, what, -ledes, -lunda, ad.
how, after what manner, by what
means. — Ylda, ad, how far, whether.
Hus, n, house; family, gd pä huset, to
go to the privy, utom — , out of doors.
-aga, f, domestic discipline, -aktlg,
a. thrifty, husbandly, -apotek, 71.
house-dispensary, -arrest, m. confine-
ment at one's own house, -behof, n.
domestic use. -bonde, m. master of a
family or of a house. -bondfolÄ:, n.
master and mistress, -djur, n. dome-
Btic animal, —dräng, m, man servant
in a house, -dufva, f, tame pigeon.
— egare, m. proprietor of & house.
-fader, m, master of a family.
-fattig, a, shamefaced poor, -folk, |
n. inmates, domestics. — frcd , m.
domestic peace, -fritt, ad. bo — ,
to liave free lodging, -fru , f, ml»
s^trcss of a family, -geråd, n. fur-
Hvardag
99
niture oP a house, -gndar, m. pi,
household . gods, —hyra, f, house»
rent, -håll, n, household, family.
—hålla, V, n, to keep house, to ma.
nage; to husband, -hållare, in.
householder, economist, god — , good
husband, -hållerska, f, house-
keeper, housewife, -hållning, f,
management, economy. — hällsaktig,
a, economical, frugal, -hållsaktjj^-
het, f, economy. -korS, .72. family
affliction, -llg, a, domestic, thrifty.
-llghet, f, domestic life; thriftinet?.
— lärft, n, homespun linen, —man,
m. cottager. -manskOSt, m. house-
held fart, -moder, f, housewif*.
r-piga, ;/J, housemaid. ^^ -rum, n,
lodging, hcuseroom. -röta, f, dec«y
of a^ hou3ea dUapidation. — Syn, f.
sur^öv of Ti i^ouse. -tjuf, m, thief
; wi|hih c.oors. , — vill , a. houselefes,
without abode. — väfliad, f, home»
spun clcjth.s -Tär4, W. landlord,
- 7är<iin na , f. lanaiady. -ära, f,
iady ot the house.
Hnsljen, m. huso, sturgeon, -blås, m.
isinglass, carlock.
Husar, m, hussar.
Husera, v, n, to make a noise, to ra.
Hustru, f, wife, spouse. [vagc.
Hut, i, be gone, avaunt. veta -, to
know manners, -a, V, a, to tak o
one up sharply.
Hutllja, V. a. to shuffle, -are, m.
shuffler, shuffling fellow, -eri, n.
shuffle.
H?ad, a, what. - för 6n„ what a.
hvad? how? what? -an, ad. whence,
from whence.
Kval, -fisk, 771. whale, -ben, n,f
whalebone, -fållgst, /". whale-fishery.
— rOSS, m. morse, walrus,
Hvalf, n, vault, arch; valve. — pd
ett skepp, counter of a ship, -båge,^
m. arch, —gång, m. archway.
Hvar, a. every, - och en, every one.
-, ad. where; if. - 0771 icke, if
not. -af, ad. whence, -aniiau,
a. every other; each other, one an-
other. -dag, m. working • day
100 Hvarda^sfeber
-jdagsfeber, m, quotidian ague.
-dagskläcletj jpL every days clothes.
—dSKSmat, Wi. common fare. -dagS-
ruiUy n» common apartment. — dcra,
pr, each, -efter, ad, after which.
—emot, ad. whereas, when on the
contrary, — estj ad, where. — fore^
ad, why, wherefore., -iblaildj ad.
among which. — ifråUj ad, whence.
-Igenom, ad, whereby, by which.
-jo, pr. each, -jelianda, a. va-
rious, of all kinds, sundry. — jenite,
ad, whereby, whereto, -lued , ad.
wherewith, with which. — me dels t^
ad, by which means, by what means.
-«0m, ad, whereof, atout which.
-omkring, ad, whereahout. -pi,
ad, whereupon , upon . which^ j-t,
-t-ut, -t-han, -t-åt, ad, whi-
ther, which way, t^ wnicj>^ ple<-e,
—till, ad, whereunto/ t«? ;. ^hioh.
—under, ad, whereunder, by v^^Mch,
«->Uti, ad,, v^jhereint^K,' into whi.ch,.
wherein. — litfl^;^,^ ad^ out of whi cli,
whereout, trorn what. "Tld, <l^.
whereto, whereat. -Ofvor, ad, whe-
reat, at which, whereon.
Hvarf, n, turn, time; lay, row, stra-
tum, —tals, ad, by layers.
Hvarken , ad, neither. — • . . elUVf
neither • • . nor.
Hvass, a, sharp, edged, keen, acute;
angry , austere. — buk , m, sprat.
—kantig*, a, acute-angular. -Ogd,
a, having fierce eyes.
Hvera, 2>r. who. af -? of whomi
Hven, f, agrostis, bent, bentgrass.
HvetlJO, n, wheat, turkiskt -, maize,
indian wheat, —mjöl, n, wheaten
meal, wheatflower.
Hvi, ad, why, wherefore.
HTil||a, V, n. to rest, to repose. — sig,
V. r, to rest one's self, to repose.
— , f, rest, repose. — Odag, m. day
of rest. -OlÖS, a. restless, -opiinkt,
m, point of rest. — Ornm, n. rest,
place of repose; grave. -OStmid, f.
resting hour. -OStällO, n. resting
place.
Hvilken, Inilket, pr, who, which;
Hyfsning
what. — sOTTif he that, -dera, p7\
which of the two, whether of the two.
Hvina, v. n, to whistle.
Hvirfllia, v, n, to whirl. -Tel, m,
whirl, vortex; the crown of the head»
-Teiaktig, -velformig, a, vorti*
cal. ■ -Telvind, m, whirlwind.
HTisklla, V, a, & n, to whisper, to
round., — Hing, f, whisper, whisper-
ing, [to exsibilate.
Hvissia, V. a, é n. to whistle. - ut,
Hvit;, a, |white. Jivita penningar,
silvermoney. —ft-, f, the white of an
egg, -aktig, a. whitish, -beta,
f, white beet, beet-root, —blå, a,
whitish blue. -HÖd, ft, the whites,
-.garfva, v. a. to taw. -gar f vare,
m. tawer. -grå, a, hoary, -liafrc,
m. white oats, -het, f, whiteness.
. -feinP.a, f. the white membrane of
'•the eye. —kål, m. white cabbage.
' ' ♦— iBttg a. fair, white in the com-
plexion, —lim, n, white lime. — lim-
^ 'JK'a,» ?>, "Xi to white , to white • wash,
' ' -Mng^ oi. whiting, -lok , m. gar-
lick, -na*. V, n, to whiten, to grow
white. -rOÅ, f. quickgrass, -Sippa,
f, wood - anemone. -SOt, f, green
sickness, chlorosis, —Tarm, a, heated
to white heat. -Öga, n. the whit©
of the eye.
Hvälfva, V, a, & n, to arch, to vault.
— ögonen, to distort the eyes.
HYaslla, V, n, to hiss, - fram, to
hiss out. —ning, f, hiss, hissing.
Hyässa, v, a, to whet, to sharpen, to
acuate.
Hy, m. skin, complexion, skifta — ,
to change countenance.
Hybble, n, but, cottage.
HyckllJa, V, n, to diss?mble, to affect,
to feign, to play the hypocrite, —are,
m, hypocrite, -eri, n, hypocrisy.
Hydda, f, hut.
Hyde, n, rabble.
Hyende, n, cushion.
Hylla, V. a, to plane.
Hyfs]|a, V, a. to trim, to trim up; to
civilize, -ning, f. trimming; good
manners, civility.
HyfVel
Hålla
101
HyfTel, m.^ plane, -bänk, m. joiners
bench, — J8rilj n. plane -iron, steel
of a plane, -spån y m. shaving of
wood.
Hygga sig, v. r, ~ till någon, to
apply one's self to one,, to have re-
course to one.
Hygge, n. felling of trees.
Hygglig J a, agreeable, pleasant, ami.
able, —het J f, gratefulness, pleasant-
ness, agreeableness,
HyH, m. elder.
Hylla, f. shelf.
Pyliya, V, a. to homage, to pay ho-
mage to. — nillg, f. homage, filings-
ed, f, oath of allegiance.
Hyiida, f. bitch.
HypoliOndri, f. hypochondria, spleen.
— sk, a, hypochondriac, splenetic.
Hypote&j n, mortgage, pawn, deposite.
Hyrjla, f, rent, hire; wage's; pay. — ,
V. a. to rent, to hire. — Ut, to let,
to let to hire, to let out. — estOW-
trakt, n, contract of hire. — knsl(,
m,, hackney . coachman. — Tagn, m.
hackney-coach,
Hysjja, V. a. to harbour, to house; to
entertain, -llillg, f. entertainment.
Hyss a, v. a. - ett ham, to dance a
child in one's arms.
Hyssja, v, a. & n, to hush.
HyttJIa, f. hut, cottage; T, cabin;
melting-house, forge, -carbetare,
-edraug, m, smelter, melter. -©mä-
starO, m, inspector of a melting-
house, -erök, OT. orpine. -Wgn,
wi. smelting-fuåiace.
Hå! i, ho! hoa! (box.
Håf, f. hand-net; tinkling bag, poor's
Håfvor, f, pi. goods, wealth, treasures ;
©tarings, lyckans — , the gifts of for-
tune.
Håg, m, mind, fancy, propensity, Incli-
nation, disposition, slå något UT — ,
to strive to forget a thing, -ad, Cl.
disposed, minded, —fällas, V. d, to
take a. fancy to a thing, —konima;)
V. a, to remember, -koilist, m,
memory, remembrance, mind. — lÖS,
<K listleaa* indolent t liss&dksa. -»los-
liet, f, listlessness, indolence. -StOr^
a, ambitious.
Hål, n, hole, gap; dimple, —ft, f. den,
cavern, pit, — borr, Htl, auger, wim-
ble, -ig, Ö. hollow, full of holes;
porous; concave. — ighet, /". hollow-
ness, cavity. — jeril, w. hollow-chisel.
— ka, V, a. to gouge ; to make hollow,
to scoop. — käl, m, channeL —mej-
sel, m, gouge, -väg, t», hollow,
way. —åder, f, the great vein.
--^^åy a. hollow-eyed.
Hålk, m. ferrule, a ring put round any
thing; hulk.
Håll, n, distance, på långt -, at a
great distance, sl'dgt på långt — ,
distant akin, distantly related.
Håll^ n, relay, relay of horses; ^tage,
-liast, m. posthorse. -karl, m,
hostler, -skjuts, m. relays.
Håll, 71. stitch, pleurisy.
Håll||a, v. a. to hold, to keep; to
sustain, to observe; to entertain; to
hold, to measure, to contain. — , V. n.
to hold, to last; to wear, håll!
halt! stop! hold! håll till höger!
take to right hand ! — af, to be fond
of; to turn out of; T. to bear away,
to bear up. — af ifrån land^ to
bear with the land. — efter, to fol-
. low. - efter någon, to have a strict
eye upon one. — sig efter, to con-
form to; to follow, "emot, to op-
pose, to hold towards; to resist. —
tre emot ett, to lay odds. - fast,
- fast i, to hold fast. - fort, to
continue., — fravi, to hold forth. —
sig framme , to put one's self for-
ward. — för, to hold before ; to take
one for, to account. — för ell, före
att, to bo of opinion, to conceive, to
think. — i, to hold, to hold of. —
ifrån, to withhold, to hinder. - sig
ifrån, to abstain from. — igen, to
restrain. — igen ögonen, to keepi
one's eyes shut. — ihop, to keep to-
gether. — inne, to shut up. — sig
hme, to keep within doors. — inne
med, to forbear. — sig intill, to
jaitt t£v. — Vied, to provide with.,
102
Hållare
Häfva
•- med nägon, to agree with one, to
join witli one. — med att, to grant,
to admit. — om, to embrace. — J)å,
to hold; to husband, to spare. — jpd
med t to be busy with, to be about.
— till, to hold close, to hold shut;
to frequent. - till med en qvinna^
to cohabit with a woman. — sig till,
to adhere to. - tillhaka, to keep
back, to restrain, — undan, to hide.
— sig undan, to hide one's self. —
under, to keep under, to keep down,
to support. — uppt to hold up; to
cease, to stop. — upp med, to leave,
to cease from. — Wppe , to support.
— sig uppe, to keep one's self above ;
to have left one's bed. — ut, to hold
out; to stand. - Ut med, to hold
out. — ute, to exclude. — sig vid,
to stick to, to adhere to. — sig vid
sängen, to keep one's bed. — vid
porten, to stop before the gate. --
sig, V, r, to abstain, to contain one's
self; to keep; to behave one's self.
Hållilare, m. hold, support, -en, a.
held, treated, vara ilia -, to be
put poorly off. -fast, a, firm, -hake,
W. holdfast, dog, trigger, -ning, f,
holding, bearing; T, clair • obscure.
-rot, n. birthwort.
Hån, n. reproach, scorn, ignominy, —a,
v. a, to mock, to scoff, to insult, to
deride, -le, V, n, to sneer, -llg,
a, dishonourable, affrontive. — skratt,
71. laughter in scorn.
Hår, n. hair; the hairs, på ett -
nära, within a hair's breadth, -a,
to scrape of the hair. — af sig,
— ifrån sig, v, r. to shed the hair.
-band, n. hairiace. -boi'ste, m.
hairbrush, -buckla, /*. buckle, cur-
led lock, -draga, v. a. to pull by
the hair, -duk, m. haircloth, -fin,
a. subtle, fine, thin, -fläta, f, braid
of hair. — frisÖr, m. hairdresser.
-klyf?are, m. hairsplitter , sophist.
-klyfveri, n, sophistlcalness. -lik,
a. capillaceous, — lock , m, lock or
curl of hair, —nål, f, hairpin, bod-
kin» ourling-pin. -piska, f. tail in
the hair. -Sikt, m. hairsieve. -sHf*
Ver, n. capillary silver. -Smån,
m, hairbreadth, -tofs, m. tuft of
hairs, —tång, m. tweezers.
Hård, a. hard, firm; severe; harsh;
inflexible; insensible. — liet, f, hard.
ness, severity. — hjertad, a. hard,
hearted, -kokt, a. hardboiled. -lif-
Vad, a. hardbound, costive, —last,
a. hard to lock, -niunt, -mynt,
a. hardmouthed. — na, V. n. to har-
den , to grow hard, -nackad , a.
etiffnecked, stubborn, -nackeuliet,
f. obstinacy J stubbornness. — nad,
f. callousness, induration, hardne>=?.
-smält, a. indigestible. -vall,
-Tallsäng, m, upland-meadow, high
meadow.
Häck, m. hedge, coop; rack*
Häcka, V. a, & n, to hatch, to breed.
Häckeneld, m. firing by files.
Häckla, f, hackle, hatohel. -, U. a, to
hackle, to hatchel ; to criticise. -r6«
m, hatcheller; censurer,
Kädlla, V, a, to blaspheme, -are, m.
blasphemer, —else, f, blasphemy.
Hädan, ad, hence, from hence, gå — ,
bo gone. -efter* ad. hereafter,
henceforth, -färd, m, decease, -kal-
la, V. a. to call from hence.
Häfd, m, culture; cultivation, improve-
ment; history, annal, cronicle. gam*
mal — , prescription, old custom, -a,
V. a. to cultivate ; to debauch. — ateck»
nare, m. historian, recorder.
Häfjjkonst, f, statics, mechanics. -Of-
fer, n. heave-offering. -stång, m,
lever, -tyg, w, meohanical powers.
-Tel, m. lever.
Häftlia, V. a, to fasten; to stitch. -,
t^. n. to fasten, to catch ; to be liable.
—©J W. some sheets stiched together,
number. —plåster, 91. sticking-
plaster.
Häftig, a, vehement, eager, impetuous,
passionate, —het, f, vehemence, im»
petuosity, eagerness, passion.
HätVa, v, a. to heave, to raise; ta
correct, to subdue; to remove; to an-'
nuU — iig, V* r. to bo rough « t<y,
HäfVaxe
work; to heave, to swelL »r^j tn,
eiphon, crane.
Häger, m. heron.
Häj^g, f» bird's cherry-tree.
Häg:n, n. hedge, enclosure; shelter, pro-
tection, —a, V. a. to hedge, to fence;
to guard, to protect, -ad, f» hedge,
enclosure.
Hägrjja, v. a. T, to notch, -iiig, f,
notching;; fata morgana.
Haktya'J* f, hook. -, V. a. to hook;
to put in prison, -and©, n. arrest*
ing, imprisonment, —balk, m» tran-
Bom. -e, n. jail, gaol, prison, —ma-
kar 6, m. pedler.
Häl, m. heel.
Hälft, m, half, moiety, hdlftenmin-
dre» less by half, hälften mera,
half as much more. -eilbonde,
•>enbrukare, m, farmer who pays
half the profit of the land let to him.
->brilk, W. ground cultivated upon
condition of paying half the profit.
Häll, m. flat rock, -a, V, a. to tilt;
to pour. — af, - hort, — ut, to pour off
or out. -eberg, n. rock, -fliiita,
f, hornstone. -ning', f. pouring;
tilt, -regn, n. shover of rain.
Hällre, Hälst, s. Hellre, Helst.
HälSOt, m. mortal sickness; death.
Häuid, m. re'venge, vengeance. — girig,
a. revengeful, vindictive, -glrighct,
f, revengefulness.
Hämmjja, v. a, to stay, to stop, to
restrain, to repress. -kodja, f.
trigger.
Hämna, v. a. -S, v. d, to revenge,
to avenge, to vindicate. — nde, a,
vindicatory, —re, m. revenger, avenger.
Hämpling, m. linnet; flax-finch.
Hämta, s. Hemta.
Händlla, v. n, to happen, to come to
pa?3, to chance, 'kan — , perhaps, by
chance, —else, f. accident, chance,
occurrence, case, i all — , at all events.
— else?is, ad, accidentally, by chance,
casually.
Händig, a. handy, dexterous, -het,
f, handiness, dexterity.
HäufSraj u. jflU_to_carry away; to
Härpä
103
transport, to ravish. — till, to refer.
-nde, C. ravishing, charming.
Hänglja, v, a. to hang, to suspend.
— , V. n, to hang, to be suspended. —
efter, to be at one's heels, to impor-
tune one; to continue. — fast, to
hang on. — i, to hang in; to conti-
nue. — ihop, - samman, to hang
together, huru hanger det ihop ? how
is it with that affair? — ned, to hang
down. — ute^ to hang out. — vid, to
hang to ; to stick to. - sig, to hang
one's self, -björk, /", weeping birch.
— brO, f. suspension -bridge, —bår,
f, handbarrow. -färdig, a. de-
sperate. -la, V. n. to languish. — lås,
n. padlock, -läpp, m. blobberlip.
-man, m. long mane, -matta, f»
hammock. — sjuk, a. weak, peaking.
—sjuka, f. weakness, craziness, infir»
mity. — sle, n. girdle, belt; breechea»
bearer.
Hängifven, a. devoted, given to.
Hänrycklla, v. a. to ravish, to enchant.
—ning, f. rapture, ecstasy.
Hänseende, f, respect, regard.
Hänslijuta, v. a. to refer, to put to.
Hänsyitlla, v. n, to allude to, to point
at. -ning, f, hint, allusion.
HänTisJla, v. a, to refer, -ning, f,
reference.
Häplien, a, amazed, astonished, sur»
prised. —enhet, f, astonishment,
surprise. — na, V. n. to be amazed,
to be astonished.
Här, ad, here. — och der^ here and
there.' — om dagen, the other day.
— af, hereof, hence, from this, -ef-
ter, hereafter, hence, -emellan, here
between, between this, -emot, to
this, in opposition to this. — hOS,
herewith, with this, here annexed.
— i, herein, —ibland, here among.
-ItYån, hence, from this place, -ige-
nom, hereby, by this, —in, in here.
-inne, -inom, -innanföre, with-
hin here, here within, -medelst,
herewith, -näst, next to this, next
time, -om, of this, hereof. -Om-
kring, hereabouts., »på^, b«rsupöi£,
104
Härstädes
on this, -städes^ -sammasrades,
here, in this place. — tillj hereunto,
to this, —under J underneath here,
under this. — nppe, here above. — utj
be gone, —lltmcd, hereby, here along.
— llturj hereout, hence, from hence.
-varande, a. residing here, -varo,
f, abode here, presence. —Of van,
here above. -ÖfTCrj over here, above
here, at this, hereabout.
Här, ?W. army, host, -fågel, W. hoo-
poe, -fiird, m, warfare, -hofvids-
man, 971. general, -mästare, w.
grandmaster, -rop, -Skri, n, war.
whoop, shout, —skara, f, host.
-smakt, f. force of arms.
Harad, «. district, -»fogde, m. bai-
liff of » district, -shöfding, m,
justice of a district, -shänmd, w.
jury of a district, -sskrifvare, m.
clerk of a district, -sting, n. county-
court, court of assizes.
Härd, m, forge, hearth of a forge.
Iiärdj{&, V, a. to harden, to temper.
— ham, to inure the children to hard-
ships. — igenom, to endure, to hold
out, — sig, to make one's self hardy.
— ig, G» hardy, inured to hardships.
— ighet, f. hardiness.
HErf, f, rake.
Ilärfljla, V. a. to reel. -Tel, tw. reel.
Harllytft, v. «. to flow, to issue, to
arise, to proceed.
Hilrftråd, m, the clew af the thread.
llärffa, f. skain, skein, hank, slipping.
Hirjlja, v. a, to wast^ to ravage. -nde«
n. -ning, f, devastation.
liarkomst, m, birih, origin, descent.
I£ärled||2>, v, a, to derive, to deduce.
-ning, f. derivation.
Härlig, a. magnificent, glorious, -gora,
v. C, to gloiify. -gÖrelSÖ, f. glori.
ficatiou. -!iet| f, magnificence, pplen-
dour, glory.
Härmlla, t;, a. to imitate, to counter-
felt; to mimic, -ande, a. imitative.
^are, m. imitator, mimic, -lllng^
f. mimicry.
Hamad, /. warfare. [an herald.
Härold» t7),.4»r&^a. -'S§i&4>42L^«£aSQl
Hofla
Härröra, v. n. U issue, to arise, to
proceed.
Härs och tvärs, O^, higgledy-piggledy.
Märsk, a. rank, rancid, rusty, -het,
f. rankness. — na, V, 71. to grow rank.
Härstamma, v, n, to come of, to
spring from. — nde, W. derivation,
descent.
Här svan gare, w. cutlass,
llässla, /. bunch of flax.
Häst, 7rt. horse, stiga till — ,'% mount
a horse, to get on horseback, stiget
af en — , to alight from a horse, to
dismount. — afvel, 7n. horsebreeding.
-broms, w. ox-fly, dung-fly. -hår,
f, horselitter. —höna, f. horsebean.
—Abler, W. pi, mountain arnica.
-fluga, f, horsefly, -handel, m,
horsedealing. -handlare, 771. horse-
dealer. — hof, in, horsehoofj colt's
foot (plant), -kastanie.', m, horse-
chesnut. —kraft, f, horsepower.
-knr, m. horse-physic, -kött, W.
horseflesh, -lik, a, horseiike. -lä-
kare, 771. horseleech, farrier, -mark-
nad, f. horsemarket. -niåw glare, 771.
horsedealer , horsecourscr. — Qvam,
/. horsemill. -skO, 771. horseshoe.
-svans, m. horsetail, -täcke, -w.
horsecloth, caparison.
Hätsk, a, spiteful, malidous. -het,
f, spite, rancour.
Hätta, f, cap.
Häxa, f» witch, sorceress, •, V, n.
to witch, to spell.
HÖ, a, hay. herga — , to make h^y,
-End, -hergning, f, hayharvest,
haymaking, -hol, n. grassland, -frö,
n, grass -seed, -gaifel, f, hayfork.
«»lada, f, haybarn. -lass, n, cart-
load of hay. -månad, m, July.
-skallra, f. cock's comb (plant).
-skuUö, 771. hayloft,haymow. -stack,
m, haystack, hayrick. —Sträng, m,
swath, -tapp, m. handful of hay,
bottle of hay. -tjllga, f, hayfork.
— vålm, m, haycock.
liöfdlng, 771. chief, governor. -dÖMe^
n. government,
MMl&^jil.^Xi, to pl&n0
Ho%
Höra
103
nofll?) cr. civil, obliging, courteous,
complaisant. — hctj f» civility, com»
plaisance , courteousness. af — , för
— skull, in complaisance.
Höft) 771. hip, haunch, pa — , at random,
by guess, -ben^ n. hucklebona.
HÖf?a) f, measure, ho. det är icke
min "t it is not for me. det är
hans ~, it becomes him. gä öfver
— , to be beyond the reach. Öfver
höfvan, beyond measure, out of all ho.
ilöfvllas^ V, d, to behoove, to become,
to beseem. — isk^ a. civil, complai»
sant, courteous.
liöfvel, s. Hyfvel.
Höfvitsman, tti. captain.
Hög, m. heap, pile, -tals, ad, by heap.
Hög, a. high, tall, iofty ; sublime, great ;
loud; elevated, a'Spiring. det är mig
för högt f it is beyond my reach.
•>akta, V. a. to esteem, to value, to
honour, -aktad, a. honoured, -akt-
ning, f, esteem, -altar, W, great
alttr. -bent, a, longlegged. -boren,
a. most high, -bröstad, a. high-
breasted, -båtsman, m, boatswain's
mate. — djur, W. king's f:arae, red
deer, -dragen, a, haughty, lofty.
-dragenhet, f, haughtiness, -färd,
f, pride, insolence. — fäldaS, V. d,
to be proud, -färdig, a. proud,
haughty. -fOrrHdori, W. high-treason.
-förrädisk, a. treasonable, -liet,
f, loftinesa, eublimity, highness, great-
ness, hans -, his highness, -ligen,
ad, earnestly, warmly, importunely;
extremely. — Ijudd, a. loud, audible,
vociferous, -länd^ -länd^g, a. up-
land, rising, —lärd, a most learned,
very learned, -mcssa, f, morning
service, -mod, n. haughtiness, pride.
-modas, V.d. to be proud, -luodig,
c proud, haughty. — måi, n. capital
cause, -ni ålsfråga, f, question of
great consequence. -qvartör, W.
headquarters, -re, a. higher, better.
-röd, a. highred. -Sint, a. high-
minded, magnanirjous. — skolft, f.
university. -slätt, f. table land.
^-St) a. highest « supreme. -^ ad.
extremely, very, in the highest degree.
på det högsta f earnestly, till det
högsta, i det högsta, at the most.
-stsalig, a. late, deceased. -Stain»
niig, a, high grown, -säte, n,
place of honour. — t, ad, high, highly ;
dearly, fyra man högt, four men
abreast, drifva en sak för högt^
to carry a business too far. »talig^
a. loud, —tid, m. festival, feast.
-tidsafton , m, vigil , eve of holy,
day. -tidsdag, m, festival, feast.
-tidskläder, pi, festival habit. -tid*
lig, a, solemn, -tidlighet, f, so.
lemnity. — tloffad, a. blessed, mag.
nified. -trftfYEndo, a. highflown,
»lofty. —tryck, n, high • pressure.
-tysk, a, high-gerraan. -tänkt, d.
magnanimous, sublime. — vakt, 771,
mainguard. — vigtig, a, very im.
portant. — vis, a, very wise, --väl-
boren, a, right honourable, -ädel,
a, honoured.
Höger, a. right; dexter. - af, to the
right, till -, på — , on the right,
towards the right hand.
Höjlla, V. a, to raise, to lift up. i*
priset, to enhance the price. — sig,
V. r, to raise. — R8, V, d, to raise.
-d, f» height, altitude, loftiness; sum-
mit, hill, eminence, rising ground; la»
titude, altitude, -ning, f, raising.
Hök, m, hawk, falcon.
Hökljare, m. higgler, Imckster. -»erl^
■n. higgling.
Hölja, V, a. to cover, to veil.
HÖlsa, f. hull, cod, peel, husk,
HÖh;ter, n, holster; spathe.
Höna, f. hen.
Höns, 71. hen, poultry, -gård, W.
poultry.yard. -gäll, n. cockcrowing.
-bus, n, henhouse, -korg, m. hen.
coop, -kyckling, on. female chicken,
-tipp, m. pip. -yagel, m, Jien.
roost.
Körlja, V. a. & n. to hear; to obey; to
examine; to grant; to learn; torelate,
to belong. - ilia, to be thick or
hard of hearing, det låter — sig, it
is like enoughj that is something like*
106
Hörande
Ihop
Kör! hör pä! hark! sohol ~ af,
to hear of. — efter, to inquire; to
attend to. - sig före (omj , to in-
quire, to ask about, — på, to attend
to. — ujjp, to give attention, to prick
up one's ears, to hearken. — Ut , to
hear to an end. — ihop, to belong
to another, to be fellows. — ihop
med, to beioDg to. — till, to belong
to. — andOj n, hearing, inquiry, exa-
mination, —are J m, hearer; teacher
at a public school. — sani, a. obe-
dient, obsequious. — samiietj f, obe-
dience, compliance. "-saiBIliay V, a.
to obey. — Sel, m. hearing, the sense
of hearing, -selnerf , m. auditory
nerve.
Horn^ 71, corner. ^hUS, n, corner.
house, —skåp, n, corner-cupboard,
buffet, —ston J m, cornerstone.
Host, m. autumn, i höstas, last au-
tumn, —a 9 V. n, to make harvest.
-aktigr? -lik, a. autumnal, -köra,
V, a. to plough in the autumn. — må-
Bad^ m, autumnal month, September.
—Slide, n, com sown in th© autumn.
—tid, m. autumn, harvest-time.
Hota, v.. a, to threaten, to threat* to
menace.
(vokal.)
I, pron, ye, you.
I, prp, in, at, to, upon, i förstone, i
lörjan, at first, in the beginning, i
dag, to-day, thi3 day. i påsk, to
easter. t veckan, every week, i tre
veckor, in three weeks, i värt mynt,
in our coin.
Iakttaga, v, a, to .observe, to regard.
— nde, n. observance, observation.
Iblaud, prp, among, amongst. — , 0^.
sometimes, now and then.
Icke, ad, no, not. am -^, unless, ex-
cept, if not. att -, lest, lest that.
— desto mindre, nevertheless, how-
ever» vet.
Id, f, pursuit, diligence. — as, t^. d.
to take pains. — icke arheta, to be
too lazy to %vork. — svara, not to
take the pain to answer.
Id, m. a sort of carps.
Idegran, f, yew, yewtree.
Idel, a. mere, pure; downright, -igeil»
ad, incessantly, continually.
Identiilfiera, v, a. to identify, -sk,
a. identic, Identical.
Idisla, V. a, to ruminate; to repeat.
—a, f, rumination.
Idk||a, V, a. to bestow pains upon, to
pursue, to study. — ett handtverk,
to follow a trade. — studier, to
pursue learning. — ellg, a. incessant,
continual.
Idog, a. industrious, diligent, labo-
rious, —het, /. industry, diligence,
assiduity.
Idrott, m, exploit, achievement, idrot-
ter, pi, exploits ; learned performances.
Idyllisk, a. pastoral.
Ifrija, V. Ji, to grow hot, to be incensed
or provoked. — för, to be zealous for.
- emot, to rant against, ifras på
någon, to be angry with one. -are,
m, zealot, -ig, a. eager, fervent, ar-
dent, zealous, hot, warm, passionate,
— ighet* f. eagemesa, zeal, fervency.
-igt, ad. eagerly, fervently, zealously.
Ifrån , prp. from , of. - hörjan till
slut, from beginning to the end. —
förståndet, out of one's wits, in -,
from within. Ut — , from abroad, from
without, ord — ord, word for word.
allt — den tiden, from that time
forward, falla -, to fall off.
Ifver, m, ardour, zeal, eagerness.
IfOl, a, with foal.
Igel, m. leech, bloodsucker. — kott«
m, hedgehog, urchin.
Igeh, ad, again, anew; on the other
hand; back, left, gifva en så godt
— , to give one like for like, to fit one.
der är icke mer — , there is no more
left, stänga — dörren, to shut the
Igenom, prp, through, by. [door.
Ihjäl, ad. dead, ligga -, to overlay.
lliOp, IllOpa^ ad, together.
Ihägkomma
IndrifVa
107
Ihåglcomma, v, a, to rememlj^r, to
recollect. (hollowness, cavity.
Ihålig", a. hoHow, fistulous, -het, f.
Ihållande, a. constant, continual.
Ihängsen, a, obstinate, persevering.
Ihärdig, a. perseverant. -het, f.
perseverance..
iJOTQS, ad. lately, recently, of late.
Ikläda, v, a, to vest with. — sig, v,
r, to put on, to vest one's sslf with.
Il||a, V. a. to hurry, to haste. -, V.
imp, det ilar, it thrills, "it pains.
—ande, a. hasty, speedy, pressing.
—hud, W. express, courier. — maxSCh,
m. forced march, —tåg, n. express-
train.
Ill||a, ad. ill, bad; badly, göra en
— , to hurt one. hli — vid, to be
startled, taga - Upp, to take ill.
-amående, a. indisposed, not in
good health. — asinnad, a, malicious,
malignant, -asmakande, a. unsa-
voury, unpalatable, -bragd, m. ma-
lice , trick. ^^ -f nndlg , a. knavish,
shrewd, -fägnas, V. d. to be eager
upon, to be impatient. — gorning,
f, villanous action, -listlg, -parig,
-pliktig, a. crafty, cunning, -listig*
het, f. craft, cunning. -Tilja, f,
iirwill, spite, grudge, rancour, —vil-
lig, a. spiteful, m-'ilignant.
Illaminera, v. a. to illuminate, to en-
lighten; to colour, to enluminat©,
Illusion, f. illusion, deception.
Ilsk, Ilsken, a. spiteful, malicious.
— tjur, a butting bull, — hund, a
mad dog. —a, f. malice, spite.
Jmhad^ W, vapour-bath.
Immlla, f. steam, vapour. — , v. n. to
steam, to vapour, -ig, O. damp,
dampy.
linmerfort, ad. continually, without
Tmot, S. Emot. [interruption.
Imponera, v. n. to impress, ro strike,
to excite respect. — nde, a. imposing.
In, part. in. -alles, ad. in all.
Inandas, v. d, to inhala, to breathe.
Inhegriplla, v. a. to comprehend, to
include. -Ca, a, comprehended, deeply
engnged about.
Inberglla, v. a. to house, -ning, f.
housing of corn, hay etc.
Inberäkna, t?, a. to include.
Inberätta, v. a. to report.
Inhiljlla, v. a. to make believe. - sig,
V. r. to imagine, to fancy. — sig för
mycket, to think too well of one's
self. — Iftd, a. imaginary, vain, idle.
— Inlng, f. imagination, chimera; pre-
judice, prepossession. -Inlngskraft,
f, imagination, power of imagination.
— Sk, a. conceited, presumptuous.
Inbindya, v. a. to bind in. -ning,
/. binding ; cover.
Inbiten, a. inveterate.
Inbjiid||a, v. a. to bid, to invite to
enter, -ning, f. invitation.
Inbland[|a, v. a. to intermingle, to mix
with, -ning, f. intermixture; inter-
ference; implication.
Inblåsa, v. a. to blow in, to inspire.
Inborn, a. innate*, inborn.
Inbringa, v» a. to bring in; to yields
to profit.
Inbrott, n. irruption, invasion, inroad ;
housebreaking, -stold, m, houserob-
bing, burglary.
Inbränna, v. a. to burn in.
Inbunden, a. bound; implicit, ticklish,
mysterious; reserved, close, cautious.
, inbundet namn, cipher.
Inbyggare, m. inhabitant.
In böj a, V. a. to bend inwards.
Inbördes, a. mutual, reciprocal. —
krig, civil war. -, nd. mutually, reci-
procally, one another.
Indel|[a, v. a. to divide, to share, to
classify, -ning, /*. division, compar-
tition, classification, -ningsverk,
n. appointment of lands and rents
for the national army.
Indigo, m. indigo, anil.
In dika, v, a. to surround with ditches,
Indragjia, v. a. to draw in; to re-
trench; to suppress, to discontinue.
-en, a. retired, solitary, -ning, f,
retrenchment, suppression, redaction;
shortening.
lndrif?a, v. a. to drive in ; to collect
to levy; to call in; to gst cashed.
108 Indrypa
IndrypIIa, v. a, é n, to instil, -ningr,
f, instillation.
Indrägtj m, revenues, income, rent.
—1^5 a, lucrative, gainful, profitable.
Industri 9 f. industry. -Ol, a. in.
dustrial. -Idkare, m. artificer, -rld-
dare^ m, adventurer, swindler. — lit-
Stäilningj f. industrial exhibition.
Indämma^ v, a, to embank.
Inelfvor, fo !pl, entrails; intestinw;
nurables.
Inemot) ad. almost, nearly.
Infall, W. invasion; sally; fancy, —a,
V, n. to fall in; to invade; to hap.
pen. —on J a. shrunken; hollow.
Infalsa^ v. a. to mortise; to join be-
tween. [soldier.
Infanteri, f. infantry, -st, w, foot.
Infart) m. entrance; avenue.
Infattllay v. a» to set, to enchase.
—ning, f, frame, enchasing, border.
Infinna sig, v, r. to appear.
Intlicka^ V, a. to interpolate, to insert.
Inliytjla, v. n, to flov/ into ; to be in-
eerted. -else, f. influence, hafva
— på, to influence upon.
Inflyttning, f, settlement, migration
into a land. [twist.
Infläta, V. a. to interlace, to inter.
InfOg-a, V, a, to join between, to fit
into, -ning, /• fitting into, mor»
tising.
Infordra, v. a. to call in; to demand.
Informatör, m, informer, instructor,
teacher.
Infria, v, a. to redeem, to deliver; to
pay; to get in.
Infrasen, a, frozen fast; icebound.
Infl'ysa, V, n, to freeze in, to freeze fast.
Infödd, a. Inföding, w. native, in-
born. — srätt, m. right of native.
Inför, prp, before, in presence of.
InfÖrlla, v, a» to import , to bring in ;
to introduce; to establish, to bring
up ; to install ; to insert, —ande, n.
introducing, installation, —ning, /.
insertion. — sel, m, importation. —
,i egendom, mortgage.
Införlifva, v, a. to incorporate.
Inför&krifva, v. a. to write for.
Inkrom
Ingaledes, aiX, by no means.
Ingalunda, nd, in no wise, not in
the least.
Ingefära, f. ginger.
Ingen, a. none, nobody, no one. —dera,
a. neither. — städes, ad, no-where.
-ting, 71. & prpc nothing.
Ingifva, V, a, to give in; to inspire.
-velse, f. inspiration, impulse.
Ingjuta, V, a, to pour in, to instill,
to infuse.
Ingrepp, n, encroachment, usurpation.
göra — i, to encroach upon.
Ingripa, v, W. to lay hold, to catch
in; to encroach upon.
Ingräfva, v, a. to dig into, to engrave.
In gröpt, a, concave, excavated.
Ingå, V. n. to enter, to go in. ingå-
ende tull, custom for goods imported.
— ng, m. entry, passage, entrance;
Evenue; introduction.
Ingälder, m, pL revenues.
Ingärdlja, v. a. to enclose, to fence in,
—ning, f, enclosure.
Inhala, v. a, to haul home.
Inhemsk 9 a. native, national, .indl*
genous.
Inhemta, v. a. to gather ; to gain ; to
collect. *- någons råd, to ask some-
body's advice.
Inhugga, v; a. to hew in, to cut in.
Inhyslla, v. a. to lodge, -eshjon, n.
a person living gratis at somebody's
house, cottager.
Inhäfta, v. a, to stitch in, to sew into.
Inhägna, v, a. to enclose.
Inhäkta, v. a. to hook in.
Inhändiga, v. a. to hand to, to de-
liver. — nde, 71. delivery, consignation.
Inhösta, v. a. to gather what is reaped.
Inifrån, av, é prp, from within.
Injaga, v, a. to drive into.
Inkall||a, t;. a. to call in, to summon
to appear, -else, /. calling in, cita-
tion, summons.
Inkassera, v, a, to get in, to encash.
Inkast, n. objection.
Inkomst, W. income, revenue.
Inkrom, n, stuff, stuffing ; pulp ; crum ;
garbage»
Inkräkta
iBkraktJla^ v» a, to conquer, to sub*
due, to usurp, -are 5 m, coriqueror,
usurper. — niug^ f. usurpation, en-
croachment.
InkÖp^TI^ purchase, -a, V. a. to purchase.
-are, m. purveyor.^ -Spris, n. prime
cost, cost-price, -sräkllillg, f. invoice.
Inkörsport, m. gateway.
lulaglla, f. bill, request. -Sfä, «. de-
posit, trust, bailment.
Iiilastjla, V. a. to load, to ship, -iiing',
f, lading in, shipping.
Inledlja, V, a. to introduce, to usher
in; to lead into, -ning, f, intro-
duction; seäuclion.
Inlefvererlla, v, a, to deliver in, to
make over, — ing", f, delivery»
Inlemna, V, a, to give in; to present;
to deliver in.
Inlinda, v, a, to envelop, to wrap up.
Inlopp, n, inlet, mouth, entrance.
Inlåta, V, a. to let in; to admit. -
sig, V. r, to engage in. - sig med,
to concern one's self with one.
luliigglla, V, a, to put into. - heröjn,
to acquire honour or praise, — nilig,
f, laying in, folding up; inlaying;
damasking.
Inländsk, a. native.
Inläsa, V. a, to lock up.
Inlöpjia, V, n, to run in; to arrive;
to enter, -niug, f, entrance, put-
ting in.
Inlöslja, V. a* to redeem, -en, m.
redemption. Uo imprison.
Inmana, v, a, to call in. - i häkte,
Inmura, v, a, to immure « to enclose
within walls.
Inmate, n. intestines, entrails»
Inn an, prp, & c. before. -, ad,
within. -> Tcort, In a short time.
-del, wi. -dome, n. the inner part.
-för, prp. -före, ad, within.
-läsning, f, reading, -på, ad.
within, inside, -rede, — verfc, n,
apparatus of the inside, —till 5. ad.
within, in the inner part.
Inne, ad, within; at home, sitta — ,
to be in prison, skuld som star -,
a debt not ;et paid. -I)0ende9 a.
Inrikes
109
intrinsic, -bränna, V* a. to close
up and burn, -bära, V. a, to im-
ply, to import, to signify, —fatta,
V, a. to comprehend, to comprise, to
include. — liafva, v. a. to possess,
to hold, to occupy, -hafvare, m,
possessor, occupier, proprietor; bearer.
—håll, n, contents, argument, tenor;
substance; purpose, —a, V. a. to con-
tain, to hold; to stop, —hållning,
f, retention, -lagd, -liggande,
-lykt, a. enclosed, -rlig, a. af-
feclionate; hearty; ardent, -rligen,
ad. heartily. — rst, a, innermost,
inmost. — , ad. most inward. — sluta,
V. a, to include, to enclose; to con-
fine, to shut up. - sig uti någons
ynnest, to recommend one's self to
the favour of, — stå, V. n, to re*
main, inncstdende skuld, debt not
yet paid, arrears. —Stänga, V. a,
to shut up. -varande, a, instant,
present, den första — , the first in.
stant.
Inolja, v. a, to anoint, to grease.
Inom, prp, within. - sig, within
one's self, secretly, closely, — bords,
ad, aboard, within the ship.
Inpacka, v, a. to pack up, to embalc.
Inpassa, v, a. to fit to, to frame in.
Inpassera, v. n, to pass in, to enter.
Inplanta, v, a, to implant, to instill.
Inprägla, t;, a. to imprint, to engrave.
lapå, ;prp, upon, until to, långt —
natten, deep into the night.
Inqvarterila, v, a, to quarter. - 51^,
to take up one's quarter somc-where.
—ing, f, quartering of soldiers. -illgS»
sedel, m, quartering-ticket.
Inre, a. inner, interior, intrinsic.
Inredlja, v. a, to order, to arrange.
—ning, f, disposition, arrangement.
Inregistrera, v, a, to register, to enter.
Inrid||a, 1>. a. to break a horse, to ma.
nage a horco. -, v, n, to lida in.
—en, a, trained, managed.
Inrif?a, v, a. to mb in, to scrape, to
rasp in.
Inrikes, a, inland, internal. -, ad,
within the land.
110
Inrikta
Inrikta^ v. a. to pat in order, to re*
gulate, to adjust.
Inringa, t>. a, to ring in; to surround.
Inllrita sig, -rota sig, v. r. to gain
ground, to take root, to spread. — rO-
tad, a. inveterate.
Inrop, w. (pä auktion) the last offer
or price bid. — ft, V, a, to call in;
to call in at an auction.
Inrycka, t?, n. to march into. — , V,
a. to ii^ert.
Inrymm||a, V, a, to contain, to hold;
to yield, to grant. —0, n, room, space.
Inråda, v, a. to counsel, to put in
one's bead* — n, f» — ndo, 71.; mo-
tion, impulsion.
Inräkna, v, a, to reckon in. to com*
prise in an account.
Ihrättija, v, a. to institute, to establish ;
to order, to regulate, to adjust, —ning,
f. inatitution, establishment, regulation,
order, ooustruction. structure ; machine,
apparatua.
Insalta, v, a. to salt, to cure.
Insamijla, v. a, to gather, to eolleot.
-ling, f. collection, gathering.
Insats, m. stake.
Inse, U. G. to look in; to conceive, to
understand. — Ondo, n. inspection,
direction; penetration.
Insegel, n. seal.
Insekt, m, insect, -lära, f. ento-
Insida, /". inside» [mt)logy.
Insigt, m. insight. -Sftlll, a. in.
tslUgent.
Insjukna, v, n. to fall sick.
InSijanken, a. sunk, sunken; shrunken.
Insjö, m. lake, inland water.
Inskepplla, v, a. to ship, to embark;
to import, -ning, f, shipping, load-
ing, embarkment; importation.
Ib skick a, v, a. to send in; to remit.
Inskrlf lining, /. entering, matricula-
tion. — t, f. inscription. — Ya, V. a,
to inscribe, to enter, to enrol.
Iliskränkl|a, v, a. to limit, to confine,
to restrain, to reduce, to terminate.
lefva inskränkt, to live close, -an-
de, a. restrictive, —ning, f. limi-
tatioo, restriction, restraint, reduction.
Instörta
Inskanka, v. a. to pour in.
Inskäiila, v. a. to cut, to earve. -ingy
f. incision, carving.
Inskärpa, v. a, to inculcmte.
Inslag, n, woof, weft.
Insluka^ v, a, to swallow, to gulp
down.
Inslumra, v, n, to fall asleep.
Insnärja, v, a. to insnare, to entangle,
Insnöra, v, a. to lacs. Ito hamper.
InsOCkne, a. situate in the parish.
Insomna, v, n. to fall asleep.
Inspektor 3 m. inspector, i^tendant;
steward.
Insprnta, V, a. to syringe, to inject.
Inspränga, v, a. to besprinkle.
In stam pa, t;. a. to stamp in, to beat
in, to ram.
Insteg, n. entry; influence, levfina -
at, to give way to, to yield to. fä
— , to gain influence, to prevail, fd
— 7l08 någon, to get interest with one.
Insticka, v» a. to thrust in, to put
in, to pocket.
Iastift||a, V. a, to institute, -are, m,
institutor. —else, f, institution.
Instiga, V. n, to mount into, to get in,
Institut, W. institution, boarding-school.
Instrument, n. tool, instrument; do-
cument, act, deed, —mak are, m. in-
strument'maker.
Inströ, V. a. to strew, to scatter into,
to intersperse. [duity.
Instudera, v, a. to learn with assi-
Instufva, V, a. T. to stow in.
Instunda, v. n, to approach, to draw
on. — nde, a. approaching, near, en-
suing.
Inställjla, V. a, to put off, to defer.
alldeles — , to leave oif, to cease from,
to inhibit. — sig för domaren, to
appear before the judge, —else, /*".
appearance, — nifig, /. defering, leav-
ing off, inhibition.
Instämma, v. n, to agree with; to
intone, to join.. — , V, a. to summon
to appear, —nde, n. accord ; citation.
Instan gija, v, a. to enclose, -ning,
/. enclosure. [ruin.
Instörta» t^. n» to fail in suddenly, to
Insuga
Tnsngft) v, a, to sucl^ in, to absorb.
Insunken^ a. sunk, sunken.
Insupa 9 v. a, to imbibe, to drick in.
Insvepa^ v* a, to wrap up, to wrap in.
Insy, v, a. to sew in.
Insyltfö, V. a, to preserve, to pickle.
Insänd a, v, a. to send in.
Insänkjja^ v. a. to sink into, -ning',
f, sinking in; cavity.
iBSättlJay V, a. to put in ; to imprison ;
to appoint, to constitute. — ning", f,
setting in; imprisoning; making an
heir, investiture, installation.
InsofTa, t;. a, to lull, to lay asleep,
to sooth up.
Illtagila, V» CL to receive into, to ad-
mit into; to take; to take possession
of; to charra , to seize, to captivate;
to gather, -ande, a, taking; en-
gaging, —en, a. smitten with, struck
with , fond of. — af sig sjelf, cap-
tlrated with one's self, -ning^f.
reception, admission, taking, seizing.
Intala, v, a, to persuade, -n, f, per-
suasion.
In tappa, v, a, to mortise.
intecknila, v, a. to note, to inscribe,
to register, låta - ens egendom,
to take a mortgage upon the estate
of another. — ing^ f» mortgage.
Interfoliera, t;, a, to interleave.
Intet, n. nothing, nought, göra om
— , to annihilate, to undo, göra ens
anslag om — , to frustrate one's de«
sign, gd om — , hli om ~, to come to
nothing, veta - med sig, to be
conscious of no ill action.
Intill, prp, till, until to, up to, to,
close up. — dess, till then.
Intinga, v. a. to engage.
Intorkas, v. d, to dry in, to dry up.
Intrasslad, a. intricate, confused.
IntressIIant, a. interesting, attractive.
— e, n, interest, concern, use. — ent,
m. partner, party concerned, —era,
V. a. to interest. - sig for, to take
interest in.
Intryck, ?z. trace, impression, sensation.
—ft, V. a. to inct'lcate, to imprint, to
Jmpresa. -ning, f, impression.
Irring
111
Intrång, n. prejudice, injury; intrusion.
Inträd||a, v. n. to enter, to go in.
~e^ n. entrance, entry, ingression.
Inträffa, v. n, to happen, to arrive.
Intränglla, v. a, to intrude, to thrust
in; to pierce in. -ning, /. intrusion.
Intvåla, V. a. to soap.
Intyg, n, testimony, witness, certific'ate,
evidence, —a, v, a. to depose, to
testify, to attest.
Intåg, n, entrance, entry. «-% V. n.
to march in.
Intägt, f, receipt, income.
Inunder, p^y- & ad. underneath, un-
der. detta förstås -, it implies thia.
Inuti, ad, within.
Invandra, v. n. to immigrate.
Invenijtariuin, n, inventory, -tor»,
V. a, to inventory, to keep an in-
ventory.
Inverka, v, n, to influence, to operate
upon. — n , f, influence , cooperation.
Invexia, v, a, to obtain by change,
to change.
Invid, prp. nigh, by.
InVJglla, V, a, to consecrate, to Inau»
gurate, to initiate ; to ordain. — ningp,
f, consecration ; ordination.
In virka, v. a, to inweave, to inlace,
Invislla, v, a, to assign, -nlng, /.
assignment.
Invånare, m. inhabitant.
In välva, v, a, to interweave.
Invändllä, v, a. to object, to remon»
stråte, to plead, -ning, f, objection,
pretext, reply, -ig, a. interior, in-
ternal.
Invärtes, a. inward, intestine, inter-
nal, intrinsic. — , ad, inwardly.
Inympa, v. a. to ingraft, to inoculate.
Inåt, ad, & pr, within, inwardly, tow-
ard the inside. (to train up.
InotVa, V. a, to exercise, to practice,'
Inögd, a. hollow-eyed.
Ironi, f. irony, -sk, a. ironical.
Irra, v, n, to go astray, to stray. —
sig, V, r, to err, to mistake.
IrrjjbloSS, n. false light, jack in a lan-
tern, -^kin^^ m. maze, labyrinth.
-il^, Ö. erroneovis, false, -ing, f.
112
Irrlära
error, mistake, -lära, f, false doc-
trine, heresy, -lärare, w. heretic.
-lärigr, a. heterodox. -Yag, 7».
wrong way, erroneous way.
Is, w. ice. -a, v. a. é n. to ice.
-bark, m. sleet, -benet, n, T,
sharebone. -berg, 71. mountain of
ice. —bila, f, iron to cut ^ the ice.
-bit, m. flake of ice. -björn, m,
polarbear. -brodd, m, icespur, frost,
nail. -bräcliare, m, icebreaker.
-fågel, m, kingfisher, halcyon, -grå,
a. hoary, -gång, W. floating of ice.
-hafret, n, the frozen sea. -häl-
lar, w. 2?L frostnails, ice-spurs, -igj
-klädd, a. icy, glacial, -kail, a.
cold as ice. -källare, m, icehouse.
-lossning, f, breaking up of the
ice. -lupen, a» covered with ice.
-pigg, m, icicle, -skorpa, /. crust
of ice. -stycke, n, piece of ice,
flako of ice. -tapp, Wl. icicle.
Isabellfarg, m. -ad, a, isabeiia.
Iskänka, v. a. to pour into, to fill.
Isop, 92}. hyssop.
Isprängd, a, stained with äifferent co»
lours, variegated.
Istadig, a, resty, restiff.
Ister, n, lard, seam. — buk, m. big
paunch, gorbelly. —hinna, f. caul.
-haka, /". double chin.
Itända, V« a. to set on fir», to kindle.
X
(Konsonant)
J, |W. ye, yon.
Ja, ad, yes, yea, nay, — eä, indeed,
so nay, — wew, — vdly ay, yes in»
deed, certainly ; tolerably. — , S. n. aye,
consent, promise, -feroder, -herrc,
fn. yea-and-nay-man , compiler, ayer.
-OTd, s. Jakord.
Jack, m,- elops (a kind of fieh).
Jacka, f. jacket.
Jag, pr. I. - sjelf, I myself.
Jaga, V. a. to hunt, to course, to chose.
Jemnarig
to pursue. — ett sicepp, to give cbasa
upon a ship. — hort, to drive away.
— :på, to hurry on, —ro, m. 2!»
flying gib.
Jagt, m, chase, hunting, gä på — ,
to go a hunting, -bossa, f, hunt*
ing.piece, — horn, n, hunting-horn.
-hund, m. hound, hunting-dog. -has,
n, hunting-house. — knif, W. hanger.
-mark, f. -park, m. hunting-
ground, park. — rop, n. hunting-cry.
— rntt, 77». privilege of the chase.
-tyg, n. hunting-equipage. -yäska,
f. game-bag, sportman's pouch.
Jakjja, V, a, to consent, to agree.
-ande, a, affirmative. — , e, n. as.
sent, affirmation. -Ord» n. consent,
promise, affirmation.
Jakt, f. yacht, sloop.
Jama, v. W. to mew, to caterwaul,
Janitschar, m, janizary, -musik^
f, turkish musik.
Januari, m, January.
Jasmin, /. jasmine, jessamin»
Jaspis, m, jasper.
Jemförjla, v. 0. to compare, to confer,
to collate, -ande, n, -else, f,
collation, comparison, -lig, a. com»
parable.
Jemk{{n, V, a. to adjust, to proportion,
to mediate. — ihop, to adapt, -nillg,
f. proportioning, adjustoing, mediation.
Jemn, a, even, level, plaiji, smooth;
equal, uniform, continual; steady;
middling, moderate, tolerable. -», v,
a. to even, to level. — , 8, f. hålla
jemn, to observe an uniform conduct.
—bred, a» of an equal breadth, -fot-
tes, ad. the feet held together. -gOd,
a. equivalent. -gOdhet, /. equality,
equivalency, —gående, a. parallel.
—het, f. evenness, levelness, unifor.
mity, equality of surface, -hög, a.
of an equal height; T. fastigiate. -Hk,
a, equal to an other, coequal, —like,
771. equal, -likhet, f. equality, -t,
ad. equally, even, constantly, conti-
nually ; just, exactly, -vigt, f. equi-
poise, equilibrium, balance, —åldrig^
-årjg, a, of the sume age.
Jemna
Jcmna^ f, a kind of earth-mo80.
Jenite, prp. near, by, beside; at the
same time, at once.
Jcmväl, ad, also, likewise.
Jeru, n. iron, -aktig, a. irony.
-baiia, /. railroad, railway, -band^
n. ironhoop. -banegård, W. ter-
minus, railway • station. —banOTäk-
tare, W. line -keeper, watchman.
-banståg, n. train, -beslag, n.
mounting of iron, -beslagen, a.
ironbound. — bleck , 72. sheet -iron.
-bref, n. privilege , letter of respite.
— brO , f, bridge of iron ; ironwharf.
-bruk, n, forge, ironwork, -byrd,
-börd, m. ordeal by red-hot iron.
-Ck , f. barren scarlet oak. -gal-
ler, n. irongrate. -gjuterl, n.
ironfoundery. -glimmer, 77. iron-
mica, -grufva, f. ironmine. -grå,
a. irongray. -haltlg, a. ferrugi-
nous, -handel, m. trade with iron-
wares, -liytta, f. ironwork, forge.
-hård, a. as hard as iron, -kon-
tor, n. office for irontrade. —kram,
71. iron-wares, —malm, 771. iron-ore.
-ockra, f. ironochre. -plåt, 771.
ironplate. -rodskap, 71. irontools.
-skodd, a. ironshod. ' -skräp, 72.
old iron, -slagg, 771. dross of iron.
-smide, n. iron manufacture, iron-
work, -sten, 771. ironstone, side-
rites, -stång, 771. ironbar. -Stor,
7/i. ironlever. -väg, f. scales to
weigh iron; ironwharf. — väg, 772.
railway, railroad. -vägSSkena, f.
ironrail. -YägSStation, f. terminus.
-Tägståg, 72. train, -ålder, 771.
iron age. -Ört, f. vervain.
Jo, ad, yes, ay. — 77zen, yes, tolerably.
Johannes, m. John, -bröd, n. ca-
rob. -Ört, /". St. John's wort.
Jollyer, 71. chat, tattle, idle talk, -ra,
V. 71. to chat, to tattle.
Jolster, 771. sweet-willow.
Jord, /. earth; soil, ground; land,
estate, —a, V. a. to bury, to inter.
-aktig, a. earthy, -art, f. soil,
earth, -beck , n. bitumen, asphal-
Swedish-English JPicU
Jul
113
turn, -beskrifnlng, f. geography.
-bok, il, groundrent-book. -brandy
m, subterraneous fire, -bruk, 71.
agriculture, -brokare, m, husband,
man. -bryn, 77. sward, surface of
the ground, -bäfning, f, earth,
quake, -egare, 771. landed proprietor,
landlord, -fall, n. sinking of the earth.
-fast, a, fixed in the earth, .-frukt,
771. root- fruit, -fästa, V, a, to bury.
-fästning, f. interring, burial, -gal-
la, f. water-hyssop, -glob, 771. ter-
restrial globe. -gOds, n. estate, ma-
nor. -gubbar, m. pi. strawberry.
-gamma, f, midwife, -halfva,
f. hemisphere, -haltlg, a. earthy.
-h?arf, n. couch of earth, stratum
of earth, -isk, a. earthly, sublunary,
terrestrial. -klimp, 771. lump of
earth, -klot, 7i. terrestrial globe.
-konst, f. midwifery. -kretS, 771.
orb, the world, -kula, f. den, cave,
cavern, -loppa, f. earth-fiea. -mask,
771. earth-worm. — Uierg, m. marl.
-mån, 771. soil, -päron, n, potato,
potatoes, -ras, n, sinking of the
earth, -ref, f. ale-hoof, ground-ivy.
-refning, f. gcodesia. -mm, 7i.
room on the ground -floor, -ränta,
f, groundrent, landtax. -rök, m,
vapour of the earth ; fumitory. — torf-
va, f, turf, sod. -Tåning, f,
ground-floor. -yta, f, the surface
of the earth, -äple, 71. truffle; Irish
artichoke.
Jn, ad, why sure, the more; but. ju
förr ju hellre, the sooner the better.
han är ju längesedan gift, why
sure was not he married long since.
Jubel, 72. jubilation, -fest, 772. jubU
lee. —år, 72. jubilee, year of jubilee.
Jubilera, v. n, to jubilate, to exult.
Jnd|[e, 772. Jew. -ebeck, 72. Jew's-
pitch, asfalt. -Gndoni, 772. Judaism.
-inn a, f. Jewess, -isk, a. Jewish.
Juft, m. juffs, Russian leather.
Jufver, Jur, 72. udder.
Jugås, f. shieldrake.
Jul, 772. Christmas, i julas^ last ohrist
114\
Julä
mas. —a 9 V. n. to pass the chrlst-
iDftS. -afton , 771. Christmas eve.
-dag, m. chri?tmas-day. -Iiels^, f.
christuias. -klapp, m. christxnas-
bos. -kuse, 77i. christmas-bread.
Juli, m. July.
Julie, 771. yawl, cockboat.
Jungfro, f. virgin, maid, -block,
n. T. dead-eye. -dom, 771. maiden-
head, virginity. -Hg"? ö. virginal,
raaidealy. — lighet, f. fiiaidenliness.
-liu, n. cuilk-wort. -pilt, m. gal-
lant, coxcomb. -tvål, 771. water-
Juag'Ilian, m. youngster, (pepper.
luill, m. June.
Junker, 771, young nobleman, »park.
Juridik, f jurisprudence, science of law.
Jurist, in barrister, lawyer
JumI, ad. just, precisely, exactly. -
rtit, but just now. - densamme,
the very same.
Jastera, V, a, to regulate, to adjust;
to rectify, to adjust, to correct. — rC,
m. gauger.
JU8titil|arie, tti. deputy burgomaster,
justiciary, -eiåd, n. counsellor of
justice.
JutvagUy m. wicker-carriage.
Juvel, 771. jewel, gem. -erarö , m.
jeweller. -handel, 771. jeweller's
trade. -Skrln, n. jewelbox.
Jäf, 71. challenge, exception. -Va, V.
a. to challenge, ^vig , a. liable to
challenge.
Ja^llare, 771. hunter, huntsman, -are*
horn, 71. huntinghorn, bugle. -Cfi,
7i. huntmanship, venery. -Oribetjent,
m. hunting. officer , huntsman, -mä-
stare, 77*. master of the chase.
Jämmer, 77*. lamentation; calamity,
iqisery. -dal, 771. vale of misery.
-full, a. full of misery, woeful,
lamentable. -l^g? «• lamentable,
wretched, -rop, n. lamentation, la-
, njentable cry.
Jäblla, V. n. to ferment, to effervesce,
to work, Com dtgj to rise; ^07^1
dricka J to work, blodet jäser i
mig , the blood boils within me. —
af högmod, to swell with pri4e.
Kakelugnsmakare
-deg , 771. leaven, -jord ,. -lera,
/*. fermenting clay, -mjolk, f. lo-
pered milk, -nlng, f. effervescence,
fermentation. -uingSproCesS, 7rt.
fermentative process.
Jäst, 771. yest, yeast.
Jätt!|e, 771. giant, -elik, a. gigantic,
gigantlike. -eOrXH^ W. bo», -iniiaj
f. giantess.
K.
Kabal, m, cabal.
Kabel, 771. cable. -gatt, n. cable.
tier, -tåg, 71. -tross, m. hawser,
cable.
Kabiljo, m. cod, codfish, cabiliau.
Kabinett, n. cabinst, closet. -SSS*
kreterare, TTI. private secretary.
Kabriolett, 7n. gig cab.
Kaby-a, f galJy, caboose.
Rack||el, n. cackle, -la, v. n, to
cackle, to gaggle.
Kadett, m. cadet. - 077i bord på
skepp, njidshipinan.
Kaffe, n. coffee, -bord, n. coffee-
tray, -bräunare, m. colfeeroaster ;
cofTeedrum. —böna, f. bean or seed
of coffee, -has, 71. coffeehouse, -kopp,
77Z. coffeecup. -QVam, 771^ coffeennll.
-sump, 771. coffeegrounds.
Kafl-a, V. a. to calender. - dcg, to
flat dough. — e, m. roller, cylinder;
roller of a mangle , hilt, layga - i
munnen pä nägon, to gag one.
Kaftan, m. caftan.
Kagge, 77i. cag, rundlet, runlet.
Kaj, 771. kay, wharf, -penningar,
Kaja, f. jackdaw. [m, pi. kayage.
Kajman, m. namesake,
Kajutlla, f. cabin, great cabin, -vaktji
m. cabinboy.
Raklla, f. cake, -spade, tti. peei,
Kakadu, f. cackatoo. (oven peel.
Kakao, W. cacao, -bonil, f. cacaonut.
Kakel, n, saucer tile. -Ugn, VL. stove
of earthen panes. -UgU«niakare,
771, potter.
Kakerlak
Kandera
115
Kakerlak, m, albino; white moor;
cockroach.
Kal, a, bald, bare.
KaiaS) n. banquet, feast, regal, —ft,
V. 71, to banquet, to feast.
Kalebass, m. calabash.
Kalender, m. calender, almanac.
Kalesch, m. calash.
Kalf, 77». calf, -dans, m. dish pre.
pared from the biestings. -fjärdin^,
771. quarter of veal, — krås, n. sweet-
bread, -kött, 71. veal, -lår, 71.
leg of veal, -stek, f, roasted veal.
-ya, V. 71. to calve.
Kalfatra, v, a, to calk. (kind.
Kaliber, 77i. size of a bullet, caliber;
Kalk, m. lime, osläckt -, quick lime.
— att dricka ur, chalice, cup; T.
calix. ^— a, 17. a. to plaster; to soak
in lime-water, —band, 71. the crust
of raortar covering walls. — brott,
n» limepit, chalkpit. — bruk, 7i. mor
tar of lime, -bräiinare, 771. lime-
burner, -bränning, /". calcination.
-haltig", a. calclferous, limy. ~ig,
a, chalky. — jord, f, calcareous earth.
-slå, u. a. to plaster, -sten , m.
limestone. -Ugn, m. limekiln, -vat-
ten, 72. lime-water.
Kalkon, m. turkey, -tnpp, 77». tur-
Kalkyl, m. calculation. [key-cock.
Kail, n. calling, vocation, -a, V. a.
to call, to name, to style; to invite,
to Buramon. —else, f. vocation, call-
Ing; invitation; summons.
Kail, a. cold, chill, frigid, -blodig,
a. coldblooded, cool, -brand, m,
gangrene; mortification, —bräckt, a.
cold-short, -gräs, 7i. marsh-cinque-
foil, -hamra, v. a, to coidbeat.
-kök, n. cold meat, -na, V. n. to
grow cold. -piss, 771. strangury.
— sinnig, a. cold," indifferent, cool.
— sinnighet, f, coldness, unconcern,
indifference. — skål, 771, dish made
of small beer or wine and water.
-svett, 771. chilly sweat. -SVUlst,
m. phlegmatic tumour.
Kalrnink, m, calamanco.
Kal mus, tti. acorus, sweet smelling fla«^.
KalOpS, 771. scotch collops,
KalOSCh, 771, galoshe.
Kalott, 771. calotte.
Kani , 771. comb ; crest, sk'dra alia
of ver en — , to pass the same judg-
ment upon all, to serve all alike.
-borste, 771. comb-brush, -foder,
n, comb-case, —ma, V. (X, to comb.
-niakare, m. comb-maker, -mare,
Kamé, m. cameo. [m, comber.
Kamel, 77Z. camel, -eont, va. cha-
meleon, —garn, n, mohair -yarn,
-hår, 71, camel's hair. -Opard, 771.
giraffe, camelopard.
Kameral, a, cameralistic, belonging to
the finances. — verk, n. finances.
Kamfer, 771. camphire, camphor.
Kamillblomma, f. camomil, camomile.
Kamlott, n. camelot, camlet, mohair.
Kammare, m. chamber.
Kammarliduk, m. cambrick. -frn, f.
waiting gentlewoman to a queen or
princess, -fröken, f, lady of the
bedchamber, maid of honour, —herre,
771. chamberlain, -jungfru, /". wait-
ing maid, -junkare, m. gentleman
of the bedchamber, —kamrat, 77i.
chamber, fellow. -kollegium, 7Z.
exchequer-college, —lakej, 77». cham.
ber-servant. — musik , 77Z. chamber-
muf^ic. —piga, f, chamber-maid.
—råd, 71. counsellor, of the exchequer.
-tjenare, m. valet de chamber,
waiting gentleman. — verk, 71. finan-
ces, -vetenskap, f, science of
finances.
Kamp, 77Z. conflict, combat; contest,
contention; jade.
Kampera, v. TI. to camp, to encamp.
Kamrat, nn, comrade, companion, part-
ner, — skap, 7Z. companionship, fel-
lowship.
Kamrerare, 77*. chamberlain.
Kana, f. slå -, to slide on tha ice.
Kanal, m. channel, canal.
Kanalje, m. villain, rascal.
Kanarifågel, m, canary-bird.
Kandelaber, m. chandelier.
Kandera, v, a, to candy.
116
Kandidat
Karl
Kandidat, tn. candidate.
Kanel, -bark, m. cinnaraon.
Kan lass, m. buckram, canvas.
Kanhända, ad. perhaps, raay be.
Kanik, m. canon.
Kanin, m. rabbit, cony, -gård, m.
warren, -hane, m. buck-cony.
Rannlja, f. can, tankard, -stöpare,
W,, pewterer ; would-be-poiitician, state-
tinker, -tals, ad. by tankards.
Kanon, m. cannon, gun. -ad, m.
cannonade, —båt, -slep, m. gun
boat. -gJTlterj, n. gunfoundery. -ler,
7/J. cannonier, gunner. — isera, V. a.
to canonize. — isk, a. canonical, ku
noniska lagen, canon-law. -kula.
f. cannon-ball.
Kanske, ad. perhaps, peradventure.
Kausiyer, m. chancellor, -i, n. chan-
cery. -ist, 77i. chancery-clerk, secretary.
Kant, m. border, edge, corner; way,
part, frän alla kanter , from all
parts, vara pä sin — , to give ono'a
self airs. -a, V. a. to border, to
edge, -hugga, V. a, to bevel. -Ig,
a. cornered , edged, —nål , m. pipe,
needle-fish.
Rantiljsträng, m. gold- or silverwne.
Kantin, w. bottlecase, cantine.
KautOnera, v. n. to be in cantonment,
to canton.
Kantor, m. chanter.
Kantra, v. n. to overset, to capsize.
Kap, 71. catch , capture, -a, V. a. to
seize , to catch , to make price of.
—are, 7n. privateer, corsair. — are-
toref, n. letter of marque. ~eri, n.
piracy, privateering.
Kapell , n. chapel ; T. test ,,^ coppel.
, — an, m. chaplain, curate, -mästare,
771, director of a musical chapel.
Kapital, n. capital, stock, -ist, in.
capitalist, rich man.
Kapitel, n. chapter.
Kapiten, m. captain. [letter.
Kapital, n. capital. "—, m. capital
Kapitalljation, /". capitulation, surren
der. —era, V. n. to capitulate.
Kapott, 71. capote. — , a. lost, ruined.
Kapp, i kapp, ad. for a wager, -löp-
ning, f. race, running, -ridning,
f. horse-race. -släde, fa. running
sledge.
Kappa, V. a. to out, to loop.
Kapplja, f. cloak, mantle; quarter;
gown; coping; flounce, vdnda kap-
pan tfter vädret , to temporize.
draga kappan pä båda axlarna,
to carry it fair with two parties.
-rock, 7/i. great coat, riding -coat.
—sack, m. cloakbag, portmanteau.
Kappe, 7n, peck (measure for corn).
Kapplake, m. hatmoney.
Kapprak, a. bolt upright.
Kapriol, m. caper.
Kapris, m. caper.
Kapris^ ^. whim, caprice, freal:.
Kapsel, m. capsule.
Kapson, m. cavesson.
Kapun, m. capon.
Kar, 71. a large tub, vat,
Kara, f. oven-rake. -, V. a. to rake.
Karaiin, m. cruet, decanter.
Karakter, m. character; title, -isera,
V. n. to characterize , to describe.
-istisk, a. characteristical. -slOSj
a. characterless, unprincipled.
Karaniel, m. brown sugar-candy.
Karantän, m. quarantine.
Karat, m. carat.
Karhas, m. whip.
Karbln, m. carabine, carbine.
Karbunkel, m. carbuncle.
Kardjia , f. card. - , v. a. to card.
-re , m. carder, -borre , m. bur.
burdock, -niakare, in. cardmaker.
-tistel, m. fuller's thistle.
Kardbenedikt, m. holy thistle.
Kardel, m. T, gear, jeer.
Kardemumma, f. cardamom.
Kardinal, m. cardinal, -värdighet,
f. cardinalship.
Kardnan, n. cordovan.
Kardas, m. cani-ster of tobacco; car-
tiidge. —tobak, m. cut tobacco.
Karfstock, m. tally.
Karfva, v. a. to cut, to jag.
Karg, a. niggardly, scanty, -het, f,
niggardness, sordid parsimony.
Karl, w. man. stå -, to stand to
Karlaktig
one's promise, -aktigj a, manly.
»aktlgliet; f, manliness, stoutness.
^Tagnen, m. Charles's • wain , the
, bear. -VUlen, a. manly.
Earm, m, frame; back; car. -jstol,
m. chair.
Karmin, m, carmine.
Kanieol} m. camelian, carneol.
Karnis, m, cornice.
Karp, m, carp, -dam^ m, oarppond.
—sump, m, stewpond for carp.
Karpns^ m, riding-cap, jockey-cap.
Kariet, m, coach, vagn, chariot.
Karriol, m. cariole, calash.
Karsk 9 a. healthy, hearty, vigorous.
-het, f. health, vigour.
Rart, 771. green fruit. -Igf d» green,
unripe, -nagel, m, a rough uneven
nail.
Kart[[a, f, map, chart, draught ; stamped
paper, —erftj V. a. to stamp paper,
to belay with stamped paper.
Kartesch, m, cartouch.
Kartong, m, cartoon.
Karusell, m, carousal, tilt.
Kasern, m. casern.
Kasimir, n. casimire.
Kask, W. helmet, casque.
Kassa, f. cash, -behållning, f.
cash- balance, -brist, f, defect of
cash, -stöld, m. depeculation. -tjuf,
m. depeculator.
Kasse, m. cabbage-net.
Kassedun, m, cat's-tail, mace-reed.
KaSSlJera, v. a. to cashier-, to annul.
-ering, f. cassation. -Or, 771. ca.
shier, cashkeeper.
Kast, W. throw, cast, fling; the number
of four. — , in, letlercase; caste, stå
sitt — , to take one's chance, -a, v.
CL. to cast, to throw, to fling, to toss ;
to fan. — ankar, to cast anchor, to drop
anchor. - boll, to pJay at ball. -
sitt vatten, to make one's water. —
lodet, to heave the lead. ~ af, to
cast off, to slip off; to shake oö; to
yield. — hort , to throw away. —
fram, to throw forth ; to hint. - om,
to throw about; to turn; to throw
over again. omkull, to overthrow.
Kedjekula 117
to throw down. - upp, to toss ni^^
to throw, up; to cast up, to vomit.
- W^, to cast out, to turn out of
doors; to sketch. - 'of ver ända, to
overthrow. — sig, V. r. to cast one's
self, to Chang:©, to shift. — hy, W.
puff of wind, -maskin, m, win-
nowing machine ; catapult. — skofvelj
m. fan. -Spjut, n. javelin, dart.
— ved, m. cord -wood. <»vind^ n,
puff of wind.
Kastanje, m. chesnut.
Kastell, 7t. castle, -an^ m, castellan.
Kastr|!at, m. castrate, -era, t;. a.
to castrate, to unman, to geld.
Kastrull, m. stew-pan.
Kasnar, m. cassowary.
Katafalk, m, catafaico.
Katalog, m. catalogue.
Kateder, W. & n. lecturlng-desk. pul-
pit, cathedra.
Katekes, m. catechism, -förhör, n,
hålla — , to catechise.
Kateket, m, catechist.
Kateter, m, catheter.
Katig, a. lustig, bold, -het, /. bold-
ness.
Katolllik, 7». catholic. -Sk, a. catolic.
Katsa, f, trap for fish.
Katt, m. cat. -a, f. femal cat. -dre-
jare, m, T. a littlo vessel without
scuttel. -flinta, f. dry quartz, -föt-
ter, m.pl. fori) cotton-weed, -guld,
71. yellow glimmer. — lo, 772. lynx.
-niynta, f. cat's mint. -OSt, 771.
mallow, -runipa, f. mullein, -silf-
yer, n, white glimmer. -Spår, 71.
T. riders. -ungO, 771. chit, kittling.
Katta upp, V. a. J\ to cat. to back
the anchor.
Kattun, 71. cotton, calico, -tryckare,
771. calico-printer.
Eaus, 771. T. thimble.
Kautschuk, n, caoutchouc.
KavaliJer, m. cavalier, gentleman.
-leri, 71. cavalry. -lerist, 771.
Kaviar, 771. caviare. (horse-soldier.
Kaxe, m. lusty fellow, braggart,
lied, Kedja, f. chain; series, -jebom,
77i. lace-cbain. -jekula, f. chainahot.
118 Kedjeräkning
-Jeräkniiig, f. chain-ruie. -JesÖm,
«J. chain-gtJtch.
Keg!a, 8. Kägla.
Kejsiiiile, 7rt. emperor, -dome, n.
empire. — ililia, f. emperess. — krOIia,
f, imperial crown; crowa imperial
Kejserlig", a. imperial. L(plant).
Ke]^ u. fondness, foolish tenderness, in-
dulgence, —a, V. a. to cocker, to
fondle, to indulge.
Keini, f. chemistry, -sk, tt. chemical.
Kersing", in. kersey.
Kesa, V. n. to scamper off.
Kesmage, m. runnet for making cheese.
Kette, m. pen, pinfold.
Kldllja, V. n. to kid. -ing, w. 'nd.
Kif, n. etrife, wrangle, quarrel. — ?as,
V. d. to wrangle.
Kika, V. n. to view an object with a
telescop, to gaze, -re, w. telescope,
small perspective glass.
Kikhosta, f. chincough.
Kiklia, V. 11. to pant, to gasp.
Kikärt, f. chiches, chick- pease.
Kil, Wi. wedge , goar , clock ; cod ; slice.
—a, 0. a. to wedge, to drive. — fOf*
mig, a. cuneiform.
Kila, V. n. to run swiftly. bdUn hi-
lar, the boat makes a fresh way.
Killing, f. kid.
Kim, m. chimb, stave.
Kimma, v. n, to ring (the alarm-bell).
lOmrÖk, m. lampblack, pinesoot.
Kiua, f. Peruvian bark. -i'Ot, /.
china-root.
Kind, f. -ben, «. cheek, -båge, m.
jawbone, cheekbone. — pOSt, w. box
on the ear. -pusta, V. a. to box
on the ear.
Kllik, n. plaintiveuess, niceness, nicety,
squeamishness; foolish tenderness; effe-
minate softness. -, in. (i ett tag), kink.
-a, V. n. i9 wail ; to be scrupulously
cautious, lo be too nice. -Ig? «•
querulous, plaintive; nice, squeamish,
delicate, effeminate; hard to please,
censorious, -ighet, f. querulousness,
niceness.
Kipa, V. a. T. - ankaret, to fish the
BjpblOOk^ n» snateh-bioclu Uuchor.
Klangar
KIppIla, V. a. - skorna, to slip the
shoes, —skodd, a. slipshod.
Kirurg', m, surgeon, chirurgeon. — i, f,
surgeri. — Isk, a. surgical.
Kis, m. firestone, pyrite. -Iialtlg, a,
pyritiferous, pyritaceous.
Ki»el, -sten, m. flint, pebble, pebble-
stone, -jord, f. fiilicious earth.
Kista, f. chest.
KisO^Jld, a. pink-eyed. -On, it. pi. ogles.
KitiS^ig, a. querulous, petulant, saucy»
Kitt, 7J. putty, cement, —a, V. O. to
putiy, to cement.
Kittel, m. kettle, -flickare, m.
tinker, -sten, m, tuff.
Kittiya, V. a. to tickle, -are, m.
clitoris, -ig, a. ticklish, -igliet,
f. ticklishness.
Kjortel, m. petticoat.
Klabajar, jjL T. battens nailed under
Klabb, m. log. (the beam^.
Klack, rft, heel, -lapp, m. hoel piece.
Kladd , VL. wastebook , memorandum-
book, —a, V. n. to tamper, to dabble,
to daub. — eri, n. bungling work.
Klafben, W. coUar-bone, clavicle.
Klaff, 771. flap; cuff; top; lapel.
Klatl'are, W. backbiter, slanderer.
Klafve , m. an iron or wooden collar
to fasten cows and oxen to the crib.
Klaglla, V. a. to complain, to lament,.
to bewail, to bemoan, -an, f, com-
plaint, lamentation, —ande, in. plain-
tiff, —lig J «• mournful, lamentable.
-Odag, m. lamentation-day. -odikt,
m. elegy, -oljud, -orop, -Ohkri,
71. lamentation, wailmg. — Omäl, n.
complaint, grievance. — OSkrit't , f.
bill of complaint. -Osåug, m. mourn-
ful song, elegy.
Klammeri, W. quarrel, contest.
Klamp, OT. block; r. cleet. -fot, 7/t.
cioom-foot. — ig, a. clumsy.
Klandjjer, n. censure, blame; complaint,
-eriri, a. irreproachable, -ersjuk,
a. censorious, — ra, V. a. to ,censure,
to reprehend, — ett köp, lo object
to a bargain.
Klang, m. clang, sound, -fui , a,
sonoroiu). Ȍr^ n* jubileQ.
Klapp
KI&PP5 wi. clap, flap, smack; knoclcer
(at a door). ~a, V, a. to clap, to
knock ; to pat ; to drub , to beat.
hjertat klappar, the heart throbs.
— pd dörren, to knock at the door.
— Ut, to beat out. -holts, n. clap-
board, -trä, n. batlet, battril.
Klar, a. plain, manifest, bright, clear;
ready, —ft, V. a. to clear, to defe-
cate, to fine, to refine, -an, f. T.
the wind's eye. -era, V. a. to clear,
to acquit, to settle. — liet, f. clear-
ness, brightness; perspicuity. — na,
V. n. to clear up , to grow bright.
— SyDt, a. clearsighted; judicious,
discerning. -Ögd, a. clearsighted.
Klarinett, m. clarinet.
Klase, m. cluster.
Klass, m. class, -iflcera, v, a. to
cla^=:ify. -isk, a. classic.
Klatsch, 771. clash, smack, -a, V. a.
to flap, to clash.
Kla?, m. clef; key. -er, W. harpsi-
cord, -iatur, f. keyboard.
Klem, n. cockering , faddling. —ft, V,
n. to cocker, to fondle, -ig", a. effe-
minate, womanish; too much indul-
gent. -Ighet, f. effeminacy.'
Klen, a. weak, crazy, thin; slender,
Blight, -het, f. craziness, littleness.
-niodig, a. pusillanimous. -mO-
dlghet, f. cowardice. -SDied , m.
locksmith, -t, ad. weakly, thinly,
slightly, -trogen, a. incredulous.
Klena, v. a. to smear, to glue, to
paste; to stop up.
Klenod, m. jewel; a precious thing.
Kleresi, n. clergy.
Klerk, m. clergyman.
Kli, n. bran.
Klia, V. n. to itch,
lUibblla, V. a. - fast, to glue, to paste,
to stick, - sig, V. r. to stick to, to
adhere. — lg« a. glutinous, viscous,
adhesive.
Klick, m. clot, bit; slur, blemish.
Klicka, V. n. to miss flre. dtt klickar
icke, It can't fail.
Klifs, n. dainties. Iget up.
Klifva, V. Or to climb, to mount, to
Klosterbroder 119
Klimat) 71. climate, clime, zone.
Klimp, m. lump, clod; dumpling, —a
sig, V. r, to clod, to concrete, to
coagulate. — IfiTj Ö. cloddy, curded,
clotted.
Klinga, f, blade. [tinkle.
Klinga, v. a. to ring, to clink, to
Klink , m. clinchwork. -a, v. a. T^
to clinch, -bult, m. clinchbolt.
Klinka, f, latch, gigger.
Klinkert, m. flemish or yellow bricks.
Klint, m. cockle; top of a hill; blue
, bottle.
Klipplla, f. rock, -flsk, 771. haber.
dine, lubfish. — Ig, a. rocky.
Klipplja, V. a. to cut; to shear; to clip,
to pare; to prune. — med ögonen,
to twinkle, —are, 771. shearer; wag;
ginnet; haberdine. —Ing, 771. kid-
skin ; a small copper-coin of a square
form.
Klipsk) o. wa?gi?h, cunning, captions,
ensnaring, —het, f. cunning, wag-
gishness.
Klistljer, n. paste, -ra, r. a. to
paste, to size. [clyster-pipe.
Klistir, 71. clyster, glister. -Spruta,/'.
Klo, 771. claw, clutch, talon, fang,
pounce.
Klockija, f. bell; watch; hour, clock;
bellflower. hvad är klockan? what
o' clock is it?, klockan är sju, It is
seven o'clock, -aro, 771. sacristan,
sexton, —foder, 72. case to a watch.
-gjutare, m. beiifounder. -gods,
71. bellmetal. -kläpp, m. bellclap.
per. -slag, 71. stroke of bell, -spel,
n. chime, -stapel, m. belifry. -torn,
71. steeple.
Klofve, f. clew; vice.
Klok, a. judicious, wise, prudent, oun*
ning. han är icke -, he is not in
bis senses, ingen llir - dtrpå,
nobody knows what to make of that
affair, -het, f, prudence, discretion.
— t, ad. prudently, wisely*
Klossa, f. toad, paddock.
Kloster, n. monastery, convent; cloi-
ster, friary, nunnery. — ftga, f. vao*
oasal discipline. -l>roder« m» lay*
120 Klostergång
brother, —gång, m. passage tn the
cloister, -kammare, m. cell, -kyr-
Jl&j f. raoaastery-church. — lefnad,
m. moaastio life, —lig, a. cloisteral,
monastical. — löftö, n, monastical
vow. —orden, m. religious order.
Klot, n. bowl, globe, litet -, globule.
-formig, a. globular, -mask, m.
ephemeron worm. — riind, ö. sphe-
rlcal, globular. ^
Klots, m. block, stub, stock.
Klubb, 771. club.
Klubba, f. club, föra Jcluhhan, to
lead the discourse.
Kludd, n. daubing, -a, V. n. to blur,
to manage clum55ily, to daub, —are,
m. scrawler, dauber. — Jg, CL. blotted.
Klamp, m. lump. ciod. -ig, a. lum-
py ; clumsy, shapeless.
Klunga, f. cluster, crowd.
Klunk, nt. gulp, draught, -a 9 V. n.
to gulp.
Kluns, rn. dot, knob, -ig, a. sha-
pelesa; clotted. f bungler.
Klut, m. clout; T. sail, -are, m.
Klyft, Klyfta, f. cave, den, hole.
- af lök, clove.
Klyftig, a. cunning, subtle, -het,
f. cunningness, subtility.
Klyfvlla, V. a. to cleave, to split. -
ordf to be too nice in words, to split
hairs, -are, -ert, m. T. jib, gib.
Klys, -gatt, n. T. hawse, ankaret
är för klys, the anchor is a- peck.
-band, n. hawse - hooks, -propp,
m. hawse-plug.
Klå, v. a. to claw, to scratch, —da,
f. Itch, -dig, a. itchy, -mask,
W. handworm.
Klåpija, v. n. to bungle, -are, m.
bungler. — Grl, n. bungling work.
Kläcka, V. a. to batch.
Kläda ^ V. a. to dress, to clothe; to
cover; to become, to suit, — skott,
to be exposed to be shot, del klä'
der honom illa, it does not suit
him. — sig, to dress one's self. —
afsig, to undress one's self, to strip
one's self. — om sig, to change one's
dress. — pd sig , to put on. — ui\
Knapp
Sig, to disguise one's self. • ankaV'
tåget, to serve the cable.
Kläde, n. cloth; linen towel; neck-
cloth; handkerchief, kläder, pi. clo-
thes, raiment, attire, garment. -dräi?t,
m, dress, clothes, garb, fashion of
dress, —fåll, m. plait of a garment.
-Sborste, m, clothes-brush. -S-
fabrik, m. cloth- manufactory -S-
f argare, m. cloth -dyer -shand-
lare, m. draper, -skladning, f.
dress of cloth. — sllst, m. selvage of
cloth, -smal, m. tiny, -sväfvare,
m. cloth-weaver.
Klädljhängare, m. clothes-stand, rack.
-kammare, m. wardrobe, -mäk-
lare, m. fripperer. -nad, -niug,
f, suit; garment, clothing, apparel.
— sel , m. dres'sing , suit, apparel.
klädsel på ett tåg , T service.
-skåp, n. press for clothes -Ståud,
n. frippery.
EIäm||ma, f. press, strait, diföculty.
sitta i — , to be in great straits. -,
V. a. to squeeze , to pinch , to wring.
—ning, f. pressure, squeezing.
Klämta, v. n. to chime, to toll; to
ring the alarmbell.
Klänga, v, n. to climb.
Klänge, ru tendril, clasper.
Kläpp, m. clapper, bell-clapper.
Klättra, V. n. to climp, to clamber.
KlÖf, m. hoof; dorsel, dorser. -Sadel,
m. pauksaddle.
Klofver, W. clover, buok-bean; club.
Klösa , 1^. a. to scratch , to tear with
the nails. (to pat.
Knacka, v. n. to knocic gently, to tap,
Knagg, m. knag, knot, -lig, a,
knotty, knaggy, rough, rugged.
Knaka, v. n, to crack, -nde, n,
cracking, clapping.
Knall, m. report, loud noise, crack.
- och fall, all of a sudden, -a^
V. n. to make a noise, to thunder*
-guld, n. fulminating gold.
Knalle, f. bisket.
Knape, 7n. shield-bearer, squire.
Knapp, 772. head; pommel; top, but>
ton; chapiter (of a pillar): anther.
Knapphål
-häl, n. buttonhole, -makare, m,
button-raaker. -nål, m. pin.
Knapp, a. scanty, scarce ; feeble ; nar»
row; sparing, —ft, V. a, to pinch,
to stint, -het, f, scarcity. — t, ad.
scarcely.
Knapra, v. n, to gnaw, to knab.
Knai'ka, v. n, to creak, to streak.
Knarr, m. a peevish fellow, grumbler;
land-rail, corn* crake, -a, v. n, to
oreak, to streak; to grumble. -Ig",
a, peevish, -ighet, /. morosenes?,
peevishness.
Knaster, m. canister-tobacco.
Knastra, v. n, to crash, to grit.
Kneka, v. n. to fail upon one's knees.
Kneken, m. komma pä -, to go down
the wind; to be in a low condition.
Knekt, m. soldier; (i kort J knave.
-lön, f. pay.
Knep, n. trick, artifice.
Knif, w. knife, -blad, n. the blade
of a knife, -skaft, n. handle of a
knife, -slida, f, sheath for a knife.
-smed, m. cutler, -ras, v. a. to
fight with knives.
Knlp, n. pinch. - i magen, gripes,
colic, —a, V. a, to pinch, to squeeze ;
to catch, to gripe. — ihop, in, tilly
åt, to squeeze together, det kniper
ihop, it shuts, it closes, -slllg, a.
shrewd, cunning, —tång, f. pincers.
Knipplla, /. -e, n. bundle, fardel,
Knoga, V. n. to act tardily. [truss.
Knoge, m, knuckle.
Knop, m. T. knot.
Knopp, m. bud. -as, v, d. to bud.
Knorllja, f. curl, ringlet. -, V. a. to
curl. — ig, a. curled, curly.
Knorr, n, murmur, —a, V. n. to mur-
mur, to grumble, to growl, —hane,
m, gurnard. — Isk, a. morose.
Knoster, n. mail, beetle.
Knostra, v. a. to pound.
Knot, n. muttering, grumbling, -a,
V. n. to grumble, to growl.
Knota, f. bone, vertebra.
Kuoltrig, a, rough.
Knubbig, a. plump, full and smooth.
KnufT, m. push, shove, -a, v. a. to
Kobrygga 121
elbow, to justle, to pommel. -aSj
V. d. to be pushing one another.
Knuss||el, n. niggardliness, -la, V.
n, to be churlish, to stint. — laro*
m, niggard, churl.
Knut, m. knot; knout; corner, stå
i — , not to grow. — IgT, a» knotty,
full of knots, —sten, w. comer-stone.
Kny, n. hvarken knäpp eller kny,
not the least stir.
Knylhafre, w. tall oat.
Knyppla, v. a. to make lace.
Knysta, v. n. to mutter, to stir.
Knytjla, u. a. to knit, to tie; to clinch.
— sig, to cabbage. — af, to separate
by a knot. — fast, to tie fast. —
igen, to tie together. — in, to en*
close, to inwrap. — till, — åt , to
tie to. — upp, to loosen; to tie up.
-e, n. bundle, fardel, -ning, f,
knotting; knitting, lace, —nål, f,
knitting-needle, -näfve, m, fist.
Knåda, v. a. to knead.
Knåpa, v, a. to do leisurely.
Knä , n. knee, falla på -^t to kneel
down. -byxor, f. pL breeches.
-böja, V. n. to kneel, to bend the
knee, -böjning, f. -fall, n. kneel*
ing, genuflection, —falla, V. n. to
fall down on one's knees. — hund,
m. lapdog. —rem, m. shoemaker's
stirrup, -skål, f kneepan. — veck«
n. hock, hough.
Knäck, m. crack; a little ball, pellet.
-a, V. a, to break ; to bruise, -ebrod,
n. rusk.
Knäfvel, m, rogue, knave.
Knäpp, m, crack, fillip; snap; kniok.
—a, V» n. & a, to snap the fingers,
to fillip ; to crack; to strike (strings).
- igen, - ihop, to button. - ihop
händerna, to fold one's hands. -
upp, to unbotton.
Knöl, m, bump, knob, bunch, knot;
scirrhus. -Ig, a. knobby, -påk,
m. cudgel.
Knoppla, V, a. to make lace.
Knös, m. fellow, lad. en Hk -, a
rich cob.
Ko, f. cow. -brygga, f. T. booms,
122
Kofot
Komma
orlop, -fot, m. crow, -koppor,
f. pl. cow-pox. -stall, n. cow. stall.
Kobolt, m. cobalt.
Kock, m. cook, -mat, m. T. coo'ks
shifter. -pOJke, m. scullion.
Kofferdiyfartyg, -skepp, n, mer-
chantman.
Kofferuagel, m, belaying.pia.
Kofifort, m. coffer, trunk.
Kofta, f. a woman's short jacket.
Koger, n. quiver.
Koj, m. cabin, -te, m. bed in the
Koja, f. cottage. [cabin.
Kok, n. potfull , as much as may be
boiled at once, —a, V. a. & n. to
boil. — bok , f. book of cookery.
— Orska, f. woman cook, cook-maid,
cook, -het, f. boiling hot. -koiist,
f, cookery, -kiirl, n. cooking-vessel,
boiler, —salt, n. common salt.
Koka, f. clod, clot.
Kokard, m. cockade.
Kokosnöt, /*. cocoa-nut.
Kol, n. coal, charcoal, —a, V. a. to char,
to make charcoal, kola sig , to coal.
-are, m. charcoal-bumer. — ax, 71.
blighted ear. — bod , f. coal - house.
-dam, -mjöl, n. coal-dust, -flo,
m. horizontal layer of coals, —hand-
lare, W. crimp, -mlla, f. coalery.
—OS, n. steam of coals. — OXld, m.
carbonic oxid. — rj'SS. ^. coal - cait.
-skepp, n. -skrinda, f. collier.
-stybbé, n, coal-dust, stack, -svart,
a. coal-black. -Syra, f. carbonic
acid, -trast, w. black-bird, -ämne,
n. carbon.
Kolf, m. buttend, bolt, dart; retort.
Kolik, m. colic, gripes.
Kolja, f. haddock, cod.
Kollationera, v. a. to collate.
KoUoglla, m. colieage. -iam, n. col-
lege, lectures; board.
Kollekt, rn. collection, collect. -6r,
w. collector.
Kolljler, m. staggers, frenzy, -ra, V.
n. to be seized with a frenzy, to have
the staggers, -rig, a. having the
staggers ; frenetic.
Kollet, m. jerkin.
Kolm, fn. Bovey coal.
Kolna, v. n. to coal.
Kolon, n. colon.
Koloni, f. colony, settlement, -fil, O.
colonial- — SCra, v. a. to colonize.
Kolonn, m. column, -ad, m. colon
nade.
Koloqvint, f. coloquint, bitter-apple.
Kolor(|atur, f. coiorature. -era, v.
a. to color. — ist, m, colorist. —It,
771. colouring.
Koloss, m. colossus. — al, a. colos-
sean, gigantic. (newsvend<iro
Kolportor, m. pedlar, bookhawkero
Kolt, m. gown of a boy, jam, coat.
Kolumn, m. column, page.
Kombinera, v. a. to combine.
Komedi, f. comedy, play, -ant, m^
comedian, player. — antska, f. ac-
tress.
Komet, 771. comet, blazing star»
Komma, n. comma.
Komma, v. n. to come, to arrive, to
draw near. — af^ to descend from ;
to come ofif, out of. — af sig, to go
to decay, to decline. — af sig i tal,
to be at a nonplus. — an på, to
depend upon. — att, to make, to set»
to prevail. — hort , to be lost. —
efter, to come after; to succeed; to
be efter. — efter något , to come
about a thing. - emellan, to inter-
vene. — emot, to come to meet. —
fort, to come forth. — fram, to ar-
rive; to come forward. — fram med,
to produce, to exhibit, to start, to ad-
vance. — före , to outrun ; to come
before. — ifrån , to come from , to
come off. — igen, to corao back. —
igenom, to come through. — ihop,
to aasemble , to meet. — sig ihop,
to fall in with another. — ihåg , to
remember. — in, to come in , to en-
ter. - in med, to give in. — med,
to come along; to bring along with.
— ned, to come down ; to be brought
to bed. — ofoanpd, to come on tho
top, to come above. — omkring, to
turn about. — på, to get ui-on, to
mount ; to hit; to turn upon; to catch,
Komma
Konstmakare 123
to surprise; to cost, det kommer pd
ett utf it is all one. — till, to come
lo ; to tum to ; to pass , to happen ;
lo become. — till sig , to recover
one's senses. — tillhaka, to return.
— undan, to come off, to slip away^
— upp, to come up, to mount; to
rise. - upp emot någon, to match
one. — upp med, to propose, to in-
vent, to introduce. — ut, to be pu-
blished : to spread , to take air. —
utur, — ur, to come out. - ur con-
cepterna, to be nonplused. — vid,
to touch. " åt, to come near; to
catch at, to be able ; to reach, to come
to. — äter, to return, to come again.
— öfver, to come over, to come by;
to meet with; to seize.
^0111 ma, V. a. to make, to set, to
prevail. - någon att skratta, to
make one laugh. — sig-, to recover;
to happen. — sig före, to recover;
to mend; to come to.
Komm||and0 9 n. command; detach-
ment, —endera, v, a. to command,
to order.
Kommers, m. commerce, trade.
Kommissljarie, w.commissary. -bröd,
n, ammunition-bread. — ioil, m, com-
mission, committee, -ionär, m, com-
missioner, agent.
Kommod, m. chest of drawers.
Kommun, m, commune, parish. ->al,
a. communal, ^icera, v. a. to com-
municate. — , V, n, to receive. the
Lord's supper.
Kompani, m, company, partnership.
Kompass, ?». compass, -ros, -skif-
Ta, f, the fly of the compass. -Strek,
n. rumb.
Komplett, a. complete, -era, t;. a.
to complete, to supply, -ering", f,
completion. (cate.
Komplicerad, a, complicated, compli-
Kompliment, m, compliment, cour»
tesy. -era, t^. a. to compliment.
Kompojlnera, v, a. to compose, -nist,
m. con)po3er.
Komproymottera, v. a. to compro-
ipit. -miss, m. compromise, award.
Kon, m. cone. — fsk, a. conic.
Kona, f, strumpet.
Koncept, n. concept, sketcli. förlora
conceptema, .to foe at a nonplus.
-papper, n. copy-paper.
Koncert, m. concert.
Kondensator, m. condenser.
Kondition, f, condition; situation,
place, -era, V» n. to serve, to hold
a situation* —erad, a. conditioned.
Konditor, m. confectioner, -i, n, con»^
feotionary.
Konfekt, m, confect, sw^eetmeat, comfit.
Konferens, m. conference, parley.
Konflskjlation, f, seizure, -era, v.
a, to confiscate, to seize.
Konfrontera, v. a. to confront.
Konfas, a. confused, confounded.
Kongress, m. congress.
Konjak, m. cogniac, french brandy.
Konjug||ation, /". conjugation, -era^
V, a. to conjugate.
Konjunktur, W. conjuncture, crisis.
Konkav, a. concave, -itet, f, coo*
cavity.
Konkordans, /".concordance.
Konkurr||ens, f» concurrence, corapco
tition. -ent, m. competitor, -era^
V. n, to compete with.
Konkurs, m. concourse of creditors,
bankruptcy. — massa, f. bankruptcy-
effects.
Konnossement, n. bill of lading.
Konservera, v, a. to conserve, to pro*
serve.
Konsignation, f. conslgment.
Konsistllens, f, consistency. -oriuHi,
n. consistory.
Konsol, m. console ; pier- table. -Idera»
V. a. to consolidate.
Konsonant, m. consonant.
Konst, /■. art ; artifice; trick, -gjord^
a. artificial.» -grepp, 71. knack;
trick, artifice, -handlare, m. dealer
in works of art; print-seller. — igj Ö»
artful, skilful, artificial; odd, strange.
—kabinett, n. cabinet for curiosities.
—la, V, n, to use tricks, to practise
indirect methods^ —lad , a. affected.
I -lös, a. artless, -makaro*, m.,
124 Konstmästare
Kors
juggler ; intriguer. -mästare ^ m.
engineer, —när 5 m. artist, artisan.
-ord, n. technical term. -rik, a.
ingenioug, artful, skilful.
Konstapel, W. constable; gunner.
Konstellation, m. constellation, aster-
Konstitution, m. constitution, fisra.
Konsul, m. consul, —at, n. consulship.
Kousnment, m. consumer.
Kontant, a. ready, lo ready money.
Konto, n. account.
Kontor, n. counting-roonit office. — Ist,
m. clerk.
Kontra||band , m. contraband goods.
—bas, m. thorough-bass; (instr.)
double baas. — dans, tn. contra-dance.
-lient, m. contractor, -hera, v. a.
to contract, to stipulate, -märke,
fl. (på teatern' etc.) check, -order,
fln. countermand, -punkt, m. coun-
terpoint-
Kontrakt, a. paralytic, palsical. -,
n. contract, convenant.
Kontrast^ w»» contrast, -era, v. n.
I to contrast, to set off.
Kontroll, m. control, -ör, m. con-
Kontur, m. outline. [tro! ler.
Konung, Kung, m. king; T. re^ulus.
-ahus, n. royal family, -am akt,
f, royal authority, -amord, n. re-
gicide, -amördare, m. regicide.
-arike, n. kingdom, -spira, f.
lousewort. — slig, a. royal, kingly.
Kopi||a, f. copy, -era, v. a. to copy.
—st, 7W. copier, transcriber.
Kopp, m. cup. -a, v. a. to cup, to
scarify. — glas , n. cupping - glass.
-horn, n. cupping-horn. -jern, n.
scarifier.
Kopplla, f. pock, pustule, "koppor t
pl. smallpox, -ympniug, f. inocu.
latioD of the smallpox. — urr , n.
pockhole. -ärrig, a. pitted with the
smallpox.
Koppar, m. copper, -äktig, a. cop.
perish, bra^^ssy. —erg, m. verdigrise.
-grufva, f. copper-mine. -haltig,
a. coppery, -kärl, n. copper-vessel.
-malm, m. copper-ore. -myut, n.
copper- coin; -Orm y m, blindworio ;
the serpent of brass. -press, W.
rolling-press, -rök, m. ashes con-
taining copper, -slagare, m. cop.
persmith, brazier. -Stlck , n en-
graving on copper, print, -stickare,
«2. engraver, -tryckare, m. copper-
plate-printer, -tråd, m. copper-wire.
Koppel, n. couple, -bräde, -spel, n
back-board.
Koppl||a, V. a. to couple. -, v. n. to
pimp, to pander, to bawd, —are, m.
pander , procurer. — eri , n. bawdry.
-erska, f. procuress.
Koppskatt, m. head-pence, capitation.
Kor, n. chorus, choir, quire; chancel,
choir. — al, 771. choral-song.
Korall, m. coral, -fiske, n. fishing
of corals. — mOSSa, f coralmoss,
coralline.
Korf, m. pudding, sausage." -horn,
n. funnel used in stuffing puddings.
Korg, ra. basket, få korgen, to get
the basket, to meet vith a refusal.
-pil, m. osier, -stol , m. wicker-
chair, -säng, /. wicker-bed.
Korinter, pi. currants.
Kork, m. cork; stopple of a bottle.
—a, V. a. to cork, to stop with a kork,
-ad, a. dull, stupid, -skruf, m.
corkscrew. — skärare, m. corkoutter.
-sula, f. corksole. -träd,w. corktree.
Korn , n. barley ; corn ; grain . sight.
-blick,-blixt, n. lightning, -blom-
ma, f. cornflower, blue bottle, -bod,
f, granary. — bräuvin, n. cornbrandy.
-bröd, n. barley-bread, -gryn, n.
barley -groats. — ig> 0. granulary.
-jude, m. cornjew. -knarr, m.
corncrake, -lärka, /".bunting.-mask,
771. cornworra, mite, —mjöl, n. barley-
flower, -skrika, /. jay.
Korp, 771. raven.
Korrektur, n. correction ; proof, läsa
— , to. correct the preaa. —ark , n.
proof. sheet, —läsare, 771. corrector.
Korrespondllens, /. correspondence.
-era, v. n, to correspond.
Korridor, m. corridor, gallery.
Kors-, n. cross; crossbar; loin, reins;
orois, Afflieti«o, calamity. -, i. grant
EorsT)and
Krasa
125
me m«roy! bless me! -band 5 n.
crossband. -båge, m. ogive, -bä-
rare, m, cros3bearer; sufferer, -fa-
lare, m, crusader. — fisk, m. ruddy
purple sea-star. — formig", a. cruci-
form , orosöwise. — f iista , V. a, to
crucify. — fästning* ^ f, crucifixion.
-gång, m, crosswalk, -kål, m.
burwort, pilewort. — messa, f. holy-
rood - day. —näbb , m. crossbeak.
-riddare, m. knight of the cross.
—snitt, n. crucial incision. —Spin-
del, m. hazelspider. -tecken , n,
sign of the cross, —tag, n. crusade.
-verksbyggnad, f. house built with
timber and bricks. — vis, ad. cross-
wise, across. — väg, m. cross way.
Korsa, v. a. to cross, to sign with the
cross. - ofver, to cross out. — sig,
V. r. to cross one's self; to bless one's
self; to take care and pay one's self,
to right one's self.
Korsar, m. corsair.
Korsett, m. corset, jumps, bodice.
Kort, a. short, brief, concise. — om
hufvudety hotheaded. Vinan -, ere
long, komma till korta, to come
short. -buk,7?i. marmotfish. -eligen,
ad. shortly, briefly, in a few words.
—hot, f. shortness, brevity, concise-
ness. -Synt, a. shortsighted, -synt-
het, f. shortsightedness.
Kort, n. card, spela -, to play at
cards, —blad, n. single card, leaf.
-fabrikör, m. cardmaker. -lek,
m. a pack of cards, -papper , n.
paste-board. -Spel, n. card-playing,
game of cards. -Spelare, m. player
at cards.
KOS, f. way. gä sin — , to go away.
—a, f. course, way.
Kost, m. fare, board, -föraktare,
m. despiser of common fare, dainty
feeder. -gängarc,77l. boarder, -håll,
n. board, table, —lag, 71. company
at table, -penningar, m. pL board-
wages.
K0St|[a, V. a. to cost. - p^, to be-
stow cost upon. — Ut y to expend.
—bar, a. costly, precious. — fti, a.
cost-fi-ee. -lig, .a. costly; rich, dainty;
sumptuous. — nad, f. charge, expense.
-nads förslag, n. estimate, -sam,
a. chargeable, expensive, costly.
Kostyra, m. costume, -era, v. a. to
dress.
Kotlett, m. roasted rib: cutlet, chop.
Kotte, m. cone.
Koxa, v. n. to look, to gaze.
Krabat, m, devil of a fellow.
Krabba, f. crab.
Kraf, n. pretension, claim, demand.^
Krafla, v. n. to crawl, to grope.
Krafs, 71. trifles, things of no moment.
-a, V. ,d. to scratch. - åt sig , to
draw to one's self.
Kraft, 771. vigour, force, strength, power.
laga — , legal sanction, i — af, by
virtue of. -full, -!g, a. powerful,
energetical, efficacious. -1ÖS, a. pow.
erless , ineffectual, -lösliet , f. ira»
potence , invalidity , ineffectual ness.
-Ord, n. energetic word. -SOppa,
f. gravy soup. -Vnnnen , a. legal
Krage, m. collar, cape; top.
Kragilsten, m. corbel, -stöfvel, m.
top-boot. [wretch.
Krake, m. lumber; bad horse; poor
Krakel, n. brawl, quarrel.
Krakmandel, m. cracking almond.
Kram, a. bailing, sticking. — snö,
wet snow.
Kram, n. goods, merchandise, det
tjenar i hans -, tiiat will serve his
turn, -bod, f. shop, -handel, m,
mercery, -handlare, m. mercer.
Krama, v. a. to squeeze, to press, to
strain.
Kramp, m. cramp. -a, f. cramp,
crampiron, staple, -aktig, a. spas-
modical, -flsk, m. cramp-fish, tor.
pedo. —hosta, f. convulsive cough.
-åder, f. varix. [m. T. cat-head.
Kran, m, crane, lock -cock, -balk,
Krank, a. sick.
Krans , fn. garland , wreath ; cornice.
—a, V. a. to wreath, to crown.
Krapp, m. madder.
Kras, ad. asunder, in pieces, —ft, t?
71. to crackle.
126
Krasla
Krok
SrasljJA^ V. n. to labour under some
difficulty. - sig fram, to make a
pc^or shift to live, —are, OT. .valetu-
dicarian, — i^j a. feeble, decrepit.
— ighetj /. weakness.
Krasse^ m, eresa, dittander.
KratSy m. scraper; wad-hook, worm;
gunworm. —a , v, a. to scour with
6 worm. — kläde, to nap. — ull,
- to card. — ut , to pull out with a
worm, —borst©, m. acratohor.
KratS, n. waste, rubbish (of metal).
Krattftj f. rake, —j V. a. to rake, to
scrape, to scratch.
Kravel, n. carvel-work, caravel.
Kraxa, v. n. to crow, to caw.
Kreatur, n. creature, animal.
Kredit, tti.. credit, pä — , upon credit.
—era, v. a. to credit; to give on
credit, — iv , n, credentials , letter of
credit.
Krets, m. circle, sphere, orbit, -lopp,
n, circular course, ciroulation.
Krevera, v. n. to burst.
Kri, n. T. gripe.
Krig", n. war. -a, V. n. to war, to
make war. * -aiide y a. belligerent.
-are, m. warrior,, -isk, a. warlike,
martial.
Kri^silaga, f. military discipline, -ar-
tiklar, 77». yl. martial law. -folkj
71. soldiery, troops, forces, -fot, 771.
state of war. -fållge, m. prisoner
of war. -förklaring, f. declaration
of war= -förnödenhet, f. anomu-
nition. — g^ud, vi. god of war, Qlars.
-gärd, -hjelp, r/l. contribution of
war. -hjelte, m. hero, -här, 771.
arruy, host, '-kamrat, VL, fellow-
soldier, -kassa, f, military cusli.
-knekt, 771. soldier, -kollegium,
n, war-olfice. -konst, f. military
art. -kostnad, f. expenc&s of war.
—lag , 77i. law of war , martial law.
-lycka, f. chance of war. -niakt,
m. array, -man, m. warrior. -putS,
n. stratagem. -rUStning, f, military
preparation, -råd, n. council of war;
counsellor of war. — rättj n. court-
martial, -skepp, /*. man of war,
ship of war -skola, f. military
school, -ståndet, n. tho military
state, -tid, 7/1. time of war. -tjeiist,
f. service, military expedition, -tåg,
71. campain. —vetenskap, f. science
of war. -väsende, fi. military affairs.
-Öfning, f. military exercise.
Krikon, 71. bullace.
Kring, pron. about, -bjuda, v. a.
to hand round, -bygga, v. a. to
build round about, —bära, v a. to
carry about, -böjd, a. spiral, -fa-
rande, a. itinerant, rambling, -flu-
ten, a. surrounded by water. -hvärf«
Ta, 17. a. to surround, to beset, -lig-
gande, a. lying round about, -räu-
na, V. a. to invest, to beset, -segla,
V. n, to sail round, -segling, f.
circumnavigation, -sjllka, f. turn-
sickness, -skansa, v a. to intrench
all around, -skansuiug, f circum.
vallation. -Skodd, a. shod on four
feet , encompassed . edged ail around.
—skära, V a. to round, to restrain,
to limit, -sprida, v. a, to spread
abroad. -Spridning, f dispersion.
-strykande, a. va^dbond. -stänga,
V. a. to enclose. -VHudrande, a.
travelling about, itinerant.
Kringla, f. cracknel.
Krisk, a. somewhat sour or sharp.
Kristall, m. crystal, -glas, ti cry.
ötal-glass; crystal drinking-glass -isk,
a. crystalline. -Isera, V. a. to
crystallize. -isering, f. crystalli-
zation.
Kristllen, if. & a. christian, -endoni,
771. Christianity, christianism. -eilhet,
f. Christendom. -Hg, ö. christian.
— na, V. a. to christen.
Krita, f. chalk. -, v a tu chaiu.
Kriti||k, f, critic, -kast, 771. fault-
finder, -ker, -kus, m. criticiser, re-
viewer, -sera, v. a. to criticise, to
censure. — sk , a. critical , captious,
Krittil, 771. tumour arising on the neck
Krog, 771. alehouse. [and throat.
Krok, 77». hook; angle, Asking -book;
Krokbent
Kråkris
127
CTOolcedness, curvature, compass, bend.
-foent, a. crooklegged. -Igj «•
crooked , bent , curve. — i^t 9 ad.
crookedly. ~llniO, f, curve, curve
line, -na, V. n, to grow crooked,
to crook, to bend, -näbb, m. ja.
biru. -näsA) f, acquiline nose, hook-
nose. — ryggig", a. crookbaoked,
hunchbacked, -rygglghet, f. gib-
bosity. — vägj m. crooked way, round-
about way.
Krokodil, m. crocodile.
Kroll-lilja, /". Turk's cap.
Kronlla, f. crown ; corona, -blad, n.
petal, -gnld, n. base gold, -hjort,
m, hart. — prins, Wl. prince royal.
-ptinsessa, f. princess royal, -ält-
Skocka, f. artichoke.
Eronoljbefallningsman, m. bailiff.
-betjent, m. constable. -gOds, n.
the king's domain, -hemmall, n.
crownland. — märkO, n, crownmark.
-tjuf, m. peculator, -tjufuad, f.
depeoulation. -utskylder, m. pi.
taxes paid to the government. — värdi,
n. a prico fixed by public authority.
Kronisk, a. cronic, cronical.
Kropp, m. body, -sbyggnad, /".
complexion, -sdel, m. a part of the
body, member, -skraft, f. bodily
strength. — sllg, a. bodily, corporeal.
-Splikt, m. -SStraff, n. corporal
punishment. — ås , m. the top of a
house.
Kroppdufva, f. cropper.
KrOSSlla, v. a. to bruise, to crack, to
crush, to fracture, to crash, —ning,
f. bruise, contusion.
Krabb||a, f. manger, crib, -bitare,
m. crib-biter.
Kruk||a, f. pitcher, pot, jar, urn ; cow-
ard; creeper, wood-pecker. — makaro,
m. potter, -makarelera, f. potter's
clay, -russin, n. jar-raisins.
Krull, m. very bad tobacco.
KruUig, a, crisp.
Krum , a, crooked ; T, compassing.
—cirkel, m. callipers, spherical com-
passes, —holts, —hult, n. compass-
timber, -språsig, * . curvet, caper.
Krnmpen, a. shrunken, contracted.
Krus, n. mug"; ruffle; flounce, compli-
ments, utan — , without ceremony.
-a, V. a, to curl. — , V. n. to use
too much compliments, -bräde, n.
graining-board. -bär, n. gooseberry.
— erlig, a. ceremonious, -flor, n.
crape, -hufvud, n. curly head ; odd
fellow, -ig, a. curled, -jern, n.
curling-iron, —kål, w. crisped cole-
wo/t. -mynta, f^ balm-mint, raackrel-
mint, —sablad, m. succory.
Krnt, n, gunpowder, -bruk, n. pow.
dermill. — durk, m. powder-room.
-fräsare, m, squib, -horn, n,
powder-horn. — hus , n. powder-
magazine, —kammare , m, room
for powder, —mått, n. shot-charger.
— Slanga, f. train of gun -powder.
-torn, n. powder-magazine. — Yagn^
m, gunpowder-cart.
Kry, a. lively, brisk, pert.
Krycka, f, crutch.
KryddIJa, f. spice, condiment. — , V. a.
to spice, to season, -aktig, a. spicy,
aromatic. — bod , f. grocer's shop.
-gård, m. kitchen-garden, -kram-
handel, m. spicery. -krämare,
m. grocer, —låda, f. spicebox. —nej-
lika, f, clove, -peppar, m. au-
spice, -påse, m. sweetbag. -qvast,
m. nosegay, -té, n. herb-tea.
KrympJIa, v. a. to sponge. -, v. n.
to shrink, to crimple. —ling, m.
cripple, -ning, f, sponging; shrink-
ing, contraction.
Kryp) n. vermino, little reptile or In-
sect, —a, V. n, to creep; to crawl;
to cringe, -böna, f. french bean.
-djur, n. reptile, -hål, W. creep,
hole, shift, -skytt, m. poacher.
Krysslla, v. n. to cruise, -are, m.
cruiser, —rå, f. mizzen-topyard. -se-
gel, n. mizzen-topsail. -stång, m.
mizzen-topmast.
Krystija, V, a, to squeeze, to press.
- sig, to strain one's self, -nilig,
f, squeeze, pressure.
Kråklja, f, crow, -fötter, m. ^?.
pothooks, scxavvl. -lls.» «. crake-
128
Kråkärt
Kunbar
berry, black orowberry. —ÅYt^ m.
tnfted vetch.
Kråma sig", v. r. to bridle, to look big.
Krångljel, n. trouble, trick, shift, -la,
V.n. to play tricks- —lare, ra. cheater,
shifter, —lig 9 CL. trickish , intricate.
Krås, n. frill, ruffle; tripes.
Kräftilft) f. crab, crawfish , T. cancer.
— ftktig^ —artad, a. cancrine ; can-
cerous, —gång", W. retrograde move-
ment. gå kräftgången, to miscarry.
-klo, m. cla-w of a crawfish. — skada,
f. cancerous affection . inveterated vice.
-smör, n, crabs butter. -steD,
m. crab's eye. — sår , n. cancerous
ulcer.
Kräfdstinn , a. high in the instep,
haughty, arrogant. -va, f. craw,
Icrop , gizzard. -, V, CL. to demand,
to require.
Kräk, n. little creature, reptile.
Kräkljas, v. d. to vomit, -niedol,
n, vomit, emetic, -pulver, tl. emetic
powder. -rOt, /. ipecacuanha. —Salt,
n. emetic tartar.
Kräk la, /. twirling-stick.
Kräla, v. n. to crawl, to creep.
Kxamallre , m. shopkeeper, retrailer.
— eri, n. shopkeeping, mercery.
Krämplla, f. complaint, ailment, in-
disposition, -ig 5 a. sickly , indis-
posed.
Kranglla, v. a. to heel, to heare down.
-, V. n, to heel, to leefall. —ning,
f, careening; heeling.
Kranklja, v. a. to violate, to mortify,
to infringe; to defiour, to debauch;
to corrupt, to invade, to derogate
from, —ning, f. violation, infringe-
ment; debauching, stupration.
Kraslllig, a. delicate, dainty. — llghet,
f. delicacy, daintiness- -magad, a.
dainty ; squeamish.
Krogljave, m. alehousekeeper. -eri,
W. alehousekeeping.
Krok'ila, v. a. to bend, to make crooked.
— sig. to wind, -ning, f, winding,
turning*; curve, eurrity.
Krön, n. crest.
Kran'ja, u. a. to crown; fmdtt, mdl
ocji vig t J, to gauge ; (trm), to mark.
-ing, f. coronation; gauging.
Krönika, f. chronicle, -skrifvare,
rti.. chronicler.
KrÖS, n. mesentery and intestines of a
calf, tripe. — Saft, m. gastric juice.
Knb, m. cube, -ikniått, n. cubic
measure. — ikrot, f. cubic • root.
— isk, a. cubic.
Knbb, m. block, -hvete, n. duck-
Knbeber, m. cubeb. (bill-wheat.
Kudde, m. cushion, pillow.
Knfr^, V, a. to check, to curb, to -sup-
press, to subdue.
Kngellack, n. round lac.
Kugglla, V, a. to cog, to cheat; to
pluck. — e, m. cog. -bjul, n. cog-
wheel, (cow, to annoy.
Knjon, m. coward, ^era, v. a. to
Knl, m. T. fair wind.
Knljja, fojien, cave, cavern; ball, globe,
sphere; bullet, shot; ballot; bump.
-back, m. T. shotiocker. -form,
171. buUetmould. -formig, a. glo-
bular, —spruta, f. mitrailleuse.
Knlen, a. chiU, chilly, bleak.
Kuliss, m. side-scene, slip, wing.
Knll, m. brood, hatch, barn af förste
kullen, children by the first marriage.
Knll, ad. down, -bytta, f. somer-
set, flying top over tail.
Knlle, m. crown, top; hillock.
Kullerstenar^ m, pL roller», bowlder-
stones.
Kullfallande, n. falling down.
KuU^lla, V. Ö. to fell, to cut down.
KuUig, a. hilly, hilled; hornless.
Kullkasta, v. a. to overthrow, to
overturn , to subvert ; lo disannul , to
Kullopp, n. T. barrel. [defeat.
Kullrjla, t;. a, & n, to roll, -ig,
a. round, convex, »ighet, f, round-
ness, convexity.
KultiTCra, v. a. to cultivate.
Kultje, m. breeze, a gentle gale.
Kultur, f. culture, civilization.
Kummel, n. a mark to direct naviga
tors, -tunna, f, T. canbuoy.
Kummin, w. cumin, caraway.
Kuubar^ a. cotoriQos, kiKm-n.
Kund
Knnd^ m, customer.
Kundvaktare, m. T. waistrope, boat's.
Knngr etc., s. Konnngr etc. fguy.
KungÖrjja, v. a. to make known, to
notify, to declare, to publish, to ad-
vertise, —else, f, publication, notifl*
cation.
Kuinilia, v. n. & a, to can, to be able,
to have power; to know, to under«
stand. ~ig, Ö8. known, notorious;
intelligent, skilled, cunning,
Kunskap, f, skill, knowledge; notice,
information, intelligence. — ftj V. Ct.
to spy, to scout, —are, m. spy, scout.
Kup||a, f. a round protuberance, boss ;
case, box. -, V. a. to mould. —
växter, to lay earth round the stem
of a plant, -ig', a. bossed, bellied;
concave.
Knpong", m. coupon, dividend-warrant.
Knr, m. cure; centry-box; coverture,
tilt, -släde, m. a covered sledge.
Enra, v. n. to juke.
Kurant, a. current.
Kura||tel, n. guardianship, -tor, m.
curator, guardian, trustee; assignee of
a bankrupoy.
Kuybits, m. gourd.
Kurfurste, m. elector, -ndome, n.
Kurir, m. courier. [electorate.
Kurra, f. dungeon.
Kurra, v. n. to rumble, to croak.
Kurs, m, course i exchange, course of
exchange.
Kursivstil, m, T, italic letters.
KurtagO, n. brokerage.
Kurtis, m. caressing, -era, V. a, to
flatter, to coax.
Kusa, kuscha, v, n. to crouch, to
Kusin, m. & f. cousin. [lie down.
Kusk, m. coachman, —ft, v. a. to
coach, to drive a coa'ch. — omkring,
to post about, -bock, 771. coachbox.
Kuslig, a. gloomy.
Kussa, f, blenny.
Kust, m, coast, shore, -bevarar©,
771. guardship. -fftrare, m. coaster.
Kustod, m. T. catchword.
Kutryggig, a. humpbacked. [cutter.
Kutter, w. cutter, -brigg, m. brig-
Swedish'English DicU
Kyssa
129
Knttra, v. n. to croo, to ooo.
Kuvert, n. cover, envelope; knifd and
fork, -era, v. a. to envelop.
Kyckling, m. chick, chicken, -^hona»
f. clucking-hen.
Kyffe, n. hut, hovel.
Kyl|la, f, coolness, ohillness. —, V. CI.
to cool, to chill, -fat, n. keel-fkt,
cooler, -ig, a. chilly, -slä, v. a.
to take the chill off. »sår^ n, chil-
blain, kibe.
Kyller, m. buff waistcoat, -färg, m,
martial ochre, yellow ochre.
Kylsa, f. cluster, bunch.
Kyndel, m. savory, summer-savory»
-smessa, f. candlemas.
Kynne, n. temper of mind, disposition.
Kyp, m. coop ; dier's tub, boiler, -are,
771. wine-cooper, cooper ; waiter. — 6rtj
m. twills, -ra, v. a. to twill.
Kyrassier, m. cuirassier, troop«r.
Kyrka, f. church.
Kyrkoljbetjent, m. clergyman, -bok,
/". churcli-book. -bänk, m. church.
bench, pew. — bÖn, f. common prayer,
-falk, m, kestrel, -fäder, m. pi,
fathers, -föreståndare, m. church.
warden, -författning, f, church,
ship, —gods, 11. ohurohiand, income.
—gång, m. going to church ; church-
ing. Jungfru Marie -, the purifi.
cation of Saint Mary, -gård, m.
church-yard; cemetery, -herde, m,
parson, rector, -llistorle, f. eccle.
siastio history, -lag , m. canonlaw.
-möte, n. council, synod, -ord»
ning, f. agenda, ritual, chucch-dis.
oipline. -plikt, m. penance; church,
fine, -rån, n. sacrilege, -skrud.
m. church-attire. -Stadgft, f. church-
ordinance, canon. —Staten» W. tho
pope's dominion. — stol, m. pew.
-tagning, f. churching, -tjufnad,
f. sacrilege. — tOrn, n. churchsteeple.
-väktare, m. sexton, beadie. -vard,
m. church- warden, -väscnde, W.
ecclesiastical giffairs. —år, 7i, eccle-
siastical year.
Kysk, a. chaste. -Iiet, f, chastity.
Kyss, m, kiss, buss, -a, v, a. i«
130
Kyssas
Kärlighet
kiss, t« bn». -as 9 V. d, ta kisi
etich other.
Kådlla, f. resin, gum. -aktig, ~Ig,
a. guramy, resinous.
Kåk, m. whipping.poit. -stryKa, v.
a. to fustigate, -strykning, f.
lashing, fustigation.
Kål, ra, cabbage, -blad, n. cabbagtt.
leaf, -frö, 71. cabbage-seed. -gårii,
n. cabbage. garden. -liufvud, 71.
cabbage -head. -rabS, m. turnip-
cabbage. — rot, »Ti. turnip - rooted
cabbage. -StOCk, 7W. cabbage-stalk.
Kåpa, f, cope, a short cloak.
Kåpllgräs, w. -ört, f. lionpaw.
Kår, 771. corps, body.
Kåre, m. breeze. ^
Kåt, a. libidinous, lewd, lasoivous, goat*
ish. —het, /. lewdness.
Käbbjjel, n. squabble, petty quarrel.
—la, V. .71. to squabble, to quarrel.
Käck, a. brave, brisk; able, -het,
f. bravery, stoutness, alacrity.
Käfling , ' 771. small roundish billet of
wood.
Käft, m, jaw, chap, chop.
Kägelljbana, f, bowling-green, skittle-
ground. — formig, a. conical, coni-
form, -klot, 71. bowl, -lek, m.
a set of ninepins. — Spel, n. nine-
pins, play at skittles.
Kägla, f, cone; piij, skittle, spela
käglor, to play at ninepins.
Käk, 771. jaw. -ben, n, cheekbone.
Källja, V. n, to freeze, to congeal.
-drag, n. the thawing of the earth
in spring, -e, 771. frost, -ning, f,
congelation.
Kälkborgare, 771. cit, mMn citizen.
Kälke, m. sledge.
Käll||a, /. fountain, spring, source.
-frö, n. common frog, -krasse,
771. water- cresi. -salt, n. pit -salt.
-språng, 71. fountain-head, well-
spring. — yatten, n, spring • water,
fountain-water.
Källar||6, tti. cellar; tavern, -hal 8,
771. raezereon, spurge-laurel. — lucka,
f. cellar-door, -mästare, 771. tavern-
keeper, butlar. -Stoga^ /. room for
gtttsti. -svale, m. penthensa of a
cellar. -SVen, m. tapster, drawer.
Kalt, n. botheration, -a, v, n, to
bother.
Kältring, 771. wretch, rascal, scoundrel,
Kämplia, v, n. to contend , to contest,
to vie, to struggle, -ande, n. con.
tention, struggle. -6, 771, champion,
wrestler.
Kängor, f. pL buskins, half-boots.
Känguru, tti. kangaroo.
Kiinn|!a, v. a. to know, to discern; t©
understand ; to f«el ; to try ; to handlt.
— en skyldig, to find one guilty. —
efter, to try ; to search after, to look
after, det känner efter, it puts one
hard to it. — för sig , - sig före,
to grope oneV way. — igen, to know
again. — miste, to mistake. — på,
to feel; to try, to taste; to discern
by. — till, to feel. — dt sig, to
appropriate to one's self, kännas vid,
V, d, to own. —are, m. connoisseur,
knower. -bar, a. sensible, -edom,
771. knowledge. -emärke,-etecken,
n. mark, token, sign, character, -ing,
f. feeling. — Spak, a. quick of knowing.
Känsel, tti. feeling, touch, draga -
på någon, to recollect one.
Känsl|{a, /. feeling, sensation, sense,
sensibility., -ig, a. sensible. -Ighet,
f, sensibility, -ofull, a. sensible.
-Ofuilhet, f. sensibility. -0IÖS, a,
insensible. — olöshet, f. insensibility.
-OSam, a. sensible, tender. -OÖlU-
het, f. sensibility, tenderness.
Käpp, m, stick, staff, cane, -band,
n. cane-ribbon, —knapp, 771. cane»
head, -rapp, n. -släng, 771. stroke
with a stick.
Kär, a. dear, beloved, agreeable, sweet,
pleasant ; enamoured, smitten with love.
vara - t, to be in love with, hdlla
' -, to cherish, to be fond of. det är
mig kärt, I am glad of it. -aste,
?7i. lover, sweetheart, -esta, f. sweet-
heart, mistress, love, -koninien,
ad. welkome. -ligj a. amorous;
amiable, kind, -lighet, f. kindness,
fondness.
Kära
Karlla, v. n. to sua another at law, to
indict, -an, -ande, n. action ente-
red. -ailde, m. & a. plaintiff, in-
dicter. -OniåJ, n. action, indictment,
cause, impeachment.
Karf, a. rough, harsh, -liet, f. harsh-
Iviirfre, in, sheaf. [ness, roughness.
Käring, f, old woman, hag; balistes.
^aktig*, a. womanish, effeminate.
-krok, m, foil, trip, -saga, f.
tale of a tub. -tänder, f.pl. birds.
Kärl, n. vessel. foot-trefoil.
Kärlek, m. love, affection.
Kärleksllbref, n. love-ietter. -dryck,
m. philtre, love-potion, -full, a. amo-
rous , full of love; kind, charitable.
-förklaring, f, declaration of love.
-gudinna, f. goddess of love, Venus.
-Iiandel, m." amour, intrigue, -hi-
fitoria, /. love-tale, -händelser,
m. j)l. loves. -1ÖSJ, a. uncharitable,
loveless^ inhumane, -losliet, f, lo-
Telessness. -tankar, 7^. ^Z. amorous
reveries, -verk, n. work of charity.
-visa, /. love-sonsr. -äfventyr, n.
love-affair.
Karnlia, /". kernel; pith; marrow, flower,
quintessence. — frukt, m. kcrnelfruit.
-full, a. full of kernels, pithy; ener-
getic, solid, -has, n. core. -1ÖS,
a. without a kernel ; without energy.
-språk, n. apophtegra; pithy Ian-
guage.
Kärnlla, f. churn. -, v. a. to churn,
to raak» butter, -farsk , a. fresh
froro the churn, -mjölk, f. butter-
milk, -stång, f. churn-staff.
Kärr • n. fen, marsh , morass , moor,
-aktlg, a. marshy, boggy, fenny.
-hö, n. hard hay.
Kärra, f. cart.
Kattjlare, m, heretic, -eri, n. heresy.
^-ersk, a. heretical.
Kattja, f. lechery^ wantonness, lewd*
ness. -S, V. d, to be libidinous.
Käx a, V. n, u bother.
Kök, n. kitchen.
Kök8|,bord, n. kitchen-table. -gOSSe,
fn, scullion, -knif, m. cook's knife.
-kryddor, /. pi. kitchen . herbs.
Körväg
131
-kärl, n. kitohcn-fumiture. »latiu,
m. dog's latin, -mästare, m. ma-
stercook. —piga, f. kitchen - mcwd.
-skåp, n. meat-safe, pantry, larder.
-slef, 771. pot-ladle, -trädgård,
m. kitchen-garden, olitory.
Köl, w. keel; careen, lös—, false keel,
-hala, V, a, to careen, to dock; to
keelhaul, —herre, m. master of a
merchant-ship, -runi, n, hold. -SVin,
71, keelson, -vatten, n. wake, dead,
water.
Köld, m. cold, fi'ost; coldness.
Kölna, /. idln.
Kön, 71. sex; gender.
Köp, n. purchase, bargain; price; tak-
ing in. slå upp köpet, to break tho
bargain, för godt — , at a low rate.
taga pä öppet -, to take upon trial.
gifva -, to abate of one's price, till
köps, to be sold, -a, V, a. to buy,
to purchase; to take in. -arO, Til»
buyer, purchaser, -ebref, n. con-
tract, bill of emption. — enska]||>, m.
trade, buying and selling. — Ing, m,
borough, -man, m. merchant. -Skil-
ling, m. purchase-money, ^sla, V.
n. to bargain, to merchandise. -Stad,
m, market-town.
KÖrila, V, a. é n. to drive; to carry.
kör på, drive on. — vilse, to drive
the wrong way. - af, to break off.
— hort, to carry away ; to drive away,
to turn oflf. - efter vatten, to bring
water. — eTilot, to drive against. -
fast, to be entangled. - i åkem^
to plough. - ifråji, to turn out of.
— ill, to thrust in; to carry in. —
in hos någon, to call upon one. —
omkull, to overset. -^ på, to drive
on; to hurry on. -r Upp, to start;
to make one get up. — ut , to rido
out; to turn out. — öfver , to pass
over , to driv« over. —ande , n,
-ning, /*. driving, riding, carriage,
course. —are, m, carrier, driver.
-fågel, m. goosander, -redskap^
n. carriage, vehicle. -Sel, m. carri»
age. -SYen , 771. driver, coachmail»
-väg, m. road, common way.
132
Körfvel
Xagvridare
Körfvel, n, chervil.
Körii.'), v, a. to gvanulat«. - malm,
to pound ore.
Körsbär, n. cherry.
Körsnär, m, furrier, skinner.
Körtel, m. glandule: nodule, -aktig,
a. glandulous.
Kött, n. flesh, meat; pulp; •concu-
piscence. 6ii/*ya —, to incarn. —aktig",
a, like flesh; pulpous. -1)0(1^ f.
shambles, -full, a. plump, -färg,
m. carnation. -Jg, a. fleshy, -kllif,
in. chopping . knife. — korf, in, sau-
sage. -Ill at, m. fleshmeat. -mail-
glare, m. fleshmonger. -SlJg, a.
carnal, lustful, fleshy. köttsliga
.syskon f brothers and sisters by the
same father and mother. -SOppfi,
f. ,beofsoup. -spad, 11. broth, -sår,
n. flesh-wound. -tråd, 7n. fibre.
-växt, m. fleshy excrescence, -ätau-
d©, a. carnivorous. -ätftTO, m.
carnivorous animal.
Labb, 77Z. paw.
Labbo, m. a kind of sea-gull, mew.
Labor[|atorluni, n, laboratory, -era,
V. n. to suffer, to drudge; to virork
in chemistry.
Labyrint, m, labyrint, maze.
Lack , n. sealing-wax. -a , V. a, to
seal, —era, v. a. to lacker, to jap^an.
-erare, m. vamisher. -ering, f.
varnish. — fernissa, f, lacker, lac»
varnish, -mus, W. litmus.
Ladlla, f. bam. -ngolf, n, thrashing,
floor, barn-floor. -ngård, m, dairy,
farm ; fjvm - yard ; stock of cattle.
-ngiirdspiga, f, maid for the cattle.
-USVala, f, chimney-swallow.
Laddlja, V, a. to charge; to load.
— ning, f. charging; charge; cargo,
lading, -skyflel, m. gun-stick, ladle.
-stake, -stock, m, r»m-rod, gun-
Laf, m, lichen, (stick.
Lafve, m. couch.
Lag, n, layer, bed, stratum; course;
tire ; broadside.
Lag, n. order; custom, mannej; satis»
faction, contentment; company: enter-
tainment.
Lag, ad, about, vid -, about, hvar
vid — ? whereabout? sä vid -, there-
abouts.
La^, m, di^eootion; lie, buck, pickle.
Lag, m. law; statute, -bok, f. law.
book, code. —a, a, lawful, legal.
-brott, n. violation of the law.
-bry tare, m, one who breaks the
law. -bunden, a. bound by law;
convicted, -enlig, a. legal, -fara,
V. a. to proceed according to law.
-faren, a. skilled in the law. -fa-
renhet, f. jurisprudence. -fart,
m. lawsuit, legalization, -fråga, f.
question of law. -fången, a. law-
fully acquired, -fästa, V. a. to con-
firm by law. -föra, V. a. to sue
at law. -förslag, n. bill, -gill,
-giltig, a. good in law, enacted.
—grann, a. nice, minutely cautious.
— grannhet, f, niceness, minute
exactness, —karl, on. learned in the
law. —krönt, a. legally crowned.
—lig, a. legal, lawful, conformable to
the law. -ligliet, f. legality, lawful*
ness. -likinätig^ a. conformable to
law. -lydig, a. obedient to the
law. -lydnad, /*. obedience to the
law. -lös, a. lawless, -lösliet, f,
lawlessness, illegality. —man, w.
superiour judge in the country. -inanS"
rätt, 7n. superiour court in the coun-
try, -saga, f, jurisdiction, district.
-Skipning, f. administration of ju-
stice, -stadd, a. lawfully hired.
-stiftande, a. lawgiving, legislative.
-Stiftare, m. legislator, -stiftning,
f. legislation. -stll, TU. juridical
style, -stridig, a. contrary to law.
-IStridigbet, f. unlawfulness, ille-
gality, -sökning, /'. lawsuit, -tima,
a. ordinary, -vadd, a. moved to
another court, -verk, n. legislation.
-vridare, -vrängare, m. petti-
Lagvunnen
fogger, chicaner. -VUnneU) a, cast
in law, legally acquired.
Lagila, V. a, to prepare, to dress, to
take care; to mend, to repair. — så
att, to take care that. - om elden,
to mend the fire. - om en sjuk, to
tend a sick person. — om sig, to
make much of one's self. — till , to
make preparation. — sig till, to pre-
pare one's self to. - upp, to fit up,
— sig undan, to get one's self pack-
ing, -ning, f, mending, reparation;
dressing.
Lagd, a. having a disposition for.
Lager, m. laurel, -blad, n. bay-leaf.
-bär, n. bay. berry, -bärsträd,
n, laurel-tree. -krans« W. laurel-
crown.
Lager, n. stock, store; lager, stratum.
Lagg, m. the border of a cask, -a,
V. a. to hoop, -trä, n. staff, staves.
LagOlH, ad. just enough, moderately.
— , a. just, moderate, reasonable; fit,
right, due. % — tidt in the very nick
of time.
Laka, v. n. to leak, to fall by drops,
Lakan, n. sheet. [to gjve sap.
Lake, w. burbot; pickle; juice; sap.
Lakej, m. lackey, footman.
Lakrits, W. licorice, lickerish.
Laktuk, f. lettuce, garden-lettuce.
Lall, -ande, n* stammering.
Lam, a. lame; reckless; remiss; shal-
low, —het, f, lameness: remissness;
■want of elasticy.
Lam, Lamm, n. iamb, -diger, a.
with lamb. -Qärding, m, loin of a
lamb, -kött, n. lamb's meat, -ma,
V. n. to lamb, to ewe. -stek, m»
roasted lamb's meat. -un8:6« m.
lambkin.
Lampjja, f. lamp, -pntsare, m.
lamp-lighter. -SOt, n. -STälta, f.
lamp-black. -Yoke, 771. lamp-wick.
Lampret, m. lamprey.
Laua, f, kiddle.
Laud, n. land ; county ; ground. Ian-
dH , the country, gå i -, to go
ashore, till lands, by land, gå i
— med en sak, to cun-y one's point.
Land tm an
133
segla under landet, to sail along
the coast, -a, V. n, to land, to go
ashore, . -adel , m. country - gentry.
-amäro, n, boundary, landmark.
—gång, m. landing; gangboard, lan-
diiig. bridge. -liafVe, m. bearded oat.
-karta, f, map. -känning, /*.
landfall, -rygg, m. ridge of a land.
-skap, n. province, region, -skaps-
målning, f, -skapsstycke, n.
landscape. -Spole, m. (fågel) king-
fisher, halcyon, -stiga, V. n. to
land, to disembark. -Stigning, f.
landing, descent, -storm, m. general
levy. -Strykare, m. vagabond.
-ständer, n. pi. the states of a
province, -satta, V. a, to set ashore,
10 land, -sättning, f. setting ashore.
-vind, m. landturn, breeze of the
land, -väg, m. way by land.
LandsIJbygd, f. country, -flykt, m.
banishment. -flyktig, a. exiled.
-fred, m. the king's peace, -for»
rädare, m. traitor to the country.
-förvisning, f. banishment. -Iiorre,
m^ sovereign, prince, lord. — lierrligj
a. seigneurial, regal. -IlÖfding, m.
governour of a province. -IlÖfding-
döme, n. government, -lag, m.
provincial law. -man , m. country-
man, compatriote. -plåga, f. publip
distress. — SOd, m. custom of a coun-
try, -väg, m. highway, highroad.
LandtybO, m. countryn)an, husband-
man, —bruk, n. agriculture, hus-
bandry, -brukare, m. husbandman,
farmer, —dag, m. diet of a province.
-egendom, m. landestate. -doma-
re, -fogde, m. sheriff, -fllcka, /.
country. girl. -folk, n. country-
people, -gods, w. country-seat, ma-
nor, -grefskap, n. landgravlate.
-grefve, m. landgrave, -gård, 771.
manor. -hUS, n. country-house, cot-
tage, -hushållare, 711. husband-
man, -hushållning, f. husbandry.
-jnnkare, m. coantrysquire. -lef-
nad, f. rural life, -lik, a. country-
iike. -makt, /. land-forces; conti-
nental powtr. -man, m. husband»
134 Ländtmarstalk
Lefverne
man, peasant. — luarslialK, m. spea-
ker of the nobility at a diet. —Ilia-
tare, m. geometer, -matei'l, n.
measuring of land. -prest , m,
country-parson, —råd, m, provincial
counsellor. —Yarn, n. rarapart for a
country; country-milice.
LaBS, m. lance, -ett, 771. lancet.
Lanterna, /". lantern.
Lapp, 7n. piece, patch, botch, shred.
-a, V. a. to patch, to botch, to cobble.
—are, m. patcher, botcher. — i©, «.
full of botches, -ri, n. trifle.
Larf, m. mask ; caterpillar, larve.
Larni, n, alarm, bustle, noise, —a, V.
n. to make bustle. -klocka, f,
alarm belL
Lasarett, n. lazaretto, hospital.
Lask, m. scarf, -a, v. a. to scarf;
to. stitch.
Lass, n. load, cartload, -a, V. n. to
load. — aft to unload.
Last, f. burden ; charge ; lading. ~a^
v. a. to load, to lade, -dragare,
m. transport, storeship. -dryg, a.
of great burden. -gammal, a.
over-old. -penningar, w. jpL ton-
nage-dues, —port, m. raftport.
Last, 771. vice, -a, V. a. to blame.
-are, m. slanderer, -bar, a. vi-
cious, wicked. — barhet, f. vicious-
ness. -full, a. full of vice, -värd,
a. blaraable.
Lat, a, lazy, idle: -^as , V. d. to be
lazy. —het, f. laziness, idleness.
-hund, m. a lazy fellow.
Latin, n. latin, -are, m. latinist.
Latverge, m. electuary.
Lava, f, lava.
Lavendel, m. lavender.
Lavera, v. W. io tack, to laveer.
Lavett, 771. carriage, gun-carriage.
Lavin, tti. avalanch.
Lax, m. salmon, -kar, n. -kista,
f. salmon-pipe. -Öring, 77i. trout.
Laxera, v. a. to purge.
Lazur, -sten, m. azure-stone.
Le, v. 71. to smile, to laugh.
Led, a. odious, detestable, abominable,
offensive, cross. I'dra sig ledt ät,
to behave indecently. t Ijuft och
ledt, in prosperity and adversity, —a,
f. loathing, disgust, aversion. — as,
V, d. ,Xo grow sad. — vid, to loathe
a thing. -sam , a. tedious, dull;
tiresome. -Samhet, /. irksomeness,
trouble, -sen , a. weary. - vid,
sick for. - ofver, angry for. -SUä,
V, n. to grow weary. -SUad, f.
weariness.
Led, n, gate; file, rank; degree, order
of lineage, generation, descent, sl'dgt-
skaps — , degree of consanguinity.
Led, m, joint; link, -band, n. lead-
ing-strings; ligament, -brott, -n,
luxation, dislocation, -gång, m. ar-
ticulation, -knytning, /", rickets.
-Snut, m, autumnfly. -vatten, 71.
synovia. -^Vridning, f. luxation,
disjointing, -värk, m. pain in the
joints, gout.
Led, f. way, course.
Ledya, r. a. to lead, to conduct, to
convey ; to deduce. — af, to carry
off. — ifran, to lead from, to derive
from. — ifrån sig, to clear one's
self of. -are, m. leader, guide.
—ning, f, way, direction, canal.
-saga, V. a, to conduct, to guide.
—sägande, n, conducting, guiding.
— §;agare, m, conductor, leader, guide.
-stjärna, f. guiding-star, -stång,
771. rail. —tråd, 771. leading. line;
Ledamot, m. member. . (guide.
Ledig, «. vacant; at leisure, disen-
gaged; easy, flexible, agile, free, —het,
f.^ vacancy ; leisure ; unconstraint free»
dom; easiness; flexibility, agility.
Lefnad, f. life, -slopp, n. couta©
■^f life. -SSätt, n. way of lif^
Lofra sig, v. r. to clot.
Lefvlla, V, n. to live. - af, to live
upon, to live of. — eficr ndgon, to
outlive. — upp, to consume, to eat up. —
lipp igen, to revive, to return to life.
lef väl; farewell I lefve konungen f
God save the King! -ande, a. living,
alive, lively; T. shivering. — hock,
quickset hedge. ^ vittne, eye-witnesa.
-erne, n. life, course of life, behaviourJ
Lefver
Bfver, w. liver, -brun, a. liver-
co loured, -fläck, m.llverspot, freckle.
~korf, m. liver-sausage. -SJuka, f,
hepalical disease. -Sten, m. hepa-
tite. -tran, m. cod-oil.
3g||a, v. a. to hire. - ut, to let out.
-, 8. f. hire. -Ofolk , n. hired
people. -Olijon, n. hired servant.
Sgat, n. legacy. -, m. legate, envoy.
-ion , f. embassy. -lonssekrete-
rarOj m. secretary of an embassy.
egera, v. a. to alloy.
egitim, a. legitimate, -era, v, o.
to legitimate, -itet, f. legitimacy,
ejd, m. safeconduct.
ejon, n. lion, -inna, f. lionness.
-UUge, W. lion's whelp.
ekj m. sport, pUy, fun, game; spaw»
ning; copulation, -a^ V. a. <fe n. to
play, to sport, to toy; to spawn.
-ball, 771. playball, sport, -don,
n. toys, -kamrat, m. playfellow.
-saker, f. pL playthings, toys.
-syster, f. playfellow, -tid, m.
playtime; spawning - time ; coupling-
time.
ekamljen, m, body; corpse, -lig,
a. bodily, corporeal.
ekatt, m. weasel.
leknian, m. layman, lalo. lekmän,
pi. laity. [reader.
iekt||ion, f. lesson, -or, m. lecturer,
lem, m. limb, member, -lytt, -1Ö9,
a. mutilated.
<eniel, m- lemming, lemmus.
<emn]|a, v. a. to leave, to deliver, to
afford ; to relinquish ; to resign, —ing,
f, residue, remnant. Umningar, pi.
leavings, ruins.
jen, a. soft, -a, v. a. to moiHfy, to
soften, to thaw. — , V. 71. to thaw.
-het, f. softness, lenity, -plåstor,
n, mollifying plaster, -väder, 71.
thaW'Weather.
Leopard, m. leopard.
[jer, n. ~a, f, clay, -aktig, a.
clayey. -art, 771. species of clay.
-bruk, n. mortar of clay, -grop,
f. elay.pit. -ig, a. clayey, loamy.
-JOrd, /. day.eoil. -kruka, {.
Lifkusk
135^
earthen pot. -pipa, f, clay- pipe,
earthen tobacco-pipe.
Lerka, v. n. to proceed gently. - sig
fram, to work one's way. - ur, to
draw out of.
Leta, V. a. to seek, to search, to look
after. - igenom, to overhale. - upp,
to search out. -» ut , to select from
others; to sift; to sound; to pump;
to trace out.
Leyerilans, m. deliverance, consign.
ment, purveyance. -era, V. a. to
deliver, to purvey, to supply. — ha-
talj, to give battle.
Levkoja, f. gilliflower.
Lexa, f. lesson. ~, v. a. fuppj to up.
braid, to reprimand.
Lexikon, n. dictionary.
Libsticka, f. lovage.
Licent, m. custom, duty.
Lidlla, V. a. to suffer, to undergo, vara
väl liden, to be well looked upon.
-ande, a. suffering, passive. -, S.
n. passion, suffering, loss, damage.
-elig, a. tolerable, supportable, -el*
se, /. passion.
Lida, V» n. to go on, to pass. - till
slut, to draw to an issue, - åt, to
grow towards, det lider för honom,
be Is a man of quick hands.
Lider, n. shed.
Lideriig, a. dissolute, loose, -het,
f. debauchery, dissoluteness.
Lie, 77». sithe. -Orf, n. handle of a
sithe.
Lif, n. life; body, waist, smal i lif-
vet, small in the waist, slender, skep-
pets -, latitude of a ship, -aktig,
a. lively, -aktighet, f, liveliness,
vivacity. -dragOn, w, dragoon of the
body-guard. -Ogen, a. bond. -, S.
m. bondman. -Cgcnskap, f. bond,
age. -färg, 771. favourite colour;
carnation, -färgad, a. incarnatine.
-försäkring, f. life-insurance, -gar-
de, 71. body-guards, life-guards. -gO-
ding, 71. jointure, -gifvaiule, ex.
lifegiving, vivifying. — hussurp 771.
husar of the bodytjaard. -kusk, VI.
136
Liflig
chief coachman to a prince, -ll^» Ä.
lively, sprightly, brisk, -lighet, f.
vivacity, liveliness, sprightliness. —loyj
a. lifeless. -lUedikuS, m. physician
in ordinary, -moder, f. womb, -nära
si J? 5 V. r. to get one's livelihood.
-|)ftge, m. page in ordinary, -rege-
mente 9 n. regiment of the body-
guard, -rockj m. close coat, -ränta,
f, life-annuity. -rätt, TTl. favourite
meat, -sandar, m. pi, vital spi-
rits. -Sfara, f. danger of life.
-sfarlig, a. dangerous, mortal.
-sfrilkt, f. fruit of the womb , foe-
tus. -Skraft, /*. vital power, -sluft,
m. vital air. -Smedel, n. provision,
victuals. -Ssakj f. capital crime.
-SStraff, n. pain of death, capital
punishment, -stecken, n. sign of
life. -Stid, m. lifetime, -styckc,
72. corset, bodice. -SOppehälle, n.
livelihood. — va, V. a. to animate, to
enliven, to vivify, -vakt, m. life-
guard. -Tas, V. d. to quicken.
Liga^ f. league, covenant.
I^i&olla^ V» '»• to lie; to lie abed; to
sit; to be situated; T. to be frozen.
-/"or ankar, to (lie) ride at anchor.
— ihjäl , to overlay. — af sig , to
pail. - hit to lie to. - efler nå-
gon, to importune one. — for, to
lie before; to occur. — hos någon,
to lie with one. — l, to lie in. —
inne, to keep within. — inne med,
to be in with. — intill, to join to.
— på, to lie upon, to rest upon; to
push on. - qvar ofver natten, to
stay night over. — ut ägg, to hatch.
— ute, to lie abroad, —åt, to im-
portune; to lead to. — ande, a.
lying, situated. — ar©, m. hog's-head,
tun, cask. -dagS, ad. bedtime.
-edag, m. laying-day. -Ilöua, f.
bvoodhen. -kärl, n. stilling- cask.
—ställe, n. place of resf, place of re-
LlgUSter, m. privet (plant). (pose.
Lik, n. T. bolt- rope, rålik, head-
rope, undra liket, foot-rope, stående
liken, the leeches.
liik, n. corpse, dead body. Stå -, to
Likafullt
lie dead, to lie in state. -Ijegangelsö,
f. exequies, -b.judare, m. inviter
to a funeral, -bår, f. bier, hearse.
-färg, m. death-colour, -kista, f,
coffin, -lukt, f, death-scent, -mask,
w. creeping ulcer, -predikan, f.
faaeral sermon. -proce<?8, m. fune»
ral procession. — Sten, m. gravestone»
-StDd, -stol, m. mortuary, -sång,
m. fqneral song. -tOrn , m. corn,
angnaii. -torns-operator, m. corn-
cutter, -vagn, m. hearse.
Lik, a. like, equal, vara sig alltid -, to
be always the same, —are, vn. gauge. — ,
a. more proper.-ar tad , a, homogeneous.
-artighot, f, homogeneity, -bent,
a. equicrural. —6, m. equal , match,
fellow. -formig, a. conformable,
congruous, -forniigliet, f. confor-
mity, congruity. -giltig, a. indif-
ferent, careless, cool, -giltighet,
f. indifference, apathy. — godt, ad,
all one. -het, f, likeness, resem-
blance, conformity, equality. — hor*
nig, a. equiangular, —lig, a, pro-
per, fit. — mätig, a. conformable,
according to. — mätighot, f, con-
formity. — na, V. a. & n, to com-
pave, to resemble, to liken. — na sig,
V. r, det liknar sig, it seems, it
looks as if. — sig vdl , to be likely
to turn out well. -nelS8, f, com-
parison, allegory; appearance, prospect.
-nelseVJS, ad. by way of corapari-
son, parabolically. —nöjd, a, indif»
ferent. -nÖJdhet, f, indifference.
-sidig, a. equilateral, -sinnad-,
— sinnig, a, evenminded, equanitnous,
of the same mind. -SOni, ad. as,
as like, even as, just as. — ställig,
a, conform, analogical. -Stämmig,
a, harraonical, unisonous. — tldig, a.
synchronical. —tidighet, f. isochro-
nism, synchronism. — tydig, a. syn-
onymous, -tydighet, f, synonymy.
-Vinklig, a. equiangular, -vlsst,
-väl, ad. yet, nevertheless, however»
TJkft, ad. alike. - mycket, all one,
ull a matter; no matter, i matters not.
»''an, a. like, the same, -fullt, ad.
Likaledes
nevertheless , notwithstanding, -le»
des, ad. likewise, also, -lydande,
a. confcfmable, correspondent , of the
same tenor, -så, ad. so, as, likewise.
Likta, V. a. - ett skepp, to lighten
a ship, —re, m, lighter.
Likör, m. liquor, strong water.
Lilj a, f, lily, -ekonvalje, w. may.
lily, lily of the valley.
Lilllja, a. little, -finger, n. earfinger.
-tå, m. little toe.
Lim , n. glue, -aktig , a. gluish.
-dränka, v. a. to size, -färg, m.
liraewater-colour. —ma, v. a. to glue,
to lirae, to agglutinate. — niig, a.
gluy, glutinous, limy, -panna, f,
gluepan, limepot. -SpO, n. -Stång,
m. lime. twig, -vatten, n. lime-
water,
Limon, m. lemon. ->ade, m. lemo-
Limpa, f. loaf. [nade.
Liu, n. flax, -beredare, m. flax.
dresser, -blår, f. pi. hards of flax.
-bråka, (. brake, -dodra, /". cam.
line, -frö, n. linseed, -garn, n.
liuen-yarn. —kläde, n. linen • cloth.
-knopp, m. flaxbud. -odling, f.
cultivation of- flax, -olja, f, lin.
seed-oil. -Skäkta, f, flaxbeater,
swingle, -totte, m, flax put np to
be spun, -väfvare, m. linen-weaver.
Lina, f. line, rope.
Lind, f. linden, lime-tree.
Lindli'a, f. bandage, ligga i -^ (om
jordj, to lie down, -ebarn, n. babe,
-ekläder , 71. pi. swaddling-clothes.
—orm, 7)1. ampbijbaena, dragon.
Linda, v. a. to swaddle; to wrap, to
wind. - ihopf to roll together. -
om, päf of ver , to wrap round. —
^l^Pi to unroll, to wind up.
Lindansare, m. ropedancer.
Lindare, m. tench.
Liudrjia, v. a. to soften, to ease, to
assuage, to mitigate, to alleviate, -ig,
a. soft, gentle, mild, -iug, f. ease,
alleviation, relief.
Lineali, m. ruler, -menter, n. pi.
lineaments, features. Iberry.
^ingOD^ n. red whortleberry, red bil.
Ljuf
137
Linie, f. line, stå i -, to stand in
a row. -ra, V. a. to rule, -skepp,
n. ship of the line.
Li 11 k a, V. n. to limp, to halt.
Linne, n. linen, -baud, n. tape.
-fabrik , m. linen - manufactory.
-klut, m. linen-clout, -kläde, n,
linen-cloth. -kläder, n. Jpl. linen.
-skaf, n. lint, pledget.
Linn ing, m. wrist-band, hem.
Lins, m. lentil; lens.
Lip, m. blobber-lip. hänga lipen, to
pout, -a, V. n. to pout, to weep.
Liqvid, m. settling of accounts, -era,
V, n. & a. to settle accounts, to pay.
Lira, f. lyre.
Lisa, f, ease, soothing. — , V. a. to ease.
Lismjla, v. n, to flatter, to fawn, to
praise falsely. ~ med, to fawn upon.
-are, m. flatterer, -eri, n, flattery,
wheedling.
Lispund, n. weight of twenty pounds.
List, m. craft, artifice, fraud, stratagem.
— ig, a. crafty, cunning, artful. — ig»
het, f, craftiness.
List, 771. list; moulding; cornice; plat*
band, border. — hyfvel, m, ogee»
plane. — verk, n. beading, entabla.
Lista, /". list, catalogue. (ture.
Lit, m. trust, -a, v. n. (på) to de-
pend upon, to rely on.
Litania, f. litany.
Litejjn, a. little, small, short, -het^
f. littleness, smallness. — t, n. ind,
& ad. a little, något litet, a little.
helt litet, very little.
Literat, m. man of letters, -ur, f,
literature, learning, -urtiduing, f,
critical review. —Or, 7n. literary man,
LltS. ra. round lace. (man of letters.
Livré, n. livery, -befjent, m. lackey.
Ijad, n. sound, noise, iiska — , to
command silence, —a, V. n. to sound.
-botten, m. sounding-board. -1ÖS,
a. soundless, mute, —pinne, vi.
soundpost. -Spricka, f. glottis.
-tecken, n. sign of the accent.
Ljuf, -lig, a. sweet, delightful, plea-
sant. — maka, darling, spouse, i
ljuf t och ledt , in prosperity and
138
Ljufhet
adversity, —het, f, sweetness, plea-
santness,
Ljuga, V. n. to lie. -ktig, a. lying,
false, untrue, -ktighöt, f, lying-
disposition, falsehood, — r©, 7». liar.
göra någon till •, to give one
the lie.
Ljum, a. lukewarm. -Let, f. luke-
warmness; Indifference. — nia, V. a.
to warm.
IJamske, w. groin, -bråck, n, ba-
bonoccle. Ibroora.
Ljung*, m. common heath, ling, sweet-
Ljunglja, v. n. to lighten, to flash.
-eld, m, lightening, flash of light-
ening,
Ljus, a. light, bright, clear, luminous,
lightsome, om ljusa dagen, at broad
daylight, tli Ijust , to grow light.
-blå, a. brightbiue. -brun , a.
lightbrown. -grå, a. lightgray.
-ockra, f, pale ochre.
Lljns, n. light; candle; taper, föra
bakom ljusett to deceive, to cheat.
— arm, on. branch for a candle, —bit,
m. candle-end. -brand, m. candle-
snuff. —form , m. dipping - mould.
-liandlare, vi. chandler, -knekt,
771. save-all. — krona, f. chandelier.
—kärna, f* tub to dip candies in.
— na, V. n, to grow light, to dawn.
-pipa, f. socket, -putsar e, m,
snuffer. -SaX, f. snuffers, -slackare,
m, candle-extinguisher. -Stake, m.
candlestick. — sken , n, candlelight.
-skärm, m. candle-screen. -Stråle,
W. ray of light. -Stopare , W.
chandler. — Stopnlng, f. castning
of candles. — tjuf, m. candle-waster.
—veke, m, candle-wick.
IJust||er, n, gig. -ra, v. a, to catch
fish with a gig.
Ljuta, v. n. - döden, to suffer death.
Lo, m. lynx.
Lo, 77i. nap. -sliten, a. threadbare.
Lock, w. lid. I'dgga locket ^d, to
clap the lid on. [curled.
Lock, 77i. lock, curl; ringlet, -ig, a.
Lock, n, alluring, baiting, -a^ V. a.
to allure, to entice, to draw w; to
Lopp
bait, to call. — ^n , to decoy in , to
draw in. — en till ndgot, to entice
one to a thing. -^ ut , to Induce to
go out. -betta, f. -bit, m., bait.
-fågel, 771. caii-bird. -mat, m,
bait, lure, -plpa, f. bird-call.
Lod, n. weight, plumb; plummet; hea-
ter ; ballet ; half an ounce, -ft, v. 71.
to sound, to cast the lead. — bes*
man, n, steelyard for light weights.
-bössa, f. rifled gun. -kista, /
mould made of sand. -Una, f. lead»
line, stor — , the deep sea-line, lilla
— , the hand-line, -ning, f, sound-
ing, -rät, a. perpendicular, -skott,
71. sounding.
Lof, m. turn, bent; board, hafva
lofven af ett skepp ^ to have the
wind of a ship. — vart, ad. wind-
ward, -yera, v. n. to ply to wind-
ward.
Lof, n. leave, permission, -glfven,
a. allowed, granted. -Hg, O,, law
ful, allowed. — va, V. a. to promise.
-Yen, f. promise, word.
Lof, n. praise, commendation, gud
vare -/ god be praised! -SJunga,
V, a. to praise in song, -sång, m.
hymn, praise, -tal, 71. elogy, pane-
gyric, -talare, m. panegyrist, -ra,
V. a. to praise. — värd, a. praise
Loft, 71. loft, garret. [worthy
Logarfvare, m, tanner.
Loge, 771. bam, trashing-floor.
Loge, m. lodge; (lasch) box.
Logg, w. T. log. -a, V. n. to heave
the log. -glas,,«. loggiass. -lina,
f, logline.
Loggig, a. nappy, shaggy.
Logik, f. logic, -er, m. logician.
Loka, f. collar. [place
Lokal, a. local. -, s. m. locality
Lokomotiv, n. locomotive, engine
-förare, m. engine-driver.
Lolla, f. fool, madwoman.
Lom, m. black-throated diver.
Lombard, m. public pawning - house
Lom ber, n. hombre. [lombard.
Lomhord, a. thick of hearing.
Lopp, n. covurstj career; barrel; bore.
Loppa
Lopplla , f, flea, -a^ v, a, to flea, to
take away the fleas, -bettj W. fleabite.
-masky m. springtall.
Lort; m, dirt, turd, -a, r. a. - ne<?,
to dirty, to dirt, to soil, -ig, a. dirty.
LOSSlJa^ V, a. to loose, to loosen, to
slacken J to discharge; to unload; to
cast off. -Da^ V, n. to come loose;
to loosen, -ning, /". loosening, re«
laxation.
Losta, f, fleld-bromegrass.
Lots, m. pilot, -a, v. a, to pilot.
-ning,/, piloting, -penningar,
m, pi, pilotage.
liOtt, W. lot ; share, portion, -a, V. n.
to draw lots, -eri, w. lotteri, -kast-
ning, f, drawing of lots. -1ÖS, a.
shareless. -sedel, m. lottery-ticket.
Lucern, m, lucern, medic, svensk -,
yellow medic.
Lucka, /'.shutter, wicket; slider; hatch;
chasm, breach; gap.
Lucker, a. loose, slack; light.
Ludd, m, nap, down, -a, V. a. to
nap. — sig t to grow downy, -ig,
a. nappy, downy.
Luden, a. hairy, shaggy, rough. —
mössa, fur.cap.
Lud||er, n. carrion; strumpet, -ra,
V. n. to lure, to bait.
Luf, m. forelock, hugga någon i
lufven, to take one by the hair.
Luf, -ver, m. a cunning fellow.
Luila, V. n. to jog, to scamper, to trot.
Luft, m. air. t fria luften, in the
open air. taga — , to take the air.
gifva — åt en safe, to give vent to
a thing, -artad, a, airy, aeriform.
-ballong, W. air-balloon, -blåsa,
-bläddra, f. airbladder. -drag,
n. current of air. -hål, n. airhole,
vent, breathing hole. ~ig, a. airy,
aerial; chimerical, -krets, m. at-
mosphere, —kula, f. air-balloon.
—mätare, m, aerometer; anemometer.
-pump, m. air-pump, -rör, n. wind-
pipe, weasand. — Seglare, m. aeronaute.
-segling, f. aerostation, -slott,
W. castle in the air. -SpringarO,
«l. tumbler, -språng, n. gambon,
Lusort
139
caper, -streck, n. climate, -strupe,
m, weasand. -Syra, f. aerial acid.
-torn, a. void of air. -tät, a. air.
proof, hermetical.
Lufva, f. cap.
Lugg, m. forelock, -a, V. a. to pull
by the hair, -as, V» d, to be at
loggerheads.
Lugn, a. calm, quiet, serene. -, W.
'calm, quiet, rest, shelter, —a, V, 72.
to become calm, to abate.
Lukt, m. smell, scent, -a, V, a, & «.
to smell, -flaska, f. smelling-bottle.
-lös, a. scentless, without smell.
-salt, ti. volatile salts, -vatten,
n. smelling water.
Lulla, v. n. to hum, to lull. - till
sömns, to lull asleep.
Lummig, a. thick of leaves ; spreading.
Lunipllen, a. paltry, -or, f,pl. rags,
-samlare, 'm. ragman.
Lund, m. grove.
Lunglla, f. lung; light, -bold, m
abscess in (he lungs. — mos, M. calfs
or sheep's chaldron minced and dres»
sed. -mossa, f, lungmoss. -siktig,
a, phthisical, lungsick. -SOt, m,
phthisic, consumption. — våt, a. wet
to the skin. -Ö'rt,>f. lungwort.
Lt\nk, 771. jog-trot, -a, v. n. to jog.
Luns, m. lubber, -a, /. slut, slattern.
-ig, a. lubberly.
Lunt||a, f. match; an old bad book.
-stake, m. linstock, fleldstafif.
Lupp, m. loop.
Lur, tn» speaking-trumpet ; lurking-place,
ambush; nap, doze, taga sig en — ,
to take a nap. ligga på — , to lid
lurking, -a, V, n, & a. to lurk; to
outwit. - ut, to spy out. -endräga,
V, a. & n, to smuggle ; to run. -€n-
drägare, w. smuggler, -endrä-
geri, n, smuggling, -ig, a. drowsy.
Lurf , m. shaggy tuft of hair, -vig,
a. shaggy.
Lurk, m. lubber, churl.
Lus, f, louse; pi. löss, lice, -a, V, €U
to louse, -^ig^ CL. lousig. — kam^
m. dendrlff-coinb. -SJukft, f. lousy
disease, phtiriasls. -Ört, f» louseworU
140
Lust
Låna
Xust) tW. mind, fancy, appetite, sto-
mach ; lust, inclination ; sport, -a^ /".
concupiscence, carnal desire. —baVj a.
pleasant, merry, -barliet, f. diver-
tisenient. -eld, m. bonfire, -gfird,
W. pleasure-garden. — llUSj n, summer-
bouse. — ig? CL' merry, pleasant, co-
mical. — ighetj f, mirth, merriness.
—resa J f. trip, journey for recrea-
tion. —slott 9 71. country • palace.
-spel, n. comedy.
Lilt) Vl, lie, lye, buck, —a, v. a. to buck,
to soak in lie. -aktig", a. alcaline.
-balja 5 f. bucking-tub. «fisk, m.
dried lish soaked in lie. —Salt 9 n,
liesalt, alkali.
Lutllaj f, lute, -enist, wT lutist.
Lutljäy V. 71. & a. to lean, to stoop;
to recline; to tilt; to hang down.
muren lutar, the wall leans. - till
'Undergång, to go to decay, -a, ad.
stoopingly. gä luta, to walk stooping.
^-ande, n. -ning, f, inclination,
tilting, stooping.
Lutter, a. mere, nothing but.
Luttra, V. a. to refine, to purify.
Lycklja^ f. noose; small enclosure.
Lyckya, f, fortune, chance; luck, hap-
piness, success; run. önska — , to
wish joy. — till! good luck! —as,
V. d, to succeed, —ligj a, happy,
lucky , fortunate , successful! ; safe.
-ligen, -ligt, ad, happily, -ligt-
Vis, ad. luckily, happily, -salig,
a. blessed, blissful, happy, -salig-
hed, f, felicity, happiness, bliss.
-skott, 71. chance, -sökare, m.
adventurer. -Önska, v, a. to con-
gratulate, -Önskan, f. congratu-
lation. (within doors.
Lyckt, a. shut, inom lydkta dörrar,
Lydlla, v, n. to sound, to run. -else,
/*. sense, tenor.
Lydya, v, a, to obey, to comply with;
to follow. — rodret, to answer the
helm. - till, - under, to belong to.
-aktighet, f. obedience, -blskop,
771. suffragan, -ig, a. obedient, ob-
sequious, -kyrka, f. pariochial cha-
pel, -nad, f. obedience.
Lyft||a, V, a. to lift. - penningar,
to take money. — ankar, to weigh
anchor. — hort, "Uyidan, to put away.
— hatten, to pull of one's hat. —
ur sadeln, to dismount, -ning, f,
lifting.
Lykta, v. a. to finish, to end, to con-
clude, to do. [in a lantern.
Lykt||a, f, lantern, -gubbe, W, Jack
Lymmel, m. lubber, clown.
Lynga, f, wreath.
Lynne, n. humour, temper, disposition
of mind; genious.
Lyrlla, f. lyre, -isk, a. lyric.
Lyrbleck, m, a kind of haddock.
Lyslla,-?;. a. to light. — , v. n. to
shine, to sparkle. — efter, to look
for with a light. - efter något för-
loradty to make inquiry by publi-
cation for something lost. — efter,
en rymmare, to mako hue and cry
after a run-away, - för brudfolk,
to bid the bans. - ut en riksdag,
to proclaim a diet, —ande, a. shin-
ing, bright, splendid. -are, m,
moth, nocturnal butterfly, —mask,
7/1. glow-worm, —ning, f, lighting;
public notice given, ban, hidding the
bans.
Lyssna, v, n. to listen, to hearken.
Lystya, V. n. to choose, to list, mig
lyster veta, I should like to know.
—en, a. desirous, longing for. —en-
het, f. longing, -mate, 71. fill.
-;-nad, /. vehement desire.
Lystra, v. n, to listen, to obey.
Lyte, n. defect, blemish, fGult, defor»
Lytt, a, maimed, difformed. [mity.
Låda, V. 71. fvidj, to adhere, to cleave,
to stick to.
Låda, f, drawer, till.
Låg, a. low; humble; mean, base, ab-
ject, -bent, a. short-legged, -bait,
a. halt, —het, f. lownesj!, meanness.
-länd, a. low in situation, -sin-
nad, a. low minded, -t, ad. lowly,
meanly, basely.
Låga, f. flame. -, V. n. to flame.
Lån, 71. loan, lend, -a, V. a. to bor*
row ; to lend. — sitt öra ät, to give
LSnebank
car to. -ebank, m. loan-office, bank
for loans. -gifvare, m. lender.
-tagare, m. borrower.
Laiis', a. long; tall; far. draga ut
jpä läng bänken, to put off, to
protract, to delay, -bent, a, long-
legged, -finger, n, middle finger.
-fredag, m, good friday. -grund,
a. sloping gently, -lutrig, a. long-
haired, -lagd, a, longish, somewhat
long, -lifvad, a. longlived. -llg,
a. långliga tider, many years,' many
a day, longtime, -niodig, a. long-
suffering, -niodiglict, /*. longani.
raity, forbearance, -mål , n. pd —,
in time, at length. — ruud, a, oval,
—sain, a. slow, tardy, dilatory, long,
lingering, en — var, a late spring.
•^samhet, f. slowness, -sint, a.
rancorous. — Skepps, ad, from stern
to stem. -Slutt, a. of easy de-
scents. -Synt, a. farsighted. -t, ad.
long, much; far. så ~, so far, to
this. — större , by far the greater.
- tort, far off. - förut, long be-
fore. - i frän, frora^afor. på - när,
by a good deal, nothing near. — tO"
bak, m. spun tobacco, -varig, a,
long, of long duration, longlasting.
-varighet^^ f. long continuance, du-
ration. — VJigÄ, a. from abroad.
Långa, f. ling.
Lår, m, large chest, bin.
Lår, n. thigh; buttock, leg. -ben, n.
thighbone. -foder, W. a pair of
drawers.
Lås, n. lock, ej hälla -, not to keep
shut, det gar aldrig i -, it will
never do. -gäng, m. ward of a
lock, -kolf, -rigel, m. bolt.
-smed, m. locksmith, -tapp, m.
lockcock.
Låt , m. sound , noise, —ft § V, n. to
sound.
Låta, V, a. to let, to allow, to suffer;
to permit; to cause, to make; to omit,
not to do. - hit, to forbear. - hlifva
dervid , to give up. det later sig
icke göra, that is not practicable.
— igen, to shut. — Ujojp, to open.
Lägga
141
det låter höra sig, that Is some»
thing like.
Låtsa, V. n, to make as if, to feisrn.
Lä, n, lee. i lä, alee, to lee. -bord,
n. larboard, -segel, 71. studdingsail.
j-Sida, f. leeside.
Läck, a, leaky, -a, f, leak, -a, V,
n. to leak, to run. -ago, n, leakage.
Läcker, a. delicate; dainty, -bit, m,
titbit, -liet, f. delicacy, daintiness.
-mun, m. sweet-tooth.
Läckt, ?«. lath.
Läder, n. leather, -beredare, m,
leatherdresser. —handel, m. leather»
trade, -lapp , ra. patch of leather ,
bat, flittirmouse. —rem, m. leather-
strap.
Läge, 72. situation, position; lodge.
Lägel, m. barrel.
Lägenhet, f. opportunity; living; he»
nefice; apartment, dwelling.
Läger, n. bed, repose, couch; lodging;
harbour; camp, sld -, to encamp.
Lägerljsman, m. adulterer, fornicator.
-Smål, n. adultery. -Tall^ n. lee-
shore; decay.
Lägg, m. leg, shinbone.
Lägga, V. a. to lay, to put, to place.
- en höna, to set a hen on e^^s.
- sig emellan, to interpose, to inter-
vene. - efter sig, to leave behind
one. — emot, to put against. — sig
emot, to oppose, — före, to serve
with. - z, to put in. — sig i cn
sak, to meddle with. — igen, to
close; to fallow, to lay up. — ihop,
to join, to gather, to add; to close
up, to make up; to lay up, to save.
- in, to lay in, to put In; to pack
up; to preserve in sugar, to pickle;
to inlay; to take in; to damask. —
am cession, to take out a statute of
bankrupcy. — ned, to lay down, -r
om, - omkring, to put about. - pa,
to lay upon, to apply; to impose; to
rear; to imprint on; to lay, to take
to. — till, to land, to come on shore.
- sig till, to get. - under, to put
under; to adjudicate to. — tcpp , to
lay up; to publish; to curl; to serve
142
Läglig
up ; to lay out. - ut, v. a, S n. to
lay out; to let out; to push off. —
sig ut för, to interest, one's self for.
— sig, V. r. to lay one's solf'down;
to cease, to subside; to fall by de-
grees ; to turn ; to bo lodged ; to freeze
up, to freeze over,
Liiglig^ «. seasonable, proper, conve»
nient, fit, opportune. — lietj f. oppor*
tunity. — t, ad, seasonably.
liägra, V, a, to debauch, to dcflour.
Lägre, a. (comp, af låg) lower.
Lägst, a, (superi, af låg) lowest.
Läklla, V. a. to heal, to cure, -as,
V. d. to heal up, to close up. -are,
m, physician, -arekonst, f, ra«-
dical art, physic. ~edom, W. -e*
medel, n. medicine, remedy, -plå-
ster, ?l. healing plaster.
Läktare, m, church-gallery, loft.
Lämpila, f. gentleness, fair uieans. -,
V, a, to adapt, to fit, to suit; to ap.
ply.^ - efter, to fit to, to adapt to.
— sig efter, to comply with. - pä
Hg, to apply to one's self, -llg, a,
applicable, fit, proper, -ligeii, ad.
properly, suitably, -lighet, f. agree-
ableness, suitableness; application.
Län, n, fee ; fief; shire, province, -godsj^
n. fee, feod. -sbref , n, bill of fe-
offment. -Slierre, m. liege-lord, fe-
offer. -Snian, m, sergeant in a di-
strict, -srätt, m. feudal right, -ta-
gare, m. feodary, feudatory.
Läna, v. CS. to lend; to borrow,
Lälia sig, V. n to lean against; to
stoop."*
Laud, w. loin, thigh; quarters, croup.
— yärk, tn, pain of the loins.
Lända,* V, n» to redound; to serve.
Län dig, a. arable.
Länga, f, T, slings. [itude.
Längd, w. length; height; li§t; long-
Länglle, a, long. — sedan, long ago,
long since. — rOj comp, longer. —
och -, atill further.
Langljs, längs efter, längs utmed,
prp. along, lengthwise, -st, superi.
longest; längst för det I a, a long time
Lärflsbod
Ägo. i det längsta, Z9 long a»
possible.
Längta, v, n, to long, to desire. -
• efter, to long for, to long after, -n,
f. longing, desire.
Länk, m. link, -a, v, a, to bend,
to direct, to manage ; to chain. - sig
efter, to comply with, -kula, f,
chainshot.
Läns, a, dry, empty, void, pumyen
dr — , the pump sucks, —a, v, a,
to empty, to void, to drain. -, v. n,
to scud.
Länstol, m, elbow-chair, easy-chair.
Läpp, m. lip; T, snatch, -ja. V, n.
to tlap. - på, tö lap of.
Lära, v, n, def, jag lär, l shall, I
am like to, I seera tOv
Lär||a, v, a, to teach, to instruct. -
sig, v, r, to learn. -. utantill , to
get by heart. — ut, to serve out one's
time, -, f, doctrine, dogma; religion;
tenet; apprenticeship. — aktig, a,
docile, docible. -aktighet, f. do-
cility, -are, W. teacher, master.
— bref, n. apprentice's indenture.
-byggnad, f. system, -d, a. & s.
learned, literary; scholar, -dom, m.
learning, erudition, scholarship, in-
struction, -domsidkare, m. scholar.
— girig, a. eager after knowledge.
-gosse, m. apprentice, -ling, 7».
apprentice, prentice. — mästrarC, m,
teacher, master, -mästariuna , f,
mistress. * — Obok , /. olassbook, ma-
nual, -oembete, n. ministry, -orik,
a, instructive. — OSal, W. auditory.
— osats, m, principle, dogma, maxim,
thesis, -ospråk, n, sentence. -0-
Spån, m, rudiment. -OStoI, m,
pulpit. -oståndet, n. ministerial
state. -OSate, n. university. -Osätt,
n. method. -Otld, m. apprenticeship.
—oar, n. year of apprenticeship; pU
apprenticeship. -Oämne, n. subject
of instruction, -penningar, m, pi,
apprentice's pay. hetala — , to buy
wit. -styrman, m. under -pilot,
steer's-mate.
Lärft, n. linen, -sbod, f. linendrapw's
Lärftshandel
ehep. -shandel, m, linentradt.
-skrämare, m, linendraper.
Larkl'a, f. lark. -svamps m, sgario.
-träd, n. larchtree.
Läslla, v. a. to read, to peruse; to de-
claim; to study; to say; to pray. -
lortt to exorcise. - för harn, to
teach children. - till (frän) hords,
to say grace before (after) meat. -
öfver en vetenskap, to read lectures
in a science, —ar©, m. reader, -bar,
a, readable, -ebibliotek, n. cir-
culating library, -girig, a. eager
to learn, covetous of lecture, —kam-
rat, m. school.fellow. -lig, a. le-
gible. -ning, f, reading, lecture.
-sällskap, n. readingclub. -vurm,
m. bookworm; reading-rage. -Yard,
a, worth reading.
Läsa, V. CU to lock, ro shut, to close.
— in, — undan, to lock up. — 5?^
inne, to shut up one'» self. - upp,
to unlock, to open. - ndgon ute,
to lock one out of doors.
Läsk||a^ V. a, to refresh, to cool; to
scale, —ande, a. oooiing. -balja,
f. quenching tub. -dryck, m. re-
freshing drink, cooling draught, —me-
del, n. cooling medicine, -papper,
n. blotting-paper.
Liisplla, V. n. to lisp, -ning, f, lisp,
Läst, w. last, tun. (lisping.
Läst, m. (skomakares) last.
Läte, n. cry, voice, note, noise.
Lätt, a. light, easy. -, ad, easily,
light, —a, V, a. to lighten; to ease,
to give^ ease, -fotad, a, lightfooted.
-färdig, a, libidinous, wanton.
-färdighet, f, wantonness, -het,
f, lightness, facility, case, -händ,
a. light-handed, -ing, m. sluggard,
idler, lazy fellow. -na, V. n, to
grow light; to clear up. -nad, f,
ease, lightening, relief, -rörd, a.
senrible. -rordhet, f, sensibility.
-Sinnig, a. lightminded, frivolous.
-Sinnighet, f. levity, frivolousness.
-smält, a. digestible; fosible.-SKlält-
het, f. digestibleness; fusibility. -trO-
gen, a. criduious. -trogen het, f.
Lönntrappa 143
crtdulity. -Tistj Of. ready to go on
errands.
Lättllja, f. laziness, idleness, -jas,
V. d. tb Ve lazy, -jefull, a. lazy, idle.
Löd||a, V» a, to solder, -bult, m,
soldering-iron. — korilj 71. link to
solder with.
Löddller, n. lather; suds, -ra SJg,
V, r. to lather.
Lodig, a. standard, pure, unalloyed,
Lodra, f, T, cringle.
LÖf, n. leaf, -fall, n. fall of the
leaves, -groda, f. treefrog. -hydda,
f, tabernacle. -hyddohÖgtid , /".
feast of the tabernacles, -rik, a.
leafy. —sal, m. arbour, bower.
-skogs m. leaved wood, -ya, V,
a, to adorn with boughs or leaves,
-verk, n. foliage.
LoCIa, f, sloth. [bail, mainpernor.
Löfte, n. vow; promise, -sman, m.
Löga, v. a. to bathe.
Lögn, f, lie. -aktig, a. lying. -ak«
tigt, ad falsely, -aktighet, f.
falsehood, -are, m. lier.
Löja, /. bleak, blay.
Löjlle, n. laughter, -lig, C5. ridiculous.
— lighet, f. ridiculousness.
Löjtnant, m. lieutenant.
Lök, 771. onion, garlic, lägga - pa
laxen, to mend the story, -aktig,
a. bulbous, -växt, m. bulb.
Lömsk, a. cunning, insidious.
Lön, f. salary ; pay, wages, reward, re*
compense. —a, v. a. to pay; to re-
ward; to remunerate; to be worth.
-gifvare, m. employer, -ing, f,
pay, payment. — 1ÖS, a. without sa.
lary, without reward, -tagare, m»
one who receives salary.
Lönn, f. Lönnträd, n, maple, map-
letree.
Lönn, ad. (i lönn, i lönndom) clan-
def7tinely, secretly, by stealth, priva»
tely. -dörr, f. private door. -gt^Ug,
m. private passage, —lig, a. clan-
destine, secret, hidden, -mord, n,
assassination, -niöl dare, m. assassin.
-port, m. private gate, -rum, n.
private room, -trappa, f, backstairs.
144
Löpa
liöplla, v. n, to run; to rut, lo be at
heat. • af aiaple7l, to be launched.
— an, T. to put in at, — emot, to
run against; to meet "^ith check. -
forbh to run by. - ifrän, to aban- ,
don, to desert, to leave. - ihop, to
run together; to curdle, to run; to
clot. - tned sqvalle7\ to play the
telltale. - miste, to run astray. —
miste om, to miss. - om, to outrun.
— pä, to run in, to run against; to
encounter; to undertake; to be the
share of. - pä grund, to run aground.
— upp, to run up ; to slip. - öfcer,
to leap over ; to go over ; to overpower.
-andc, a. running, -are, w. run-
ning footman; bishop; muUar, grind-
lestone; grampus, -eld, m. running
fire ; train of gunpowder, -graf, W.
trench, -knut, m. running knot.
-tid 9 m. copulation- season of some
animals.
LÖplJe, n, cheese - runnet, -na, V. n,
LÖpsk, a. proud, hot. [to curdle.
Lördag, m, Saturday.
LÖS J a, loose; mould; soft, slack;
asunder; untied, free; false; broke
out; flying, groundless; slight, skott
med löst krut , shot without a ball.
— mat, food easy of digestion, fast
och — egendovi, real and personal
estate, löst mynt, small money, gä
löst pä, to attack, -a, V. a. to
loose, to untie. - af vakten, to re-
lieve the guard. - sig i frän, to
redeem one's self from, -aktlg, a.
libidinous, -llktlgliet, f. wanton-
ness, -ande, a. loosening, resolvent.
-block, m. T, block • sheave, pully.
-drifvare, m. vagabond, -en, m.
redemtion, ransom; fee, watchword.
-epenning, m. ransom, ^-gifva,
V. a, to set at liberty, -gora, V. a.
to untie; to disengage, —hakar, m.
pL T. canhooks. -hår, n. false
hair, -kokt, a, soft boiled. -Ijf-
Tad, a. loose in body, lax. -lig)
a. slight. -ligen, ad. slightly.
-penningar, w. pi. small money.
•ritVa, -slita, v. a. to tear off,
Mak
to break loosfe^ -SÖfd, a, easily
waked, -taud, f, false tootb. -ören,
n, pi. moveables. [ground.
Löt, m. felly» CSalloe.,^»^ /. pasture.
M.
Madrass, m, mattress, quilt.
Magasin, n. magazine, storehouse.
-era, v. a. to warehouse, to store.
Maglle, m. stomach; maw; belly.
-droppar, m. pi. -elixir, n. cordial
drops. -grop, m. mouth of the
stomach, -hof, n. measure in eating.
-kramp, m. spasm in the stomach.
—plåga, f, pains of the stomach.
-ref, w. gripes, colic, -saft, /'.
gastric juice; pepsin, -sjnk, a. sick
in the stomach, -stark, a. nauseous.
— Stjelpa, V. a. to turn upside down.
-styrJiande, a, stomachic, -syra,
f, acidity in the stomach, heartburn.
Mager, a. lean, thin; barren; poor.
-het, f. leanness, -lagd, a. mea-
ger, lank, -man, W. 1\ foretop.
sail-bowline.
Magi, f. soTcerj, magic, -sk, a. magi-
cal, magic.
Magistller, w. master of arts, -rat,
m. magistracy, magistrate.
Magnat, m. grandee, magnate.
Magnet, m. magnet, loadstone. -Isera,
V. a. to touch with a loadstone. — isk,
a. magnetic. -iSHl , m. magnetism.
— isör, m. magnetizer.
Magra, v. n. to grow lean,
MahOgniträ, n. mahogany.
Milj, 7n. May. -bagge, on. may -fly,
cock -chafer, -blomster, n. may.
flower, bird's-eye.
Majestät, W. majesty, -isk , -lig,
a. majestic, majestical.
Major, m. major, -at, n. primogeni.-
ture. -itet, f. majority»
Maj ram, m. marjoram.
Majs, m. maize.
Mak, n. ease, i sakta — , leisuiely.
Maklig
-lig 5 a. easy, -ligliet) f, ease,
commodiousness.
Maka, v, a. to move. - fram, to
move forward. — undan, to remove.
— åt sig, to make room*
Maka, f, spouse, wife.
Makalös, a. matchless, incomparable.
Make, m, fellow, match ; mate, spouse.
Makrill, m. mackerel.
Makron, m, macaroon.
Makt, f. might, power, authority, in-
fluence; credit; strength; ascendent;
moment; reach, hälla vid — , to
keep up; to keep in repair; to sup-
port, -egande, a. who is in po>
wer. -fullkomligliet, f, sover-
eignity, -hugg, n, orbuse of power.
-lös, a. weak, feeble, faint. -1ÖS-
het, f, weakness, faintness. —på-
liggande, a, of great moment, im-
portant. -Språk, n. decisive sen-
tence, word of command.
Maknlatur, n. maculature, waste-paper.
Mai, m. sheat-fish; moth, -äten, a.
moth-eaten. —Ört, f, wormwood.
Mala, V, a. to grind.
Mall, m. T. mould.
Malle, m. crum, crumb.
Malm, m, suburb, -gård, m. house
of the suburb.
Malm, m, ore; bellmetal. -art, m,
kind of ore. -artad, a. metallic.
-brott, n. mine, -bry tare, m.
miner, -brytning, f. digging of
ore. —färg, m. bronze-colour. — gruf-
Ta, f, mine-pit. -gång, W. vein of
ore. — letare, m. one who searches
Malt, n. malt. [for ore.
Malvasir, n. malmsey-wine.
Mamma, f, mamma, mam.
Mammon, m. mammon, pelf, riches.
Mamsell, /". miss, young lady.
Man, m. mane.
Man, pr. they, we, you, men, one, a
man, somebody, people.
Man, 77). man; husband; men. man
för man, man by man. god — , cu-
rator, trustee, menige -, the whole
public, vara - för, to be respon-
sible for. -bar, a. fullgrown. -^bar»
Swedish-English Diet,
Mantilj
145
het, f. manhood, virility, adaltnesSé
—dom, m, manhood; manliness, coa*
rage, mandoms-annammelse, f. in»
caroation. —dråp, n, murder. — drå»
pare, W. murderer, -folk, n. men.
-grant, ad, to a man. -gärd,
m. dwelling-house, court. — liaf'tlgy
a. vaHant, brave, -häftighet, f.
valour, -kön, «. male sex. -lig,
a. male; manly, manful, -ligen,
ad, manfully, bravely, -llghet, f.
manliness, -namiune, n. (within)
the memory of man. -namån, m.
respect of persons, -sblod, n. St.
Peter's wort, -skap, n. men; T.
crew. -SpersOU, m. male, man.
-spillan, f. loss of men. -ssida,
f, male line. -Stark, a. numerous.
— sålder, W, man's age» generation,
-Tnxen, a. marriageable.
Mana, v, a. to exhort, to put one in
mind. - sig sjelf, to do a thing of
one's own motion. — godt för en,
to plead one's cause, —på, to put
on, to forward. -^ ut , to challenge.
— nde, n, exhortation.
Mandat, n. mandate, order.
Mandel, m. almond; kernel, -bröd,
n. almond -biscuit, —kli, n. bran of
almonds. -mJÖlk, f, almonds-milk,
orgeat.
Mandolin, m, mandore, mandolin.
Maner, n. manner, way, fashion, ^lig,
a, mannerly.
Manet, m. yelly-fish, medusa.
Mangljel, m. calender, -kafle, -stock,
m, calender-roll.
Mangla, v. a. to calender, to mangle.
Manke, m. dew-lap; withers.
Manna, n. manna.
Manschett, m. ruffle, cuff.
Mantal, n. taxation of farms, -skom*
missarie, m. gatherer of taxes. -S-
längd, m. list of contribution. -S«
penningar, m. pL poll-money, -s-
skrifning, f, assessment, -sskrlf*
ven, a, contributary, taxable.
Mantel, w. mantle; T. runner.
Mantilj, m. mantiUa.
10
146 ManufaktUT
llSanafl&ktur, f. manufactur». -TftTft,
f, manufactured goods.
MarllRj f, nightmare, ephialtes. -björk,
m. dwarfbirch. -buske , m. dwarf-
busth. -tofva, f. elf-lock, plica,
-vatten, n. eddy.
MargfaJdig, a. manifold, various.
Marginal, m. margin.
Margrefve, m. margrave.
Marieni^las, n. isinglass-stone.
Marionett, m. puppet, -spel, n.
puppet-show.
Mark, f. ground, field.
Mark, f. pound; mark.
Markatta, f. monkey.
Markegång, w. market-price.
Markera, v. a. to mark.
Marketentare, m. sutler.
Marknad, f. fair, market, -gdag, m.
fair-day. -sfolk , 71. market-folks.
-SgOds, n. market-goods. -Sgåfva,
/". fairing. -SplatS, m, fair -place.
-SStånd, n. shop, stall. jfeines.
Markschl'ider, m, surveyor of the
Marmor, m. marble, -brott, n,
marblepit. -era, V. a. to marble.
-skifva, f. marbleplate.
Marodljera, v, n, to go a marauding.
—Or, 771. marauder,
Marokäng, n. morocco.
Mars, m. March; T, top, scuttle.
Marsch, m. march, -era, v. n. to
march, -färdig, a. ready to march.
-rnta, f. route.
Marscliland, n. marsh-Iand.
Marsk, m. Lord Earl Marslial. -ftlk,
771. marshal,
Marstrand, w. stony, rocky sea-shore.
Marsvin, n. porpoise; Guinea-pig.
Marter , n, torture ; torment, -ft j V.
a. to torture, to torment.
Martyr, m. martyr.
Masa sig, v, r, to enjoy one's self.
— { solen, to bask in the sun.
Mask, m. mask; masker. — era, V. a.
to mask. — erad, w. masquerade.
Mask, m. worm, caterpillar. -frO, n.
worm-seed. —Ilk, a. vermicular.
-mjöl, n. worra-eating. -Stungen,
^ftten^ a. worm-eatca.
Medaljör
Maska, n. mesh; loop.
Maskin, vi, machine, engine. «*6rf)
n. raachinery. — ist, m, engine-man,
engineer, -messig, a, mechanical,
automatic.
Masllmästare, m. foreman at an iron
foundry. -Ugn, m, blasi-furnace.
Massa, f. mass.
Massiv, a. massive, solid.
Mast, m. mast, -a, v. a. to mast.
-korg, m. bowl, bowel. -1Ö8, a,
dismasted. -Salning, f. cap of the
mast, -stång, m. top-mast, -trädy
n. mast.
Mastlx, m. mastich.
Masur, m. mazer, -era, v, a. to
speckle, to marble.
Mat, m. victuals, food, meat, -ft, V. a.
to feed, -bord, n, dining -table.
->dags, ad. dining -time, -grann,
a. 'dainty, -jord, f. mould, -lag,
n. family; mess, -lagning, f, dres-
sing of victuals, -lust, m. appetite.
-moder, f. mistress, -nyttig, a.
eatable, -redningskonst , f. art
of cookery. — sal , m. dining-room.
-sedel, ?7i. bill of fare, -sked, f.
spoon. — skAp, n. cupboard, buffet.
-smältning, /".digestion, -strupe,
m. gullet. -säck, m. knapsack;
provision. — varor, f. pi. eatables,
provisions. — vin, n. tablewine.
Mat, m. mate.
Matematillk, f. mathematics. -kBS,
m. mathematician, -sk , a. mathe-
matical.
Materia, f. matter; pus. -1, n. ma-
terial, '—list, m. materialist; druggist.
Matrikel, m. list of names, register.
Matrona, f. matron.
Matros, m. sailor.
Matt, a. weak, faint, feeble; mate.
-a, V. a. to fatigue, to weaken. — ig-
het, f. faintness, weakness, debility.
Matta, f. mat.
Med, prp. with ; by means of, by. —
det vilkor ^ on that condition. —
mtray and so further. - mindre,
unless ; except. (coiner.
Medalj) m. medal, -dr^ m. medalc
Medan
Medan^ c. while; whilst.
Medarbeta, v. a. to cooperate. -tO^
tn. fellow-labourer.
MedarfYiiig, w. & f. coheir.
Medborgare, m, feiiow-dtizen.
Med bringa, v. a. to bring along with.
Medbroder, m, brother, colleague.
Medbrotts||lig, a. -Ung, m, accom.
plice.
Meddel{|a, v. a, to communicate, -an-
de, n. -ning, /". cobomunicatijon.
-bar, a. communicable. — sani, a.
communicative.
Mede, w. foot of a sledge.
Medegare, m. copartner.
Medel, n, means, expedient, way, in-
strument; fortune, money; middle,
midst; medium, —art, m. middle
kind, -bar, a. mediate, -barlig^n,
ad, mediately, -liafyet, n. the Me-
diterranean, —lös, a, moneyless.
-löshet, f, want of money, -måtta,
f. mean, medium, mediocrity, —mat-
tig, a. middling; indifferent, —mat"
tighet, f, mediocrity. -priS, n.
n, average-price. — punkt, fn. cen*
tre. -salt, w. neutral salt, -stånd,
n. middle state, —tid, m, middle
Ume; middle age. —ting, n, middle
thing, -väg, m, middle course, me-
dium, -åldern, m. the middle age.
Medelst, ad, by means of, by.
Medfara, v. a. to use; to treat.
Medfart, m, treatment.
Medfånge, m, fellow-prisoner.
Medfödd, a. innate, born with.
MedfÖljlja, v. a. to follow along with.
— e, n. attendance, attendants.
Medföra, v, a. to bring along with,
to occasion.
Medgifllt, f. dowry, marriage - portion.
— va, V. a. to admit, to grant, to per-
mit; to allow, to yield; to serve.
-Tande, n. allowing.
Medgång, m. prosperity.
MedgÖrlig, a. peaceably.
MedhjolparC, m. assistant, associate.
Medliåll, 71. countenance, -are, m.
partisan. [size.
Medianpappor, n. paper o? a mif.a!3
Mellanstycke 147
Medicin, f, medicine, physic, -era, tt.
71. to take physic. — sl£, <z. medical.
Media, v. «. - emellan, to mediate
between, -re, m. mediator.
Medlem, m. member.
Medlerst, a, middle, middlemost.
Medlidjlande, n. compassion, pity,
commiseration^ af —, in pity of.
—sani, a, compassionate.
Med ljud a, v. n, to sound with.
Medlärjunge, m, school-fellow.
Medmennisl£a,/'.fellow-oreatar6, neigh-
bour.
Medregent, m. co regent, coadjutor.
Medspelare, m. fellow- player.
Medsända, v. a,, to send along with.
Medsökande, m. rival, competitor.
Medtagila, v. a. to take along with;
to enfeeble, —en, a, weakened.
Medtäfla||n, f, rivalry, emulation, com-
petition, —re, m. rival, emulator.
Medverka, v. n. to cooperate, to con-
tribute. — n, /. cooperation.
Medvetande, a, knowing of, conscious.
— , s. n. knowledge, consciousness.
Medvind, m. Med väder, n, fair wind.
Medälskallre, m. -rinna, f. rival.-
Medömkan, f. compassion, pity.
Mejram, m. marjoram.
Mejsel, m. chisel.
MekanilJk, f. mechanics, -kns, m.
mechanician. -sk, a. me^'anical.
— Sm, m. mechanism.
Melankoli, f, melancholy, gloom, -sk,
a. melancholic, gloomy.
Melerad, a, variously coloured.
Mellan, JT. between, -akt, m. in-
termediate. —balk, m, partion-beam.
-däck, n, middle- deck, -finger,
n. middle-finger, —gift, 7M. addition,
advantage. — liandcl, m, carrying-
trade, -komma, v. n. to intervene.
-komst, m. intervention, -lig-
gande, a. interjacent, -måltid,
m, collation, -pjes, W. interlude.
-radig, a. interlinear, -mm, n,
interval. -Skof, n. interval. -SOrt,
w. middling sort, -spel, n. inter-
lude, -stand, m, interval; leisure-
hour, -stycke, n. middle piece.
10'
148 Mellanvaniag
-Tåning, f, middle story, -vägg,
W. partitionwall. —åt, ad. mean-
while, sometimes.
Melodi 9 f. melody, tune, -sk, a.
Melon, m. niGlon. {melodious.
Men, c. but.
Men 9 W. hurt, injury. -Cd, m. per-
jury, -edare, m, perjurer, -för,
a. maimed. — Hg", «. disadvantageous.
-1Ö8, a. harmless, -loshet, f. in-
nocence.
Menlla, v. a. to mean, to think, -ing",
f. opinion, mind; design: sense; mean-
ing, sentence.
Menig, a, common, vulgar, menige
man, the people, the vulgar, -het,
f, common people.
Menniska, f, man, body, ingen -,
nobody.
MenniskOilblod, n. human blood.
-fiende, m. misanthrope, -för-
stånd, n, common sense, -hat, n.
misanthropy. — hatare, m. manhater,
misanthrope, -käunedons, m. know-
ledge of mankind, —kär, a. phil-
anthropic, humane. -kärlek, m.
philanthropy. -natur, f, human
nature — skapnad, f. human shape.
-Slägte, n. mankind. -Yei'k , n.
work of man. —Tan, m. philanthro-
pist. — ätaro, 171. man-eater, canibal.
Mensklig, a. human, -het, f, hu-
manity.
Menta, v. a. to dress, to work.
Mennett, m. menuet.
Mer, Mera, a. & ad. more, above.
icice mer, but. med mera, and so
forth, ött mycket mer, so much the
more, -bemält, a, aforesaid, -en-
dels, ad. for the most part.
Mcrg, m. marrow.
Mergel, m. marl, -aktig, a. marly.
—jord, f. marly earth.
Merla, f. staple.
Mes, m. milksop; titmouse. — Ektlg,
-ig, a. coward.
Mesan, m. mizen. -mast , f. mizen-
MesOSt, m. cheese of whey. [mast.
]^e8S|ja, f. mass. -, V. n. to mass, to
say mass, -hokj f. missal, — fall^
Mildring
W. omission of a divine service. — hfl.»
ke, m. chasuble, -skjorta, f. sur.
MeSSias, m. Messiah» [plice.
Messing, m. yellow brass, -bruk,
n. brasswork. -slagare, m. brazier.
—träd, m. brasswire.
Messling, m. measles.
Mest, a. & ad. most, t det mesta,
mostly; almost, -adels, ad. mostly,
commonly, -bjadande, a. the high-
Mestis, m. mestizo. (est bidder.
Met||a, V. a. to angle. -6, n. angling,
bait. -krok , 771. angling • hook.
-mask, m. earthworm, -ref, n.
angling-line. — SpO , n. angling • rod.
Metall, m. metal; brass, -isk , a.
metallic.
Metvurst, m. sausage dried and smoked.
Michelsmessa, f. Michaelmas.
Middag, m. noon, noonday, midday.
om middagen, at noon, spisa -,
to dine, sofva -, to take a nap after
dinner. — shYlla, f. nooning. — S-
krets, m. meridian, -slinie, f.
meridian line. -Smål, n. -småltid,
m. dinner, -sstund , -stid , m,
-Stimme, f. noonhour. -ssomDi
n. nooning, nap after dinner.
Midfastan, f. midieut.
Midja, f. waist, middle.
Midnatt, f. midnight.
Midskepps, ad. midship.
Midsommar, m. midsommer.
Midt, m. middle, midst. — , ad. — af,
right in two. — emellan , in the
middle , in the midst. — emot , over
against. - framför, right before.
- i, in the middle of. - igenom,
through the middle of. - i synen,
full in the face. - i tu , right in
two. - pä, in the middle of.
Mig, pr. me.
Mikroskop, n. microscope.
Mil, f. mile, -stolpe, m. milepost.
-tal, n. the number of the miles.
Mila, f. oharcoal-kiln.
Mild, a. mild, kind, gentle, soft, -het,
f. clemency, gentleness, mildness, -ra,
V, a. to mitigate, to soften, -ring,
f, mitigation*
Milis
HilillSy fri. militia, -tar 9 m, militia,
army. — tärisk^ a. military.
ffliliion, m. million, -är, m. mlllio*.
nary. (family.
Min, pron, my, mine, de mina, my
Min, m. look, countenance, face, mien.
hälla god — med en, to carry it
fair with one. göra - a/H to make
a show of.
Min[|a, f. mine, -era, v. a. to mine,
to dig mines. — Or, M, miner»
Millder|{haltig, a. belojv the standard.
-årig, a. under age. -årighet, /".
minority.
Mindre , a, less , smaller. ^ än, less
than. — , ad, less. ju —, the less.
Mineral, W. mineral, -blå, a. moun-
tain-blue. -iesamling, /. collection
of minerals. — Og", m. mineralogist.
-Ogi, f. mineralogy, -rike, n. mi-
neral kingdom, —vatten, n. mineral-
water.
Minister, m. minister of State.
Ministär, m. ministry.
Minnas, v. d, to remember. - Utan-
till, to know by heart.
Minne, n. memory, mind; memorial of
honour; consent. — Sbeta, f. remem-
brance. -Sbok, f, memorandum-book.
— Sgod, a. having a good memory.
—slös, a. having no memory, — slÖS-
het, f. want of memory. -Sniärke,
n, monument. -Spanning, m. me-
dal. -sspråk,«. sentence, -steckcn,
W. memorial, -svård, m. monument.
-svärd, a. memorable.
Minsanif, ad, forsooth, indeed.
Minsklla, v. a, to lessen, to diminish;
to retrench; to relieve. — segel, to
shorten sails. — as, V. d. to diminish,
to lessen, to abate, to grow less.
—ning, f, diminution; drawback.
Minst, a. least, smallest ; minutest.' — ,
ad. least, -bjudande, a. the lowest
bidder. Inute-pointer.
Minut, m. minute, -vlsare, m. mi-
Minut, ad. sälja i -, to sell by re-
tail, -era, v. a. to rotau. -handel,
m. mermtTj, retail, -liandlare) 77».
retailer
Missräkna
149
Mlschmasch , n, hodge-podge, gaUi-
maufrey.
Miskund, m. pity, compassion, -a
sig, v. r. (öfver), to take com-
passion on. -sam, a. compassionate.
mercifuL
MissllaktiU v. a. to disregard, -akt*
ninsr, /v disregard, -belåten, a.
disaffected, discontented. — jildad, a.
deformed, -bildning, f. deformity.
-billiga, V. a. to disapprove, -bju»
da, V. a. to underbid, -bruk, n.,
abuse, profanation. — bruka, V. ÖS,
to abuse, -bud, n. l iderbidding.
-dådare, m. criminal, malefactor.
-fall, n. miscarriage; abortion, få
— , to miscarry. — flmia, V. a. to
abuse, to offend, to profane. — flrni-
ande, n. injury, offence, profanation.
—foster, n. monster, abortive, -för-
hållande, n. disproportion, -för-
stå, V. jä. to misunderstand, -för-
stånd, n. misunderstanding, miscon-
ception. -gerniug, f. crime, -ger-
ningsman, on. criminal, malefactor;
felon, -gunst, m. envy, -gynna,
V. a. to disfavour, to discountenance.
—hag , 71. displeasure , aversion , dis-
gust, dislike, -liaga, v. n. to dis-
please. — haglig, a. unpleasant, dis-
gusting; odious, -handla, v. a. &
n» to treat ill; to offend, to sin..
-handling, f. injury, -hugg, n.
blow amiss. — humÖr, 71. ill humour.
—hushålla, v. n. to husband ill.
— hällig, a. discordant, disunite^, being
ftt variance, -hällighet, f. discord,
dissension, variance. — hora sig, V.
r. to hear wrong, -kläda, v. a.
not to become, to suit bad. — kredit,-
m. discredit, -känna, V. a. to mis-
take, -ieda, V. a. ta mi3le*ä,„ to
misguide.
-ljud
n, dissonance.
-lyckas, v. d. to miscarry, not to
succeed. — lynt, a. discountenanced.
-lynthet, f. ill humour, -modig,
a. dejected, ill-humoured, —nöjd, a.
discontent. — nÖjC- n, discontent, dis-
pleasure. — pickel, m. white arsenic-
oro, whit? pebble, -räkna- SJ gg 'o . r.
150 Missräkning
to misreckon, to reckon wrong. -rSk»
ning, f. misreckoning. -skrifning,
f, error in writing. -Skrlffa sig,
V, T, to commit a mistake in writ-
ing, -sämja, f. discord, dissen-
sion* -tag, n. mistake, error, -tagft,
V. a. to mistake. - sig, V, r, to
be mistaken, to mistake one's self.
- sig på en sak, to be mistaken in
an affair. —tanke, m, suspicion.
— tro, V. a. to mistrust, to distrust.
-troende, n. distrust, diffidence.
-trogen, a, diffident, distrustful.
-trOgennet, f. distrust, suspicion.
-trösta, V. 71. to despair of. -trÖ-
8tan, /". despair, -tycka, V. a. to take
amiss, to dislike, -tjcke, n. dis-
pleasure, —tyda, v. a. to misinter-
pret, to misconstrue, -tydning, f,
wrong interpretation, -tänka, V. n.
to suspect, -tänksam^ a. suspicious.
— tanksainliet, f. suspiciousness.
-täiiikt, a. suspected, -nnna, v.
a. td envy, to grudge. — nnsam, a.
envious, -nnsamliet, f. envy. -Ti-
Sa, V. a. to show wrong, to vary.
— Yisning, f. wrong indication; va-
riation, -vårda, V. a. to neglect,
to flight, -växt , m. bad growth ;
dearth» scarcity. — växt-år, W. year
of dearth. —Öde, n. misfortune, mis-
chanee.
Missionär, m, missionary.
Mist, rn. mist, fog>
Mistya, 17. o. to lose. - tänder, to
oast teeth, —ning, f. loss.
Miste, ad. wrong, falsely, gä ~ om,
to miss a thing, stiga ~, to make
Mistel, m, missel toe. [ft false step.
Mitt, pron. my, mine.
MJogg, i -, ad. clandestinely,
MJnk, a. soft ; plicble, flexible ; supple.
—het, f. softness ; pliantness ; raallea-
bleness. -na^ V. n. to grow soft,
to soften.
ffljall, 7Z. scab on the head, dandrafp.
M,|äll, a. soft, tender.
Mjält[|e, m, spleen, milt. -fi^Jnk, o.
splenetic, hypochondriac, -sjaka,
f, spleen.
Moderkupa
Mjärde, m. junket to catch fish Uu
Mjod, n. mead.
Mjöl, n, meal, flour. . -a, V. a. fc
strew with flour, -aktig, a. mealy,
farinaceous. -bär, n. bearberry.
-dagg, 77J. mildew, blast, -dam,
n. mealdust. -dryga, f. spur, ergot.
-gröt, m. hasty.pudding. -hand-
lare, m. mealraan. -ig, a. mealy.
-klimp, m. dumpling, -lår, a,
meal-bin. -mask, m. meal-worm.
-mat, m. meaimeat. -nare, m.
miller. -sikt, m, flour - sieve,
-välling, f. gruel.
Mjölk, /•. milk, -a, 17. a. to milk.
~, t;. n, to give milk, -aktig, a.
milky, -banke, m. raiikbowi. -byt-
ta, f. miikpaii. -e, m. milt, -feber,
m, milkfever. -fisk, m. milter, -hår,
n. down of the check, -kalf , m.
sucking calf, -kammare, m. dairy,
lactary. -ko, f. milky cow. -kärl,
n. milkvessel ; T. chylifere vessel.
-saft, 771. chyle, -skorf, m. achor.
-tand, f. miiktooth. -vassla, /".
whey. -välling, f. milkpotage.
-åder, f. lacteal vessel, milkvessel.
MjÖlon, n. bearberry, white hawthorn.
Mo, m. sandy field.
Mocka, V. a. to throw the dung out
of a stable.
Mod, n. courage, heart, spirit; humour.
fälla modet, to lose one's courage.
repa mod, to pluck up one's spirits.
-fälld, -lös, -stulen, a. low-
spirited , cast down. — ig « a. coura=
geous, valiant, stout, bold, -ighet,
f. boldness, bravery. -löshet, f,
faintheartedness.
Mod, n. mode, fashion., -eliandel, m.
fancy-trade. -eliandlare, m. man-
milliner, -ehandlerska, f. milliner.
— ern, a. modern, fashionable.
Modd, m. muddy snow.
Modell, m. model, pattern, -era, V,
a. to model.
Moder, Mor, f. mother; dam. -bror,
771. uncle by the mother's side, —far,
72. grandfather by the mother's side.
ojord, f, native country, »^knpft^ /l
'Moderkyrka
xnotber-beehive. -kyrka^ //mothw-
church. — lit» «. womb, matrice.
-lig, a. motherly. -mOr, /. grand-
mother, -mord, n. matricide, -mål,
n. mother - tongue. . -mördare, w.
matricide. — Sgris, m. darling,
Hoder, Modren, f, matrice, womb.
-band, n, ligament of the womb.
-fall, n. hysteroceie. -hornen, n.
pL the corners of the womb, -kaka,
/. placenta, afterbirth. — krans, m.
pessary. — mun , m, the mouth of
the womb, -sjuka, f, mother -fit,
hystericalneas , hysterics. — sllda, f.
«heath.of the womb, -trumpeter,
W,. pL fallopian tubes.
MoglJen, a. ripe, mature, -enhet,
f. maturity, ripeness. — na, V, n, to
ripen. — nad, f» maturity, ripeness.
Holla, f. orach, arach.
Moln , n. cloud, -bädd , m, large
thick cloud in th« horizon, -flack,
-'^'Å^^^ m. a little cloud, -frl, a.
without clouds. — full^ a, cloudy.
— ig, a. cloudy.
Moment,^ n. moment, instant*
Monopol, n. monopoly.
Montera, r. a. to mount.
Mops, m. pug, pug-dog.
Mor, s. Moder*
Moral, m, morality, morals, -isk, a.
moral. [a. marshy, moorish.
Moras } n. marsh, morass, fen. — Ig,
Mord, n. murder, -brännare, m.
incendiary. — geyär, n, murderous
weapon. — isk, a. murderous, -käl-
lare, m, casemate, -ängel, m.
Morell, f, morel-cherry. [destroyer.
Morenkopp, m. moorhead.
Morgon, m. morning; morrow. % — ,
to morrow, t morse ^ this morning.
god — , good morrow, tn — , on a
morning, —bön, /". morning -prayer.
-dag, m. morrow, -drägt* m.
morning-dress, deshabille, -gåfva, f.
dower. — rodnad, f, aurora, dawn.
-skymning, f, morning -twilight.
-stjärna, f, moming-star. -stiind,
vi. morning-hour. — vardj 7». break-
fast.
Modvei'kan 151
'Morian, m, negro, blackmoon
MorkuUa, f, woodcock.
Morla, V. n. to prick, to crawL
Mormessa, f. nativity of Mary.
Morna sig, v, r. to shake off sleep.
Morot, f, carrot.
Morra, v. n. to growl, to grumble.
Morsell, m. morsel, lozenge.
Mortel, w. mortar. -stÖt, m. pestle^
pounder.
MOS, n. mash, inarmelade; eleotuary.
"Mosaik, m. mosaic-work.
Mossjja, f, moss, lichen, -ig, a. mossy.
Mosse, m. fen, bog, quag-mire.
Moster, f. aunt, mother's sister.
Mot, prp, against; towards; for; to;
with, —a, V. a. to atop, to hinder,
to cross, to thwart, —arbeta, V. a,
to counteract. — besÖk , n, visit re-
turned, -bjudande, a. disgustful,
nauseous, —gift, n. antidote, coun-
terpoison. — gnidnlng, f. attrition.
—gång, 771. adversity, cross, disap-
pointment, —liggande, a. opposite.
-part, w. counterpart, -parti, n,
counterparty, — påffO , m. antipope.
—räkning , f, counter - reckoning,
check-account. — sats, 971. opposition,
antithesis. — satt, a. opposite, con-
trary, -skrift, f, reply, refut-tion.
—skäl, 71. counter-argument. -Spän-
stig, a. obstinate, -stridande,
—stridig, a. repugnant, adverse, op-
posite. -stridighet^ f. contradiction.
-straf vande, -strafvig, a. repu-
gnant, adverse, -sträf vighet, f.
reluctance, repugnance. — stå, V. a.
to resist, to withstand, to oppose.
-stående, a. opposed, -stånd, n.
resistance, —ståndare, m. adversary,
antagonist, opponent. — StÖt, 77J. re-
buff, check, -svara, v, n, to corre.
spond with, to suit, to become, -sva-
rande, -SVarig, a. corresponding.
— SVarigliet, f, correspondence, ana-
logy. -säga, V. a. to contradict.
-sägare, m. gainsayer. -sägolso,
f. contradiction, -sätta, V. a. to
opoose. —sättning, f. opposition.
-verkai v. a. to count«ract. -v«rkan.
152 Motvigt
f, reaction, opposition, -vigtj /.
counterpoise, -vilja, f. repugnance,
reluctance, dislike. — Viliigj a. re*
luctant. -vind, m. foul wind, ligga
för — , to lie windbound. -vliga,
V. a, to counterbalance. — vändj a.
turned against. —Yarn ^ n, defence,
Mucka, v. n. to mutter, to mumble.
Muddjler, n, mud. -eriiiaskin, w.
dredging - machine. -erpråm , m.
mudlighter. -ra, V. a. to dredge.
Mulf, m. muff. I-rig, a. muddy.
Mng-^, m, raug.
Mn^g'a^ v. n. to chew slowly, to mumble.
Mulatt, W. mulatto.
Mulbete, n. pasture.
Mnlbär, n. mulberry.
Mule, m. mouth, muzzle.
Mulllen, a. cloudy, gloomy; sad. -HR,
V. n. to grow cloudy, to cloud.
Mull, f, mould, earth , dust, -bänk,
m, seat of grass, -hög, m. heap of
earth. -SOrk, -Tad, 77». mole.
-vadshOg, W. molehill.
Mullra, V. n. to rumble.
Multna, V, n. to moulder, to rot.
Mulåsna, f. mule, ginnet.
Mumio, 771. <fe f, mummy.
Mum|{la, V, n. to mumble, to mutter;
to whisper about, —mel, 71. murmur,
mumbling. — sa, V. n. to munch.
Hnn, m. mouth, en - full, a mouth-
ful, hålla sin — , to bold one's ton-
gue, hrulca - på en, to scold at
one. -art, 77i. dialect, -giga, f.
Jew's-harp, -gipa, f» corner of the
mouth, -huggas, V. d. to wrangle.
-lack, n. sealing-wafer. -lag, 71.
bridle -bit. -läder, 71. well hung
tongue, -shit, m. morsel, -skolla,
f, sore mouth, -skänk, m. cup-
bearer. — Spärril, /*. locked jaw, trias-
mus. -stycke, n. mouth-plece; bit
of a bridle. -Styf, a. hardmouthed.
— tlig, a. by word of mouth, verbal.
-Tig, a. voluble. -Tighet, f, vo-
lubility of tongue.
Mnnderjla, V, a. to accoutre, to clothe
in uniform. — Ing, /*. mundur, uniform.
Munk, 771, friar, monk; fritter, -aktlg,
Mutor
a, monastic, -drägt, m» habit of
a monk, -kloster, n. monk's con*
vent, monastery, -kåpa, f. cowl,
capouch. -lefynad, m. monastic life,
-stil, 771. black letters, -väsende,
71. monkish habits, monachism.
Munt||er, a. cheerful, aiacrious. -crhet,
f. cheerfulness. — va, V. a. to cheer up.
Mur, 771. wall, -a, V. a. to wall.
mura igen, to wall up. 772U7'a in,
to immure, mura upp, to raise.
-are, m. bricklayer, mason, -hruk,
n. mortar. ^^ -bräcka, f. battering-
ram, -grön, 771. ivy. -mästare,
771. master-mason. — niug, f. mason-
ry, -ruta, f. stone- fern, -slef, m,
trowel, -sten, W. -tegel, n, brick.
Mnrkllen, a. rotten, -enhet, f, rot-
tenness. -na, V. 71. to rot. -nande,
n. putrefaction.
Murmeldjur, n. marmot, mountain rat,
Murrhår, n, whiskers.
Mns, f. mouse; {pi. mosS, mice).
-black, a, mousegray. -ftat, 71.
pillage by mice, —fälla, /. mouse*
trap. — lort, m. mousedung^ —törne,
72. butcher's broom , double - tongue
(plant), -ärter, 772. pL tufted vetch.
—Öron, 71. pi. mouse-ear (plant),
Musch, ra, patch.
Musicera, v. n, to make music.
Musik, f. music, -alisk, a, musical,
—ant, 771. musician.
Mnskat, 771, muscadine, muscadel.
Muskedunder, 771. blunderbuss, muske»
toon.
Muskel, 771. muscle, -kraft, /". mus.
cular strength,
Muskjleterare^ m, musketeer, -öt,
771. musket.
Muskot, n, -nöt, f, nutmeg, -blom-
ma, f, mace. (cat.
Muskus, m. musk, -djur, n. musk-
Mussla, f. muscle, shell; chafe, anchor.
Must, m. juice, moisture; sap; sub-
stance; quintessence, -ig, O. juicy,
substantial.
Mustasch, m. whiskers, mustache.
Mut||a, V. a. to bribe, to corrupt, -kolf,
771. mercenary. —Or, f. pi. bribes.
Mutsedel
Matsedel, m. license for digging a mine.
Myckeiln, a. much, great, huru mycket ?
how much? -nliet, f. multitude,
crowd, number, abundance, -rt, ad»
much, far, very.
Mygff) ^' -Ä> /• g°at» midge, -bett,
-sting, 71. sting of a gnat, -dans,
m. swarm of gnats. [mould over.
Mylia;, f. mould. -, V. a. to cast
Myndilig, a. mighty, powerful; per-
emptory; magisterial, authoritative; of
age. hit — , to come to full age.
— ighet , f, haughtiness ; authority ;
full age. —ling, m. pupil, ward.
Mynning, m. muzzle, mouth, -stag,
w. T, cord of the* yards.
Mynt, n, money, coin, myntet ^ the
mint, -a, V, a. to coin, -are, m.
coiner, minter. — betjening, f» mint-
officers, -fot, m. standard, -for-
falskare, m. false coiner, -lins,
n. mint. « -kunskap, f. numisma-
tics, -mästare, m, master of the
mint, -proberare, m. assayer of
coin, -rättighet, f, right of coin-
age, -slag, n. -sort, m. kind of
coin, -tecken, n, mark of coin.
»Yasen, n. coinage.
Mynta, f. mint (plant).
Myr||a, f, ant, emmet, pismirCo få
myror i hufvudet, to b© perplexed.
—bad, 72. hot bath prepared with ants.
-björn, m. aat-bear. -lejon, n.
ant-lion, lion -ant. — slok, m, ant*
bear, -stack, 771. ant-hill.
Myrlla, f, bog, marsh. -Jord, f, mar-
shy ground. — kotte,-?». armadillo.
—länd, a. muddy, boggy, marshy.
—malm, m, bog-iron-ore.
Myrrha, f, myrrh.
Myrten, m. myrtle.
Mysa, v. n» to smile, to simper.
Mysk, m, musk, -djur, n, musk-deer,
-madra, f. woodroof.
Myteri, ti. mutiny, conspiracy.
Må, V. n. to fare. - väl , to be well.
- v'dl I farewell ! huru mar ni ?
how do you do?
Må, V. n. to may, to can; to dare.
- göra, done, pd må få, at random.
Mangstafvig 153
, m. son-in-law.
Make, 71. sea-gull.
Måkare, m, T, mall.
Mål, 71. speech, language, tongue; case,
business, afTair, head; mark, white,
butt ; measure ; due size ; meal. — brott,
71. breaking of the voice. — fore, n.
delivery. — 1ÖS, a. speechless, dumb.
-losliet, f, dumbness, -segare,
m. plaintiff, -skjutning, f, shoot-
ing at the mark, -snian, 7n. guar-
dian, sponsor. — stimme, 77t. din-
ner- or supper»time. — tld, 771. meal,
repast.
Mål|{a, V, a, to paint, -re, ia, pain-
ter; court-card, -arekonst, f, the
art of painting. -arestäUning, /.
easel. — erl, n, painture, painting.
-ning, f. picture; painting.
Mån, m, proportion, en liten - större,
a little bit greater.
Mån, a. careful, anxious about.
Månad, m, month, -sfoster, n.
moon-calf. — srasande, ä. lunatic
-sraseri, n, lunacy, -srening, f.
woman's monthly courses , terms , flo-
wers. — srOS, f, damask rose, -tlig,
a. monthly. [monday.
Måndag, m, monday. fri -, saint
Mån||e, m. moon, -beskrifniug, f.
selenography. -Cirkel, on, cycle of
the moon, -förmörkelse, f. eclipse
of the moon. — IJUS, a. moonlight.
—skon, 71. moonshine.
Måugelska, f. basket-woman.
MångJIe, -en, a. many. - som, many
a one who. — gäng, many a time.
-ahanda, a. manifold, -bladig,
a. polypetalous, — faldlg, a. mani-
fold, various. -faldiga, v. a. to
multiply, -faldighct, /. multipli.
citv, variety. — fota, f. scolopendra.
-färgad, a. manycoloured. -gifte,
71. polygamy. -guderi, 71. poly-
theism. -Iiornig, -kantig, a,
polygonal, —horning, 771- polygon.
-kunnig, a. knowing much, -Or*
dig, a, talkative, -ordighet, f,
verbosity, loquacity, -sidig, a. multi-
lateral. -Stafvigr, a. polysyllabical.
154 'Mångtydig
— tydlg, a. ambiguous, -tydighet,
f. ambiguity, -välde, n. polygarchy.
Mangllla, V> n. to hawk*. to deal il).
-lare, m, hawker, -lerska, -elska,
/. huckatcr.
Manne, ad. perhaps. -> det är sant ?
do you tlänk it is so?
Måra, /. lady^-Jbcdatraw (plant).
Mård, m, marten, martern. — BkinU)
n. fur of marten.
Mårtensljdag, m. -messa, f. Martie.
mas. (have to.
Måste ) v. n. def, to be obliged, to
Mått, m. mite.
Mått, n. measure, taga — af någon,
to take one's measure, efter —, by
measure. — och steg, measures, cour-
ses, —a, f. measure, moderation, conj-
pass, i sä måtto, in3omuch. -a,
V. a. to aiiu. -Hg, a. moderate;
middling, -ligliet, f. temperance,
mediocrity. — stOCk, m. measure,
rule, standard.
Mäkljja, V, a. to mediate, to negotiate.
-are, m. mediator, arbiter; broker.
-are-arfvode, n. brokage. -erl, n.
broking.
Mäktjja, ad, very. «, v. n. to can,
to be able. — Ig, a. powerful, mighty ;
potent, puissant ; rich ; thick , cloying,
luscious, han är sig sjeif ej -, he
bas no command of himself. vara
ett språk -, to be master of a Ian-
guage. -ighet, f. strength, force,
greatness; thickness, deepness.
Maid, m. grift.
Mältjla, t;, a. to malt. -, v. n. to
shoot, to sprout. -llUS, n. malthouse.
-ning, f, making of malt.
Mängd, f, multitude.
Människa, s. Menniska.
Mänta, v. a. to prepare, to dress.
Markjla, V, a. to mark: to measure;
to notice , to perceive , to observe ; to
try* -bar, a. perceptible, -bläck,
n, marking-ink. -gam, W. marking-
thread, -värdig, a. remarkable,
memorable, -värdighet, f» remark-
ableness; curiosity.
MaiTf /. mar©, jade.'
'Mönsterruira
Mars, m. top, round top. -gast, m.
topman. -segel, n. topsail, -stång,
f. topmast.
Miisk, m. grains, -a, V. n. to mash.
•^iijstllare, m. master -arinna, f,
miitress. -Crbref, n, patent o?
mastership. -eriig , a. masterly.
-erman, m. executioner, -erskap,
71. mastership. -ei'Stycke, n. ma-
sterpiece, -ersven, m. head -your-
neyman, foreman. -ra, v. a. to
censure.
MJit, m. taga i -, to distrain, -a,
V. a. to measure, to gage, to found.
-are, m. meter, measurer. -Isman,
m. arbiter, umpire. -lig, a. mea-
surable, -stång, 771. rod, perch, poldi
Mätress, f, concubine, mistress.
Mätt, a. satiate, eatiated. satisfied, -a,
V. a. to satisfy , to fill , to feed ; to
satiate; T. to saturate. -het, /.
satiety, -ning, f. filling . T. aatu-
ration.
Mo , f. maid, maiden . virgin — doni^
m. ^ maidenhead , virginity, -doni-
Qväll, m. nuptials-erc.
Möbel, m. furniture, -handl&re, m.
upholsterer.
Möblera, v, a. to furnish.
Mödya, f, pain, trouble, toil, ado. det
lönar ej mödan, it is not worth
while, med möda, narrowly. -, v. a.
to fatigue. -dryg, a. inofficious,
-OSam , a. painful . tiresome , trou-
blesome.
Möderne, w. the mothers side, -arf,
n. estate left by the mother
Mögllel, n. mould, -elsklnn, n.
pellicle of mould. -!la, V. n. -las,
V. d, to mould, to grow mouldy. — iig,
O. mouldy
Möjlig, a. possible, -en, ad, possi*
bly. -het, f possibility.
Möka, V. a. to soften, to humble.
MÖ1, m. mill, spinning-mill«
MÖlja, f. huddle; moU.
Mönja, f. minium, redleaid.
MÖnst||er, w. pattern, model, -er-
herre, m. muster-mwiter. -erplats,
m. wuBtermg pUcc. -orrulla« f.
Mönsterskola
muster • roll, i-erskola^ f, normal
8C00I. -ra, v. a. to muster, to re-
view; to censure, — ring^j f, muster,
review.
MÖr, a. tender; crisp, -het, f. ten-
derness, —nil, V. n. to grow tender.
Mörda, v. a. to murder, to assassinate.
— nde, a. murderous. — , 71, murder,
man • slaughter. — r6, vn» murderer,
assassin.
MÖrja, f, embers. -, v, n, to lurk
under the ashes.
MÖrkj^a. obscure, dark, -blå, a.
darkblue. — brun , a. darkbrown.
-er, n. obscurity, darkness, -lagd,
a. darkish, dusky, brownish. —11 a,
V. W. to darken, to grow dark, —röd,
a. darkred.
Mo'rsare, m. mortar.
Mört, 7». roach.
Mössa, f, cap, bonnet.
MÖt|[a, v. a. to encounter, to meet; to
go to meet. — as, V. d. to meet. -6,
fi. meeting, encounter; congress. — GS-
plats, m, meeting-place, rendezvous.
N.
KabO, W. neighbour, -lag', tl. neigh-
bourhood. — llg, a. neighbourly.
Nachdel, Nackdel, m, disadvantage,
damage.
Nakjje, m. neck, the back of the neck,
nape. — bei5, n. neckbone. -grop,
7n, nape. — Styf, a. stiffnecked.
Naf, n. nave.
Nafle, m. navel, -bråck, n. ompha-
locele, -sträng, 771. navelstring.
Nafvare, m. auger.
Nafver, m, mapletree.
Nagel, c?i. nail; T, trundle; T. haw.
-bänk, 71. T. five rails rack, -böld,
m. agnail, -fara, V, a. to sift, to
scrutinize. — rot, f. root of the nail.
Nagg, 71. prick, pricking, -a, V. n. to
nibble, to peck. — hröd, to prick
bread.
Nagla, V, a, to nail.
Nattläger 155
NaiT, a, natural, not affected, naive.
— itet, f» naivety, ingenuousness.
Naken, a. naked. -Iiet, f. nakedTiesa.
Nakterhns, n. T, bittacle, binnacle-
r^alkas, V, d. to approach. - sitt
slut, to draw to an end.
Namn, n. name, vid — , by name,
-e, m. namesake, -gifva, V, a. to
name, to nominate. — kris^ten, a,
false christian. — kannig, a. renow-
ned, -kunnighet, /*. renown, ce.
lebrity. — lista, f. list of names.
— 1Ö8, a, nameless, anonymous. — S»
dag, 7n. anniversary, name's day.
Nam nam, n, tid-bit, dainties.
Nankin, 71. nankeen.
Napp, ra. sucking-bottle.
Napp[|a, V. a. to catch, to snatch, to
bite; to lay hold on. -as, V. d, to
contend, to struggle, —tag, 71. struggle.
Narciss, /". daffodil, narcissus.
Nardus, m. nard, spikenard.
Narf, m. grain, -gräs, 71. chickweed.
-läder, n. black-grained leather.
Narhval, m. uarwhale.
Narr , m, fool ; buffoon, göra — af
någon, to banter one. —a, v, a. to
delude, to deceive, to impose on, to
entice, -aktig, a. foolish, comical.
-aktighet, f. foolishness, folly, -as,
v. a. to trifle, to tell stories. —1, 71.
joke, trifle, jest. — spel, 71. foolery.
-verk, 71. raillery, trifle.
Nate, m, pondweed.
Nation, f, nation, -al, a. national.
-alisera, v. a. to nationalize, -all-
tet, f. nationality.
Natron, m. natron.
Natt, f. night, om natten, by night.
i — , this night; last night; to night.
-arbete, n, lucubration, -bäcken,
n. chamber-pot. — dllksbord, 71.
nightstand, toilet. — etid, f, night-
time, -fly, 71. phalaena. -frOSt,
m- nightfrost. -fågel, TTl. bird of
night, -hufva, f. nightcup. -kappa,
f, halfshirt. -kläder, 772. 2^1' night,
dress, -lanipa, f. nightlamp. -llg,
a. nightly, nocturnal, -läger, n,
nightquartera , nightiodging ; bivouac
156
Nattmusic
Negerliandel
-music, m. serenade. >ln0SSa, f.
nightcap. -rO, fti. nightly rest.
-rock, m. nightgown, -skräfva,
f. goatsucker. — stolj m. close-stool,
-stycke, f, nightpiece. -stfindcn,
a. dead, vapid, -svärniare , m.
nlghttraveller. -säck, w. travelling.
bag, carpet-bag. — tl'OJa , f. night*
jacket, -tyg, 71. undress, -llgla,
f, 8creetch-owl. —vak, n. waking all
night. -Takt, f. nightwatch. -van-
drare, m. nightwalker. -Yard, m.
supper, den heliga Nattvarden,
the Lord's supper. -Tardsgång, m,
communion, -vardsgäst, m. com.
municant, — viol, f. rocket. — vakt,
f, nightwatch, -viiktare, m. watch.
man.
Natnr, f. nature, temper, complexion.
-alier, n.pL natural products, -ali-
sera, v. a. to naturalize, -alster,
n» natural product, —drift, f, in.
stinct. —el, n. nature, disposition,
tempero — enllg, a. agreeable to na-
ture, -forskare, m» naturalist.
-gåfva, f.^ gift of nature, -kllimig,
a. physician. -kUDnig^het, f. na-
tural philosophy, -llg, a. natural,
physical; full, -ligen, ad. natur-
ally, -lighet, /".naturalness, -ligt-
—vis, ad. of course, -lära, f. phy.
slcs. -vetenskap, f. physical science.
Ned, ad, down.
Nedan, n. decrease of the moon.
Nedan, ad. below, beneath, ^-fof,
-om, ad. & pr. belew. -pamnd,
a. mentioned here below. ~på, -till,
ad. underneath.
Nedbryta, v. a. to break down.
Nedbädda, v. a, to bed down, to couch,
to stratify.
Neder, ad. down, -börd, m. rain,
3now or hail, -del, m. inferior part.
— gora, V. a. to put to the sword,
—lag, 71, defeat, overthrow; warehouse,
■tore, -lagsft-ihet, f, »taple-right.
-slag, n. precipitate.
Nederst, a. lowest, lowermost, neder-
sta väningen, the grouadfioor. — ,
adp lowest, at tho bottom.
Nedfalla, v. n, to fail down. -andOi
n. prosternation.
Nedfartj m. descent.
Nedföre, ad. downwards.
Nedgång, m. going down, descent
solens — , sunset.
Nedhugga, v. a. to hew dowE&.
Nedi, Neduti, ad, & pr, nodemeath,
undermost, at the bottom of.
Nedift'an, ad. & pr, from below.
Nedkasta, v. a, to throw down.
Nedkomst, m, coming dovsm ; delivery.
Nedlåt||a sig, v, r, to condescend.
-en, a. condescensive. —enhet, /.
condescence.
Nedlägga, v. a. to lay down ; to abo-
lish ; to abdicate ; to bestow.
Nedmylla, v. a. - säd, to harrow
down the seed.
Nedom, Nedonikring, ad. & pr,
on the lower side of, below.
Nedre, ad, below. ~, a. lower, nether.
NedritJIva, v. a, co pull down, -ning,
f. demolition.
Nedrig, a. low, mean, base, -het^
f, baseness, abjection.
Nedsitta, v. n, to sit down.
Nedsjunka, v. qi, to sink down.
Nedskjuta, v. a, to shoot down.
Nedslagen, a. dejected, lowspirited.
—bet, f. dejection.
Nedslå, V. a. to beat down; T. to
lower.
Nedslappa, v. a, to drop, to let down.
Nedstiga, v. n, to descend, to step
down.
Nedstörta, v, n, to fall down.
Nedstöta, V. a, to thrust down.
Nedsvälja, v. a, to swallow down.
Nedsänka, v. n, to sink.
Nedsätta, v. a. to deposite; to lower.
Nedsöla, v. a, to soil, to dirt.
Nedtrycka, v, a, to oppress, to deject.
Nedtynga, v. a, to load, to weigh
down.
Nedtysta, v, a. to sljence, to suppress.
Neduti, s, Nedi.
Ned vid, pi'. & ad. at tha lowest place.
Nedåt, ad. downwards.
Negller^ m. negro. »erhaudeL^ 9»^;
Negrinna
negro • trade. «-rinna ^ f, negro-
woman.
Neglika, f, gilliflower; cloves, -rot^
f. hert-bennet, avens. [a denial.
Kejj ad. no, nay. få — , to meet with
NejOUÖga, f, lamprey.
Neka, V. a. to deny, to refuse, -nde^
a. negative. —, n. deni^.
NerVj m. nerve. — föver, m, nervous
fever, -lära, f. neurology. -Syok,
a. nervous. -SJnka, f, distemper of
the nerves, -styrkaude, a. nervine.
-svag, a. nervous. -System, n.
system of the nerves.
Nesl[a, f. dishonour, ignominy, disgrace.
— llg, a. ignominious, shameful, in*
famous.
Ketto, a. & ad, net. -belopp, n,
clear amount. — Vlgt, f. net weight.
Central, a, neuter, neutral, -itet, f,
Ni, pr, you. [neutrality.
Nia, f, nine, novenary, [beckon.
Nick, 7/1. nod. -a, V. n. to nod; to
Nick[|a, f, -hake, m, swivel.
Nickel, m. nickel.
Niding, m, coward, wretch; miser.
— SVerk, n» infamous work, felony.
Nidsk , a. niggardly , sordid , scanty.
—het, f, niggardness.
Niglla, V, n. to courtesy, - för nå-
gon, to make one a courtesy, -ning,
f, courtesy.
Nio, num, nine, -faldlg, a. nine-
fold, -lianda, a. nine different.
-nde, a, ninth, -ndedel, m. ninth
part, —tal, n, novenary. — årlg, a.
nine years old.
Nipp, w. trinket, toy, -erhandlare,
m. milliner, toyman^
Nisch, m, niche.
Nit, n. zeal, -isk, a. zealons. -älska,
V. n. to be zealous, -älskare, w.
Nit, m, blank, blank-ticket. [zealot.
Nita, t7. a. to clinch, to rivet.
Nittio, num. ninety, -nde, a. nine-
^tieth, lUenth.
Nitton, num, nineteen, -de, a. nine-
Nivellera, v. a. to level.
Njugg, a. niggard, scanty, -a, V, n.
to be niggard, - ihojp, to scrape up.
Notpapper 157
Njnpa, V, a, to pinch, to twea^*
Njupon, Nypon, n. hip, dog-rose.
-buske, m, wildbriar, hiptree.
Njurile, m. kidney, rein, -grus, n,
gravel, -stek, m. loin, -steu, m.
stone in the kidneys; jade, -viirk,
m. nephritic pains, nephralgy.
Njntlla, V. a, to enjoy, to possess,
—ning, f» enjoyment, profit, use.
Nocka, V. a. to beat into flocks.
Nog, ad. enough.
^<>§iil^9 ^* esact, accurate, punctual,
strict, close, nice. -, ad. exactly;
hardly, -grann, a. accurate, nice,
strict. — grannhet, f. exactness, ac-
curacy, -räknad, a. accurate, nice,
strict, -samt, ad. sufficiently, well.
Nojs, n. jest, joke.
Noll, Null, n. Nolla, f. zero, cipher.
förklara för -, to annul.
NoUkrysS, m, T. the broadest part
of the ship.
Noppa, v. a. to nap.
Nord, m. north, -an, w. the north,
-anifrån, ad. from the north, -an-
yind, m. -anTäder, n. northvind.
-isk, a. northern, -kapare, m.
grampus, ice-whale, —lig, a. northerly.
-nordvest, m. north -north -west.
-OSt, m. north-east. -OStlig^ a.
north-eastern. — polen, W. the north-
pole, -sjön, f. the Northsea. -stjär-
na, f, the northstar. -vest, m.
northwest. -Tcstlig, -vestra, a.
northwesterly.
Norr, m. north, -bagge, m. horse
from Norway. -Qvint, m. brarabling.
-sken, n. northiight. -ut, -yarts,
—åt, ad, north, towards the north.
Nors, in. smelt, groveling.
NOS, m. snout, nose, -a, V. a. to
smell, to snuff, -horning, m. rhi.
noceros, —mask, m. sheepnoaeworm.
Not, f. drag, drag-net, seine, -kil, m.
cod of a net. -yak , f. hole in the
ice at which the net is let down.
-yarp, n. draught of a net.
Not, f. note; comment. -bok, f.
music -book, -papper ^ n. music*
paper»
158
Nota
Nålhufvud
Notas f. note» epccifiCÄtion , invoica.
-rio, 771. notary.
Notis, f. notice.
Novell, m. novel, tale.
November, m. November.
Na, ad. now. - för tiden, now a
days. Tätt — , soon, instantly. - väl,
well, well now, come on. -varando^
a. present, now existing.
Nubb, m. tack, small nail.
Namnier^ m. number.
Numrerlja, v. a. to number, to mark
with ciphers. -Ih^, f. numeration.
NoBiiJIa, /. nuQ. -ekloster, f. nun.
nery.
Njj a- new, fresh, nytt, news, avad
nytt? what news? pä nytt, anew,
over again. -Sre, a. newer. ~ast©,
a, newest, -bakad, a. newbaked.
-begyESare^ m. beginner. -burCD,
a. newborn, -byggare, m. colonist,
settler, planter, -bygge, n. colony,
settlement, plantation, -flken , a,
curious, inquisitive, -fåkenhöt, f.
inquisitivenoss. — foddj a. newborn.
—gift, Ö. newmarried. —het, f. no.
▼•Ity; news: innovation. — kläckt,
a. newhatched. -koniling, m. new-
comer, stranger, -ligen, ad. lately,
of late. -lariHg, m. novice. -niO»
dig, a, fashionable. -Klålne, m,
new moon. —0 , G>d. a nyo , anew.
-plog, m. land first| broken up for
tillage. -tändniDg, /, new moon.
-år, n. new year. -år8da..g, m,
new-year's-day -årsgåfva, /. new.
year's -gift -årSÖMSkan , f- new-
year's-wish. (whimsical.
Nyck, m. caprice, whim, -full, a.
Nyckel, o*, key. -ax, W. keybit.
-ben, n. clavicular bone. -bÖSSa,
f shooting, key. —hål, n. keyhole.
-kn!|>pa, f, bunch of keys, -pip^j
f. shank of a key. -ring, m. key.
ring.
Nykter, a, sober, fasting; temperate,
frugal, på - mage, fasting. -Irot,
f, sobriety, soberness.
Nyjnf, f, nymph.
Nypa, V, a, to pincu, to tweak.
Nys||a, V, n. to sneeze, -gräs, n,
sneezewort. -model, n. sternuta
tory. -pulver, n. sternutative pow.
Nyss, ad, just now, just. [der.
Nystjia, V. O. to wind, to glomerate.
-an, W. ball, clew of thread, -fot,
Wl. yarnwindle
Nyter, a. merry, gay.
Nytt, 8. Ny.
Nyttya, f. utility, use, good, benefit,
emolument, advantage. — ig, O. nse-
ful, good, -ighet, f. nsefulnesg.
-ja, V, a. to use, to make use of.
nyttjande rätt, usufruct, -jande.
Nå, ri> well. [n» use, usufruct.
Nå, V, a. (S) n. to reach: to attain
Nåck, m. T. yard-arm.
Nåd, n. rivet, -a, v. a. to rivet-
Nad, f, grace; favour; pardon, mercy.
lefva på nåder, to live at another's
discretion, med Guds - . by the
grace of God. Eders -, your grace,
your honour, -a, v, n. to be gra.
cious. Gud ndde mig, God help
me. — astol, m. mercy. scat. —6»
bevisning, f. mark of favour, -e-
bröd, W. bread of charity, pension.
-efull, a. merciful, -ehjon, n.
almsman, one who lives upon charity.
-elig, a. gracious, merciful. -elOite,
n, promise of grace. — erlk, a. gra^
cious. -erike, n. tho kingdom of
grace, -estånd, n, state of grace.
-estot, m, finisbiag blow. --CtecköOj
n. mark of favour. -©Yal, n. qUc-
tion of grac« ; predestination. — %, iS,,
gracious, mercifaL — 111", n, year of grace.
Någon , a. somebody, any, ej — , no*
body. -der% pr. cither. -sIn, ad,
at aay time, ever.
NågOrllledes , ad. somehcTV, om way
or other. -Icuda, ad. sometliing,
— Städes, ad. gomewhero, in some
place. [rather, a little.
Något, n, somewhat, something. — , av,
Någre, a, pi. some, ssveral, any.
Nåkas, V. d, to approach.
Nål, f. needle; pin, — f^ref, W. a pn»
per of pins, -dyna, f, pin-oushloa*
-foder, n, pjn-case. -hufvud, n»
Nålhus
Nödställd 159
head of a pin. »bu^S^ 7U needlecase.
^isakare^ m. needier, -penningar,
m, pL pinmoney. -Sudd, m, tho
point of a pin. -SOga, n, the eye
of a needle.
Kåt, n. joint, board, seam.
liiäbb, m. bill, beak, -gädda, /". gar-
pike. — maS) f» shrewmouse.
Käck, m. seagod, Neptune, -blad,
n.-r08, m. yellow waterlily. -bröd,
n, stone-marle.
Näf, n, beak.
Näfljve, m, fist, hand, en - full, a
handfull, -rätt, m. clublaw.
Kafver, m. bark of the birch.
Näktergal," ttj. nightingale.
Mmd, 77». jury, -eman, m. jury-
man, [that is to say.
Nämligen, ad, namely, to wit, viz,
Nämna, v. a. to call, to name, to
mention. — nde, 71. nomination, —re,
m. denominator.
Nan n as, v. d, to have the heart to.
han nännes ej äta sig mätt, he
pinches his own belly.
Näpen, a, pretty, neat, bonny.
Näppeligen, ^i, hardly, scarcely.
Näps||a, V. a. to chastise, to check, to
rebuke. — St, 771. correction, chastise-
ment.
När, C. when; if. — , ad. near, nigh.
pa långt — , by far. göra någon
för — , to do one some wrong, så
— , well nigh, så — som ^ within,
except, -a, a. near, —gränsande,
a. bordering upon, —gången , a.
importunate^, too daring, —ma, V. a.
to approach. —mare, a. nearer,
-mast, a. nearest, next, -skyld,
a, near of kin. -stående, a. pre-
sent, being at hand. — Synt, a,
shortsighted. -Syntliet, f. short-
sightedness. —Tärande, a, present.
-varelse, -varo, /I presence, i hans
— , before himj
Nära, v. a. to nourish, to feed.
Näring, f. nourishraent; allowance;
trade, hålla — , to keep an alehouse.
-Sdrift, m. industry, -sfiihetj f,
freetrade. -sfång, 7i. trade, -slos,
a, destitute of nourishment. —Sme-
del, n, livelihood, victuals. -SSaft,
m. chyle. — SSOrg, m. care for sus-
tensince. — SStällO, n. alehouse, ta.
vern. Itory.
Näs, n. point, headland, cap, promon-
Nasjla, f, nose, fä lång -, to catch
a tartar, draga en vid näsan, to
lead one by the nose, sticka sin —
I, to thrust one's nose into, —ben,
n. the bone of the nose. — blod, m,
bleeding at the nose. -borr, m.
nostril, -brosk, 7i. cartilage of the
nose, —bränna, f, få — , to pay
through the nose. — dok, 77». hand-
kerchief, —horning, m. rhinoceros.
-Ijnd, n. nasal sound, -perla, f.
saucebox. -Styfver, 771. fillip, -tipp,
771. tip of the nose. — lis, a, imper-
tinent, saucy, insolent. — Ylshet, f.
impertinence, sauciness,
Nässjlelfeber, m. nettlefever. -la, f,
nettle.
Näst, ad, <fe prp. next; after; but;
save, —a, 771, neighbour, —an, ad,
almost, well nigh, -liden, ÖB- last past.
Näste, 71. nest.
Nät, 71. net; caul, -brack, n. epi-
plocele. -formig, -lig, a. reticu-
lar. -hinna, f, retina.
Nätt, a. neat, tight; saving, sparing.
—het, f. neatness, accuracy, succinct-
Nätteldnk, tti. muslin. (ness.
Nöd, f. necessity, need, want, distress ;
calamity, det har ingen -, there is
no danger, lida — , to be in want.
hafua af noden, to have occasion
for. vara af nöden, to be need.
-ankar, ti. sheet-anchor, -dop, 71.
private baptism, —fall, n, pinch,
case of necessity. — ga, V, a. to
oblige, to compel. — hjelp, m, shift,
-ig, 71. necessary, requisite, -lidande,
a, needing, wanting, —lögn, f. shift,
tib. —penning, m, sparemoney.
-rOp, n. cry of distress, -saka,
V, a. to compel, to force. —Signal,
m. signal of distress. -Skott, 71.
shot for help. -Spilta, f, travise,
travel. -Ställd « a. distressed, desti-
160
Nödtorft
Oberäknad
tute. — torft, m. want, exigence,
demand, call. . -torftig, a. needful,
necessary, -trängd, -tviiögen, a.
necessitated, -tvållg, 7i. constraint.
-?ändig, a. necessary, needful, -viin-
dighet, f. necessity, exigence, -val'll,
n. defence in case of necessity.
Nöjda sig, V. r. -as, v. d. to be con-
tented, -aktig, a. satisfactory, sa-
tisfactive. -d , a content, cheerful.
— ©, n. delight; contentment; pleasure.
vara till nöjes, to pleaae. -sain,
a. pleasant, delightful, agreeable; fa-
cetious, -samhet, f. pleasantness,
delightfulness.
Nöt, n. neat, black cattle, beeves;
dunce, -aktig, a. dull, sluggish.
-aktighet, f. dullness.
Nöt, f. nut. filbert, tn hård -, a
tough business, -knäppa, f. nut-
cracker, -kraka, f. nutpecker -kär-
na, f. nutkernel. -Oija, J. nutoil.
-sKal, n. nutshell. -Tacka, f.
nutjobber.
NÖtjja, V a. to wear -as, V. d. to
be worn. ~ning, f» wear , nibbing,
fretUog.
0.
01 1. o! oh!
Oaf(|brat^n , a. unbroken ; aninter-
rupted. — delt, a. undivided, un*
parted, -gjord , a. undecided , not
determined, -händelig, a. inalien-
able, -hängig, a. independent.
-hängighet, f. independency, -kor-
tad, a. undiminished, cot shortened.
— låtlig, a. incessant, unceasing.
Oakt||adt, ad. notwithstanding, -sam,
a. eareless, heedless, -saiuliet, f.
carelessness
Oanijfaktad, a. undisturbed, unmo-
iested. -genäni , a, disagreeable,
unpleasant, -griplig, a. una.ssail-
able, — sedt, ad. notwithstanding.
-seillig, a. inconsiderable, unseemly.
-senliirhet, f. iceannsss, littleness.
-ständig, a. indecent, unbecoming^
-Ständigliet, /. indecency. -StÖt-
lig, a. inoffensive, -tnglig, a. un.
acceptable, inadmissible. -tastad^
a. untouched, unattacked. -valid*
bar, a. inapplicable.
Oaptitlig, a. loathsome, disgustful.
Oarbetad, a. unwrought.
Cart, f. want of good breeding, ill !ia.
bit, bad trick, -ig, a. naughty, ill-
bred, Improper. -Igliet, f. naught-
Ons, m. oasis. liness.
Obanad, a. unpathcd. untraced. un-
broken.
Obarmhertig, a. uncharitable, un-
merciful. -hot, f. unmercifulnesa«
inclemency.
Obcjjbodd, a. uninhabitated. -bOClig,
a. uninhabitable, -fläckad, a. im«
maculate, -fogad , a. incompetent.
-folkad, a. unpeopled, -fäst, a.
unfortified, open. -Cfriplig, a. in-
coraprhensible. -gnplighet, f. In-
comprehensibility, -gråten, a. un-
deplored, -liaglig, a. unpleasant,
disagreeable, unpleasing, unentertain-
ing. -haglighot, f. disagreeable-
ncss. -hindrad, a. uninterrupted,
unopposed. — llörig, a. improper,
incompetent, —kant, a. unknown,
unacquainted; strange. -kynirad,
a. unconcerned , careless, -lofvad,
a. unmannerly, unpolite. — lefven»
hot, f, unmannerliness. -mailllild^
a. unmanned, without a crew. — nied»
lad, a. unpossesaing, poor, -malty
a. unmentioned. — mangd, a. un-
mixed, —märkt, a. unobserved, uQ'
noticed. -nägOD , a. disinclined,
unwilling, averse. -nägenhot, f»
disinclination, unwillingness. — IKluid^
a. unnamed , nameless, —prydd, CU
unadorned, -pröfvad, a. unproved.
-qyäm , a. inconvenient, incommo-
dious, -qvämlighet, f. unfitness;
inconvenience, incoramodity. —redd,
a. undressed; unprepared, -rest, 0.
untravalled. -rldcn, a. unbackedi,
uubroke; dismounted, -rocndc, a.
independer.t. -räkliad, a. uncounted.
Oberäknelig
-räknelig, a. invaloable. -satt,
a, unoccupied, vaeant. — S6(ld, a. un-
teen , not seen. — SCgrftU , ci. not
overcome. — skedHg*, a. bad, naughty.
— Skriltig, a. inexpressible; unac-
countable. -skrifTen, a. not w.i*
ten on. -slagen, a. unshod, -blu-
tcn , a. unresolved, undetermined.
-slutsara, a. irresolute. -slut-
baiuhet, f. irreaolution. -Smittad,
a. not infected , unpolluted , uncor-
rupted. -Sticklig, a. uncorruptible.
-Stiirlig', a. Inaccossible , usurraoun-
tahlr. -stridd, a. uncontested.
-stand, 11. decadency, ruin, decay.
-Stäld , a. unperformed, undone.
-stämd, a. indetermined, indefinite.
— Stii:ildliet, f. indeterminatlon, want
of precision, irresolution. -Stair'.ig,
a. inconstant. -StälldigllOt, f. in-
constancy, unsteadiness. -SVarad, a.
unanswered. -SVärad, a. unmolested.
-tail^On, a. undcprivcd , at liberty.
-talt, a. unpaid, -tydlig, a. in-
considerable, insignificant, -tydlig-
Iiot, f. insignificancy, -täckt, a.
uncovered. — tänlfsail), a. iuconsi-
derate, rash. -täuksaiullCt, f. in-
con.^ideration , want of consideration.
-tänkt, a. inconsiderate, -vakad,
a. unprotected, unguarded. -Yandrftd,
a. unversed, unskilled. -veklipT, a.
immoveable, inexorable. -VCklighet,
f, iiiflexibility, iramoveablcness. -Yekt,
a. unmoved, unaffected, -visllg, a.
underaonstrable. — vlttuad, a. un-
witnessed, -väpnad , a. unaroied.
Obillig, a. unreasonable, unjust.
Ol)landad, a. unmixed, unmingled.
Oblat, n. wafer, host, consecrated wa-
Ohlokt, a. unbleached. (fer.
Oblid, a. unkind, ungentle, -kelig,
a. implacable.
Oblyg, a. unbashful; bold, -hct, f.
indecency r boldness, barefacedness.
Obraan, m. arbiter.
Oboe, m. hautboy.
Oboist, m, hautbolat.
Oborstad, a. not brashed-, rough, un-
nolished, uncivili^d.
Swedish-English DicU
Odräglig 161
Obotfärdig, a. impenitent, imrepent»
in?, -het, /". impeniteacy.
Obotlig, a. incurable, irremediable;
irreparable, -liet, f, incurableneaa.
Obrottslig, a. inviolable, -het, fr
inviolableness.
Obrukjjad, a. unused, unworn; uncul-
tivated, -bar, a. not fit for use,
unserviceable, past use; uncultivablo.
— barllftt, f. unserviceableness, inuti-
lity, -lig, a. not used, obsolete, rn-
fashionable. [freeb dun;?,
Obrunnen, a. not burnt. - gödsel,
ObscrvailtiOD, f. observation, remark.
—tor, m. observer ; astronomer. -tO»
-rium, n. observatory.
Obscen, a. obscene.
Obstinat, a. obstinate, stubborn.
Oboden, a. uninvited, unbidden.
Obunden, a. unbound, untied. - stil,
Obygd, f, wilderness. (prose.
Obytt, a. not changed, undivided; un-
settiid. intet - med, no dealings
with. (made.
Obiiddad , a. - säng , bed not yet
Obiiklig, a. bulky, unwieldy.
Obändig, a. stubborn, obstinate, -llGt,
f. stubborness.
ObÖjlld, a. unbent, -llg, a. inflexible.
-lighet, f, inflexibility, obstinacy.
Och, C. and.
Ochra, f. ochre.
Ock, c. also, too, likewise.
Ock||er) n, uaury. -ra, v. n. to
practise usury, -raröj tn. usurer.
Också, c. also, likewise.
October, m. October.
Odal, a. allodial, -bonde, m. yeo-
man, freeholder, -gods, n -jord,
f. allodium, free land. -luan, m,
freeholder.
Odeli;ad, a. undivided, -bar, a. in-
divisible, -barhet, f. indivisibility.
Odjur, n. monster, wild beast.
Odllla, V. a. to cultivate. -Ing, f.
cultivation, culture; civilization,
Odoga, m. & f. good for nothing.
Ot!on, n. crackberry.
Odryg, a. soon spent, soon gone.
Odräglig 9 a. intolerable, insufferable.
1)
162 Oduglig
Oduglig', a. disqualified, unfit; useless*
— Ufctj f, unfitness, uaelessness.
Odygd, /". vice, naughtiness, -ig, a.
vicious, wicked, narughty.
Odäckad, a. without deck.
Odödlig, a. immortal, -het, f. im»
mortality.
Odömd, a. unjudged, uncondemned.
Oi^Öpt, a, not baptized.
OdÖrt, f. hemlock.
Oefterdgrflsg, a. indispensable, -gör-
lig,-liiärmiig, a. inimitable. -rJitt-
Ifg, a. incorrigible, -tällksam, Q.
inconsiderate, heedless.
Oegennyttjia, f, disinterestedness. -Ig,
a. disinterested. (propriety.
Oegeiltlig, a. improper, -het, f, im.
OeiUlOt II Ståndlig, a. irresistible.
-Ståndlighet, f. irresistibility.-säg-
1ig, a. indisputable, incontestable.
OeiUg, Ocns, a. at variance, at discord.
vara — , to disagree, to be at variance.
hlifva oens, to fall out (with).
Oenighet, f. variance, discord, dis-
agreement.
Oe I'll faren, a, inexperienced, -far en-
het, f. inexperience. -hörd, a.
unheard of. -käsisam , a. ungrate-
ful, -gättlig, a. irreparable, -sätt-
lighet, /". irr^arableness.
Ofall , n. ruin, disaster, mischance;
misfortune. [f. enormity; excess.
Ofant!ig^ Cf._ enormous, excessive, —het,
Ofarbar, a. impassable, impracticable.
Ofatt, Ö. awkward, illproportioned.
Ofelbar, a. infallible, -het, f, in.
fallibility.
Offentlig, a. public, -het, f. publi-
city, notoriousness.
Offer, W. sacrifice, offering, oblation.
-altar, -n. pfl'ering-altar. -bön, f,
offertory, -djur, n, victim, -kaka,
/. oblation - bread, —kärl, n. sacri-
ficial vessel. — prest, m. sacrificer.
—redskap, .n. »acrificial vessels.
-skål, f. oifering-cup. -tjenst, f.
Officer, m. officer. {offering.
Officin, f, printing-office.
Offra, V. a. to sacrifice, to offer, -ro,
m, sacrificer.
Oförfaren
Of|ädrad, a. unfledged.
Ofjättrad, a. without fetters.
Ofog, n. mischief. [formity.
Oformlig, a. shapeless, -het, /. da.
Ofred, m. discord, dissension, quarrel.
-a, V. a. to disturb, -lig, a. tur.
bulent, un peaceable. -lighet ^ /.
trouble, disturbance.
Ofrestnd, a. untempted.
Ofrivillig, a. involuntary.
Ofrnktjlbar, a. ur^fertile, barren, steril,
unfruitful, -fearhet, f. barrenness,
sterility. -Sam, a. barren.
Of raise, a, not noble. - jord, taxa-
ble land. — man, coramonei*.
Ofrödd, a. infecund.
Ofta, ad. often, frequently, oftentimes,
oft. -re, ad. more often. -St, ad,
most often, scm — , very often.
Ofullybordad, a. unfinished, -gån-
get foster, n. child born before its
time, embryo. — komllg, a. imper-
fect, incomplete, defective. — kOKllig-
het, f. imperfection, incompleteness.
-ständig, a. incomplete, -ständig-
het, f. incompleteness, -ändad, a.
unaccomplished.
Ofvan , ad. above. -, prp. over. —
och nedan, above and below, -efter,
ad, from above. — nänid, a. above-
mentioned, -omkring, ad. & pr^.
round about above, —på, ad. & prp.
above, on the top. —till, ad. above.
Ofärd, W. ruin, destruction.
Ofärdig, a. unfinished; lame, cripp!ed,
disabled; —het, f. lameness.
0 färgad, a. undied, uncolourc^.
Ofödd, a. unborn.
OfÖr, a. lame, disabled, impotent.
Öförljargelig, a, inoffensive, -brän-
nelig, a. incombustible, -delaktig,
a, disadvantageous, prejudicial. — dold,
a. unconcealed, free, open. — drag-
Sam « a. incompatible , quarrelsome.
-dröjligen , ad. instantly, without
delay. -därfvad, a. . uncorrupted.
—enad, a. not united, unreconciled.
-en lig, a. incompatible, -enlig-
het, f. incoropatibleness. -falskad,
a, uufalsified, uncounterfeit. . -faron^
Oförfarenhet
a. unexperienced, unskilful. -fat6n»
het, f. want of experience, anskilful*
ness. -farad, a. undaunted, -grip-
lig, a. unpresumlng, without pre-
scribing. -gylld,a.ungDded. -gäng»
lig, a. unperishable. -gänglighet,
f, everlastingness. — gaten , (X, un-
forgotten. -gätlig, a. not to be
forgotten, ever memorable, —klarad,
a. not declared, unproclaimed. — klar-
lig, a. inexplicable, -klenad, a.
undiminished, -kränkt, a. invio-
lated, uncorrupted. -llknelig, a.
incomparable. — llkt, a, unreconciled.
-lofvad, a, not promised in mar-
riage. — låtlig, a. unpardonable.
— modad, a, unexpected, unlooked
for, inopinate. -modligen, a^. in-
opinately, unexpectedly, -måga, f.
inability, irapotency. —märkt, a.
imperceptible. — , ad, by degrees, by
little and little,- insensibly, -inögen,
a. impotent, unable, incapable; insol-
vent, -mogenhet, f. impotency,
incapacity, insolvency. — neklig, a.
undeniable, incontestable. — nuft, W.
irrationality, unreasonableness, absur-
dity. — nilftig, a. irrational, unrea-
sonable, brute, -nöjd, a. discontent.
-nöjsam, a. not do be satisfied.
-nöjsam het, f. uncontentedness, in-
satiableness. —pantad, a. unpawned,
unmortgaged, --ruttnellg, a. ira-
putrescible. -ryckt, a. firm, fixed.
—rätta, V. a, to overreach, to de-
fraud. -rättad , O. unperformed.
-sagd, a. undaunted, intrepid, -sagd-
het, /. intrepid. oy -sedd , a. un-
ppvided. -sedt, -scondes, ad.
unforeseen. -seglad , a. unsealed.
— Sigtig, a. imprudent, indiscreet,
improvident, -sigtlgliet, f. impru-
dence, -Skräckt, a. »intrepid, un-
daunted , stout. — skylld , a. unme-
rited, undeserved. — skämd , a. im-
pudent, shameless. -Skämdhet, f.
Impudence. -SOnlig, a. implacable,
irreconcilable. -SOnlighet, f. ira-
placability. -Stånd, n. folly, in-
discretion, »ståndigt 9 a. foolish,
Ogudaktighet 163
indlsCTMt. -stolid, a. nndlssembled,
undisguised, artless. -STarlig, a.
unwarrantable. — syiltt a. presomp-
tuous, insolent, pert, saucy. ~såtlig,
a. unintentional, undesigned, -säkrad,
a. uninsured. -SÖkt, a. unexperien-
ced ; unattempted. — SOFJd , a. un-
provided, not provided. — tegad, a.
not concealed, n»t kept secret. — tjent,
a. undeserved, unmerited. — truten,
a. indefatigable, assiduous, active.
-trutenhet, f activity, alacrity,
assiduity. — tullad , a. uncostumed,
paid no duty for. -täckt, a. not
concealed, open, free. — tofvadt, ad,
instantly, immediately -utscdd, a.
unforeseen, -vansklig, a. unfading,
undecaying. -varftd, Ö. unguarded,
unsecured. - varan des, ad, una.
wares. — VlSSnellg, a. immarcesS'
ible. -vitlig, a. irrepfbarhable.
-vunnen, a. not convicted. '-'v'eL^^bW^
a. rash, foolhardy, -vägenhet, f.
temerity, rashness, -väutad, a. un-
expected, unlooked for. —yttrad, a.
unsold, -änderllg, a. unchangeable,
unalterable.
Ogagnelig, a. useless, without profit.
Ogarfvad, a. untanned.
Ogemen, a. uncommon.
Ogen, Ogin, a. unkind, unwilling.
Ogenerad, a, unconstrained, easy.
OgenomlJvSkinlig, a. not transparent.
-tränglig, a. impenetrable.
Ogerna, ad. unwillingly, reluctantly,
Ogerning, f, foul action, outrage.
Ogift, a. unmarried, single.
Ogild, Ogill, a. unpunished.
Ogilla, V. a. to disapprove. -ndO^
n. disapprobation.
Ogiltig, a. invalid, void, of no forco^
not allowable, -het, f, invalidity.
Ogln, 8. Ogen.
Ogjord, a. undone. (deb^,
0 graverad, a. without debts, not in
Ogrundad, a, ungrounded, groundless
Ogräs, n, weed.
Ogudaktig, a, ungodly, wicked, im»
pious, -het) f, irreligion, impiety.
104 Ogimst
Og:anst, W. disfavour, diggraca. -ig",
a. unkind, un favourable, unpropitious.
Ogångbar, Ogäsgse^ o» cot current,
uncurrent.
Ogödd, a, anin&niired; not fattened.
Ogörlig 9 a. impracticable, impossible.
Ohandterllg^ a. unmanageable.
Oharmonisk, a, dissonant.
Ohejdad) a, unrestrained.
Ohelllga^ V» a, to profan§, to unhal-
low. -gare, m, profaner, violator.
— gelsO; /. profanation. — ig» ^.
unholy, profane. [a. unwholesome.
Ohelslja, f. unhealthiness. -Osaill,
Obemaly a, unjust, illegal, unlawful.
Ohindrad) a. not hindered.
Ohjelplllig) a, irremediable, -sam,
a. unassisting, unfriendly, -samhct^
f. unwillingness to help.
Ohuggen^ a, uncut, unhewn.
Ohagnellg} a. disagreeable, sad.
OlmlpOllf a. unsupported.
Oliyfsad) a. untrlmmed; unpolished.
Ohygglig, a. foul, hideous, -het, f,
foulness, horribility.
Ohyra, f. verminl.
Ollägad, a. disinclined.
Ohållbar, a. untenable, unsustainable.
Ohägn, n. breaking of the cattle
through an enclosure, —ad, a. un*
enclosed.
Ohämmad, a. unchecked, unrestrained.
Ohämnad, a. unrevenged.
OhÖflad, a. not planed; unpolished,
impolite.
Ohöfljlig, a. uncivil, uncourteous. -lig-
het, /. incivility, -visk, a. ob-
scene, immodest.
Ohöljd, a, uncovered.
OhÖrjjbar, a. inaudible, -d, a. un.
heard, -gam, a. disobedient. -Sam-
het, f. disobedience.
Oinbanden, a. unbound, untied.
Oinskränkt, a. unbounded, boundless.
Ointaglig, a. impregnable, inexpugn-
able.
Ojemn, a. uneven; unequal; odd, un-
even; at variance, —förlig, a. in-
comparable, matchless, •-'hety J, in*
equality, unevenness.
Oljefärg
Ojäfaktlg^ G» unexceptionable; irre*
futable. —het, f. legitimacy*
Ojäst, a. unfermented.
Ok, n, yoke. (vited.
Okallad, a, uncalled, unbidden, unln-
Oklanderlig, a. irreprovable.
Oklar, a, not clear, muddy, dark; in-
tricate; not settled; foul. — hct, f.
darkness, dimness.
Oklok, a. unwise, imprudent.
Oklufven, a. uncieft.
Oklädd, a. undressed, unclothed.
Okokt, a. unboiled, unsodden.
Okonstlad, a. artless. [cord.
Okrafd, a. uncompelled, of one's ac-
Okristjjen, a. unchristian, infidel, -lig,
a. unchristian. — nad, a. unchriste-
ned. [octavo-volume.
Oktav, m. octave ; octavo, -band, 11,
Oktroj, m. charter.
Okulera, v. a. to inoculate.
Okunnig, a. ignorant, unknowing.
-bet, f, ignorance, unskilfulness.
Okynn||e, n. naughtiness, bad inclina-
tion. — esfä, n. noxious animal. — Ig,
a. naughty, bad, vicious.
Okysk, a. unchaste, -het, f. un-
chastity.
Okänjld, a. unknown, -bar, -uelig,
a, unknowable, indiscernible.
Okänslig, a. insensible, unfeeling.
Okar, a. disagreeable. — llg, a. un-
friendly, unkind.
OkÖp, 71. bad bargain, -andes, ad.
without buying it. — t, a. unbought.
Olag, n. disorder, huddle, trick, -a,
—lig, a. unlawfull, illegal, iUipit*
-lighet, f. illegality.
Olidlig, a. insupportable, intolerable.
Olik, a. unlike; improbable, —a, (Z.
unequal; different, unlike, —a, ad,
unequally, unlikely, —artad, a, dis-
similar, heterogeneous. — formig, a.
irregular, —het, f. difference; in-
equality, disparity, —lig, «. impro-
bable; improper, -sldlg, «. with
unequal sides.
Oli?, w. olive, -färg, m. olive-colour.
Oljlla, f. oil. - , V, a. to oil. -aktig,
a. oily, -efärg, f. oilcolour; oil
Oljemålning
Omildhet
165
varnish, -emålnlug, f. painting in
oil. -eslagare, m. oilmiller. -e-
QYarn, f -^slagori, n, oilmiil.
-etrrd, n. oiive-tree. -oberg, wi.
mount of olives.
Ollon, 7J. acora. -bete, ti. oak-mast.
-borre, m. cock-chafer, May.fly.
Olofligr, «. illicit, unlawful.
Olustig', a. out of huraour, low-spirited.
Olvon, 71. elder, ople-tree, guelder-roso.
Olycklla, f. llI luck, misfortune, dis-
aster, mischance, till all — , unhap-
pily. —as, V. d. to miscarry. -Hg,
a. unlucky, unhappy, -ligen, -ligt,
ad. unluckily, unfortunately. -Sfall,
ft. mishap. -Sallg, a. unfeiicitous.
— Sbändelse, f. mischance, mishap.
Olydljig, a. disobedient. -Ighet, fo
— nad, W. disobedience.
Olat, 771. noise, clamour, grumbling.
-ig, a. noisy.
Olägljenhet, f. inconvenience, trouble,
hurt. -lig> O" unseasonable, -lig"
het, f. incominodity, inconvenience,
unseasonableness.
Oläklig, a. incurable.
Olämplige, a. inapplicable, unfit, -en,
ad. improperly . inapplicably. -het,
f. unfitness.
Oländig, a. inarable, rough, sterile.
-!iet, f, sterility.
Oläraktig, a. indocile, unteachable.
-het, f. indocility.
Olärd, a. illiterate, unlearned.
Oläslig, a. illegible.
Oläst, a. unlocked.
Olönt, a. unpaid, unrewarded.
Oni, ad. again, anew, over, over again.
- igen, over again. -, prp. of, upon,
in, within, about, for, concerning.
norr — r, northward. — dagen , by
day, a' day vara - sig, to be
thrifty. — , C. if, whether.
Omak, 71. trouble, pains, —a, v. a. to
molest, to trouble.
Omaka, a. not fellow, odd.
Omanlig, a. unmanly.
Omant, ad. of one's o\rn accord.
Omarbeta, V. a. to make aguin, to
ttlouch.
0 maskerad, a. without mask.
Ombedd, a. desired.
Ombryta, v. a. T, to overrun.
Ombud, n. attorney, -sman, m,
commissioner, attorney, delegate.
Ombunden, a. bound round, tied about.i
Ombygga, v. a. to rebuild.
Ombytlllla, v a. to change, -e, n.
change; variation, variety, -lig,, a.
vfiiiable, changeable, alterable, -lig»
het^ f. mutability, inconstancy.
Omdöme, n. judgment, opinion; dis-
cernment, fälla - of ver, to pass
censure upon. (anabaptist.
Omdöpa, v. a. to rebaptize. -re, 771.
Omedelbar, a. immediate.
Omening, f. nonsense.
Omensklig, a. inhuman, cruel, -het,
f. inhumanity, cruelty.
Omfamna, v. a. to embrace, to bug.
Omfattlla, v. a. to embrace- to com-
prehend, to comprise; to enchase.
—ande J n, embracing, spanning.
-ning, f. enchasing, encompassing,
frame. [sition.
Omflyttning, f, removing, transpo-
Omforma, v. a. to transform.
Omfå-ng, n. circuit, compass.
Om färga, v. n. to die anew.
Omgift, a. married again.
OmgilJIva, v. a. to environ, lo sur-
round, to circle, to encompass, to en-
close, to compass about. — ulng, f,
environs, surrounding country.
Omgjorda, t;. a. to gird.
Omgjuta, V. a. to refound, to cast
over again.
Omgå, v. a. - med, to have a mind,
to contrive, to design. ^ med svek,
to Qse fraud, -ende, a. going about;
by return (of post), —ng, m. going
round, circuit, turn, compass; change.
Omgärda, v. a. to hedge, to enoxose.
Omhalsa, v. a. to embrace.
Omhugllsam, -sen, a. circumspect.
Omhyälfuing, f. turning over, revo-
lution.
0 mil's* 15 ge, n. curtain.
Omild, a. unkind, cruel, severe, —het,
f* unkindness, severity, cruelty.
166 Omistlig
Omistlig, a, needful, necessary.
Omkastj W'. change, vicissitude; a se.
cond throw. -niDg, f, overthrc»w.
ing, transposition.
Omkiädllingj^ f. shifting of clothes.
OmkOIElHia. v, n, to perish.
OmkOStliaci, f charge, expense, cost.
Omkrausa, v. a. to wreathe.
Omkrets, m. circumference, periphery,
circuit, compass, orb.
OinkriDg, prp. & ad, about, round
about; almost, near, about.
Omkull, ad, down.
Omladdning, f, recharge.
Omlaga, v. a. to repair anew, to mend
anew. [wise.
Omlasllsa, -ta, v, a. to .load other-
Omliggande, a. circumjacent.
Omlindnlng, f. winding about.
Omlopp, n. circuit, circulation, rota-
tion. -Sbana, f, orbit.
Omnibus, W. omnibus, buss.
Omnämna, v. a, to make mention of.
Omogen, a, immature, unripe, green,
raw. — liet, f. unripeness, immaturity.
Omoralisk, a. immoral.
Omornad, a. not well awake.
Ompackning, f, repacking.
Omplantera, v. a. to plant &new, to
transplant.
Omprägla, v. a. io recoin.
Omqvartering , f. changing of quar.
ters. (ron, to beset.
Omringa, v, a. 'to surround, to envi-
Område, n» territory, district, dominion.
Omrorllande, n, mention, -ning, f.
stirring about. [lar, to ballot.
Omrösta, v. n. to vote. — med leu-
Omsider, ad, at last, lastly, at length.
Omskapa, v, a, to transform, to create
anew.
Omskift|{a, v.. a. to shift, to vary, to
change. -^6, n. vicissitude, change,
variation. — ellg, a. changeable, in-
Constant, (limit.
Omskranka, v. a, to circumscribe, to
Omskrifljt, /. inscription, legend, -va,
V. a, to circumscribe.
Omskär||a, v. a, to circumcise, -else,
f, circumcisloDé
OmätHigliet
Omslag, n. cover, envelop; T. cata*
plasm.
Omsorg, m, care, charge.
Omspänna, v, a, to span, to fathom.
Omstjelpaj v, a, to overturn. -, V, n,
to fall down. [round ; to manage»
Omställa, v, a, to transpose, to sur-
Omständjlighet, f, circumstance, state,
condition; case, accident^ occasion.
-lig, a. circumstantial, -llgiiet, f,
circumstantialness, particulars.
Omstöpning, f, refounding, reform.
Omstörtlja, v, a. to overset, to over,
turn, -ning, f. overthrow.
Omsvep, n. circumlocution, preamble.
Omsättlja, v. a. to shift, to change.
-ning, f, transposition; exchange,
renewing a Iloan; setting again.
Omtala, v. a, to speak of, to mention.
Omtanke, m, caution, consideration.
Omtrent, ad, almost, about.
Om tränga, v. n. to be need of.
Omtvistad, a. contested, in dispute.
Omtyckt, a. beloved, in favour.
Omtänksam, a. considerate, prudent,
cautious, —bet, f. circumspection.
Omyexling, /*. altematiou, change, vi-
cissitude.
Omvårdnad, f. care; protection.
Omväg, m, roundabout way. genom
omvägar, indirectly, using shifts.
Om vältra, v. a. to revolve.
Omvändlla, v. a. to turn, to turn
about ; to convert. — sig , v. r. to
be converted, —are, m, converter.
—else, f. conversion.
Omyndig, a. under age. minor, -liet^
f. minority.
Omyntad, a. uncoined.
Omåttlig, a. immoderate. Intemperate.
—bet, f, intemperance, immoderation,
excess.
Omängd, a, unmixed. [insensible.
Omärkjibar, -lig, a. impeiceptibje.
Omätlig, a. immense, immeasurable.
—bet, f, immensity.
Oniätt, a, unmeasured.
Omättljad, a. not satisfied, not sati-
ated, -lig, a. insatiable. -Uglietj
/• insatiableness.
Omöjlig
OmoJligT) a. impossible, <-Iiet, f. im*
possibility. (naturalness.
OiiatGriig, a. nnnatnral. -het, f, un-
Ond, a. bad, iil; angry, ett ondt,
an evil, hin onde, the devil, göra
ondt, to smart, det gör mig ondt
om, I am sorry for. hafva ondt
till någon , to bear one ill-will.
hafva ondt i kufvudet, to have the
headache, fd ondt, to grow sick.
ond för att fatta, dull of appre-
hension. ondt efter penningar,
want of money, med ondo, by force ;
in wrath, onda hetet , whitlow.
'Ska, f. iniquity, malice ; anger, pas.
sion. -Skefull, a. wicked, mali-
cious, -skorf, m. scaldhead. -^sår^
a. evil ulcer.
On ek lig, a. undeniable.
Onkel, 771. uncle.
Onosllg, a. awkward, ungain, ungainly.
Onsdag, m. Wednesday.
Onyttig, a, useless, unprofitable.
Onåd, f. disgrace, displeasure, —ig, ö.
unfavourable, disgracious, unkind.
Onämnd, a. unnamed, uhmentioned.
Onäpst, o. unpunished.
Onödig, a. needlees. -het, f. need-
lessness; impertinence. — tvis, ad,
without need.
Oombedd, a. unasked, uninvited.
OomilkullstÖtlig, a. irrefutable, in-
contestable, —skuren , a. incircum-
'cised. -tänksam, a. inconsiderate.
-tänksamhet, f. inconsideratlon.
Oordllentlig, a. confused, irregular.
-entlighet, f. irregularity, confusion,
debauchery, —ning, f. disorder, con-
fusion.
Opartisk, a. impartial, -het, f. im-
partiality. (disposition.
Opasslig, a. indisposed, -het, f. in-
Opera, f. opera, -hus, n. operaheuse,
playhouse.
Operment, n. orpiment, orpin.
Opersonlig, a. not personal, imper-
sonal.
Oplockad, a. ungathered; unpicked.
O plöjd, a. ur.ploughed.
O^Oloraä^ a. unpolished.
Ordensband 167
Opp, 8. Upp.
Opponera, v. n. to oppose to, to con«
O pris, n. too high price, [tradict.
Optlljk, f, optics. -knS] rru optician.
—sk, CL optical.
Opålitlig, a. unsure, not to be de.
pended uponT* -het, f, uncertainty.
Opåmint, ad, of one's own accord,
not reminded.
Ocivald, a. unmolested, nncensored.
Oqvädinsord, n. abusive words, bad
language.
Orakad, a. unshaved.
Orangeri, n. orangery, greenhouse.
Ord, n. word. - från -, word for
word, med ett — , in a word, med
fd — , in few words, efter ordet,
literally, föra ordet, to lead the
discourse, taga till orda, to begin
to speak, —a, V. n. to speak, —abo»
tydelse, f, -aförstånd, n. literal
sense, -agrann, n. verbal, -nlag,
W. diction, expression. -alydelsO,
f. literal expression. — asätt, W.
manner of expressing one's self. — bok,
f. dictionary, -fattig, a. poor in
words, -fogning, f. syntax, -for*
skare, m. etymologist, -forskning,
f. etymology, —förande, s. spokes-
man, speaker, prolocutor, president.
-hittig, a. easy of expression, -hål-
len , — hållig , a. as good as one's
word, -kastas, v. d, to dispute.
-klyfvare, m. verbal critic, hair.
splitter, logomachist. — klyfverl, n,
hairsplitting, logomachy, -ledning,
f. etymology, —lek, m, quibble, pun.
-lista, f. vocabulary. -prål,
-prång, n. bombast, -rik, a. co-
pious ia words, verbose. — rikhot,
f. copiousness in words, -språk, n.
proverb, adage, saying. -SpråkSTlS,
ad. proverbially. -Strid, m. con-
tention about words. -Stäfve, 7i.
burden, refrane. -SVall, -Svammel,
n. fustian, bombast. -träta, f,
-tvist, m. logomachy. -Yexlas,
V» d. to dispute, -vexling, f. con-
troversy, debate, altercation.
Or den^ m. order of knighthood, -sbaud^
168 Ordensbroder
n. riband. -sbrocler^ 97». friar.
-sdrägt, m. habit, -ssyster, f.
sister of an order, nun. -stecken^
n. badge of an order.
Ordentlig, a. regular, orderly, -het,
f. regularity, orderliness.
Order, m. order.
Ordinera, v. a. to prescribe, to order;
to ordain, to confer holy orders on.
Ordnlla, v. a. to put in order, to ar-
range, to regulate. -lUg, f. order,
discipline, law. -ingsman, m. or-
dainer; who loves order. — ingstal,
n. ordinal number. llitary,
Ordonans, m. attendance, waiting mU
Ored[|a, f. confusion, disorder, huddle.
-ig, a. confused, entangled, -ighet,
f. confusion, —lig, €t. iinfair, dis-
honest, -lighet, f, dishonesty.
Oregelbnnden , a. Irregular, -het,
f, irregularity. (untractableness.
Oregerllg, a. ungovernable, -het, f.
OreB) a, foul, dirty, unclean, impure.
— ft) V, a. to dirt, to sully; to pro-
fanate. —het, f. impurity, unclean-
liness. —lig, ö. uncleanly, foul, dirty.
— llghet, f. uncleanliness , impurity;
Orf, n, the handle of a sithe. [filth.
Organ, m. & n. orgaa; voice, -isa-
tion, -isering, f, organization.
-isera, v. a. to organize. -Isk, a.
organic, organical. »
Orgllel, m, (orgor, pi.) organs, -byg-
gare, m. organmaker. -spelare,
-anist, 971. organist. -Stämma, f.
row of organpipes. — tranipare, m.
bellows-treader. -TCrk, n. organ.
Orient, m. Orient, East, -alisk, a.
oriental, -era slg, V. r. to find
^ one's position, to set one's self right.
Oriktig, a. uxuust, -yrrong, erroneous,
false, -het, f. blunder, decoitfalness.
Orimlig, a, absurd, nonsensical, ex-
travagant; irrational, —het, /. ab-
surdity, [blank verse.
Orlmmadj C. not rhymed. - vers,
Ork||a, V. n. to can, to be able, -los,
a. weak, feeble, infirm ; indolent, dull.
— loshety f, weakness, infirmity; ia«
<dole]Z{se.
Orörlighet
Orkan, m. hurricane.
Orlof, n. dismission, disoharg».
Orm, m. serpent, viper^ adder; farcin.
-å sig, V. r, to serpentize. -bett,
W. bite of a viper. — bunke, m. femj
brakes. -Slå, m. blind-worm. -Sten,
m. adder-stone. — tjusare, m. char-
mer of serpents. -Ödla, f. lizard.
Orna, v. a. to grow musty.
Orna Tid, t;, n. to recover.
OrO^ f. disquiet, anxiety ,• uneasiness,
t£0ubl0, disturbance; balance, —a, V.
H, to disquiet, to trouble, to disturb,
to fret, to haunt. — llg, ö. uneasy,
unquiet, restless, troublesome, turbu-
lent, -lighet^ f, disquietude; tur<
bulency. (hen.
Orrjie, m. blackcock, -hona, f. wood-
Orsak, f. cause, reason, occasion
Orsllelj, -ilja, f. archU, canary- weed.
Orsten^ m, swinestone.
Ort, m, country, region, place: soil;
CvigtJ ort. -beskrifuing, /. topo-
graphy.
Orubbad, a. unmoved, undisturbed^
unaltered, unmolested.
Orygglig, a. immoveable, inviolable,
inflexible, irrevocable, —het, f. in.
violableness, firmness.
Oråd, n. wrong counsel; desperate ex*
pedient, wrong course; foul play.
Orädd, a. intrepid, feerless.
Oräkn]|ad, a. untold, not numbered.
— nelig, a, innumerable, numberless.
Orät, a. not straight, crooked, obliquia.
Orätt 5 971. injustice, wrong. -, a.
wrong, unlawful. -, ad, wrong, iiO«
justly, —färdig, O. unrighteous, un-
just, -färdighet, f, unrisrhteous»
ness, iniquity, injustice. — mätig, a,
unlawful, illegal. -mätigtiet, f.
illegitimacy, -rådig, -vIs, a. un-
righteous, unjust. -Tisa, f. injustice,
unrighteousness.
Orodd, a. not broken up for tillage.
Oröjd, a. undiscovered.
Orörljd, a. untouched; unmoved, -lig,
a. unmoveable, unshaken. — llglict,
f. unmoveableness . firmness; stead*
Os
OSj n» damp, smoke, steam, -ftj V. n. to
steara, to etink, to smell of something
burnt, (damnation.
Osalig, a. unblest, nnbappy. -het, f.
Osaltad, a. unsalted.
Osammanhängande, a, incoherent,
' inconsequent.
Osams, a. discording.
Osann, a. untrue, false, -färdig, a.
onveritable, fallacious, unfaithful, —fär-
dighet, /. falsehood, -ing, /". un-
truth, fib, falsehood. -Olik , a. im-
probable, not likely.
Osed, m, bad custom, trick. -ig,
-lig, a, naughty, immoral, vicious.
-ighet, -lighet, f, immorality.
Osegelbar, a. unnavigable, innaviga-
Oskadd, a. unhurt, safe. Ible.
Oskapijad, a. uncreated, -lig, a, de-
formed, ugly, shapeless.
Oskattbar, a. inestimable, -liet, f,
inestimableness.
Oskick, n. bad custom, vice; disorder,
depravity. — llg, «. unfit; unable;
awkward; improper, —lighet, f. un-
fitness ; awkwardness ; impropriety ; in-
decency.
Oskift, -ad, a. undivided.
Oskiljaktig, a. inseparable indisso-
luble, —het, f, inseparableness.
Oskrymtad, a. unfeigned.
Osknld, f, innocence, harraiessness.
Oskliren, a. uncut, not reaped.
Oskyld, a. uncovered, bare, naked;
not akin, alien.
Oskyldig, a.'' innocent, harmless, guilt-
less, [tional; brute.
Oskälig, a. unreasonable, unjust; irra-
Oskämd, a. uncorrupted, untainted.
Oskär, a, unclean, unpurified. -a,
V, a. to pollute, to profane, to vio-
late, [mown.
Oslagen, a. — äng, meadow not yet
Oslickad, a, not licked.
Oslipad, a. not ground. Hot sharpened ;
Oslng, a, silly, foolisb. [rough.
0 sluten, a, undetermined, unsettled.
Osläckt, a. unquenched; quick, un-
slaked.
Osmak) m, distaste, disgust, -lig, a.
Osvuren
169
insipid, disgustful, -lighet, f, dis-
gustfulness, insipidness.
Osminkad, a. unpainted, undisguised.
Osmord, a, not greased, unanointed.
Osmyokad, a. unadorned.
Osmält, a. undissolved, aximelted; in*
digested, —lig, O. undissolv^ible ; in-
digestible.
Osnygg, a, slovenly, dirty, nasty,
-het, f, slovenliness.
Osnöpt, a. not gelded, not castrated.
Osnörd, a. not laced.
Ospard, a. unspared. hafva all möda
— , to spare no pains.
Oss, pr, us.
Ost, m. east -TartS, ad. eastward.
Ost, m. cheese, curd, -a sig, v. r,
to curd, to coagulate, -aktig, a.
caseous.— kar, n.cheesemould. — korg,
m. cheesecage. — lope, n, runnet for
making cheese. -Diask, m. mite.
-vassla, f. whey of cheese.
Ostadd, a. not hired.
Ostadig, a. inconstant, unsteady, chan»
geable,' fickle, unsettled, -het, f.
inconstance, unsteadiness, fickleness.
Ostra, f, oyster.
Ostraffllad, a. unpunished, -lig, a.
irreprehensible. -ligiiet, f, iiino»
cence, blamelessness.
Ostrldig, a. incontestable, evident,
-het, /", evidence.
Ostrnken, a, not ironed, not struck.
Ostnderad, a. unstudied, illiterate.
Ostympad, a. not mutilated, not cur-
tailed.
Ostyrig, a, ungovernable, unrulyo
-het, f. ungovernableness.
Ostäda, V, a. to disorder, -d, a«
disordered; unpolished. [cited.
Ostämd, a. not tuned, absonous; not
Ostängd, a. unshut; unfenced.
Ostörd, a. undisturbed.
Osnnd, a. unwholesome, unhealthyi
—bet, f, unwholesomeness.
Osvensk, a. bad Swedish, gibberish.
OsTlklig, a. undeceivablo, infallible.
-liet, /. infallibility.
Osynren^ a, unsworn»
170 Osymmetrisk
Osymmetrisk , a. asymmetral , asym-
metrical.
Osynlig 9 a. invisible, imperceptible.
—het, /. invisibility^*
Osyrad, a. unleavened.
Osådd, a. imsovirn.
Osåld, a. unsold.
Osäker, a# unsure, uncertain, unsafe;
unsecure , precarious , doubtful ; bad.
—het, f. uncertainty, danger.
Osäljbar, a. unsaleable.
Osäll, a. unhappy.
Osämja, f, variance, difference.
Osökt, a. unsought, simple, plaijs.
OsÖmmad, a. not sewed.
Otack, m. ingratitude, ill-wilK -sam,
a. ungrateful, -sax^het, /. ingra-
titude.
Otadlig, a. irrepi'oachable.
Otailg, a. innumerable.
Otalt, a.jäp har intet - med henne,
I have nothing to do with her, I have
ja^ concern with her.
Otam, a. untamed, unbroke.
Otid, /". wrong time, i — , untimely,
unseasonably. *-ig, CS. unseasonable ;
untimely; indiscreet, impetuous, exag-
gerated, en - hörd, j§.bpjtion« — ighet,
f. inseasonablenesa.'
Otill||bÖrllg, U. improper, unbecoming.
-h^t^ f. indecency. -fVedsställd,
p. (Unsatisfied, uncontented, -gäng-
lig , a. inaccessible, -räckllg, a,
insufficient.^ -räckllghet, /. insuffi-
ciency. «^atlig, a. not iallowed, un-
allowable.
Oting, n. nonentity, nothing; monster.
Otjeulig, a. unfit, improper, unsuita-
ble; inconvenier t ; inexpedient, —het,
f. inexpedience, impropriety.
Otjenst, m. ill office, -aktig, a.
disobliging, inofficious.
Otreflig, a. uncomfortable ; unsociable.
Otro, f. unbelief, incredulity, -gen,
ÖJ. incredulous ; faithless, false, infidel.
—het, /. infidelity, unfaithfulness.
-lig, a. incredible, -lighet) f, in-
credibility.
Otrygg, a. unsafe, unsure; timorous.
Oträngd^ a. needlessi imseiisonable.
Ovanlig
OtrOStl!^, a. inconsolable^
Ottjla, f, moraiiig . hour, -emål, tl.
-evard, m. the first meal in the
morning, -esångj m. matins, morn-
ing-worship.
Otukt, m. uncfeastity, fornication. -Ig,
a. unchaste,» whorish.
Otvagen, a. unwashed.
Otvifvelaktlg, a. undoubted, -het,
f. certainty.
Oiv ungen, a. unconstrained, uncom-
pelled; easy, unaflfected; unforced.
—het, f. unconstraint, unaffectedness.
Otydlig, a. obscure, dark, inaudible.
— het, /. obscurity, want of perspi-
cuity.
Otyglad, a. unrestrained, licentious.
Otymplig, a. awkward.
Otålig, a. impatient; angry, indignant.
Otäck, a. loathsome; illfavoured. -a,
f, nasty wench, slut, -het, f. filthi-
fiess ; obscenity.
Otäckt, a, not covered, not roofed.
Otänkbar, a. unconceivable, impossible.
Otät, a. not tight, leaky, full of clefts.
-het. f, state of being leaky.
Oambarlig, a. indispensable, -het,
f. necessity.
Ounigängsam^ a. unsociable.
Oundgänglig, Oundyiklig, a. in-
evitable, unavoidable, —het, /". un«
avoidableness.
OuppllhÖrlig, a. continual, incessant.
— löslig, CL. indissoluble ; inexplicable.
-märksam, a. inattentive, -odlad,
a. not cultivated. — rättlig, a. irre-
parable.- — såtllg, a. unpremeditated.
Oorsäktlig, a. unaccountable.
Ol8tl|grundllg,<Z.unfathomable.-plån-
lig, a, indelible, -ransakllg , a.
inscrutable, impenetrable. — slitlig,
a. not to be worn out. -släcklig,
a, unquenchable. — fiäglig, a. un-
speakable, ineffable. — trottllg, d.
indefatigable. — Ödllg, a. undestroy-
able, unconsumable. — OSllg , a. in-
exhaustible.
Ovaibar, a. ineligible.
Ovan, a. unaccustomed. •*&, f, bad
custom; waiit of custom, "lig, A-
Ovanlighet
uncoraraon , unusual ; odd ; abstruse.
— ligliet, f. uncommonness , strange-
ness.
Ovaraktig, a. perishable, transitory.
Ovarsam^ a. incautious, heedless, un«
wary, careless. — hot, f. carelessness,
unwariness. (testabii'.
Oyedersäglig, a. indisputable, incou-
Overk|!sani, a. inactive-, inefficacious.
-ställbar^ o. impracticable. -Stäl-
iighet) f, inipracticableness.
OvetlJande, -andes, ad. unknowingly.
unconsciously. — eiihetj f, ignorance.
—erligj a. unknown.
Ovett, 7J. abuse, rude language, scur-
rility, abusiveness. — igj fl. abusive,
scurrilous.
Ovig, a. heavy, clurasy; awkward.
— liet, f. ungainliness , awkwardness.
Ovillija, f. ill will, malevolence, -llg,
a. unwilling, loath.
Ovilkorlig, a. unconditional, absolute.
en - sedel, a bill payable to the
Ovis, a. unwise. (bearer.
Oviss, O. uncertain, doubtful, -liet,
f. uncertainty, suspense.
Oväder, n. foul weather, tempest.
Oviigad, a. unpathed, invious.
Ovilgörligen, ad. without refusal.
Ovän, m. enemy, -llg, a. unfriendly.
-ligliet, f. unkindness. -skap, /",
Oväntad, a. unexpected. lenmity.
Ovärderlig, a. inestimable, -liet, f.
inestimableness.
Ovärdig, a. unworthy.
Oväsend||e, n. bustle, stir, nois©, dis-
turbance, -tlig, a. unessential, im-
material, unimportant.
Oxye, m. ox. Oxen, T. the Bull.
-drift, m. a herd of oxen, -drif-
Vare, m. ox-driver, -hufvud, n. hogs-
head. -ItÖtt, 7i. beef, -lilgga, f.
primrose , cowslip. — Stek, 'ffi. roast-
beef, -tunga, f, a neat's tongue,
oxtongue, bugloss (plant).
Oxel, w. Cumberland hawthorn.
Oxeltaud, m. grinder, axel-tooth, mill-
tooth, (vest.
Oar, n. bad year, steril year, bad har-
Oåter||bålham, a. mcentment, in-
Palmsöndag 171
temperate. -kallölig, a. irrevo-
cable. lunseparable.
Oåtskillld, a. unseparated. -jelig, a,
Oiitspord, a, not consulted.
Oädel, a. ignoble, base.
OätVen, a. silly, bad.
Oäkta, a. bastard, spurious. — guld,
base gold. — stenar, counterfeit dia-
monds.
Oändlig, a. infinite, -het, f. infinity.
Oärlig, a. dishonest, infamous. — het,
f. dishonesty, infamy.
OÖfvad, a. unexercised, unpractlced.
OÖfverylagd, a. inconsiderate. -Stig-
lig, a. unsurraountable. -vinneligj
a. invincible, unconquerable.
Oöm, a. untender, wanting affection;
regardless of.
P.
Pack, n. pack, mob , baggage, luggage.
-a, f. pack, packet, -, V. a. to com-
press; to pack. - dig bort, get you
gone. - af, to unpack. - ihop, to
pack up. - in, to pack up one'a
things. - om, to repacu. — på, to
load on. - upp, - ur, -^ ut, to un-
pack, -are, m. packer, -bod, f.
warehouse. -duk, m. packcloth.
—bus, n. warehouse, customhouse.
-kista, f. packing - chest, -nål, f.
packneedle. -papper, n. packing-
paper, -snöre, n. packing • strap.
-vagn, TO. luggage- waggon, -vaf^
on. packcloth.
Paddlja, f. toad, -bar, n. herb.christo-
Paduband, n. ferret-ribbon. Ipher,
Page, TO. page.
Paginlla, f. page. side. . -era, v. a.
to page, to mark the sides with num»
Pajas, TO. buffoon. Ibers.
Paket, w. packet, parcel, —hat, 7».
packet-boat, packet.
Palats, 71. palace.
Pall, TO. footstool, stool.
Palm, f. palm, -söndag, m. palm*
Sunday.
172. Palsternacka
Patricier
Palsternacka, f. parsnep.
Fait, wi. blood-durapling.
Palta, jT. Paltor, p^. rags.
Pamp, m, backsword.
Panclj]a, v. a. to wainscot, -iiing,
f. wainscot, pannel.
Pank, a. moneyless, out of money.
Pannlla, f. forehead, brow ; pan. -ben,
ii. coronal bone, —kaka, f, pancake,
-socker, n. molosses.
Pansar, w. -skjorta, f. coat of mail.
Pant, Wi. pawn, pledge, —a, v. a. to
pawn, to pledge. — bref, n. mort»
gage. — hafvare, W. pawner, mort-
gagee, -lek, m, forfeits, -lånare,
771. pawnbroker, -sätta, V, a, to
mortgage.
Panter, m, -djur, n. panther.
Papegoja, f. parrot.
Papiljot, m. curling- paper.
Papp, n. pasteboard.
Pappa, m. papa.
Papper, w. paper, -sark, n. sheet.
— Sbrnk, n. paper.manufactory. — S-
drake, m. paperkite. -shandlare,
W. stationer. — slapp, m, slip of
paper. — Smynt, a. paper-money.
-sqvarn, f, paper-miii. -ssax, /.
paper-shears.
Par, n. pair, couple, brace; few. —
om — ,y two by two. -a, v o a. to
couple, to match, to pair, -a slg,
V. r, to couple, -ningstid, m.
rutting . time, -tals, -Tis, ctd. by
twos, in pairs.
Parad, m. parade, show, -era, V. n,
to parade, -häst, m. palfrey, -plats,
m, parade. -SUIlg, f. bed of state.
Parai'ls, W. paradise, -fågel, m. bird
of paradise. -Isk, a. paradisiacal.
-äple, W. John apple.
Paradox, a. paradoxical.
Paragraf, m, paragraph.
Paraply, m. umbrella.
Pardon, w. pardon, quarter, -plakat,
;i. amnesty.
Parentes, m. parenthesis, bracket»
Parera, v, a, to parry, to isard off;
to bet. Ifumer.
Parfym, w. perfume, -or^ m. per-
Park, m. park ; warren.
Parkuni, w. fustian.
Parlament, n. parliament.
Parni, m. a frame of boards for mea-
suring of hay. -a, V, a, — hö, to
measure hay.
Paroll, m. parole, watchword.
Part, m. part^y^
Parterr, m. pit.
Parti, n, faction, party; parcel; game;
match; bulk, taga sitt -, to take
one's choice, göra ett godt — , to
marry a fortune. ~agg, n, party -
hatred, —anda, f, spirit of party.
-gängare, W. partisan.
Partikel, m. particle.
Partisk, a. partial, -het, f. partial-
Partitur, n, partition. (ity.
Paskill, n, pasquil , lampoon, —ant,
Pasman, n, ley. [m. lampooner.
Pass, n» pass, passage; defile; pass,
passport. — , i, pass. — , ad, till
— , opportunely, seasonably, vid — ,
about.
Passa, V, a. to fit, to suit, to frame,
to adapt; to try. — , V. n. to suit,
to be fit, to become, to be proper; to
pass. — pd, to watch, to observe, to
keep an eye upon. — upp , to wait;
to watch. - sig , V. r. to be fit, to
become. — nde, a. fit, proper, con*
venient, becoming.
Passad, -vind, m. tradewind, mon-
Passagerare, m. passenger.
Passera, v. n. to pass.
Passgång, m, ambling -pace, -are,
wi. pacer, ambler.
Passion^ f. passion, affection. -erniT,
a. passionate.
Passlig, a. passable, indifferent
Pastej, m. pie. -bagare, m. pastry*
cook. If. pastil -paintinf.
Pastell, w. cEsyon, pastil, -målning,
Past0r<, m. parson, curate, pastor.
— alier, n, pi, a parson's income.
—at, n, benefice, parish.
Patent, n, patent, charter
Patetisk, a, pathetical.
Patrask, n,, trash, rabble.
Patricier, m, patrician.
Patron
Patron 9 m. patron, protector, master,
cartridge. — at, n. patronage. — essa,
f. patroness. — kök, n. cartridge-box.
Patrull, 7». patrol, round*, -era^ v,
n. to patrol.
Patt, m, pap; dug, teat.
Paulun, m. bed-courtains ; tent.
Paus, m, pause, stop.
Pausera, v, n. to pause.
Pedal, m. pedal.
Pedant, n. pedant. -Isk) a, pedan-
Pedoll, m. beadle. [tical.
Pejllla, v. a. T. to sound, to gauge.
-stock, m. sounding rod.
Pekjja, v. n, fpä, ät) to point at;
•to aim at. -finger, n. forefinger.
-pinne, m. -sticka, /". fescue.
Pelare, w. pillar, -fot, m, pedestal.
-gång, m, portico, -rad, w. co-
lonnade. -Skaft, W. shaft.
Pelikan, m. pelican, spoonbill.
Pell, n. canopy.
PelllS, m. pelt, fur; furcoat. -sliand-
lare, m. furrier. -svork,-teri, n, fur.
Pen, a. prudish.
Pendel ^ m. pendulum, -rorelso, f.
oscillation. — ur, f, pendulum • clock.
Penna, f. pen, quill.
Penning, m. a piece of money ; penny.
penningar, pi, money, -brist, w.
want of money, —böter, ?7i. pi. fine,
mulct, -dryg, a. purse-proud. -gräs,
n. buckweed. -hjelp, m. subsidy.
-kista, f. strong-box. -pung, m.
purse, —påse, ra. money-bag. -rö-
relse, f circulation of money, -sak,
f, money-matter. -StOCk , m. fund,
stock, -utgift, m, expence, dis-
bursement, —värde, n. value in
money. la pencil.
Pensel, m, pencil, -drag, n. touch of
Pension, m. pension ; board, -erad,
a. superannuated, -är, m. boarder;
pensioner.
Peppllar, m, pepper, spansk -, Gui-
nea, pepper, -arkaka, f. ginger-
bread.^^ -armynta, f peppermint.
-arnotter, f. pL gingerbread-nuts.
-arrot, f. horse-radish, -ra, v. a.
to pepper.
Pimpinella 173
Pergament, n, parchment.
Perllla, f, pearl; bead, -frö, W. seed.
pearl, -gryn, W. pearlbarley. -hÖns,
n. Guinea -hen. -nior, n, & m,
mother of pearl, -mussla, f, pearl-
oystee. -Stll, m. pearl-type.
Perm, m, cover, -bref, n. old do.
cument.
Perniiljssion, m. furlough, -ttera,
V. a. to furlough.
PerslJa, v. a. to smooth, to iron. -Jern,
n. goose, smoothing iron.
Persedel, m. thing, article.
Persikfia, f. peach. -O, n, peach.
Persilja, /. parsley. [brandy.
Person, m. person, personage, för
min -, for my part, —lig, a. per-
sonal. -llgliet, f. personality.
Pert, m. T, footrope, horse.
Peruk, m. periwig, wig. -makare,
W. wigmaker. -StOCk, m. wigstock.
Pese, m, seaslug, holothuria.
Pest, m. plague, pestilence, -aktig,
-artad, a. pestilential -böld, m.
carbuncle, anthrax, -ilons, m. pesti-
lence.
Peta, V. a. to pick, to poke.
Picka, V. a. & n, to pick; to beat,
to throb. [Andrew.
Pickelhäring, m. Jack-pudding, merry
Pickhågad, a, desirous of.
Piga, f, maid, maidservant.
Pigg 5 Q" lively, quick. -, 8. prick.
spike, -svin, n. porcupine, -var,
m. turbot.
Pik, w, pike, pique; pico. -a, v. a.
to pique, -ant, a. piquant. — CUC«
rare, m. pikeman.
Pike, n, quilting. (picket.
Piket, -spel, n. piquet, -valit, m.
Pil, m. arrow, ^bolt, shaft, -koger,
n, quiver. -Ört, f. common arrow-
head. [plot.
Pil, f. willow, -skog, w. willow-
Pilgrim, m. pilgrim, palmer, -sfärd,
771. pilgrimage. — SStaf, W. palmer's
Piller, n. pill. [staff..
Pjllra, V, a, to pick.
Pilt, 771. boy, lad.
Pimpinella, f. burnet.,
174 Pimpla
Pliiiplaj V, w. to carouse, to tipple.
Pillisteilj fn, pumice-stone, pumice.
Piwila, f. torment, torture, pain, agony.
— , v. a. to torment, to extort, -ll^,
a. painful; criminal, pinligt för-
hör , trial by torture. -Orum 5 n,
place *of torment , hell. — SälU • a.
painful, tormenting. *
Pingla, t;. n. to tinkle.
Pingst, m. whitsun-tide. -helg, m.
the feast of pentecost.
Pink; m. pink ; piss, urine, ^ft» V. n.
to make water.
Pinnlla, v, a, to peg. -e, m, peg
Pinjjsback, m, tombao. pinchback.
Pion, W. peony.
Pip, w. pipe, spout.
Pip, n. whining, cry; whistling, -a,
V, n, to pipe, to whine, to cry, to
squeak; to whistle. —ft, f. pipe,
tube, channel ; cell ; pipe, whistle, fife ;
barrel; pipe; socket; pipefish." sticka
pipan i säcken ^ to pull in one's
horns, -ar©, ???. piper. — hwfvad,
n. bowl of a pipe, — ig, a. hollow,
spungy, porous^ puffy, -krage, m.
ruff. -Icra, /. pipe-clay. -skaft,
n. pipe-tube, -skägg, n, chinbeard.
Pipp, 'm pip.
Pimm, a. tipsy, drunk.
FIsang, m. banana.
PIsk, a. blows, stripes. — Ä, f» whip;
tail. -aj.V. a. to whip, to lash,
-skaft, 72. handle of a whip, -släng,
W. cut of a whip. -Small, m. clap
with a whip. — snärt, W. whipcord.
Piss, Wi. piss, urine.
Pistacie, m, pistachio.
Pistol, m. pistol; pistole. -llolstOT-
n, holster. fseal-engraver.
Pitscher, n, seal, -stickare^ m.
PjoUer, «. silliness, dotage.
Pjoskig, a, crack-brained.
PJank, n. whimpering, -ft, 9. n. to
whimper.
Pladask, i. bounce 1 smash! slap!
Pladdiler, n. prattle, -eraktig, a.
talkative, -ra, V. w. to prattle, to
chat, -rare, m. prattler,
3?lagg5 n. garment.
Plotterpapper
Plagga, V. a, to thrash, to beat.
Plagiat, 71. plagiarism.
Plakat, 71. placard.
Plan, u. plain. -, B. m. plane, plan;
scheme, -era, v, a, to plain, to
level, to smooth; to size; to concert
schemes, -ritning, f, groundplot.
Planet, m, planet, -system, n, pia-
netary system. (-a, f. plank.
Plank, n. palling, fence with planks.
Plantlja, f. plant, -era, v. a. to
plant, to set, to place, -©rare, -ÖFj,
771. planter. — erlng, f, plantation.
—skola, f. nursery, seminary.
Plants, 771. ingot.
Plaska, v. n. to dabble.
Plats, m. place, spot.
Piatt, a. flat, plain, depressed. — in»
tet, nothing at all. —ft, V, a. to
flat, to plate, -het, f. flatness; in-
sipidness. — hufvud, n, soupper-nail.
-kort, 71. T, plane chart, -tysk^
a. -tyska, f. low German.
Platting, 7?J T, sennit.
Plebejisk, a, plebeian.
Pllggj^TTi. peg. -a, V, a. 'to peg.
Plikt, 771. duty, obligation; mulct, fine.
-a, V, a. & n. to pay a fine; to suf-
fer punishment, —ankare, 72. sheet-
anchor. — enllg, a. conformable to
duty, -fälla, V. a, to fine, -för-
gäten, a. disloyal, -ig, a. ^ound,
obliged, -trogen, a. dutiful, loyal;
Plira, V. n, to blink.
Plit, 772. sword.
Plock, n. trifles, -a, V^ a. to gather,
to pluck; to pick; to glean. — sig,
V, r. to pick the feathers, -skolder,
m, pL driblets at different places.
-stek, 771. hashed meat^ -tals,
-vis, ad, piecemeal, by parcels.
Plog, 772. plough, -bar, a. tillable.
-bill, 772. plough. share, -hyfvel, 771.
plough, —land, 72. acre, ploughland.
-rist, 772. ploughcoulter. -Stjärt,
772. ploughtail.
Plombera, v. a. to seal with lead.
— en (and, to plug a tooth,
Plommon, 72. plum
PlottlJer, n» corawi. -erpapper» «.
Plotterpenningar
waste.paper. -erpenniiigar, m. pl.
pocketmoney, -ra, v. n. to scribble.
— hort, to squander away. — pd en
något, to palm a thing to ene.
Plugg, 771. plug, -a, v. a. to peg,
to plug.
Plump, m, blot, blot with ink. -a,
V. n, to blot with ink ; to plump ; to
fall, -ig, a, blotted with ink.
Plump, a, clownish, coarse, -het, f,
coarseness.
Plundllerskruf, m. waddhook. -ra,
V. a, to plunder; f^en kanon), to
search, to worm, -rare, m, plun-
derer.-
Plural, m. plural, -itot, f, plurality.
Pluton, m. platoon.
Plym, m. feather, plumes
Plys, n. plush.
Plåglla, f, plague, pain, affliction. -,
V, a. to torment, to trouble, to
vex. —are , m. plaguer , tormenter.
-oande, m, imp. -oris, n. scourge.
»sara, a. painful.
Plan, W. oiled vellupa, -bok, f.
pocketbook, notebook.
Plåstller, m. piaster, emplaster. -er-
duk, -erlapp, m, scarcioth. -er-
spade, m. spatula, -ra, v. a, to
plaster; to quack.
Plåt, W. plate; guard; imaginary mo-
ney nearly of twenty pence english.
Pläglla, V. a. to entertain, to treat, to
converse, to cultivate. — , v. n. to
use, to be wont. — sed, m, custom.
Pläter, m. Britannia metal. [way.
Plätt, m. plate; spot; tap. -a till,
V. n. to tap.
Plöja, V. a, to plough.
P1ÖS, m. the top of a shoe, flap.
Plötslig, n, sudden, unexpected.
Pock, n. rude demand, insolence, —a,
V. n. to presume, to demand with in«
science.
PockenholtS, n. guaiacum.
Podager, m. podagra, gout in the feet.
Poelisi, f. poetry, -t, 77». poet, -tlsk^
a. poetical. — tisSft, f. poetess.
Pojkjle, m. boy. -aktlg, a. boyish.
-Strek;, n. boyish trick.
Postvagn 175
Pokllal, m. drinking- cup, -ulera, V.
n. to cup.
Pol, 771. pole. -cirkel, m, polar-
circle. -Iböjd, m. altitude of the
pole, -stjärna, f. pole-star.
Poleja, f, penny. royal, oalamint,
Polerlja, v, a. to polish, to burnish,
to furbish, -are, m. polisher, -^l^
m. polishing-file* — iug, f. polishing
polish. -Skifva, f. polisher, -stål^
W. burnishing steel, -tand) m. bur»
nisher.
Polis, 77i. Politf, f, police; policy.
Politiljk, f, politics; political science.
-ker, m. politician, -sera, v, n,
to discuss politics. — sk, a. political.
Politur, 771. politure, gloss.
PoUet, 771. ticket.
Pomada, f. pomatum, pomade.
Poiaerans, m. orange, bitter orange.
Pomp, 771. pomp, splendour, show.
Ponera, v. a. to suppose.
Pont ack, m. pontac, claret.
Ponton, 771. pontoon.
Poppel, 771. -träd, a. poplar, -pil,
771. black poplar.
Por, m. pore. , -OS, Ct. porous.
Porfyr, m. porphyre.
Porla, V. 71. to purl, to bubble.
Pors, 77^. sweet willow, dutch myrtle.
Porslin, n. china, porcelain.
Port, 771. gate, door, port, köra en
pä porten, to turn one out of doors.
-gång, 77i. gateway, -klapp, m.
knocker, -när, -vaktare, m, gate-
keeper, -åder, 771. T» port-vein,
Portion, 77i. portion, share.
Portlak, 771. purslain.
Porto^ n, postage, -fri, a. postpaid.
Porträtt, n. portrait, picture.
Positiv, n. positive, chamber-organ.
Post, 771. post, mail; notice, news;
post, sentinel; employment, place; a
sum of money; parcel, -bud, 11,
postman, ' footpost. —förare, 771. post,
postillion. — llUS, n. posthouse, post-
office, -kontor, n. postoff-ce. -ma-
stare, 772. postmaster, -plipper, n.
postpaper. -peniiiugar, m, ph
postage. -vagn, w, atage • coach*
176 Postverket
post-chaise. — YCrketj fl, regulation
of the post. [mous.
Postilla, f. postil, collection of ser-
Potatis, Potäter, n, pi. potatoes.
Pott||a, f. pot. -aska, f, potashes.
-fisk, m. cachalot.
Prack) W. trifle, trash, shift, -a, v.
n. to go begging. — sig fram, to
live with difficulty, -are, m. paltry
fellow.
Prakt, m, magnificence, pomp. -fUll,
a. pompous, sumptuous.
Praktijlk, m. practice, -sera, v. a.
to practise. — Sk, a. practical.
Prassjlel, n, sprawling, rustling, -la,
V, n, to sprawl, to rustle.
Prat, n, prattle, chat, nonsense, —a,
v. Cf. & n. to prate, to tattle, to chat-
ter, -makare, m. tattler, prattler.
— sam , a. talkative , loquacious.
-samhet, f, loquacity, -sjuk, a.
loquacious.
Precis, a. precise, punctual, exact.
Predik|{a, v. a. to preach; to hold
forth, -an, f. sermon, -ant, m.
preacher, -are, m. preacher. -Oeni-
bete, n, preaohershlp, ministry. — stol,
m. pulpit.
Prejila, v. a. to extort, to press, to
exact. — , V, n, T. to hail, -are,
m, extorter, exactor. — Cri, n. extor-
tion, exaction; T* hailing.
Prennmer|Iant,w. subscriber, -ation,
f, paying before hand, —era, V. n.
to pay before hand; to subscribe.
Presenning, m. T. tarpawiings.
Presenterna, v. a, to present, to offer.
-tallrik, m. waiter, tray.
Preses, President, m. chair-man.
Presidera, v. n. to preside.
Press, m. press, -a, V. a. to press;
to oppress, to exact. — boni, m.
presslever, -bäögel, -vef, m. T.
rounce, bar! — fl'liiet, f, liberty of
the press, -jorn, n. goose, -tvång,
w. censure.
Prest, m. priest, parson, minister, cler-
gyman. — adÖUie, n. priesthood.
-bol, n, glebe, -embete, W. mi-
nistry, -erlig, a, prieilly, £acei>
Procession
dotal, -erskap, w. clergy, -g&rd,
jm. parsonage. -gäll, n. parish.
-inna, f. priestess, -krage, m.
frill, bands; great daisy, -lagcn»
het, f. benefice of a parson, -man,
m, clergyman. —möte, n. synod.
-stånd, 72. priesthood, clergy. -Ylga,
V, a. to ordain, to invest with holy
orders, -väldo, n. hierarchy.
Prestaf, m. mourning- staff.
Prestera, v. a. to render, to furnish.
Prick, m, point, dot, prick, tittle. ^7/
pricka, punctually, -a, v. a, to
point; T. to mark with pricks. -Ig,
a. dotted.
Prim, tn, prima ; prime, —a, V. W., to
boast, to talk nonsense. — an\, m,
scholar of the upper-class, -»as, W.
primate, -avexel, m. first of ex-
change, —tal , n. prime • number.
-visare, m. minute-hand.
Princip, m. principle, .-al, m, prin-
cipal; head, master.
Prins, m, prince, -essa, f, princess.
Pris, fi. price; prize; praise; pinch.
för godt -, at a low rate, -a, v»
a, to praise. — domare, m, juror.
-knrant, m. price-current, -fråga,
f. prize- question, —penning, w. me«
dal, prize, -skrift, f, prize •essay.
—värd, a. praise-worthy.
Privat, a. private, home.
Privet, n. privy.
Privilegi||era, v, a, to privilege, tö
charter. — nm, n, privilege, immu-
nity, license, charter.
Proba, f. proof, trial.
Prober||a, v, a. to assay, to try; to
gauge, to adjust, —are, m. assay-
master, assayer. -degel, m. copple,
test, -konst, f. docimacy. -Sten,
m. touchstone. -Ugn, m, copple,
assay -oven. — våg, f, assay-balance.
Problematisk, a. problematical, questi-
onable, [rer.
Procent, in. per cent, -are, m. usu-
PrOCess, m. lawsuit, process, cause,
law, litigation ; procedure, —a, V, n.
to be at law, to plead, »iou^ f,
procession*
Produkt
Frodnkt) m. produce; product.
Prof j 71. trial, essay, experiment; spe.
cimen, proof, mark; pattern, sample.
hälla — , to stand trial, till -» ^or
trial, as proof, taga något pä -,
to take a thing upon liking. — ftrk,
n. proof-sheet, proof, -bit, m. pat-
tern. — haltigj a. proof, standard.
-predika», /". trial-sermon. -skjutft,
V. a, to try (a gun), -stycke, n. pat-
tern, sample, specimen (of one's skill').
-vft, V, a, to try. -vare, m. as-
sayer; standard; test, —år, n, year
of probation. [profane.
Profan, a. profane, -era, v, ä. to
Professyion, m. trade, profession, cal-
ling, -or, m. professor. -Oraty W.
— ur, m. professorship.
Profet, m. prophet, -era, v. a. to
prophesy, -ia, f, prophecy. — issa,
f. prophetess, divineress.
Profll, m, profile, sideface.
Profit, m, profit, gain.
Profoss, m. provost, executioner.
Proklamera, v. a. to proclaim, to pro-
mulgate.
Promenad, w. promenade, walk.
Propp, m, stopper, stopple, tamkin.
—a, V, a, to stop, to cork; to cram.
Prost, m. provost, subdean, dean.
Protest, m. protest. -aUt, Trt. pro.
testant. -era, V. a. to protest.
Protokoll, 11. protocol, minutes, re-
cord. — ist, rti. recorder.
Proviant, m. provision, victuals, -era,
V, a, & n. to victual ; to purvey vic-
tuals, -erill^, f. victualling, pur-
veyance. -lUiistare, m. commissary
of the stores, victualler. — Skepp^ n.
victualling-ship.
Provins, m. province, district.
Provisor, m. dispenser.
Prunk, m. show, parade, -a, V, n,
to make a show, -ande, a. showy,
ostentatious.
Prustlla, V. n. to snort; to sneeze.
—rot, f. sneezcwort, hellebore.
Prut, n. objection, difficulties, -a, V.
n. to haggle, to higgle. — a/*, "to
abate. — cviot , to object against.
Swedish-English Diet»
Pumpnicka 177
—gås, f, brent-goose, barrTacIe. — S&Ql,
a. haggling, hard in buying.
Prutta, V, n, to fart.
Pryd, a. prude, -a, v. a. to adorn,
to decorate. — lie"? öt. elegant, —lik-
het, /; elegance. — nad, f, ornament.
Prygilel, m. pL cudgel, bl6w, bang.
-la, V, a. to cudgel.
Pryl, W. puncher punch; fid.
Piål, n, gaudines», showiness. —ft, V.
72. to boast, -i^, a, showy.
Pråm, m, flat boat, lighter.
Prång", 72. trave, travisé, travel.
Prångla, v, n. to chaffer, to barter;
to hawk, -re, m. barterer.
Prägllel, m, die; stamp; coinage, mark.
—la, V, a. to coin, -ling, f. coinage.
Präktig, a. magnificent, splendid.
Pränt^ n. T, fractured letters.
PrÖfllning, f, examination, experiment,
trial; test. -va. V, ö. to try, to
examine; to take cognizance of.
Psalm, f, psalm, -bok, f, hymh-book.
Psaltare, m. psaiter. •
Publiken, m. the publico
Puckel, m, bunch, hump, -ryggig,
a. hunchbacked.
Pudel, -hund, on. poodle, waterdog.
Puder, n. powder, hair-powder, -kap-
pa, f. powdering-gown, corabing-cloth.
-qvast, m. powderpuff.
Pudra, v. a, to powder.
Pwif, 771. push, box, blow; detonatioAi
-a, V. a. - till, to push, to cuflP.
-, V. n, to crack, -as, V. d. to
Pliffert, 771. pocket-pistol. [cuflT,
Puki|a, f. kettledrum. -, V. 71. to beat
the kettledrum, -pinne, 771. kettle»
drum-stick. -slagaro, ra. kettle-
Pulla, f. hen; darling. [drummer.
Pulpet, 771. desk.
Puis, 771. pulse; a pole to beat fish 'into
the net. -era, V, n. to pulsate.
-slag, r. the beat of the pulse.
-åder, f. artery.
Pliltl'On, m. poltroon, coward.
Pulver, n. powder, -isera, v. a. to
, pulverize.
Pump, m. pump, -a, V. a. to pump.
-Igorta, /. sucker, -nicka, f.
13
178 Pumpske
purapbraka. — sko^ tn. the upper box
of a pump, pumpskor, pL channelleJ
pumps, —sot, n, pumpwell. — stOCk,
m. pumpbarre!. — stfillg", f. pump-
spear. — stiifvel 5 m. chamber of a
pump. — S^äsigel, m. pump-handle.
— Vrick, T7i. the gallows of the pump.
Fund, 71. pound; "talent, ability, en-
dowment. -lluf'Tlld, n. blockhead.
—tals, ad, by pounds.
FuiSg', la, purse, bag. -a Ut, V. n.
to lay out money. — djor, n. opos-
sum, -peruk, m. baj^wig, -råtta,
f, opossum, didelph. — slå, V. a. to
rid one of his money. — sten • m.
stone, testicle.
Pnnkt, m, stop, point, pä punkten,
punctually. —era, 17. a. to point,
to punctuate; to mark. -öFiire, m.
geomancer. — lig"^ CL' punctual. — ur,
W. T. points, -vis, ad. point by
point.
Pnnsa, v. a. to prick a design and rub
it over with coal-dust. Ibowl.
Punsch, m. punch, —bål, m, punch-
Punsel, m. puncheon, puncher.
Pupill, 771. & f. pupil, ward; pupil.
puppa, /". chrysalis, nymph ; doll, baby.
Purgerlla, v. a. & n. to purge, -me-
del, 77. purgative.
Purjolök, m. porret.
Purpur, m. purple.
Puss, m. puddle, plash; smack, kiss.
Pussera, v, a, to model, to emboss.
—re, m. embosser.
Pusserlig", a. comical, ludicrous.
Pussig", a. puSfy, swollen, -het, f.
turgidness.
Pust, m. breath of wind; groan; bel-
lows, —a, V, a. to blow. — , V. n,
to take breath. -rÖr, 71. blowing-
Puta^ f. cushion; pad. Ipipe.
Puts, n. trick, jugg:le, stratagem. — lu-
stig-, a. comical, ludicrous. -luakaro,
m, wag, droll, -makeri, 7L. drol-
lery, jest.
Putsa, V. a. to scour, to dress up; to
rub; to snuff fljusj; to prune, to
trim up. — sig , to trim one's self.
-rO^ m, cleanser, sCourer.
Påkosta
PuttlngsIIjorn, n. T, chain». »TRll^
71. futtock-shrowds.
Puttra, V, n, to mutter,
Pyndare, m. steelyard.
Pynta, V. a. to dress, to trim.
P^'Ssla, V, 71. to meddle, to handle. —
om någon, to cherish one.
PyssllFäg, 7n. pigmy, bantling; lemur.
Pyts, m. T. bucket.
Pytt, i. pish! pshaw! pool
På , prp. on , upon , in , at , about.
— Svenska, in or into Swedish. —
narri, in jest. - ätta dagar, in a
sennight. — det, — det att, that,
in order that. — det högsta, at the
most, det har ingenting - sig,
that signifies nothing.
Pålyuda, v, a. to order; to call, to
convene.
Påbrå, V. n. to resemble, to take after.
Påbud, n. edict, proclamation, ordinance.
PåbÖrda, v. a. to charge with, to lay
a biamc upon. — ude, n. imputation,
accusation. la, thin;?.
Pådikta, v. a. to charge one falsely with
Pådrlft, 771. impulse.
PådrilVa,' v. a. to push on. -re, m,
hurrier, overseer.
Påfallande, a. striking, remarkable.
Piilinsm, v. a. to find out, to contrive.
Pä flugen, a. saucy, arrogant.
Påfordra, v. a. to require, to demand.
* — n, f, demand, request.
Påfund, n. invention, device, disco-
very; trick.
PåtVjje, m. pope, -dome, 7/. pope-
douj, papacy. — ellg", a. pcipai. — isk,
a. popish.
Påfåg-el, m. peacock ; (honanj peahen,
Påföljilande, a. next following, -d,
77». consequence, sequal.
Påföra, V. a. to charge upon.
Pjlgå, V, n. to insist upon, to crave.
Påheisning-, f. visit.
Fak, m. cudgel.
PåkJiSla, V. a. to call upon; to re«
Få k låda, v. a. to dress. (quire.
Påkoninsa, v. n. to come upon, to be-
fall, to happen.
Påkosta, V. a. to bestow cost upon.
Påkänna
Fåkänna, v. a. to touch, to f«©l, to try.
Pål||Ä, v. a. to ram down piles. -6,
un, pile, post; whipping -post, pillory.
-klubba, /. rammer, -verk , n,
pile-work.
Pålaga, f, impost, tax; duty.
Pålassa, Pålasta, t;, a. to load upon ;
to charge.
Pålitlig, a. trustworthy, to be depen-
ded upon, —höt, /*. trustworthiness,
reliance, trust. (/*. proclamation.
PalysL'a, v, a. to proclaim, -ning^
Pålägga, V, a. to impose, to enjoin,
to charge. - någon ed, to^put on©
to oath.
Påiniun{|a, v. a. to remind of, to ad-
monish. — vid, to make objection to.
— sig något, to recollect a thing.
— ©IsO, f. remembrance : warning, anim-
adversion.
Pånyttfödelse, f. regeneration.
Påpasslig, a. attentiv.
Påräkua, V, a, to add to the account ;
Påse, m. bag. [to depend upon.
Påseende, n, look, view, sight.
Påsk, m. caster; passover. -afton,
W. caster »even, -helg, m. easter.
•»lam, W. paschal -lamb, passover.
-lilja, f, common daffodil, -'i^^^
n, easter-egg.
Påskina, v. n, (låta -) to show,
to manifest. [scription.
Påskrift, f, superscription, address; in-
Påskynda, v. a. to hasten, to forward.
Påslag, n. T, allay.
Påstå, V. n. to last, to continue. -,
V. a. to insist upon, to maintain; to
hold, to argue; to claim, -ende, n»
assertion, demand.
Påsyfta, V. a, to aim at.
Påsättning, f. apposition.
Påta, V. a, to poke; to dig.
Påtaglla, V. a, to put on, to set on-
to acknowledge, —lig, öt. palpfti^jg'
Påteckna, v. a. to sign. [evident]
Påtruga sig, v. r. to force upon, to
obtrude.
Påträfifa, v. a. to meet with , to find.
Påtränga, v. a. to press on, to pursue
close; to urge.
Qvarka
179
Påtvinga, r. a. to force upon.
Påtända, v. a. to set fire on; to fire.
Påverka, v, a, to work upon, to in-
fluence.
Påökning, f. augmentation.
Päroii, n, pear, -must, m. perry.
Pobel, W. mob, rabble, -aktig, a.
vulgar, low. — Ord, n. vulgarism.
Pol, m, pillow; puddle.
PÖlsa, f. sausage.
Porte, n, kiln, fumigating-rum.
Poslja, V, n, to swell, to rise. -Ig,
a.'swoln, swollen.
a.
Qvabb||a, f, quabb, conyflsh, angler.
—lig, a. squeamish.
Qvacksalfylla, v. W. to use quackery.
-are, m, quack, charlatan, -eri, n.
quackery.
Qvadersten, m» freestone, squarestone,
(Jvadrjlant, m. quadrant, -at, m,
square, quadrate. — atfot, m, square-
foot, -atrot, /*. square-root. -atur,
m. quadrature, —era, V, a. to square,
to quadrate.
Qyaf , a. suffocating , choky, — , n.
pursiness, shortness of breath, suffo-
cation, gå i -, to miscarry; T. to
founder, *
Qval, n. pang, anguish, agony; pursi-
ness, \f, quality.
Qvaliilflcera, v. a. to qualify, -tet,
Qvalm, n, sultriness, -ig, a. sultry.
Q y alster, n. mite, tick, tyke.
Qyantitet, f, quantity.
Qyar, a. left, behind, remaining, vara
-, to stay, -blifya, V. n. to stay,
to stay behind; to remain, -hålla,
V, a. to keep, to retain, -lefva, f.
residue, remainder. Måtenskap^ f,
the effects of a person defunct. -8 tad,
rr^, distress, sequestration. lelägga
jned qvarstad, to sequester, to dis-
tress. -Stadna, V, n. to stay behind.
Oyarka, f, strangles, glanders.
180
Qvarn
Qvarn, f, mill, -damn tn. mill-dam.!
-ränna, f. leat. -sikt, m. bolter.
-ska, W,. mill-clack, -skrof, 771.
hopper, —spel, n, nine men's morris,
game of the mill. — tl'Ut, w. the
mouth of the mill-hopper. — tnll, m.
toll for grist, -vinge, m. fen of a
wind-mill.
Q vart, 7W. fourth, fourth part; quarter;
quarto, quarto - book ; quart, —ft, /".
fourth class, -al, 7l. quarter of a
year. -alvJS, ad. quarterly, -an,
W. quartan-ague, —band, n. volume
in quarto, —blad, n. quarter of a
sheet, -er, n. half a foot; pint;
lodging; quarter; square, —era, V.
n, to quarter. - om , to shift lod-
gings, — Ctt, 7n. quartetto.
QvartSj m. quartz, -ig, a. quartzous
Qrast;
m.
broom, -bindare, m.
broom- maker, -käpp, m. broom
Qved, f, womb. [stick.
QveSYed, m, dwale, bitter-sweet.
Q Tick, a. witty, quick, ingenious; li-
vely, pert ; .mettlesome ; fresh, -drag,
n. foundering in the chest, -het, f.
wit; liveliness, briskness, vivacity;
fusibility, -llVCte, n, dog's grass,
— na, V. n, to quicken; to recover.
-sand, m. quick- sand, — silfver,
n. quicksilver, mercury, -stjärt, m.
wagtail, -tionde J 71. tithes paid of
cattle, -ratten, n. T. copperas.
Qvicke, f. the quick.
Qyidya, v. n. to whine, to wail, to
lament. —11, f. whining, lamentation.
-fågel, m. boxzard.
Qviglla, f. heifer, -kalf, 771. cow-calf.
Qyillra, v. n. to chirp.
Qyinnlla, f. woman, female, -folk,
n. woman, -lig, «. female; effe-
minate, -lighet, /*. feminality ; effe-
minacy. -Okärlek , m. women's
loving. — Okon, n. female sex; wo-
mankind. -Olinie, f. female line.
-Oregering, f. pelticoat-government.
— OSidan , ad. by the mother's side.
-Sperson, m, woman, femal.
Eackarekarra
Qyint, m, quinte; (i musik) fifth.
Q yintillera, v.n, to cantiilate, to quaver»
Qyintin, n, drachm.
Qvisljla, f, pimple, push, -lig, a.
pimpled.
Qylst, m, twig, sprig, komma på
grön — , to prosper , to thrive, —ft,
V. d, to lop off branches. — , V. 71.
to run. — ig, a. twiggy; knotty.
Qyitt, a, & ad. quit, free, rid. -a,
V, a. to quit, —ens, n* aquittance.
—era, v. a. to give a receipt, [tree.
Qvitten, 71. quince, -träd, n, quince-
Q vittra, v. n. to chirp.
Qvot, m, quotient. [poem,
Qvädlla, V, a, to sing, -e, n. song,
Qväfvlja, V, a. to suffocate, "to stifle,
to smother; to depress; to damp. -6,
71. jT. azot. [kerisra.
Qyäk||are, 77*. quaker. -eri, n. qua-
Qyäljila^ v. a. to torment, to wrack, to
fret, to torture; to invade; to maks
the stomach wamble. — €71 doMj to
cavil at the sentence of a judge. —8,
V.,d. to suffer; to have qualm, -ning,
f. qualm.
(J väll, 771. evening, t — , this evening,
to night, om qv'dllen, in the even-
ing, -as, V. d. to grow night, -ning,
f. twilight, crepuscule. -smål, n,
supper.
Qväsila, V. a. to squash, to bruise.
-ningjf. contusion, cruise; abasement.
B.
Rabarber, m, rhubarb.
Eabatt, 77?.. abatement, discount; plat-
band. -era, V. a. to deduct, to
Rabbla, v. n. to rabble. [reabate.
Rabulist, 7/1. pettifogger.
Rack, 771. great sledge; arrack; run-
ning in vain; T. parrel, -klamp, m,
rolling-chock, -klot, 71. parrel-truck
-tal jo, f. truss.
Racka, f, bitch. if. flayer's cart.
Rackare, m, executioner's man, -Karra»
Backla
Reda
18i
BaeklA) v.n, to hawk.
Bad) f. line, row, range; turn, -band,
n. rosary, chaplet. -tals, ad. in
rows.
Radera^ v. a. to scratch out, to era*e.
Radius, m, radius, semidiameter.
Raftllel, w. raffle, -la, V, n. to^lay
at raffle, to raffle.
Raflnera, v. a, to refine.
Rafs, n. confusion, hurry, —a, V, a.
to huddle, to perform carelessly.
Ragg, n. rough hair, -ig, a. shaggy,
rough, hairy.
Raggen, m. the devil. [ter.
Ragla, V. W. to reel, to stagger, to tot-
Rak^ a. straight, upright, erect, — Iietj
f, straightness. -na, V. n. to become
straight, to give way. -t» ad, straight.
Raka, /". oven-rake.
Rak||a, v, a, to shave. -, V. n, to
run, to rove about, -don, n. bar-
ber's case, -duk, m. barber's towel.
-fat, n, barber's bason, -knif, m,
razor, -rem, /. razor-strap.
Raket, m, rocket.
Ralla^ V. ;i.'to chatter, to roll.
Ram, 7». paw; frame; tenter.
Rama, v. a. to paw. - tillfället, to
lay hold of an opportunity.
Ramljla, v. n, to rattle; to tumble
down. -mel, n. rattle, rattling,
noise, -pris, n. dead bargain. -Sa,
f, string. -slÖk, 7U. bear-garlick.
-SYart, a. coal-black, black as a
raven.
Rand, f, border, edge; stripe, streak;
grain, —a, V, a. to stripe, to streak.
-ig, a. striped, streaky. — not , f.
marginal note.
Rang, m. rank, place, dignity; rate.
-ordning, f. order of precedency.
-^uk, a. ambitious, -sjuka, f.
ambition, -skepp, W. ship of the
Ranglig,' a. lank. [line.
Rank, a. long and thin; wavering.
-ig, a. waggling; rickety.
Ranka, f. tendril, twig.
Ransakjja^ t?. a, to examine, to Eoruti-
nize. -are, m, searcher, -niug,
f, search, scrutiny, trial, cognizance.
Ranson, m. ransom; T. allowance.
—era, v. a. to ransom.
Rauunkel, m, ranunculus, crow-foot-
RapIIa, v. n. to belch, -ning, f.
belch, eructation.
Rapp, a. swift, brisk. -, S. ft» stroke,
blow, -a, V. a» to beat; to white-
wash, to plaster.
Rappa, v. a. fät sig J to snatch, to
pilfer. [setting-dog.
Rapplio'ns, w. partridge, -liund, n.
Rapport, m. report, -era, v, a. t«»
report, to relate.
Rapsat, Til, naphew, rape.
Rapunsel, m. rampion.
Rar, a. rare; exquisite, -itet, f. rarity.
Ras, W. romp, dalliance; falling down.
—a, V.n. to romp, to sport; to rave, to
rage, to ravage; to tumble, to fall
down, -ande, a. furious, outrageous,
mad. -bytta, f. madcap, -erl, n.
fury, madness, -ig, a. giddy, wild
-ighet, f. giddiness.
Ras, W. race, gender.
Rask, n. rash. -Yafvare, m. rash-
weaver. [ness, courage.
Rask, a. brisk, stout, -het, /*. brisk.
Rasp, m. rasp, -a, v. a. to rasp.
-are, m. rasper. -llUS, n. rasp
house, bridewell.
Rassla, v. n. to clank, to clatter.
Rast, m. rest, repose. ~a, V. n. to
rest, to make a halt, -dag, m, day
of rest, —lös, a. restless.
Rat||a, V, a, to reject, to refuse, to
slight, to find fault with. -gOdS, 71.
refuse of goods,
Katin, n, rateen.
Ratt, m. T, wheel.
RaUi>3llgeH), n. realgar, red orpimeot.
Realisera, y. a. to realize, to perform ,
to cash.
Rebell, m. rebel, -isk, a. rebellious.
Recensent, yn. critic, reviewer.
Recept, 7W. receipt, prescription.
Recess, m. treaty, compact.
Recidiy, n, relapse, recidivation.
Redjia, f. order, -, a. - penningar,
ready money. — , V, a. to disenungle.
- lillt to piok wool, - af, to thicken.
182 Eedning
- ut, to fit oiat. - sig, V, r, to clear
one's self.
Kedan, ad» already.
Eedjlare, m. freighter, owner of a ship.
— eri, n. owners of a ship.
Redbar, a. valuable, solid. -Iiet, f,
intrinsic value, -lieterj f,!pl. valuable
effects.
Bedd J m, road, ligga pa redden, to
ride at anchor in the road.
RedebOgen, a. ready, willing.
Redig, a, plain, evident, clear, -het,
f. order, distinctness, clearness, per-
spicuity.
Redlig, a. true, honest, ingenuous,
sincere, upright, -het, f, integrity,
honesty.
Redlös, a. dismasted.
Redo, ad, ready, done, in order, —for-
drande, a. calling to an account.
-gorelse, f. account, -yisa, v. a.
to give account for. [nient.
Redskap, n. instrument, tool, imple-
Reduliceva, v. a. to reduce, to restrain.
-ktiOD, f. reduction; restraining.
Ref, f. fishing-line, angling-line.
Ref, n. gripes, colic; T. reef, -beil,
n. rib. -beilS|)jäll, n. baldrip.
-Orni, ra. ringworm, tetter. -VCl, 771.
sandbank, -vig, a. sarmentous.
Referllat, n. report, statement, -ent,
m. r«^porter. -era , V. a. to report.
Refi*||elbÖSSa, /. rifled gun. -la, V.
a. to rifle.
Reflektera, v. a. to reflect (on).
Reflex, m. reflection, -lon, f. re-
flection.
Reform, f. reform, -atlon, f. refor-
mation, -era, v. a. to reform, -ert,
Ö. reformed. — , s. m. calvinist, protestant.
Refva, f. strip; cleft, breach, gap. -,
V. a. T. to reef (the sails).
Regal , a. rogal , royal. — , W. regal ;
trestle. — ier, m. j)l. ensigns of royalty ;
regalia, —papper, 71, royal paper.
Kegel, f. rule, precept, f runt im mer s
reglor, monthly courses, -buildeil,
a. regular, -foöndeilhet, f, regu-
larity, -lös, a. irregular.
Regel, W. bar, bolt.
Eemna
Regementlle, n. regiment. -sfSranå-
ring, f. revolution, -släkaro, m,
surgeon - major. — SStab , m. field-
officers of a regiment. — Stromslft-
gare, m. drum-major.
Regent, m, regent, interrex, admini-
strator, —inn a, f, queen, regent, go-
verness. — Skap, n. regency.
Reger||a, V, a. to govern, to rule, to
manage, to reign, —ing, f. reign,
government; administration. — ingS-
1ÖS, a, anarchical, -ingsloshet,
f. anarchy. — ingsråd, n. counsellor
of the regency.
Regist||er, n. register, record, table,
catalogue. — rator, m. register, re-
corder, -ratur, n, registry, -rera,
V, a. to register, to record.
Regle|[mente, n. regulation, -ra, v.
a. to regulate.
Regn, n. rain. -a, V, n. to rain.
-aktig, a. pluvious, rainy, -båge,
m. rain -bow. — droppe , m. rain-
drop. ~ig, a. rainy, -kappa, f,
rain-cloak, —mask, m. earth-worm.
-skur, m. shower, -skämi , m.
umbrella. -Stanka, v. n. to drizzle.
—tack, n. eaves. —tat, 05. water-
proof. — Yind , TU. pluvious wind-
— Vtider, n, rainy weather.
Reklamera, v. a. to reclaim.
RukognOSCera, v. a. to reconnoitre.
Rekryt, m. recruit, -era, v. a. & n.
to recruit, to raise soldiers.
Religion, m. religion, -sbespottare,
W. derider of religion, libertine. — S»
frihet, f. liberty of faith. -Stvång,
71. constraint in the exercise of reli-
gion. — SOfnillg, f, exercise of reli-
Reli^iÖs, a. religious. fgion.
Reling, m. T. gunnel, gunwale.
Relink, m. relic.
ReiVl, f. thong, strap of leather; belt
-snidare, W. strap-cutter, saddler.
ReinijISS, tii. remittance; remitment.
-ttera, v. a. to remit.
Remmare, tu. rummer; T, buoy fast-
ened to an anchor.
Remna, f. cleft, chap, gap. -. V. 71^
to crack, to chap, to chink.
Remsa
BoniSII) f, slip, strip, shred.
Beu, /. unploughed border of a corn-
field, -laua, /. tansy, -rcpe, m.
Reil) m, raindeer. [raygrass.
Ben^ a. clean, pure ; net; fair; correct;
honest, —a, v. a. to clean, to purge,
to purify, -göra, V, a. to clean.
-het, f. cleanness, purity. -Iljertad,
C. righteous, candid, ingenuous. — llåll-
Bing*, f, cleaning, -ing", /. clean-
ing, purification; menstruation. — lef-
»ad, f. chastity, -llg, a. cleanly.
-lif^het, /". cleanliness, -lärig", a.
orthodox, -lärighet, /. orthodoxy.
-Sa, V. a. to cleanse, to purge, to
purify; to weed; to gut and scale.
— hortt - ut, to pick out. -skrifva,
V. a. to transcribe, to copy. — skrif-
Tftre, m, transcriber, copist. -SUillg,
f, cleansing; purgation. — t, ad. clean-
ly, purely, distinctly, plainly, openly ;
fairly, ingenuously. — af , utterly.
— ti/,* roundly. [state.
Bone^at, m. renegade, renegado, apo-
Benett, m. rennet.
Bep, 71. rope, cord, -slagare, m.
roper, cordmaker. -Slagarebana, f,
rope-walk, rope-yard, -slageri, n.
rope-house, ropery. -stegO, W. rope-
ladder.
Bepa, f. scratch. -, V, a, to scratch,
to strip. — lin, to ripple flax. —
mod J to take courage. — Ujpp f to
jip up , to ravel out. — sig , V, T*
to recover one'a self. «
Beparera, v, a. to repair.
Bepe, m. darnel.
Bepeterlla, v. a, to repeat, -cir, n.
repeating-watch, repeater.
Bepresentera, v, a. to represent.
Bepressalier, f. pi, reprisals.
Repablik, /. republic, commonwealth.
BCblla, f, journey, travel, passage, road ;
voyage. — , V. n. to travel, to go. —
hortf to depart, -ande^ m. tra-
Teller, passenger, -beskrifnmg, f,
account of journey, -färdjg, a. ready
to set out. -handbook, f, itine-
rary, guide for travellers, -kamrat,
7n. f»U»w-trav»lUr. -klädnlögr» /.
Eidtyg
183
travelling-dress, -pass, n, passport.
-väslia, f, travelling-pouch.
Beslja, V, a, - upp, to raise, to raise
up. — sig, V. r, to raise one's self;
to rear; to work; to rise; to riso up
in arms. —11 ing j f. raising; insur-
Kese, 771. giant. [r«ction.
lieseda, f, mignonette.
Resen, a, lean, thin, poor.
Resenär, m, horseman.
Residens, n. capital, residence.
Reslig, a. tall, -het, f. tallness.
Resou , m. reason, sense, -abel, a.
rational. — eniang, 71. reasoning.
—era, t;. n. to reason; to deliberate.
Resonans, m. resound, -botten, m.
resoundingboard. [authority.
Respekt, m, respect, regard; awe.
Rest, 771. rest, remainder, -antler,
pi. arrears, -längd, f, arrearage.
Restaurat||ion, f. restoration; tavern.
—or, 771. restorer; tavernkeeper.
Resultat, W. result, end, effect.
Ret||a, V, a. to irritate, to provoke, to
stir up. -as, V. d. (med J to an-
ger, to tease, -bar, -llg, a. irrita-
ble, -barhet, /". irritability, -else,
-ning, f, provocation, irritation,
temptation.
Retirera, v. n. to retreat.
Retur, 771. return, -biljet, m, re-
turn ticket, -liera, v, c to return.
-yexel, 771. redraft.
Revers, tn. bond, note.
Revijldera, v. a, to revise, -ders-
ark, n. revise, clean proof. — slon*
f, revision, review.
Ria, f, kiln to dry com. — , V. a. to
dry in a kiln.
Ribba, f, lath, slip of wood.
Ridlja, V. a. é n. to ride, to go on
horseback. — in tn häst, to break
a horse. - för ankar, to ride at
anchor, —ande, a. on horseback.
-bana, f. manage, -byxor, n.pL
riding-breeches. -hast, m riding-
horse, -sadel, 771. riding -gaddit,
-skola, f, riding . school , mapage.
-t, f. ridf, ridijag. -tyg, n, riding-
equipage.
184
Kiddare
mddaiile, m. Knight, -jgoås, n,
knigbt'8 fee. -Orden j W. order of
Jjnights. -slag, W. dubbing. -Spel,
«1. tilt, tournament. -spOirre^ m, lark-
ipv (plant). -Tärdigliet, f. l^night-
hood.
Bidder!] lig $ a. knightly, Taliant.
— skapy n, knighthood, chivalry. -S-
man, m. knight.
HifllTay V. a, to scratch, to tear, to
claw; to grate; to grind. — af, to
{qU off, to strip off. — sönder f to
tear to pieces, rifvas, V. d, to be scratch-
ing, -jern, n. grater, -sten, m.
grinding-jBtone.
KJgijel, w. bolt. ~la, V. a, to ^olt.
Iliky a. rich, wealthy, opulent; fruit-
ful, -edom, W. wealth, riches, -rlial-
tig, a. rich, -haltigliet^ -het,
/, richness, —lig, cl- rich, plentiful,
sufficient. — ta, v. a. to enrich.
Bilie, n. realm, kingdom, empire.
Biksljadel, m. nobility of the empire.
-aiit, W, ban of the empire, r-årf-
Tiug; m. heir apparent, -dag, m.
diet, -dagsman, m» dsputy at a
diet, -dalér, m. riksdollar. -drots,
vn, great chancellor of justice, -fnrste,
m, prince of the empire. — försam-
ling, f. imperial diet, -gäld, m.
the debt of the etate. -Imshåll-
ning, f. economy of state, -kam-
marrätt, m. imperial chamber.
-kansler, m. chancellor of the em-
pire, -marskalk, m. marshal of
the empire, -möte, n. diet, -råd,
n. senator, -skattmästare , m.
great treasurer of the realm. — stad,
m. imperial city, freetown. —stånd,
n» estate of the realm. — vapeii, n.
arms of the kingdom. — äplc, n. im-
perial globe, -ärende, n, affair of
state.
Biktiia, v. a. to point, to direct, -ning,
f. pointing, direction.
Biktig, a. just,. right, true, -liet, f\
justness, truth.
Bim, n. -frost, m, rime, hoarfrost.
-ma, V» n, to rime, -salta, v, a.
Ii ipowder with salt.
Ritning
Bim^ n. rhyme, det går pä -, it
rhymes. — klåpare^ m. versifier.
-Ijg, a. reasonable. -lighet, f.
reasonableness, —ma, V. a, & n, to
rhyme. — sig, to agree, to square.
-slut, n. rhyme, -snidare^ m,
sonnetteer, rhymer, poetaster. —Tig,
nd, in rhymes.
Bing, m. ring, circle, -blonima, f,
marigold, -foult, m. ringbolt. -danS,
m. dance in a ring, -^dllfva, f. ring-
dove, -finger, w. geidfinger. -for-
mig, I», annular, -krage, m. gor-
get. — mnr, m. wall round about.
— Orni, m. amphisbaena, annulated
snake. -SJISka, f, shesp • giddiness.
-syala, f. swift, church - martin.
-trast, m. ring-ousel.
Kinglja , a. small , little, slight , mean,
humble, low, trifling. — , ad. little,
jneanly. — akta^ a. to make no ac-
count of. —are, a. <fe ad. smaller,
lower, less. — ESt, ä. & ad. smal-
lest, lowest, least, -lialtig, a. ol
little worth. — het« /. littleness,
meanness.
Binga, v. a. & n. tö ring, det ringer
för öronen, my ears tingle, -re, m.
ringer,
Binna, v. a. to run, to flow, dtt
rinner mig i sinnet, it comes into
Bis, 01. ream. (my mind.
Bis, n. rice, -gryn, n. rice.
Bis, n. twig, rod, sprig, spray, scion.
-bastu, f. whipping, -knippa, f,
bundle of brushwood, -qvlst, m.
twig. [to hazard.
Bisk, m. risk, -era, v. a. to risk,
Bispa, f. scratch, fissure. •>, t;. a. to
scratch. - upp, to unravel.
Bissel, n. coarse sieve.
Bist, m. coulter.
Bista, V. a. to slash, to ilit, to scratch,
to cut; to carve, to engrave.
Bit|{a, V. a, to draw, to design, to de-
lineate, to sketch, —are, 7ii. drawer.
-bly, W. blacklead. -bok,./. draw-
ing-book. — ][)räde, n. drawing-board.
-mästare,77i.(:rawing-master.-nln|^,
f« drawics, fketch, design.
Eitsa
Rucklare
185
tlitsa, v, a. to scratch.
llOj /". amusement, pleasure, sport ; quiet.
sätta sig i — , to retire from business.
— aj V. a. to divert, to amuse, to en-
tertain. -11^5 «• pleasant, merry;
quiet, oahn. -lighet^ f» diversion,
sport, fun.
KO5 f. liip; haunch.
Ko, \3. a. & n. to row, to oar.
Kock, w. coat; govm, robe; distaff.
Rocka, f. thornback, ray. [rock.
Ilockera, v. n. to rock, to castle.
Kodd, m. rowing, -arbåt, W. row-
ing-boat, -arbänk, w. rower's bank.
—are, 7n. rower, boatman.
iloder, Ror, W. rudder, helm, oar.
-hake, m. pintle, -kiilt, -pinne,
W. tiller, -talja, f. tiller-rope.
Rodna, v, «. to blush, to colour; to
turn red, to redden, -d, f. blush,
blushing, redness.
Rof, n. prey, spoil, booty, pillage, plun-
der. — ftktig, a. rapacious, ravenovis,
voracious, -djui*, in,, beast of prey.
-fa, V. a. to rob , to strip, -fiirc,
tTl. robber, -fågej, m. bird of prey.
-girighet, /. ,fapacity.
Bofjjva,./'. turnip. -ho'jSa, f. pop-
gun, -frö, n. turnip-seed, -olja.
Rolig, a. S. IJO, [f, rape-oil.
Roll, m, part, falla ur rollen, to
act out of character.
RoUl, m, rum ; roe, spawn, -flsk, m.
spawner. -sättning, f, spawning
time, —sill, m. hardrowed herring.
—sten, 771. roestone.
Roman, m. romance, novel, tale, -esk,
a. romantio. -S, m. ballad. -Skrlf-
vare, m. novelist, -tisk, a. ro-
mantle, romantical.
Romh, rn> rhomb; lozeoge.
Rop, n, cry, shriek, shout, scream ; call ;
rumour, fame, vara i — , to be jn
vogue, -a , v. w. <fe a. to cry ; to
call; to cry tho hours. — i gevär ^
to call to arma. —ut, to hawk.
-are, m. T» speaking-trumpet.
Ror^ 8. Boden
Ros, n, praise, commendation, -ft^ V,
<s. to prftUt, to «ommtnd.
ROS, f. rose, flower; erysipelas, -ett,
W. rosette. — Ig, a. rosy, bloomy.
-marin, W. rosemary.
Rosesiljbuske, m. rosebush, rosier.
-färgad, a. rosy, -gård, n. rose-
garden, -krans , W. garland of ro-
sea; rosary, chaplet. — Olja, f, rose-
oil. -rot, f, rose-wort. -sten, m,
rose-diamond, -träd, n, rose-laurel,
azalea.
Rossljla, V, 71. to rattle, to hawk, -ig,
a, full of slime in the throat.
Rost, n, grate, roasting-oven. -a, v.
a. to roast; to calcine: to toast.
-biif, f. roastbeef.
Rost, W. rust ; blasting, -a, i). n. to
rust, to gather rust, -fläck, W.
iron-mould. -!g, a, rusty.
Rot, f, root, sld rötter, to take root.
ryclca upp med rötterna, to root
up. -a, V. a. to root, -a sig, v.
n to take root, to roote. -fast, a.
rooted, fixed, -fästa Sig, v. r. to
take root, -hugga, v. a. to root
up. —kål, m. turnip-rooted-cabbage.
-stungen, a. eaten in tho root.
Rote, m. file, set. -bonde, -hål-
lare, m. farmer who is bound to
furnish a footsoldier or sailor. — ma-
stare, m. chief of fije; quarcerraaster.
-vis, ad, by files.
Rotgel, m. redbreast, ruddock, robin.
Rots, m. glanders.
Rotting, m. ratan.
Rotvelska, f. cant, broken language.
Rubb och stubb 5 ad. taga -, to
clean, to remove.
Rubb||a, v. a. to move, to remove, to
trouble, —ho, to remove from. —
ett testamente, to cancel a wilJ.
—ning 9 f, removal, putting out ol
order; madness.
Rubel, w. rouble, rubej.
Rubin, m. ruby.
Rubriljcera, v. a. tor titla, to give ru-
bric of. -k, m. rubric, title.
Rucka, V. a. to regulate.
Ruckla, t;. n, to banquet, to revel.
-nde,. w. revelling, debauch, -re,
w^. banqueter.
186
Ruda
Kåda, f, crucian (fish).
Ruelse, /". contrition, repentance,
Eufva, f. scab, scurf.
Kuggj n, rough entangled hair, —ft,
i;. a. to raise the nap upon cloth , to
teazle. - Big, V. r. to grow rugged ,
to moult, -ig", CD. rugged, rough,
shaggy, -karda, f teazle.
Bullya, V. a. & n. tö roll. -, s, f,
roll. -l)ly, n. sheet-lead. -6, 771.
roll; roller, spindle, -gardin, m-
rolling -curtain. —Stol , 771. wheel-
chair, -tobak, m. tobacco in roils.
Kullera, v. n. to circulate.
Kulta, V. n. to waddle.
Rum, 771. rum.
Rum, n, room, place; cell; room,
apartment ; passage , T. the hold, for-
sta rummet, the upper hand. — , a.
vaste, large.
Rumor, n. alarm, tumult.
Runiplja, f. buttock, tail, rump. -,
V. a. T, 10 wear, —tång, tti, coccyx.
Ran||a, f, rune, runic character. — Stftf,
971. runic calendar.
Rand, m, round, gd runden, to walk
the rounds. — , a. round, circular;
large, liberal, -ft, V. a. to round.
-aktig, a. roundish, -el, 771. round,
circle, -elsgen, ad. largely,- plenti-
fully, —het, f, roundness, circularity.
—holts, —halt, 71. masts, topmasts
and yards belonging to a ship, -nlng,
f. rounding, roundness, -st^cke, n.
the third oj a farthing. -t , ad,
round ; largely, -tom, -tOIttkrlng,
ad. round about.
Runk|]a, v, a. to shake, to wag. -,
v. 71. to be loose, —nlng, f. shake,
tottering.
Rus, 71. inebriation, drunkenness, taga
sig ett — , to get drunk, —a, V. n.
to fuddle, -^if vande, a. intoxicat-
ing. — ig) a, gone in drink, half seas
over.
Rusa, V. n. to rush. [a, chill.
Rusk, -väder, n. chilly weather, -ig,
Ruska, f. a green branch.
Ruska, V, a. to shake. -. v, n. to
^-(assln, n, rai»ia Itrtmblt.
Rymligliet
Rustlla, V, n. - sig, v. r. to arm, td
prepare for, to prepare. —håll, TL
lands bound to furnish a trooper,
-hållare, 77i. owner of a land which
is bound to furnish troopers, —kam-
mare, 771. armory, -mästare, 771.
master at arms. — ulng, /". arms and
furniture, -ningstjcnst , 771. escu-
age, fitting out of troopers. — vagn,
771. munition-waggon.
Rusta, y. n. to stir, to make a riot;
to banquet; to squander, —re, 771.
dissolute fellow, rake, roisterer.
Rutlja, f. rue (plant); pane; checker.
-Ig, a. checkered.
Ruter, 771. diamond.
Kutt[|en, a. rotten, putrid, -na, V. n,
to grow rotten, to rot.
Rya, f. rug, a coarse nappy coverlet.
Ryck, 71. pull, pluck, jerk, start, -a,
V. n. to march. — in, to invade. — ,
V. a. to pull, to pluck, to snatch. —
af, to snatch from. — fram, to ad-
vance. — på, to pull on. — fd sig,
to start. — Sönder, to pull in pieces,
— till sig, — dt sig, to usurp. —
undan, to pull out, to draw, -as,
V. d. to scramble for a thing.- — nlng^
f, pulling; convulsion.
RySTo? wi. back, -a, V. n. to give
way, to back, to retrooede , to retire.
— , V. a. to alter, to change, —ad,
a. violated; vaulted, arched. — bast,
71. spinal marrow, —ben , 71. back-
bone. — merg, 77Z. spinal marrow,
-rad, f. chine, spine, -stj'cke, n.
backpiece; chine; ridgeband. -Stod,
71. support of the back ; back of a
chair. — värk, 772. pain in tha back.
— värn, 71. stay, support.
Rykt, 77». care, attendance. — a, V. €L
to cleanse; to cultivate; to dross.
Ryktljbar, a. renowned, famous; no-
torious, public. — barhet, f, renov/n,
fame. —0, 7i. renown, name, fame;
report, löst — , flying report.
Ryniljd, 77i. space; contents, ute pd
T^jmden, in the open ground , on the
main sea. — llg , a. spacious , widt,
estOQsive. '-lighet, /. •apatiousnes^.
Bymma
Räcka
187
capacity, extent, —ma, V. a. to con-
tain, to hold, -mas, v. d. to find
room. — rao, 72. cell, hole.
Rymllma, v* a» to remove, to clear.
- fältet, to retire. ~, v, n. to run
away ; to desert, -mande, n. -uing,
f, desertion, running away, —mare,
m, deserter, runaway. — Ilål, f. prim-
ing wire.
Bynklla, f, plait, fold, gather; wrinkle.
— , V. a, to gather. — pä, to turn up.
-band, n, drawband; T, sphincter.
— ig, a. gathered, rumpled, wrinkled.
—ning, f. gathering; frowning.
Byslla, v. n. to shudder, to shiver.
—lig, a. horrid, dreadful, horrible.
-lig het, f. horror, -nlug, f. shud-
dering, shivering.
BySS, m. cart-load of charcoals, -ja,
f. junket, -läder, n. juffs. -olja,
f. birch-oil.
Byta, V, n. to roar, to huff.
Bytt||are, m, horseman, trooper. -Cri,
n. cavalry, horsemen , horse, —mä-
stare, m. captain of horse.
Bå, a. raw ; green, —het, f. rawness ;
rudene33. — koppar, m. raw copper.
-mjölk, f, biestings. -na, p. n.
to grow moist, -väder, n. wet
weather, -ämne, n, raw stuiT,
Bå, f. T. yard, -band, n. rope-band.
-bandshål, n. eyetid-hoie. -nock,
An, yard-arm. — SCgel, n. square-sail.
Bu, U, landmark, bound-stone. — för»
ning, f. displacing of the bound-
stones, -gång, m. boundary, -mär-
ke, W. landmark. -skilnad, f.
boundary. -Sten, m. boundary-stone.
Bå, /". roe. -bock, m. roebuck, -djur,
ru roe. -get, f. deer; doe. -kaW*,
W. roe-calf, -stek, 7a, haunch of
venison.
Bå, n. thin waffle.
Bå, V, a. to can, to may, to be able.
jag rår icke, I can't help it. -
icke med, not to be equal.to. - om,
to own. — om sig sjelf, to be one's
own master. ^ pd, to gat the bet-
ter ef.
Båd, m, fortune, power, faculty, jag
liar icke — att, I cannot afford to.
Bad, 7Z. counsel, advice; expedient, shift;
resolution; course; senate; senator,
counsellor, —a, V. a, to counsel , to
advise. -fråga, V. a, to consult.
-frågning, f, consultation, -föra
sig, v, r. - med en, to advise with
one. -gifvare, m. counsellor, -göra,
V, n, to consult, to enter into consul-
tation. — hus , n. townhouse , city-
hall, -igj a. resolute, never at a
loss. — ighel, f. inventiveness; pre-
sence of mind. — llg, a. advisable.
-lös, a. at a loss, -löshet, f.
icresoluticn, helplessness, —man, m,
alderman. -plägnlng, f. consul-
tation, —rum , n, time to consider.
-sal, m. room of the senate. -S-
beslut, n. decree of the senate. -S-
herre, m. senator, counsellor. — slå,
V, a. to consult. -Stuga, /*. town-
house; council of a town. — stugU-
rätt, 771. town-court.
Bådbråka, v, a. to spoil words in
pronouncing. — Engelskd, to clip
Bag, m. rye. (English.
Bågija, v. a. to measure up. rag ad t
mål , heaped measure. — G, m. over-
measure.
Baka, f. rook.
Bltka, V, a. é n. to hit, to find; to
meet; to chance; to come into, to fall
into. — emot, to hit against. — emel-
lan, to fall between. — fast, to
stick. — på, to hit, to happen upon.
— ut för, to encounter, to fall into.
-8, V. d. to meet.
Bake, m, guts of fish.
Kama, v. n. to low. [robbe
Ban, n, felony, robbery, -are,
Bått||a, f, rat. liten -, mouse, -fån»
gare, m. ratcatcher, -gift, -pul-
ver, n, ratsbane.
Bäckjja, V. a. to stretch. — , V. n, to
reach ; to last, to continue. — fram,
to atr^toh forth. — till, to reach to;
to be auffleient. — upp till, to reach
up to. - ut, to stretch out. — dC,
to reach. - sig, v. r. to stretcii o»«)*s
188 RäckMrd
self, -fåirdj in, chafery. -nillg^ f.
stret'ubing, reaching.
Backa, /. series.
Badas, v, d. to fear, to be afraid.
Bädd, a. afraid, fearful; careful, cow-
ardly, -håga, Kädsla, f. fright,
fearfulness, tiraorousness, fear, dread.
Bädda, v. a, to rescue, to save.
Bädduing, /". saving, rescue, deliver-
ance. ^Sbåt, m. safety •boat, life»
boat. -SStege, m. escape-ladder.
Bädisa, f, radish.
Bäf, m. fox. -aktigr, O. fozlike;
crafty, -hona, f, shefox. -kaka,
f, vomit-nut. — klo, Wi. wound«wort.
-krokar, w. jpl, cunning shifts.
-kula, f. fox's den. -rampa, f.
fox's tail ; corn-horse-tail (plant), -sax,
f» foxskin.
Bafsa, /. rake. -, v. a, to rake.
Bäfst, W. perquisition, strict inquiry.
Baka, f, shrimp.
Bäkenskap, m. account.
Bäkulja, V, a, to count, to reckon, to
calculate, to cast accounts ; to account.
— efter, to consider. — fram, to tell.
— ihopt to 8um up. — om, to reckon
over again. — på t to depend upon.
— på en något , to charge one's ac-
count with a thing. - upp , to tell.
— ut, to tell. — öfver, to count over,
to calculate. — r6, m. reckoner, cal-
culator, accountant, —©fel, W. miscalcu-
lation, -ekonst,/". arithmetic, -emä-
stare, m. arithmetician, -epenning,
7/1. counter.-etafla,/'. slate. -eviirdo,
n. numerary worth. — ing^, f. account,
reckoning, score, till, sätta upp en
-, to make out a bill, taga på --,
to take on account, to go upon score.
BänkJJer, f. pi. practices, intrigues, ca-
bals, -full, a. full of tricks, artful.
— makare, w. intriguer, caballer-
Baiina, f. gutter, spout, drain.
BäiiBila, V. 71. & a. to run. - fingret
i, to thrust the finger into. — arc-
Jbana, f. Ultyard. -ing, f warp.
BänBJjIl, 771. a little channel. -Sten,
m, kennel, gutter.
Bäosel, 77). knapsuck
Rättskaffenhet
Bäntlla, v. a. to yield profit or rente
— , S, f. interest, as© ; revenue, income ;
bowels, entrails. — på — , compound
interest. — ©gifrare, m. payer of In-
terest. — ekaMware, m. exchequer,
treasury. — ©persedlar, m. pi. rent
In kind, -»eri, n, exchequer in a
iJrovince. »mästar©^ m, receiver
gecsral.
Bät, a. right, straight, -a, v, a. txi
straighten. -an, f. the right side.
-het, f, Btraightness. -linlg, CK
rectilinear. — Tlnklig, a. rectangu.
lar. -t, ad, straight. - fram,
straight along; freely. — ned, per-
pendicularly. — öfver, directly over.
Bätt, m. justice, right, due; court, bar.
med rätta, by right, hafva -, to
be right, slcaffa sig -, to right one's
self, stå till rätta, to stand at tlie
bar. få — på , to find, to catch.
— , a. right, just, due, true. — ,
av, rightly, duly, exactly; very; just.
- så väl som, full as well as. -a,
V, Ö. to mend , to correct , to rectify,
to direct, to regulate, —are, 77». over*
seer, foreman. -egållg, m, suit,
lawsuit, action, -egångsdag, m,
court-day. -egångskostnad , m,
cost of litigation, -eligen, ad. justly,
properly, —else, f. correction, emen-
dation. -esnöre, n. rule, precept,
standard. —fram , ad. downright,
free. —färdig, a, just, righteous.
— färdighet^ f, righteousness, justice.
-färdiga, v. a. to justify, -fär-
digande, 71. justification, -färdig-
gÖra, V. a. to justify, -hafferi,
n. dogmaticalness, positiveness. —het,
f. justness, exactness. — ighot, f.
immunity, privilege. — 1Ö8, a. lawless ;
outlawed. — mätig, a. just, lawful,
right. — mätlghet, f. lawfulness,
legitimacy, -nu , ad. by and by.
—rådighet, f. justice, righteousness.
-sanspråk, n. legal claim, -men-
lig, a.^ legal, -sfråga, f. law.
question. — Sllllllg, a. just, honest,
fair, equitable, -siuuigliet, /".just
nesa, justice, equity. -sKaflTenhet, /
Rättskaffens
Integrity, probity, honesty, -skaffens,
a. true , right , jast, impartial, uncor-
rupted. -Skrffnmg, f. orthography.
-Skänsla, f, sense of justice. -Släld,
m. jurist, jurisconsult. —SOlSj ad.
with the son. -sökande, in. plead-
ing party. -trOgen , a. faithful,
orthodox, -trogen het, f, orthodoxy.
-TIS, a. just, righteous, -visa, f,
justice, equity. — , V, ä, to justify.
-TJst, ad. justly.
Riitt, m. dish, mes8.
Rätt J k a, f. radish.
RÖ, f. reed.
Röd, a. red. -aktig, a. reddish.
-beta, /". red beet, -black, a,
fallow, -brusig, 05. blowzy, -bräckt,
a. redsbort. — fnasig", a. red pimpled.
-färgr, 7^. red ochre, -het, f. red-
ness, -hårig*, a. red-haired, -krlta,
f. red chalk, -lett, a. ruddy, -lök,
7n. onion. —sot, 77». dysentery.
-stjärt, 7>i. redstart.
Röding, 771. charr.
Rödja, V. a. to clear, to more out of
the way, to break up.
RÖf?a, V. a. to rob, to ravish. -T-
band, n. gang of robbers, -re, 77i.
robber, highwayman. — rfartyg, n.
pirate-vessei. -rkula, f, -rnäste,
n, den of robbers, -rköp, n. dog-
cheap price, dead bargain.
Rofveri, n. robbery.
Röja, V. a. to discover, to betray.
Rök, 771. smoke, fume, gd Upp i -,
to vanish into smoke, —ft, V. n. & a.
to smoke, to fumigate; to smoke with
perfume, —altare, n. altar to bum in-
cense upon, -are, tti. smoker (of tobac
co).-else, f, frankincense.-elsekaka,
f. pastil, -elsekar, n. censer, -flat,
n. censer, -fång, n, chimney, flue.
—hål , n. vent-hole for the smoke.
-ig, a, smokig. -offer, n, incense.
—panna, f, perfuming -pan, ceneer.
— pnlver , n. perfuming • powder.
-mm, n, stnga, f. smoking-room.
-salt, n. volatile aJcali. -SVamp,
771. puffball. -t0l)ak, m. tobacco
for smoking. — verk, 71. incense.
Sadelknapp 189
I Rollek a, /. milfoil, yarrow.
I RÖn^ 71. experiment, obssrvati-on , trial,
e?say. —a, V, a. to experience, to feel.
Rönn, /*. quicken«tree, mountain ash.
Rör , n, reed , cane ; pipe , barrel , ca-
nal, passage; boundstone. spanskt
— , cane. —ft, f. meddle, confu-
sion. — , V. a. to move, to stir; to
touch; to concern; to trouble, to of-
fend, rörd af slag, apoplexed. - i,
to stir. - ihop, to mix together. —
in, to mix into. — otti, to stir. —
pä, to touch on. -ande, a. pathetic,
aiSfecting. -drum, m. bittern, -else,
f. motion, exercise ; emotion, affection ;
trade, business; circulation, -ig, a.
nimble, brisk; luscious. — Hg , a,
moveable. -lighet, f. mobility.
-lägga, V. a. to mark out the bor-
ders with boundstones. —pipa, f,
reed-pipe.
Röst, f, voice; vote, suffrage. — , n
T. chains, -a, V. 71. to vote.
Rotl|a, V. a. to putrify, to rot ; to steep,
to soak. — , /*. rottenness, putrefaction»
-aktig, a. putrid, -bolde, m. im-
posthume. —feber, m. putrid fever,
-månad, 771. the dogdays. -uing,
f, steeping. -Simpa, /*. sea-scorpion,
-sår, 71. rotten sore, -agg, n. rot-
ten egg.
S.
Sabadill, f. aabadilla. -fro, «. seed
of sabadilla. [sabbath-breaker.
Sabbat, m. sabbath, -ytare, 771.
Sabel, m. sabre, -balja, f, scymelar-
sheath. -hngg, n, cut of sabre.
-klinga, f. blade of a sabre. -luas»
f, lemmus, lemming.
Sabla, t;, a. to sabre.
Sacka, v. n. to settle, to cast. - ak-
ter uty T, to drop astenx.
Sadel, 771. saddle, -bom, m, saddJe-
bow. -brott, 71. saddle-gall. -brn-
ten, a. saddle- galled, -gjord, f.
saddle-girth, -knapp, m. the pommel
190 Sadelm åkare
Saltört
of ft saddle. -Iliakare, m. saddler.
-pnta, f. »addle-pad. -täcke, n,
caparison, horsinp.
Sadln, V, a, to saddle. - af , to un.
saddle. — OTJly to saddle over again;
• to change party.
Safflimj n. morocco-leather, morocco.
Safflor, m. safflower, bastard saffron;
Safiran, m, saffron. [zaffer.
Safir, m. sapp^hire.
Saft, m. juice, sap, humour, —fall,
-ig, a, juicy^, sappy, -grönt, n.
sapgreen. — 1ÖS, a, juiceless, sapless.
Safvlla, f. sap. -, V. a. - trän, to
strip off the sappy substance of trees.
-, V. n. to be in sap. -etid, m.
spring-time. — igTj Ci' sappy.
Saglia, f. tale, story; chronicle, -es-
man, m. deponent, witness. — Otid,
f. mythic age.
Sago, -gryn, n. sago.
Sak, f, thing, affair, case, business,
matter; cause, suit. söka — med
någon, to want to piek a quarrel
with one. det är - samma, that
is the same thing, det gör ingenting
till saken^ that is nothing to the
purpose, stor — , no matter, saker
(kläder o. d.J, pL things, -fälla,
Vt- a, to find guilty, to condemn, to
cast, -fälld, a. cast, -förare,
— föryaltare, m. attorney, advocate.
—kunnig, a. acquainted with, versed.
-kännedom, /". intimate knowledge.
—lig, a. real; involuntary. — 1ÖS,
a. innocent, guiltless; exempt from
punishment. — lÖShöt, f. innocence,
impunity. — Or©, VI. fine, mulct.
Saker, a. guilty.
Sakna, v, a. to miss; to need, to be
deprived^ of; to regret. — allt ände-
mät, to be quite useless. — d, f. loss,
regret, want.
Sakrament, n, sacrament, -erlig,
a. sacramental. — skad^ a. execra-
ble, cursed.
Sakristia, f. sacristy, vestry.
Sakiija, a. gentle, soft; low; slow. -,
ad. gently, softly, slowly, gä — , to
go with a soft pace. — , V. a. to
abatt, to lay, to moderate, to retard.
— sig, to abate, to subside, -mod,
n. softness, moderation. — modig,
a» soft, mild.
Sal, m. saloon, drawing-room, parlour.
Salad, Sallat, m. salad, sallet; lettuce.
Salband, «. T. border, edge of the
minerals; a kind of horn-slate.
Saldflera, v. a» - en räkning, to ba»
lance an account. —0 , n. balance.
- min fordran, balance in my fa-
vour. — min skuld, balance against mco
Salig, a. blessed, hli — , to be saved.
min - far, my late father, -göra^
V. a. to save, to beatify, -gorande,
a, & s, n, sanctifying, beatifying.
-görare, m, sanctifier, saver, -het,
f. blessedness, salvation.
SaliTera, v. n, to salivate.
Salmiak, m. salt ammoniac, »almiac.
Saining, f, T. cross-trees.
Salpeter, m. saltpetre, nitre, -haltig,
a. nitrous. — jord , f, nitrous earth.
-lada, f. saitpetre-house. -sjudare,
m. saltpetre-maker. -SJuderi,-verk,
71. saitpetre-house. — Syra, f. acid
Salsofi, m. goats-beard. [of saltpetre.
Salt, n. salt, engelskt -, bitter purging
salt. -, a. salt, saltish, -a, V. a. to
salt, to corn, det skall hli honom
saltadt, it shall cost him sauce.
-aktig, a. saltish, -brnk, n. salt-
work, saltern, -brnun ^ m. salt-
spring, -grnfvs, f. salt-pit. -gur-
ka, f, gherkin. -llCt, f, saltishness.
-kar, 71. salt -cellar, -korn, n,
grain of salt, —källa, f. brine »pit,
salt-spring, -lake, m. brine, -pan-
na, f, salt-pan. -fJKdare, m. salt,
boiler. — sjuderij n. saltern, salt-
making, -sjö, m, salt-sea. -SJÖn,
71. the salt cea, the sea, -SJÖtisk,
m. sea -fish, -sleke, m, T, place
where salt in given to animals to lick.
-spiritus, m. spirit of salt, -sten,
m. rock-salt. -Syra, /. muriatic acid.
-toll, m. gabel paid from salt, salt-
duty, -vatten, n, salt-water, brins.
-verk, 71. salt-work, -{irt, /'. eait*
wort.
Salu
Sammansätta 191
Sala, n. wle. ljuda ut till -, to
offer to sale, to expose to sale. — l)Odj
/". iBcrchant's shop,
S^-l'tit, m. saltite. -era, V. a. to salute.
Salyft) f* salve, ointnient; volley, dis-
charge, af skjut a en -, to fire a
volley, —garde, n. safe-guard.
Salvelse, f, unction.
Salvia, f, sage, svensk -, costmary.
Samarfra, a. joint heirs, coheirs.
Samband, n. band, junction, connexion,
union; coherence.
Sambroder, m. brother-german.
Samdrägt, ra, concord, unanimity,
—ig, a. unanimous, living in harmony.
Samfund, n. society, de heligas -,
the communion of the saints.
Sarafält, a. common, i samf'dlta
8Ju år, seven years together. — , ad.
in Common, jointly.
Samhalljle, n. society; common-wealth,
community, -ig, a, unanimous, of
one mind. — Ighet^ f, concord, un-
animity.
Samka, v. a. to gather, to bring to-
gether; to save.
Samklang, m. consonance, harmony.
Samkonnng, m, coregent.
Samkullejibarn, n. -syskon, n. pi.
children by the same father and mother.
Samljla, v. a. to gather, to collect, to
amass, to pick up, to assemble. — in,
to gather, to collect, to draw in. — .
sig, to assemble, to meet, —are, m.
collector, gatherer, —ing, f, collec-
tion, gathering ; assembly, congregation.
-ingSStalle, n. place of meeting.
Samlag, n. concubinage , cohabitation.
Samlefnad, f. living together.
Samljud , n. accord, harmony, conso-
nance, -a, V. n. to be consonant.
Samma, a. same, det är det -, it
is the same, i det — , at the same
time, -ledes, -lunda, ad. likewise.
Samman, ad. together, -binda, v, a.
to bind together, to connect, to join,
to fasten, to knit together, -blanda,
V. a. to mingle or mix together , to
commix, -blandning, f. commixion,
commixture, -drag, 71. compendium.
abridgment, contraction, —draga, v.
a, to contract; to abridge, -drag»
ning, f, contraction, contracting,
abridging, shrinking, —fatta, v. a,
to comprise, to comprehend, -flyta,
t7. n. to run together- -flytning, f,
confluence. — foga, v. a. to join to-
gether, to conjoin, to associate, to
unite. — fogning, f, joining, con-
junction, -gadda sig, v, r. to con-
spire. — gaddning, f, conspiration,
conspiracy, -gjuta, V, O. to found
together. — gyttring, f. concretion.
—hang, 71. coherence, connexion.
-hopa, V. a. to amass, -hängande,
a. hanging together, coherent, con-
sistent, —kalla, V. a. to convoke,
to convene, to call together, -kal-
lande, n, convocation, -kedja, V.
a. to concatenate. — komma, V. 71.
to come together, to meet, to assem-
ble. — komst, f, meeting, convention,
assembly, —lag, n. cohabitation, con-
nexion, conversation. — lefnad, f.
living together ; society ; union. — lopp,
n. concourse, confluence. — malen,
a. — mjöl, coarse meal, —rafsa, V.
a, to scrape together, -ringning,
f, the third and last ringing to church.
—räkning, f. addition, summing up.
— satt, a, composite, compound.
-skjuta, V. a. to contribute, to give
to some oommon stock, —skott, n.
contribution, subscription. — skrapa,
V, a. to scrape together. — skrif?a,
V. a. to compose, to compile. — Smida,
V, a, to contrive, to devise, to trump,
to forge, -stämma, v. a. to sum-
mon or call together. — , v. 71. to
sound together, to be consonant, to
agrte. -Stämning, f. convocation,
summoning together, harmony, con-
cord, consonance. — StÖta, V. a. to
beat or knock together. — , V, 71. to
hit together; to join, to meet, to con-
cur, -stötning, f, collision, -svu-
ren, m. conspirator. -SVärja Sig,
V. r. to conspire, -svärjning, f.
conspiracy, conjuration. — satta, V. a.
to put together, to join, to compose
192 Srimmarisätta
-sätta sig, v. r. to assodWe^ to
conspire; to join, to agree. -Satt*
ning 9 f, composition; combination;
Eg::ooiation , league, confederacy; con-
epiracy-o -ta^en, a. altogether, jointly,
— trycka, v, a. to squeeze or press
together, to compress; to print to-
gether in a volume, —träda, V, n.
to assemble, to meet, to convene.
-träcS© , W. assembly , meeting , con-
gress, convention, —träffa. V, n. to
meet, to coincide, to fall in with.
-varande^ a. .coexistent. -Tarelse,
f, coexistence. — TarO, f. staying or
continuing together, interview.
Bammastädes, ad, in the same place.
Bainme, s. Samma*
Sammelllplsts, rn. meeting-place, -sn-
riant, n. roȊley^ mingle-mangle,
hodge-podge.
Sammet, n, velvet. -bloMma, f.
african or freiich marigold.
Samnad, a. united.
Samqveåa, a. bom of tKe saiUd mother.
Sarnqvam, n. compa^iy, society.
Samråd, ti, consultation, concert, -a,
V. n; to consult, to delibck-ate.
Sams, ad» agreeing, hlifva -, to
agre« together, lefva — , to live in
harmony.
Samskyld, a. related by blood.
Samspråk, n. conversation, discourse.
Samsyllskon , n. pi, brothers and si-
sters by the father'e and mother's side.
— Ster, f. sister-germaö.
Samt, c. atid, and also. — och syn-
nerligen, all and every one in par-
ticular.
Samtal,^ n. conversation, discourse, dia-
logue, conference, parle^. —a, V. n.
, to converse.
Samtid, m. the present time, our age,
our contemporaries, —a, — ig, a, con-
temporary, living in the same age.
— igh©t, f, oonteraporarineas.
Samtlig, a. all, altogether -en, ad,
jointly, to a man.
^amtyckila, V, n, to consent, to agree,
to yield. — ©, Ui, consent, assent,
Samvete, w, conscience, med godt -,
Sanning
with A 8af« conscience, på «•. In oon.
science.
Samvetsjiaggj n. remorse of conscience.
—frihet, f, liberty of conscience.
— firåga, f. question of congcience.
-grann, a. conscientious, scrupulous.
— grannhet, f. conscientiousness.
— lllgB, n. quietness of conscience,
—lös, d, cnconscionable. —mål, n,
case of conscience. — Qval, n, re-
morse of conscience, -sak, f. matter
of conscience, -tvång, n, restraint
of conscience. —Öm, a, conscionable,
tender.
Samägare, m. joint proprietor.
Sand, m. sand, grof -, gravel, large
sand, fin — , fine or small sand, —ft,
V. a, to grave, to strew with sand.
-aktig', a, sandy, -backé, m.
sand-hill, —bank, Vfl. eandbankjShelf.
-bordsplanka,- f, T. limber-board.
-bord«iplankor, f. pi, T, garboard-
streak. -bÖSSa, -dOSa, f, sand-
box» -grop, f, sandpit, -hafre,,
«». sea • limegrass. -kög,- m, sand-
hill. -!g, a, sandy, gravelly, -jord,
/.sand -land. — kom, ^. grain of
sand, —mo, m. sand -land, barren
country covered with sands, -nlylla,
f» very fine sand, -rof, f. sand-
bank, shelf, -ryttare, m, rider
dismounted by his horse, -rör, a.
marram, sea-reed. — sten, m. sand-
stone. — ur, n. hour-glass, -ål, m.
eandeel. — Ökcn, w, sandy desert.
—Ört, f. sandwort. [wood.
Sandel, m, -trä, n, sandal, sandal-
Sandrak. m. sandarach, pounce,
Sangvlnisk, a. sanguine.
Sank, n, flat, shelves, gå i -, to
founder, skjuta i — , so sink. — ^ a,
low, marshy, fenny, ligga sankt.
to lie low,
Sann, a. true, real, —a, V. a, to prove
true* lian sannar ordspråket , he
makes good the proverb, -erligfCM,
ad, ti'uly, indeed, verily. — fiil'dlg*,
a, veracious, true, -färdighet, f,
truth, veracity. — Iiet, f. truth, rea-
lity, s!n:3r;ty. -4ng-, f. trut!:^
Sanningsman
i sanning, in truth, indeed» -ings»
iman, w. a man of truth. -Olik,
a. likely, probable. -Olikhet, f.
probability, likelihood. -Saga^ /.
a true tale. -skyldig, a. true,
actual, real, —trogen, a. true.
Sans, f. sense, vara alldeles utan -,
to be quite senseles?, —a Slg, v, r. to
recover one's self; to recollect one's
self, to recollect one's mind. — 1ÖS,
a. senseless, void of perception. — 1ÖS-
het, f. senselessness, —ning, f.
consciousness, sense.
Sard 1 11, ?iV-. pi 1 Cher, sard el.
Sarder, m. ssrdius (stone).
Sarf, m. red-eye, rochet, rudd.
Sarfving, m. T. cabums, sarve. lägga
— pä ett tåg, to sarve a cable.
Sarga, v. a. to tear, to lacerate.
Bars, ;i, serge.
Sassaflfrastrad, n. aguetree. -parill,
in, sarsapariUa. IboHcal.
Satan, n. satan, -isk, a. satanic, dia-
Satir, m. satire, lampoon. -Jker,'w>.
satirist. — isk, a, satirical.
Sats, m. thesis, position, opinion, tenet ;
set, dose ; stake ; spring, start.
Satt, a. thickset, square»built.
Satunge, m, devilkln.
Satarnus, m. Satura.
Satyr, m. satyr.
Savojkål, m. savoy. [shears.
Sax, f. scissors, a pair of scissors;
Seen, f, scene. — eri, f. scenery.
Schabrack, n, saddle-cloth, caparison.
Scliack, n. chess; check, göra en-,
to give check, -a, V, a. to give check.
-bräde, n. chessboard, -matt, a.
check mate; * languid, faint, -pjes,
m, man^ at chess. — spel, n. play at
chess, -spelare, m, chess-player.
Schakt, n. descent into a mine, shaft.
Schagg^ n. shag.
Séhakai, m. jackal.
Schaiottenlök, m. sallion, escalot.
Schnmplun, m. pattern, model, form,
shape, -era, V. a. to form, to raoulJ.
Schattera, v. a. to shadovr.
Schavott, m. scaffold, -era, v, n.
S:v c dish' English DicU
Sedermera
193
to stand in the pillory, -ering, f,
pillory.
Schonert, m, schooner.
Schäferl, W. sheepfold.
Se, V, a. to see, to look, to behold, to
view, to perceive, jag s'dge gema
att, I should like best that. - der,
lo, — Mr, here, låta -, to mal<e
appear, få -, vi få -, we shall cee.
— tort t to turn away the eyes. —
efter, to look after; to look to, to
take care of. — framför sig, to look
feei^re one's self. — sig for^, to look
about one's self, —igenom, to see
through J to overlook, to review, to
examine. — tn, — in i, to look in,
to penetrate. — ned, to look down.
— om, to take care of; to behold or
to look over again. — sig om, to
look about one. — sig om efter, to
look out for. - jpå, to look at, to
consider, to stand upon, to look to.
— till, to see; to consider, to take
care. — upp , to look up. — upp!
look you! - ut, V. n. to look out,
to look at, to look like, to seem. --
väl ut, to look well, det ser så ut,
it seems so. - åt, to look to, —
öfver, to look over; to examine. —
en öfver axel, to overlook one.
Sed, m. custom, fashion, manner; way,
-ebild, m. character, -esam , a,
decent. -eslÖS, a. immoral, -!g,
a. modest, gentle, -ighet, /". mo-
desty; gentleness. —Hg, a. moral.
-lighet, f, morality, -olära, f,
ethics, morality. -Olärande, a, mo-
ralizing , moral. —Olärare , m, mo-
ralist. -Oregel, f, moral precept,
sentence, -vana, /".custom, -van-
lig, a. customary, usual, wonted.
Sedan, ad.,prp. & c» afterwards, ago,
since, late, för några år -, some
years ago. allt — , ever since.
Sedel, m. billet, note, bill, bond.
-bank, m. bank of issue, -haf-
vare, w. bearer of a bill, -mynt,
n. paper- money, — stOCk, m. stoc!
of circulating bank-notes. (ovr-
Sedermera, ad, afterward, then; m^
194
Sed
OS
Sedés, m, lixteens.
Bednallie, a. & ad, later, slower,
newer, latter, -St^ O. & ad. latest,
slowest.
S©g*j a. tough, clammy, ropy, viscous,
— lietj f, toughness, clamn)!nes3, vis-
cosity, glutiuousness. »lifvad, a.
tenacious of life, hardlived. -na, V.
n, to totighen, to grow tough. -Sli-
ten j a. strong, lasting, not easily
worn out.
Segel, n. sail, gd till -, to set sail.
sätta till alia — , to crowd on all
the sails. hissa — , to hoist sail.
-bar, a. navigable, -båt, m. sail-
boat, -duk, m. sail-cloth, -fai't,
771. navigation, -färdig, -^klar, a.
ready to set sail, —gam, 91. twine,
packthread, —led, f. fair-way. — ma»
kare, -sömniare, m. saiimaker.
—rå, f. sail-yard.
Seger, m. victory, conquest, hehalla
segern, to carry the day. -herre,
— lljelte, m. victor, triumpher, con-
queror, —krans, W. triumphal crown.
-rik, -sam, a. victorious, -ståt,
m. triumphal pomp, -tecken , n.
trophy.
'^la, V. n. to sail. - ut tilt sjös,
10 sail into the main, —re, m. ship,
sail ; sailer ; nautilus (shell).
Segra, v, n. to triumph, to get the
victory. — nde, a. victorious, —re,
771. victor.
Segijerhytta, f. finery, -ra, v. a»
to make eliquation of. —ring, /l eli-
quation.
Sejlare, m. cord-maker,
Sejsija, V. a. T. to furl the sails, to
nip. -ing, m. T, point, nipper.
Sekel, n. century.
Sekret, a. secret, privy. -, n. privy,
ieal. -erare, m. secretary.
Sekt, f. sect, -erisk, a. schismatical.
Sekt, n. sack, Canary wine.
Sekund, m. second, -ant, m. se-
cond, -avexel, 771. second of ex-
change, -era, v. a. to second, -vi-
sare, 771. second-hand. — är, a. se-
condary,
Sida
Sellla, V. a. - på, to harness. - af^
to unharness. -6, m. -don, -tyg,
71. harness, -pinue^ 771. -sticka,
Seller!, n. celery. [f. peg.
Semla, f, wheat-bread, manchet-loaf.
Senipel, m. T, loom to make figured
stuflfs on.
Sen, a. late, slow, long, backward, ej
vara - att göra, to do quickly or
soon, -are, m. & ad, later ; slower ;
latter. — ast, a. latest; slowest; last.
-fotad, a. slow. footed, -färdig,
a. slow of motion, dull, tardy, dila-
tory, -färdighet, f. slowness, tar-
diness, dulness, sluggishness. — m Ogen ,
a. late ripe. — t, ad. late. — jod
aftonen, late in the evening. — på
natten, late at night. - omsider,
at last, lastly.
Senila, f. sinew, tendon, nerve, —drag,
W. cramp. -full, -ig, a. sinewy,
nervous. -Sträng, 771. gut-string.
Senap, 771. mustard, -sfrö, -skorn,
n. mustard-seed, grain of mustard.
Sender, ad. en -, one by one, by
pieces.
Sennetsblad, n. senna, leaves of senna.
September, m. September.
Seqvester, ??i. sequestration, sequestring.
Seraf, Seraph, m. seraphim.
Seralj, m. seraglio.
Serpentin, m. serpentine-marble.
Sevenbom, m. savine.
SeXy num. six. -a, f. a six; supper.
-dubbel, a. sixfold, -faldig, a,
sixfold, of six sorts, -kant, m. hexa-
gon, -kantig, a. hexagonal. -Slllf-
Vig, a. having six syllables, -årig,
a. six years old. —tern , m. six
written sheets. — tio^ num. sixty.
-tioårig, o. sixty years old. -tion-
de, a. sixtieth, -ton, num. sixteen.
-tonde, a. sixteenth.
SI, i. lo, behold.
Siare, m. seer, prophet.
Sibyllinsk, a. sibylline.
Sicksack, vi. zigzag.
Sid, a. training: wide, flowing.
Sid||a, f. side, flank, party, ca"u?e. tacja
fienden i sid^n, to chargg the ene mi j
Sidoafsigt
hl the flank, ^å sidan, on the side.
å miny—, for my part, åt den si-
dan , to this side, vara pa ens -,
to stand for one, to be one's party.
bring a någon å sin — , to draw one
over to his party, — i en hole, side,
page. -Oafsigt, f, secondai-y view.
-oarf, n, collateral inheritance. -0-
arfving', m, collateral heir. -0«
byg'gnad^ m, side-piece, wing. -0"
dörr, m. side- door. -Ogevär, m.
side-arm. — Ollllie, f. collateral line.
-OStyng, n. pleurisy. -OStot, m.
thrust in the flank. -Otal, n. num.
ber of a page. -Oväg, m, side-way,
by-way. -vördnad, f. want of re-
spect, Contempt.
Siden, n, siikstuff, silk, -fabrik,
m. silk-manufactory. "-fabrikör, m.
silk- manufacturer, -färgare, m. dier
of silk-stuff, -handel, m, -kram,
W^éilk-mércery. — sars, W. silk-serge,
satin, -svans, m. bohemian chatte-
rerj wax. wing, -ty^g, n, silk -stuff.
-varor, f.pL silk-ware, silks, -väf-
, Tare, m. silk, we aver.
Sid||länd, a. low; marshy, fenny.'
-vail, m» marshy ground, -valls-
äng, w. marshy meadow.
Sifl'erkarl, m. accounter, reckoner,
Siffra, f, cipher. [computer.
Slg, pr. one's self, himself, herself Ac.
Sigill, n. seal, signet, -bevarare,
m. keeper of the great seal, -jord,
^lera, f, scaled earth, -lack, -71.
flealingwax. -ring, m. seal. ring,
signet, —vax, n. sealingwax.
Sign||a, V. a, to bless; to exorcise, to
conjure. — sig , to- cross one's self.
-are, m. conjurer, exorciser. — erl,
n, charms, -erska, f. sorceress.
Signal, m, signal, -era, v, a/^& n.
to signalize, to give signal.
Signet, n. signet, seal.
Sigt, m. sight, att hetala pä -,
payable at sight. — a • v. n. to aim,
-e , n, sight. — pa gev'dr , sight
on the barrel of a gun, aim. få i — ,
to get sight of. förlora ur -, to
lose sight of.
sin
195
Sik, m. guiniad (fish).
Sikböna, '/. horse-bean, wolfs bean.
Sikt, n. sieve, —a, v. a. to sift.
Sll, 7n. strainer, colander, filter, —a,
V. a, to strain, to filter. — beH, 71.
ethmoid. — duk, 7n, straining • cloth.
-kärl, -rör, n. gland, glandule.
-påse, m. filtering-cloth. -Sten,^?i.
filtering stone.
Silfver, m. silver; plate, wrought sil-
ver, -arbetare, m. silver- smith.
-beslag, n. silver-mounting, -blick,
m. fulguration. -brÖllOp, n. the
twenty fifth anniversary of nuptials.
-glas, n. glass silver-ore. -^glltt,
n, litharge. —Ian, m. clinquant of
silver, —mynt, n, silver-money, sil-
ver-coin, —penning, m. silver-coin.
-servis, m, service of plate, -skåp,
n. buffet for silver, -slagg, n. dross
of silver. -Stång, -tacka, f, bar
of silver, —tråd, m, silver- wire.
—verk, 71. silver-mine.
Silke, n. silk, han lär icke spinna
— vid den sdkeny he vron'i reap much
benefit from that affair, -sdocka,
f, skain of silk. — SllUS, W. cocoon.
-smask, m, silk-worm, -splanta^
f. silk-weed. — SVadd, 7». wadding-
flock of silk, floss-silk.
Sill, f, herring, -flske, --llsker!^ n,
-fångst, TU. herring-flshery, draught
of herrings. — grums, 7i. dregs of
herring-oil. — salad, 772. salmagundi.
-tran, m. herring-oil.
Simljma, v. n, to swim, to float. -
hästar, to wash horses, —blåsa, f,
swim, sound, -byxor, f.pL bath-
ing-trowsers. -bälte, n, cork for
swimming, —fena, f. fin. -fot, m.
web-foot, —fågel, Tti. swimming bird..
r-gördel, m. swimraing-girdei. -ma-
re, 771. swimmer. -Skola, f, swim-
Simpa, f. bull-head. Iming-scool,
Simpel, a, simple, plain, common.
Sims, 771. cornice.
Sin, sitt^ pr, his, l^er, one's, i sinom
tid, in due time, sins emellan.
between or among themselves. gf«
hem till sitt, to go home, "^ "
196
Sin
Sill J a. not giving milk, kon står i
— , the cow dries. — ft, V. n. to dry.
Sinder, m. slag, dross.
Sink, n. retardation, -a, V. a. to re-
tard, to hinder, to stop. — sig, to
stay, to tarry. -Sam 5 a. tardy, di-
latory.
Sinka^ f, clasp, cramp, dovetail. — , V.
a. to clasp, to rivet; to dovetail.
Siislig) Ct. sensitive, sensual, carnal.
-het, /. sensuality.
Sinnjlad^ a. minded, disposed, affected.
ill(i — , ill affected , malicious, ill na-
tured. vara — att, to have a mind
to. — ®-, /". sense ; temper, mind ; an-
ger, passion, de fem sinnen y the
five e!?ternal senses. ha7i fick det i
sinr^et, it came into his mind, lägga
på sinnet, to take to heart, föra
till sinnes, to put one in mind of a
thing, gå till sinnes, to disquiet
one's diet, ifrån sina sinnen, out
of senses. — eblld, m. emhlem. —©•
bildllg, a. emblematical, symbolical.
-elag, n. -esart, m. -esforfatt-
nlng, f. humour, temper, disposition
of mind, -esgåfva, /". gift of mind.
— SOrOj /. perturbation of mind, -es-
rörels©, f. emotion, affection, passion.
-essjukdom, m. mental disease.
-esstyrka, f. power of the mind.
-esSTag, a. crackbrained , crazy.
-cssyaghet, f. silliness, -rlk, a.
ingenious. — rikhet, /. ingenuity,
eubtility, ingeniousness.
Sipp, a. finical, prim, prudish.
Sippa, f. anemone.
Sippra, V. n. to trickle, to drop.
Sirj|a, V. a. to adom, to decorate, to
embellish, -at, m. ornament, deco-
ration; moulding, -lig, a. elegant,
ornamental, nice; trim, neat, spruce;
finical, ceremonious.* -llgliet, f.
elegance.
Sirap, m. sirup, treacle.
Siren, f. siren, mermaid; lilae.
Siska, f. siskin, aberdawine.
Siskon, n. -korf, m, sausage.
Sist, a. last, furthest. -, ad. last, at
the last, till dei sista i mor o on.
Sjelfförnedring
to morrow at furthest, i sista stor»
men, in the late storm, till det
sista, to the last, at the last, -llden,
a. last past, —nämnd, a. last, last
mentioned. — OnC, på — , at last,
ultimately.
Sitfärsrot, f. setwaii.
Sits, n. chints. — , m. chairbottom,
Sittjla, V. n. to sit, to be seated, to
perch; to fit, to suit. — till hords,
to sit at - table, kladningen sitter
vul, the suit sits well. - domare,
to be judge, ratten sitter ännu,
the court is still sitting, — af, to
alight from a horse, to dismount. —
fast, to sit fast, to stick. — i, to
sit fast, den färgen sitter lange
i, that colour stands well. — ihop,
to sit or to stick together. — i7ine,
to be at home; to be confined, to be
in prison. - med stora inkomster,
to have great revenue. — ned, to sit
down. - på ett hemman,, to hold
s farm. — pd fästning, to be con»
fined in a fortress. — stilla, to sit
still. — sönder, to crush by sitting.
— upp, to mount a horse. — vid
sitt arbete, to sit close at work. —
tätt åt, to sit close to the body. —
öfver någon, to sit above one. -
ujppe, to sit up; to watch, .-ande,
n. —ning, f, sitting; session. — , a,
sitting ; perched, -syssla, f. business
that may bo done sitting.
Sjelf, a. & pr, self; very, hari -,
he himself, kon — , she herself, sig
-, one's self, himself, sig sjelfva,
them selves, af sig — , of himself,
of itself, of one's self; of one's own.
— tredje , he and two with him , I
and two with me. för sig — , by
one's self, for himself, to himself.
-bedrägeri, w. seifdeception. -be-
Hackelse, /*. self- abuse, onanism.
-bohag, n, self-conceitedness. -be-
-liagllg, a, self, pleasing. -be-
herskning, f. seifcommand. -be-
låten, a. sel fcon tented, -beröni,
n, seifpraise. -forgudning, /. self,
worship. -förnedring, f. self.
\ Sjelfförnojd
himiliation. -fomöjd^ a, eelfcon*
tented, -försakelse, f, selfresigns-
tion. -försYar, n. seifdefence. -för-
troende, w. -förtröstan, f. self-
coDfidence. — gjord, a. of one's, own
making. -gOd, -klok, a» self-
conceited, -kännedom, m, self,
knowledge, -känsla^ f, conscious-
ness; selfesteem. -kar, a. selfish.
-kärlek, m. eelflove, selfishness.
-ljud, n. vowel, -mant, a, of
one's own accord or motion, -mord,
n, self-murder, suicide, -myndig,
—rådig, a. independent, arbitrarious.
-mördare, -spilling, m. self-
murderer, suicide, -rådande, a,
absolute, self-dependent. -Ständig,
a. independent, -ständighet, /.
independence. -SYåld, n, license,
dissoluteness, anarchy. — svåldig, a.
licentious, dissolute, -tagen, a. self-
chosen, arrogated; conceited, -visk,
a. selfish, egoistic. -^Tiskbet, f, sel-
fishneas, egotism.
Sjette, a. num, sixth, för det -,
sixthly, in the sixth place, —del, m,
a sixth, a sixth part.
Sju, num, seven, -dubbel, -faldig,
a. sevenfold, -bauda, a. of seven
different sorts, -horning, -kaut,
7n, heptagon. — nde, a. seventh.
-rygg, m. lumpsuckcr, lumpflsh. -SOf-
Tare, m. reiimouse ; sluggard. -Stjär-
norna, f. pL the seven stars, Pleia-
des, -ttio, num. seventy, -ttioårig,
a. seventy years old. -ttioude, a,
seventieth. — tton, num, seventeen.
-ttonde, a. seventeenth, -årig, a.
seven years old.
Sjodlla^ V, a. & n, to seeth, to boll;
to cook, -are, m, boiler, -bet,
a. seething-hot.
Sjnk, a. sick, ill; diseasedfdisordered.
ilia — , very sick, dangerously ill. hli
— , to fall sick, to sicken, ligga -,
to lie sick. -bOSÖk , 72, visit to a
patient. — dom, on. —a, f. sickness,
distemper, disease, illness. — hus, n.
inflrmary, hospital, —lig, ct. sickly.
-iig .Uetj /". sickliness, -ling, m. sickly
SjölägenlLeÉr' 197
person, -lista, f. sick-list, -mat,
m. food for a sick. — na, V. n, to
sicken, to fall sick. -Stuga, f. sick-
room, -sang, /. sick-bed. -väk-
tare, m. attendant on a sick. -.-Tak-
terska, f, sick-nurse, tender. -Yard,
7». car© of the slcka.
Sjunga, Vo n. to sing. - ut, to -de-
Clare one's mind openly*
Sjunka, i;. n. ta sink, to fall.
Sjupp, m, rackooa.
Själ, f. aoul, mind, min — .' upon my
soul I -amessa, f. requiem, -a-
ringning, f. passing-bell, -aro, f.
peace of the soul. — as, V. d, to ex-
pire, -atröst, f. consolation, -a-
Yandring, f. metempsychosis, -a»
Yard, m. care of the souls, -skraft,
f. strength of mind. -snärvarO, f.
presence of mind^. -SStorbet, f,
magnanimity, —tåg, n. agony. — Yå-
da, f. danger of the sonl. ,
Sjö, w. sea; lake; water, öppna 8Jön,
the main sea. gä till sjös, to go to
sea. till sjös, by sea, at sea. —björn,
m, ursine seal, -blad, n, white*
water-lily, -boll, -borre, m, sea-
hedgehog, -botten , TO. bottom of
the sea. -djefvul, m. sea -devil
(fish), -drabbning,, f. sea-fight.
-fart, m. navigation, -fenkål, n,
sea- fennel, —folk, n. seamen, sailors,
mariners, -fågel, m, sea-fowl, wa-
ter-fowl. -gräs, n. sea-grass, -grön,
a. sea-green, -gud, W. sea -god.
-gudinna, f. sea-goddess. "gåufSi
m. swelling of the sea, sea- gates.
-hamn, m. sea-port, -handel, m.
maritime commerce, — Isjelte, w.
naval hero, -hors, m. sea-horse.
-bäst, m, walrus, morse, -kadett,
m. midshipman. — kalf,, m.- seal.
-kant, m. sea-coasL -kapten, m.
sea-captain, -kompass, m. mariner's
compass, -kort, n. sea-map. —krig,
72. naval war. — kust, rn. sea-ccast,
shore, —lag, w. maritime law. —led,
m. navigable track of a reii. — ledes,
ad. by ses, by water , seaward. — le-
jon, n, sea -lion, -lägenhet, f.
19S Sjömakt
med första -, -with the first ship.
»-makt) /. maritime power, sea-forces.
-malm, 772. lake -ore. -man , m.
seaman, mariner, sailor. — mftHS-
konst, /. navigation, -manshus,
n, navigation-office, -mil, m. league.
-monk, m. scate, sole-fish, angelet.
-mussla, f. sea- shell, -mörker,
n. foggy and hazy weather at sea.
-nöt, f. water-calthrop. -Offlcor,
VI, sea-officer, officer in the navy.
-pass, n. ship's passport, -rå, n.
fiea-nymph. —rätt, m. admiralty,
jury at sea. -röfvare , m. pirate.
-rofyerl, n. piracy, -skada, f,
damage at sea. — skola, f. naviga-
tion-school. — skum, n. spray, sea-
foam; merescum, turkish tobacco-pipe-
clay, -slag, n. sea-fight. -8 tad,
m. sea »town. — stat, W. maritime
state, -stjärna, f. sea-star, -tjenst,
f. naval service, -transport, m.
conveyance by water. — tull , m.
costums. -tåg, n. naval expedition.
-van , a. accustomed to the sea.
—vind, m. sea-wind, sea-tum. — vag,
w. way by water, -vasende, n,
maritime affairs, marine, navy.
Skabb, m. scab, itch, -a ned, v. a.
to infect with scab, -ig, a. scabby.
— ighet, f. scabbiness.
Skackra, v. n. to chaffer, to barter.
-r6, m. barterer, usurer.
Skadjja, v. a. to hurt, to damage to
prejudice. — , 8. f, damage, mischief,
loss, detriment , harm ; hurt, det är
-, it is a pity, till sin — , to his
hurt, to his loss, göra — , to do
damage, to damage, to hurt, ersätta
skadan, to repair a loss, — ©djur,
n. noxious animal, -eersättning,
f. indemnification. — ©glädJG, f. ma-
licious pleasure. — 6SlÖS, Ö. indemni-
fied, hålla en — , to indemnify one.
—ostånd, 71. damages, indemnity.
—lig, a. hurtful, bad, noxious, detri-
mental, mischievous, pei-nicious. — lig-
lici, f. noxiousness, miachievousness,
perniciousness.
Skaf, n. fall, rubbing of the skin;
Skam
shavings. — bOCk, n. hidedressor's
horse, trestle, -gräs, n. shave grass.
-jern, n, iron to scrape with, -ull,
f. skinner's wool, -va, v. a, to
scrape.
Skaifija, v. a. to get, to procure, to
provide. — igen, - ratt pä, to get
ba'ck. — hort, — undan, to get out of
the way, to rid one's self of. — sig,
V. r. to get. -are, m. purveyor,
steward. — ©ri, n. pantry, larder.
SkaflTotteS, ad. heads and tails.
Skaft, n. handle, haft, helve; lara.
sätta - jpd, to helve, -tionde, m.
tithe of corn unthreshed.
Skaka, v. a, to shake, to jolt, to agi-
tate. [trace.
Skakel, m, shaft of a carriage, thill.
Skal, n. shell, scale; peel, rind, husk,
paring, —a, v. a, to 'Shell ; to peel,
to pare; to strip off, to bark; to
scamper, to scour, —bagge, m. beetle.
-djor, n. testaceous animal, -fisk,
W» shellfish, -ig, a. shelly, husky.
-mask, m. spoil, -vinge, m. wing-
shell, sheath-wing.
Skald, m. scald, poet, bard, -ekonst,
f, poesy, poetry. — ©(jväde, n. poem.
-eslag, n. kind of poesy, -esång,
771. song, poem.
Skalf, n. earthquake, concussion.
Skalk, n. rogue, knave, -aktig, a.
roguish, sly. -aktigliet, f. waggish-
ness. -stycke, n. trick.
Skall, n. sound; barking, cry; general
hunt, public chase, -ft , V. W. to re«
sound, to ring, to echo.
Skall||0, 771. skull; pate, noddle, -ig,
a. bald, bare. — Ighet, f. baldness.
Skallorllgräs, n. cock's- comb, yellow
rattle, hen-pe^ny. — Orm, m, rattle-
snake.
Skallra, f. rattle. -, v. n. to rattle
to chatter.
Skall meja, f, shalm, shawm.
Skall nacke, m. dandelion (plant).
Skalm, m. shaft; blade.
Skam, 771. shame; modesty; infamy,
ignominy; the privy parts, gd Ifort
med -, to come »habbily off. aid
Skamfila
Sken
199
fntd — , Icomma pä -, to be put to
flhame. fy — / for shame I fy upon'tl
för — skull, to save, appearances.
— fila^ v. a. to blame with hard \7ords,
to abuse, -flat, a. ashamed. — fläck,
m. stain, disgrace, blur, slui. sätta
tn — på någon, to blemish a per-
son's reputation, —fall , — los j a,
impudent, shameless, —föra, V. a.
to use one ill. — lie?» ^- ignominious,
shameful, foul, disgraceful, mean.
—löshet 5 f, impudence, effrontery,
shamelessness , assurance, —märke,
n, mark of infamy. -pålOj m. pillory.
Skandera, v. a. to scan.
Skank, m, shank, leg.
Skans 9 m. fort, sconce; T. steerage,
quarter-deck, fore-castle, —a, V. a,
to entrench, to fortify. -gräfTare,
971. pioneer. —kläde, n. quarter-
cloth, -korg, m. gabion. -Yarn,
71. barrier, fence.
Skap, n. privities of greater animals.
—a, V. a, to create, to make, to shape.
-are, m. creator, maker, -else, f.
creation, —lig, a. shapely, well for-
med, -lynne, n, genius, fashion.
— nad, f. shape, form, make, fashion.
Skara, f. crowd, troop, multitude.
Skarjje, m. the outer hard crust of
snow, —snö, m. frozen snow.
Skarf, 771. scarf, seam, joint; a piece
sewed to another. — va, v. a, to sew
unto, to join together, to piece out.
-yxa, f. chip- axe.
Skarlakan, n. scarlet, -sek, f. holm-
oak. -Sfeber, m. scarlet- fever.
Skarn, n. ordure, filth, dirth, nastiness.
Skarp, a. sharp, keen, piercing, sour,
tart, severe, acrid, acute, acid, skarpt
skott, shot with ball, skarpt bröd,
hard bread. — blick, m. piercing eye,
penetration, -het, f. sharpness, keen-
ness, acuteness. -ladda, v. a, to
charge with ball. — na, V. 71. to
grow sharp, to grow hard, —rättare,
Wi. executioner, hangman. — Sinnig,
«. sagacious, acute, ingenious. — sin-
yjighet, f. penetration, sagacity, sub-
tllity. -skodd, a. sharp shoed.
-Synt, a, sharpsighted, quicksighted,
sagacious, -tänd, a, sh&rptoothed.
Skata, f, magpie, pie.
Skate, 771. top of a tree.
Skatt, m, tax, tribute; rate, rent;
treasure, store, pålägga — , to im-
pose taxes, -a, V, a. to pay taxes
or rent; to contribute; to estimate;
to reckon, to think ; to value, to rate.
- en bistock, to rob a hive, -bar,
a. valuable, estimable; taxable. — dra»
gare , m. one who pays taxes. — 6»
bonde, m. farmer that pays rent to
the crown or to a nobleman. — C*
hemman, n. -ejord, f. ground for
which rent is paid. -erätt , m.
-erättighet, f right to posses land
against the payment of a certain rent;
right to take rent of a land, -fri,
a. rent-free, -frihet, f. exemption
from taxes, -kammare, m. trea.
sury. -kista, /". strong-box. -lägga,
V. a. to rate, to tax. -läggning,
f. assessment, -mästare, m. trea.
surer, -skyldig, a. tributary. -Skyl»
dighet, f. obligation to pay taxes,
Skatull, 72. cabinet, chest for money.
-makare, m. cabinet-maker.
Ske, V. n. to happen, to fall out, to
come to pass, to take place. — alltså f
be it so I kan — , perhaps, perchance,
— dd, a. made, done.
Sked, f. spoon; reed, -blad, 71. the
bowl of a spoon, ett — , a spoon-
full, —gås, f. spoon-bill, shoveler.
-skaft, 71. handle of a spoon. -Ört,
71. scurvy -grass.
Sked|;a, v. a. to separate, to depart.
-ning, f. separation, -vatten, n.
aqua-fortis, nitric acid.
Skede, n. interval, stage, i ett -.
without intermission.
Skef, a. oblique, wry; awry. — va,
V, n. - med Ögonen, to squint, to
look asquint.
Skeka, v. n. to stride, to straddle.
Skellla, V. n. to squint, to look obli-
quely. -Ogd, a. squint-eyed.
Skelett, 71. skeleton, carcass.
Sken I n, shine, glory c liglit, lustre;
200
Skenbar
pretext, -bar^ a. seeming, spedoue,
plausible. -barUg^ a. plain, evident,
clear, -död j m. aspnyxla; feigned
death. — död^ a. seeiningiy death.
-dygd , f. feigned virtue, -fager,
a. plausible, -gmnd 5 WJi seeming
reason, -hellgj a. hypocritical, —he-
lighet; f, hypocrisy.
Skenljay f» iron band; plate, splint;
shin; rail, -ben^ n. shinbone.
Skenlla, v. n. to run away, -galeiij
— igj a, apt or wont to mn away.
Skepyolse, -nad, f. shape, form,
figure, appearance; phantom.
Skepp, n. ship, bottom, »are, m.
^låipper; master of a ship.
Skep^6]|bord, n, shipboard, -bro, f.
key, quay. — brott, n. shipwreck.
Jida —, to suffer shipwreck. ~byg-
geri, n. ship • building, -bygg-
mästare, m. ship.wright. -fart,
f, navigation, shipping. -gOSSe, Tn.
cabin-boy. -klarerare, m. ship.
broker, -laddning, f. the lading
of a ship, cargo, -lag , W. district.
-led, f, passage for ships, -lucka,
f. hatchway. -redare, m. ship,
owner, ship-broker, -skorpa, f. bis.
euit. -timmerman, m. ship- car-
penter. -varf, n. dock, ship-wright's
yard. -Tirke, W. ship-timber. -Trak,
n. wreck,
Skeppund, n, weight of four hundred
Swedish pounds, ett — jerrif two
tons of Iron.
Skick, n. order, etatfr, manner; oondi.
tion. eätta i — , to put in order.
—a, V. a, to send ; to ordain, to dis»
pose. — hort, to send away, to dis-
miss. — efter, to send for, to call.
— sig, to behave, to conduct one's
self; to become, to be lit; to comply
■with, -else , f» disposal , direction ;
providence, -lig, o. able, skilled,
capable, fit, qualiiled, proper. — llg-
het, f. ability, capacity, skill, ad-
dress, qualification ; breeding, manners,
politcneag.
Skid, n. acate. löpa på -, to ecate.
Skida, f, husk, pod, shell; sbtatli.
Skinkmärr
Skiffer, m. slate; -brott, n. slale.
pit. -lager, n. stratified slate, -rök,
m. burnt slate, -tak^ n. slated roof.
-taktackare^ m, slater, helller.
Skifi'lla, w. n. - sig, v. r. to exfo.
liate, to scale; to shiver, --ig» <t»
slaty, shistous.
Skiftlia, t;. a. to change ; to divide, to
distribute, to »hare, to parcel. — , v.
n. to shad© upon. -6, W. change,
variation ; period, turn, sharing, distri-
bution; division, till skiftes, by
turns. -12 in g, f. changing, variation;
sharing; shifting of colours.
Sklfva, f. shive; dial; shwf. - sig,
V. r. to scale off.
Skild||er!, n, picture; painting, -ra,
V, a. to paint ; to delineate, to figure.
Skild tTakt, m. sentry, sentinel.
SkllJda, V. a. to separate, to part, to
divide, to sever, to disjoin ; to put an
end to. - ifrån, to separate, to part
from. — sig ifrån, to divorce. - en
vid något, to deprive one of a thing.
— sig vid något, to part with, skil
jaSt V, d, to divorce. — åt, to part.
-aktig, a. different, -aktighet,
f. difference, diversity; dissension, dis-
agreement. -Obref, n. bill of divorce.
-eman, m. arbiter, arbitrator, -e-
mur, m. partition • wall, -©mynt,
n. change, small money, -emärke,
n. mark, sign, character, -etecken,
n. mark of distinction, -eräg, m.
cross-way.
Skiljinad, f. separation; distance; dif-
ference, distinction ; divorce, -smessa,
f, separation, parting.
Skilling, m. shilling.
Skim mel, m. gray horse.
Skimilmer, m. glitter, glimmer; mica.
-ra, v. n. to glitter, to state, to glare.
-rande, n, glitter, glimmer, glare.
Skina, V, n. to shine, to light, to glit-
ter, to gleam.
Skingrjja, v. a, to rout, to disperse,
to dissipate. -ing, f, dispersion;
dissipation; disunion, schism.
Skinka, f, ham, gammon.
Sldnkmärr, f. iwry jade.
Skinn
Skinn, n. sldn, hide, fell, fleece, gyl-
lene skinnet, the golden fleece, han
har - 2^^ näsan, he is not to be
trifled with, -a^ V, a. to fleece, to
extort, to exact, -are, m. extortio.
ner; furrier, skinner; carrion • beetle.
-bagge 5 on. hemiptera. -eri, n.
extortion, oppression. — Yftror, f. pi.
furs, skins.
Skipa) V, a. to administer, to distri-
bute, to dispense, — laff, to dispense
justice.
•Skir^ a. thin, transparent. — flj V. a.
to melt, to oil. — ägg, to try eggs.
-duk) in. muslin, fine thin linen
Skiss, m. sketch. [cloth.
Skjorta, f. shirt.
Skjul, 72. shed, shelter.
SKjuta, V, a. to push, to shove, to
thrust. — i frän sig , to remove , to
thrust from one's self. — fram om
en sak, to give a sly hint of an af-
fair, to break the matter to. —ifrån
stängeln, to unbar. - skulden ifrån
sig , to clear one's self. — igen , to
shut. — ihop, to approach. — om-
kuU , to overthrow. — skulden på,
to cast the blame on. — till, to push ;
to close. — undan, to thrust out of
the way. — upp, to push up, to shove
up ; to thrust open ; to cook. —, v. n.
to shoot, to grow. — upp, to shoot
up. en udde som skjuter ut i sjön,
a cape jutting into the sea.
Skjutna, V. a. & n. to shoot, to fire.
~ med kanoner, to fire guns. -- upp,
to shoot away, -geväl*, n. fire-arm,
gun. —väska, f. hawking-bag.
Skjuts, m. post, post-horse, -a, V. a.
& n. to drive; to let post-horses.
-bonde, m. driver, postillion. -Illist,
m. post-horse, -penningar, m. pi.
fare, money paid for carriage.
Sko, m. shoe, hästen star i -, the
horse overreaches. — , V. a. to shoe;
to put on the streaks, —band, n.
shoe-string. — borste, m, shoe-brush.
-ilickare, m. cobbler, -horn, n.
shoeing-horn. -klack, m, heel, -lag-
ning, f. mending of shoes, -ma-
Skolgräl 201
kare, m. shoemaker; tench (fish).
-ning, f, shoeing, -port. m. ma-
gazine of shoes, -putsar e, m. shoe-
boy, -skaf, n. gall by walking.
-smörja, f. shoe-blacking, shoe-ma-
ker's ink. -spik, m. hob-nail. -Stall,
n. brake, -spilta, f. travise. -Smär-
ta, f. shoe-blacking. -syl, m. awl.
-söm, m. welt of a shoe, -tråd,
m. shoemaker's thread ; pitched thread.
Skock, m. crowd, heap; sculk; flight;
herd; threescore, -a sig, V. r. to
flock together, ^nlng, f.. crowd, heap.
—tals, ad. by companies, in flocks;
by threescores.
Skof, n. interval, -tals, ad. by In-
tervals, by turns.
Skofljla, V. a. to shovel, -vel, m.
shovel. -YOr, f. pi» scrapings.
Skog, m. forest, wood, -ig, -rik,
a. woody.
Skogs||apel, m. crab-tree. -backe,
m. a hill covered with wood. — be-
tjenin^, /. officers of wood, -bi, w.
wood-bee. -bryn, n. the border of
a wood, -bygd, f. woody country.
-dnfva, f, woodoulver, stockdove.
-dunge, m. grove, -fång, n,
gathering of wood, -gttd, m. satyr,
sylvan, —gudinna, f, woodgoddess,
dryade. -bygge, n. felling of wood.
-honing, m. wild honey, -land,
m. grove. — lupen, a. overgrown
with wood, —mark, W. woodland.
-menniska, f. orang-outang, -mns,
/. dormouse, -nymf, f. woodnymph,
dryade. —rå, n. fairy of the woods.
— Taktare, W. woodward, forester;
gamekeeper. — väg, m. wood- way.
-äple, n. crab, wilding.
Skoja, V. n. to ramble ; to cheat -re,
m. vagabond; sharper, swindler.
Skola, V. n. to owe, to bo obliged.
jag skallf I shall, I am to.
Skollja,/". school, /i^iia-, to keep school.
—aga, f. school-discipllne. -bok, f.
school-book, -bänk, w. school-bench,
form, -fax, m. pedant. -fuxerS,
n. pedantry. -gOSSe, m. school-
boy, -gräl, n. acholeatlo subtilities.
202 Skolgång
-gång, m. going to F-iiool. -hus,
n. school-house, -lläbi/, m. managed
horse, -kamrat, m» schoolfellow.
»karl, m. schoolman, -lärare, m,
teacher at a school, -lärd O Kl , m.
scholastic knowledge. ^^ -mästare,
m. schoolmaster, -mästarinna, f,
schoolmistress. -Ordning, f. school-
reguiation3.-penningar,m.pi. school.
Ing-money. -ränsel, S» satchel, knap-
sack, -stat, m. school-establishtnent.
—syssla, f. employment at a school.
-tid, f, school, time. — tukt, f.
school . discipline. -ungdom , m.
scholars. — Täsende, 71. school-affairs,
concern of schools, -ofring, f. exer-
cise of schools.
Skolka, V. n. to shirk, to truant.
Skolljla, V. a, to scald, -het, a.
boiling-hot.
Skolla, f. thin plate; plaice, sole ffish).
Skonlla, v. a, to spare, to save, -ings-
lös, a. unsparing, merciless. —Sam,
a. merciful, indulgent. -SamllOt, f.
mercifulness, willingness to spare.
— smäl, n. mercy, indulgence.
Skonert, m, schooner.
Skopa, f, scoop.
Scorf, m. scurf, -lufva, f, pitch-
cap. -Vig, a. scurfy.
Skorplla, /. crust; tops and bottoms;
biscuit, biskets ; scale, scurf. — Ig, a.
crusty, -na, V. n. to crust, to ga-
ther or contract a crust. — Sten, m.
stalagmites.
Skorpion, ?«. scorpion.
Skorr||a, v. n. to grate, to make a
harsh noise, -ig, a. harsh.
Skorsten, w. chimney, -sfejare, m.
ehinmey-sweeper. — Spipa, f. tunnel
of a chimney. [a sail.
Skot, n. T. sheet, -hörn, n. clew of
Skott, n. shot ; report of a gun ; shoot ;
partition; honey-comb; T, bulk- heads.
-bom, m. a sliding bar. -dag, W.
intercalary day. — tVi, a. out of the
reach of the cannon or guns ; musket-
proof, -fönster, n. sash-window.
-glugg, ni, loop-ho:?, port-hole, em-
Uratiure. -håll, H. reach, -hälld,
Skrifpulpet
c slopo, declivouc. — ia.olf, in* dart;
bolt. -kärra, f. wheel • barrow.
-nät, n, ca-ting-net. -spole, m,
shuttle, -ställa, v. a. to make a
piece shoot right. — sår, 7». shot-
wound, -tafia, f, mark, white. — år,
n. leap-year.
Skotta, V. a, to shovel.
Skrabba, f, aea-scorplon.
Skrafla, v, n. to rustle.
Skral, a. scanty; weak.
Skralna, v. n. vinden skralnar, the
wind veera ahead.
Skramljla, f, rattle. -, v. n. to rattle,
-mel, n. rattling, rattle.
Skranglig, a. lank, scraggy.
Skrank , n. bar, partition, wainscot.
-or, f. pL bounds, limits.
SkrapJIa, v. d. to scrape; to curry.
— af, — bort, to scrape off, to rid
away. — U^, to scratch out. — , f.
scraper; curry-comb; check, reprimand,
scrape. — jem, n. scraper.
Skratt, n. laughter, laugh, -ft, V. n,
to laugh. — högt, to laugh aloud,
to giggle. — dt, to laugh at.
Skref, n, stride. -Va, v. n. to stride,
to divaricate. — , f. chasm, precipice.
Skri, Skrik, n. cry, vociferation, cla-
mour, outcry, bawling, -a, -ka, V.
n. to cry, to bawl, to shriek, to scream,
to hoot. — till, to scream out. —
ut en, to cry one down. — ut en
ting, to cry a thing about, -kare,
m. bawler. -kuggla, f. screech-owl.
Skribent, m. author, writer.
Skridija, v. n. to advance, to proceed,
to glide, to slide, to slip. — af, to
slide off, to slip down. — förM, to
pass by. —ande, a. proceeding, pro-
gressive, —fä, 71. reptile. — Sko, 771.
scale, gd pd — , to scate.
Skrif||art, m. style, manner of writing,
-bok, f. writing-book, -bord, n.
secretary. — dOn, n. inkstand, —fel,
n. fault in writing, -klåda, f. pas-
sion for writing. — konst, f. cnlli-
graphy, art of writing, -niäbtarc,
771. writing-master, -penna, f pen,
quill, -pulpet, m. writing . uesk.
Skrifriktig
-Hktig, a. orthographical, -rik-
tighet ^ f, orthography, -sätt, 71,
style of writing. — tafla, f. slate,
table-book, tablet. -Velse, f. letter.
-veri, n. writing.
Skrift) f. writing, book, pamphlet, in-
strument, writ, deed; composition.
Skriften^ the Scripture, the Holy Writ.
— lig", a. written, scriptory, in writing*
-ligt, ad, in writing; by letter.
-lärd, a. & s. scribe, -stiillurc,
m. author, -vexla, V» n. to corre-
spond, -vexlillg, f. correspondence,
exchange of writings.
Skrift, f, (hikt) confession, gå till
— , to go to confess, —a, V. a. to
confess. — sig för någon t to con-
fess one's self to one. —©barn , n.
penitent. -Cfjlder, m. father con-
fessor, -ermål, n. -ning, f, con-
fession.
Skrifva, v. a. to write. - om, to write
about, to write of; to write over again.
— påf to write on, to endorse, to sub-
scribe. — till någon t to write one.
— W^ , to write out , to write to the
end. - ut en gård, to impose a
tax by mandate, -re, m, writer;
Skrik etc, s. Skri. [clerk.
Skrika, f, jay, nut-pecker.
Skrilla, v. n. to slide (on the ice).
Skrin, n. box, little chest, shrine.
-lägga, V. a. to shrine.
Skrinda, f. carriage or sledge with a
bottom of basket-work.
Skrock, n. superstition, -full, a.
superstitious, -saga, f. nursery-tale.
Skrock||a, v. n.^ to cluck, to cackle,
to chuck, -höna, /*. clucking-hcn.
Skrof, n. T. hull; carcass.
Skroflljer, m. pi. scrofula, king's-evil.
-ig, a. rough, craggy, rugged, -ig-
het, f, roughness, asperity.
Skrot, n. case -shoot. - och korn,
standard, stamp, -kappa, f, car-
touch, cartridge.
Skrubb, m, a small dark room; check,
reprimand. -ft, V. a. to rub, to
scrub. — upp nagon, to rub one up.
-ftl, m, rubb«r, coarse filt. -hyfvel,
Skräda
203
ra. roughplane. -liyfia, v. a. to
rough plane. — Skott, m. grazing shot.
Skrud, 7/1. array, attire, garb.
Skruf, m, screw j peg. hafva 'en -
lös, not to be right in ones senses.
ställa sitt tal på skrufvar, to give
an artful turr?. to one's discourse.
-borr, m. screw -auger, -båt, m.
screw-steanier. — formig, a. spiral*
—gång, m, worm of a screw. -niOr,
f, female screw, -nyckel, m. turn-
screw, -städ, n. vice. -va, v. a.
to screw.
Skrumpjjen^ a, shrivelled; wrinkled,
—na, v. n. to shrivel, to wrinkle.
Skrupel, m. scruple; doubt.
Skrymma, v. n. to take up a great
•deal of room ; to appear large.
Skrymsle, nt hiding-place, recess, lurk-
ing place.
Skrym t|ja, v. n. to dissemble, to feign.
— aktig, a. dissembling, hypocritical.
-are, m. hypocrite, canter. -Ori, n.
hypocrisy, dissimulation.
Skrynk||a, f. wrinkle, rumple, crease.
—la, v. a. to wrinkle, to rumple.
—lig, a. furrowed, wrinkled.
Skryt, n, boast. 2^å -, by way of
boast, -a, V. n. to boast, to brag.
-aktig , -sam , a, boastful , osten-
tatious. -aktigliet, f. ostentation,
boasting, —are, m. boaster, bragger,
cracker.
Skra, n. corporation, guild, -andc,
f, spirit of caste, -kappa, f. ca-
nister-shot, —låda, f. cliest of a
guild", corporation -box. -miistaro,
m. master of a guild. -OldniUg, f,
rules of a guild. -tvång, n. re-
straint imposed by the laws of ft cor-
poration.
Skrål, n. bawl, noise, -a, v. n, to
Skråma, f. scratch, slit. [bawl.
Skråpuk, m. mask, larva, caterpillar.
Skräck, m. dread, fear, fright, awe.
—bild, n. frightful hnage, scare-crow.
-välde, n, terrorism. [the sails.
Skräcka, v. a. T,. -seglen, to let down
Skräda, t», a, to bolt, to sift. - ord,
to b§ nice iu. om's wordi.
204
Skräddare
Skyla
!<5krädd||are, m, tailor, -eri, w. tai.
lor'3 trade.
Skräd e, n. refuse.
SkräilHj f. claw of a sea-dog; ranter.
— , V. n. to rant, to brag.
Skräll) m» noise, clash, oraok. —^^ V.
n, to crack, to rattle; to shrill. -6,
n, shard, cracked earthen vessel;
wretch. — Igj ct. cracked ; weak, faint,
sickly, feeble, debilitated.
Skrämjlnia^ v. n. to fright, to terrify,
to frighten, to affright, to intimidate,
to scare, to daunt. — SClj W, fright.
— skottj W. alarm-shot.
Skräll,. n. scream, -a, i), n. to whim-
per, to whine. — luåsGj TW. sea-raew.
Skräp, n, lumber, trash, -a, V. n. to
be in disorder. — runij n, lumber-
room, -samlare, m. rag-man.
Skräppa, f, scrip. -, v. n. to boast,
to brag.
Skröplig, a. weak, feeble, infirm.
— ]i©t, f. weakness, Feebleness.
Skubblla, v. a. to rubb, to scnib.
—ning, f. rubbing, scrubbing.
Skudda, v. a, to shake off. - ifrdn
sig, to clear one's self of.
Sknffa, V, a. to push, to jog, to shove.
skuffas, V. d. to be pushing. - fram,
to thrust forward,
Sknflåda, f. drawer.
Skufva sig, v. r. to fray.
Skiiggila, f. shade, shadow, kasia -
pä ens goda namn, to reflect upon
one's character. — , V. a. to shadow.
—bild, m. shade, outline. — ig, a.
shady. -målning, /. silhouet.
-ning, f, shade, shadowing, -rik,
a. shady, -rädd, a. fairful, timorous.
Skald, m. debt, obligation, liability;
fault, trespass, sätta sig i -, to
contract debts, -enär, m. debtor.
-fordran, /. demand, debt, -fri,
,a. free from debt? -OlFer, 71. tres-
pass-offering, -sedel, w. bond, bill
of debt.
Sknlder, -ben, n, shoulder • bone.
—blad, n. omoplate, shoulder-blade.
Skuldi-a, f. shouléor.
Skull, ind&cl. för er -, for your sake,
on your account, för Guds — , for
God's sake.
Skulle, m. loft. (ofifai.
Skul|)or, f, pi, -vatten, w. w&sh.
Skum, a, dim, dusky, -raskct, n.
crepuscule. — Ögd , f, dimsighted.
-Ogdiiet, f, dimness of sight.
Skum, n, froth, spume, scum, foam.
-ma, V. a. to skim. — mjölk, to
fleet milk, to skim milk. — sig , to
gather cream. —mig, a. frothy.
— slef, f, skimmer, scummer.
Skumpa, v, n, to scamper, to jog»
Skunk, m. pole-cat.
Skur, m. shower.
Skurjla, v. a. to scour, to clear, -gras,
71. shavegrass. — trasa, /". rubber,
clout. (villany.
Skurk, m, rasoal, wretch, -eri, n.
Skuta, f» boat, barge, skute, sloop.
Skutt, n, leap, -a, v, n. to leap.
Sky, V. a. to shun, to avoid. — , m,
aversion, utan — , without shame.
Sky, 771. cloud, -drag, n. waterspout,
—fall, w. gush, rainspout; nostock.
-hög, a. aerial.
Skydd, 71. protection; patronage, -a,
V. a. to protect, to guard, to shelter,
to shield, to secure.
Skydds|)ande, m. tutelar genius. -bref,
71. bill of protection, -gud , m. tu-
telar god. -gudinna, /. tutelar
goddess, -helgon, n. tutelar saint.
-herre, m. protector, -koppor,
f, pi. cow»pos, vaccinae. — tull, m,
protective duty. — yakt, f. safeguard,
escort, -ängel , m. guardian angel.
Skyffflel, m. iron-shovei. -la, v. a.
to shovel.
Skyfye, n. brim (of a hat).
Skygd, 71. shade, shelter, i - af, un-
der the shade of, unc\er protection of.
Skygg, a. shy, coy, timorous; skittish,
starting. —0, V. 71. to shy, to startle.
— , V. a, to sliade, to screen, to guard.
—het, /*. shyness, skittishness. -lapp,
m. eye-flap, blinder.
Skyl, 771. rick, -a, V. a. to riok.
Skyla, V. a. to cover, to cloak, ta
hide, to palliate.
Skyld
Skänk
205
Skyld, a. kin. -eman, m. kinsman.
-skåp, n. kindred.
Skyldig, a, indebted; bound, obliged;
guilty, faulty, criminal. — IlOt^ f.
duty, liability.
Skyllil, V. a. to charge, to blame. -
en för, to charge one with. — pä,
en, to lay the fault on one. - i frän
sig, to deny the charge.
Skyll||crkar, m, sentry-box. -ra, v.
n. to present arras.
Skylt, m, sign; plate of a keyhole.
—vakt,- m. sentry, gentinel.
Skymf, 7)1, outrage, insult, affront, ig-
nominy, —a , V. a. to disgrace , to
outrage, —and 6, w. affronting, -lig,
a, opprobrious, ignominious. -Ord,
n. opprobrious term, abusive word.
Skyml||a, v. n. to glimmer, -ig, a.
grizzly; dusky, cloudy.
Skymljma^ v. a. to intercept the light,
to stand in the light. •«-, v, n. to
grow dusky, —ning, f. crepuscule,
twilight after sunset, shutting in of
the day.
Sky mm el, m. white or gray hofse.
Skymt, m, glimpse, peep, ^-a, V^ n.
to glimpse. — för ögonen, to have
a sligt sight of. — förbi, to go ha-
stily by.
Skyndlla, v. n. to haste, to hurry, to
speed , to hasten , to make baste , to
be in a hurry. — sig, to make haste,
to speed. — sig tort ifrdn, undan,
ut, to speed away, —gam, a. hasty^
quick, speedy, instant. -samliCt, f,
despatch, haste, speed, celerity.
Skytt, m. shooter; archer; T. sagittary.
Skyttel, m, shuttle.
Skåd(|a, V, a.^ to behold, to view.
-ebrod, n, show -bread, -ömynt*,
n. -epenning, m. medal, -eplats,
m, theatre, stage. — eratt, m. show,
dish. — espel, n. show, play, drama.
-©spelare, m. actor, player, -espe-
lerska, f, actress.
Skaf, s. Skof.
Skål, 7». basin, bowl; scale; health,
toast, dricka eiis -, to drink one's
health, to toast one. -ig> a. con*
cave, fiollpw. -ighet, f, concavity,
hollownesda concaveness. — pnnd, n.
pound.
Skåp, 71. press, cup-board, safe.
Skårlla, -sa,,/", notch, score; slash, cut.
SitJick, m. pied horse, -^i^ ^ a, pied.
SkäftO, n. shave-grass.
SkäfVor, f, pL shivers in flax or hemp.
Skägg, n, beard, -bmsk, n. rough
chin, -igj Ct. bearded. -lOS, a.
beardless, -ninssla, f, centre-fish.
Skakta, f» scutcher, swingleband; ar-
row. — , V. a. to swingle , to scutch.
Skäl, n. reason, ground, motive, göra
— för sig, to do one's part, taga
— för en vara, to ask a high price
for a commodity, -ig, a. reasonable,
moderate, just, -rlghetj f. reason*
ableness, justness.
Skäl, 771. seal, sea-dog,
Skälfva, f. shivering. — , V. n, to
shake, to quake, to totter, to shiver.
Skäll, a. dashed, watery, thin, washy.
Skälllja, f. bell, -gnmse, m, bell-
weatheir.
Skälllja, v. n, to bark ; to scold. -S«
ord, n. abusive word, nickname.
Skälm, m. rogue, knave, villain; wag.
-aktig, a. waggish, roguish, knavish.
— Sk, a. wicked, villanous. — Styck©,
n, roguery, trick.
Skämma, v. a. to mar, to corrupt, to
spoil, to blast; to deprave; to de-
bauch, to deflo'ur. ^ ut någon för
eU sale, to scandalize one for a thing.
— ut sig, to behave ill. - sig, v. r.
sJcämmas, v, d, to be ashamed (of);
to bd spoiled.
Skämt 5 n. joko, jest, pleasantry, fun.
jp4.-, in jest, -a, v. n, to joke, to
jest, to fun. -are, m, joker, jester.
—ord , 7». jocose word. — sani , a.
jocose, merry, burlesque, familiar.
-samhet , f, jocoseness , waggery,
mirth. -yIs, ad, by way of joke.
Skänd||a, v. a. to dishonour, to vio-
late, to profane, -are, 7». blasphe-
mer, profaner. -lig, a. infamous,
•jse; scandalous, shameful.
Sk nk, 771. -bord, -skåp, n. buffet,
206 Skänkkanna
sideboard, -kanna^ f. flagon. -STÖH,
m. drawer.
Skänk, m. present, gift; bribe, fä
till skänks, to get as a present, —a,
V, a. to bestow, to confer upon, to
present. — i, to fill, to pour out.
Skäppa^ f, bushel, barrel ; bark-basket.
Skär, n. rock. -en, -gård, m. the
rocks and Islands on the coasts of
Sweden, —karl, 77». inhabitant of
the rocks or islands of a coast.
Skär, a. clear, fair, pure; serene.
Skära, f. sickle, reaping hook.
Skäiila, V. a. to purge, -seld, m.
purgatory, -torsdag, m. maundy-
thursday.
Skärjja, v. a. to cut, to carve. - s'dd,
to reap the com. — tandeVf to grind
the teeth. — hort, to cut off. -
före, to carve. — i trä, to carve in
wood. — in ett tag, T. to reeve a
rope. — upp en sag, to file a saw.
— ut fett kreatur J, to castrate, to
geld. - sig fom mjölk J, w. r. to
turn; to break, -bräde, n. cutting-
board, —bank, W. chopping. form.
—dike, n. ditch marking the bound-
ary, -hyfvel, m. plough - knife.
-kista, f, ohopplngboard. -knif,
m. cutting-knife, -slipare, m. scis-
Bors-grinder. -stOCk , W. T. coam-
ing, -tänder, m, pi. incisors, -ull,
f, shearings. — verk, 71. cutting-
engine; alitting-mill.
Skärf, m. farthing, mite.
Skärfvlla, f. shiver, splinter. - 8ig,
V. r. to splint, -ig, a. full of splin-
ters, [shelter.
Skärm, m. screen, -tak, n. penthouse,
Skärmytsllel, m. skirmish, -la, v.
Skärp, n, sash. It», to skirmish.
Skärpa, f. sharpness, acrimony. — , v.
a. to sharpen, to whet; to aggravate;
T. to open.
Skärskåda, v. a. to examine, to scru-
tinize , to consider. — n , f. conside-
ration.
Skofllla, v. a, to plunder, to pillare,
to ransack, to ravage. — ing, /** de-
predation, ravage.
Sladdra
Sköka, f. harlot, Btmmpet.
Skol, Skolgång, m. hollowway; cleft.
Sköld, 771. shield, buckler, targot;
scutcheon, coat of arms, föra i sköU
den, to go big with, -ebref , n,
patent of nobility. — niO, /. amazon.
-padd, m, tortoise-shell, -padda,
f. tortoise.
Sköljlla, V, a. to rinse, to wash. ,-
of ver, to overflow. -Yatten, f.
dishwater.
Skön, n, liking, option, opinion.
Skön, a. beautiful, handsome, charm-
ing, fine, pretty, -färgare, m. dier
in fine and genuine colours, —het,
f. beauty, fairness, -hetsplåster,
7J. patch, courtplaster. -hetsvatten,
n. cosmetic water, -skrifnlng, f»
calligraphy.
Skönja, v. a, to discern, to distinguish,
to perceive, to see. ff. brittleness.
Skör, a. brittle, frail, fragile, -het,
Skörllaktig, a. libidinous, lewd, -ak-
ti ghet, f. lustfulness, libidinousness.
-lefnad, f. adultery, fornfcatioo,
prostitution.
Skörbjugg, m. scurvy, -sgras, n.
scurvy. grass, scurvy-cress.
Skörd, 77». harvest, -a, V. a. & n,
to reap. — eand, f. harvest - time.
— eman, 77». reaper, hatvest-man.
-eniånad, m. harvest-month, August.
SkÖrllaskj 77». tinderbox. -e, n. tin-
der, [oockle-spar.
Skörl, 77». shirl, cockle. -Spat, 77».
Skört, 7». skirt, -a npp, v. a. to
gird up, to truss up.
SkÖtj[a, V. a, to tend, to nurse, to take
care of; to mp^age; to cultivate, —are,
77». waiter, keeper, tender. — erska,
f. nurse. — Sel, 77». nursing, care.
Sköte, r*. bosom, lap. -barn, 7».
boson-child. -iTTef , a. T. bill of
emptlon. -synd, f. favourite sin.
SlP*bbning, f. T. rounding.
Sladd^ 77». drag, roller; T. the end of
a rope, -a, V. n. to drag.
Sladdiler, 7». fiam, stories, idle tales.
-ertaska, f. chatterbox, -ra^ v, n.
to chatter, to gossip.
Slaf
Slafj fn. slave, thrall, drudge, —han»
del, 771. slave-trade, -Ta 5 V. a. to
slave, to dfudge, to toil, -verj* n,
slavery. — Vinna, f. slave, woman-
slave, —visk, a, slavish, servile.
Slafsa, t;. n. 10 lap.
iSlag*, n. blow, stroke, knock, slap;
battle; swath; beating; warbling, trill-
ing; turn, circnit; kind, sort, breed;
apopoplexy, palsy; T, board. — pd
kläder, facing, -a, f, flail. -I)Om,
m. boom to fell down ; bar. -bord, 71.
flap-table, -bur, m. trapcage. -dan-
ga, f. ballad, -fluss, m, apoplexy.
-fält, n. field of battle, -färdig,
a. ready for battle^ -hok, m. ho-
ney-buzzard, —kämpe, tti» bully,
hector, •-lod, n, solder, soder; strik-
ing weight, -ordning, f. order of
battle, battle-array, —regn, 72. storm
of rain, gush. — rota, f, divinatory
wand, -sida, f. T. heel, -smål,
n. fray. — skatt, m. mintage, coi-
nage-duty. — ur, n, striking clock.
—åder, f, artery.
Slagg, n. dross, slag, slacken, —a,
V, a. to turn into slags. — hog,
— yarp, n. dross-heap.
Slagt, m, killing of cattle. -8, V. a,
to kill, to butcher, -are, m, but-
cher, -boskap, m. cattle that is to
be killed, -bänk, m. butchery, but-
cher's board. — hus, 71. slaughter-
house, -månad, 771. October, -ning,
f. killing, slaughter; battle. -Oifer,
n. victim.
Slak, a. slack, loose, -het, f. slack-
ness, looseness. — na, v. n. to slack,
to slacken, to flag, -sida, f. the
thin flank.
Slam, 771. mud, slime, -ma, V. a,
to separate by washing.
Slam[|roer, 7Z. clank, clatter, noise;
flam, -mertaska, f, prating gossip.
— ra, r. n. to glngle; to chatter.
Slanipig, a, shabby, sluttish. (gent.
Slams, n. negligence. -Ig, a. negli-
Slang, 771. long pipe of leather.
Slänga, f, culverin; T\ hose; spout,
water-spout.
Slinkföre
207
Slank |[a, v, n. to saunter, -ig, a.
lank, loose.
Slant, 772. stiver, farthing.
Slapp, a, slaclc, lax. — ftj V» O, to
loosen, to mollify, —liety /. laxity,
laxness.
Slarf, -Ter, m. careless fellow, -akti g,
a. negligent, careless, -aktlghet,
f. negligence. — Ta, f. rag. — , V. n,
to slubber. — i talet , to blunder
when one speaks. —Tig, cr. ragged.
Slask, 77, wet, filth, -a, V, n. to dash
with water, det slasJcaVf it rains.
-ig, a. wet, dirty; rainy. -TädÖr,
72. wet weather.
Slef, f. ladle, -gås, f. spoonbill.;
Slejf, 772. knot of ribband.
Slek{|a, V. a, to lick, -e, Tir saitcat.
Slem, 72. slime, phlegm, -drifvande,
a. carrying off slime, —körtel, 771.
pituitous glandule. —ma, V. 72. to
cause slime, —mig, a. slimy. — mig-
het, f, sliminess. fscene.
Slem, a. bad, vile, i51thy; dirty; ob-
Slentr|[a, v. 72. to saunter, to loiter.
-ian, 772. common course, old custom.
Slicka, V. a. to lick. — sig in hos
någon, to creep into one's favour.
-re, 772. lick-dish, smell-feast.
Slida, f. scabbard, sheath, case.
Sliddersladder, 72. tittle-tattle, non-
Slik, a. such, the like. (sense.
Slim mask, 77?. snail without house.
Slimsa, f. lump, clod.
Slinga, f, noose, running knot. — ,
V. a, to twist.
Slingr||a, v. a. & n. to roll. - sig,
V. r. to wind. - sig omkring , to
curl round, to twist itself. — sig
ifrån, — undan, - utur, to disen-
tangle, to disengage, to rid one's self
from, to slip away. -Ing, a. ser-
pentine, sinuous.
Slink, 72. dangling; clandestine prac-
tices, tricks, —a, V. 72. to dangle, to
hang loose; to slip out, to slip away,
to pass.
Slinka, f. jilt, tit; conferva Ca plant).
Slinker, 772. rover.
Slinkföre, 7?. smo^tb sledge-roa^,
208
Slinta
Slutsats
Slinta 9 v, n, to slip, to slid, to miss
one's step; to glance.
Slipllftj V. a. to sh^Fpen, to grind.
-are, m. grinder, -går, n, grind.
ing-mud. — IljuljiW. pohsbing wheel.
-qvaril, f. grinding • mill^ -Steil,
m. grindstone.
Slippa, V. a. to escape, to come off.
-, V. n. to get rid of, to get from.
- af, to slip off. - fram, to get
forward. - förbi, to pass. — ifrån,
to get from, to come from. — in, to
get in. - lös, to get loose. - un-
dan, to escape, to come off safe. —
upp, to get up ; to get outi - öfver,
to get over.
Slipprig, a. slippery; obscene. -Iiet,
f. slipperiness ; obscenity.
Slira, V. n, T, tåget slirar, the cable
surges. (sweet.
Slisk, n, sweetmeat. -Igj 0. too
Slitfja, V. a, to tear; to pull; to wear;
do deeermine, to decide. — spö, to
be whipped with rods. — ondt , to
suffer. - något ifrån en, to snatch
a thing from one. — sig lös, to dis-
entangle one's self. — pa^ to wear.
- sönder, to tear in pieces. — ut, to
wear out. -ag"©, n. T. wear and tear.
-as, V, d. (om någotj, to scramble
for a thing. — uillg', f. tearing, wear-
ing; gripes, belly-ache.
Slockna, v. n, to go out. - ut, to die.
Slokjja, V. n, to hang down, to droop.
- vingarna, to be crest-fallen, gå
och — , to loiter. — IgTj 0. hanging,
slouching. -Öra, n. long-ear.
Slom, m, smelt (fish).
Slopa, V. a. jT. to break up.
Slott, n. castle, palace. -fogdO, m.
castellain.
Slag, a. sly, cunning, crafty, sharp,
shrewed, artful, -het, f. slyness,
craftiness.
Slnka, V. a. to swallow, to devour, to
glut, -re, m, devourer, glutton.
Slummer, m. slumber, nap. -aktig,
a. sleepy, negligent, drowsy, -aktig-
l^et, f, carelessness; drowsiness.
Slamr{{a, y. n. to slumber. - öfver
en ting, to »pass over a thing slightly.
-rig, a. slumbery, drowsy; careless,^
heedless.
Slump, m. chance, accident, casualty,
hap; remainder, rest, residue, af en
— , by chance, -a, V. n. to cantel,
to bargain for the lump, -kop, n.
bargain for the lump, -lycka, f.
lucky chance.
Slunglla, /". sling. -, V. a. to sliug.
Slunk, 771. gulp. I-orm, m. boa.
Slunt, m. lubber, la2y sturdy fellow.
-a, V. n. to loiter, to idle.
Slup, m, pinnace, sloop, barge. — rOd»
dare, m. cockswain.
Slurfvlla, V. n. to slubber. -Jg, a.
heedless, careless.
Slusk, m, sloven. -Ig, «. slovenly.
-ighet, f. slovenliness.
Sluss, m. sluice, floodgate, -pennin-
gar, m. pL sluice-toll, -port, m,
sluice-gate.
Slut, n, end, close, issue, conclusion.
till -, to the end. göra -^ på, to
put an end to. taga — , to finish, to
end. "komma till — med någon,
to come to a settlement with one.
-a, V. a. to end , to finish ; to con-
clude, to contract; to shut, to close;
to conclude, to infer, to gather. — ,
V. n. to terminate, to cease; to shut.
- räkning, to settle accounts. — för-
hund, to make an alliance. — van-
skap, to contract friendship. — köp,
to strike up a bargain. — en afhand-
ling, to transact. — i bojor, to put
in irons. — igen, to shut. — ihop,
to shut close. — med arbete, to end
one's task. — till, to infer. — från
det ena till det andra, to infer one
thing from another. — upp, to break
up, to end. — sig, to end. —en, a.
•reserved. slutet sällskap, dub.
slutna led close ranks, -följd, vi.
syllogism. -kOnst, f. logic. ~lig,
a. final , ultimate, -ligen , ad. at
last, finally, after all, ultimatrly.
-påstående, n. conclusion, -räk-
ning, f. final account, -sats, **,
Slutstafvrelse
conclusioD, Inference. -StafvelsO, f,
last syllable, -sten, w. keystone.
Sluta, f, T. flood-board.
Sluttija, v. n. to slope, -ande, a,
eloping, declivous, aslope, -ning, f,
descent, glacis, declivity, bending;
shelving. [naughty.
Slyngel, w. scoundrel, -aktig^ a.
Slå, m, key, cross-piece.
Slå, V. a.&n. to beat, to strike, to knock,
to dash. — cn äng f to mow. —
mynt f to coin money. — tegel, tö
make bricks. — en Jcnut, to cast a
knot. — takten, to beat the time.
— af, to cast; to abate; to strike of.
— af med skämt, to put off with a
jest. — an, to tax; to produce effect.
— bakut, to kick. - bort, to throw
away, to cast away. — efter en
rymmare, to go in pursuit of a run-
away. — efter något, to search for
something. — fram, to drop. — för,
to clap on. — i, to fill, to pour out,
to fill out, to drive, to put in; to
affect. — i vadaret, to make light of.
— ifrån, to knock away, — ifrån
sig, to throw back; to ireturn the
blows. — ig^n, to return the blows;
to shut. — igenom, to beat through,
to drive through; to sink, to sink
through. - ihjäl, to beat to death.
— ihjäl sig, to fall to death. —
ihop, to make up; to dash together;
to shut. — in, to succeed; to come
to pass, to fall out. — ned, to beat
down; to ram down; to cast down;
to lay; to strike down; to powder
down upon. — om, — omkring , to
wind about; to lay about. — om, to
turn, to change; to beat again. —
omkring , to use indirect expressions.
— omkull, to throw down. — på
porten, to knock at the gate. - stort
på, to live high, to make a great figure,
— sönder, to break in pieces. — till,
to strike ; to set up. - till riddare,
to dub one a knight. — tillhaka,
to reflect, to cast back ; to start back,
to reflect. — undan, to knock away.
— under sig, to throw under one's
Swedish-English Did,
Slägtskap 209
self; to» engross, to usurp. — Upp,
to affix; to fasten, to put up; to
pitch, to set up; to ope^, to list; to
broach, to pierce; to open; to find
out; to turn ; to break loose; to break.
- ur, to pour out, to put out of. —
lit, to throw out; to knock out; to
break; to extend; to stretch, to ham.
mer out; to flower, to blossom, to put
forth; to break out; to fall out, to
turn. — öfver, to throw over; to
lay over; to estimate. — sig , v. r.
to hurt one's self; to moisten, to yield,
- sig baklänges,' to fall backward.
- sig för bröstet, \o beat one's
breast. — sig (krokna som träj,
to warp. — sig igenom, to press or
to got through, to fight one's way
through. — sig ihop, to associate
one's self with another. — sig lös,
to unbend one's self. — sig till,
to apply one's self to ; to addict one's
self to. — sig till ett parti, to
take a party. — sig på ens sida,
to side with one. [w. sloe-bush.
Slån, n, sloe, black-thorn, -baske^
Slås, V. d. to fight; to beat, to strike.
- med någon, to fight with one. -
om något, to fight for something.
Slåtter, m. moving, -bloiuster, n,
grass of Parnassus, —karl, m, mower.
—tid, 771. mowing • season. —01, W.
harvest-feast, riptowel.
Släcklja, V, a. to quench; to put out;
to allay; to slack, to kill. - sin
harm på en, to wreak one's harm
upon one. -re, m. extinguisher.
-ning, f, quenching, extinction.
SlädllO, m. sledge, åka på -, to ride
in a sledge, -fart, m, -parti, n,
sledge • race. —före , W. sledging.
-trafvare, m, sledge-horse.
Slägga, f, forehammer, sledge. — , V,
a. to hammer, to strike with a sledge.
Slägt, f. family; kindred, relations;
tribe, -as, v. d. to take after, -e,
?i. generation, genus, —ing, m. re-
lation, kinsman, kinswoman. —re*
gistcr, n, genealogy, predigre*.
-(>kap^ f. relation, affinity,
U
210
Slända
Slanda^ /. distaff; balance-fly.
Släng) 7n. blow , stroke ; draught with
the pan. hafva — af, to have a
little of, to be inclined to. -a, v. a.
to throw, to fling, to toss. — , V. n.
to sling, slänga sig som en mask,
to twist one's self like a worm, -kap-
pa, f, Spanish cloak.
Släpj n.Uain; toil, drudgery. -8, f,
dray, sledge, —a, V. iT, to drag. ~,
V. n, to trail J to toil , to drudge. —
ihop, to amass with toil. — ut sig,
to waste one's strength. — as 9 V, d.
— mtdf to labour under. — ig" 5 «.
drawling ; toilsom , laborious, —tåg',
n. taga i släptåg, T. to take in tow.
Srippila, V. a, to let go, to let loose,
to quit, to unhand, to let fall; to
shed, släpp mig, let me go. - af,
to let off. — h07't, to let go, to part
with, to dismiss. — efter, to slacken,
to remit. — efter sig", to drop, -
fram, - förhi, - igenom, to let one
come forward. — in, to let in. — lös,
to let loose, — ned, to drop , to let
fall, to let down. — till, to find; to
put to. — Upp, to let up. - wr, -
ut, to letaout, to releave. -hälld,
a. apt to let slip out of one's hands
what ho holds; yielding.
Slät, a. smooth, sleek, plain, level,
even ; flat ; wretched, worthless, göra
sig — , to cringe, to fawn, -a, V, a.
to smooth, -hammare, W. smooth-
ing hammer, —het, f, smoothness.
-hyfvel, m, smoothing plane. — SOm,
m, plain -sowing. — t, ad. smooth,
plainly; ill, pcorly, wretchedly, rätt
och -, plainly, fairly, openly. — , f,
plain. — tbygd, f. plain country.
Slö, a. blunt; dead; dull, addle, weak.
-het, /". bluntness, dulness. -Skodd,
a, shlipshod. — säd, f. refuse of corn,
offalcorn.
Slödder, W. trash, worthless people.
Slog, a. handy, dexterous.
Slöja, f. veil.
Slöjd, m, industry, mechanical art,
manufacture; work in wood, —a, vj
a. to cut in wood, to cut; to manu.
Smet
facture. -id&aro, 7rt. manufacturer.
-Ord, W. technical word. -Skol&«
f, school of industry.
Slor, n, carsincle.
SlÖS|!a, V, a, to lavish, to squander.
- hort, to squander away. - i mat,
to be profuse in victuals, -akttg",
a. prodigal, lavish, profuse, -kik-
tighet, /*. prodigality, profusion.
-are, m. prodigal, spendthrift, la.
visher. -eri, n. prodigality.
Smack, f, T. smr^ck. -a, v. n. to
' sraack; to Croat.
Smak, 771. taste, savour, gust, relish;
flavour, efter min -, according <o
ray taste, fatta - för något, to
take a fancy to a thing, -a, th a.
to taste. -, v. 71. to savour, to taste.
det smackar mig icke, I don't like
it. -fall, a, tasteful, tasty, -lig,
a. savoury, well tasted, palatable,
toothsome, -lighet, f. savouriness
— los, a, tasteless, unsavoury, insipid.
-löshet 5 /. unsavourjness , tasteless-
ness.
Smal, a. slender, narrow, small, thin,
slim, -ben, n. the small of the leg.
-bent, a. spindleshanked. -het, /".
slenderness, narrowness. — na, V, 71.
to grow slender or thin, to taper, to
grow smaller.
Smalts, 771. smalt, blue-glass.
Smaragd, 771. emerald, -moder, /*.
chrysoprasus.
Smaska, r. n, to smack.
Smattra, i\ n. to clatter, to crackle.
Smed, 771. smith. — ja, f. forge, a smith's
shop, -jehammare, 771. sledge-ham-
mer, sledge, -jehärd, 771. hearth of
a forge, -jestäd, n. anvil.
Smek, 71. caresses, fawning, —ft, V. a,
to caress, to sooth; to coax. — sig
in hos en, to wriggle one's self into
one's favour. — er, 77». fawner, fond-
ler. —full, a. caressing, fawning.
-milnad,77i.thehoney-moon.-Bamn,
71. fondling -name. -Ord, -tal, n.
flattering word, -unge, 771. darling.
Smorgel, 771. emery, emeril.
Smct, m, dough, paste, glue, — , n.
Smeta
Smäll
211
grease, filth, -ft, v. a, to smear, to
glue, to paste, to daub, to besmear,
to bedawb.
Smickycr, n. flattery, adulation, fawn-
in?. — ra, V, a» to flatter, to wheedle.
—rar©, m, flatterer, wheedler.
Stmidija, v. a. to forge, to hammer.
-. iJiopf to weld together. — ihop
en lögn t to trump up a lie. —0, n.
iroH'tools, iron-work, iron-ware. — iffj
a, malleable; ductile; limber, supple,
soft, flexible, pliable, pliant; nimble,
— iglict 9 f, malleableness , ductility ;
flexibility, suppleness, limberness , agi-
lity, softness, pliantness.
Sillily n, sraerk, simper. — ftj V. a. to
smerk, to fawn, to simper. -ar6j
—61*5 '^* fawner, coaxer.
Siuiiik, n. paint, -a, r. a. to paint.
Smisk , n. cut, lash, -a, v. a. to
whip, to lash, to beat.
SBlittlja^ f. contagion, infection, catch-
ing disease. — , v, a. to infect, to
taint, -sam, a. infectious, conta-
gious, infective.
Smolk, s, dust, mote, filth, -a, r. n.
to dust; to part with the threads.
SKlUgglli'a, V, a. & n. to smuggle, to
run, to contraband, — ai'©, m. smugg-
ler, contrabandist. — ©rl, n. smuggling.
Sniullla^ f, crum, crumb, mote, little
bit. — , V, a. to crumble, ~ sig, to
fall into crumbs, to crumb, —gråtj
m, niggard, miser. — igj Ö. crumbled,
—pärOXlj n. meltingpear, beurree-pear.
Sinult, a. T, smooth. - vatten,
smooth water.
Smultron, W. strawberry.
Smusla, V. a. to shuffle (out of the
way), gä och — , to go sneaking
about.
Smuts, m. dirt, filth, smut, soil, -a,
V, a. to dirt, to sully, -ig", fl, dirty,
foul, smutty, filthy» -IgljL^t^ f, djr-
tiness, nastiness.
Smutta, v. 71. to tipple.
Srayck!|a, v. a. to adorn, -e, n.
.iewel.
Siuygr, W. liiding- place, lurking-place.
—a, V, a. & n. to smuggle, to steal in;
to slink, to sneak. — fram, to bring
a thing, forward with sonie artifice.
— sig IfOrt^ to steal away. — sig
frarrif to steal forward. — sig ige-
nom, to sneak through, — in, to
smuggle, tö steal into, -©r, m. snea-
ker, -ha n<I©I,m. smuggling, -hand-
lare, TO. smuggler, -hål, n. loop-
hole, -skola, f. hedge-school, -vrå,
m. lurking-place, -väg, TO. by-way.
Små^ a. small, little, petty, de smd, the
little one's. -aktig, a, illiberal,
mean, punctilious, -barnsskola, f.
infant-school, — falsk , a. cunning,
subtle, aly. -flsk , m. small fishes,
cudio. -folk, n. low people, -horre,
TO. coxcomb, -klok, a. prematurely
wise, -le, V. n. to smile, -niynt,
n. -penningar, to. pi. small nro-
ney. —nätt, a. neat, nice, pretty.
-randig, a. with narrow stripes.
-rede, ?t, sjnaii utensils, -rotsar©,
TO, parasite, -Saker, f. pi. trifles,
small wares, — skog, TO. underwood,
copse, -skratt, n, smiling, -stad,
m. a little town, -stadslik, a,
boroughlike. — sten, to. small stones.
-svcn, to. footboy. -torsk, to,
whiting pout, -träu , W. pi. under-
wood, brushwood.
Småningom, ad. by little and little,
by degrees.
Smått, ad. a little, scarce, dst dr
— för honom, 'tis very scarce with
him, regno, -, to drizzle, handla
i — , to carry on a small trade, to
Smäcker, a. slender. [retctl,
Smädjla, v. a. to rail, to calumuiat®.
—ande, a. blasphemouS| iujurious, — ,
n. railing, blasphemy, -are, TO. rai.
ler. — ©ftlll, a. blasphemous, oppro-
brious, ignominious, scurrilous, —else,
f. blasphemy. -Olysten, a. slande-
rous, -elystnad, f. medisance, slan-
derousness. — eord, n. opprobrious
word, blasphemy. — eskrift, f. lam-
poon, —lek , TO, ignominy, disgrace.
—lig, a. opprobrious,
Smäkta, v. n. to languish, to long for.
Smäll, TO. clap, report, explosion, noi?e.
212
Smälla
Sniken
crack; lasb. -^&5 V. fl, to crack; to
make a report. - Ctf, to pop off.
-flkon, n, box on the car. -kyss,
n, smack, smacking buss. — pulyeij
n. fulminating powder.
Smältila, f, sow, pig, fusion. -, V, a,
to melt, to smelt, to fuse, to liquefy ;
to digest; to put up, to pocket an
affront. — ihop , to melt together.
— , V, n. to melt; to dissolve; ~ tort,
to melt away. — i tårar, to melt
into tears. — ar6j W. smelter. — fear^
a. fusible, dissolvable; digestible.
-barhet^ f, fusibility, -degel, m,
crucible, -glas, 71. enamel, smalt.
—hytta J f. furnace, smelting • hut.
-härd, m, forge, -ning, f, fusion,
melting; digestion, -ngn, m. furnace.
Smärre, a. compar, less, smaller.
Smärst, a, superi, least, smallest. ,
Smärt, a, slender,
SmartlJa, f, smart, affliction, grief, pain.
— , V. a, to pain, to afflict, to grieve.
-Itlll, -Sam, a. painful, afflicting,
tormenting, grievous, —stillande, a,
anodyne, lenitive.
Smarting, m, T, service.
Smoja, V. a, to ply, to thread (a needle).
Smör, n. butter, -bytta, f, butter,
tub. -gås, m, buttered bread, slice
of bread and butter.
Smörja, v, a, to anoint, to grease, to
daub, to smear ; * to bribe. — xhop,
to trump up. — ntd, to soil, to de-
file, to dirty, to daub. — tn till
konung, to anoint one a king, smordt
vin, adultered wine. — , f, ointment,
grease; bribe.
Smorjelse, fe ointment, unction.
Snabb, a, swift, quick, active, speedy,
fleet, able, -fotad, a. swift of foot.
-het, f, swiftness, speed.
Snabel, m. trunk, spout, proboscis;
great bill.
Snack, m, chat, parley, talk, -a, V,
n, to chat; to talk nonsense, [slip.
Snafva, V, n. to trip, to stumble, to
Snapp{|a, v. a, to snatch, to snap. -
upp href, to intercept letters, -hano,
m. robber, freebooter, -händ, a.
light- fingered, thievish» -säok, m.
snapsack, knapsack.
Snar, n. thicket.
Snar, a, ready, quick, prompt. Var -, be
quick, -are, a, sooner ; rather, -ast,
a. soonest, som — , in a little while.
-ft'ndig, a, inventive, -het, f.
swiftness, speed, -ligen, ad. shortly,
ere long, speedily, quickly, -mogen,
a, premature, soon ripe. — sint, a,
hotheaded, coleric. — sticken, a.
touchy, captious. — trogen , a. cre-
dulous, easy. — trogenhet, f. ere»
dulity.
Snar||a, f. snare, gin. -Mnda, f.
small bind-weed.
Snarka, V. n, to snore.
Snarrverk, n, trumpetlike organpipes.
Snart, ac?. soon, quickly; easily; shortly.
så — som, as soon as.
Snask, n, sweetmeat, -a^ V, n, to
smack, to eat dainties. — er, m.
dainty person, sweet-tooth.
Snatt||a, v. a, to pilfer, to filch, -eri,
n, theft, pilfery. [ter.
Snatt||er, n, chatter, -ra, v.n, to chat-
Sned, a, oblique, wry, crooked, trans-
verse, sideways, aslant, overthwart,
sideling, -a, V, a, to plough athwart,
to twifallow. -het, f, obliquity,
—segel, n, stay-sail, triangular sail.
-språng, n, side-leap, start, slip.
— t, ad, pä — , obliquely, awry, a
bias, asquaint. se — , to look awry.
se — pä någon, to look askew upon
one. ho — öfver, to live over the
way. -Ogd, a. squint-eyed.
Snedd, m. obliquity, bias, pd sncd»
den, a bias, a swing.
Snegla, v. n, to look askew, to eyo
askance.
Snibb, m. tip, lappet.
SnicklJare, m, joiner, -argesäll, m^
journeyman-joiner. — ra, V. n. to do
joiner's work.
Snid{{a, v, a, to cut, to carve. -York,
n, carved work, carving.
Snifsa, V, a. to cut figures, to carve.
Snigel, m, flug, leech.
Snik[|as, v. d, to be covetous, -eo^
Snikenhet
a. covetous, eager, desirous, greedy.
-enlietj /". gieediness, avidity.
Snilla, V, a. to steal privily, to pur-
loin, to embezzle.
Snille, n. genius, wit. -flygt, m.
turn of mind. -fOSter, n, product
of wit. -gåfva, f. talent, -rik,
a, ingenious, spirited.
Snipa, f. pickerel (fish); boat, wherry.
Snitt, m, cut, incision.
SnO, f, string, twist. -, V, a. to
twist, to twine. - upp^ to untwist.
— 52^, to twist itself.
Snok, m. snake.
Snoka, v, n. to search. - upp » to
trace out. —r©, m. searcher, spy.
Snopen, a. digountenanced, ashamed.
Snoppa, V. oT to top, to snuff (the
candle).
Snor, 771. snot -ig, a. snotty.
Snubl)|ja, v. a. to snub, to huff, to
check, —or, f. pi, reproof, reprehen-
sion, [graze, to attinge.
Snudda, v. n. to touch slightly, to
Snufva, f, cold, catarrh.
Snugglja, V, W. to play the parasite,
to spunge. -gäst, m. parasite.
Snurra, f, top, gig. -, v. n. to turn,
to whirl, to spin round.
Snus, n. snuff, -a, v, n. & a. to take
enuff; to snuff. - till en, to snub
one. -are, m. anufftaker. -dosa,
f. snuffbox, -hane, m, beau, cox.
comb.
Snusk, n. nastiness, filth, dirth. -Cr,
m, sloven. — ig, a. slovenly , nasty,
squalid, -igliet, f. slovenliness.
Snut, m. snout, muzzle; lappet; end,
point; roll of butter. — tft, V. a. to
Snyfta, v. W. to sob. fsuckle.
Snygg, a. neat, genteel, cleanly, clean.
-a, V. a. to clean, to dress, -hot,
f, cleanliness, neatness.
Snyta, v. a. to blow, to snite; to
Snyte, W. ^nout, proboscis. {snuff.
Snäl, a, covetous, avaricious, greedy.
-as, V. d, to play the parasite. —
efte)\ to be covetous of. -h©t, f, co-
vetousness, avarice, greediness, avidity.
SnöpUg 213
Snår, «. thicket.
Snack ji», f. cockle, periwinkle; snail,
snäckan i örat, cochlea, -fcrinsg,
a. spiral, -hus, W. snailahell. -iiulo,
f. spiral line, conchoid.
Snäf, a. scanty, -het, f. scantiness.
Snäll, a, swift, fleet, quick; sweet.
-fotad, a. swiftfootc::. -het, f.
speed, swiftness, rapidity;, quickness,
velocity; ability, capacit/. — pOSt,
m. diligence, -press , m, fly -press,
steara. press. -SeglarO, m, quick-
sailing vessel, -tåg, 7». fast train,
-våg, f, steel-yard.
Snäppa, f, snipe; common sandpiper.
Snäpparo, m. spring-lancet.
Snärjlia, v. a. to snare, to entangle,
to catch in a snare, lata — 5lflf, to
give into the snare, -ailde, a. cap-
tious. -gräs, n. goose-grass, clivers.
Snärt, m, whipcord, -a, v. n. - till
en, to tap one. — förbi en, to brush
by one. — , f, lass, a smart or a snap-
pish girl.
Snäslja, v. a, to huff, to snub, -or,
f. pi. offensive words.
Snö, m. snow, -a, -ga, v. n. to
snow, -blind, a. dazzled by the
snow. -blomma, f, snow -drop.
-boll, m, snow-ball. -dritVa, f.
drift of snow, -fall, m. downfall
of snow, -flaga, -flinga, f. flake
of snow. — glopp , n. snow .mixed
with rain, sleet. — livit, a. snow-white.
-ig, a. snowy, -klocka, f. snow-
drop, -loppa, f. snow-fly. -lärka,
f. snow-bird. — mOS, 71. whlpt cream.
-jplog, m. plough for snow, -ras,
n. mass of snow rolling down a moun-
tain, -ripa, f. ptarmigan, -skata,
f, field-fare. -sparf , m, snow-bird,
cherry • chirper. —väder, n. snowy
weather, —yra, f. sprinkling of snow.
Snöd, a. vile, trifling.
Snö 11 a, V, n. to snuffle.
Snöga, s. Snöa*
SnÖpI|a, v» a. to geld, to castrate.
-are, m, gelder. -ing, m. castrate,
eunuch. [contemptible, vile.
SnÖX^lig, a. shameful, ignominious,
214
Snöra
Snöiila^ v. a, to laco. - af, ^ U2)p,
to trnlaoc. - fast, - igen, - ihop,
to iace tight or close. — l)ftnd 9 n.
lace. ~65 n, string, line; twist, —hål,
n, lacehole, eyelet, -lifj 7^. stays,
bodice. — m&kard 5 m, lace • maker.
-nål, /. tag. -rem, f, lace. -rät,
a. straight by line, -slå, V. a. to
mark with a chalked string.
Snörpa, v, a, to stitch up, to draw
up, to «ew together. — ihöp TnuU'
nen, to contract the mouth.
So, f sow.
Sobel, m. sable, -skinn, W. sable-
Societet, f society. [back, sable.
Socka, f, sock.
Sockel, tn. socle, socket, footing.
Socken, f. parish, -bo, m. parishio-
ner. — bnd , m. a parson's going to
administer the holy sacrament to a
sick. . —gång", m. collection of alms
in the parishes, -prest, m. parish-
priest, -skola, f. district -school,
parish-school. -SKl'lfvare, m. vestry
clerk, -stuga, f. house where the
church . wardens and parishioners hold
their meetings. -Stämma, f, meet-
ing of the parishioners ; vestry.
Socker, «. sugar, -ask, m. sugar-
box, sugar-dish, -bagarc, m» con-
fectioner, —bageri, n, confectionary.
-bakelse, f. confect, comfits, -bruk,
71. sugar -house. — brod , n, sugar-
bread, biscuit, —dosa, f. sugarcaster.
-rot, /". sklrret. -rör, n. sugar-
cane, -slrap , 7». raelasses. — SJU-
(dare, m. sugarboJler, refiner of sugar.
*-SJuka, f. diabetes. -tOpp , m.
sugarloaf. — tåug, f. sugartongs.
-vatten, n. sugared water, -ärter,
m, pi, garden-pease.
Sockra, v. a. to sugar.
Soda, f. soda, -ratten 9 n. soda-
Soifa, f. sofa. (water.
Sofllkammare, w. -mm, rt. bed-
chamber, dormitory. — va, V. n, to
sleep. — på en sdk, to consult one's
pillow. — W^, to take one's fill of
sleeping. — middag, to take a nap
Qfter dinner, viin hand sof, my
Sommartid
hand was asleep, -vande, #1. sleep-
ing, sleep, -rare, m. sleeper.
Sof?cl, «. bymeat, sool, sowcl , any
victuals eaten with bread, -sam,
a. feeding, nutritious.
Soja, f. soy.
Sol, f sun; glory, -a, V. a. to sun,
to dry in the sun. — sig , to bask
in the sun. -badd, n. heat of the
sun, apricity. -bcrgning, f, sun-
set, -blind, a. dazzled by the sun.
—blomma, f. sun- flower, turn -sol.
-bränd, a. sunburnt, -bränna,, f,
sunburning. -cirkcl, W. solar circle.
-fjäder, tw. fan. -fläck, m. solar
spot, -förmörkelse, f. solar eclipse.
-glas, n. burning-glass, -grand,
71, atom, mote, mite, -gång, on,
sunrise; sunset, -hetta, f. heat of
the sun. -llTarf, n. solar circle.
-ig, a. sunny, -klar, a. sunbright,
evident, clear, -månad, m. solar
month. -rOS, f. sun-flower, turn-sol.
-skärm, m. parasol, -strålo, m.
sun-beam. — Styng, n. sunstroke,
siriasis. -stand, n, solstice, -sy-
stem, n. solar system. -tOrka,
V, a. to dry in the sun. -uppgång,
m, sunrise. — Ur, n, sun-dial. — Yind,
a. warped, cast. — yisare, m. gno-
mon, cook of a sundial, -år^ n.
solar year.
Sola, f. salt-water, brine; a kind of
plaice, sole (fish); sole of a shoe.
Solayexel, m. sole bill, single bill.
Sold, m, pay. (tary life.
Soldat, 771. soldier, -lefnad, f, miU-
Solf, 71. lam, warp.
Solk, n, soil, dust.
Som, pr, who, which, that, den -,
he that, det — , that which. — , C,
as, like. - 07», as if. -llgO, a,
pL some.
Sommar, m. summer, om soTmaarerir
in the summer, t — , this summer..
i somras, last summer. — afton,.
171. summer-evening, —dag, m. sum-]
merday. -fågel, W. butterfly, -må-
nad, m. summeimonth, June, —tidy
w. summerseason.
Somna
Somna, v. n. to fail asleep.
Somt, a. 71, some, i -, in some par-
ticulars.
Son, m, son. -dotter, f, grand,
daughter, -dottersdottcr, f, great
granddaughter. — hustrU, f, daughter
in law. -lig^, a. filial. -SOIl, m.
grandson. — SOOSSOll, tn. great grand-
son. Iprobe, to sound.
Sond, m. probe, sound, -ora^ V, a. to
Sopjja, f, whisk, oven-besom. — , V, a.
to sweep. — r©, TTl. sweeper. — llög,
771. heap of sweepings. ~0r, f. pl.
sweepings. — QVftSt, m. broom, be-
som, -skyffel, m. dustpan.
Soppila, f, soup, broth. -fat, n.
soup -dish. —skål, m. porringer.
— slef, m. soup-spoon.
Sorg, m. sorrow, grief, woe, wo, affliction,
trouble, regret *, care, concern ; mourn-
ing, -betygelse, f. condolence.
-bunden, a. sorrowful, afflicted.
-drag t , m. mourning, -fri, a.
free from cares. — frihot, f» tran-
quillity. — fallig, a. solicitous, care-
ful, jealous, industrious, -fttllighet,
f. care, solicitude, carefulness. — hUS,
91. family or house where somebody is
dead. — kliidd, a. dressed in mourn-
ing, —lig, Cl. mournful, sad, sorrow-
ful, doleful, dismal, melancholy, af-
flicted, —lös, a. careless, unconcer-
ned, heedless , unmindful, -rlosliot,
f, carelessness, negligence, inattention,
heedlessness. — niusik, f. mourning-
music, -qväde, f, elegy, -sen, a.
sorrowful, sorry, sad. -SCnliet, f,
sadness, melancholy. — Spel, 71. tra-
gedy, -ställe, 71. gä i sorgstäUe,
to follow a funeral, —tid, tn. mourn-
J ing-time.
Ork, m. field-mouse.
Orl, 71. noise; rattling, -a, V. n. to
make a noise j to rattle; to murmur.
rt, 771. sort, sortment , kind, —era,
V. n. to belong to. — , V, a. to sort,
to assort. — Bring., f, sortment.
-imont, 71. assortment.
t, 71. soot; blast, blight, -a, V.
O. to sweep. — ned, to daub with
Spat
215
soot, -aktig, a. fuliginous, -are,
m, chimney-sweeper. — llöna, f. water-
hen. — ig, a. sooty, fuliginous ; blasty.
Sot, f. sickness, disease, —död, W,
natural death. — , a, naturally dead.
-säng, /■. death-bed.
Spad, 71. broth.
Spade, 771. spade; spatula, slice. — Fj
Spak, 771. coltstaff, lever. [m. spade.
Spak, -färdig, a. tame, gentle, quiet,
tractable, -färdighet, f. gentle,
ness, tractableness.
Spalior, 771. espalier.
Spalt, m, T. column.
Span||a, v. a. to pry, to spy : to trace.
—ing, f. tracing, investigation; in.
telligence. få — J?å, to get intelli-
gence of.
Spann, 77i. corn »measure containing
about two bushels ; span, slå väl i
— , to yields well. — , 71. teamage, set
of coach • horses ; span. — lläst , 771,
coach-horse, -mål, 771. corn, -luåls-
bod, f. granary, -niålshandel,
771. corn-trade, -niåls handlare, tti.
corn-merchant, —rem, f. shoemaker's
stirrup. -rldarO, 771. jockey, postillion.
Spansk, a. Spanish. — fluga, Spanish
fly, cantharide; blister. — gröna,
verdigriso. — rÖr, 71. cane, bengal-cene.
Sparjlu*, V. a. to spare, to save, to hus-
band. — till en annan tid, to re-
serve till another time. — sig , V. r.
to spare one's self. -bank^ TTi»
-kassa, f, savings-bank, -bossa,
f, thrift-box. -Sam, a. sparing, sav-
ing, thrifty, -samhct, /f. saving-
ness, sparingness, frugality.
Sparf, 771. sparrow, -llök. Til. sparrow-
hawk.
Spark, 771. kick, -a, v., a. to kick.
- halcut, to kick behind. - upp en
dörr, to kick a door open.
Sparr, m. broom.
Sparrlle, 7n, rafter; spar, -lag, n.
the rafters of a roof, -lakan, 71.
bed;curtain. -^lakansloxa, f, cur-
tain-lecture.
SpJirriS, m, asparagus.
Spat, m. spar.
216 Spatsera
Spatserlfa, v, n. to walk* -gång,
771. walk.
Spätt, 771. spavin, scratches.
Spe, 71. raook, göra — af, to make a
mock of. på — , by way of mockery.
—full, a. sarcastic. -fågol, m,
mocker, scoffer, fleerer, jeerer. -glosa,
f. gibe, sneer, scoff. — Ord, n. taunt.
Specerl, n, spice, -handel, m. gro.
eery, -handlar©, m, grocer, spicer.
Specillalltet, f, speciality, -el, a.
special, especial, pa»'*Icular. -Cll, ad,
especially, particularly. ~flcera, V.
■ a. to specify, to particularise.
Spedit||ion, f, conveyance, dispatching.
-ionshandel, m, carrylng^. trade,
transmission-business. -Of, m. dis'
palcher.
Spegel, 7». looking-glass, mirror; panel;
T, stern, -fabrik, m, lookingglass-
manufacture, -folium , n. tin -foil.
-fäkteri, n, mock-fight, sham-fight,
deception, -glas, 71. mirror-glass.
Spegla sig, v. r. to view one's self
in a glass. — i någons exempel,
to take an example by one.
Speja, V, a. to spy. -re, tti. spy.
Spektakel, n, spectacle, show; play.
Spektll||ant, w. speculator, enterpriser.
— ation, f. speculation, enterprise.
-era, V, n, to speculate.
Spel, n, game, play ; music ; play, exe-
cution; trick, s'dtta jp<£ — , to hazard
at play ; to hazard, lo venture, vara
med i spelet, to be engaged at play ;
to have finger in the pie. hafva
fritt -, to have free scope, röra pä
spelet, to beat the drum, -a, v. a.
to play on, — Öfver, to rehearse. —
kort, to play at cards. - högt y to
play at great game. — W^, to have
the forehand; to play a card. -- en
komedi, to act a play. - en eit
puts, to play one a trick. - under
ett täcke med någon, to have un-
derhand dealings with one. -are, m,
gamester. ~?J0?B1 , m. bar of the
capstan. — borcl, '^*: gaming-table.
-dosa, f m'.r.cal Yr\. -hUS , 71.
Spiksjuk
gaming-house, -kluhb, m. garaing<
club, -kort, 71. play-card, -man,
771. musician, fiddler, -penning, 771.
counter. -penningar, pL pay-
money. — rum, n, play-room; elbow-
rum, scope, -sjuka, f, gaming-
disposition. -Hr, 7J. musical clock.
-verk, 71. play-things; rareeshow.
Spelt, 771. spelt.
Spenat, tti. spinage.
Spendera, v, a. to spend.
Spenlle, m. udder, teat, dug. -bftm,
?l. suckling, babe. — hom, 71. sucking-
bottle, -varm, a. miikwarm. -vårta,
f. nipple.
Spenslig, a. slender, slims gracile,
—het, f. slenderness , thinness, graci-
S per gel, m, spurry. [lity,.
Speta, V. a. to distend, to stretch out.
Spets, m. point; pinnacle, point, sum-
mit, top; head, front; lace, hjuda
en spetsen, to bid defiance to one.
knöppla spetsar, to make lace, -a,
V. a. to point, to sharpen; to empale,
— öronen , • to prick up one's ears,
-bof, 771. sharper, -fundig, a,
sharp, crafty, acute, subtile, smart,
sly, subtle, shrewd. -fundigh«t, f.
sharpness, smartness. — glans, 771,
antimony, stibium. — glas, 71. wine-
glass. -Imnd, 771. pomeranian dog,
— ig, a. pointed, acute; sharp, smart,
biting. -krämare, m. laceman.
-manschett, ra, laced ruffle. -vink«
lig, a, acutangular, oxygoual.
Spett, 71. spit, -a, V, a, to spit.
Spiauter, m, spelter, zlnk, pewter.
Spickeljn, a, salted, dried in the sun
or in smoke, -kött, 71. hungbeef,
-sill, 77Z. pickled or salt herring.
Spigg, m, stickleback.
Spik, m, nail, -a, V, a, to nail. —
igen, to nail up. - upp, to nail on,
to nail at, to affix, -borr, 771. pier-
cer, gimlet, -böld, m. small boil,
-hammare, m, nail- manufactory.
-hufvud, n. head of nail, -klubba,
f, clubb armed with nails; thorn-
apple, -olja, f, oil of spike. -SJuk^
Spiksmed
a. T, ironsick. -smed, m, nail-
smith, -tång, w. nail-nippers.
SpllkaiU, m. basin, sneaker.
Spilllla, v, a. to spill, to shed, -ning,
f. waste, spilling.
Spilleiii'nakcn, a, stark-naked, -ny,
a. brand new, quite new.
Spillo, ad, gifva till -, to deliver up
at discretion, to give to be plundered.
Spillra, f, splinter. -, V, a. to eplin-
ter, to split, to exfoliate.
Spilta^ f. stall.
Spiltra, n. barrel.
Spindel, m, mandrel, spindle.
Spinett, n, spinet, virginals.
Spinkig, a, slender, slim, spare.
Spinn||a, v. a. to spin. — upp^ to
spin up; 'to devise, to trump up, to
forge, -are, m. spinner, -cri, n.
spinning-house. — erska, f. spinster.
-hus, n. house of correction. -rOCk,
W.. spinning-wheel.
Spion, m. spy. -era, v, n. to spy.
Spira, f. sceptre; spar; pistil. ^^56-
gel8 spira, studding-sail-boom.
Spiritus, m. spirit.
Spis, m. chimney, fire.place. -häll,
m. fire-hearth.
Spfs, Wl. food, meat, diet, victuals,
nourishment, —a, V. a, to feed; to
eat. — , V. n. to be eating, to dine,
to sup; to suffice, to be enough, to
be sufficient, det spisar icke läng t,
this won't go a great way. — brod,
W. household-bread, -gäst, m. boar-
der, -kammare, W. larder, gard-
manger, -kumin,?». cumin, -ning,
/". eating, feeding, boarding. — Ott'er,
n. meat-offering. -Qvartcr^^ n. or-
dinary, boarding-house. — värd, 77i.
master of an ordinary. — Ölj n.
smallbeer.
Spjut, n, lance, spear.
Spjiillja. V, a. to splint, -e, m. splint;
pale, -ka, V, a. to split, to splinter,
to cleave lengthwise. — sig, to splin-
ter. — kig, a. easily split, splintery.
Spjall, n, damper, register, shutter;
giisset. (kick at.
Spjärna, v, n. to strive against, to
Spring
217
Splint, m, splint; T, forelock, -a^
V. a. & n. to splint, to splinter.
Spliss, m, T, splice, -a, v, a, to
splice.
Split, n. strife, contention, discord.
Splittra, V, a, to separate, to splinter.
Spof, m. curlew.
Spol, n, fin on th^ back of a fish;
tail of a beaver.
Spol||a, v. a. to spool, to wind the
woof on the quill; T. to wash. — e,
W. quill ; round, step ; spoke. -Biask,
W. round-worm, belly-worm.
Sporrjja, v. a. to spur. - upp, to
spur on. — e, m. spur; jagging-iron.
-lljul, n. rowel of a spur, -hng^ga,
V. a. to spur, to spurgaii. -läder,
n, spurleather. -mak are, m, spur-
rier. -S track, n. .full gallop, full
speed.
Sportlar, m. pi. perquisites, fees.
Spotsk, a. insolent, haughty, arrogant,
contemptuous. -het, /. insolence,
haughtiness.
Spott, m. spittle, slaver, saliva; mockery,
derision, —a, V. a, & n. to spit.
-gång, W. salivary conduit, -kopp,
M. spitting-cup. — knr, W, salivation.
";-låda, f. spitting-box.
Spraka, v. n. to crackle.
Spratt, W. trick, prank, -la, V. n.
Spri, n, T, yard. [to sprawl.
Spricka, v. n. to break, to burst, to
split, to crack; to chap. — , f. crack,
chap, slit.
Sprida, v. a. to spread, to extend. -
sig, V. r, -S, v. d. to spread.
Spring, n. run, running; T, spring.
—a, V. tl. to run ; to burst, to fly, to
blow up. lata en mina -, to spring
a mine, vinden har sprungit om,
the wind has sliifted. — af, to snap;
to leap from. — bort, to run away.
— fatt, to overtake, to outrun. —
pä, to rush upon, to run upon. —
sönder, to fly in pieces. - till, to
run forth; to start. — tillhaka, to
run back; to start back, to rebound,
to retire. — Upp , to blow up; to
start up ; to fly open ; to rise, to spring:
218 Springa
oöL ^a, r. a. to leap upon, tojsover.
— arOjWi. courser-, grampus. — fJa^lGl'j
m. spring, -källa, f. spring, foun-
tain, source. — lliaskj «l. ascarid.
-pojke, m, cnand-boy. -tid, rfi,
spring-tide, —åder, f. fountain -liead,
source of a spring.
Springa, f, chink, cranny. T, glottis.
Sprint, 7W. forelock. [spirituous.
Sprit, m, spirit; scab. -Iialtlg, a.
Sprit||a, V, a, to shell, to unhusk. —
fjäder, to pick feathers, -ärter, m,
pi, shelled pease.
Spritsegel, n, T, spritsaii.
Spritt, 771. raalanders, grapeo. (play.
Spritta, V. n. to start, to startle, to
Sprnnd, W, bung, bunghole. -a, V.
a. to bung. -"llål, n. bunghole.
—tapp, m, stopple, bung.
Sprutjia, v. a. to squirt, to syringe,
to sprinkle. -; v. n, to spout, to
spatter. -, e. f, squirt, syringe; fire-
engine; T. bridle, -are, m. ascldla.
-hus, n, house of engines, -kanna,
/. sprinkling • pot. -mästare, 771.
engineer, -slaug, m. leather - pipe,
liose.
Språk, n» language, tongue; discourse,
conference, conversation, speech, talk,
parley; sentence; text, -a, V. n, to
discourse, to talk, -foruk, ??. usage
of language, -fel, n, grammatical
fault, blunder, -forskare, m, philo-
loger, linguist, -kunnig, a, skilled
in languages, linguist, -kunnigliet,
f, philology; grammatical learning.
-lynne, n, the genius of Ä language.
-lära, f. grammar, -lärare, m,
grammarian, teacher of a language.
-lärd, 8. -kunnig. -mästare,
m, master of languages, —regel, f,
rule of grammar, —mm, W. parlour.
-rör, n. speaking-trumpet. — sam,
a. talkative, loquacious.
Språng, tl. leap, jump, bound, i fullt
-, in full speed, stå pd -— , lo be
upon the start, —rem, f, martingal,
Spl*&te, Wl. stick, sprig. Ibricole.
Spräcka, v, a, to cracky to break into
cliinks.
Späka
Spräcklig, a. motley, speckled.
Sprängda, v, a, to spring, to blow up.
— en häst, to override a horse..
-kista, f. powder.chest, -lärd, a,
full of learning. -Ört, /. water*
hemlock.
Spränkla, f. springle.-
Sprätt, m. beau, coxcomb, fop.
Sprattija, V, a. to spread. - W^, to
rip up. — , V. n. to scratch; to spat-
ter, -båge, m. fietch-bow.
Sprod, a, brittle, -liet, f. brittleness.
Sprot, n. feeler.
Spanning, m, T, rabbet.
Spy, V. a. to spew, to vomit, -flugft,
f. blowing. fiy. — gatt, n. scupper.
Spå, t;, a. to divine; to foretell, to
presage, to predict. — t kort, to tell
fortunes upon cards. — dom, Wl. pre-
diction, prognostic, presage, divination,
-doms -konst, f, art of divining,
-käring, -qvinna, f, fortune-teller,
witch, —man, m. fortune-teller, sooth-
sayer.
Spån, m. chip , shaving ; shingle, splints.
-bräde, n, T. hummer, -slå, V. a.
to cover with shingles. — , v, n, to
saunter. -tak , n, shingle - roof.
-tackare, w. slater, shingler.
Spanad, f, spinning; yarn.
Sj)ång5 f, a little bridge.
Spant, Tn., groove, -a, v, a, to lop,
to rabbet, to bung.
Spår, n, trace, track, prick; fusee; foot-
step ; rail, följa på sjjåren, to trace.
-a, V, a, to trace, to track. — liund,
m, liraer, drawing-hound. — 1ÖS, a,
trackless.
Spack, n. lard, bacon: blubber, -a,
V, a, to lard, -böld, f. steatoma.
-llask, n, bacon for larding, —nål,
f, larding.pin. -pankaka, S. froise,
-sten, 771. soapstone.
Späd, a. tender, soft; effeminate. -hOt,
f. tenderness, softness, —a, V, a. to
dilute, to make thin or weak, to thin.
— i, to mix with. — pd, to pour to.
—ning, f, thinning, dilution.
Späka, V, a. to subdue, to tame; tQ
mortify.
Spänning
Stafva
219
Spaiin||a) v. a. to stretch, to strain,
to draw, to extend. — €71 bössa, to
cock a gun. — af, to unbend; to
unbuckle. — emot , to resist, to op-
pose. — föret to put tho horses to.
— i ram, to stretch out on the tenter.
~ ifrdn, to take the horses from the
coach; to unbuckle. — igen, to buckle.
— ihop, to put together. — Tied, to
unbend. — 0772, to stretch round; to
draw again, to put to again. — jpä,
to strain on; to gird. — upp , to
stretch; to unbuckle; to prick up. —
ut, to stretch out. "ät, to tie, to
draw. — ftrOj ni, spanner, tenter. —0,
«, buckle. -halsduk, 771. stock.
-Ing, f. stretching, tension, -kedja,
f, chain extended over. — kraft , f,
elasticity. -rClU, f, latchet. -StoVj
m. weaver's stick. — toril, 77i. tongue
of a buckle, -tåg, n. tether.
Spänstig, a. springy, elastic, -het,
f. elasticity.
Spiinta, v. a. to cleave, to split.
Spiirra, v. a. to bar, to stop ; to straddle ;
to extend; T. to widen (the lines).
SpÖj n, rod, whip, switch ; lashes, slita
-, to be whipped. -Slitning, f.
lashes, fustigation.
Spöka, V. n. to haunt.
Spöke, n, ghost, spectre, apparition.
— Ise, f. — ri, n. apparition of ghosts.
Spörja, V a, to ask, to enquire, to
perceive, to hear.
Spörsmål, n. question.
Sqvabblig, a. squeamish, foul.i
Sqvadron, m. squadron, troop.
Sqval , n. impetuous running of water.
-a, V. n. to stream, to gush, -regn,
n. violent shower of rain.
Sqyaller, n. tales, idle stories, -aktig,
a. talkative, gossiping, -bytta, f.
telltale, —kål, 77i. goutwort, ashweed.
Sqvallra , V, n. to tell tales , to chat,
to slander, to backbite. — ur skolan,
to betray the secret.
Skvalpa, V. a. to shake, to flash. -,
V. n. to dash ; to fluctuate. — öfver,
to dash over.
Sqvalt||a , -qvarn , f. knockingmili.
Sqvattller, n, chattering, -ra, V. n,
to^ chatter, -ram, f. marsh-rosemary.
Sqvaka, v. n. to croak.
Sqvatt, m. squirt, a little. -8, V. a,
to squirt. (officer.
Stab, m, stafit -sofflcer, m. stait'-
Stabbo, m. stump, stub.
Stabrak, n. solstice.
Stack, m. rick, heap/stack. -a, V. a,
to stack, to pile up in ricks.
Stackar||e, m. wretch, poor fellow,
poor. -S, a. - karl, poor fellow.
Stackig, a. short, too short.
Stad, m. (ställe) place, stead; abode.
— , /*. list, border.
Stad, m. city, town, -sbo, ra. citi-
zen, townsman. — shus,^7i. town-
house, cityhall. -skunn fg, a. pu-
blic, notorious, -slag, m. city-law.
-smajor, m. town -major. -SOni-
råde, n. territory of a town. -Stjc-
nare, m. town - sergeant. -SVakt,
m. city-guard.
Stadd ^ a. stead, being in any place.
— pa resa, being on journey, vara
- i fara, to be in danger.
Stadljeligen, acZ. constantly, stand-
fastly, firmly, -fästa, r. a. to con-
firm, to corroborate, to ratify. -fiU
StelsO, f. confirmation, ratification.
-ga, V. a. to ordaiw, to enact, to
direct; to strengthen, to settle, to fix,
to make firm. — sitt sinne, to settle
one's mind. - sig, to strengthen, to
becj)me firm-, to thicken; to settle one's
mind. — , f. ordinance, prescription;
firmness, years of discretion, -ig, a,
steady, firm, solid, stable, fixed, sett-
led, constant, -igliot, f, firmness,
steadiness, constancy, -igvaraude,
a. perpetual , perennial , continual.
-ium, n. stage, -na, v. n. & a. to
stop, to stagnate, to lodge ; to thicken ;
to stop.
Staf, 771. staff, -jern, n. iron in bars.
-karl, m. beggar, -rum, n. wood-
measure.
Stafett, 771. express, courier.
Staffli, 72. easel.
Stafjjning, /. spelling, -va, v. a.
220
Stafvelse
Statut
to spell. -velsG, f, syllable. -Yelse-
niått, n» syllabic quantity, metre,
prosody.
Stfl^, n. T. stay, -a, v. a, to stay.
-lodra, f, T, grommet. -stropp,
n. T. collar. -SOgel, n» stay. sail.
-vända, v. n, to tack.
Staka^ V. a. to pole. — Sig, to stake
one's self; to miscarry for. — Ut,
V. a. to mark out, to stake out.
Stake^ m, pole, stake, stick; candlestick.
Siakernat, w. T. burton.
Staket^ n. palisade, stockade.
Stall 9 n. stable, -a, v. a, to stall;
to sta 11 feed. -, V, n, to stale, to piss.
-broder, m. comrade, companion.
-dräng, m. stableman, -mästare,
m. riding-master. -nlng, f, stall-
feeding. -OXe, m. stallfed bullock.
Stalp, n, rush.
stam, m. trunk, stock, body; stock,
race, stem, lineage, original; tribe.
— bok, f, remembrance-book. — fadcr,
m, the first ancestor. -gOds, n.
family-estate, -hus, n. the house a
family is descended from, —län, n.
fee simple. — Ord, W. primitive word.
-taila, f, pedigree, -träd, n, tree
of genealogy, pedigree.
Stamma, v, n. to stammer, to stutter,
to falter. — r©, W. stutterer.
Stamp, m. stamp, pestle, pounder.
—a, t;. W. to stamp ; T, to pitch. — ,
V, a. to stamp, to pound, to beat.
— qvarn, f. stamping-mill.
Stan dar, n. standard.
Stank, m. stink, stench.
stanna, v, n, to stay, to rest ; to stop,
to pause, to cease, to stagnate. — ,
V. a, to stop, to check.
Stanniol, m. tinfoil.
Stapljel, m. pile, heap ; belfry ; stocks ;
staple, emporium, lata gå af — , to
launch. -elfriliet, f. liberty of
trading to foreign parts. -elstad,
m, staple-town, -la, V. a. to pile,
to heap, to pile up [falter.
Stappla, V. W. to stumble, to trip, to
Stare, m. stare, starling.
Stark, a. strong, robust, vigorous,
hard, hearty, -het, f. strength, vJ.
gour, firmness, -lemmad, a. strong,
limbed.
Starr, m. cataract; fhvitj albugo;
f9'^<^J glaucoma; (svartj amaurosis,
gutta-serene. sticka starren, to couch
the eye. -blind, a. quite blind.
—nål, 771. T. couching needle.
Starr, m. -gräs, n. carex, sedge.
-hö, n. watermeadow • hay, — vall,
w. watermeadow.
Stat, W. state; establishment; atten«
dance; portion, allowance; state, pomp,
show, figure, jpd — , ordinary, in or-
dinary, gifva upp staten» to give
in one's schedule, to turn bankrupt.
föra stor — , to make a great figure.
Statsllafsigt, f. politic view, -ange-
lägenhet, f. affair of state, -brlst,
Qn. deficit, -drägt, m. habit of state.
-fru, f. lady of honour, -fånge,
m. prisoner of state, -förbrytare,
m. state criminal, -förbrytelse, f,
crime against the state, -författ-
ning, f. constitution. -förvaltning,
f, government, -hushållning, f.
economy of state, -hvälfning, f.
revolution. — intresse, 71. interest
of state, -kassa, f, public exchequer.
-klok, a. political, -klokhet, f.
politics, —konst, f, politics, policy.
-kontor, n, exchequer, -man, m.
statesman, politician, —medel, 71.
pi. finances, -minister, 771. minister
of state, -papper, n. state -paper;
public funds, -regleringsförslag,
n. budget, —råd, n. counsellor of
state; council of state, -sak, f.
state-affair. -Sekreterare, m. se-
cretary of stato, -skuld, f. national
debt, pjiblic debt, -vagn, m, coach
of state.
Station, f. station, terminus, -©ra,
V. a. to station, to place. -SfÖre-
Ståndare, ttz. station-master, -är,
a. stationary, conservative.
Statyist, 771. statist, -istik^ f. sta-
stativ, 71. foot, Btand. (tistics,
Statur, 771. size.
Statu t^ 72. statute, regulation.
Stearin
Sticka
221
Stearin, m, stearine. -IjUS, n. stea-
rine-candle.
Steg 5 n. pace, step; rundla; footstep;
• course, measure ; T, reglet, printer's
furniture, taga länga — , to take
large strides. — för — , step by step.
-bogel, m, stirrup; staple, -lljul,
n, T, balance-wheel.
Stege, w. ladder; rack.
Stegliel, w. wheel. -la, v.' a. to
crush by a wheel.
Steglitsa, f, goldfinch, thistlefinch.
Stegra, v, a, to enhance, to raise. —
sig, to rear op.
Stek, /", roast meat, roast, —a, V. a,
to roast; to boll; to toast; to fry; to
broil; to bake, -fett, -flott, n.
dripping, -nål, f, skewer, -panna,
/• frying pan. -rofva, f. roasted
turnip, -spett, n. spit, -vändare,
m. turn-spit, jack. (pump.
Stek, n. r. hitch, -pninp, m. hand-
stel, a. stiff, hard, -bent, a. stiff.
legged, -het, f, stif&ess. -na, V.
n. to grow stiff; to harden; to congeal.
Sten, m. stone, af -, earfhen. ste-
7',arne, pL T. testicles, -a, v. a. to
etone, to lapidate, to kill with stone?.
•-aktig, a. stonelike, stony, -bit,
m. suck -stone (fish); stone - sraickle
(bird), -bock, m, chamois-goat; T.
Capricorn. — brott, n. stonepit, quarry.
-brytare, m, quarryman. -bräcka,
f, saxifrage. -bunden, a. stony.
— ek, /*. holly, evergreen oak. —fat,
n, earthen diih. -ftrnkt, m. stone-
fruit, -galle, m. wind-gaii. -gata,
f. paved street, —get, f. chamois-
goat, -golf, n, stone-floor, -grufva,
f. quarry, -grug, n. gravel. -Iial-
lon, n. stone- bramble, —hop, m.
heap of stones or ruins, -hnggare,
m. stonecutter, lapicide. — hus, n.
brick-house. — hlill, m. plate of stone.
-ig, 'a. stony, -kast, n. stonecast.
-kista, f. pier, -kitt, -Mm, n.
lithocolla. -knok, W. suck -stone
(fish), -knäck, m, stone- smickle.
-kol, w. pit-coal, -kolsgrnfva, f.
éoal>mine. -kolstjära^ /v coal-tar.
-krnka, f, earthen pot. -kännare,
771. lithologue. -kärl, n. earthen
vessel; earthen ware, -lägga, -sät-
taj V, a. to pave, to floor with stone.
-laggare, m. paver, -niossa, /".
greyblue pitted lichen. -lUUr, m,
brickwall, -Olja, f, petrolsura. -pas-
Sion, m. stone-evil. -rlk, a. mighty
rich, -riket, n, the mineral king-
dom, —ristning, f, engraving upon
stones, —rose, n, heap of stones.
-salt, n. rock- salt, -simpa, f,
river - bullhead. -Skäfte , n. isis.
•-Skärfva, f. splinter of a stone.
-skärning, f. lithotomy, -sliparc,
m. polisher of gems, lapidary, -sprän-
gare, m. stone-breaker. -Stll, m.
lapidary style. -SÖta, f, wall-fern.
-tryck, n. lithography, -tryckare,
771. lithographer. -tryckcri, 71.
lithographical establishment, —tålig,
/. pincers. -Uggla, f, church-owl.
-yandlad, a. petrified, -van dl ing,
f. petrification. —Or, 71. gravelly and
stony ground. —Örn, 77J. royal eagle,
— Ort, f. groundsel, (stenography.
Stenograf, m, stenographer. -1, f,
Stepp, f. steppe, heath, desert.
Sterbhos, n. house or family of a de-
ceased.
Stereotyp, m, stereotype, -era, v. a,
to stereotype. -Upplaga, f, stereo-
type-edition.
Stia, f. cabbin to keep geese in.
Sticky 71. stab, stitch, sting, thmst,
prick; trick, lemna i sticket ^ to
leave at random, hålla — , to hold
good, -a, f. splinter, spill. ~a, V,
a. & 71. to stab, to stitch, to sting,
to prick , to stick ; to take , to beaL
solen sticker starkt , the sun shines
hot. — af, to point, to prick, to set
off. - fram t v. a. & n, to reach
forth , to produce ; to stick out , to
shoot forward, to appear. — hos si(f,
to pocket. — I, — in i, to put into, to
thrust into; to slip into. — i skidan,
to sheath. — thj'dl, to stab do death.
— undan, to abscond, to conceal. —
upp, to hoist; to pierce, to broach,^
222
Stickas
to prick ; to start up, to rise; to shoot>
to com© up. " Ut , to engravo; to
pitch, to mark out; to put out; to
supplant. — , V. a. to knit; to quilt;
to embroider. — as, v. d» to sting, to
bite. -Mad, n, guard, -bloss, n,
torch of wood. — bå^e, w,. embroi-
dering frame, -©rska, /. embroiderer.
-flaSS^ m. choaking rheum. -llOSt%
f, choaking cough. —IliKg", f, stitch-
,ing; knitting, embroidery. —Old, n.
' catch-word ; taunting ♦ word. — Silke^
^n, sewing-silk. -strumpa, f, knit-
stocking, -såg", f, handsaw, -söm,
TO. knitting.
Stickel^ m, graving-tool, burin, -bar,
01. goo33-berry.
Stlckilen, a. pettish, touchy, irritable,
peevish. — Iias , V. d. to take pet,
to be nettled, to be piqued.
Stift, n. diocess, bishoprick; charitable
institution, —a, V, a. to found, to
establish, to institute; to occasion, to
raise. — €71 lO'Q » to enact a law.
-are, to. founder, author, -else,
—ning, f, foundation, establishment,
institution, settlement, — sdam, TO.
canoness.
Stift, f. pin; tag; crayon, pencil, rul-
ing-pen; tongue; T, style.
Stig", to, path, footpath; coal -measure
of twelve barrels, —a, V, n, to step,
to tread; to rise, to mount, to flow;
to increase, to improve, stig hitf
come hither. — af, tp dismount from,
to get off. — fram, to step forth or
forward, — t, to step into, to mount
up. — in, to step in. — ned, to
step down, to descend. — pä, to
tread on; to mount; to lean on; to
step on, to mend one's pace, — till,
to visit; to amount to. — tillbaka,
to step back, — undan, to retire,
to make room. — upp, to rise, to
get up, to stand up; to climb up; to
mount, '- Ut , to step out, to retire,
- utur, to step out of. - ofver, to
step over, to surpass, to exceed, to go
beyond; to run over. ' -arOj TOc^ sur-
veyor, leader.
Stjarnhimmet
Stikta, 8. Stifta.
Stil, TO. style; hand, handwriting; T,
type, letter, en vacker — , a good
hand, -gjutare, TO, letter -foutidef.
-gjuteri, n, letter-foundery, -isera,
V, a. to correct the style, -kast,
TO, -låda, f. letter-case, -massa,
f. type-metal.
Still lla^ a, quiet, calm, still, hush, pla-
cid, tranquil, gentle, peaceable. -. ad,
still, quietly, stilla! be quiet I hälla
-, to stop, hälla sig -, to be stil!.
tiga—, to be silent, to keep counsel.
var -, bo quiet. -, v. a, to quiet,
to calm, to mitigate, to still, to ap-
pease, to pacify, to compose, to allay,
to quench, to quell; to stanch, to
stop; to moderate, -aståendo, a.
standing still ; stagnant, -atigande^
a, silent, — , n, silence, gä med
förhi, to pass over in silence, -a»
stånd, n. stop, cessation, -liet, f,
quietness, calmness, silence, tranquil-
lity, serenity, lefva i — , to live pri-
Stiltje, TO, calm, [vately.
Stim, 7Z. noise ; a shcal of fish. — nia,
V, n, to make noise.
Sting, n, sting; stab, thrust, wound;
stitch; pleurisy; breeze, -ft, V, a. to
sting, to prick.
Stink, n. dribbling, -a, V. W. to stink,
-djur, n, stinkard, skunk. -Spiri*
tus, TO. spirit of salt ammoniac.
Stinn, a, stuffed, swelled, full, cranio
mtå, med stinna segel, with swelK '
ing sails.
Stint, ad. se - pä, to stare at. se ^
ut, to look as bold as brass.
Stipendium, n, stipend, allowance.
Stirra, v, n. to stare, to gape.
Stjelk, Stjälk, to. stalk, stem,
§tl®il>^> ^» <^' ^ W» to overturn.
Stjorna, s. Stjärna.
Stjafbarn etc, s. Stjfbarn etc.
Stjäla, v. a. to steal. - sig i fr än,
to steal away from, to give a slip to.
Sijämjla, f, star; asterisk; chanfrin,
•>an!8, «, indian anise, —bild, m,
constellation, -blomma, f. stitch-
wort, -fall, n utarshoot. -himmelf.
I
Stjärnhvalf
Stortarm
223
vt, the firmament of stars. — hvftlfj
?io starry vault. — ig'j a. starry, —ki-
kare, m, astronomer, -kikeri, n.
observatory. —klaFj a, starlight.
-korall, m. astroites. -kniini^-
het, f. astronomy, -SkJlDS, m.
star-redoubt. — skottj 71. star-shoot.
-tydare, m. astrologer, -tydning",
f. astrology, —år, n. sideral year.
—Ört, f. starwort.
, m, tail.
StO, n. mare. -fSl, n. filly-fole.
Stock, m. timber, beam, stock, —a,
V. a. to stock; to put on the form.
- upp en hatt, to dress a hat. -
sig, to stop, to stop up, to coagulate ;
to clod, -ficl, w. small-fiddle, re-
beck, -fisk, m. stockfish, -hns, n.
block -house, —lat. Of. extremely
lazy, -mörk, a. pitch-dark. -rOS,
f. rosemallow, -Straff, 7U stock.
-virke, ?l. timber.
StOil, r/i. statue; pillar.
Stolf, n, stuff; matter, substance, -era,
V. a. to trim, -erare, m. garnisher.
-erblomma, f. borage.
Stoft, n. dust, clod. Jians — , his a?hes.
Stofter, pL stuffs.
Stoj, n. noise, bustle, -a, V. 1U to
bustle, to make a noise.
Stol, 77», chair, den pdfliga stolen,
the apostolical see. gå till stols, to
go to stool, —gång, m. stool , eva-
cuation of the bowels, -iiiakare,
m, chairmaker, -tränga, f. -tvång,
71. obstruction, tenesmus.
jStola, V. a. to underprop. -, V. n. to
thrust to.
StoU, -gång, m. stoim.
Stolpe, 771. post, stay, supporter, prop,
jStolsteg, n, a wisp in the eye, sty.
i'lStolt, a. proud, lofty, haughty, stately.
— llOt, f. pride, loftiness, haughtiness.
Stoni, Stomme, TTJ. shell, carcass,
' skeleton, framing.
('Stop, n, stoop; a liquid measure con-
I taining about three pints.
fet0l)p, 771. stopple; darn, -gam, 71.
darning, yarn, -nål, f, darning-
needle, -ull, /. wool used in quilting.
I
Stoppa, V. a. to quilt, to staff; to
darn; to fill; to cram; to stop, to
glue up; to occasion costiveness. —
hos sig, "på i.ig, to pocket. — igen,
to stop up; to darn. — iTi, — ned,
to tuck in, to thrust down, —re,
771. T, stopper.
Stor, a. great, big, vaste, large, grand,
tall. - hoJcstaf, capital letter, de
store, the grandees, göra sig ~, to
take state upon one. vara — pd sig
of ver något, to value one's self upon
a thing. - saJc, no matter, stöi^e
elL största delen, the most part,
stort, greatly, lefva stort, to make
a figure; prata stort, to talk big. ej
stort, not much, -amiral, 771. lord
high admiral, -bofvenbramscgel,
n. main top-gallant royal sail. — brani-
läsegel, 71. main top -gallant stud-
ding-sail, —finger, n. middlefinger.
-fnrste, f, grand-duke, -fursten-
dome, 71, greatdutchy, -farstlnna,
/". grand • dutchess, — gOd, a. self-
conceited, —het, f. greatness , gran-
deur ; quantity. -Iiundradc, n,
hundred twenty, six scores. — lok, 771.
greatness, bigness, size, magnitude,
bulk, pitch; enormity, ~lig8U, ad,
greatly, vastly, largely, to a great de-
gree, -låtig, a. ostentatious, boast-
ful. -makt, /*. great power, -miist,
m. mainmast. — niOdJg, a. haughty,
arrogant. -modigJiet, /". haughti-
ness, arrogance, —mäktig, a. high,
potent, most potent, -miirssegel,
n, main topsail, —mästare, tti. grand-
master, — pratarO , 771, swaggerer.
—rå, f. main-yard. — segel, n, main-
sail, — sint, a. high-minded, magna-
nimous, generous. — sinthet, f, n^agn-
animity, generosity. -skifte, n,
separation of common grounds into
distinct possessions, —skratta, v. 7i.
to laugh outright, -skrika, v. n. to
cry with all might, -Skrytare, 771.
boaster, -slägtad, a. illustrious,
kindred. — talig, a. grandiloquent,
vainglorious, swaggering. — tftligliot,
f. grandiloquence, braggardiim. -tarm j
224
Stortrut
m. the great gut, colon. — trnt, m.
bigfnouth, braggart, -turken , m.
tho grand-turk. —tänkt, a. magna-
nimous, generous, -verk, n, great
achievement, -vinge, tn. forewing
of insects, -virke, w. timber, -visir,
W. grand -vizier, -ända, f, the big
end. -ätare, ra. glutton, -ättad,
a. of an illustrious family. -Ögd, a.
goggle-eyed.
Stork, m. stork, -uäf, m. & n.
crane's-bill (plant).
Storknila, v. n, to be choked, -ing,
f. suffocation.
Storm, 771. storm, assault, tempest, foul
weather, —ft, V, a, to storm ; to as-
sault. — , V. W. to storm , to blow
hard; to roar; to rage, to make a
noise. — aktig, a. stormy, tem-
pestuous. —ande, a. storming, tur-
bulent. -fOCk, m. T. forestay-sail.
-galen, a. arrant fool. -gik-
segel, n. T, trysail. -Iiatt, m. mo-
rion, steal-cap, helmet; aconite (plant),
-ig, a. stormy, tempestuous, -klocka,
f, alarm-bell, -lucka, f. T. dead-
light, -segel, n. lug-saii. --steg,
n. double quick pace. — stege, m.
scaling-ladder; fire-ladder. — vlnd, m.
tempestuous wind, strong gale, —väder,
n. stormy weather. -Yädersfågel,
m. petrel, gourder.
Straff, W. punishment, punition, pe-
nalty, -a, V. «. to punish; to re-
prove, to chide, to reprehend. — till
lifvet , to punish with death, —an-
stalt, m. penitentiary, —arbete, n.
penal servitude, penitential labour.
—are, m. punlsher, chastiser. —bar,
a. punishable, blamable. — barhet, f.
punishableness. —lag, m. penal law.
-lös, a. unpunished, -lösliet, f.
impunity, —predikan, f. censure,
admonition; severe lecture.
Stramm, a. tight, strait, close, —a,
V. n. to be too tight.
Strand, m. shore, strand, bank, coast.
-a, V. n. to strand, -blomster, n.
thrift, sea - gilliflower. -bro, f. kay,
wharf, -gata, f. creek. -gOds, n.
Stnimpväfveri
flotson. —kål, m, sea-colewort. -niol-
la, f. white giasswort. -pipare, m.
collar plover. — ridare , m. coast-
officer, -rätt, m. shorage. -SVala,
f. sandmartin. -sälta, V. a. to
disappoint. — vakt, ni. shor0watch.
-vrak, n. flotson.
Strapats, m. fatigue, hardship, -era,
V. a, to harass, to fatigate.
Strax, Straxt, ad. instantly, imme»
diately, directly.
Streck , n, cord , string , line ; dash,
stroke, line; touch; direction; point;
flight; trick, stroke. [flounder.
Streta, v. ?l. to strive, to struggle, to
Strid, a. rapid, strida tårar, a tor-
rent of tears. — säd^ rich corn.
Strid, m. combat, battle, fight, engage-
ment, encounter; contention, dispute,
controversy, contest, conflict, strife.
—a, V. n. to fight, to combat ; to contest,
to contend, to struggle, to strive, —an-
de, a. fighting ; repugnant , contrary.
—bar, a. warlike, fighting, fit for war,
martial], military. — ig, a. contrary,
opposite; contending, -ighet, f. con»
troversy , dispute , difference ; contra,
riety, repugnance. — sfråga, f. que»
stion for discussion, -shammare, m.
pole-axe. -sklnbba, f. whirlbat.
— Sman, m. warriour, combatant, sol*
dier. — Skrift, f. polemic treatise,
controversy. — svagn, m. charriot of
war. -Syxa, f. battle-ax.
Strigel, m. razor-strap.
Strinini[|a, /". streak, stripe ; beam, en
- af ljus, a ray of light, -ig , a.
striped, streaky.
Stripmalm, m. lead and antimony.
Strit, m. harvest-fly, flea-locust.
Strof, m. strophe.
Stropp, w. strap.
Strnfva, f. spout-cake, fritter.
Strumplja, f. stocking, -band, n.
garter. — sticka, f, knitting-needle.
-Slickerska, f. stocking - knitter.
-stol, m. stocking-Ioora. -välVare,
W. frame-knitter, stockfng-weaver , ho-
sier, -väfveri, n. stocking • maim
factory.
Strunt
Strösocker 225
Strnnt) m. trash, refuse, -pr&t^ n.
idle talk, nonsense.
Strnplle, m, throat, -huffnd, n.
head of the wind«pipe, larynx. — Ijlld^
n. guttural sound, -mynning, f.
swallow, throat, -åder, m. jugular
Strut, m, eornet, paper*oohin« (vein.
Struts, 771. ostrich.
Strutta, v. 71. to slide, to slip.
Stryk, n» blows, stripes, beating. -B,
V. a. & n. to stroke, to rub gently;
to iron; to strike; to play upon, to
: trike ; to sharpen, to whet ; to stroll
about, to ramble. — med åroi^na,
to stop water. — af, to rub off, to
ivipe off; to slip. — efter, to hunt
after. — fram, to pass along, to run.
— i, to put into. — igenotn, to pass
through, to cross, to run through. —
med, to back ; to waste, to be spent ;
to go off; to go to pot, to die. — ned,
to draw down. — om munnen , to
wipe the mouth. — smör pd bröd,
to spread bread with butter. — pd
någon, to beat one, to thrash one. —
till, to strike, to hit. — upp , to
draw ; to tuck up, to turn up. — ut,
to strike out, to dash out, to cross
out; to spread; to smooth. — and6,
o. en strykande vind, a fair wind,
a smacking breeze. -, s. 71. strolling
about, rambling, —band, n. head-
band, —bräde, n. ironing • board.
— jem , 71. box-iron , smoothing - iron.
—ning, f, stroking; ironing, -rem,
f. razor .• strap. — Stlcka, f. match.
— tra, 71. strickle, strike.
Stryplla, v. a. to strangle, to throttle.
-ning, /. strangulation. -8{juka, f,
quinsy.
Strå, n. straw ; stalk, stefti. draga —
för någon, to impose upon one.
-blomma, f. dryrot. -perla, f,
glassy pearl, bugle.
Stråk, 71. stroke, cut; passage.
Stråka, f. ripple. -, v. a. to ripple.
' -, V, 71. to pass by in crowds , to
swarm.
Stråke, m. fiddle-stick.
Stråljja, u. n. to beam, to ray, to rö"
S IV edish- English DicU
diftte. -brytning, f. refraction, -e,
m, beam, ray. -ig, a. ra{3iant, ra«
diate. -krans, m. -krona, f.
aureola, glory, —sten, m, actinolite.
Stråt, 771. road, highway, route. — rof»
vare, m, highwayman , pad. — röf-
veri, 71. highway-robbery.
Sträck, 71. gallop. I fulU -, with
full speed.
Sträckjla, f. extension, reach, stretch;
chain, range, ridge ; T. stretcher, i en
— , in one career. — , V. a. to stretch,
to extend, to reach, to strain, to sprain.
— gevär, to lay down» arms, —bar,
a, extensible. — barhet, f, extensi-
bility, -bänk, 771. rack, -fågel,
m. bird of passage t migratory bird.
-muskel, tti. extensor, -nlng, f.
stretching, extension ; direction, —sen a,
f. tendon.
Sträf, a. harsh; rough, coarse; •diffi-
cult, austere, —het), f, harshness,
roughness; austerity, —pelare, 771.
buttress. — va, f, stay, prop. -, V,
n. to strive, to struggle, to endeavour.
— emot, to stiive against. — till ett
mål, to pursue an object.
Sträng, m. string; swath; fibre; fila-
ment, —a, V. a, to string, to furnish
with strings, -bro, f. -bräde, n,
touch-board. -instrument, n. string-
instrument, —spel, n, music of a
string-instrument.
Sträng, a. severe, strict, rigorous,
austere, hard; rigid, harsh; violent.
—a, V. a. to press, to press hard
upon, to dun, to straighten. — eligcn,
— t, ad. severely, rigorously, strictly.
sitta strängt, to sit tight, -bet,/.
severity, rigour, austerity, strictness,
inclemency.
Strö, V, a. to strew, to scatter, to
spread. strödda anmärkningar^
sundry remarks. — , 71. litter; bed of
straw, -bössa, -dosa, f. dredger;
sugarcaster; sandbox, —halm, 71.
litterstraw. — moln, 71. scattered
clouds. —sand, 771. writing • sand.
—skrift, f. pamphlet, periodical writ-
ing, -socker^ 72. powder -sugar.
226
Strövis
•»tlff^ ad» scatteriogly, here and there,
cliapersedly.
Ströfilkår, m. flying party, -tåff,
— YOri 9 n. ezcursion , inroad. — va,
V. n, to rove, to ramble, to roam. —
omkring, to rove about.
StrÖIilj m, river; atreara, current ; tor*
rent. — dra|fi> n, current, midstream.
-fall 9 n. fall of a river; waterfall,
cataract, -fåra 9 f, bed of a river.
-hTirfvel, tw. whiri.pooi. -ma, v,
n» to stream, to flow. — till, to run
in crowds, to concur. — of ver , to
overrun, to overstream. —ming^ m.
a kind of small herring, Swedish an-
chovy, —vatten, W. river-water.
'Stubb, m, a quilted petticoat ; stubble ;
stump of a tail, —a, V. a. to dock.
-e, m. stump, stub, -gärde, n.
-åker, m, mowed field, -ig, a.
curtailed, docked, bobtailed. -SVaiES^?
m. dock; docked horse or dog; bob»
tail. -SVansig, a. curtailed, docked.
Stuck, Stuckatur, m, stuck.
Stad|!eiit, m, student. -ent4if, n.
college-life. -ent-rOS, f. scarlet lych-
nis, Bristol nonesuch. — era^ V. a, &
n» to study, to prosecute one's studies.
— på, to meditate upon. -Crad, a.
learned, scholar, -erkammare, m,
study, -ium, «. study, studier,
pi. studies, literature.
Studs, m. bound , rebound, -a, i?. n.
to bound, to rebound , to start back ;
to hesitate, —are, m, rifled gun;
table-elook; beau, cozoomb.
Stuf, m. remnant.
Stuit, m. piece of oro.
Stuf va, V, a, to stew ; T, to stow. —
upp, to stow ; to trim up, to dress up.
Stuga, Stufra, f, room, apartment;
hut, cottage. Iblade.
Stukat, m. poniard with a triangular
Stulta, V. n. to hobble.
Stum, a. dumb, mute, speechless, silent.
stumma synder, unnatural ains.
—het, f, dumbnessj muteness.
Stump, m. stump, end, bit. —ft, f,
chicken, -ig, a. short, ttnbby.
Stnndj m, hour; while, moment. €T^
Styggelse
liten -, a little while, pä stunden,
nu pä stunden, this moment, lediga
stunder, pl. leisure, -ligen, ad.
every moment. -OKI, ad. someti-
mes. —tals, ad. at times, now and
then.
Stup, ad, pä -, tilted, -a, v. n, to
fall. — , V. a. to tilt ; to scourge with
rods, -ad, ad. sloping, -niug, f,
falling, -stok, m. block.
Stursk , a. haughty, saucy, refractory,
untractable. —het, f. haughtiness,
obstinacy, stubbornness.
Stuss, m. prosteriors; buttocks. — beilj
Ql. coccyx. [the buttocks.
Stut, m. bullock; bang with a rod on
Stuteri, n. stud.
Stybb, m. Stybbe, n. coal-dust.
Stycka, v. a. to cut in pieces; to se-
ver, to dismember.
Stycklle, n. piece, part; lump; frag-
meut; section; picture, piece, plane;
piece, air? lace; piece of ordnance,
cannon, gun. ett — härifrån, a
little distance from hence, i många
stycken, in many respects. — ebl'Uk,
n. gun-foundery. — CgodS, n. piece-
goods. — ekula, f. cannon-ball, bullet.
-eport, m. port-hole, -tpropp, m.
tampion, tampkin. — CSkott, n. can-
non-shot, -gjutare, m. cannon-
founder. — junkare, m. cannonier.
— rensare, m. maulkin, drag, spungo.
—tals, —vis, ad. piecemeal, piece by
piece, -vagn, 771. gun-carriage.
Styf, a. stiff, inflexible ; strong, -bent,
a. stifcl egged, —bet, f. stiffness ; in-
flexibility , obstinacy. — munt, a.
hard-mouthed. — ua, V. n. to grow
stiff, to stiffen, -slnt, a. stubborn.
— stnthet, f. stubbornness. — t, ad.
stllfly, strongly ; hard.
Styfiibarn, w. step- child, -broder,
m. step . brother, -moder, f. step-
mother, —morsviol, f. pansy. ,
Styfver, ?n. stiver.
Stygg, a. ugly; bad, wicked, foul;
waggish; dirty, filthy, naughty. — aS
vid, V, d. to abominate, -else, f.
abhorrence , aversion , abomination.
Stygghet
Stång
227
— het^ f. ugUuess; wickedness ; naught*
iness.
6tylta, f. stiic.
StymtnclsO) /. indication, incitement.
Stympa^ v. a, to mutilate, to curtail,
to aborten, -re, m. a good for noth-
ing fellow, fimbler.
Styng, s. Stkng.
Styr, hålla - på, to restrain, to check,
to keep within bounds, hålla sig i — ,
to be quiet. — ftj V. tto to steer; to
govern, to direct, to guide, to manage ;
to rule, to control, to reign, to sway ;
to moderate. — våld med våld, to
repel force by force. — eig , to go-
vern one's self. — bord, n. star-board.
-bordSYakt, m. starboard - watch.
— e, n. helm, rudder, -else, f. go-
vernment, direction, management, guid-
ance, administration. — esm&n, 772.
chief, ruler, commander, governor, lea-
der, manager, guide, director, —mail,
m. mate, -manskonst, f, pilotage,
navigation, -pinne, m. tiller, -sel,
m. government, command, awe.
Styrk||a, f. vigour, strength, might,
energy; support, comfort; force. — ,
V, a, to strengthen, to enforce, to con-
firm, to invigorate, to abet, to com-
fort, styrkande medel, restorativ*;.
-dryck, m, refreshing drink, cordial.
Slå, V, n. to stand, to stay ; to be stiff,
to be straight; to stand, to last; to
become, to suit; to suffer, to endure.
låta — , to let alone,, to leave, det
står ej att undvika, there is no
avoiding it. — puff en , to stand the
shock. — af sig , to pall , to grow
insipid. — &i, to stand, to last; to
assist. — efter, to compass, to covet;
to be inferior; to be set aside, lata
— efter, to postpone. — emot, to
lean against, to be against, to be op-
posite to; to resist, to oppose; to
witlistand. — fast, to stand fast, to
persist, to persevere; to hold good.
— fram, to jut, to stand out. — för,
to answer for, to stand to; to camp
before; to fill up the place. — hos,
to stand by, to be about, to be in
one's power. - väl hos någon, to
be in one's favour. — igen, to be
shut, to keep shut. — ihop, to stand
together, to be joined. — inne, to
stand within. — på, to stand on,
upon ; to point to ; to insist upon. —
på sig, to stand one's ground. — till,
to stand, to be. huru står det till ?
how do you do? - under, to stand
under; to be under the command of.
— "^PP f to stand up, to rise. — ur,
to rise from. — ut, to jut, to stand
out, to swell ; to hold out, to bear. —
ute, to be put out. — vid, to stand by,
to stand at; to stand to. — öfver,
to be over; to overflow. — sig bra,
to be in good circumstances. — sig
trött, to stand till one is tired, -eude,
n. standing; erection.
Stål, w. steel, -arbete, n. steelwork.
-bakad, a. doughbaked. -^äder,
771. Steel-spring, -handske, m. gf>unt-
let. -kula, f, steel, martial ball.
-penna, /". steel -pen. -stick, 71-
steel-engraving, -stickare, 771. steel-
engraver, -sätta, V. a. to steel.
-tråd, 771. iron-wire. -Yatten, n,
chalybeate- water.
Stånd, 71. stand, station; state, stalk;
condition, situation; state, quality,
class, rank; order, state; booth, stall.
hålla — , to make a stand , to post
one's self, vara i — att, to be able
to. sätta i — , to put in order, af
— , of high rank, få laga — på, to
legalize a po?session. —a, V. n. to
stand. — aktig", a. steadfast, con^
stant, firm ; resolute, -aktighct, f,
steadfastness, constancy, firmness, re-
solution, perseverance. — andC, a.
standing, firm, stable, constant, —are,
771. T, stamen, -drabant, m, hal-
berdeer. -man , tti. a cut mane.
-penningar, w. pi. stall -money,
stallage, -qvartcr, n. camp pitched,
quarters, -punkt, m. station; point
of view, -rätt, m. martial court.
-SperSOn, m, person of quality.
-SSkilnad, m. difference of rank.
Stång, 77J. pole, staff, stake, bar, pearcl»;
16 •
228 Stångbedsel
T. topmast; bar; thill, beam; pearch;
pole. Jialla en stången, to be a
match for one. »bQtsel^ 71. curb-
bridle. — bönft^ ft climbing bean.
-häst 9 m, thill-horse. -Jem, n.
bar-iron. -jernshstmmare^ m. forge.
hammer. — kulu^ f, crossbar - shot.
-piska, /*. stiff hair-taii. -vindare,
m, T. stop-rope.
Stånga, V. o. -s, v. dé to gore.
Stänka, v. n, to pant, to puff and
blow. — , f. tankard.
Ståt, 97). state, pomp» show, magnifi-
cence, splendour, -hållare, m. go-
vernor; stadtholder. -hållarskap,
«. government, prefecture. -lio> ^t*
pompous, splendid, stately, magnificent,
sumptuous.
Stäcka, V, a. to clip, ta out.
Städ, n. anvil.
Städ||a, V. a. to put in order, to fit
up , to clear , to sweep. — sig , to
trim one's self. — d , a. neat , clean,
cultivated. — erska, f. chamber-maid,
sweeper. — i^f a. orderly, put in or-
der, neat, -ja, v. a, to farm; to
hire, to engage. — , 8, f. farm. — J6»
penning, —sel, m. earnest, instal-
ment, handsel.
Städse, ad, ever, always, continually.
Stäf« w. stem. — , V, a. to stem.
Stäfva, f. milkpail; T. grating.
Stake, n. ferry.
Stäkra, f. water-hemlook; hipshot.
Ställ, 72. a suit of ?ails.
Ställ[|a, V. a, to place, to set, to put,
to post, to plant , to station ; to con-
ceive; to deliver, to furnish; to ad-
dress. — ett UTf to set a watch. —
försätt to lay an ambush, to waylay.
— I ens liehag , to leave to one's
discretion. — till, to manage, to re-
gulate. — tillbaka, to put back. —
sig, to place one's self; to behave;
to feign, to affect. — sig emot, to
place one's self over against; to lean
against. — sig in hos en, to endear
one's self to one. -clrkel, m. wing-
compasses, — e, 7i. place, stead, room,
spot; passage. ]på stället g directly,
Stöda
immediately, i - för, instead of.
vara i - för en annan, to supply
one's place, -företrädare, m. re-
presentetive, proxy, -ning, f, po-
Sture, position, situation, attitude;
scaffold, stage; easel. — Sten, m,
rockstone, furnace- ston 3.
Stäm|{ma, f, voice, tune, song; part;
key; voice, vote; family, stock ; meet-
ing; strangury. -, v. a, to tune; to
convoke ; to summon, to cite, to call ;
to appoint ; to dam, to stop, to stanch.
— , V. n, to tune, to be accordant.
-mare, m, tuner, -gaffel « m.
tuning-fork, -hammare, m, tuning-
hammer, tuning. key. —ning, jf. ci-
tation, summons; warrant; tuning.
Stämpllel, 771. stamp, die; stamp, mark,
coinage, -elafgift, m, stamp-duty.
-elmästare, m. stamper, -elpap-
per, n. stamped paper, —la, V, a.
& 74. to Stamp, to mark; to plot, to
contrive, -lare, m, stamper; con-
triver, conspirator, -ling, f. stamp,
ing, marking; machination, plot, cabal.
Ständer, pi, af Stånd, estates, st».
tas. rikets — , tho states of th^ realip.
Ständig, a« continual, perpetual, con-
stant, incessant.
Stänglla, V, a. to shut, to close, to
enclose, to hedge in, to fence, to hem
in, to block up; to stop. — för, to
shut up, to bolt before. — igen, to
shut, to stop. — sig inne, to shut
one's self up. -^ omkring, to fence
round. — S©1, n, bap, bolt, hedge,
fence; obstacle, gate.
Stängel, m, stalk, stem; bar.
Stänk, n. sprinkle, plash, -a, v, a,
& n, to sprinkle, to scatter. — borste,
m, sprinkling * brush, -elsekar, 71.
holy-water-pot.
Stärkjja, v, a, to strengthen, to corro-
borate, to comfort; to confirm, to for-
tify ; to encourage ; to starch, —else,
f. starch, hid — , blue glaso.
Stätta, f, stile.
stöd , 71. prop ; stay , support , suppor-
ter, post, i — deraf, by virtue there-
of, —a, — Ja^ V. Ö. to prop, to support,
StölVare
to stay, to lean. - 8ig emot , to
lean againsl.. -> sig pd, to lean on;
to rest upon. - sig vid, to rely
upon.
St of vare, m. beagle, fleet-hound.
Stöfvel, m. boot, -block, w. ^boot-
trees, -kuekt, m. jack, -krok,
Wi. boot-hook, -skaft , n. leg of a
boot, -stropp, m. boot-strap.
Stok, n. rummage, bustle, —ft, V. a.
to rummage, to stir.
Stold, m. theft.
Stöna, v.n. to groan.
Stöp, n. snow and ioe mixed with
water, sludge.
StÖplIa, V. a. to to oast , to found ; to
steep. -, V. n. to soak, to sink. —
s'ddf to steep corn. — IJUS, n. dipt
candle, -slef, f, casting-ladle.
Stör, m. stake ; sturgeon (fish), -a, V.
a. to pole.
Störa, V, a, to disturb, to InteiTupt.
StÖrtlJa, V. a. to precipitate, to oast
down; to ruin one. — , v. n, to fall
down, —sjö , m. heavy sea , poop-
ing sea.
Stöt, m. thrust, push, knock, shock,
concussion, blow, —a, v, a. & n. to
thrust, to push, to shook; to pound,
to beat, to hit , to jolt ; to recoil ; to
strike back ; * to shock , to offend , to
affront, to disgust. - i trumpet, to
sound the trumpet. — ned, to push
down, to ram down, to batter down.
- om, to beat again. - omkull, to
push down. — pd , to push on , to
hit against; to jog; to fall in with;
to strike upon; to incline to; to be
somewhat; to savour of. — till, to
join : to border upon, to confine upon,
to join ; to push, to jog. — tillbaka,
to push back. — upp, to push open.
- Ut, to thrust out, to push out. —
sig, V. r. to hurt one's self. — sig pd,
- sig vid, - sig öfver, to take offence
at, to be shocked at. —ande, a, shock»
ing, offending, disgusting. -as, V,
d. to be thrusting; to be butting at
one another, —el, m. pestle, laramer,
pounder, beater, -esten, m. hill of
Supvisa 229
scandal, -skålar, m, pi, T, battens.
-t, a. offended, nettled (at), -taija,
f. rolling tackle.
Stötta, f. shore, prop, stay, stancheon.
Subilaltern, m. inferior. -Ordinera,
V. a. to subordinate, -skribera, V.
a. to subscribe, -stituera, V. a.
to substitute, —til, a. subtle, fine.
-trail era, v. a. to subtract.
Suck, m. sigh, groan, —a, v. n, to
sigh, to groan, —an, f. —ande, n,
sighs, sighing.
Sudd, m. clout, rubber, -a, v. a. to
daub, to stain, to soil. - ut, — of-
ver, to blot out, to efface, -are, m,
dauber. -Qrl, n, soiling, sluttery.
-igj a. dauby, sluggish.
Suinör, m. prompter, blower.
Sng, m. sucker, -a, v. a. to suck,
to soak. —are, m. remora, sea>
lamprey, -papper, W. blotting pa-
per, —pump, m. aspiring pump.
-rör, n. absorbent vessel, -ympa,
V. a. T, to ablactate, to inarch.
Sugga, f, sow.
Sula, f. sole. -, V. a. to sole.
Sumak, m. sumach.
Summjla, f. sum. i en -, to sum up
all, shortly, -arlsk , a. summary.
-era, v. a. to sum.
Sump, m. pool, slough, swamp ; grounds
basin; cauf. — ig", «. marshy, moo
rish, swampy, oozy, wet. -fghet, f.
ooziness, moistness. (Sound,
Sund, n. strait, sound. Sundet, the
Sund, a. wholesome, healthful; sound,
healthy. —het, f. wholesomeness ;
soundness , healthfulness. — hetsbc-
tyg, n. certificate of health. -hetS-
lära, f. dietetics.
Sunnan, ad, from the south, -vä-
der, n. south-wind.
Sup, m. dram, draught, -a, V. a. to
drink; to sup. — anmat, m. spoon»
meat, —are, — ut, m. drunkard,
fuddle-cap. -broder, m. pot -com-
panion. — Ig, a. bibacious. —lag,
-sällskap, n. drinking-match. -lul-
la, f. di inking. gossip, -yisa^ f,
armkiu^'sous, catch.
230
Supp
Snpp^ m. agaric.
SupplIIeaBt, m, substitute, -icera,
V. n. to petition, —iky 972. petition,
supplication.
Supponera^ v. cu to suppose.
Sur^ a. acid, sour ; sour, sullen. — vtd,
green wood, dterci hen, sore legs.
tura ögon, running eyes, sore eyes.
-bent; a. having core legs, -ferniun,
7». weU, mineral-water, -deg, W.
leaven. -jäs6!lly a. leavened, soured
by fermentation, —kålj w». sourkrout.
-mnlen, a. sullen, crabby. •-HB,
V. n, to turn sour. — stek, m. beef
steeped in vinegar and roasted. — äpld^
fl. crab. -Ögd} a, blear-eyed.
Snrr, n. humming, whistling, —ft, V,
71. ék CL, to hum, to bur, to murmur;
T» to lash, -are, m, reveller, rioter.
-ing, A T. lashing.
SaS, n, rustling, whistling, buzzing, —a,
V. 71. to whistle, to rustld, to purl, to
buzz.
Sutare, m. tench. [to swab.
Svabb, m. swab, firebrasb. -1©, v, a.
Svalla, V. a. to match, to smoke with
brimstone.
Svaf?el, n. brimstone, sulphur, -aktig,
a. sulphureous, -biommä, f. flowers
of sulphur, —forott, n. briraatoae-
plt. —bruk, 71. sulphur-work, -bllll-
den, a. sulphuric, sulphurate. — jord,
f, sulphureous earth. — kis, m, pyrites.
-sticka, f. match, -syra , f, sui-
phurio acid. — Syrad , a. sulphated.
—ånga, f. sulphureous vapour.
Svag, a. weak, infirm, feeble, frail;
slender. SVagt vin, small wine.
-dricka^. 72. small beer, -ket, f.
weakness, iniirmity, feeblenesa, frailty,
frailness, imbecility, -lietssynd, f,
venial sin. — slnt, d. weak of mind.
^synt, a. dim-sighted, -syntliet,
f, myopy.
Svaja, V. n» to tend ; to float.
Sval, a. cool, fresh, -a, V. a. to
cool, to allay. — ka, v. a. to cool,
to refresh, to allay. — ka , f, cool-
Hess, coorU -kedryck, m. refreshing
drink, -na, V, n, to cool, to grow cool.
Bvarthafre
Svallla, f. swallow. -1^0, 71. swallow*»
nest, -stjärt, no T, dovetail. -Ört,
f, celandine.
SvalO, m, €nti7 to a cellar. Itony.
Svalg, 7». swallow, thp)at; gulf; glut-
Svall, 71. swell of the s^a, overflowing ;
agitation, flush, -a, V, 71. to swell;
to flush, —is, 7W. ice congealed by
the swelling of the water, —kött, n.
proudflesh. -våg, f. surge, a swell»
ing sea.
Svamp, m, mushroom, toadstool ; sponge,
epunge. —a sig, V. r. to grow spongy.
-aktig, a. spongy, -ig, a. spongy.
-ighet, fr sponginess. -korali, m,
alcyonium. -steckel^ m, cynips,
gall-fly.
Svan, m. swan, -dnn, n, awandown.
— esårag, m, swan's sonj, death-song,
dying strains. — hals, m» swan/s neck ;
crane-neck (of a coach).
Svang, ad. yd i -, to be in vogue.
Svank, m, bend; incurvation, -rem,
f. girdle-leather, -ryggig, a. dale-
backed.
Sv£ns, m, tail, -rem, f. crupper.
— skriaf, 771. breechpln, flange.
Svar, 71, answer, reply, plea, std till
svars, to be accountable, —a, v. n.
to answer, to reply. — för rätta, to
plead. — €7not, to answer to; to be
opposite to '^ to be equal to. —ande,
m. defendant. -Omål, 72. defence,
plea, the defendant's reply. -SgOd,
a. warranted good. -slÖS, a, at a
loss for an answer, nonplussed. — S*
skrift, f. plea, the defendant's an-
swer.
S?arf|jva, v. a, to turn, -vare, m,
turner. -jern, 71. turner's chisel.
-konst, f. art of turning. -Skifva,
f, potter's wheel, -stol, 772. lathe;
turnbenchi
Svart, a. black, visa - på hvitt,
to show it under black and white.
-a, f. mackerel, black waterhen.
-aktig, a, blackish, -bagge, tt».
hister. -bleck, 72. beaten iron-plate.
-brnn, a. black-brown, -grå, a.
dark-gray, -gul, a. tawny, -hafre*
Svarthet
Svårbrukad 231
f, black -oats. -hot^ f. blackness.
—konst) f. the black art; mezzo-
tinto. —konstnär, in. necromancer.
-krita, f. black chaik. -kummin,
m. gith. -lagd, a. swarthy, dusky.
-lasse, 7W. dung.hunter. -lett, a.
swarthy, dark of complexion, blackish.
-mylla, f, biack-mouid. -myra, f,
ant, pismire. — na, V. n, to blacken,
to grow black, -nacke, m, redstart
(bird), -sjnk, a. jealous, -sjuka,
f, jealousy. — smide, n. blacksmith's
work, -soppa, f, -sad, n, broth
made of the blood of geese, —trä,
n. ebony.
Svassa, v. n. to vaunt, to boast, to
swagger. — nd©, a. bombastic, fustian.
Sveda, f, pain, smart.
Sveda, v, a, to singe, to scorch.
Svedlija, v. a. to set a tract of a fo-
rest on fire in order to sow in the
ashes. -, 8. f. -jeland, n. wood-
land cleared of trees by setting them
on fire. — jorn, n. burning-iron.
Svek, n. guile, deceit, cheat.
Sven, m. swain, youth : page. —barn.
n. a man child. — doni, m. chastity,
pudicity. — klftSS, m. the third class
of the Swedish noblemen, gentry.
Sveplla, V, a. to wrap, to shroud. - lik,
to shroud a corps, -duk, m. -kläde,
71, shroud. — e, n. envelop, cover ; in-
volucre. — sak, f. pretext to quarrel.
Svessa, svetsa, v, a. to weld.
Svett, m. sweat, perspiration, transpi-
ration; moisture, sweat, —as, V. d.
to sweat, to perspire, —bad, n. va-
pour-bath, hot bath; sweating -house.
taga sig ett -, to take a sweating.
-badd, n. sweat, sweating, -drif-
vande, a. sudorific, -dryck, m.
sudorific potion, -duki, m. pocket-
handkerchief, —hål, -rör, n. pore.
-ig", a. sweaty, -ning, f. sweat-
ing, sweat. (-hål, n. spigot-hole.
Svicklia, f. spigot, -borr, m, gimlet.
Svickla, f. clock (of a stocking).
Svida, V. 92. to smart, to pain.
Sviga, ad. gifva -, to yield, to give
way, to flincho
Svigt, m. vibration, balancing; flexl.
bility, suppleness, gifva — , to swag.
—a, V. n. to shake, to totter; to bend.
— , V. a, to balance; T. to swifter»
svigtad mesan, T. balanced mizen.
-ning, f. bending, yielding; SP. cat-
harping.
Svika, V. a. to disappoint, to deceive,
to balk. -, V. n. to fail, to flinch from.
Svim[|ma, v. n. to swoon, to faint.
—ning, f, swoon, swooning.
Svin, W. swine, hog, sow. — afvcl, 771.
breed of hogs, -aktlg, a. swinish,
hoggish, -aktlghet, f. -eri, n.
swinishness, filthiness. — borstj, 771,
bristle, -herde, m. swine-herd. -hOj
m. hog's trough, -hund, m, rascal.
-has, n. piejsty. -ister, n, hog's
seam, -molla, f. goosefoot. -»-rOt,
f. viper's grass, -rygg, m. griskin^
chine of pork. -Stek, f» roast pork.
-stia, f, pigsty, -sylta ^ /. pick.
led pork.
Svindel, m. swimming of the hta^
giddiness, dizziness.
Svindla, v. n, to be dizzy.
Svinga, v. a, to swing, to toss. — 8ig
upp , to soar up ; to raise one's self,
Svingel, m. fescue-grass, wild oats.
Svinka, v. n. to wriggle, to waver, to
wa ve.
Svinna, v. n. to disappear, to vanish.
Svirra, v, n. to revel, to rake.
Sviskon, n. dried plum, pnme.
Svit, m. suit.
Svordom, m. swearing,^ cursing,
Svull||en, a. swelled, -na, v. n. to
swell.
Svnlst, m. Svullnad, f. tumour,
swelling. — ig, a, bombastio, fustian.'
-ighet, f, bombast.
Svåger, m, brother in !aw. -lag,
-Skap, 71. affinity, relation by mar-
Svål, m. sward. [riage.
Svår, a. difficult, hard, arduous; big,
great; heavy, weighty; severe, ha
svart för att fatta, to be dull of
comprehension, svdrt om tid, scarce
of time, —a, cul'. very, vehemently;
bitterly. - n'A, vastly rich. -t»rn?£ad^
2S2
SvSrhet
Synpunkt
a, hard to till, -hetj f, heaviness,
greatness, enormity, hardness. — ighet,
f. difficulty, distress, hardship, göra
svårigheter t to start or to make
difficulties, med svårigheter, nar-
rowly. -ligen, ad, difficultly, hardly,
sorely. — modigj a, raelanoholic, sad.
-modighet; f, melancholy, anxiety,
anguish.
Svai'va, V. n, to hover, to float, to
fluctuate, to flutter, to soar. — i fara,
to be in danger. — på målet, to
speak vrith- a faltering accent, det
sväfvar mig på tungan, I have it
at my tongue's end.
Svägerska, f. sister in law.
Svälj!|a, v. a. to swallow, to gorge.
-fisk, m. fish of prey.
Svälla, V. n, to swell, to rise, to bloat,
to grow turgid.
Svält, m. hunger , want of food, -a,
V. n, & a. to starve, to abstain from
food, — ihjäl, to starve to death.
Sväng, m, vibration; wheeling, -a,
V. a, to brandish, to wave, to wheel,
to swing. — sig om, to turn about.
— , V, n, to play to and fro, to vi-
brate; to turn; T. to wheel about,
to Kiake evolutions, —are, w. 8%ving.
wheel; pendulum. . — bro, f. turn,
bridge, —el, W. lever; swing, bar.
-bjul, n. swing. wheel, -ning, f,
brandishing, vibration, waving; wheel»
ing, turn; turning about.
Svärljdotter, f, daughter in law. -fa-
der, m. father in law. -föräldrar,
pi, father and mother in law. -mO-
der, f, mother in law. -SOn, m,
aon in law.
Svärd, n. sword; T, leeboard, sword.
-fejare, äI. sword -cutler, ^flsk,
m. sword-fish, -lilja, f. flag-flower.
-ssida, f. the male line, -sägg,
m. edge of the sword.
Svärja, v. a, <fe n. to swear. - falskt,
to forswear, to mainswear. — sig men,
to forswear one's self.
Svärm, m. »warm, flight; crowd, '-a,
V. W. to swarm; to riot; to fancy, to
extravagata. — omkring, to rove about.
—are, m, fanatic, visionary; revelleff
rover; rioter; cracker, squib. -6rl,
n» fanatism, revery. -^Isk, a, enthu-
siastic, romantic, dreaming.
Svärta, f. blackness, blacking; T. ink;
black-duck. — , v. a. to blacken. -Ilde,
n, blackening; •defamation.
Sy, V. a, to sew. " slätsöm, to do
plainwork. —arbete, n. needlework.
-båge, m. sewing-frame, -don, n,
sewing - implements, —dyna, f, pin-
cushion, — flicka, f. seamstress. — nia»
skin, m, sewing-machine, —nål, f,
needle. -|«ing, m. work-bag. -ring,
m, thimble, sewing-ring.
Syd, 7». south, -frukt, f. fruit of
the south, —lig, a. southerly, sou
them. -OSt, m, south-east. -VCSt,
m, south-west, -vind, m. south
wind.
Syft||a, V, n. to aim. ■* pd, to aim
at; to refer to. -6, -ekorn, n
sight. — emål, n» aim.
Syl, m. awl. -ört, f. awlwort.
Sylf, f. sylph,
Syll, m. sill, gronndseli ground-plate.
Sylt, fl. (-saker, pi,) preserves, fruitÉ
preserved in sugar, -a, v. a. tc
pickle, to preserve» — , f, tripe ; brawn
•^fötter, m. peuitoes. -^mångelska,
f. tripe-woman.
Sympati, f, sympathy, fellow • feeling»
-sera, V, n. to sympathize.
Syn, f, eyesight, vision; face; vision,
apparition ; sight j survey, för syns
skull, to save appearances, —ft, Vé a.
to survey, to view, to examine, —åndö,
n. —ing, f, visitation, view* -as,
V» d, to appear, to seeiq. vilja -j,
to want to appear, —axel, m, optie
axis., —bar, a. visible, appar£int,
conspicuous, evident. — barhety f..
visibleness. -edom, 772. declaration
of surveyor, -emän,i>2. m^ surveyors.
— erätt, n. surveying-court, committee
of surveyors, -glas ,• «. spy,, glass,
optic glass, -lerets, m, »horizon.
-lig, a. visible, apparent, -llghet,
f, visibility, visibleness. -nerf, m,
optio n«rve. -pnokt, m. point ofi
Synvilla
view. -Tillä, f, false show; optic
illusion, -vinkel, f, optic angle.
Sj'nagOga, f. synagogue.
Synd, f. Bin. -a, v. n, to sin, to
trespass, -abekännelse, f. confes-
sion. — abOCk, m. scapegoat. — abt)t,
f. penance, -afall, w. the fall of
the first man. -aflod, W. deluge,
flood, -apenning, m. ni earned
pelf, -are, m. sinner. -4iregister,
n. register of sins. -CFSka, f. sin-
ner, -fri, -lös, a. sinless, -ig", a.
sinful, wicked, -offer, n, sinoffering.
Synnerljhet, f. particularity, i -, par-
ticularly, especially, -llg, 0>. singu-
lar, particular, special, —ligen, dd.
particularly, especially.
Syrj|a, f. acid, acidity, sourness, sharp-
ness; molstness; crudity; sorrel. — ,
V. a. to sovir, to leaven, —ande, W.
acid fermentation. — e, W. acid, —lig,
a. acetous, sourish. — llghet, /. sour-
ness, acetousness.
Syren, f. liiach.
Syrsa, f, cricket.
Syskon, n. brothers and sisters, -bam,
n. cousin -germ an.
Sysling, s. c. second-cousin.
Syss!|el, -la , f. business , task , occu-
pation; employment, function, office,
place, —la, V. n, to be busy, hafva
att -, to have to do. -lolos, a.
unemployed, idle, not busy. -lolOS»
het, f. leisure, idleness. — loman,
'm. proctor, attorney, manager. — lo-
sätta, V. a. to occupy, to busy. —
sig med, to employ one self about.
— en, to keep one busy, -to employ
one. — losättning, f. occupation,
business.
Syster, f. sister, -barn, n. the sister's
child, -dotter, f, niece, -llg, a.
sisterly. — SOn, m. nephew.
Så, ad, & c. so, thus, as; then. — att,
insomuch that, so that. — det, midd-
ling, tolerably. — här, thus. — icJce,
not so. — är det, so it is.
S&, V. a. to sow. -ende, n. -'dd,
wi. sowing. — ningsman, m. sower.
-nin^smaskin, m, driii-piougb.
Säckväf
233
Så, m. tul;.
Sad, n. broth.
Sådan, a. such, the like.
Sådlllg, a. chaffy, -or, f, pi. chaff.
Såg, f. saw. -a, t; a. to saw. -are,
W. sawer, sawyer, —arm, m. check
of a saw. -blad, n. blade of a saw.
-bock, m. Sawins-jack. -fisk, m.
saw-fish, —for mig, a. aawlike, ser-
rated, -qvarn , f. sawing - mill.
-snitt, m. saw-dust, -stekel, m.
saw-fly. -stock, m. a piece of tim-
ber to be sawn into boards. —Ställ-
ning, f. frame of a saw.
Sala, V. a. to sole.
Såljledes, -Innda, ad. thus, in thi?
mahner; consequently.
Sån, n. sieve, riddle, -fty v. a. to
riddle, to sift.
Såmedelst, ad. by that means.
Sång, 771. song, singing; hymn, —are,
m. singer, chanter, —bar, a. cant-
able, -bok, f. psalmbook. -erska,
f. singer, songstress. —fågel, m.
singing-bird, -lärare, m. singing-
master, -skola, f. singing - school.
— spel, W. lyric piece, melodrama, opera.
-stycke, n. air.
Såplla, f. soft soap, -aktig, a. soapy.
-bruk, n. soap-house, -bubbla, f.
soap - bubble. — gräs, 71. soap - wort.
-SJudare, m. soap-boiler.
Sår, n. wound; sore. — , a. sore, -ft,
V. a. to wound, to hurt. — ebot, m.
fine imposed upon one for an assault
and battery. — eniål, n. accusation
of assault and battery, -feber, m.
wound-fever, -ig, a. sore, -läkande,
a. vulnerary. — ua, v. n. to grow
sore, —vatten, n. arquebusade-water.
Sås, 7n, 8auce>
Såsom, c. as ; in quality of.
Sat, a. intimate, dear.
Sat, n. T. joint.
Sate, m. hay-cock.
Säck, m. sack, bag. —a, V. a. to put Into
a sack, to sack, —band, m. bag.
string. -bärare, m. sack -bearer,
-nål, m. packing-needle, -pipa, f.
bag-pipe. -Täf, m. s^ck-cioth.
234
Säd
Säd) f. com? seed, sperrfl. -•©) n,
sowing, seed.
Sädes||and, /„ sowing-time. -ax, n.
ear of corn. — fcasid, n, garbe, sheaf.
-bergning, f. com-harvest. -blåsa,
f, spermatio vessel, -bod, f, granary.
-brällTin, W. corn-brandy. -djur,
n, spermatic animalcule. — flytnillgj
/. pollution, gonorrhoea. — kråka, f,
rooko —kärl, W. spermatio vessel.
-mail^ m. sower, -mask, m. weevil,
calender - mite. —mått, n. com-
measure, -vind, m, loft, granary.
—Tätska, f. spermatio liquor, -åker,
m, cornfield, -arla, f, wagtail.
Säf, f, rush, clubrush. -Sparf, m.
reed-bunting. -starr, m. small carex.
Säflig, a. slow, mild, tame, alack.
Säfvenbom, m. savin.
SägiJa, v, a. to say, to toll, to speak ;
to signify, vare sagdt^ it may be,
let 80 be. pd sagdan dag, on the
day appointed. - sig vara, to pre-
tend to be. — sig sjelftf to follow
of course, låta — sig, to take ad-
vice, sä till sägande, as one may
say. det sages att, it is said that.
— efter, to speak after, to tell, to re-
peat. — för, to tell one. - förut,
to foretell, to predict. — om, to say
to , to say of; to say over again , to
repeat. — upp, to give warning.
—en, — B, 7?l. tradition, hearsay, story.
Säjare, m. hand (of a clock), -knäpp,
m. beat (of a clock or watch), -taila,
f. dial-plate.
Säker, a, sure, secure, certain; safe.
af - hand, from good hands, -het,
f. security, surety, assurance, safety.
ställa — , to give bail or security.
-hetslampa, f, safety-lamp, -hels-
yentil, m, safety-valve, -ligen,
—t, ad, surely, certainly, assuredly.
Sal, m. seal, seadog. -skiun , n.
sealskin. — Späck, n, sealblubber.
-tran, m. seai-oii.
Salg, Sälj, f, sallow, willow.
Säljiia, V. a, to sell, to vend, -re,
m. seller, -bar, a, vendible; venal,
to be sold, -ning, f. selling, sal^.
Sänknat
Sail, a. blessed, happy, -het, f. bUsS,!
happiness, felicity, blessedness.
Sälla sig, V. r. to associate, to join.*
Sällskap, n. company, society, party.
hälla nägon — , to bear or to keep
one company, g&ra nägon -, to ac-
company one. -skarl, m, compa-
nion, god —f. good company. — slik,
a. conversable, sociable, -slikhet, jf.
sociableness. -Stealer, m. private
theater.
Sälljlan, a. seldom, rarely, -sam, a.
strange, odd, singular, rare. — sann-
het, f, singularity, oddness , novelty.
— Synt, a. rare, seldom, extraordinary.
— synthet, f. rarity, seldomness.
Sälta, /. saltness.
Sältra, /. Sal trä, W. racket, bandy.
Sämja, f, concord, harmony, agreement,
union. — S, V, d. to agree.
Sämjjre, a. worse, poorer, meaner. — ,
ad, worse. — st, a. worst, meanest,
— , ad, worst.
Sämsk, m. shammy, ohamois-leathor.
-a, V. a. to dress chamois, -makaro,
fMo chamois-dresser. — sklnDjW. sham-
my leather.
Sandija, v, a, to send, to dispatch, to
depute, -ebref, n. letter, epistlo.
—©bud, 71. envoy, ambassador? mesJ-
senger. -ning, jf. sending, message-.
Säng, f. bed ; bedstead, gä till s'dngs,
to go to bed. -bolster, W. feather-
bed, -bräde, n. bedside, -dags,
ad, bedtime, —halm, m. bedstraw.
-kappa, f, valance, -lag, n. lying
with one. -lagare, m. bedfellow*
— leda, V, a. to accompany to bed.
—liggande, a. confined to one's bed,
bedrid. —mm, n. bedplace; bed-
chamber, -stolpe, m. bedpost.
-ställe, n, bedstead, -täcke, f.
bedcover, coverlet; counterpane, quilt.
-varmare, m. warming-pan.
Sänkjja, v, a. to sink, to plunge, to
immerge, to immerse ; to lower, — sig,
to sink, to slope down, -bly, -lod,
W, plummet, plumb, -ning, f, sink-
ing, sloping; shaft, -nät, «. Döt set
in water.
Sär
Sar, i -, s. sönder, åtskild, -de-
les 9 ad. especially , particularly.
—skild) a, separate, sundry, different,
another. — Skildt^ ad, separately,
by itself.
Sark, m. siuock, shift.
Säte, n. seat; residence; backside, fun-
dament; place; see. hafva - och
st'dmma^ to have seat and vote, -ri,
71. freehold, frankfee, absolute estate;
manor. — Sgård, m. country-seat,
manor-house, mansion.
Sätt) 71. manner, fashion, method, way,
wise, på — och vis, på visst -,
in a manner, in some measure, pd
alii — , every way. på intet — ,
nowise, på bästa -, to the best.
pd samma — , in like manner, pd
något -, any way.
Siittlja, V. a, to set , to put , to place ;
to fix, to appoint. - bort, to put
away ; to spend. — efter , to place
after; to neglect; to pursue, to go in
pursuit of. — emellan, to put be-
tween, to insert, to interpose; to sus-
tain a loss. — emot, to put against,
to oppose. — sig emot, to oppose.
— fram, to set forth, to present, to
propose. — ifrån sig , to set down.
— igen, to close, to shut. — ihopy
to set a quarrelling. — 171, to put in,
to put up ; to insert. - in penningar
i en kassa, to lodge money in a cash.
— ned, to set down. — sig ned, to
sit down ; to settle in a place. — om,
to set otherwise, to change; to trans-
plant; to set again. — till, to ap-
point, to put one to ; to bind one to ;
to spend ; to lose. — till alia segel,
to crowd on all the sails. — till-
baka, to put in its place again. —
under, to set under ; to sign. — upp,
to raise, to erect; to levy; to raise,
to draw up; to stake. — sig, to sit
down, to seat one's self, to place one's
self; to settle. - sig upp, to sit up.
— sig upp emot, to be refractory to,
to revolt. — Ut, to set out, to hang
out ; to express ; to hoist out ; to put
In pawn; to lodge; to fix, to appoint.
Sömn sjuk 235
- sig ut, to expose one's self. -
Öfuer, to put above, to set one over,
to place on« above. — sig öfoer, to
cross ov^yt; to scorn, not to mind,
-andc, n. -ning", f. setting, plant-
ing, disposition; composing, settling.
-arC<, m. compositor; T. rammer.
-bord, n. T. washboard, -bräde,
n. composing-board. — kolf, m. gun-
stick, -planta, f. plant to be trans-
planted.
Sockendag, m. working-day, week-day.
Söder, m. & ad. south, i -, toward
the south, -hafvet, n. the South-
sea, -länder, w. pi. the south
countries. — polen, m. the South-
Sodlig", Södra, a. southern. [pole.
SÖfva, V. a. to bring asleep, to lull
asleep. — nde, a. soporific, narcotic.
Söka, V. a. to seek, to search; to go
to see ; to sue for , to sue upon ; to
quest, sökt, far-fetched, maten söker
mig, the meat rises in my stomach.
— att, to endeavour to. - ihop, to
seek together. — sig om, to shift for
one's self. — upp, to find out, to
seek out. — ndo, m. seeker, candidate,
supplicant. — , n. seeking, quest, suing.
—re, m. seeker; probe.
SÖ1, n. lingering; sluttery; gluttony.
—a, V. n. to linger, to loiter; to gor-
mandise. — aktig", -ig", a. lingering,
dilatory, -are, — er, m. lingerer.
SÖl|la, V. a. - ned, to dirty, to soil,
to stain, —are , 771. a dirty fellow.
-ig, a. dirty, unclean, soiled.
SÖlja, f. buckle, harness-buckle.
Söm, m. seam, suture; sewing, —ma,
V. a. to sew. -merska, f. seam-
stress. (prick in the shoeing.
Söm, n. horse-naii. -sticka, V. a. to
Sömn, m. sleep, nap. gd i sömnen,
to walk in one's sleep. — aktlg", a.
sleepy, dull, drowsy, sluggish. — ak«
tigliet, f. sleepiness, -dryck, m,
sleepy potion. — gifyande, a. so-
poriferous, somniferous. — gångare,
771. somnamlDulist. — Ig, a, sleepy,
drowsy. — lÖS, a. sleepless, restless.
-löshet, f. want of sleep. -SJllk, a.
236 Sömsjuka
lethargic. -SJnka, f. lethargy, som-
nolence. —vandrare, m. somnam-
bulist. — yandring, f, somnambulism.
Söndag* 9 m. sunday. -bokstaf, m.
dominical letter.
Sönder, ad, asunder, in pieces, broke,
torn, tattered, i —, om — , separately,
at a time, ett i — , one at a time.
litet i — , a little at a time. — bru-
Sten, a. burst asunder, -brutcn,
a. broke, -brytning, f, breaking,
rupture, fracture, -dela, V. a, to
sever, to part, to anatomize, to divide.
—delning, /*. severing, division.
-gnida, -gnngga, v, a. to grind
small, to triturate, -klämma, V,
a. to squeeze in pieces, -slitning,
f. tearing , dilaceration. -sty€ka,
V. a. to cut in pieces , to dismember.
—taga, V. a, to take asunder, to dis-
join, to separate, to cut up.
SÖndr||a, v. a. to separate, to detach;
to disunite. — sig ifraUj to separate
fronr, to retire from, -ig", a. broken,
tattered, torn, -igbet, f, broken
state, tattered condition. -ing, f.
separation; disunion, schism.
Sörja, /. dirth, filth ; tutty (a. mineral).
Sörja, V. a. <& n, to mourn for, to be-
-wail, to regret; to wear mourning for
one; to grieve, to mourn. - för, to
take care of.
Sorpa, f, provender for the cattl» mixed
with water.
Sörpla, V. a. & n. to sup, to sip.
Söt, a. sweet; agreeable, fair; dear.
— sömn, sound sleep, -aktig, a.
sweetish, -aktighet, f, sweetish-
ness. -blomster, n. camomil. -6-
bröd, n, unleavened bread. -Iiet,
f, sweetness, -ig, a. unsound, -ma,
f. sweet, sweetness, delightfulness, plea-
santness, -na, V. n. to grow sweet.
-saker, f, pL sweet things, sweet-
meat. -SUr, a. sweet and sour.
-UUgOy m. & f. darling, sweet.
Taga
T.
Ta, s. Taga.
Tabell, f. table, -arisk^ a. tabuhr,
-verk, n. collection of statisticil
Tablatur, m. tablature. [tables.
Taburett, n. stol, taboret.
Tack, W. thank, thanks, -a, V, CU
to thank, ha en att — för något,
to owo a thing to one. — lÖS, ö.
thankless. -nämllg, a. grateful,
acceptable, pleasing. — Ofifer, n, thank.
offering, -sam, a. thankful, grateful.
-samhet, f. thankfulness, gratitude.
-sägelse, f. thanks-giving, thank.
Tackija, f, ewe; pig, ingot, block.
-bly, n. lead in pigs, -jern, n.
cast iron.
Tackllel, w. T. tackle. - och tag,
rigging, -la, V. a. to rig. -rlagO^
n, -ling, f» rigging.
Tadel, n, censure, blame, reproof, re*
prehension, -fri, a. blameless, irre-
prehensible. -sam, -sjuk, a. cen-
sorious, —sjuka, f. censoriousness.
-värd, a. blamable.
Tadla, V» a. to blame, to find fault
with, to censure, —re, TTl, censurer,
blamer.
Tafatt, a. unhandy, awkward, clumsy.
Taffel, m, table, -bly, W. sheet-lead.
-glas, n. plate-glass. -gOds, W.
boardland. -musik, m. table-music.
-penningar, m. pi. table- rent.
-sten, m. tabie-diamond. -täckare,
m. butler.
Tafla, f. table; slate; print, picture;
dial; target, mark.
Taflett, 771. corner-shelf.
Tafs, m. tuft; fishing-line.
Taft, n. taffety, lustring, -band, «.
taffety-riband.
T!lg, n. grasp, stroke, hold, pull, draw-
ing, touch, vara i taget Com fisk),
to bite, to swallow.
Tagp, Ta, v, a. to take, to seize, to
capture. - i försvar, to stand up
for. tag hit det, bring it here, this
Tagas
Taiga
237
way. — sig mat, to take food. — af,
V, a. to take off, to clear ; to pluck ;
to cut off; to draw one's picture. —
efter t to strive, to seize; to imitate.
— evwtf to resist, to oppose; to de-
fend one's self. — fast, to seize, to
catch, to fetch. — fatt, to overtake,
to outrun. — fram , to set forth, to
produce, to present, to bring forth.
— för, to take for ; to ask for. - för
sig, to take to one's self; to help
one's self. — i, to lay hold, to take.
— ifrån , to take from , to take off.
— igen , to take back again ; to find
out; to recall, to retract, to recant.
— ihop med en, to fall foul on one.
— in, to take in ; to take ; to put up.
— med sig, to take or to bring along
with. — ned, to take down, to reach
down. -^ om, -^ omkring, to era-
brace, to span, to take about ; to pass
over. — på, to toUch, to lay one's
hand on, to feel ; to take. — på att,
to begin. — på sig, to put on; to
take upon one's self. — till, to lay
hold of, to betake one's self to, —
till att, to begin. - undan, to re-
move, to put away, to take away ; to ex-
cept. — upp, to take up, to pick up ;
to raise; to take up (money); to un-
tie; to unfold; to open, to pick. —
upp till dans, to invite to a dance.
— sig upp, to recover, to improve.
— ur, to take out of. — ut, to take
eut. — ut si7i rätt, to take one's
due. — vid, to begin. — ilia vid
sig, to be alarmed, to take on. — åt
sig, to take to one's self. — öfver,
to take over. — sig, v. r. to recover,
to improve. —89 tas^ v. d» to con*
tend, to struggle, to quarrel.
Tagbnlt, m. T, ragbolt, springbolL
Tage), n. horse-hair, -lik, a, bristly.
—mask, m. hairworm, horse-worm.
Tagg, m. prickle, point ; tooth, taggar,
pi. emeroids, piles. — fisk, m. sun-fish.
-ig, a. prickly, full of sharp points.
Tagrätt, m. right to choose.
Tak, 71. roof ; ceiling; hip-roof, under
-, under cover, under shelter, -bjälke^ ,
m, beam, -dropp, n. dropping from
the roof; dropping from the ceiling.
-fot, m. eaves. -Iialm, m, thatch.
-lag, n. roof, roofing, -list, m.
cornice, -losta, f. wallbroniegrass.
-lägga, V, a, to roof, -panua, f.
tile, -resning, f, roofing, gable.
-ränna, f. gutter, -skiffer, w.
slate, -sparre, m. rafter, spar of a
roof, -spån, m. shingle, -sten,
m. slate, tile. -Stol, m. ridgelead.
-tegel, n. tile, -täckare, m.
tiler; slater; shingler; thatcher.
Taka, a. ind. - händer, depositary,
garnishee, sätta i - händer, to con-
sign, to deposit a thing with one.
Takt, m. time, measure, komma ur
takten, to break time, hålla -, to
keep time, -ik, f, tactics. -1ÖS, a.
having no tact, indiscreet, -loshet,
f. want of tact, -pinne, m, batoon.
-streck, w. bar.
Tal, n. speech, discourse, conversation,
talk; report; number, hålla ett -,
to make a speech, -a, v. a. & n. to
speak, to talk, to discourse; to make
a speech; to pload. — i en sak, to
plead a cause. - i vädret, to talk
in vain. - om, to tell, to relate, to talk
oyer, -på, to find fault with. -
till en, to speak to one. lagligen
tilltala — en, to inform against, to go
to law with. — öfver, to speak of,
to talk upon, —an, f, action at law.
förlora sin -, to be nonsuited, föra
— emot en, to plead against one.
-are, m. speaker, talker, -as vid,
V, d, to discourse together, -esätt,
n. way of speaking ; phrase, expression.
-för, a. eloquent, -gåfva, f, fa-
culty of speaking ; eloquence, -konst,
f» oratory, rhetoric.^ -1ÖS, a. innu-
merable, numberless, -man, 772. spea-
ker. — rik, a. numerous, large. — rik-
het^ /". number, numerosity, abun-
dance.^ -trängdhet, /. talkativeness.
— Öfning, f, exercise of speaking.
Talang, Talent, tw; talent, faculty.
Talar, m, robe.
Talg^ m. tallow, -a^ V» a« to taUoir.
238 Talghacka
-hacka^ f, titmouse, -ig, a, greasy.
-ljus, n. tallow-candle. — Oxe, w.
great titmouse, coal-mouse.
Taljlla, f, T, tackle, -elöpare, m.
tacklefall. »erep, W. laniards.
Talk, m, talc, -jord, /. magnesia.
Tall^ f. pine; deal, red or yellow deal.
-barr, n. pine- leaves, -bit, m.
pine-grossbeak. — kott, r«. fir-apple,
pine-cone.s — strnnt, m. young shoots
of pine, -trast, W. throstle. -YCd,
771. deal, firwood.
Tallrik, m, plate, -slickare, m.
parasite. (tameness.
Tarn, a, tame, domestic, -het, f.
Tambur, m. antiroom, lobby; tambour,
embroidering - frame. —major, m.
drum-major, —nål, f. embroidering,
needle. — SODl, m. embroidery.
Tamp, m, block, mass; rope-end.
Tand, f, tooth, få tänder , to breed
teeth, skära tänder ^ to grind the
teeth, fälla tänder, to shed one's
teeth, rycka ut en -, to draw a
tooth, —a , V. a, to jag , to dent.
-ad, a. toothed, dentated. -borste,
m. toothbrush, -feber, m, dentition-
feber. -fällning, f. shedding of
teeth. -gnislan, f, gnashing of
teeth, -grop, w. -hylsa, f. tooth-
hole, -gård, m. jaw-bone, -kött,
n. gum, jaw. — llikaro, W. dentist.
-lös, a. toothless, -ning, f. den-
tition, -petare, m, toothpicker.
-pulver, w. toothpowdfir. -sprjck-
ming, /. dentition, teething, -värk,
m. tooth-ache.
Tangljent, m, tangent; key. -era,
V. a. to touch.
Tank||e^ m. thought; opinion, mind.
hafva tankame tillsammana, to
have one's thoughts about one. i tan-
kame, without thought, efter min
— , in my opinion, — eblld, W, idea,
fancy. -OfÖljd, m. train of thoughts.
— ekraft, m. cogitative power, -full,
a. thoughtful, pensive , contemplative.
-fuUhet, f, pensiveness. -1ÖS, a.
thoughtless, unthinking, inconsiderate,
careless, -löshet, f, thougtlcssness.
Taskspeleri
-rik, a. rich in ideas, -slut, «.
syllogism. -Spridd, a. distracted,
absent, -spriddhct, f. distraction.
-spöke, 71. fancy, whim, fantom.
-streck, TZ. break, dash, mark of
Tant, f. aunt. [suspension.
Tapet, 771. tapestry, hanging, carpet.
-fabrik, f, tapestry • manufactory.
-sera, v. a, to hang with tapestry,
to paper; to carpet, -serare, 771.
paperhanger, upholsterer.
Tapp, 771. faucet; tap; tenon; handful,
bottle, wisp, -a, V, a. to draw, to
take from a cask. - hlod af ndgon,
to let one blood, to bleed one. — af,
to draw off, to bottle off. - t, —
på, to fill up, to decant. — på bu-
teljer, to bottle, -hål, 71. faucet-
hole; mortise, -tals, -Yis, ad. by
handfuls.
Tappa, V, a, to lose; to mortise, to
join with a mortise, gifva tappt',
to give out, to yield.
Tapper, a. valiant, brave, bold, cou-
rageous, -het, f, valour, bravery,
prowess.
TaptO, 771. tattoo, taptow, retreat.
Tara, f, tare.
Tarantel, ??i. tarantula,
Tarf, n. behoof, want, göra sitt -,
to ease nature , to do one's needs.
—lig, a. frugal, sparing, thrifty; or-
dinary , middling ; competent, -llg"
het, f. frugality, thriftiness, thrift.
-va, V. n, to want. -YOr, f. ph
wants, necessities, demands, necessaries.
Tatlif, 771. tariff.
Tarm, 77i. gut. -bråck, n. rupture
of the guts, hernia, —gikt, ra. gout
in the bowels, -hinna, f. perito-
neum, —käx, n. mesentery. — nuisk,
771. intestinal worm, —nät, n. caul.
-länna, f. dysentery, -sträng, 771^
gut-string, catgut. — säck, 7?l, peri-
toneum. — Yred, n, iliac passion,
miserere.
Tasklja, f. small bag, mail, pouch,
pocket, -bok, f. pccket-book. -kräf-
ta, f. punger. -Spelarc, 771. juggler.
-speleri, n. jugglery.
Tass
Tidebok
239
Tass, m. paw.
Tassla, v. n, to whisper, -re, to.
whisperer, tell-tale.
Tattare, m, gipsy. [yew.
Tax , m, baggerdog , terrier ; yewtree,
Taxlla, f, tax. -era, v. a. to assess,
to tax. — ering", f. taxation, assess-
Te, v. a, to show. Iment.
Té, n. tea. -bräde, n. tea-tray. -bu,
n. bohea. — dOSa , f. tea • canister.
-fat, n. saucer, -kanna, f. tea.
pot. -kopp, m. tea-cup. -sked, f.
tea.spoon. — Tatteil, n. tea-water.
Teater, m, theater, playhouse; stage.
-biljett, m, ticket, -direktör, m.
manager of a playhouse. — pjes, m.
-stycke, n. play, piece for the
stage.
Teckllen, n, sign, mark; sign, töcken,
hint, appearance, -entydare, m.
sooth-sayer, diviner, augur, —na, V, a,
to mark, to sign; to draw, to design,
to delineate; to sign. — Ut, to point
out, to distinguish by marks. — nare,
771. drawer, —ning, f. drawing , de«
signing.
Teg", 771. a distinct part of a cornfield
or meadow. — skyfte, n. abuttal.
Tegel, n. brick; tile, -bruk, 7i.
brick-kiln, tile-yard, -briinnare, m.
brickmaker, tiler. — forill, m. brick-
Sould, tileraould. -färg, m. tile-
colour. -jord, ^.brick-earth, -lada, f.
drying-house for bricks or tiles, —pan-
na, f. tile. -Slagare, m. briok-
moulder , tiler. — Sten , 771. brick.
-tak, n. tiled roof, -täckare, 771.
tiler, -ngn, 771. brick-kiln, tile-kiln.
Teknisk, a. technical.
Teleljfon, n. telephon. -graf, m, tele-
graph. — grafera, v. a, to telegraph,
to wire, —gram, 71. telegraphic dis-
patch, telegram, -skop, n. telescope.
Telning, f, shoot, young twig.
Temlig, temmelig, a. pretty, well
enough, tolerable. — en^ ad. pretty,
tolerably. — stor, pretty big. - väl,
well enough.
Tempel, ti, temple; 7. loom to make
figured stuffs on. -herre, m. knight
of the temple, templar.
Temperjlament, n. temper, constitu-
tion, temperament. — atur, 7?l. tem-
perature, —era, v. a. to temper.
Tempo, n. time, measure; movement.
Ten, 771. spindle; iron rod.
Teuakel, m. T. vi^orium.
Tendens, m. tendency.
Tenlika, f. stud, brass-nail.
Tenn, n. tin, pewter, -aska, f. tin.
ashes, calx of tin. -blad, -löf,
n. tin-leaf, -gjutare, 771. pewterer.
-gruf?a, f, stannary.
Tenor, 77i. tenor, -ist, 771. tenor-singer.
Teolog, 771. theologian, theologer. -i,
f. theology, divinity.
Teorlji, f, theory, -etlsk, Ö. theo.
retic, theoretical.
Teriac, m. theriaca, treacle.
Term, 77i. term, -in, 77i. term, stated
time, -inologi, /*. terminology.
Terpentin, 77i. turpentine.
Terrass, m. terrace.
Terrin, m. soup-dish, terrine, tureen.
Ters, 77i. tierce; tercet, third. -Ott,
Tes, 771. thesis. (771. trio.
Test, m. test; tuft of hair.
Testa||mente, 77. testament, legacy, will.
dö utan att göra -, to die intestate.
-mentariäk, a. testamentary. -men-
tera , v. a. to give by will , to be-
queath. — tOr, ttj. testator, divisor.
Testikel, 771. testicle, cod.
Text, 771. text, context ; words.
Thron, s. Tron.
Thy, c. because, i - fall, in such case.
Tia, f. a tenth; a ten.
T i bast, 771. raezereon, spurge-olive.
Tlcka, f. boletus.
Tid, 771. time, season, while, space, lei-
sure; monthly terms; age; T. tide.
med tiden, in timp. - efter annan,
from time to time." under tiden, mean-
while, meantime, i rattan — , in due
time, i — , i god — , betimes, t si-
nom — , at a convenient time, nu
föl tiden, now a days, gå ur ti-
den, to die. huru tids? at what
time? tids Tiog, early enough, -ebok.
240
Tidhvarf
f. chronicle, -ehvarf, n. period, aera,
epoch. — Clag", n. buggery, beastliness.
-ender, pi. tidings, news, -ig, c.
early, timely, soon; early, forward.
— död, premature death. — Igt, ad.
soon, early. — losa, f. meadow-saffron.
-mätare, m. chronometer, -niiig,
f, news, account; newspaper, gazette.
-ninsrsskrifvare, m, gazetteer.
-punkt, m. epoch, -rymd, m.
space of time, —räkning, f. chro-
nology. — sfoljd, f, succession of
time. — Sfordrif, n. pastime, diver-
sion, —skrift, f. periodical writing,
journal, —slängd, /". space of time,
duration. -SOrd, n. verb. -SplUan,
f. loss of time. — tals, ad, by inter-
vals, sometimes.
Tidt, ad. - och ofta, frequently, often.
Tiga, V. n. to be silent, to keep silence.
— med något, to conceal, to suppress
(a thing), -nde, a. silent. -, n.
silence, taciturnity.
Tigller, m. tiger, -rera, v. a. to
speckle, —rinna, f. tigress.
Tlgga, V. a. to beg, to ask alms» to
mendicate. gä och — , to go a-begging.
— om, to beg for. — sig till, to get
by begging. — raktig, a. beggarly.
-re, m. beggar, -rfogde, m. catch-
pole. — rkäring, f. beggar-woman.
-rmuuk, m. mendicant, -rordeu,
m. order of mendicant friars. — rpack,
n, beggarly crew. — rskrift, f, sup-
plication for alms. — rstaf, TW. beg-
gar's-staflf. 'bringa till -, to reduce
to beggary.
Tiggeri, n. beggary.
Tik, f. bitch.
TUJa, f. board, deal; golf; stag»?
Till, prp, & ad. to; tUl, untlU, at,
by ; more ; in regard of. — och med,
even, vara — , to exist, kröna en
— konung, to crown one king, som
han är — , as h^ deserves. — sjös,
by .ses. — fots, on foot. - s'dngs,
abedj inbetj. ' -bftka, ad. back, in
returo. — Ibiedja, V. a. to adore, to
worship. -bed.iande, n. adoration,
worship, -bedgausvard, a. ador-
Tillfyllestgora
able, -bedgare, m. adorer, admirer.
— behor, n. apparatus , appertenance.
-bjuda, V. a. to offer, -blanda,
V. a. to mix; to intermingle. — bom«
ma, V. a. to barricade, to ram up.
-bringa, v, a. to bring to, to get;
to spend, to pass. — tiden med nå'
got, to pass away time with, —bud,
n. offer, proposal; attempt, —bygga,
V. a. to build next, -byggnad, f.
additional building, -byta, - sig,
V. r. to get by barter, -böra, V. n.
to be fit, to become. — borlig, a.
due, proper. — borllgen, ad. duly,
properly, fitly, -dana, V. a. to form.
-daning, f, formation, fashion, -de-
la, V. a, to give one a share, to be-
stow; to distribute to. -delning,/".
bestowing, distribution, -draga Sig,
f. r. to happen, to come to pass,
-dragelse, f. event, occurrence.
—döma, V. a. to adjudge, to decree.
—ögna, V. a. to appropriate, to at-
tribute, to assign. — någon en bok,
to dedicate a book to one. — sig,
to claim, to arrogate to one's self, to
assume, -egnan, f. -egnande, n,
-Ognelse, f. claim, challenge, appro
priation; dedication, -erkänna, V.
a. to adjudge, -falla, t;, n. to de-
volve, to fall to. -flykt, m. refuge,
shelter, recourse, taga sin — till,
to have recourse to, to tak« shelter or
refuge in. -flyta, V. W. to flow to.
-fly tn ing, f. affluency. -foga^ V.
a. to add, to adjoin. — ondt , —
skada, to do one wrong or d^i^^ge.
—freds, ad. satisfied, content, easy,
quiet, ge sig — , to quiet one's self,
to acquiesce ; to have patience. — fced^»
ställa, V. a. to satisfy, to content,
to appease, -fredsställelse, f. con-
tentment, satisfaction, -frlskha,* V.
n. to recover, to mend, to grow better.
-frysa, v. n. to freeze, tillfrusen^
frozen up, frozen over, —fråga, v. a. to
interrogate, to ask. —frågan, f. in-
terrogation, inquiry , question, —fyl-
lest, ad. enough, sufficiently, fully,
completely, -fyllestgöra, V. a. to
Tillfyllestgörelse
satisfy, -fyllestgörelse, f, satis-
faction, atonement, expiation. —flillOj
n. occasion, opportunity, season, time,
leisure; acciilent. vid — , upon occa-
sion, nyttja — , to lay hold of an
opportunity, gt — till , to give an
opportunity to. — fälligT, a. casual,
accidental, fortuitous, occasional, ad-
ventitious, — fiillighet, f. accident,
chance, casualty, -fällif^tvis , ad.
accidentally, by accident, -föra, V. a,
to carry,» to bring, to conduce. — for-
©ne, ad, formerly, erenove, whilom,
before this, -forlitllg, a. to be
depended upon, true, trusty. — for-
litligren, ad. truly, faithfully, -for-
litli^'het, f. certainty, truth, -för-
ordna, v. a. to constitute, to ap-
point; to adjoin. -forSG Slg, V. T.
to trust to, to depend upon, -för-
Sigt, m. trust, reliance, -försel,
W. supply of provisions , conveyance.
—gift, m. pardon ; forgiveness, -gi f ra,
V. a, to forgive one, to pardon one a
thing, -gifyen, a. forgiven; affec-
tionate, attached. -gif veil het, f,
attachment, affection. -gjoi'd, a.
affected. -gOdogOra, V. a. to make
use of, to make useful, -grepp, n.
usurpation, seizure, attempt; encroach-
ment, -gripa, v. a. to seize, to
embezzle, -gå, V, n. to happen, to
come to pass, to be brought about.
ha att — , to have resource of. -gång,
771. access, avenue, passage ; stock, re-
source, expedient. -gänglig, a.
accessible, accostable. —görande,
n. aid, assistance, help. — Iiauda,
-hands, ad. at hand, ready, -hand-
la sig, V. r, to buy. -hjelp, m.
aid, assistance, help. — hopa, ad,
together, jointly, -hugga, V, a, to
rough-hew, to form, -håll, W. haunt,
abode, dwelling-place, ha sitt — , to
dwell, to stay, ha sitt -på, to
frequent. -llåUa, V. a. to keep one
to, to constrain. — en alt göra nd-
got, to make one do a thing, ^höra,
v. n, to belong to , to appertain to ;
to concern. — hÖrig, a. belonging to,
Swedish-English Diet,
Tillta.
241
relating to. -liorighct, f, property,
depyidency , appurtenance. —Kalla,
V, a, tpcaii, to summon, -kallande,
n. call, summons, -klippa, V. a. to
cut out. -klippning, f. cut, cut.
ting, -knyta, v. a. to tie, to knot.
-knäppa, v. a. to clasp up, to but-
ton up. -komma, v, n. to come
to ; to belong to , to be due , to be
owing to. -kommande, a. future,
to come, to be. — tider, time to
come, futurity, -kommelse, f. com^
ing. —kommen, a, come to; risen,
born, -komst, m. coming to, ac-
cession; origin, birth. — konstla, V.
a. to complicate, to embroil, to sub-
tilize, —kråka, f. greatest black wood-
pecker, -krångla, v. a. to entangle, to
perplex, -kännagifva, v. a. to mako
understand, to make known, to declare.
-känuagifvaudo, n, notification,
advice, declaration, —laga, V. a, to
prepare , to make ready , to dress , to
cook, -lika, ad. together, added to.
—lit, m, trust , reliance ; application,
recourse; dependence, —lita, V. a. to
apply to, to have recourse to. — lopp,
n. affluence; concourse, crowd, -ly»
danade, a. belonging to, appertaining
to. —låta, V. a. to permit, to allow,
to admit, to suffer, to let, to indulge.
— låtelse, f. permission, leave, license,
allowance. — låtlig, a. allowable;
allowed, permitted; lawful, —lägg,
n, addition, supplement, appendix.
—lägga, V. a. to add, to adjoin, to put
to. -läggning, f. addition, adjoin-
ing; exaggeration, —lämpa, V. a.
to apply. — lämpning, f. application.
-lämplig, a. applicable, -lämp-
li^^het, f. applicableness. -male,
n. charge, reproach, imputation. — ma-
ska, v.a. to mash, -mäskiiing, f.
mashing; mash,. malt-ground, —mäta,
V, a, to measure out to. -naniD, n,
surname.' -packa, v. a. to com-
press, to condense. — proppa, V. a,
to cork, —pynta, v. a. to adorn;
to dirty, to Boil , to put into a sad
condition. — ra , V. n. to roll, tQj
242
Tillreda
'MUvälla
tricWe. -reda, v, a. to prepare.
-redelse, -redlliUg, f. preparation,
preparative, -reds, ad. ready, done,
in order, -rustning', f. preparation;
equipping, -r J gj5-alägga , V. a. to
lay aside, -råda, V, a. to advise,
to counsel, -räcklig, a. sufficient.
-räkna 9 v, a, to impute, -räk-
nande^ n. imputation. -Sj ad. till,
until, -samnians, ad, together,
jointly, -sats, W. allay; adjection,
appendice; addition, insertion, supple-
ment, corollary; ingredient. — se. V, a.
to look after, to take care, -skansa,
V. a. — sig nägot, to usurp a thing,
to possess one's self of a thing, —ska-
pa, V. a. to form, to fashion, to shape.
-skapniug, f. formation, fashioning.
-skjuta, V. a, to contribute, to add.
—skott, n, contribution, addition;
2\ epiphysis. — skrift, f. address;
dedication. -Skrifva, V, a. to write
to one; to add, to insert; to ascribe,
to impute to. -skrufva, V. a. to
Hcrew up. -skynda, v, a, to occa-
sion, to cause, to create, to procure,
to bring on. -skyndan, -skyn-
delse, f, impulse, imitation , instiga-
tion, -skära, v, a. to cut out.
-skärning, /. cutting out, cut.
-sluta, V. a. to ahut, to close, -slå, v.a.
to close by striking; to assign, -släppa,
V. a. to furnish, to bestow. -Spetsa,
V, a, to point, -spärra, v, a. to
barricade, to stop. -Stoppa, V, a,
to stop up. -stunda, v. n. to ap-
proach, to draw near, to draw on, to
be at hand. -Stundande, a, next.
-styrka, v. a. to persuade to, to
advise, to move. -Styrkan, f. per-
suasion, suggestion. — sta, V. a. to own,
to confess, to acknowledge; to admit.
—stående, n. acknowledgment, con-
fession, —stånd, 71, state, condition,
case, »ituation; permission, leava, li-
cense, —slädes, ad. present, at hand,
by. vara — vid, to be present at,
to assist at. -Städja, v. a. to per-
mit, to allow, -ställa, V, a. to
d^Iivefi to rfmit; U Arrange, to bring
about, to raise; to plot, to contrlTO.
— en nägot, to deliver a thing to
one. — ställare, m. ordainer; ma«
chinrtor, plotter, author, instigator.
—ställning, f. disposition, prepara-
tives ; ordinatioD , order ; machination,
contrivance, intrigue. —Ständig, a,
due, belonging to. -Stänga, V, a,
to shut up, to atop up. — StÖt, Wl.
accident, accession. — Stota, V. 71. to
occur, to concur; to arrive, to happen ;
to join to, to border upon. -Svärja,
V. a. to swear to. — Syn, f. inspec-
tion, superintendence, oversight, -säga,
V. a. to give notice , to announce , to
tell , to notify , to bid , to enjoin ; to
promise; to allow. -sägelsö, /l
advertisement, notification, order, sum-
mons; iixjunction. — säuda, V. a. to
send to. -sätta, V, d. to constitute,
to create, to appoint, to nominate; to
adjoin, to insert; to spend, to loee,
to invest, to set up. -sättning, f.
adjoining, addition, adjection; consti-
tuting, investing, nomination ; creation.
-tag, n. attempt ; offer, -taga, v,
72. & a. to increase, to improve, to
advance, —tagande , 71. increasing,
improvement. — tagsen, a. enter-
prising, bold, daring; impudent. — tag-
senhet, /". enterprising spirit, assu*
ranee, confidence, impudence, boldness.
—tal, 71. reprimand ; accusation, —ta-
la, V, a, to reprimand, to accost, to
address, lagligen — , to sue at law,
-trO, V. a. to suppose, to suspect
one of, to give one credit for. — sig
att, to think one's self capable of.
—träda, v. a. to enter upon, to
mount to. -trade, 71. entering upon,
accession to ; access, liberty of approa««
ching, -tyga, V. a, to dirty, to
foul; to use ill. -varclse, -varo,
f, existence, being, -verka, V. a.
to manufacture, —verkning, f, ma-
nufacturing ; manufacture. — Yinna,
V, a. to gain, to acquire. — Tltft, V,
a. to charge upon , to impute , to re-
proach. -Viteise , f.^ charge , impu»
tatioa, reproach, -Tftllllf V* Um «•
Tillvänja
sig något, to usurp a thing, -vänja,
v. a. to inure, to accustom, to use to
a thing, -växa. V, 71, to increase.
-växt, m. increase, -ämna, -är na,
17. a. to intend, to design. -Öka, v.
a. to augment. -Önska, v. a. to
wish; to congratulate.
Tima, v. n. to happen, to come to pass.
Timjan, m. thyme.
Tim i [me, m, hour, pä timmen, at the
hour, -glas, n, hour-glass, -liif,
temporal, earthly, worldly. — slag\ n.
hour-stroke. — Stcn, m. sundial. — tals,
-vis, ad. hourly, by houra. -visare,
w. hour-hand, pin of a dial; style.
Timmer, n, timber, -arbete, n.
carpenter's work, -flotta, f. float
of timber, -gesäll, m. yourneyman-
carpenter, —man, m, carpenter*
musk-beetle. -manskOöSt, f. car-
pentery. -mästare, m. master car-
penter, -skog, 771. wood of timber-
trees. — StOCk, m, a piece of timber.
«-verk, n, carpenter's work, timber-
work.
Timra, v. a. to timber, to build with
Tina, f. tub. (timber.
Tina, v. a. & n, to thaw.
Tindra, v. n. to glimmer, to twinkle.
Ting, 71. thing; general meeting; court,
"^ assize, hålla — , to hold the assizes.
-stag, m. court-day.
Tinga, v, a. to agree; to bespeak, to
engage. — pd något, to bid the price
for a thing. — upp, to agree for the
price of.
Tingest, m, thing, little thing.
Tin kal, m. crude borax.
Tin k tur, .a. tincture.
Tinne, m. pinnacle, battlement; tooth
(of harrow or rake).
Tinning, m. temple.
Tio, 71W77*. ten. -dubbel, -faldig,
a. tenfold, -fait, ad, ten times,
tenfold. -llörnig, a. decagonal.
-horning, m. decagon, -männin-
gar, m, pi. decandria. -nde, a.
tenth. — del, the tenth part. — , w.
tithe, -tal, n. number ten. -årig,
a. decennial, ten years old.
Ijockiek 243
Tipp, m. tip, end, point, extremity»
-en, m. the pip.
Tiraljör, m. skirmisher.
Tisdag, m. Tuesday.
Tissdel, n. whispering. - och tassel,
chitchat. -Ift, V. 71. to whisper.
Tistel, m. coach-pole, halchet; thistle.
" -bult, m. thill-bolt, thill-pin. -flnk,
m. thistle-finch, gold-finch.
Titel, m. title, -blad, n. title-page,
title, -sjuka, /. mania for titles.
Titt||a, V. 71. to peep. — en i Jcorten»
to pry into one's secrets, -llål, Tio
peephole.
Titulllera, y. a. to title, to call, to
entitle, -är, a. titular; nominal.
Tjenlla, v. a. &n. to serve; to be fit,
to be good. — sitt dr, to serve out
one's years. •<- för, to serve as; to
be good for. — till exempel, to servo
as an example, —are, 771. servant,
— ariuna, f. servant; maid • servant.
—lig, a. proper, fit, convenient; suit-
able, becoming, -ligliet, f, fitness,
properness, utility.
Tjenst, f. service; place, office; service,
turn, gd i — , to go to service, -ak-
ti g, a. officious, ready to serve, obli-
ging, serviceable, -aktigliet, f. offi-
ciousness. —bar, a. obliged to serve;
administrating. — eande, m. familiar
ghost, -efolk, 71. servants, -ebjon,
m. servant. — eman, 7». officer, func-
tionary. — enit, m. zeal in the ser-
vice, officiousness. -epiga, -flicka,
f, maid- servant, —fri, a. exempt
from serving, -frihet, f. furlough,
vacancy, -färdig, s. -akti g. -gos-
se, 771. footboy. -goring, f. service.
-lös, a. without service, out of ser-
vice, -skyldig, a. liable to service.
—sökande, a. é a. soliciting for a
place, candidate, -villig, S. -aktig.
Tjock, a. thick, dense, gross, large,
big; corpulent, stout, —a, f, fog,
mist, haze, foggy wheather. —ben, n,
the calf of the leg. -het, f. thick-
ness , density , grossness , stoutness.
-hufvud, n. blockhead, -lek, tti,
16*
244 Tjockna
thickness, bigness. — na, V. n, to grow
thick,, to thicken, to inspissate.
T.jOgr, n. score.
Tjudcr, n. tether, tedder.
Tjuf, rn. thief, -aktlg, a. thievish.
-aktighet, f. tiiievishness. -band,
n, gang of thieves. — gods, n. stolen
goods. —lykta, f, dark lantern.
-nad, /. theft, -nyckel, m. pick-
lock, -pojke, m. black.guard. -Sak,
m, theft. -skytt, m. poacher.
-streck, n. thievish trick. -Stry-
ker, W. gallows- clapper. — veri, n.
theft, thievery. (leaves.
Tjufva, V. a» to unlcave, to strip off
Tjuga, /*. pitchfork.
Tjuglle, tjugu, 7mm, twenty, -onde,
a. twentieth. -Ondedel, m. the twen-
tieth part.
Tjur, m. bull, -a, V. n, to look surly.
-fäktning, f, bullfighting, -huf-
TUd, n. headstrong fellow, —pes, m.
pizzle.
Tjuslla, V. a. to enchant; to fascinate.
—ning, f. enchantment; fascination.
Tjut, n, howl, yell; rumbling (of the
guts), "-a, V. n to howl, to yelL
Tjäder, m, wood-grouse, -höna, f.
heath-pout, wild hen.
Tjäll, n, tent; hut, cottage.
Tjär||a , /. tar , liquid pitch. -, V. a.
to tar. -blomster, W. catch- fly.
-brännare, ??Z. tar -manufacturer.
-llOf , n, tar-wharf, -ig, a, tarry.
-pyts, m, tar-bucket. -qvast, m,
tar-brush.
Tjärn 9 n, pool, standing water, -ft,
V. a, to churn; to butter, to make
butter, -mjölk, f. buttermilk.
Tobak, m. tobacco. -Sblad, n, to-
bacco-leave, -sliandlare, m. to.
bacconist. -spipa, f, tobacco-pipe.
Tobis, W. lannce (fish).
Tof, m. felt.
Toffel, m. slipper.
Tofs, m. tuft, -lärka, f. tufted lark.
-mes, -tita, f, crested or Juniper tit.
Tof?!|a, f. matted hair. -, V, a. -
ihop, to mat. - sig, to grow matted.
~lg^, a, matted.
Toppsocker
tog, W. iron-wort.
Tok, m, fool, droll, idiot, -a, f,
foolish woman. — as, V. d. to joke,
to play the fool. -Cri, n. foolery,
drollery, folly, -ig, a, foolish, simple,
silly, -ighet, f. foolishness. -Ord,
n. foolish word, —prat, n, nonsense.
-rolig, a. ridiculous, droll, -rolig-
het, f, drollery
Tolag, m. town-dues,
Tolf, num, twelve, -dubbel, a.
twelve-fold, -homing, -kant, m.
dodecagon, -männingar, m. pi,
dodecandria. — t, m. dozen. — te, a.
twelfth, till det tolfte f twelfthly.
-tedel, m« the twelfth part, -tums-
tarmen, m, duodenum, -va, f.
a twelfth.
Tolk, m, interpreter, —a, V, a. to in-
terprete, to explicate; to translate.
-are, m. interpreter, -ning, /. in-
terpretation, explication, traduction.
Tom, m, tome, volume.
Tom, a, empty, void, vacant, vacuous.
-het, f, emptiness, vacuity, —handy
a, empty-handed.
Tomback, m, tombac, plncKbeck.
Tomling, m, wren, hedge-sparrow.
Tomt, m. ground, place, site, -a, v.
a, to build upon, to cultivate. — gubbe,
m, hobgoblin. — Orm, m. water-snake.
-Ören, m. pi. ground-rent.
Ton, m, tone, sound; tjune; ton, fa-
shion, hälla — , to play in tune.
tala ur en hög -, to talk in a lofty
strain, —a, V, n. to sound, -art, m,
key; tune, —fall, 71. cadence; accent.
—konst, f, musical art. -1ÖS, a. tune-
less ; unaccented. -sättarO, m. com-
poser, musical composer. — tecken^
n. -vigt, m. accent.
Topas, 771. topaz.
Topp, i, done I agreed! well!
Topp, 771. pinnacle, top, summit, frän
— till tä, from top to toe. en —
socker, a loaf sugar. -8, V.JOL, to
top; to square by the lifts. — lanta,
f, lift. ~rep, n, pendant, -rida,
V, a. to ride, to domineer. — S6g€l,
n, topsail, -socker, n, loaf-sugai,
Torbagge
Toiijbagg-e, m. earth- beetle, -dyfvel,
m. dungbeetle, muck-vvorin.
Tordön, n, thunder.
Tort, m, gazon, turf, peat, -aska, f,
peat, ashes. —bänk, m. tuifseat.
-jord, f, tmfsoil. -va, f. turf, sod.
Torftig", a. poor, needy, indigent.
—het, f, want, need, necessity, indi*
gence.
Torg, n, market, market-place, -dag",
m. market-day. -marfcnad, /*. fair.
—pris, n. market-price, rate.
Tork||a, f. drought, dry weather. —,
v. a, 'io dry ; to wipe. -, V. n. -S,
V. d. to dry, to grow dry. — af, to
wl^e off. — hort , to evaporate, to
c'/y up. — ihop, to shrink, to shrivel.
— in ovett f to swallow an affront.
-duk, m. -kläde, n. wiping-ciout,
mop. —lada, f. drying-barn. — lling",
jf. drying, wiping, -plats, m. drying.
yard, -trasa, f. clout. -Ugl!, m.
kiln, -vind, m. drying-loft.
Torn, 7/i. tong of a buckle, prickle.
Torn, 71. tower, turret; spire, steeple;
rook, castle, —a, V, a. to heap up,
to pile up , to tower, —falk , m,
kestrel, hawk. -Spets, m. -spira, f,
spire. — Ur, 71. church-clock, —väk-
tare, 7/1. warden of a steeple.
Torner(|a, v. n. to tilt, to just, to
joust. —Ing, f. turnament, tilt, just,
carousel.
Tornister, m. knapsack.
Torp, n. cottage, little farra, hamlet.
—are, m, cottager, peasant.
Torr, a. dry; withered, sear; arid,
sterile, torra sanningen, the naked
truth, torra stil, insipid style, -am-
ma, f, drynurse. -bulta, V. a. to
drub, to bang, -fisk, m. dried fish.
-het, f. dryness, -het, a. hot and
dry. -hosta, Z'. dry cough, -qvarts,
771. iron-ore with quartz. — skodd, a.
dryshod. -ved, m. dry and resinous
fir- wood. —värk, m. gout, rheu-
matism.
Torraka, f. moth, beetle, tiny.
Torsdag, m, Thursday.
Torsk, m. codling; thrush.
Tmssia
Torta, f, tart.
Tost, m. toast, -a, y. n. to toast.
Tota, V. n, - efter, to endeavour to
imitate.
Totte, Til. flax put up to be spun, distaff.
Traf, 71. trot, komma en pä trafoen.
to bring one upon the track. — Va, v.
71. to trot, -vare, m, trotier. -var-
lapp, m. skipkennel.
Trafv||a, v. a. to pile up (wood), -e,
m. pile (of wood).
Traglledi, f. tragedy. -Isk, a, tra-
gical, tragic.
Trakassera, v. a, to won", to harrass.
Trakt, 7n. 'tract, region.
Trakta, v. n. - efter, to aspire at, to
covet, to pursue. — n, f. study, desire.
Traktyamente, n. board-wages; treat-
ment, entertainment, —era, V, a, to
treat, to entertain. — Oring, f. treat-
ment, entertainment, —or, va. publi-
Traktat, m. treaty. (can.
Trail, m. tune, melody, efter gamla
trallen, according to the old tabkture.
—a, V. a. & 11. to hum a tune.
Trail, m. -verk, n. gratings.
Tramp, m. -a, /. treadle, -a, v. a.
to tread, to trample. — ned (skor),
to tread down, -gräs, 71. knot-grass.
—hjul, n. crane-wheel. [tiainy.
Tran, m. train-oil; blubber, -ig, a.
Tran||a, f, crane. -bär, n. crane-
berry.
Transport^ 7/1. transport, conveyance;
(amount) carried over, brought over;
endorsement, -abel, a. transportable.
—era, v. Ö. to transport , to convey ;
to bring over; to endorse. — sedel, 7/1,
deposit-note. — skepp, n, transport-
ship. —Or, 771. protractor.
Trapp, -gås, f. bustard. -, m. trapp.
Trapp|]a, f. stair, a pair of stairs.
-luckor, f, pi, T. ladder. way8.
—steg, n. step of a staircase. — vis,
ad. step by step [tattered.
TrasIIa, /". rag, tatter, -ig, a. ragged.
Traska, v. n. to trot, to trudge.
Trassllel, n. entangling, ravelling, -la,
v. a. - ihop, to entangle, to ravel.
246
Trasslig
-lig, ö. entangled, -ligliet, f,
entanglement. :•
Trassljent, m, drawer, -era, y. a,
Trastj m, throstle, thrush. [to draw.
Tratt, ?n. funnel, -a, V, a. to pour
through a funnel, to decant, —blllfll^,
f. arbour -vine. —Ilk, a. infundi-
buliform.
Trätta, f. draft, draught, check.
Tre, num, three. - ganger, three
times, thrice, -a, f. number three;
three (at cards), -bcilt, a. three-
footed, tripedal. -Madig, a, tri-
foliate; tripetalous. — delt, a. tri*
partite, -disig, m. third part, third.
-dubbel, a. triple, threefold, treble.
-dubbla, V. a. to triple, -dubb-
li«g, f, triplication. -däcLare, w.
three-decker. -CUIg, a, triune, -enig-
het, f. triunity. -fill dig, a. tliree-
fold, triple, -faldigliet, f, tripli-
city; trinity. — fot, tn. trevet, tri-
pod ; trestle, -färgad, a. tricolorale.
-lianda, a. threefold, -liufvad^
a. three . headed, -bundra, num.
three hundred. -hÖrnig, a. three-
cornered, triangular, -homing, n.
triangle, -klufveu, a. trifid. -llias-
tad, a, with three masts, -man-
ning, m, T, triandrian. -sldlg, a.
trilateral, — sklft©, n, division in
three parts. -Stafvig, a. trisylla-
bical. -Udd, m, trident, -uddlg,
a. three . forked, -väpiing, m, tre-
foil, -äggad, a. three-edged.
Tredje, a. third, för det -, thirdly.
— dag Påsk, caster tuesday. - dag
Jul, St. John Evangelist. - dag
Pingst, whittuesday. -dagsfrossa,
f. quartan ague, —del, m. a third
part, a third.
Tredsk, a. obstinate, refractory, per-
verse, —a, -het, f. obstinacy, stub-
bornness, -as, V. d. to be obstinate.
Trefljlig, a, healthy, thriving; indu-
strious, thrifty; agreeable, comfortable,
— nad, f. prosperity, success. — va,
v. n, to grope, -vare, m, feeler,
antenna.
Tregge, Trenne^ s. Tre.
Troslära
Trons, m. loop; snaffle-Wt.
Tress, m, tress, a lock of hair, ^y
V. a, to weave (hair).
Trettio, num. thirty, -nde, a. thir.
tieth. -ndedel, m. a thirtieth.
Tretton, num. thirteen. -dagj-Tw.
twelfth-day, twelfth-tide* Epiphany.
-de, a. thirteenth.
Triangel, m. triangle.
Tribut, m, tribute.
Trifvas, v, d. to thrive.
Trilla, f, gig, roller. -, V. W. to roll,
Trilsk, a. obstinate, stubborn.
Trind, a. round; cylindrical, -het, f,
roundness, -lagd, a. full-faced.
Trippa, v. n. to. trip, to toddle.
Triss, m. T, spritsail-brace.
Trissa, f. sheave; •pulley, truckle.
Triunsf, m. triumph, -båge, m.
triumphal arch. -era, V. 71. to
triumph. -tåg, n, triumphal pro-
cession.
Tro, V. a. to believe ; to trust. - J)^
Gud, to believe in God. - på nå-
gon, to trust to one. — , 5. f. faith,
belief; fidelity, troth, s'dita — tillt
to give credit to. apostolska tron,
the apostles creed , the belief, hryta
sin -, to violate one's faith, på god
— , upon trust, —fast, a. faithful,
-fasthet, f. faithfulness, -gen, a.
faithful, loyal, true, trusty, de trogne,
the faithful. -3iet, f. fidelity, faith-
fulness, -hetsed, m. oath of alle-
giance. —lig 5 0. credible, likely,
probable, like. —ligen, ad. pro-
bably, likely; faithfully. -ligllCt,
f. probability, likelihood, -lofuiug,
/". espousals, -lofva, V. a. to con-
tract, to desponsate, to affiance. —
sig med någon, to betroth one's self
to one. — lofvad , a, contracted,
—lös, a. faithless, perfidious, unfaith-
ful. -lÖSliet, f, faithlessness, perfi-
dity. —man, m. a title belonging to
superiour officers. — sartikel, m,
article of faith, -sbekännelsc, /".
creed , contession of faith. — sfor»»
Tandt, W. fellow religionist, one of
the same religion, -slära^ f, doctrine
Trosmal
Tryne
247
of faith, dogma. -Slllålj 1U matter
of faith. -Stvång, n/ religious 're-
straint. -Tärdig", a. credible, true,
veracious, faithful, genuine, —värdig-
het, f. crediblenes3 , faithfulness, ve«
Trofé, 771. trophy. [racity.
Troll 5 n. goblin, hobgoblin, monster.
—a, V. n. to witch, to conjure, to
charm. — bäfj n. oneberry, herb Paris.
— dom, m. sorcery, witchcraft, magic,
enchantment, charm, spell, —dryck,
m. philter. — ©rl, m. sorcery, witch-
craft, -form©!, 971. spell, -gubbe,
m. corktumbler. —karl, m. sorcerer,
wizard, enchanter. — kODSt, f, magic
art, the black art. —lykta, f. magic
lantern. — packa, f, witch, hag, sor-
ceress. — sk, a. magic, —skott, n,
elf-shot. -Slända, f, libella, adder-
fly, -spegel, m. magic mirror, -staf,
m, magic wand.
Tron, m. throne, -arfving, m. prince
hereditary, —följd , f. succession to
the throne, —himmel, m. canopy,
baldachin, —tal, n, speech from the
throne.
Tropisk, a. tropic, tropical.
Tropp, 771. troop ; company, set, crowd.
—a, V, a. to troop. — ar, pL troops,
forces. — Tis, ad. in troops.
Tross, m. rope, coil; baggage, -bot-
ten, 771. ceiling, -dräng, m. driver
of a baggage - waggon. — pojke, 77i.
black- guard, — Yagn, tti. baggage-
waggon.
Trots, n. spite, defiance. -, på -,
till -, in spite, -a, V. a. to defy,
to brave, to dare. — , V, 71. to brave.
— ig, a. bold, daring, audacious, in-
solent. — iglict, f. insolence.
Trottoir, n, foot-path.
Trottsten, m. rich copper regulus.
Trubblla, v. a. to blunt, -ig, a.
disedged, blunt, obtuse, trubhat suar,
blunt answer. — ighet, f. bluntne^is,
obtuseness. — laf, in. dier's lichen.
-näsa, f. pug-nose. -Tinkel, 771.
obtuse angle, -vlnkllg, a. obtas-
anjjular.
Trug, n. force, constraint, threat, com-
pulsion, menace, -a, v. a, to force,
to press. ~— af en något ^ to extort
a thing from one. — ndgot pä en,
to press a thing upon one. — 8mpJ«
n. compulsion.
Tromf, m. trump, -a, v. n. to tmmp.
Trumjlla, -ma, t;.n. to beat the drum,
to beat, to drum. — , *. f. drum;
sewer; conduit, culvert. — dafva, f,
rough-footed dove, —hinna, f, tym*
pan (of the ear), -pinne, m. drum,
stick, —skinn, n. drum-skin, calfs»
skin, -slag, n. beat of drum, -sla-
gar©, 771. drummer.
Trumpen, a. sullen, surly, sulky, sour.
—het, f. sullenness, sourness.
Trampet, m. trumpet ; T. sheep-shank.
-a, V. n. & a. to sound the trumpet ;
to trumpet. — uf , to trumpet forth,
to divulge. —are, tti. trumpeter.
-fAgel, m. hornbill. -skall, 71.
sound of the trumpet. — täck©, 71.
bandrol.
Trupp, 771. troop, company, en -
komedianter, a set of players.
Trut, 771. jaw, mouth, snout.
Try, 71. fly-honeysuckle.
Tryck, n. press , print, gifva ut pa
trycket, to publish by the press, —a,
V. a. to press, to squeeze, to print.
— efter, to print after, to pirate. —
in, to squeeze in. — ned, to press
down, to depress, —and©, a. press-
ing, galling. — ar©, 771. pressman;
printer. —©, 71. trigger, tricker; latch.
-eri, n. printing-office, -fel, 71.
fault of the printer; erratum, —frihet,
f. liberty of the press, —färg, 771.
printing-ink. —ning, f. squeeze, pres-
sure, weight; printing, —papper, 71.
printing-paper. — presS, 771. printing-
press, -svärta, f. printing-ink.
Tryffel, 77i. truffle.
Trygg, a. secure, safe, sure; calm, —ft
hig, V. r. (till ell. vid) to trust to,
to depend upon, -eligen, tryggtj
ad. safely, securely. — h©t, /. secu-
rity, safety, tranquillity; ••rioasoess
calmness.
Tryne, n. snout.
248
Tryta
Tr ta, v. n. to want, to fail.
Trå, v. n, s. Län j; ta. !
Tråckla, v. a. to bäste, to taclc
Tradj m. thread ; filament, fibre, -band,
7i. tape, thread-tape, —bar, a. thread-
bare. — (IragarGj m. wire- drawer.
— clrag^eri, n. wire-drawing. —1^, a.
thready, fibrous, -nystail, n. clew
of thread, -rät, a. straight by the
thread, -sliten, a. threadbare, is-
ande, /". end of thread.
Tråda, v. a. to tread; to trample.
Tnlgr, ^- trough.
Tråk, n. troublesome tas^, painfulness,
tiresomeness, —a, V. n, to rub on,
to tug, to drudge. -Igj a, tedious,
tiresome, troublesome, wearisome.
Trånlja, v, n. to consume. — hort, to
dwindle away, to waste away, —dj f.
languishment. — f©b©r, m. lingering
fever; consumption. — sjnk, a. con-
sumptive, —sjuka J f, consumption,
atrophy,
Trål1^9 a. tight, narrow, small, close;
crowded. — boddj a. cramped for room.
-bröstad, a. shortbreathed. -bro-
Stigket, f. asthma, -het, f. tight,
hess, narrowness, closeness, straitness.
— hofvad, a. hoof- bound, incastellaled.
— mål^fl. strait, distress, difficulty, shift.
— t, ad. tight, tightly, close, closely.
Trä , n. wood , timber, -aktig , a.
woodlike, wooden, -beläte, n. image
of wood; •block-head, —ben, n,
wooden leg. -bOCk, m» jack, sawing
tressel. — handei^ m, timber > trade.
— ig« a, woody. — kol^ n. charcoal.
—kärl 9 n. wooden utensils; wooden
vessel, —mask, W. timber-sow, wood-
fretter. -inassa,/". wood-pulp, -pin-
116j m, wooden peg. — skOj ^. woo»
den shoe, clog, -snidare, 771. wood,
•ngraver, xylographer. — snideri, n,
xylography. — snittj W. wood. cat,
wood . engraving. — Spade^ m, T»
spattle, spatula, -syra, f. T, lig.
neous acid. — tallrik^ m. trencher.
-virke, n, timber, -vagg, f, timber-
wall, -ättika, f, vegeuble acid.
Track) 772. turd, dung, excrement, -ft^
cTränga
V. W. to void excrements. — ig) O.
tardy.
Träd, n, tree, -frukt, m, fruit of
trees, -skola, /. nurse-garden, -såg^
f. tree-saw.
Trädlla, v. n. to tread, to step. -
emellan, to interpose, to intervene.
— fram, to advance. - till ett för-
hund, to accede to a treaty. — , V. a,
to introduce, to thrust, to file, to.run.
— nålen pä träden, to thread a
needle. - upp perlor, to string pearls,
- en åker, to fallow, to plough up
& fallow, -e, 72. fallow, ligga i -,
to lie fallow.
Trädgård, m. garden, orchard. -S-
arbete, 72. gardening, -sbäuk, m.
garden-seat. — SJOrd, f. garden-mould.
-skanna, f. watering-pot. -skuif,
772. pruning-knife. -SkOUSt, f. horti-
culture. -Smolla, /*. butterleaves,
goldenherb. -Smästaro, m. gardener.
-SSax, f, garden-shears. -SSkotsel^
772. gardening. — SSpÖke, 72. Fcare-
crow. -ssällg, /". bed, layer. -SVäxt,
772. cultivated plant; greens, vegetables.
Träff, 772. random, hit, chance, —a, V. a.
to meet, to find, to fall in with, to hit ;
to draw to the life; to come home. —
ihop, io encounter, to meet with. —
pä, to hit on, to light on. ^ sig, to
happen. -aS, V, d. to meet, -lliug,
f, action, engagement, conflict.
Trägen, a, assiduous, busy, earnest;
pressing, instant; urgent, close, ar-
duous. — het^ /. assiduity, application,
solicitation.
Trajan^ 772. burfiag, burreed, reedgrass.
Träjon, f, fern.
Träl^ 772. slave, bondman, thralL — fti
V, 72. to slave, to drudge, to toil.
-aktig, a. slavish, servile, -aktig-
liet, f, servility, -doin, 772. slavery,
servitude, thraldom. — sam^ a. toil-
some, laborious, tiresome.
Tralla^ f. spring-wheel.
Träng||a, V. a. to throng, to press, to urge,
to pinch; to crowd. — 52^ e772C?ia72,
to press between, to press amongst.
- igenom, - sig igenom, to get
Trängande
Tumlett
249
through, to peneirate, to press through.
~ ihop, to press together. - sig in,
to throng into, to penetrate. -ai\de,
a. pressing, urging. -aSj V. d. to
be pressing, -ning', f. thronging,
pressing. -Sel, m. throng, crowd,
press . strait , narrow pass , defile.
bringa ndgon t -, to bring one to
, great straits.
Trängt a, v. n. - efter , to long for,
to lust after. — D, f, ^eat desire.
Träsk, n. bog, fen, marsh, moor.
TrätJla, v. n. to quarrel, to wrangle,
to scold. — pd en, to scold one. -,
8, f. quarrel, contention, dispute, dif.
ference, wrangle, fray, brangle. — drygj
-girig', a. quarrelsome, -girighet,
f. quarrelsomeness. -Obroder, w.
adversary. -Ofro, n. seed of dissen-
sion. —sain, a. quarrelsom.
Trög, a. slow, tardy, heavy, dull, loath,
sorry, —het, f. slowness, tardiness,
dulness, inertness, -körd, — YUlen,
a. somewhat slow, sluggish, —last,
a. tedious, tiresome, -smält, a. in-
Tröja, f, jacket. (digestible.
JTrÖsk 9 m. thrashing ; thrashed corn.
-8, V. a. to thrash, -are, m. thra-
sher, —loge , m, barn , thrashing,
floor, -maskin, m, thrashing-machine.
-Slaga, f, flail. -vagn,77i. thrashing-
Tröskel, m. threshold. (wheel.
Tröst, m. comfort, consolation, -a,
V, a. to comfort, to console, -are,
m. comforter, consoler. — ebref , n.
consolatory letter. — ftill, a. conso-
latory, comfortable. -ligen, ad.
comfortably ; confidently, trustly. -1ÖS,
a, inconsolable, comfortless, — 1ÖS-
het J f, uncomfortableness , sadness,
despair, -rik, a. full of comfort.
Trött, a. weary, tired, fatigued, spent.
-as, V. d. -nä, v. n, - upp, to
tire, to grow weary, -het, f. wear-
iness, lassitude. — Sasn, a. wearisome,
tiresome, tedious, dull. — samhet, f,
tiresomeness ; tediousraess.
Ta, num, two. deia i -, to divide
into two equal parts. gd I — , to
break in tv.'O, to break asunder.
Tub, m. tube, telescope.
Tubba, V. a. to entice, to inveigle, to
Tuff, ml tophus, tufa, tuff. [decoy.
Tnfvl{a, f. molehill, little hillock, -ig,
a. full of moiebills.
Tugglla, f. chew. -, V, a. to chew.
— pd, to bite on. — buss, m. chew
of tobacco, quid. -muskel, W.
masseter. — tobak, m, pigtail-tobacco.
Tokan, m. toucan (bird).
Tukt, m. discipline, correction, chasti*
sement ; bashfulness, decency, modesty
—a, V. a. to correct , to discipline, to
chastise, -an, f. discipline, chastise-
ment, correction, -hus, n. house of
correction. — ig? a. bashful , modest,
chaste, pure, -ighet, f, chastity.
-Oraästare, m. corrector, chastiser.
TulkÖrt, f. officinal swallow- wort.
Tull , m, custom , duty , toll , impost ;
custom-house, city-gate, lägga — på
varor f to lay an impost or a duty
on goods, —a, V. n, to pay duty.
-, t;. a. to levy a duty; to pilfer.
-afgift, m. duty, -arrende, n.
farm of the customs, —bar, a. due
to pay custom, -betjent, TO. cu-
stom-ofBcer. -fri, a. dutyfree, toll-
free, —frihet, f, exemption from
paying duty. - for pak tare, m. far-
mer of the custome. -förvaltare,
m. toll-gatherer. — hus , n, custom-
house, -luspektor, m. surveyor of
the customs, -kammare, m. custom,
office, -kappe, m. multure, toll-
dish, -när, m. toll. gatherer. -Se^
del, m, cocket. -skrifvare, m.
customhouse -clerk, -taxa, /". tariff.
-Umgälder, Wl. pi, duties, customs.
-verk, -väsende, n. the customs.
Tulle, m. T. thole, thowl.
Tulpan, m. tulip.
Tuita, t*. n. 10 waddle, to doddle.
Tulubb, 7n. furred cloak.
Turn, m. inch. -StOCk, TO. ruler
divided by inches, measure, rule. — talSj
ad, by inches.
Tumilja, V. n, & a. to tumble, to reek
- aig, V. r. to roll one's self, -are, TO?
tumbler; porpoise, -ett, TO. tumbler.
250
Tumma
Tveka
Tamllma^ v. a. to tbnmb; to set
~me, m, thumb, hålla tivmmen
pä ögat på en, to keep a check
upon one. — SkTHf^ m. thumb's*
screw.
Tnmmel, n. tumbling. ^platS) m,
wrestling.place. [roar.
Tiiuiult, m. tumult, bustle, aoise, np-
Tunder, n. tinder.
Tung", a. heavy, ponderous, dull, weighty;
profound, sound. — ft, f, burden; im-
post, tax. —fotad 9 a, unwieldy,
heavy. — haild, a, heavy-handed.
-jord, f, baryte calk. -Spat, m.
heavy-spar.
Tunglja, f. tongue; f fisk J sole, -band,
n. the ligament of the tongue. — bok-
8taf, m. lingual letter, -häfta, /".
ancyloglossum. — Omål, n, tongue,
language, speech. — Spets, m, end of
the tongue.
Tun gel, m. moon, -skifte, n. change
of the moon, lunation.
Tnnn, a. thin, -bet, f. thinness.
—sådd, a. thin sown.
Tunnlla, f, barrel , cask. Ctl - guld,
a sum of 4166 L. 12 sh. — »^V- a. to
tun. -band, n, hoop, -bindare,
m. hooper, cooper, -drank, -drägg,
771. grounds, dregs, lees, —land, n.
Swedish acre, -tals, ad, by barrels,
by casks, by tuns. -tratt, W.
tunnel.
Tupp, w. cock; weather-cock, -fäkt-
ning, f. cockfight, -gäll, m, cock-
crowing. — kani, m, cock's -comb,
crest, -krås, -skägg, n. cock's
wattles. -kyckling, m, cockrel.
-sporre, w. cock's spur.
Tur, m. turn, trip, tour, excursion;
chance, success; round; figure; false
hair, -a, V. n. to alternate.
Turban, m, turban, turband.
Ture, m, fellow, en lustig -, a merry
Turkos, TO. turkois. (fellow.
Turmalin, m. tourmaline.
Turnare, m. gymnastic
Turning, f. alternation, change.
'?:irsk, a. turkisb. turcica Mnor,
kidneybeaas, i
Turturdnffa, f. turtledove.
Tusch, n, china-ink, indian ink. -41,
V. a. to shade with china -ink» to
wash.
Tusen, mim, thousand, -de, a. thou-
sandth. — , -de, n. thousand, —del,
m, thousandth part, -fald, -faldig,
a. -faldt, ad, thousand-fold, -fot,
m. millepede, scolopendra. —gyllen,
n, lesser centaury, -konstnär, m,
cunning fellow» Jack of all trades.
—skön, f, common daisy, —tal, n.
thousand, the number thousand. — tals,
ad, by thousand» — årig, a. mill-
ennial.
Tusk a, V. n. to barter, to truck.
Tussa, V, a, to chase, to hunt, to set.
— hundar på en, to set dogs on one.
Tut, m, point; muzzle; pipe; speaking-
tube, {a sore finger.
Tuta, f, thumbstall, rag lapped about
Tuta, t;, n. to blow upon a bom.
Tutia, f. tutty.
Tutt, m. heap, hela tutten, altogether.
T?ag||a, V. a. to wash, to bathe, -ning,
f. washing, absolution.
Twe||bett, n, two horses harnessed
abreaet. -bettsvagn , m, coach
drawn by two horses, — dragt, m,
discord, dissension, variance. — filld,
-faldig, a. twofold, -ggehanda,
a, twofold, double, —gift, a, biga-
mist, -gifte, n, bigamy. — hågsen,
a. doubtful, hesitating, scrupulous.
vara — , to be in suspense. — håg«
senhet, f, irresolution, hesitation.
—händ, a, two-handed, both-handed,
ambidextrous. — klufven, a. two-
cleft, bifurcate, -klöfvad , ö. bi-
sulcous , cloven-hoofed. — könad, a.
hermaphroditical. — ko'ning, 7Ji. herm.
aphrodite. — skifte , n. bipartition.
-språk, n. ambilogy. -Stjärt, m.
earwig. —talan, f, contradiction.
-talig, a, double-tongued, -tydig,
a, equivocal, ambiguous, double-mean*
ing. -tydighet, f, double-meaning,
equivocation, ambiguity, ambiguousnesa.
-äj;ged, a. two-edged.
Tveklla, v. n. to hesitate, to be in
Tvekan
suspense, to be in doubt. ^fLlif f.
hesitation, suspense, scruple, uncer-
tainty, -aiide, -sam, c. doubtful,
scrupulous, uncertain, hesitating.
Tvi, i. pshaw, fie, faugh. - vare ho-
nom/ fie upon him I
Tfifla, V. n. to doubt, to question. -
om, — 'på, to call in question, to be
in dcubt of, to make doubt on, to
despair of. -n, f, -11 do^ n. doubt,
question, sccpticismc — r©, 7W. sceptic,
doubter, disbeliever.
T?ifv©l, n, doubt, -aktig, a. doubt-
ful, dubious , sceptical. — sjnk ^ a.
sceptic. — Sinål^ 71. doubt, question,
scruple, draga i tvifvelsmdl, to
call in question, -sntan, ad. with-
out doubt, no doubt, doubtless.
Tvilling, 771. twin, -arne, a, the
twins, gemini.
Tvinlla, v. n. to languish,4o pine away,
to dwindle. — SOt, ttu consumption,
phthisis.
Tving, 77t. ferrule, holdfast, -a,' V. a.
to force, to constrain ; to restrain, to
bridle, to subdue, to compel, to oblige.
— sina Leg är, to bridle one's pas-
sions. " aft to extort. — pat to
force upon, tvungen , forced, con-
strained, affected, stiff, tvunget, ad,
with affectation; unwillingly.
Tvinna, v. a. to twine, to twist, -re,
m. twister.
Tvist, m. debate, dispute, cause; con-
troversy ; contention , expostulation.
—a, V. n. to contest, to controvert,
to dispute, to plead, to debate, to con-
tend, to expostulate. — ©flrö, m. apple
of discord. -emål, n. subject of
contention, civil cause. — ig, fl. liti-
gious, questionable, disputable.
Tvången, s. Tvinga.
Två, v, a. to wash, to bathe.
Två, num. two. ~a, f. a two. -bent,
a. twoleggcd. -bladig, a. twolea-
ved, bipetalous. — dolt, a. bipartite.
-däckare, m. twodecker. -faldig,
a. twofold, double, -fotad, a. two-
footed, -raastave, m. brigg. -män-
uingar,77i.pZ. T, diandria. -qveda,
Tvättbalja 251
/. didelph. — sldig, a. with two si-
des, bilateral. — Sltsig, a. with two
fleats. -Skrifva, v. a. to double.
— Spaltig, a. with double columns.
-Spälinare, m. a carriage and pair.
— Stafvig, a. having two syllables.
-struken, a. of the fourth octave.
-Stämniig, a. for two voices, of two
voices, -uddiga a. bifurcated, -årig,
a. biennial.
Tvål, m. hard soap, -a, V. a. to rub
with soap. — till någon, to repri-
mand one. —gräs, n. soap- wort.
-knla, f: soap -bail, -lodder, n,
lather. — vattcn, n. soap-water, suds.
Tvång, 71. constraint, force, compulsion,
restriction, -sarbete, n. compelled
work, -slån, n. forced loan. -Sine-
del, n. means of constraint. -Ströja,
f. strait-jacket.
Tvär, a. cross, transverse; dogged, un*
friendly, rough, —ft, V. a, to plough
across, —an, —en, m. the breadth.
på -, across, athwart, -bjälke, m.
cross-beam. — br;>nt, a. precipituous,
steep, —finger, n. a finger's breadth.
-flöjt, f. german flute. -gatfl,
-gränd, f. cross-street, -hand, f.
the breadth of a hand, -hot, f.
crossness, doggedness. — hllgg, m.
cross-cut. -linie, f. cross-line, dia-
gonal. -pipa, f. fife. -S, ad. across.
-sadel, m. side- saddle, -skår,
—snitt, n. cro33*cut, crucial incision .
diameter. -Slå, f. cross-bar. -Stad-
iia, V. n. to stop short, -streclc,
71. dash, cross-line; disappointment.
-säck, 77?. saddle-bag. -säkcr, a.
cocksure, authoritative. — t, ad. across,
athwart, crosswise; short, all at once,
roundly, gå — af , to break short
off. — emot, right opposite. — ige-
nom, right through. - om, on the
contrary ; oontrarily. — öfvcr, athwart ;
opposite, -trä, 71. transom, -tystna,
V. n. to be silent all at once, to stop
short, -vigff, 7». crossfellow, cross-
patch.
Tvätt, m, washing, wash, -a, V. a.
to wash, to bathe, -balja, f. washtub,
252 Tvättersica
Tåt
-erska^ f. laundress, washer-woman.
-fatj n, wash-bowl, basin, -kår,
n, wash-tab. —kläder, n. pl. linen.
—ning', f, washing. — notn, f. wash-
bili. -vatten, 71. wash-water.
Ty, c. for. - vä9T, alas, unfortunately.
Xyck||a, v. n. to think, to fancy. -
om, to like, to relish , to be fond of.
— om sig, to be proud of one's self.
—as, V. d» to seem, to appear. — ©,
n, liking, humour, taste; opinion,
fancy; air, resemblance, falta — för
nägorif to take a fancy to one. vara
i ens — , to be to one's taste or lik-
ing. efter mitt — , in my opinion.
godt — , an engaging countenance.
hafva — af nägon, to resemble one.
-mycken, a. peevish, pettish.
Tyd||a, V, a, to explain, to interpret,
to expound, —lig, a. plain, evident,
clear, apparent, manifest, explicit, per*
spicuous. -lighet, f, evidence, clear-
ness, perspicuity, manifestness. —ning,
f. explication.
Tyg, n, tackling, gear; furniture; stuff;
trash. — hus , 71. arsenal , armory.
-mästare, m. master of the ordnance.
Tygljel, m. rein, hälla en i ~: to
keep one in awe. — elfri , -eilos,
a. unrestrained, licentious. — elfri-
-het, -ellosliet , f, licentiousness.
—la, V, a. to bridle, to curb.
Tyll, 771. net-lace.
Tyna, v. n, to languish, to dwindle
away, to wear away,
Tyng||a, v. a. to charge, to burden.
— , V. n. to weigh. — d, f, heaviness,
gravity, weight. — dkraft, f, power
of gravity, -dpunkt, m. centre of
gravity.
Typ, m, type. -Ograf, m. typographer.
-grail, f. typography.
Tyrann, w. tyrant. -I, n. tyranny.
-isora, v. a. to tyrannize. ~isk, a.
tyrannical, tyrannic, tyrannous.
Tyre, n. dry and resinous firwood.
Tyst, a. silent, mute, hush, stili, quiet.
— , ad. still, quietly, soft. — , i. hush!
silence! peace! Tia/^Cl —, to keep close
QT secret, -a^ v. a. to sjience, to
hush, to qalet. -het 9 f, eilencai
secrecy, i — , in secrecy, lefva i — ,
to live in retirement, hegrafva en
i — , to bury one with privacy. — liets*
©d, m, oath of secrecy, -låten, a,
of few words, silent; close, discreet;
tacit, -låtenhet, f, taciturnity, se*
crecy, silence. -nEj V. n. to becoma
silent, to be silent, to be struck dumb.
-nad, f. secrecy, silence, en Jcort -*
a short pause.
Tå, m. toe. gä pä -, to walk on tip.
toe. -liätta, /. cap. -stöta, V, a.
to toe-piece.
Tåg, m. rush. -, n, rope, cable, klara
-, T. to clear the hawse. -Stump,
m, rope-end. — verk, n. cordage.
Tåg, n. expedition, march, -a, V. n.
to march. -Ordning ^ /. the order
of a march.
Tåg||a, /.filament, fibre; tear; hackled
flax. -Ig, a. full of filaments or
fibres,
Tåglig, a. slow, tardy, lingring, duU.
Tagna, v. n. to stretch, to give way,
to relax,
Tål!|a, V, a. to suffer, to abide, to en-
dure, to tolerate, to hear; to admit.
-aiaod, n. patience, temper, suffer-
ance, -ig, a. patient. -IgllOt, f,
patience, forbearance. — BlOdlg, a.
forbearing. — saM, a. tolerant, patient.
Tång, f. tongs, pincers, a pair of tongs;
T. wrack. -lake, 7n. viviparous,
Tap, n. simpleton. [blenny.
Tår, 7n. tear, hada i tårar, to melt
into tears, fälla t är ar j to shed tears.
-as, V. d. to fill with tears, to water,
-fistel, W. lacrymal fistula, -kör-
tel, m. lachrymal gland, -puukt^
m. lachrymal point. -säclt, m.
lachrymal bag. — Ogdj a. with tear»
ful eyes.
Tårta, f. tart.
Tassa, f. toad; slut.
Tåt, m. string, twist, filament. Jcomma
pä tåten, to hrt. det är god - i
honom t he has a ^ood dis|jO£itioja
mind*
Tåtel
Tåtel, m. hair-grass.
Täck 9 a. agreeable, pretty, charming,
curious, göra hvad Gudi täckt är,
to do what is right in the'eyea of the
Lord. — aSj V. d, to please; to con-
descend, to be pleased. — hetj f,
prettiness, grace, comeliness.
Tackjla, V, a. to cover; feit hus J to
roof in, to cover with a roof. — med
halrrif to thatch, to cover with straw.
- ined tegel, to tile., täckt vagn,
coach. — arOj m. coverer. — Öj W.
quilt, coverlet, spela under ett -,
to have a private understanding. —els©j
f, covering, veil. — f&t^ 71. limpet.
— mantol) ?^. colour, blind, pretence.
-Tagn, m. coach.
Täfla^ V, n. to contoad, to cope, to vie,
to rival, to strive, to struggle. — Dj
f, emulation, contention, strife, rivalry,
competition. -»rO^ m. emulator, com-
petitor, rival.
Tafra, f, utile bitch.
Taljlja^ V. a, to cut, to chip ; to count,
to reckon, to tell. — ailde^ n, reckon-
ing, numeration. —arO} 77). numerator.
-knif, m, case-knife. -Sten, m.
potstono. —yxa, f. chip-axe, hatchet.
Tain, m, tho top-line and foot -line of
& net.
Tält, n. tent, pavilion, -makare,
7». tentmaker. -stång, /. tentpoie.
-säng, /. tontbed, fleldbed.
TämJlla, v, a. to tame, to breal^. -eljg^
a. tameable.
Tändjja, v, a, - an, ^ i, — pä, — upp,
to light, to kindle,, to set on fire. —
lju$,^ to light the candle. -nåls>
geyär, n, neediegun. -stlcka, f,
match.
Tänjlla, t;, a. to stretch, -bar, a.
ductile, -barhety f. ductility, ten-
sile strength.
Tänkjia, v, a, & n. to think, to re-
flect f to be of opinion, to fancy, to
Imagine; to intend to. — efter, to
consider, to think upon with care. —
för sig, to consider beforehand. —
för sig ajelf, to think to one'r self. -
sig om, to reflect; to look about onei
Tojanker 253
to cast about for. — på, to think
on, to consider of. —pä att, to
think on, to intend to. — öfver, to
think over. —ande, a. thinking,
meditative, contemplative, —at©, 771.
thinker, meditator, —bar, a. cogitable,
conceivable, -espråk , n. symbol,
motto, sentence, -esätt, n. way of
thinking, principles. -Tärdig, a.
remarkable, worthy of attention, —vär-
dighet, f, memorable thing, memor»
ableness.
Täppa, f. croft, small enclosure. — ,
V. a. to stop, to shut up; to fence,
to enclose.
Tärl|a, v, a. to consume, to fret, to
corrode, to wash, to eat. — pd, to
eat. — sig igenom, to soak through,
to penetrate, —ande, a. consuming,
corroding, consumptive, corrosive; ste-
ril; slow, hectic, -penning, m.
money for consumption, food -money.
-sot, m, coasuraption.
Tärna, f. handmaid; tern.
Tärning, m. dice; cube, skära %
tärningar, to cut into small square
pieces, -formig, a. cubiform, -kap-
pe, 771. dice-box. -kast, n, cast al
dice, -spel, n, play at dice. -Spe-
lare, 771. dicer.
Tät, a. close, compact, tight, dense,
thick, solid; frequent; rich, —a, V,
a. to tighten, -gräs, 7J. butterwort.
—hot, f. tightnass, closeness, thick-
ness, solidity. — na, v. 7i. to grow
tight, -nande, n. condensation.
Tätt, <td, close, frequently; close by.
— hebodt land, & country well peo-
pled, skrifva -, to write close. —
efter, close after. — ihop, dose to-
gether. — intill, close by.
Tatting, 77>. sparrow.
To, n, thaw, thawing weather, —a, 17.
71. to thaw, —blast, m. thaw-wind.
— Täder, n, thawing weather,
Tockllen, n, fog, mist, -nig, a.
foggy, hazy, misty.
TÖfVÄ, 17. 71. to stay, to tarry.
Tojil», V, a. to stretch. - sig, to give
way» •»anker, m. the amall bower.
251
Tolp
TÖlpj W. awk\^ard fellow, clown, -ak-
t\g) a. awkward, clownish, -aktig-
het, f, awkwardness.
Töm, m, rein, bridle; beard (of fish).
Tömma, v, a. to void, to empty, to
evacuate, to drain, to teem.
Tor a, V. n, to may. jag tor f torde J
komma, I may perhaps come, det
tor hända, it may happen. — S, V.
d. to dare, to venture.
TÖrelj m, twirling-stick ; euphorbium.
Törla, V, a, to twirl. [run.
Törn, m. dash, -a^ v. n. to strike, to
TÖrn||e, n. thorD. -buske, W2. brier;
rose-bush, —full, — ig", a, thorny,
prickly, -krona; f, crown of thorns.
~rOS, /. rose; province-rose. — skata,
/- redbaoked shrike. -tagg, w.
prickle (of a brier).
Törst, m. thirst, -a, r. n. to thirst,
to be dry. - efter något, to thirst
for or after a thing, -ig, OL. thirsty,
TÖ8, f. lass, girl. [dry.
Udd, m. point, prick. Uddar, pi. edging,
narrow laces. — kvaSS, a. sharp poin-
ted. -!g, a. jagged. -Ighet, /.
jaggedness.
Udda, a. odd , not even, spela jemt
och — , to play at even and odd.
llddö, TTh, point, cape, promontory,
Uf, m. eagle-owl.
Ugla, /. owl. fånga -, T» to bring
a ship about.
Ugll, m. oven, furnace. -Slläl, n.
-smnn, w. oven-mouth, -sraka, f.
oven-rake, coal-rake. — SSOpa, f, oven-
besom. — SSpade, TW. baker's peel,
-stött, a. doughy.
Ulf, m, wolf.
Uli, f. wool, —gam, n. wollen yarn.
-handel, m, dealing in wool, -hå-
rig, a. downy, -ig , a, woolly,
fleecy, -kam, W. wool-card, -kum-
Biare, m, wool-carder, -sax, f.
sheep-shears. — strumpa, f, woollen
Underverk
Btocking. -tapp, m, lock of wool.
-tyg, n. woollen stuff, -vanto, w.
mitten of wool.
Ulspegel, m droll, wag..
U!llbra, f. umber.
Umbärjia, v. a. to spare, to do without,
to be without, —lig, a. dispensable.
— llghet, f, superfluousness.
Umgås, V. d. to converse with, to keep
company with, to behave.
Urn gäl der, m, pi, dues.
Umgiilla, V, a. to suffer for, to pay for.
Umgäng(|d, n. intercourse, conversation,
keeping of company. — sam , a. so-
ciable, conversable, -samhet, /".
sociableness , conversableness , popu-
larity.
Ulldan, prp, <§i ad, out of tha way,
aside , away , from oflP. — , i, away f
-arbeta, v, a. to work out. -bedja,
V, a, — sig ndgot, to excuse one's
self from a thing, -draga, V, a,
to withdraw, to deprive of, to decline,
to refuse, to sprink. -dragning, f
withdrawing, declining, avoiding, -fly,
V, n, to escape, -gjord, a, done.
-gömma, v, a, to conceal, to hide,
to put away, to suppress, -rödja,
V. a, to remove, to put away, to put
aside, -sticka, V, a, to put out of
the way, to hide, to conceal. — tftg",
fl, exception, reverse, clause, —taga,
V, a, to except, to exempt; to take
away , to reserve, -tagande , prp,
except, save. -tagSYlS, ad. excep.
tionally, by exception.
Under, n, wonder, miracle, prodigy,
marvel; admiration, —bar, —fall, a,
wondrous, marvellous, strange, won-
derful, -görande, a, miraculous.
-görare, m. wonder-worker, -kuf,
m. miraculous cure. -Ug, a, strange,
odd, surprising; wonderful; unaccount»
able; perverse; humorsome, odd. — lig*» i
hot, f. oddness, strangeness, -sani, I
a. wondering, astonished, -samhct,
f. amazement, wonder, admiration,
-skön, a. admirably fair. -Syn, f.
miraculous vision. — YOrk, 71, miracle,
wonder.
Under
Understucken 25&
Under 9 prp, under, boneath, below,
underneath; by; under; during, as,
while, at. -•afdelningj f. subdivi-
sion, -arnij m. forearm, -balaiis^
m, deficiency. — böfälj Tl. subaltern
officers in the army, -betjening',
f. subaltern officers, lower officers.
-blntla^ V, a, to underbind. -bjälke,
W. summer beam; architrave, -biåsa,
V. a. to foment. — bukj W. under-
belly, -bygga, V. a. to underpin;
to build from beneath, -byggd, a.
väl — i studier y well grounded in
learning, -byggnad, f. foundation,
'basis; prop, support; elementary in-
struction, -byxor, f, pi, drawers.
-bädda, v. a. to underlay, -bädd-
ning, f, underlaying, -dela, V, a,
to subdivide, -dclning, f, subdivi-
sion. -domare, m. inferior judge.
—domstol, m, inferior court, lower
court, -dånlg, a, subject; aubmis-
eive, humble, -dånighet, f» sub-
jection, submission. — dånigt, -då*
nigst, ad. submissively, most hum-
bly, -foder, w. lining, -gevär,
n, sword, -gifven, a. aubmiss, sub-
ject. -gilVonhet, f. submission,
compliance , acquiescence , submissive-
ness. — gräfva, V, a. to undermine,
to sap, to underwork; to corrupt, to
destroy, -gå, v. a. to undergo, to
suffer, -gång, m, ruin, fate, de-
struction, -haffande, a. <fe s. sub-
altern, inferior, dependent, subordi-
nate. —halt, m, base standard.
—hand, ad. underband, clandestinely.
-handla, v. n. to negotiate, to treat.
-handlare, m. negotiator, interme-
diator, -handling, f. negotiation,
treaty, mediation, -hjelpa, V. a,
to second, to supply, to facilitate.
— hasot, 72. the house of commons.
—håll, 72. maintenance, sabslstance,
support, annuity, perislon, —hålla,
V. a. to maintain, to sustain, to keep
up, to cherish, to cultivate: to enter-
tain, to amuse, -jordisk, a. sub-
terraneous, -kasta, V. a, to sub-
mit, <to subject, to comply. -kasteUe,
f. subjection, submission, yielding.
-kjortel, m. undercoat, -kläder,
m, pi. waistcoat and breeches, —kläd-
nad, m. underdress, -kufva, V. a.
to subdue, to conquer. — kufvarC,
m. subduer, conqueror. — kunnig,
a. knowing, informed. — kaft, —käk,
772. lower jaw. — Iflg^ 71. groundwork,
underlaycr. -lagsbjälke, 7W. sum-
mer beam. — lif, n. abdomen, -lig-
gande, -lydande, a. subject to,
belonging to, lying under, —låta, V.
a. to omit, to neglect, to fail, to for-
bear, to miss, to help, -lägga, V,
a. to underlay ; to subject. — SiQi to
subdue, to subject ; to resign one's self.
-lägsen, a. inferior, -lägsonhet,
f, inferiority, c-läpp, m. nether-lip,
under lip, lower lip. -lärare, m.
underteacher , usher, -lätta, V. a,
to lighten, to lift; to help, to facili-
tate, -lättning, /[. alleviation, fa-
cilitation, help, —löjtnant, m, se-
cond-lieutenant, —minera, v, a, to
undermine, to sap. —mål, 72. short
measure. -Officer, m. underofficer.
-ordna, v. a. to subordinate. -Ord-
nad, a. subordinate, -pant, m.
pawn, pledge, gage, —rede» 72. un-
dercarriage, —rätt, m. inferior court.
—rätta, V» a, to advise, to apprise,
to acquaint, to inform, -rättelse, f.
information, advice, notice, instruction.
-segel, 72. lower sails, course. -Skat-
ta, V. a. to depreciate, -skattande,
72. depreciation. — slijorta, f, under-
shirt. -Skrifning, f. underwriting,
signature, — skrift, /. signature, sub-
scription, -skri f Yd, V. a, to sign,
to underwrite. — slef, 72. prevari-
cation, deceitful dealing, trick, bruka
underslef, to defraud, -slå, v. a.
to bend. -St, a. suptrl. lowest, un-
dermoBt, nethermost. — , ad. undermost.
-sticka, V. a. to put lindor, to sub-
orn, to suppose; to forge. — stiga,
V, 72. to fail under, -strumpa, f.
understocking, -stryka, v. a. to
score, to underline. -Stucken, a.
false, suborned, supposed, surreptUicuSr
256 Understundom
tmderstucket verk, a sham business.
understucket vitne, suborned wit-
ness. —stundom 9 (Xd, sometimes,
now and then. -stynUHIl} m. steer's
mate. — Stå sigPj V. r, to presume,
to make bold. ^Ståthållare 5 m.
deputy governor, —stalla, v. a. to
submit, to refer a thing to. —Ställ»
ning^ f, reference. — stod, n. sup.
port, help, assistance, subsidy. — StÖdaj
V, (t, to underprop, to support, to se«
cond, to relieve, -sälare, -sate^
w. subject, -såtlig", a, becoming a
subject, loyal, -sälja, V. a, to un-
dersell , to sell cheaper than another.
-sätsigj a. set in the body, square,
built, -söka, v. a. to' examine, to
discuss, to inquire, to try. -SÖklling',
f. examinalion , inquiry, trial , search.
—teckna, v. a, to sign, to subscribe.
-tecknad, a. underwritten, -teck-
nare, m. subscriber, -tecknlng,
/". subscription, -tiden, ad, some,
times, now and then, -trycka, V,
a. to oppress, to suppress, —tryckan-
de, n. oppression, -tröja, f. doub-
let. -tvinga, V, a. to subdue, to
reduce, -vigt, Wl. underweight, -vig-
tig> a. underweighing , too light.
-visa, V. a. to teach, to instruct (in).
-visande, a. instructive, -visning,
f. instruction, teaching. — vlsningS"
anstalt, m, educational establish-
ment. — iirni, f, undersleeve.
Undfallfja, v. n. to slip to escape.
—enhet, f, compliance, pliability.
Undfly, V. n. & a. to run away ; to avoid,
to shun, to escape, to get off. — kt, m.
refuge, shelter; escaping; evasion, shift.
söka undflykter, to use evasions.
Undfå, V. a, to receive, to get. -ngst,
n. receipt, reception.
Undfägna, t;, a, to entertain, to treat.
— d, m. entertainment, treatment.
Undgå, v. a, to avoid, to escape, to
elude, to forbear.
Undkomma, v. n, to escape, to slip
away, to get off. -nde, 71, escaping,
QvasioQ.
Upparbeta
Undra, v. n. to wonder, to be amazeå.
-n, f, wonder, admiration, -nsval'd)
a. worthy of admiration, wonderful.
Undre, s. Nedre,
Undse Slg, v, r, to shun, to baslr
-else, /. bashfulness, modesty. -Onde»
n. consideration J forbearance.
Undskylllia slg, v, r. to excuse one's
self, -an, -ning, f, excuse, plea-
Und slippa, v. a. to escape, to get off.
Undsätt||a, v. a. to relieve, to succour,
to assist, —ning, /. relief, succour.
Undvik||a, v. a. to avoid, to evade;
to shun, —ande, n, avoidance, for-
bearance, till - deraf, for the
shunning of this, —lig. Cl, avoidable.
Ung, a, young; new. -dom, m.
youth; a young girl; a youth. — dom*
lig, a. youthful , juvenile, -doms-
fel, n. fault of youth, -doms-
kraft, f. youthful vigour. -dOmS-
vän, m. early friend, -domsår, 71.
younger years. — ©, Tn, young; brat.
— fd ungar, to bring forth young.
-ersven, m, swain», young man.
—folk, n, young people ; young couple
lately married, -karl, m, bachelor.
— mor, /*. young woman lately mar-
ried. -Stinn, a. big with young.
Ungefär, ad. about, nigh unto, -lig,
a. approximating, provisional, conjee-
tural, probable.
Usilforni, m» uniform, regimentals.
Uiiiversilal, a. universal, -alarfiing,
m, sole heir, -alniedcl, n, sov-
ereign remedy, -itet, f. university.
Unkjien, a. musty, fusty, -en hot, f,
mustiness. -na, V. n. to grow musty.
Unna, v, a. to wish well; to grant.
om Gud unnar mig lifvet, if God
spare ray life,
Uiis, n. ounce. -, m. (djur J ounce.
Upp, ad. up. - ocli ned, topsy-turvy,
upside down. - i frän, up from. —
ät, upwards, se -.' beware!
Uppamma, v, a. to nurse up. Jian
uppammades till studier, he was
bred a schojar.
Upparbeta ^ v. a. to work up, to
Uppassa
Improve, td cultivate; to dra\5 tip, to
lift up,
Uppassjja^ v. a. to wait on, to attend.
-are, m, waiter, attendant, -nlng,
f. attendance.
fjppbetsla, V. a. to bridle.
Uppbjuda, V, a, (till dans) to en-
gage. — sina . kr af ter ^ to exert one's
powers. — till auktion ^ to put up
to auction,
Uppblandija, v, a, to niix, to dash,
to dilute; to allay, -ning", f. mix-
tion, allay; dilution, mixture.
Uppblomstra, v, n, to shoot up; to
flourish ; to rise. [blaze.
Uppblossa, V. n. to flame forth, to
Uppblåsjja, V, q^ to blow up, to swell.
— t, a. swollen, flushed, puffed up.
Uppbringa, v. a. to bring up, to rai?e,
to improve. — ett skepp^ to capture
a ship, tipphragt , angry, provoked.
— nde, n. raising, improvement.
Uppbrinna, v. n. to, bum down.
Uppbrista, v. n. to burst, to break up.
Uppbrott, W. decampment, breaking up.
Uppbruka, v. a. to till, to improve,
to cultivate.
Uppbryta, v. a. to break open, to
break up. — läger, to raise a camp,.
to decamp.
Uppbränna, v. a. to burn up.
Uppbud, n. proclamation.
Uppbygglla, V. a. to build; 'to edify;
to improve. -elsO , f, edification.
-llg, a. edifying.
Uppbåda, V. a. to summon, to call up.
Uppbildda, v. a. to make up (a bed).
uppbäddad säng, daybed.
Uppbära, v, a. to receive, to collect,
to gather.
Uppboja, V. a. to bend up.
Uppbörd, m. collection of taxes or
customs, -sman, m. receiver of
taxes, collector.
Uppdaga, V. a, to manifest, to disco-
ver, to bring to light. [feign.
Uppdikta, V. a. to invent, to forgp, to
Uppdrag, n, commission, order, cpm-
mand. —ft, V. a, to draw up; to
bring up, to educate, to commit, to
Siredish' English Diet,
Uppfostra 257
delegate, to direct, to intrust, to give
charge of, to assign, to confer, to
consign.
Uppdrifjining, f. raising; faf vildtj
starting, rousing. — Ya, V. a. to raise;
to start, to rouse.
Uppdoka,, r. a. to dish up, to seyve up.
Uppdyka, v. n. to eo^erge.
UppO, ad, above, up, 'up stairs.
Uppehåll, n, sojourn, abode; delay,
hinderance; interruption, stop, stay.
—a, V. a, to support; to sustain, to,
uphold , to nourish ; to maintain , u>
keep; to detain, to hold, to amuse.
— sig^ to sojourn, to reside, to dwell.
—are, m, conservator, supporter, up-
holder.
Uppehälle, n. subsistence, livelihood,
maintenance, sustenance, support, nou-
rishment.
Uppehor, n, cessation, Intermission,
stop , stay, utan — , without inter»
mission, continually.
Uppelda, V. a. to heat, to calefy; to
inflame, to flush.
Uppenbar, ^. open, manifest, plain,
notorious, —a, v. a. to reveal, to
discover, to open, to manifest, uppen»
tara sig för en, to appear to one.
—else, f. revelation, apparition, vision.
Uppfara, v. n. to ascend ; to start up.
Uppfatt[[a, V, a, to apprehend, to con-
ceive, —ning, f. apprehension, con-
ception, -niugSgåtVa, f. perceptive
faculty.
Uppfinnlia, v, a. to invent, to And
out, to contrive, to discover, to devise.
—are, W, inventor, contriver, -ing,
f. invention, discovery. -nlngSgåf ?a«
f, inventive faculty.
Uppfiska, V. a. to fish up.
Uppflyga, V. n. to fly up, to rise up.
Uppflyta, V. n, to rise up to the sur-
face, [to promote.
Uppflytta, V. a. to move up, to raise;
Uppfiata, V. a. to unplait, to untwino,
Upj)fordra, v, a, to summon; to crane
up, to draw up.
Uppforsa, V. n, to spout.
Uppi'OStrlla,, v. a. to brin^;; up, to
17
^58 Uppfostraa
educate, to breed, to foster, —ftll)
•^ingr, f, education. — ar6, Wl. edu-
cator, breeder.
Uppfriska, v. a. to refresh, to revive.
— siq, to recreate one's self.
Uppfriisa, v. n. to ferment, to whi7ile.
Uppfrätjja, V. a. to corrode, to eat up,
to devour, —ning, f, corrosion.
Uppf J'lllla, V, a, to fulfil, to make up,
to supply, to perform , to accomplish,
to satisfy, to fill up, to answer, —else,
f. accomplishment, completion; perfor-
mance, fulfilling.
Uppfånga, V. o, to catch.
Up pf arga, V, a, to dye anew.
Uppfästa, V. a, to pin up, to cook.
Uppföda, V, a. to breed, to bring up.
Uppförlja, V, a, to mount, to set up,
to bring up; to erect, to set up; to
give, to perform. — i rakning, to
plaoe to account. — sig , to behave,
to conduct one's self, to act. —ande,
n. usage, erection ; acting; performance ;
conduct; placing to account. — Sel,
m. bringing up, transport.
Uppföre, prp. & ad. up, uphill, steep.
Uppgifjlt, m, report, account, advice,
relation, computation; problem, ques.
tion ; cession , resignation ; surrender ;
estimate, calculation. — va, V, a. to
give up, to surrender, to yield up; to
resign , to deliver up ; to declare , to
give, to lay down, to account for; to
propose; to assign. — vas, v. p. & d.
to sink under the burden, to languish.
Uppgräfva,^ v, a. to dig up.
Uppgå, V. n. to mount, to ascend; to
rise. — rdgdng, to set up landmarks.
—ng, 7n. ascent; stairs, avenue, so-
lens — , rising of the sun.
Uppgäld, m. agio.
Uppgöra, V. a. to make np, to settle.
Uppbacka, v. a, to cut up; to pick.
'Upphandl||a, v. a. to buy up, to pur-
chase, -ing, f. buying up.
Upphetslla, v. a. to excite, to provoke.
—ning, f. provocation, incitement;
inflammation.
Upphetta, V. a. to heat, to infiame.
Upphinna, v, a. to overtake.
Uppköpa
Upphitta, V. a. to find.
Upphjelpa, V, a. to help up, to re^
store, to retrieve, to repair.
Upphof, n. origin, original caase.
— sman, m. author» originator.
Upphosta, V. a, tojaoogb up, to «»•
pectorate.
Upphugga, V. a, to cut np, to hew.
— ii^en, to hew up the ice.
Upphålllla, t;, a. to hold np. -sva»
der, n. dry weatlier.
Upphäfva, V. a. to lift up; to annul,
to suppress; to make void, to dissolve;
to raise. — sig , V. r. to raise one's
self. - sig till domare , to make
one's self judge. — nde, a. deroga-
tory, revoking. — , n. derogation, aboU
ishing, cassation, dissolution, raising.
Upphänga, v. a. to suspend, to hang up.
Upphöjlja, V. a. to elevate, to raise up ;
to exalt, to extol. — sin rost, to
raise one's voice, upphöjdt arbete,
relievo, —ning, f. elevation, advance-
ment, rise, eminence, prominence, pro-
tuberance, relief.
Upphöra, v. w. to cease, to stop, to
leave off. -nde, n. cessation, stop.
Uppifrån, ad. & prp, from above.
Uppjsiga, V. a. to unharbour, to start,
to rouse; to raise.
Uppkalla, V. a. to roll up, to draw up.
Uppkalla, V. a. to call up, to sum-
men, to call.
Uppkamma, v. a. to comb up.
UppkastlJSj v. a. to throw up, to east
up; to vomit; to propose, —ande,
n. casting up, proposition. — Illngj f,
vomiting.
Uppklarna, v. n. to clear up, to brigh-
Uppklippa, V. a. cut up. [ten.
Uppkläda, t;, a. to clothe, to dress.
Uppknäppa, r. a. to unbutton; to
unclasp.
Uppkoka, V. a. to boil again, to boil up.
Uppkon)|Jling, m, upstart, parvenu.
—ma, V. n. to arise, to rise, to
start; to recover. — st, m. rising,
advancement; recovery.
Uppk rafsa, v. a, to scratch up.
Uppköp, 7J. buying up. -a, V, a, to
Uppköpare
bny np, to purchase ap. — ftrOj Ttl.
purchaser, purveyor.
UppkÖr||ande , n. driving up; plain-
ing. —selj TTl, avenue.
Upplag, n. stock, store, -fl, f, edition.
Fpplast||a, v. a. to unload, -ning,
f> unloading, discharge.
Upplefva, v. a. to live to see, to ex-
perience. — en hög ålder, to attain
a great age.
Upplena^ v, a, to thaw, to melt.
Uppleta^ v, a. to search out, to find
out. [to animate.
Upplifya, V. a. to revive, to quicken,
Upplocka, V. a. to pick up, to glean.
Upplopp, n, riot, tumult, uproar.
Upplupen, part, af uppWpa, -
ränta, arrearage, arrears.
Upplyftlla, V. a. to lift up, to uplift.
-nlng, f. lifting up; * flight.
UpplyslJa, V. a. to enlighten, to illus-
trate, to illucidate. en upplyst man,
a judicious man. —ning", f. illustra-
tion, explanation, notice, exposition,
elucidation; information, instruction.
Upplåga, 17. ru to blaze, to flame.
Upplåna, V. a. to borrow.
Upplåtlja, V, a. to open, to disclose,
to unclose. — något åt en, to give
np a thing to one. —else, f, giving
up, resignation.
Uppläggda, V. a. to lay up; to pu-
blish. —ning, f, laying up; publish-
ing, [open, to unlock.
Uppläsa, V, a, to read, to recite; to
Upplöja, V. a. to plough up.
UpplÖSlIa, V. a. to dissolve, to melt;
to untie, to unloose; to solve, to clear;
to unfold, to explain. — llg^ a. dis-
soluble, explicable. -Ifghet, f. dis-
solubility, explicableness. —ning, f,
dissolution, untying, solution, explaining.
Uppnian||a, v. a, to animate, to incite,
to challenge, to encourage, to excite,
to urge on. -ing, f. exhortation, ex-
citation, challenge, summons.
Uppmarsch, m. march in file and
range, -era, V, n, to march up.
Uppmjuka, v. a. to mollify, to lenify,
to weaken, to qoften, to supple.
TJppropare 259
Uppmnddra, v. a. to cie^r of mud,
UppmuntrlJa, v. a, to encourage, to
animate, to enliven, to awake, to cheei
up, to exhort, -an, -Ing, f. cn«
couragement, exhortation»
Uppmura, v. a. to mure up.
Uppmåla, V. a, to paint anew, to
refresh.
Uppmärksam, a. attentive, intent,
heedful, -het, f. attention > atten-
tiveness. —ma, V, a. to observe, to
pay attention to.
Uppnå, V. a, to attain, to arrive at.
Uppnämna, v. a. to rehearse, to call
over, to enumerate. — nde, n. enu-
meration, [turned up.
Uppnäjlsig, -st, a, having the nose
UppOdllla, V. a. to till, to improve, to
cultivate, to 'meliorate. — arO, 771.
tiller, improver, -ing, f, tilling, im-
provement.
UppOflfr||a, V. a. to sacrifice, to devote,
to offer up. -ing, f. sacrifice, de-
voting, rto animate.
Uppqyicka, v. a. to revive, to quicken.
Upprensa, v, a, to cleanse; to clear.
UpprepIIa, v. a. to recite, to repeat,
to rehearse, —ning, f. recital, repe-
tition, rehearsal.
Uppresa, f. journey up to. — , V, n.
to travel up to.
Uppreslla, v, a. to erect, to raise, to
set up; to stir up. — ning^ /*. erec-
tion, raising.
Uppreta, v. a. to irritate , to incense,
to provoke. [down.
Upprifva, V, a. to tear up; to pull
Uppriktig, a. sincere, open, ingenuou?,
candid; true, genuine, pure; frank,
upright, unfeigned, fair, —het, f,
sincerity, candour, ingenuity, frankness.
Upprinnjia, v, n. to spring up, to
spring out ; to shoot up ; to rise.
-else, /.origin, rise, spring, source:
derivation.
Upprit||a, V. a. to draw, to sketch.
-ning, f. drawing, delineation.
Upprop, n. calling over ä list; outcry.
-a, V. a. to call up, to call over; to
outcry, -are, m, cryer.
\v
260
Uppror
TTppsvuUna
Uppror 5 n, revolt, rebellion, sedition,
insurrection, göra — , to revolt. — isk,
a. rebellious, seditious, mutinous.
-smakare, -sstiftare, m, muti-
neer; revolter, rebel.
Upprulla, v. a. to rull up, to unfurl.
Upprnlten, a. quite rotten.
Upprycka, v. a, to pull up.
Upprymma, v. a. to remove^ to put
in order, to clear; to sell out.
Upprjmcl, a. well humoured, in spirits.
Upprågad, a. heapfull, heaped.
Uppräknlja, v. a. to enumerate, to
reckon up. — ing, /". enumeration.
Upprannlla , V, a. to warp the web.
-ing, f, warp, warping.
Upprätt, ad. upright, erect. ->A, V.
a. to raise, to erect; to institute; to
draw up , to make ; to repair ; to re-
dress, to restore. — and e, ,71. erection,
raising, redressing ; drawing up» —else,
I f. reparation , satisfaction , amends.
—hålla, V. a. to maintain, to pre-
serve, —hållande, n. maintenance,
preservation, —stående, a. erect.
Uppröra, v. a. to stir up, to agitate.
Uppsadla, v. a. to saddle.
Uppsamla, v. a. to gather, to glean.
Uppsats, m. memorandum, note ; essay,
writing.
Uppseende, n, attention, notice, sen-
sation I inspection, göra — , to make
a sensation.
Uppsigtj f, inspection, superintendence,
care. [dance.
Uppsjo, m, high water, eddy; abun-
Uppskatta, v. a. to value, to rate, to
estimate. [over, to remit.
Uppskicka, V, a, to send up, to send
Uppskjnta, V, a, to push up; to de-
lay, to defer, to suspend, to procrasti-
nate; to respite, to postpone.
Uppskof, n. delay, procrastination, re-
prieve.
Uppskotta, \v.Ö. to shoveå up.
Uppskrifvä, t?.^a. to note, to write
down. [screw open.
Uppskrnfca, r, a. to screw up; to
Uppskrämma, v, a. to frighten^ to
rouse, to start.,
Uppskära^ v. a. to out up, to open:
to dissect; to cut; to mow, to reap.
Uppskörta, v. a. to tuck up.
Uppslag, n. turning up; cuff, facing,
increase, rising (of price). [devour.
Uppsluka, v. a. to swallow up, to
Uppslå, V. a. to turn up, to open ; to
break. — sin hostad, to take up
one's residence.
UppsmÖrja, v. a, to smear, upp.
syiordt vin, adulterated wine.
Uppsnappa, v. a. to intercept; to
catch, to fish out.
Uppsnodd, a. untwisted. [out.
Uppsnoka, v. a. to ferret out, to scent
UppsnÖra, v. a. to unlace.
Uppspinnlla, v. a. to spin out; to de-
vise, to •contrive, —are, m. contriver.
—ing, f» contrivance, fiction. [up.
Uppspricka, V, n. to burst, to break
Uppspringa, v. n. to start up, to rise.
Uppspåra, v. a. to track out, to scent
out. [to bend, to hoist; to cock.
Uppspänna, v. a. to spread, to stretch ;
Uppspärra, v, a. to open wide. —
munnen, to gape, to yawn.
Uppstad, 771. country-town, inland-town.
Uppstapla, V. a. to pile up.
Uppsteka, v. a. to roast again.
Uppstig||a, V. n. to ascend, to get up,
to arise , to mount, —ande , n. ri-
sing, ascension; accession, —ning, f.
vapour of the stomach.
Uppstillning, /". stall-feeding.
UppstOCka, V. a. to dress.
Uppstoppa, v. a. to stuff; to fill , to
cram. [obstinacy.
Uppstudsig, a. refractory, -het, f.
Uppstå, V. n. to rise ; to arise, -ndare,
m. post, pillar, -ndelse, f. resur-
rection.
Uppställ||a, V. a. to erect , to set up ;
to arrange, to put in order, to put in
ranks, -ning, f. setting up, arrange-
ment, order, plan.
Uppstämma, v, a. to tune high.
Uppstolning, f. pushing open; start-
ing; eructation.
UppsTullna, uppsvälla, v. n. to
swell, to bloat, to grow turgid.
Uppsyn
Urarfva
261
CppsyBj m, loot, countenance; inspec*
tion. -ingsiuan , m. surveyor , in*
spector.
Uppsåt^ n. intention , design , purpose,
iötent, meaning. —lig ^. a, wilful,
done by design, —ligen 9 ad, pur*
posely, by design.
Uppsäg|[a, v, a, to renounce, to dig.
ciaim , to resign ; to give warning.
—ning^ f, recall, warning, throw-
ing up.
Uppsättija^ V* a, to set up, to put up,
to draw up. -»ing, f. erecting;
raising; composition.
Uppsöka^ V. a. to seak out, to find out.
Cpptag||a, V. a. to take up; to receive;
to adopt; to take away, to take up;
to levy, to gather; to break up; to
dig, to mine; to renew; to resume.
— ett län, to borrow. — väl, to take
in good part. — ilia, to take ill. -
i räkning, to set down to; account.
väl upptagen, well received, -ning,
f. taking up; reception; adoption;
setting down to account ; recapitula4,ion ;
receiving, levy; breaking up; digging.
Uppte, v. a. to exhibit, to produce, to
show.
Uppteckn||a, v. a, to note down, to
set down, -^ing, f. note, list, in-
ventory, catalogue.
Upptill, s. Ofvantill.
Upptrampa, v. a. to tread.
Uppträdjja, v. n, to advance, to ap-
pear. -, V. a. to file, to string. -6,
n. scene.
Upptukt||a, v. a. to educate, to disci-
pline, to bring up, to train up, to
breed. — elsö, f. education, discipline.
Upptvinga, v. a. to force up.
Upptåg, n. trick, frolic, -smakare,
m. jester, buffoon.
Upptåga, V. n, to march up.
Upptäckjja, v. a. to detect, to disco^
ver; to disclose, to unfold. — t, f.
discovery, detection.
Upptända, v, a. to kindle, to inflame,
to incense.
Upptänklla, v. a. to excogitate, to con-
trive, to devise, ^ligj a, imaginable.
Uppntt^a , V, a. to dress up , to trim,
to polish.
Uppyakna, V, n, to awake, to rouse.
Uppvakt|{a, v. a. to wait upon; to
attend, -nlng, f. court; attendance:
waiting.
Uppyeckla, v. a. to unfold, to un-
twist; to tuck, to roll; to curl.
Uppvigllla, V. a. to stir up, to insti-
gate. — ar©, 771. mutineer, agitator.
—ing, f. instigation, agitation.
Uppyinda, v. a. to wind up, to heave
up. [to display.
Uppvisa, V, a. to exhibit, to produce,
Uppvridning, f, untwisting.
Uppväcklla. V. a. to awake, to waken,
to rouse, to excite, to raise. — ifrån
de döda, to raise up from the dead.
•else, f, awakening, raising, exci-
tation.
Uppyäglla, V. a, to weigh out; to
balance, to counterbalance, —ning,
f. weighing up ; counterbalance.
Uppvälla, V. n, to boil up, to well up.
Uppvärma, v. a. to warm up.
Uppväxa, V. n. to grow up, to shoot
Uppå, S. På. [up; to arise.
Uppåt, ad. & prp. upwards, up to.
— himmelen, lieavenwards.
Uppägglla, V. a. to egg on, to incite,
to provoke, —else, f. instigation, in-
citement, incentive, incitation.
Uppöfljning, f. improvement, -va,
V. a. to improve, to improve by exercise.
Uppofver, prp. over, over it, above it.
Ur, 71. clock, watch, -band, n. watch-
string, -flcka, f. fob. -fjäder, la.
spring of ä watch. — foder, n. watcli-
case, -glas, n. watch-glas. -ked,
-kedja, f. watch-chain, -mak are,
m. watchmaker, clockmaker. — nyckol,
m. watch-key. -tafla, f. dial, -verk,
n. clockwork; works of a watch.
-visare, m. hand of a watch or clock.
Ur, prp. out of, from. - modet , out
of fashion.
Uraktlåta, v. a. to neglect, to forget.
~ndO, n. negligence, omission.
Urarfvåi, a. göra sig -, to resign the
inheritance.
262
Urarta
Utbetalning
iJrarta^ v. n. to degenerate, -^iidd, n.
degeneration.
IJrbildy m. original, archetype.
Urbleka, v! a. to whiten, -s, v. r,
lose the colour.
Urbota, a, unredeemable, irrcmissible.
— mål, felony, capital crime.
Urfäder, m. pi. earliest ancestors.
UrjPÖding', m. primitive inhabitant.
Urgammal, a. very old, superannuated.
UrhålkJla, v, a. to groove, to excavate.
— ad, a. concave, excavated, —ning",
f, excavation, concavity.
Urin, m, urine, piss, -blåsa, f. urin-
ary bladder, -drlfvande, a. diure-
tical. —era, V, n. to urine, to make
water, -glas, n. urinal, -g^ngy
m. ureter ,. urinal duct, —salt, n.
urinous salt. -SVeda^ /. strangury.
-syra, f, uric acid.
Urknnder, m. pi, documents, char-
ters, records, deeds.
Urladda, v. a. to discharge.
Urlaka, v. a. to soak.
Urlasta, v. a. to unload, to unlade.
Urminnes, a. out of mind, immemo-
rial. — fi'dfd, prescription , right ac-
quired by use and time, från — tider,
immemorially.
Urmodig, a. out of fashion, unfashion-
Urna, f. urn. [able.
Uroxe, m. ure-ox, buffle.
Ursaka, v, a. to excuse.
Ursinnig, a. insane, unreasonable,
frantic, -bet, f- phrensy, rage, fury,
madness.
Urskilja, v, a, to discern, to distin-
guish; to separate.
Urskillning, f. discernment, judgment,
skill, distinction. -Sgåf?a, /..dis-
cerning faculty.
Urskog, m, primeval forest.
Urskrift, f, original.
Urskulda, v. a, to exculpate, to -excuse.
Urslagga, v. a. to clear from dross.
Ursprung, n, spring, socrce, rise, ori-
gin, —lig, O" original, primitive,
primary.
Urspråk, n. primitive language.
Urständsätta, v. a. to disable, to
disqualify.
Ursäkt, m. excuse, apology, plea, par-
don. bedja om — , to beg pardon.
—a, V. a. to excuse, —lig, «. ex-
cusable.
Urtima, a. extraordinary.
Urtjufva, a. göra sig — , to clear
one's self from the imputation of theft.
Uryal, w. choice, selection, election;
residue.
Urväder, n. snowy and windy weather.
Uråldrig, a. very old, primeval.
Urämne, n, primitive matter, element.
Usel, a. miserable, wretched, paltry,
pitiful, shabby, °-het, f. wretched-
ness, misery.
Usling, 771. wretch.
Usurpera, v. a, to usurp.
Ct, ad. out, abroad, forth, ut igenom,
through, när jag skri f vit ut, when
I have done writing, ut (i hopsätt-
ningar J, very.
Utan, prp. without, — , C. except, un-
less , but. — , ad. without , outside.
-för, ad. without, -lexa, f. lesson
to be got by heart, task. — lås, n.
padlock, hanglock. -läsning, f. re-
citation, learning by heart, —på, ad.
& pr. without , on the outside of.
—skrift, m. address, direction; ap-
pearance, —till , ad. without ; by
heart. — verk, n. outside work; out-
work. -yUgg^ m. outside wall; T.
^yalvule. (expiration.
Utand|{as, v. a. to exhale, -ning, f.
Utarbetjja, v. a. to elaborate, to com.
pose, to work out; to compile, to
write, —ad, a. worn out by la-
hour. — e, n. work abroad, out-door
work. — nlng, /. elaboration, com-
position, product, working put.
Utarma, v. a. to empoverlsh.
Utarrendera, v. a. to let out to farm.
Utbasad, a. en - skälm, a rogue in
grain. (to prevail for.
Udbedja Sig, v. r. to request, to beg;
Utbekomma, v. a. to get, to receive.
Utbetaljja, v. a. to disburse, to pay
OQt. —ning, f, disbursftment, payment.
Utbilda
Utför
263
tJtbiI]d||a, v. a. to form, to fashion, to
culliTåte. -niog) f. formation, im-
pro'^efcent.
Utblanda, v, a, to adulterate, to dash.
Utblomma, v. n. to cease bloiuing, to
fade.
Utblotta, v, a. to bare, to deprive of
all. — sig, to rob one's self.
Utblåsning, f, proclaiming by sound
of trumpet.
Utbreda, v. a. to spread, to stretch, to
extend ; to propagate. — sig, to spread.
Utbrista, v, n, to burst out, to break
forth.
Utbrott, n. bursting out, eruption, ex-
plosion; burst, sally.
Utbryt||a, y. a, to break oat, to draw
out. -lling", f. breaking out; legal
assignment of one's share.
UtbygrglJa, v. a. to build out. -nad,
f. projecture, outbuilding, balcony.
Utbytl.Ia, V. a, to exchange. ~e, n.
exchange.
UtbÖrding^ m. foreigner, stranger.
Utdellla, V, a. to distribute, to deal
out, to administer, to divide, filing,
f. distribution, dividend, administration.
Utdika, V. a. to drain.
Utdrag, 71. extract; abridgment, —a,
V. a. to extract, to draw out ; to spin
out, to protract, to delay. —Ding, f,
extraction, protraction.
Utdrif[jning, /".expulsion, driving out.
— va, V. a. to expel, to drive out; to
^ cast out.
Utdrägt, m, delay, procrastination.
Utdnnst||a, V, a. & n. to evaporate,
to exhale; to perspire, -ning, f.
exhalation, evaporation, transpiration.
Utdöyd, a. extinct, -ende, n, ex.
tinction.
Utdöma, v. a. to condemn.
Ute, ad, abroad, without, out, out of
doors; over, past, done, out. det är
- med honom, it is all over with him.
Uteblifvlja, v. n. to stay away, to fail,
not to appea*r. — med betalning, to
transgress payment, —ande, ~en, a.
absent, staying away.
Utefter, prp. along, lengthwise.
Uteglomma, v. a. to omit , to forget.
Utehålla, v. a. to keep out.
Utelemna, ntelåta, v. a. to leave
out, to omit, to pass over. — nde, n.
orai?sion.
Utelöpande, a. circulating.
Cteslata, v. a. to exclude, to shut
out. uteslutande rättighet, exclusive
right, patent, —nde, n. exclusion.
Utestående, a, outstanding. — for-
dringar, debts not called in.
UtestängJIa, v. a. to shut out, to ex-
clude, —ning, f. exclusion.
Utevarande, a. failing, absent.
utfall, 72. attack ; sally; outlet; falling
down, lifmodems —, the falling down
of the womb, —ande, n. failing out,
coming due.
Utfarjja, v. TI. to set out in a carriage;
to go out of; to launch forth into, to
inveigh against. — t, m, riding -out,
depart.
Utfattig, a. extremely poor.
Utfinna, v. a. to find out, to invent.
Utflyga, V. n, to fly out.
Utflyt||a, V. 71. to flow out. -ning,
f. emanation, efflux, effluxion.
Utflyttlla, V. n. to remove, to emigrate.
—ning, f. removal, migration; re-
moving; emigration.
Utfodrlla, v. a. to fodder up, to feed.
—ing, f. foddering; fodder.
Utfordr|!a, v. a. to demand, to exact,
to call out, to give a challenge. — ing,
f. challenge.
Utforskli'a, v. a. to explore, to search
out, to sift, -ning, f. exploration,
investigation.
Utfrusen, a. stiff with cold.
utfråga, V. a. to enquire, to examine,
to pump out.
Utfyliya, v. a. to fill np. -ning, f,
filling up; dam, mound, mole.
Utfärd, 771. departure; drive, trip.
Utfärda, t;, a. to issue out, to make
out. —nde, 71. issuing.
Utfasta, V. a. to proi>ose, to offer. —
Big att, to engage one's self to ft
thing. [the hiU.
Utför, jprp. down. *- hcrgd, doTra
264
Utföra
Utfor[|a, t?, a, lo tranäpöftT^ éafl^
out, to export; to execute, to accom-
plish; to discourse at large on a sub-
ject; to plead, —ande, n. carrying
out, transport, exportation ; execution,
pleading; deduction, explication. — llffj
a, full, ample, particular, complete.
— lighet, f. detail, fulness ^ copious-
ness, completeness. —SCl, f. expor-
tation. -Sgåfva, f. power of ex-
pressing one's self, -spremiiim, n.
premium for exportation. — SSätt, n.
way of delivery. -Stull, m. duty
on goods exported, export-duty.
Utfösa, V, a. to drive out.
tltgallra, v. a, to pick out, to cull
out; to clear.
Utgammaly a, very^old, superannuated.
tJtgifljtj m. expense, disbursement. — va,
V. a. to lay out, to give out ; to spread,
to divulge; to issue out, to enact, to
pass; to publish. — sig för, to pre-
tend to bo. -vande, n. -niiig, f.
laying out, giving but; divulgation,
publishing, publication. — Yai'© , m.
editor. [slieil.
Utgjuta, V. a. to pour out, to effuse, to
Ut glödga. V. a. to glow out.
Utgnida, v. a. to rub out, to wipe out.
Utgrenlia sig, v. r. to spread bran-
ches. —i II g, /". ramification ; straddling.
lltgriind[{&, V. a, to investigate, to ex-
plore*, to dive fnto. — Hg, a. pene-
trable, investigable.
Utgrafva, v, a. to hollow, to exca.
vate; to engrave; to drain.
Utgåj V, n, to go out; to proceed; to
be gathered, to be payable. — ©nd©j
n. procession. — Hg, 7Ä. going out,
issue; ©vent, end, exit. — ngen, a,
extinct, dead, withered; sold out.
Utgöra, V, a, to constitute, to make,
to fornp; to make up; to pay.
UthaTa,.t;. a. to haul out. -re, m,
out-hauler.
Uthamn, m. out-port.
Uthugga, i;. a. io cut dtit; to .out
down, to clear.
UthUBgrlJe, v. a, to famish, to elarve.
-ig, a.'famished, starved with hunger.
"Utleta
fJthUS, n. out-house.
Uthrilad, a. reposed.
Uthvissla^ v. a. to hfss out.
Uthyrjla, v. a. to let out, to hire out.
—ning, f. letting out for rent.
Uthålllja, V. a. to hold out; to en-
dure. — igj Ö. enduring, durable.
Uthanglla, v. a. to hang out, to show.
—ning, f, suspension, showing.
Uthärda, v, a, to hold out, to endure,
to sustain. — , V. n. to hold, to out-
stand, to persevere. — ndo, n. per-
severance.
Uti, prp. in, into, to.
Utifrån, ad. from without, from abroad.
Utigenom, ad. all the way through;
out at.
Utjemna*, v. a, to even, to equalize.
Utjord, f, land lying without the dis-
trict of the village to which it belun^^d.
Utkalla, V, a. to call out.
Utkast, n. sketch, outline, plan, -a,
V, a. to cast out , to throw out ; to
sketch, to design, to project, -ning,
f. casting out, ejection, expulsion,
Utkik, m. look-out.
Utklippa, V. a. to cut out.
Utkladning, f. disguise.-
Utkoka, V. a. to boil out.
Utkomfjmen, a. come out, published,
spread, ilia — , poorly off, embarras-
sed. — St, 7n. subsistence, living.
Utköra, v, a. to choose, to elect.
Utkrama, v, a. to press out.
Utkrypa, v. n. to creep forth.
Utkräfva, v. a. to demand, to call in.
— hämnd på en, to take revenge of
Utkyla, V. a. to cool. (one.
utköra, v. a. to drive out; to wear
out, to use up. en utkörd h'dst , a
Utlaga, f, tax. Ijadfed horse.
Utlaka, t;, a. to extract, to soak, to
steep. H utlandet, abroad.
Utland, n. outland, foreign country.
Utledsen, a. wearied to death.
Utiefvad, a. decrepit, very old.
Utlefverera, ntlemna, v. a. to de-
Utlegad, a. hatched. [liver over.
Utleta, V. a. to choose, to elect; to
search out, to sound, to pump out^
Utliggare
Utll^gliftYe, m. bow-sprit, guard-ship;
jutting stone or beam ; scout , spy.
-nill^, f. hatchingr.
UtlofVa, V, a, to promise, to tow.
Utlopp, 71. outlet, mouth.
Utlotta, V, a. to draw out by lot.
Utlnta, V, a. to soak.
Utlyslla, V. a. to proclaim, -hittg, f,
publication, proclamation; the last ban.
Utlåna, V. a. to lend out.
Utlåt||a sig, V. r, to express one's self.
-ande, n. opinion, -else, f, ex-
pression, word.
Utlttggjla, V. a. to lay out; to dis-
burse; to explain, to interprete. — »TO,
771. interpreter, explainer, -niilg", f.
exposition, displaying; letting out;
laying out, disbursement ; explanation,
comment; amplification.
Utländ|{ning, m. foreigner, stranger,
an outlandish man. — sk, a. foreign,
outlandish, exotic, extraneous. — ska,
f. outlandish woman, foreigner.
UtlosIJa, V, a. to ransom; to redeem.
— ©n, 771. ransom, —nitlg, /*. ran-
soming, redeeming.
Utntagra, v. a. to emacerate, to ex-
haust. — d , a, emaciated , wasted.
—nde, 7i. emaceration, exhauftion.
Utmanjla, v. a, to challengQ, to call
out. — iug", f. defiance, challenge,
Utmark, f, common pasture. fcattel.
Utmatta, v. a. to fatigue, to harass,
to waste, to exhaust. — d, a. ex-
hausted.
Utmed, prp. near, by, along, nigh.
Utminutera, v. a. to äéll by retail.
utmynta, v. a. to coin.
Utmåla, V. a. to paint, to- depict.
Utmångla, v. a. to hawk about.
utmärgla, v. a. to enervate, to' en-
feeble; to empoveri^h.
Utmärk||a, v. a. to mark out, to de-
note, to indicate, to distinguish. — ftltcle,
a. distinctive, chanacteristrcal. — t, ad.
in a distinguished manner, extraordi-
narily.
Utmätjja, V, a. to measure out; to
distrain (for debt), -ning, f. nisa-
euring out; distraining, execution.
Utrastnmg 2fi5
Utmönstra, v. c to purge out, to
clear away, to cashier.
Utnämnjja, v. a. to noiöinaite, to
name, to appoint. -»-Ingj f» nomi-
nation.
Utnäs, 71. headland, cape. [waste.
Utnöta, V. a. to wear out, to use, to
Utom, J?rj?. without, beyond; excepted,
but, without; besides, moreover. —
sig , beside one's self. — Sig af
glädje, transported with joy. -gårds,
— hns, ad. without doors, out of
doors. -ordentlig, a. extraordi-
nary. -Ordentli|?en , ad. extra-
ordinarily.
Utorakring, prp. & ad. roundabout.
Utpacka, v. a. to unpack.
Utpanta, V. a. to distrain.
utpina, V. a, to extort.
utplocka, V. a. to pluck out.
Utplundra, v. a. to plunder, to strip.
utplåna, V. a. to blot out, to efface,
to exterminate.
Utpost, m. outguard, outpost.
Utpress||a, v. a. to wring, to extort,
to squeeze out. -ning, f, pressing
out ; extortion.
Utprångla, v. a. to barter out.
Utpragla, v. a. to coin, to stamp
(money).
Utpynta, v. a. to dress out, to adorn.
Utransaka, v. a. to search ont, to try.
Utredlla, v. a. to extricate, to unfold.
to explain, to disentangle; to fit out.
—ning, f. extrication, discussion, ex-
planation; fitting out.
Utresa, f. voyage cut, journey out.
Utridlja, v. n. to ride out. -are, m.
outrider, —en, a. rode out, jaded.
Utrifva, v. a. to tear out, to draw out.
Utrikes, a. foreign, outlandish. — , ad,
abroad. — ifrån, from abroad.
Utrop,' n. exclamation; outcry, —a,
V. a. to proclaim , to cry out ; to cry
up. -are, m. crier, -stecken, n,
note of admiration.
Utrota, V. a. to root out, to extirpate.
to exterminate, to eradicate.
UtrUStlla, V. a. to equip, to' fit out;
to endow, to bestow upon, -tling, f.
266
Utrycka
equipment, fitting out, eqnipage , ac-
coutrement.
Utryckft, v. a. to tear out, to all
out, — , V. n. to march out.
Utrymmlla, v. a, to evacuate, to clear
out, to remove. — öj 71. room, scope.
Utrakyna^ v. a. to calculate, to com-
pute. — ning^, f. account, computation.
Uträttlla, t?, a. to execute, to do, to
perform, to effect, to dispatch. — ailde,
n. performance, execution. — ning, f,
business, commission.
Utröna, v. a. to experiment, to search
out. — Illd©^ n. trial, experiment,
searching out.
Utsaga 9 f. saying, statement, efter
hans — , according to what he said.
Utsatt, a. exposedi liable, vara ilia
~, to be ill off.
Utse 9 V, a. to choose, to pitch upon.
— ende^ n, look, appearance, air, face.
Utsida,/, outside.
Utsigt, m. view, prospect; chance.
UtsjÖ, m, ebb.
Utskeppa, v, a. to ship off, to export.
Utskicka, v. a. to send out, to send
forth.
Utskiftlja, V. a. to distribute , to deal
out. -ning, f, distribution.
Utskjnta, v. a. to shoot out, to shove
out; to exclude; T, to impose. —,
V. n, to jut.
Utskott, 71. outcast, refuse; committee.
Utskrapa, v. a. to scratch out, to erase.
Utskratta, v. a. to deride, to ridicule.
Utskrifljning, /. convocation, levy;
transcription, extract ; certificate. — va,
V. a. to issue writs for , to call , to
convent; to write out, to transcribe.
— gärder, to levy taxes.
Utskyld, m. tax, contribution.
Utskär, n. skerry, rock lying off the
coast.
Utskarjla, V, a. to cut out; to carve;
to geld, to castrate, -ning, f, cut-
ting out, indenting; castration, gelding.
Utskolja, V. a. to rinse, to clean.
Utslag, n. result, issue; judgment, de-
termiaation, w^trant, writ; bias, tur-
Utställa
ning; eruption, blotch, efflorescenee,
pustules. [out.
Utslipa, V. a. to grind out, to whet
Utsliten, a. worn out, hackneyed.
Utsläta, t?, a. T. to justify.
utslå, V. a. to beat out, to strike out,
to throw out. — , V. n. to bud, to
put forth shoots, to leaf, to branch;
to break out. (out.
Utsläcka, V. a. to extinguish, to put
Utsläpning, f. harassment, fatigue.
Utsmycka, v, a. to trim, to adorn,
to decorate, to set off. lout.
Utsmyga, V, a. to steal out, to smuggle
UtsOCkne, a, without the parish, of
another parish.
Ut^Ot, TTl, flux, looseness, diarrhoea.
Utspanlla, v. a. to search out, to trace
out, to investigate. ~ing, f. investi*
gation.
Utspionera, v. a. to spy out, to explore.
Utsprida, v. a, to spread, to divulge.
- sig, V. r. -S, v. d, to spread , to
propagate.
Utspringa, v. n. to spring out, to run
out; to jut out, to project.
Utsprång, n. jutty.
utspy, V. a, to vomit out, to disgorge.
Utspäda, V. a. to thin, to dilute.
Utspänna^ r. a. to stretch out, to ex-
tend.
UtspÖkning, f. disguise, foolish dress.
Utstaka, V. a. to mark out, to trace
out, to appoint. ~nde, a. determi-
native.
Utsticka, V. a. to put out; to mark
out; to engrave. (out, to decorate.
Utstoffera, v. a. to trim up, to set
Utstryka, v. a. to strike out, to blot
out, to erase. (out.
Utsträcka, v. a. to extend, to stretch
Utstndera, v. a, to study, -d, a.
crafty, cunning.
Utstyr, n, dowry, dotal gift, -a, V. a.
to portion , to endow ; to dress out,
to equip.
Utstå, V. a, to suffer, to undergo, to
hold out, to sustain, —ende, a.
jutting out; outstanding.
Utställ||a, V. a, to expose, to lay out;
Utställning
to delay, ^^ulngy f. exposition , ex.
hibition, [skri, to utter a shriek.
Utstöta, v. a. to thrust out. - ett
Utsudda, v, a, to efface, to wipe out.
Utsuga, V, a, lo suok out; to enipo-
verish.
UtsYettning, f. exsudatlon. .
Ut8Väf[Jlling, f. extravagance, debau<
chery, excess ; digression. — va, V. n.
to extra vagate, to be dissolute; to di-
gress. — vando, a. extravagant, dis-
solute, luxuriant.
Utsy, V. a. to stitch, to embroider.
Utsyna, v. a. to mark out.
Utsyssla, /. business abroad.
Utså^ V, a, to sow, to disseminate.
Utsäde, n, seedcorn.
Utsäga, V, a, to express, to utter.
Utsända^ v. a. to send out; to emit.
Utsätta, V, a. to expose, to lay open.
-nde, n, exposition ; appointing ; put-
ting in pav7n.
UtSÖklla, V. a. to choose, to pick out.
-ningsmål, n, action of debt, -t,
a, exquisite, select, choice.
Uttaga, V, a. to take out ; to take up ;
to eviscerate.
Uttal, 71. pronunciation, utterance, —a,
V. a, to pronounce» to say out. ',
t^. n» to speak out.
Utter. 77». otter.
Uttolka, V, a, to interpret.
Uttorka, v. a, to dry up.
Uttrampa, v, a, to tread out.
Uttryck, n» expression; phrase, —a,
V, a. to express, —lig 9 ct» express,
plain, in direct terms, —ligen, ad.
expressly, specifically.
Utträda, v, n. to retire, to withdraw ;
to secede. [out.
Uttrötta, V. a, to tire out, to wear
Uttvättad, a. washed out.
Uttyd||a, V. a. to interpret, to expound,
to explain, —ning, f. interpretation,
explanation. (march out.
Uttåg, 71. march out. ~a, V. n, to
Uttänjlja, V, a. to stretch out, to ex-
tend. — elig, a. extensible, expan-
sible, [trive.
Uttänka, v. a. to excogitate, to oon*
Utosning 267
Uttömlima, v. a. to erapty, to exhaust,
to evacuate, — mas , V. d. to grow
empty, to be exhausted, to vanish.
—ning, f. emptying, evacuation, drain-
Utur, prp. out of, frotn. [ing.
Utvandring, f, emigraUon.
utvattna, v, a. to water, to unsalt.
Utveckla, v. a. to unfold, to develop.
to display, to extricate.
Utverka, v. a. to effect, to procure,
to obtain, to impetrate. — en hof,
to pare a horse's foot.
Utvexllla, v. a. to exchange, -ing,
f» exchange.
Utvidga, V. a. to extend, to enlarge,
to dilate, to widen; to rarefy, —nde,
71. cxtentiou , enlargement, dilatation;
refraction.
Utvikning, f, unfolding; modulation.
Utvislla, V. a. to tum out; to banish,
to exile; to indicate, to prove, to ap-
point, —ning, f. indication, pointing
out ; order to depart or to leave a place.
Ut vittra, v. n. to be dissolved by
the air.
Utvuxen, a. grown out; full grown.
Utväg, 77). expedient, shift, means, way,
course.
Utvälja, i), a. to cfioose, to pick out^
to select utvald f chosen, exquisite.
Utvändig, a. outer, exterior, -t, ad,
outward.
Utvärtes, a. outward, external, ex.
trinsio. — , ad, outwardly.
Utväxt, 771. excrescence; protuberance
(of a bone).
Utåt, ad. outward. — , prp. towards.
— hafvett seaward.
Utägor, f. pi. detached lands belong,
ing to an estate.
Utö, f. remote island. (to kill.
UtÖda, V. a. to destroy, to exterminate;
UtÖt]Ining, Y» exercise, practise, per-
formance. — va, V. a. to exercise, to
to practise, to exert; to commit.
UtÖfver, prp, beyond; upwards, over,
UtÖgd, a. full-eyed, aaucer-eyed.
UtÖSlla, V. a. to pour out, to lade out.
— sin galla, to vent one's spleen.
-ning, /*. lading out, emptying.
268 Vaccin
V.
Taccillj m. vaccin •matter, cow-pox.
-era, V. a, to vaccinate.
Vacka, f. wacke, wacky.
Vacker, a. liandsome, beautiful, fair,
pretty, fine , comely , charming ; edi-
fying, liberal ; good ; pretty, liigli. de
vackra vetenskaperna, bellea-Jettrea.
vackra handen, the right hand.
—het, f. beauty, comeliness. ~t, a.
pretty, handsomely; considerably; fair,
moderately, kom — , come, pray.
Tackla, v. n. to stagger, to reel, to
totter; to hesitate.
Vad, n. ford, -a, v. n. to wade.
— are, Wl. wading bird.
Vad, 71. wager, bet; appeal, aid —
med en om> något , to lay a wager
with on© about a thing, genom laga
-, by lefai appeal, -penningar,
TTir pi. fees for appeal.
Vad, Vada, f. calf (of the ifeg).
Vadd, wi. wadding.
Vadsnal, n. frize, woollen cloth.
Vagel, m, roost,^ perch, eves; sly.
Vaggfia, f. cradle. -, V. a. to rock,
to rock the cradle, gå och — , to
waddle, -barn, n. babe. -Tlsa, f.
lullaby.
^Tagn, m, carriage; stage-coach; eart,
waggon; coach, chariot. — borg, m.
barricade. — makare, m. cartwright,
coachraaker. -sdorr, f, boot of a
coach. — Shns, n. coach-house. — S»
hyra, f. waggonage. -shäst, 7».
carriage-horse. — skorg, m. the body
of a coach, -slider, n. carthouse.
-slåda, f. box of a waggon or coach.
-Smästare, m. waggon-master, cart-
taker. — srem, m. main braces of a
waggon, -smörja, f. gome. -Spår,
n, cartway, rut, track. — SStege, m,
foot- board of a coach. — stistel, m.
coach-pole, shaft of a cart.
Vfga, V, n. to flutter, låta flaggen -,
to display the flag or the colours.
YaK^ m, bole in the ice.
Valka
Yak, n. sitting up, waking, -ft,, v. W.
to be awake, to watch, to sit up.
vak upp! up I - of ver en, to watch
over one. -en, a. awake. -llUStru,
f, nurse, -na, V, n, to awake, to
wake, to waken. -S<im, a. vigilant,
watchful, attentive, wakeful, strict.
-samhet, f. vigilance, watchfulness.
-stuga, f, wake.
Vakt , m. watch, guard , duty ; sentry,
sentinel, keeper, stå på — , to stand
sentry, vara på -, to keep watch.
stå på sin -^, to stand upon one's
guard, gå på -, to mount guard.
komma af vakten, to dismount guard.
—a, V. a. to keep , to guard, to ob-
serve, to ward, to tend, to watch. —
sig, V. r. to be cautious, —are, m.
keeper, watch, watchman, guard, wat-
cher, -hafyande, a, of the guard,
upon duty, -hns, W. watch-house.
—hållning, f. keeping watch, being
upon guard, -karl, m. guard, watcii^
man, sentry. — kontOr, n. guard-
room, -knr, m, guerite, sentry-box.
-mästare, m. doorkeeper; jailer,
gaoler, jailkeeper. -skepp, n. guard-
ship, —skott , n. warning • piece
—stuga, f, guard-room ; flagman's hut.
—torn, n. barbican, watchtower.
Yaktel, m. quail, -falk, m. lanner,
lanneret. — plpa, f, birdcall.
Yal, m. four score.
Yal , r). election , choice , option , alter-
native, -bar, a. eligible, -barhet,
f. eligibility, -dag, m, day ot elec-
tion, —frihöt, f. liberty of choice
or of election, -frändskap, m,
elective affinity, -förrättning, f.
election. -fÖrsJimling, f. electing
assembly. -konung, m. elective
king, -kula, f. ballot, -man, m.
elector, —rike, n, elective kingdom.
-riittigliet, f, right of election,
-röst, f. vote, suffrage. -Språk, W.
devise, motto, saying.
Yalen, a. benumbed with cold.
Valk, 7n, fulling-mill; roller, birlet;
callosity , hard skin. — a , V. a, to
full, to work; to roll. - ler, to;
Valkare
Vanka
269
work clay, to temperclay. -arO, m.
fuller. -jord, -lera-, f, fuller's
earth. [tine tie.
Yalknat) m, trueloversknot , adninan-
Vail) m. mound, dam, dike; rampart;
sward; coast, gä — , gä i — , to be
pasturing, to be grazing, -a, V. a.
to tend (the cattle). — sig, to gather
a sward. -hjODj W, herdsman. -ItOrH,
n. a herdsman's horn. — llUDd, in,
wolfdog. --kulla) f, herdswoman.
-mo, f. poppy, -moknopp, m.
poppyhead. — Ortj f, comfrey, althea.
Tallack) 77». gelding, a horse castrated.
—a, V» a, to geld, to castrate, -aro^
m, gelder,
Vallllfart, f. pilgrimage, -färda, V,
n. to be on pilgrimage.
Vallning, f, agitation, flushing.
Vallrat, f, spermaceti.
VallrOSS, m. morse, walrus.
Yalniar) n, homespun cloth.
Valnöt) /. walnut. [whelp.
Valp, m. whelp ; puppy. -8, V. a. to
ValplatS) m. field of battle.
ValS) m, roller, cylinder; waltzer (ger-
man dance), —a ) v» a. to roll , to
flatten into thin pieces, — , V, W. to
Valuta, /■. value. [waltz.
Vampyr, m, vampire; flying dog.
Van, a. wont, accustomed, u.sed. —a, f,
custom, habit, wont, —lig, ö. usual,
customary, common, ordinary, wonted.
vanliga ord, words of course, -llgen,
-ligtvis, ad, usually, ordinarily,
commonly, ^llgliet, f, custom, ha.
bit, fashion, general practice.
Yanllart) m. naughtiness, perverseness,
vice; degeneracy; ill habit, -arta, V.
n, -artas, v, d, to degenerate, -ar-
tande , n. degeneracy, -artlg , a.
naughty, wicked, degenerate, —bördig')
a, base-born; bastard, -bördighet)
/. base extraction, -bördlng, m,
base-born, bastard, -fröjd, m, de»
faraatlon, bad name, disrepute, -fröj-
da^ V, a, to vilify, to defame, -föi*,
a. lame, maimed, -gifte, n, mis-
alliance, marrying beneath one's self.
-lieder, m, disboaouri shame, infamy,
disgrace^ ignominy, infamy, -h^dor*
lig, a, dishonourable, ignominiou-.
-hedra, v, a, to disgrace, to disho-
nour, -helga, V. a, to profane, to
desecrate, -helgd , f, profanation.
—hopp ) n, despondency , despair*
-häfd, m. neglect of tillage, -häfda,
V, a. to neglect tillage, -kantig, a.
backsided. -lottad ) a, illlavoared.
—makt, /*. impotence, inability, weak-
ness, impulssance. -mäktig, a. weak,
feeble, impotent, imbecile. — pris, 11,
price below the real value, underprice.
—rykt) m, want of care, carelessness»
-rykta) v, a, to defame, -rykte,
n, aspersion , disrepute , bad name.
— Sinnig) a. crack-brained, crazy.
-sinnighet) f, -sinne, n, mad-
ness. -skapH) v. a. to disfigure, to
deform, -skapad, -skaplig, a,
deformed, disfigured, -skapllghet,
f, deformity, monstrosity. — skÖta,
V, a. to neglect, to take no care of.
—skötsel, m, careless treatment , ne-
glect -slägtandO) n. degeneracy.
-slägtaS) V. d, to degenerate. -slHg-
tig, a. degenerate, going out of kiml.
-ställa, V, a, to disfigure, to deform.
-trifyaS) V, d. to thrive ill. -tro,
f, incredulity, unbelief, -trogen, a.
incredulous, unbelieving. — vett, n.
madness, craziness, dotage, -vettig;")
a, mad, insane, crazy, crackbraincd,
-vetting, m, crazy fellow, -vårda,
V, a, to neglect, to treat with scornful
headlessness. -vårdnad, /. neglect.
-vörda, v, a, to disregard, to slight,
to disesteem. -VÖrdig, a. irreverent.
—vördnad) f. irreverence, contempt.
-ära, /*. dishonour, shame, infamy.
Vand||el, m, life, conduct of life, han^
del och -, dealing. -la, v. n,
handla och — , to buy and sell, to
traffic, to tradov
Vandrlla, v, n, to wander, to walk,
to travel. — M^, to emigrate, -are,
-ingsman, m, traveller, wayfarer.
Vanilj, m, vanilla.
Vank, m. blemish, defect.
Vanka, v, n, to vamble, to roye »bout,
270
Vankas
Vattenblandad
Tankas, v. d. to be, to be had.
Tankelmodig, a. unsettled, irresolute.
-het, f. irresolution.
Vanlig, s. under Van, a.
V an na, f. fan. ~, v. a. to winnow.
Vansklig, a. uncertain, dubious, doubt-
ful; variable, inconstant, —het, f,
uncertainty, dubiousness, instability.
Vant, m. T. shroud, -knop, m. wale-
knot, -stropp, m. salvagee, wapp.
-vnrstar^ m. pi. futtock-staves.
Vante, m. glove, mitten.
Vapen, n, weapon, arms, coat of arms.
gripa till -, to take Up arms, -bok,
/. armorial, —brak, n. clashing of
arras, -dragare, m. esquire, ar-
mour-bearer. — hUS, 71. church-porch.
-h?ila, f. truce, suspension of arras.
-klädd, a. armed, -konst, f.
blazonry, heraldry, -lycka, f. chance
of war. —skifte, n. combat, engage*
raent, conflict, »smed, 7». armorer.
Var, n, case; ticken.
Var, a, shy, aware, -fågel, m. great
shrike, butcher-bird.
Var, «. pus, matter, -ft sig, V, r,
—as, V. d. to suppurate, to matter, to
maturate. — gOrnlug, f, suppuration.
-ig, a, purulent. -SVUlst, w. ira-
postbume. — sår, n, ulcer.
Vara, taga - på, to take care of, to
watch, to observe, taga till — , to
take care of.
Var||a, /".. merohafdlse, commodity, ware.
Varor , pi, commodities , merchan-
dises, goods, wares. -Ub} te, 71, bar-
ter, truck, -uförråd, -ulager, w.
storage, stock of good^. — QUlängd,
m, store of goods, -uprls, n. price
of goods.
Varjia, v. n. to be, to exist, vara sig
dermed huru det vill, be this as it
will. — af med något, to be rid
of a thing. — af (sönder), to be
broke. — med, to be engaged in.
— till, to exist, -ande, a. being,
existent. — elsO, f, existence, being;
creature; stay, abode.
Var||a, V, n. to last, to endure, to con-
tinue, to hold, -aktig, a. durable,
lasting, -aktighet, f, continuance,
duration, permanence.
Varda, v. n, to be, to become, to grow.
varde ljus, let there be light.
Varf, n. warf, dock-yard.
Varg, m. wolf, -böna, f. lupme.
-grop, f. pitfall for catching wolves.
-hona, -inna, /"..she-wolf, -lo,
m. lynx, -mjölk , f. wolfa milk,
euphorbia (plant).
Vargering, f. reserve of soldier, -8-
karl, m. soldier of the reserve.
Varkunijna sig, v. r. to pity, to hava
mercy upon. — samhet, f, mercy,
pity.
Varlig, a. cautious, wary; slow.
Varm, a. warm. — t, ad. warmly, hotly.
Varn||a, v. a, to warn, to caution.
-agel, m. -ing, f. warning, -are,
^ m. "wrarner, admonitioner.
Varp, f. web, woof; steep declivity.
Varp, n. draught of. net. -a, v. a,
to warp, -ankar, n, kedger. -lina,
f. -trass, m. wa^rp.
Varsam, a. wary, cautious, upon one's
guard, —het, f. circumspection, care,
caution, wariness, precaution.
Varse, ad. aware, hlifva -, to per.
ceive, to be aware.
Varsel, m. prediction, forebode.
Varserra, -tre, i. truly l indeed I bo-
dikins !
Varsko, v. a, to forewarn; T. to cond.
Varnlf, m. wore-wolf, lycanthropist.
Vas, m. vase.
Vasall, m. vassal. -Skap, n. vassallage.
Vase, m. sheaf; beam.
Vask, n. -malm, m. washed ore.
-a, V. a. to wash, -verk, n.
washing-mill. [reedpipe, reed.
Vass, w. reed, -pipa, /. -rör, n.
Vassla, f. whey, serum.
Vaterbordsplanka, f. waterway.
Vatten, n. water, till lands och -,
by water and by land, sätta under
— , to float, stå binder —, to be over-
flowed, -alledning, f. draining.
-aktig, a. waterish, watery, -be-
hållare, m, tank , cistern, reservoir.
-bi, n, druse, -blandad^ a, mixt
Vattenblemma
with water, -blomma, f, blister.
-lilomma, f. aquatic flower. -l)låsa,
f, bubble; blister, -brist, ra. scar-
city of water. — bryu, n. the surface
of the water, -brack, n. hydrocele.
-butelj, f, waterflask. -byggnads-
konst, f. hydraulic architecture, -bä-
rare , -dragare, tn, waterbearer.
-djnr, n. aquatic animal, -dop, 71.
baptism with water, —drag, n. cur-
rent of water, —fall , 72. waterfall,
cataract, cascade, -flod, m, -llöde,
72. flood, inundation, overflow, deluge.
-fågel, m. waterfowl, seafowi. -iåra,
/. drain, waterfurrow. —färg, w.
watercolour; distemper, —gång, tn.
T. waterline. —hinna , f, amnios.
-hjul, n. watermill-wheel. -hO, f,
watertrough. — hund, 772, waterspa-
niei. -jungfru, f, dragonfly, -kan-
na, -kruka, f, ewer, pitcher, -kista,
f, reservoir. -klofver, 771. buck-
bean, -konst, f, jet, fountain.
-koppor, f. pi, chickenpox, water-
pox. -kraft, f. water-power, -kras-
se, 771. watercress, —kärl, 71. water-
tub, -ledning, f, aqueduct, conduit.
-liggare, m. waterbutt. -linie, Z'.
waterline. -lägga, V. a. to soak.
-melon, 771. watermelon, -minsk-
— ning, f, diminution of water.
-nynif, f, river-nymph, -nöd, f,
inundation. -ptlSS, 72. level, bevel.
-pelare, m. waterspout, -prof, 72.
watertiial. -pusS, ra. puddle, plash.
-qvarn, f. watermili. -rik, a.
watery, abunding in water, -riket,
72. the aquatic kingdom, —råtta, f.
waterrat. — rånna, f, waterchannel.
—rör, n. waterpipe; T, emphatic
vessel, —siktig, a. dropsical, hydro-
pic, —skada, f, damage done by
water. — skräck, 772. canine madness,
-skygg, a. fearful of water; hydro-
phobous. -snärpa, f. biicock. -sop-
pa, f. watergruel. — SOt, in. dropsy.
-spindel, m. water?pider. -Språng,
72. watershoot , jet. -stare, 772. wa-
ter-owzel. -stån-d, 71. height of
the water, -ställe, 71. waterplace.
Vederfaras 271
-SYUlst, 772. oedema, -så, 772. water-
tub, -tät, a. waterproof, -upp-
fordringsverk, 72. pump-work, -ur,
n. waterclock. -verk, 72. waterworks.
-våg, f. waterlevel. -välling, 772.
watergruel. — växt, m. waterpb.nt.
—åder, f. spring of water; lymphatio
vessel. — äple, 772. corkwood.
Vattljgröt, 772. hasty -pudding, -na,
V, a. to water, to drench, -nas, V.
d, to water, -nig, a. watery, -ra,
V. a. to water. -UgÖI, 772. waterpit.
-umannen, 772. T. aqirarius.
Vau, 772. weld, wold, dyer's weed.
Vax, 72. wax. -a, V. a. to wax, to
cere, -aktjg, a. cerurninous. — blld,
771. imago of wax. -blekare, 771.
wax-bleacher, -buske, 772. -träd,
72. waxtree. — duk, 772. oilcloth, cere-
cloth, -kabinett, 772. wax-cablnet,
wax-works, -kaka, f. corab. -näsa,
f, wax -nose, sätta — på en, to
mystify one. -papper, 72. waxed
paper, -plåster, 72. wax- plaster,
cerate, -pussorare, 772. embosser in
wax. -stapel, 772, wax-winder, -taft.
72. oilskin.
Vej i. wo, — dig, wo be to thee.
Veck, 72. plait, fold ; crease, -a, V. a.
to plait, to fold.
Veck||a, f. week, -eblad, n. weekly
paper. -elÖn , f. weekly wages.
-tals, ad. weekly, by the week.
Veckla, v. a. to wind, to wrap, to
involve. - af, - upp, to unfold, to
unwrap.
Ved, 772. wood, firewood, -bod, f.
wood-house, -brand, 772. fewel, fire-
wood, —fång, 72. gathering of wood.
-gård, 772. wood yard, -huggaro,
772. wood-cutter. — kast, 772. wood-pile.
-lass, 72. cartload of wood, -trafve,
772. wood-stack, -trä, 72. billet, -yxa,
f. felling-axe, clever.
Vederljböra, v. n. ind. to be due.
—börande, 772, the party concerned.
-börlig, a. due, proper, just, -bör-
ligen, ad, duly, -delonian, 772.
adversary, contending party. — dopurc,
772. anabaptist. -faxas , V. d. to
272 Vederfående
Världskarta
befall , to happen to. -fåoilde y n.
recover. — fås j V, d. to recover.
-gällä^ V» a. to reward , to requite,
to pay, to return. -gällniDg, f.
return , reward , recompense. — gäll-
nillgsrätt, m. law of retaliation.
-häftig, a, bound, accountable, ii-
able. —lag 5 n. compensation, in-
deranification. -liko^ m, equal, -lag»
ga, V, a. to refute, to confute. -lägg-
ning, f. refutation, confutation. -mä«
1©, W. pledge, token, -möda, f.
pain, anguish, -part, m. adversary.
-QVlcka, V, a. to recreate, to re-
fresh, to recruit, -qvickelse, f.
recreation, refreshment. -Saka, V. a.
to refuse. — sakaro, m. adversary^
-sken, n. reflected light. -Spel, n.
tho contrary, the reverse. -Stygllgj
a. odious, abominable, execrable, de-
testable, -styglighet, -styggel-
se, f. abomination, detestation, —taga,
V, d. to receive, —tagen, a. usual.
—vilja, f. antipathy, aversion, re-
pugnancy, -våga, V, a. to venture,
to hazard, —värdig, a. repugnant,
disagreeable, nauseous, distasteful, loath-
some, -värdighet, f, adversity, ca-
lamity; nauseousness.
Vef, f. winch, crank, -ling, 7W. T.
ratline. — positlv, n. barrel-organ.
— va , V, a, to turn round, to wind.
— af, to unwind.
Vefta, f. fan. -, V. n. to fan, to
winnow, to ventilate, to, wave.
Vefva, f, % den vef van, at that very
time.
Vegetllabilicr, jph vegetables, -era,
Veide, m. woad. {V, W. to vegetate.
Vek, a, weak, soft) pliant, veka lif-
vet, the waist» — h©t^ f» weakness,
pliantness , softness* — Hgy a, soft,
effeminate. — Ugt, adi unmanly.
-lighet, f. softness, effeminacy.
—ling, m, effeminate man, weakling.
— na, y. n, to soften, to grow soft or
Veke, m, wiek; snuflf. [pliant.
Veklagan, /. lamentation, wail.
Veld, m. partiality.
Velc, m. T. tent, lint.
Velin, m. vellum.
Vemod, n. melancholy, sadness, ^igj
a. melancholic, melancholy, sad.
VeildelrOt, f, valerian.
Vener, f. pi. veins.
Venerisk, a. venereal, syphilitic.
Venster, a. left, till -, - om, to-
ward the left. -händt, a. left-
handed.
Ventil, m. valve, -atiou, f. venti»
lation. -ator, m. ventilator, -era^
V. a, to ventilate.
Veriflcera, v, a. to verify.
Verk, 72. work, performance; affair, bu-
siness, fact; establishment, hafoa i
verket, to be at work with, i sjelfva
verket, in effect, -a, v, a. to work,
to operate, to effect. — , V. 71. to have
effect, to operate, to havo influence.
— på, to have influence upon. — till,
to contribute to. —an, f, effect, in-
fluence, reach, göra —, to have effect.
—ande, a. efficient, efficacious, active,
effectual. — hord, 71. shop-board.
-gesäll, m. head-journeyman. -hel-
gon^ m, hypocrite. — llg, a. actual,
real, —ligen, ad. actually, in truth,
verily, * truly, -lighet, f. reality,
existence, fact. >^10S, a. ineffectual.
-mästare, t», foreman, -ning, f.
effect, -ningskrets, m. sphere of
activity. — sam, a. active, efficacious,
effective, -samhet, f. activity, effi-
cacy. — stad, 7». shop, workshop.
-stol, m. loom, -ställa, v. a. to
execute, to perform, to practise, to do.
-ställande, a. executive, -ställig»
het, f^ execution, performance , prac-
tice. -Synd^ f. actual sin. -tyg, 71,
tool, instrument.
Verld, f, world, Jiafva -, to have
manners, förr i verlden, in former
times.
Verlds||bekant, a. notorious, -foe-
skrifning, f. cosmography, -bor-
gare, m. cosmopolite. -feygglUHJ,,
f. fabric of the world, -dcl , 7U,
part of the world. — haf, 71. ocean.
-historie, f. universal history.
-karta, f. map of th» woria.
Verldslig
— IfgT) a. worldly, profane, temporal,
laical; mundan; secular, -llghct, ^.
worldliness. -Hgt, ad, worldly.
-system, n. system of the world.
-pTisIietj ft wordly wisdom, philo-
sophy.
VerSj m, verse, stanza, pd — , in verse.
-byggnad, m. versification, -ifiera,
V, a, to versify, -makare, m. ver-
sifier. -mått, n. measure, —åder,
/*. poetical vein.
Versal, m. capital letter.
Vertikal, a. vertical.
Vessla, /*. weasel.
Vest, m, waistcoat.
Vest, m, west, -an, m. west, -an-
efter, -anifrån, ad. from the west.
-anTind, m, -anväder, n. west-'
wind, zephir. —OF, m. & ad, west.
- ifrån t from the west. - ^^, to
the west, i — , in the west. — er-
ländsk,* a. western, -lig, Ö. west,
erly. -ra, a, def, western. -Yards,
ad. westwardly.
Vot||a, V. a, to know, lata en -, to
let one know, få -, to learn, jag
vill icke - af honom , I will have
no dealings with him. — förut t to
foreknow. — något med sig, to be
conscious of a thing. — något med
en annan, to know of something
another is guilty of. ej — till sig,
to know nothing of one's self, —ande,
a. knowing. — och viljande, on set
purpose, -enskap, f. science, -en-
skaplig, a, scientificai. -erlig, a.
known, göra — , to manifest. — er»
ligen, ad. knowingly, consciously.
— skap, f» knowledge, cognizance.
Vett, n, wit, sense, vara ifrån vettet,
to be out of one's senses. — girig,
a. desirous of learning, curious, —gi-
righet, f, desire of learning; curio-
sity, -ig, a. witty, judicious. -1ÖS,
a. senseless, witless, mad. — loi^liet,
/.senselessness. —villillg,'/7i. madman.
Vetta, V. n. (emot, åt) to face, to
Vette, 771. decoyduck. [open into.
Vexel, m. b«l of exchange, bill, draft.
—bank, m. bank of exchange, — be-
SwedUhri^nglish Diet,
Vidhäfta
273
talare, m. accepter, -bref, n. bill
of exchange. — bruk, n. uso, usance.
-feber, m. intermittent fever, -glf-
Tare, m. drawer of a bill of ex-
change, —handel, m. bill-business,
banker's trade, -handlare, m, ban*
ker. -kurs, m. course of exchange,
exchange, —mäklare, m. exchange-
broker, -ryttare, m. bin -jobber,
-rytteri, n. bill- jobbing, -rätt,
771. laws of exchange, -tagare, m,
remitter, presenter. —Tin glare, m.
stock-jobber. — vis , ad. by turns,
interc"hangeably, alternately.
Vexla, V, a, to exchange, to change,
to barter; to alternate. — href, to
correspond. — bort, to change, —
in, to get by exchange, — rO^ VI,
money-changer, change-broker,
Vexling, /. change, exchange.
Vi, pr» we.
Vicka, v.n. to wag. — om^ to over-
Vicker, f. pi. vetch. [turn.
Vicunna, f. vigognia-wool. [by.
Vid, prp, near, nigh; at, about, upon,
Vid, a. wide, large, ample, i vida
fältet, very uncertain. —are, a.
comp. wider, -d , f. width , extent,
space, capacity, capaciousness, wide-
ness, breadth. — ga, V. a. to enlarge,
— sig, to widen, to grow wide. — t,
ad, largely, widely. - omkring, far
about. — och hredt, far and wide,
-tberomd, a. celebrious, far renow-
ned, -tntseende^ a. uncertain in
the issue.
Vida, ad. far, muoh. - mer, much
more, så — som, as far as. —re, a,
farther. — , ad, farther, further, more.
och sd — , and so on. tills -, till
another opportunity, — intet, nothing
else.
Vidbränna, v, a, to burn, to singe.
Vide, n. withy, willow, -korg, m.
wicker-basket.
Vidfoga, V. a, to adjoin, to annex.
Vidgå, ;;. a, to own, to confess, to
acknowledge, to admit, —ende, W,
confession, acknowledgment.
Vidhäfta, V. a. to affix, to attach.
X3.
274 Vidhänga
Tidhiinga, v. n. to adhere, to stick
to. —lldö, a. adhesive, cohesire,
sticking. — , n, adherence.
VidlmliatiOD , /. verification, -er»,
v. a. to attest, to verify,
Vid.ja, f. a willow-twig, wicker.
Vidkärinailde, n. acknowledgment.
Vidlyftig, vidlöftig, a. large, ex-
tensive, diffuse, voluminous, ample;
diffusive, circumstantial» prolix, lefva
vidlyftigt, to live dissolutely, -het,
f. prolixity, copiousness ; extravagance.
han är i mycken -, ho ia in great
Btr<s»
Vidrig j a. adverse, contrary, cross;
disgustful, repugnant, i vidrigt fall,
if it should fall out otherwise, -het,
f, adversity, crossncaa; nauseousness.
VidrÖrlla, v. a, to touch; to mention,
to speak of. -nicgSpunkt, m. point
of contact. Isuperstitious.
VidskepIIelse, f, superstition, -llg, a.
Vidsträckt, a. vast, extensive.
Yidttiiga^ t7. a. <fc n. to begin, to com.
mence; to follow. - en Utväg, to
take measures.
Y id tala, v. a, to bespeak, to agree with
one. (strous, strange.
Yidunder, Uo monster, -lig, a. mon-
Yidöppen, a. quit© open.
Yifta, v. n, to wave, to fan.
"Yifvel, m. weevil, calender.
Tig, a. nimble, agile; swift, quick;
convenient, commodious, handy; ac-
tive, dexterous; ready, -het, f, ag{.
lity, nimbJenes^, activity, quickness,
dexterity, facility.
Viglja, V. a. to consecrate, to dedicate;
to marry, to wed; to ordain, -ning,
/. consecration; ordination. -Sel, m^
wedding. -SClrlng, m, wedding-ring.
-vatten, n, holy water*
Vifrg, 771. wedge.
Yigge, 771. tufted duck.
Vigt, 771. weight; importance, moment,
consequence, concernment, lägga —
pä, to attach importance to. -Jg, a.
of full weight, "weighty, important;
momentous, -ighet, f, weightiness,
weight ; importance, -lod, n, weight.
Villoväg
—skal, 971. scale of a balance; a pair
of scales, balance.
Yik, m. cove, creek.
Yika, V. 71. to yield, to give way; to
cede, to retreat. - af vägen, to turn
out of the road. — i frän, to stray
from , to leave. - tillbaka , - un»
dan, to retreat, to give ground, to
evitate. -H?^ sidan, to turn aaidt.
-, ad, gifva vika, to give way.
Vika, V. a. to fold, to double, to plait,
- upp, to unfold; to turn up.
Vikarijjat, n. vicarship. -e, m, vicar*
viking, 771. wiking, pirate, searover.
Yiktnalier, tt*. pi. victuals, provisions.
Y'ild, a. wild, savage; fierce, ferocious,
barbarous. -and , f, wild duck.
-basare, m. harebrained fellow, mad»
cap. -bråd, Yildt, n, venison,
game, -djur, 71. wildbeast, monster.
-e, m, savage, -gås, f, wildgoose.
-het, f. wildness, feroctty, savage»
nes», fierceness, -hjerne, m. mad-
cap, -katt, 77J. wildcat, -kött, 71.
proud flesh, -inan, 771. savage man.
-mark, f. wilderness, -sint, a.
wild, ferociou?. -Sfiu, 71. wildboar,
-ilsna, f. wildass.
Vilyja, f. will ; choice, pleasure , mind,
way. Vced — , on purpose, göra en
till viljes, to humour one. — , v. a.
df n, to will, to be willing; to de»
sire, to wish, to want. 077i Gud vill,
If God please. — ha, to want, icke
— , not to bo willing, -lig, a. wil-
ling, ready, -ligliet, /". willingness.
Vilkor, 71. condition, terra, stipulation,
med -, conditionally, med det — ,
upon that condition. — , pi, circum-
stances, vara i goda -, to be in
good circumstances. — Ug , a, condi-
tlonal, eventual, arbitrary. — sats,
hypothesis. -Ifgen, ad, conditio-
nally. — lighet, /. conditionality,
eventuality.
Yin, Gd, astrAy, wrong, -a, /". error,
illusion, delusion, -farclso ,^ /". er-
ror, mistake, delusion. — Olällg, Ct,
heterodox. -OlllCaillg, f. erroneous
opinion. -Oväg, m, wrong course,
Villrådig
error. -rädigTj cL' irresolute, beiny
at a loss, -rådlgliet, f, suspense,
hesitation, doubt, perplexity, loss.
-sam, a. intricat». -sainhet, Y'
confusion.
Till, a. mad; angry.
Villervalla, f, confusion, tumult, med-
ley, irregularity, mixture.
yillfarlla, v. a^ to comply, to agree,
to concede, to grant. — ig, a. com-
pliant, condescending, -lighet, f,
compliance, concession, granting.
Vilse, ad, astray, gä -, to go astray,
to miss the road, -farande, a.
going astray, erroneous. — riddare,
knight errant, -föra, V. a. to mis-
lead. — n, a. bewildered, erroneous.
Vimla, V, 71. to swarm in abundance,
to be crowded.
Vimm elkan tig, a, giddy; tipsy.
Vimpel, m. pendant, banderol.
Vin, W. wine; vine, -aktig, a. vl-
nous, -berg, n. vine-yard, -berg-
ning, f. vindemiation, vintage, —blad,
n, vine-leaf, —bygd, f, vinous coun-
try, -bär, n, currant, -drufva,
f. grape, -drägg, m, lees of wine.
-fat, n, wine-cask, -glas, n. wine-
glass, -gård, m. vine-yard, -hand-
lare, 772. wine-merchant, -klase, m,
cluster of grapes. -källare, m,
wine-cellar, tavern, —land, 71. wine-
country; vine-yard. — must, m, most.
-prof, 7>. wine-trial, -ranka, f,
vine-branch, -rata, /. rue, herb of
grace, —skänk, m, vintner, tavern-
keeper, cup-bearer; wine-buffet.— ston,
m, wine-stone, tartar. -StOCk, m.
vine, -sur, a. winy.^ -syra, /".
acidity of wine, —träd , n. vine,
-tull, 771. impost on wine, -ättika,
f, vinegar, wine-vinegar.
Vlnd, a. awry, warped, cast. —8, V. 71.
to squint. — Ögd, a, squint-eyed.
Vind, 771. garret, loft, cockloft. -S-
fönster. -Sglugg, 77i. garret-win-
dow. -skammare, m, garret-room.
Vind, 771. wind, gale, breeze, god — ,
fair wind, t a vinden af en, to get
the wind of one. rum -, large wind.
Vinterdag 275
-bojtel, 771. Idle talker, vain boaster.
-fana, /. weather-cock, -fång, 71.
folding-skreen ; vent-hole. — fälle, 71.
windfall, -hand, m, grey, hound.
-lafve, 771. soundboard, -mätare,
77i. anemometer, -skifva, f, tho card
of a sea -compass. — Spole, 771. cur»
lew. -stilla, f, calm. -ÖtÖt, m,
gust, puff of wind, -agn, 771. flouri-
shing furnace. -Yak, /". hole in the
ice occasioned by the wind, -^^^y
71. wind-egg, addle ezZ' -Öga, n,
hole in the roof.
Vlnd, 771. winch, windlass, -ft, V. a,
to heave , to wind. -brO , /". draw-
bridge, -brann, 771. draw-well. -Spel,
77. windlass, capstan, capstern.
Vindel, 771. spiral, joint, -trappa, f,
winding stairs, cockle-stairs.
Vingllad, a. winged., -e, 77^. wing.
-tjäder, 771. flag- feather, -foder,
77». sheath -wing, -penna, f. flag-
feather. — taggj m. jaoana, sandpiper.
Vingllja, v. W. to waver, to staggle;
to shuffle, —are, 771. shuffler, swind-
ler. — eri, n, shuffling, swindel.
Vink. 771, beck, sign, wink, gifva en
— at någon, to give one a hint,
—a, V. 71. to beckon, to wink.
Vinkel, 771. angle, corner, -liake, 77Z.
square; composing-stick, —knä, 72.
T. lodging-knees, -mått. Ti. square,
recipiangle. —rät, n, rectangular.
Vinkilg, a. angular, cornered,
Vinn||a, v, a, & n. to win, to gain,
to obtain, to get, to carry, to attain,
to earn, to acquire. — pd någon,
to get the better of one. till tidens
vinnandet in order to gain time.
—ing, /. gain, profit, lucre, advan-
tage, -ingslysten, a. eager of gain,
self-interested. -lägga sig, V, r.
— 0771 något, to apply one's self to a
thing, to make it one's study or business.
Vinst, 771. profit, benefit; advantage.
— vä lotteriet, prize in the lottery.
•pa - och förlust, at a venture.
Vinter, m. winter, i — , this winter.
förtiden -, i vintras, last winter.
om vinterrif in the winter, -dag, tti,
276
Vinterföre
Vittna
winter • day. — föfö 5 n. aledge.road.
pä —t on the snow, on the ice, on a
sledge, -gata, f. the milky way,
galaxy, —grön, /*. wintergreen, peri-
winkle, -hvete, n. winter -wheat,
wheat sown in autumn. — krass©, w.
winter -cress, -liggaro, m. a ship
that winters at some harbour. -Ilk,
a. winterly, -läger, n, hibemaclc.
-råg, m. winter-rye. -säde, n
corn gown in autumn.
Tintra, v, n, imp. -s, v. d. to win-
ter. det vintras, it begins to be win-
try, winter draw3 near.
Viol, f, violet, -blå, a. violet- blue.
-ett, a. violet, -rot, f, Ireos root.
Violin, m. violin.
Violoncell, m. violoncello.
Vipa, /". lapwing.
Vipplja, V, n, to seesaw, to rock, to
balance; to wag. -galge. m. gibbet.
-stjärt, m, wagtail, -ärter, m,
pi. bitter-vetch.
Vippen, w. stå pä -, to be upon the
Vips, i. hush! quick I (point of.
Vira, V. a. to wind, to knit.
Virak, m. olibanum.
Virka, v. a. to work , to knit, to em-
broider with a needle.
Virke, n. timber, wood.
Virrig, a. confused.
Virtuos, w. virtuos. fstom.
Vis, n. manner, way, fashion, wise, cu-
Vis, a. wise, judicious, -dom, m.
-het, f. wisdom, -ligen, ad,
wisely.
Visa, V. a. to show, to exhibit, to dis-
play , to present , to prove. — hort,
to turn away. — fram, to show forth,
to produce. - en på dörren^ to bid
one go out. — sig ^ v, r. to show
one's self; to appear. — ro, m. gno-
mon: hand, pin. -Ttafla, f. dial-
plate.
Vislla, f, song, ballad, höga visan,
the song of Solomon, the canticle.
— bok, jT. song-book.
Vise, w. queen-bee, mother-bee.
Vlsfj'era, v. a. to visa, -ir, n. sight,
aim, sight-vane, visor, beaver, —ir»
konst, f. art of gaging. -Irgtaf,
m. gaging-rod.
Visit, w. visit, -ation, /. searching,
—era, v. a, to search, to ruiiUiiage.
—kort, n. visiting-card.
Visklla, f, whisk. -, V, a, to wipe;
to spunge ; to wag. -are, m, spunge.
— dnk, m. map, clout,
Vismnt, m, bismuth.
Visp, ra, whisk, twirling-stick. -a, V.
a. to whisk, to beat. — ©r, W. trifler.
-ig", a, boyish, fickle, trifling, -ig-
het, /". fickleness, flirtation.
Viss, O. certain, sure, assured, fixed;
positive, categorical; smart. visst
folk, some people, -erligen, visst,
ad, certainly, surely, confidently. Ja
-, yes to be sure, -hetj f, cer-
tainty, surety, truth, -lländ, a.
having a steady hand. -0, för -,
ad, for certain, till yttermera visso,
for further certainty.
Vissllen, a, withered, faded, dead, -na,
V. n, to wither, to fade.
Vist||as, V, d. to reside, to sojourn, to
dwell, to stay, -else, f, stay, abode,
continuance. -©Iseort, m. residence,
abode, -hus, n, pantry, larder,
buttery.
Vite, n, fine, mulct, penalty, pålägga
— , to enjoin under a fine.
Vitriol, m, vitriol; green copperas;
blue copperas, -haltig, a, vitriolate.
-olja, f, sulphuric acid. -Syra, f,
vitriolic acid.
Vitsord, n. witness, authority, gifva
— om, to bear witness of.
Vitter, €t. versed in polite literature,
lettered, learned, en - man, a man
of wit, genius. — liet, f, polite lite-
rature, belles lettres; work in polite
literature, -hetsakadeini , f. aca.
demy of belles lettres. -hetsidkarc,
m. polite literator, man of wit. — t,
ad. poetically. (a snare).
Vittja, V. a. to examine Ca net, a hook,
VittnlJa , V, n. to witness , to depose,
to testify, to attest, to bear witness.
— emot en, to give evidence against
one. - för någon, to witness in
Vittoe
Våd
277
one's flavour» — om, to bear witness
of or to. — Oj W. witness, evidence.
stämma till — , to ^ call to witness.
— esbörd, n. testimony, evidence, wit-
ness. — esed, m, oath of witnesses.
-esför, -esgill, a. competent as a
witness, qualiiied for giving evidence.
-esförhör, n. trial of witnesses,
J — esmål, n, deposition, evidence.
Yittr||a, v. n. to be dissolved by the
air. —ingTj f' weathering, crumbling.
Yivat, 71. cheer. -, i, long live I
Y^";?rj m. vizier.
To;'a^ Sig, V. r. to complain,- to lament.
t'ctttag, m. T. jigger.
Tokal, w. vowel, -musik, /." vocal
%olang, m, flounce. [music.
T'^ikan^ m, volcano, -isk, a. vol-
Yolontar, m. volunteer. fcanic.
Yolt, m, volt; legerdemain, -igera,
V. n. to vault; to tumble, -igor,
m, desultor, .
Volyni, m, volume.
Vomllera, v, n. to vomit, to puko.
-itiY, W. emetic, vomit.
Votllera, v, n. to vote, -nm, n. vote.
Yrak, n. wreck; drug, refuse, trash;
a good for nothing. —fågel, TO.
goosander, merganser, —stämpel, TO.
felling-mark.
Tred, n. faucet, cock; button.
Tred , a. angry , wrathful. — pd nå-
gon, angry with one. -e, TO. wrath,
passion, anger, t vredes mod, in a
gust of passion, snar till — , passio-
nate. -gad, a. angry, -gas, V. d.
to be angry (at a thing), -sam,
-Sint, a. wrathful, passionate, -sam-
het, f. anger, -samt, ad. wrath-
fully, angrily, passionately.
Yronsk, a. salacious, neighing, —a,
V. n. -as, V. d, to neigh.
Yresig, a. crossgralned ; morose, pee-
vish, —het, f, knottiness, gnara; pee»
vishness, moroseness, fretfulness.
Yret, f, a small field enclosed.
Yriand, f, widgeon.
Yrick||a, V, a. to wriggle, to turn to
and fro. — en hat, to scull a boat.
^ foten, to put the ^oot out of joint.
— nillg, f, turning to and fro ; distor-
tion, spraining, sprain.
Yrida, V, a. to wring, to twi:fc; to
turn; to wrest. — en nyckel i olag,
to tum the key the wrong way. —
af, to twist off. — ifrån sig, to
turn to the right. — ig&n, to screw
up. — pa tappen, to tmn the fan.-
cet. — upp, to untwist. - ur led,
to put out of joint. — åt sig, to
turn to the left. — sig, V, T to
turn sour.
Yrist, TO. instep.
Yrå, TO. corner, nook.
Yråla, v. n. to bellow, to bawl, to
roar, -nde, n, bawling, roaring.
Yrång, a. perverse, wrong, iniquitous,
false, partial, —het, f. perverseness,
crossness, iniquity. — sint, a, per-
verse, iniquitous, wicked, stubborn.
—strupe, TO. windpipe. —VIS, a.
unjust, iniquitous, partial, — Tishet,
f, injustice.
Yraka, v. a, to reject, to refuse; to
throw. — hort penningar, to squan-
der away one's money. — i sig, to
devour. - OTO hvartannat, to throw
topsyturvy. — sig på folk, to in-
trude one's self upon people, — ut en,
to turn one out of doors. — , v. n. to
swell, to rage, skeppet vräker, the
ship goes at the mercy of the winds
and waves, gå och — , to be saun-
tering about.
Yrängila, v. a, to distort, to wrest, to
pervert, -ulug, f, wresting, distor-
ting, perverting.
Yula, V, a. T, to gammon.
Yuleu, a. disposed, conditioned, fit.
Yulkan, s. Yolkan,
Yurm, TO. whim, freak, fancy; humor-
some fellow, plodder, —a, v, n. to
plod, to be crazy, -aktlg, -Ig, a.
whimsical, crackbrained. — ighet, f.
whimsicalness.
Yurst , TO. T. junk. - på en mast,
the pudding of a mast.
Yyssga, v. a. to lull, to lull asleep.
Yåd, TO. breadth, en '^ af seglet, a
cloth of the sail.
278
Våda
Vatskodd
Vådllaj /. cnlucky accident; danger,
ö/ —» ^y accident, by mischance.
-al)Oty 771. line for a damage done
without intention, —dråp, n. chance-
medley, —eld, 771. fire broke out by
accident, —ligj o. casual, dangerous;
accidental, fortuitoug. -rligeu j ad,
by accident.
Tåffeljern, n, wafer-iron.
TaiTerdagslÖk, 7n, star of Bethlehem
Yåffla, /. wafer. [(ört).
Yåg, f. balance. Vägen, T, libra.
>-balk, m. beam. -hnSy n, public
balance, -konst, f, statics, -mä-
stare ^ m. weigher, keeper of the
public balance, -penningar» m,
pi. custom for weighing, —rät, a.
horizontal. — sedel, m. certificate of
weighing, -skrifvare , m, clerk at
a public balance. — skåij f. scale of
a balance.
Yågj f, wave, billow, sea, surge, lemna
allt vind för — , to leave all at ran-
dom, —a, V. n. to undulate, to wave.
-formig, -ig, a. wavy, -ning, f.
undulation. — yIs^ ad, like w^es, in
waves.
Vågl|a, V. a. & n. to renture, to risk,
to hazard; to stake. — lifvet, to ex-
pose one's life. — hals^ m, adven-
turer, desperate fellow. — saiTl , a.
bold, hardy, adventurous, daring, ven-
turesome, —samhet, f, temerity,
hardiness, boldness. -Stjxke j n.
hazardous enterprise, risk.
Våldj n. violence, force, outrage; autho-
rity , power , coaamand. göra — pä
sig, to do violence to one's self, med
-, by force, styra - med -, to
repel force by force, —föra, V. a,
to offer violence, to use with violence ;
to violate, -förande, n. violence.
-kräkta, v. a. to usurp, -kräkt-
niug, f. usurpation. — sam, a. out-
rageous, violent, forcible, furious, fierce.
-samhet, f. violence, outrage. -Sger-
uing, -STerkan, f. violent act,
outrage. -SVerkare, m. violator,
ravisher. -taga, v. a. to ravish, to J
violate, to deflower by force, -^tagftrey
tw. ravisher. — tägt, m. rape.
Tall a, V, a, to cause, to occasion, vara
vällande till, to be the cause of
hvad väller honom t what is the
matter with him t
Vålm , m. hay-cock , gove. -a, V, a.
to cock, (resemblance.
Vålnad, m. apparition, ghost; distant
Yarn I), Yåmm, f. paunch, belly.
Yån, f. possibility, chance.
Yånda, f. pang, anguish, pain. — , t?o
n. to care about, to wish. -S, V. d,
to sufTer great pains.
Yåning, /". story, floor; apartments,
lodgings, dwelling.
Yap, m, fool, cully, -ig, a. doltish,
foolish. -Ighet, /*. doltishness, dul-
ness. —lycka, f. habnab, chance,
hazard, -iycklig, a. foolhappy.
Yår, pron, our. -frn, f, our lady.
— frndag^ m, lady -day, annuncia-
tion-day.
Yår, m, spring, om vären, In the
spring, t vär, this spring, t varas,
last spring. — as, v. d, to become
spring, —blomma, /*. vemal flower.
-dag, m. day in the spring, -dag-
jemning, f. vemai equinox, -köra,
V. a. to plough in the spring, —lik,
a. springlike, vernal. — luft, m.
springtime-air. — llianad , m. vernal
month , springmonth , March. — säd,
f, lent -com. — säde, n. corn sown
in the spring, —tid, m. vernal season.
Yard, m, ward, care , inspection, —a,
V. Ct. to guard, to watch, to tend.
värda sig om, to take care of. -are,
m. keeper, guardian. — kasc, m. bea-
con, watchfire. — nad, m. care, atten-
dance. — slos^ a. careless, negligent,
headless, -slosa, v, a, to neglect,
to slight. -Sloshet, /". negligence,
carelessness. -tecken, n. token,
sign, —torn, n. watchtower.
Yårtlla, f, wart; nipple, -ig, a.
warty.
Yåt, a. wet, humid. -aktig, o.
somewhat wet, moist, —het, f. wet*
ness, moisture, -skodd, a. wet-shod*
Vatsäck
-3aC^j m, portmantean, knapsact.
«>Tara, f. liquor, strong drink, -Ta-
der, n. wet or rainy weather.
Täbel, 771» sergeant.
Täckija, r. a. to wake, to awaken, to
rouse ; to excite ; to open. — på nå'
gon, to wake one. — tn vak, to cut
a hole in the Ice. - en fråga, to
start a question, -are, 771. waker;
alarmwatch. -aröTOlk, n. alarm-
clock, —else, f, excitation, —t, va,
watch; hour, -tar©, m, watchman.
— nr, n. alarmclock.
Tädd, m. scabious, -klint, m. cen.
taury, knapweed.
Täder, n. wind-, weather; air; (i krop'
penj winå. slå i vädret, to make light
of. ha -af, to get a hint of. -biten,
a. weatherbeaten. — boll, 772. air-
balloon, —bråck , m. pneumatocele.
-bössa, f. wind-gun. -drag", n.
draught, -drifvandc, a. carmina-
tive. -drifvcn , a. weatherdriven.
-gifvaiide, a. fiatuous. -glas, n.
weatherglass, -lianej, 771. weather-
cock, —hund, 771. gazehound. — hvirf-
Tel, 771. whirlwind, -il, 771. gust of
wind, —kolik, 771. flatulent colic.
-korn, 71. scent, -lek, tti. weather.
-låda, f wind-chest (of an organ).
—måne, m. mock-moon, paraselene.
*-pUSt, 771. gentle gale or breeze,
breath of wind, -qvarn , f. wind-
mill, -rör, 71. windpipe. -S.juk,
a, sick by the change of weather.
-skifte, 72. change of weather.
-skärm, 77l. foldlng-skreen. -SOl,
f. mock-sun, parhelion. — SOt, 771.
tympany, tympanites. -Spåman, 771.
weather-spy, anemoscope, —spanning,
f. flatulence. -Stinn, a, flatulent.
— Stinnhet, f, flatulency, windiness.
-Strek , n. point, region, climate,
clime; direction of the wind. — Strnpe,
771. windpipe, weasand. -»SYulst, m.
emphysematous swelling. — YCXlare,
m. ventilator. — Vexling, f, changing
of air.
Vädra, v, o. & n, to expose to the
air; to air; to Mcnt, to araell. -
Väga
279
upp , to smell out , to traec out by.
the scent.
Vädja, V. n. to appeal. — ifrån elU
emot en dam, to except again-jt a
sentence. — nde, 72. appeal.
Vädjoban, TTI. career, arena.
Vädur, m, ram ; T, aries, the ram.
Väf, 771. web, cloth, sätta upp en -,
to mount the warp on the loom.
—bom, 771. warping-loom. — bnlt, 771.
knee.roll ; a piece of cloth, -klister,
72. weaver's starch, —knot, 771. wea-
ver's knot. — nad, /*. web, texture,
tissure; cloth. — sked, f. reed, slaie.
-skyttel, 771. shuttle, -spole, m.
weaver's spool, quill. — Stol, 771. loom.
-Ta, V. a. to weave, -vare, 772.
weaver. — Teri, 72. weaving, cloth-
manufactory.
Väg", 772. way, road, track, stå % vä-
gen för någon, to stand in one's
way. på ell. under vägen, by the
way. hegifvå sig'* pa vägen till,
to set forward to. det är på god
-, It is in a fair way. på vägen
att falla, like to fall, vara pä
vägen, to be going, gå ur vägen
på någon, to givo way to one. det
vore icke ur vägen, it would not be
amiss, vid vägen, by the way. —a,'
ad. gå till -, to go to work, bringa
till — , to bring about, —a, V. a. to
make a way passable, —farande, a.
wayfaring, travelling. — kost, 772.
provision for a journey, -lag, n.
the order a road is in. -lagning,
f. repairing of the roads, —leda,
V. a. to guide, to conduct, to instruct.
—ledare, 772. guide, leader, director.
—ledning J, f, guidance, instruction.
-skedört, f. crow's-foot, -skil-
nad, 772, -sliäl, 72. crossway. -tör-
ne, 72. buckler- thorn. -Yisare, 772.
guidepost, fingerpost, waymark; guide.
-Tarda, f. cichory, wild endivy, hem-
hill. —Ört, f. rupture-wort.
Väga, V. a. & n, to weigh; to balance.
— väl, to give good weight, det
står och väger, it bangs balancing.
I - upp, to weigh; to lift. - upp
280
Vagare
) emot, to counterbalance, to be equal
to. — ät en sida, to incline to one
side. — öfver, to overbalance, -rej
m. weigher.
Tag^, m. wall, -band, n, casing,
plastering. — belilädningj in. wain-
scoting, -bonad, f. hanging, -fastj
a. fastened to the wall. -lus , f,
bug. -lusört, f, bagbane. -mOSSa,
f, featherraoss. — skåpj n. cupboard
in a wall. — SniOd, ifn. death-watch.
-nr, n. houseclock , dial. -Ört , f.
pellitory, parielary.
Tägnar, vi. x>å mina -, on my part,
in my behalf, in my name, pd em-
hetes — , by virtue of one's office.
Vä^rra, V. a, to refuse, to deny. - 671
att gä in, to deny one admittance.
— nde, 7i. refusal, denial.
Täja, V, a. & n. to avoid, to give
way to.
Väl, n, weal, good, welfare, allmänt
—, the public good. ~, ad, well ;
very well , done ; indeed. så —
som , as well as. -aktad , a.
worthy, respectable, —an, i. well
then, come on. -artad, a, good-
natured, -befinnande, n. health-
fulness, healthiness. -bchag, n.
pleasure, choice. -behållen, a.
well conditioned, -belägen, a. well
situated, -beniiilt, a. afore-mentio-
ned, -betrodd, a. well credited,
trusty, -betänkt, a. prudent, dis-
creet. — , ad. considerately, on pur-
pose, -bildad , a. well shaped.
-boren, -bördig, a. honourable,
worshipful, -erfaren, a. well ex-
perienced, -fräjdad , a. of a good
reputation, -tången, a. lawfully
acquired. — fägna^ V. a, to enter-
tain, to regale, -fägnad , f. hospi-
table reception, cheer, -färd, m.
welfare, prosperity, weal, -förhål-
lande, n, good behaviour, -för-
sedd , a. well provided, -förstå-
endes, ad. well understood, -for-
tjent, a. well deserved, -geming,
f. benefit, favour, benevolence, —grun-
dad, a. well grounded, solid, -gång,
Välta
»n. ^prosperity , success, well. being,
-görande, a. charitable, kind, -gö-
rare, m, benefactor, -göienhet, fJ
charity, beneficence. — konima, f,
welcome, -kommen, a. welcome.
-komna, v. a. to welcome, to bid
welcome. — lefnad , f, voluptuou»
life; good cheer. -Ijlld, n. euphony,
harmony. —ljudande, a, harmo-
nious, melodious. — lofllg, a. wor-
shipful, -lukt, m. fragrancy. -luk-
tande, a. odorous, fragrant, -lust,
m. voluptuousness, luxury. — lustlg,
a. voluptuous, luxurious, sensual, vo-
luptuary. -lustighet, f. sensuality,
voluptuousness, —lärd, a, learned.
-makt, f. prosperity, -menande,
a. well-meaning, affectionate, —me-
ning, f, good intention, good intent.
— ment, a. well-meant, pious ; friendly.
-mående, a. being in a good state
of health; substantial, -mäga, f.
well-being; health ; happiness, prospe-
rity, -signa, V. a. to bless, vara i
välsignadt tillstdnd, to be with child.
-signelse, f. blessing, benediction.
—sinnad, a. well-meaning, benevo.
lent, kind. -Skapad , a. well sha-
ped , well formed, -sniakaude, a.
savoury, toothsome, -stånd, n. good
circumstances. — talaro, m. orator.
-talig, a. eloquent, -tålighet, /*.
facundity, eloquence, —vilja, f, be*
nevolence, kindness, good will, favour.
—villig, a. benevolent, favourable,
friendly, kind. -Önskning, f. con-
gratulation, felicitation.
Tald, f, partiality. — ©, n. dominion,
power, empire, command, ascendency.
-eligen, -eligt, ad. powerfully,
mightily, -ig, a. powerful , mighty.
Välja, V. a. to clioose, to elect, to se-
lect, to pick, to cui? — nde, n. elec.
tion, option, —re, m. elector, chooser.
Välla, V. a. & n. - ihop^ to weld.
Välling, f. pap. I- upp, to well.
Välsk, a. itaiian. välska hönor,
horse-bean, —land, 72. Italy.
Vält, vn. roller, -a, V. a. to roll.
— , V, n. to overturn, to upset.
Vältra
Vältra, v. a, to roll. - sig i smut.
sen, to wallow in the dirt,
Väni.lllas, v. d, to loathe, to iiauseale.
^elig", a. loathsome, nauseous, dis-
gustful. -else, f, loathing, disgust.
Vän, a. fair.-
Yäll, m. (& f, friend, -fast, a. true
or constant in friendship. — fastlvct,
f. constancy of friendship. — llirSl, f.
friend (female). — llg", Cf. friendly,
kind, affable, -lighot, f. friendli-
ness, kindness. — skftp, f. friendship,
kindness, favour. -skapsfuU, a.
friendly. -skapsprof, 71. act of
friendship, friendly office, —säll, of.
beloved, sociable, -sälllja, f. friendly
harmony.
Välld||a, V. a. to turn; to lack, to veer.
— hakfram, to turn the wrong end
foremost. — iort , to turn away, to
.pervert. - lort en ting med löje,
to turn a thing into ridicule. — I
^penningar , to convert into money.
— ifrån, to turn from. - sig ifrån
en, to turn one's back to one. — om,
to return, to turn back. — om if i on,
to turn, to leave. - sig till någon,
to make application to one. -- till-
baka, to return. — upp och ned,
to turn upside down, upp och ned-
vänd, upside down. — ut , to turn
out. — Ut och in, to turn inside.
— sig, to turn, to come about, to
change. -Cirkel, -krets, m. tro-
pic, -lling, f. turning, turn.
Vänja, V, a, to accustom, to habituate,
to inure. — af , — ifrån, to wean
from. — af ett ham, to wean a
child. — sig vid, to accustom one's
self to.
Vänt[|a, V. a. & n. to expect; to stay,
to attend, to wait. - efter, - pä,
to wait for, to stay for. Jion går i
väntande dagar, she is near her
time, -an, -ning, f. waiting, at-
tending, staying, expectation, —pen-
ningar, m. pL money paid for wai-
Väpling, m. trefoil. (ting.
Väpna, V. a. to arm. -re, m. ar-
niourbearer.
Värpliöna 281
Värl)ar, a. capable of bearing arms.
—het, f. ability of bearing arms.
Värd, a. worth, worthy. -6, W. worth,
value, jag lemnar det i sitt -, it
may be so for ought I know. — efoll,
a. valuable, -ellgon, ad. worthily.
-elös, a, worthless, -era, v, a. to
appraise, to prize, to estimate, to va-
lue — erlng", f. estimation, appraise-
ment, -eringsman, m. appraiser,
estimator, valuator. — i, 71. appraise-
ment, -ig, a. worthy, -ighet, f.
dignity, worthiness. — Igas, V, d. to
vouchsafe.
Värd, 771. landlord, innkeeper; host.
-inna, f. landlady, hostess. -sllUS,
il. inn, public-house, tavern. — shus»
värd, 77i. innkeeper, publican.
Värf, n. business, affair.
Värfning, f. listing, levy, -spen-
ningar, m. pi. bounty-money, press-
money.
Värfva, v. a, to list, to recruit, -re,
772. reci-uiting officer, pressman.
Värj!|a, v. a. to defend, to guard. -
sig för något, to defend one's self from.
-eniäl, n. defence, -eniålscd, m,
purgatory oath, gd värjemålsed, to
clear one's self by oath. —0, n. hafua
något i — , to have a thing In one's
custody.
Värjlla, f. sword. ^^ -fästo, n. hilt of
a sword, -gelläng, n, belt, sword-
hangers, -klinga, f, blade of a
sword. — Udd, 771. point of a aword.
Värk, 771. pain, ache, pang, smart.
-a, V. n. to pain, to ache, -brulen,
a. decrepit with pain. -Stillaudo,
a. anodyne.
Värmlla, v. a, to warm, -e, m,
warmth, heat, -egrad , m, degree
of temperature, -emätare, 7?i, ca
lorimeter, thermometer.
Värn, n. rampart; shelter, defence. -8,
v. a. to defend, to prevent, -los, a.
defenceless, helpless, destitute, v'dm-
lösa barn, orphans, -losliot, /.
want of defence, helplessness.
Värplla, V. a. to lay eggs, -höna, f.
a laying hen.
282
Värr
Värr, aä. ty -, aia3. -e, a. comp.
worse. Vli värre och värre, to grow
worse and worse, så mycket — , so
much tlie worse.
Yarst, a. sup. worsl.
Väsen, -de, n. being; behaviour, con-
duct, manners; noise, göra — af
någon, to make much of one. —dtllg',
a. essential, -dtligen, ad. essen-
tially, -dtlighet, f, essentiality.
Task», f. pouch.
Väsnas, v. d. to make a noise, to
Väst, m, waistcoat. (bustle.
Vätlla, f. wetness , moisture. -, v. a.
to wet, to moisten ; to water. —6, n.
hydrogen, -ska, f. humour, moisture,
fluid, liquor, juice, liquid. - sig, V. r.
to grow wet. såret vatskar sig, the
sore runs. -Skig , a. wet, moist,
humid.
Vättjlla, V. a. to whet, to sharpen.
-esten, m. whetstone, hone.
Väx||a, v. 92. to grow , to wax , to In-
crease. — hort, to di5appear. — ifrån
sig, to degenerate; to grow ugly. -
ihop t to grow together, to coalesce,
to concrete. — till, to increase, to grow
greater. — till sig, to grow up and
improve. — Kpp , to grow ap; to
arise. - ur en klddning , to out-
grow a suit of cloathes. — tii , to
grow up, to come to full growth.
vara utvuxen, to be full grown. -
of ver, to outgrow; to grow over; to
overgrow, växt, vuxen, grown, built ;
fit. vara någon vuxen y to be a
match for one. hopviixen, joint, con-
crete, hopvaniing , f. union, con
cretion. -ando, a. growing, vege-
tative. — , n. growing, growth, vege-
tation.
Vä\t, m. vegetable, plant; excrescence,
tumor; growth, vegetation; slie, sta-
ture, pitch, stå i växten t to be
growing, skära till i växten, to
exaggerate. -gifvando, -llg, a.
vegetal, -llira, f. phytology, botany.
-lif, n, vegetaiive life. ~hll8, fl,
greenhouse, -riket, n. the vegetable
kingdom, -ämne, n. vegetal matter.
Yppande
VÖrdlla, v, a. to respect, to revere, to
venerate. — Ig, a. reverend, venerable.
-ighet, /. venerableness. Ers -,
your reverence, reverend sir. — nad, f,
respect, veneration, -nadsbetygclse,
f. reverence. — nadsfull, a. respect-
ful, -nadsvärd, a. venerable, -sam,
a. respectful, reverential, reverent.
Vört, f. wort.
Y.,
Yfvlla sig, V. r. -as, v. d» to sweiTf
to boast of, to swagger, to flaunt. —
ofver en ting, to be proud of a thing.
— ig, a. bushy, swelling.
Yfverboren, a. hyperborean.
Yla, v. n. to howl.
Yllo, n. woollen, -dauiast, m. mock sa«
tin. —fabrik, f. woollen-manufactory.
-n, a. woollen, -stofter, -varor,
pi. woollen stuffs, -väf, m. -väf»
nad, f. woollen cloth, -väfvare,
m. woollen-draper.
Yninig, a. plentiful, abundant, copious,
fruitful, exuberant, plenteous, ymnigt
hruk, frequent use. -het, f. plenty,
abundance, -hetshorn, n. horn of
plenty, cornu copiae.
Ymp, -q vist, m. graft, -a, v. a. to
graft, to inoculate. - kopporna pä
en, to inoculate the smallpox on one.
-are, m. grafter, inoculator. -ning,
/. grafting; inoculation; vaccination.
-vax, n. graft-wax, diachylon.
Yngllel, n. brood, hatch; fry. -la,
V. n. to bring forth young. - af sig,
to multiply, -ling, m, youth, young
man, stripling, -re, a. comp. youn-
ger. -st, a. sup. youngest.
Ynnest, m. favour, -full, a. gra-
cious, favourable.
Yppa, t;, a. to discover, to open, to
betray, to divulge, to utter, to dis-
close. — sina tankar t to open one's
mind. - eig , yppas , to offer, to
arise, to occur. — ttdO, n. discovery,
detection.
Ypperlig
Tpp6li|lig5 a. excellent, exquisite, choice.
— lighet) f, excellency , superiority.
-st, a. sup. most excellent, chief.
Yppig"} a. luxurious, sumptuous, splen-
did, expensive, extravagant, prodigal.
— hét, f. luxe, luxury.
Yr 9 a. vertiginous , giddy, dizxy ; wild ;
lightheaded, delirious. €71 — häst, a
mettlesome horse. — ftj jf. giddiness,
vertigo, delirium ; rage, fury ; dizziness ;
deliriousness. — , V. 71. to rave, to be
del'rious ; to bo bereft of one's senses ;
to blow and snow at one time. —
igen, to be covered over with snow.
-fä, n. flying insect. -het, f.
giddiness; wantonness, wildness. — llät-
ta, f, a frolic maid, airling. — Sel,
m. giddiness, delirium.
Yrka^ v. a. to urge, to enforce, to
press, to pretend on, to stand on.
— n, f, — nde, n. demand, urging,
solicitation, pretension.
Yrke, n. calling, trade, profession, study.
Ystl|a, V. a. to curdle, to coagulate, to
make Cheese. — , V, n., — sig, V. r,,
—as, V, d. to turn, to coagulate, to
curdle. — niDg, f. coagulation, curdling.
Yster, a. pert, wanton, wild, petulant.
—het, f, pertness, wildness.
Ytya, f. surface, outside, face, super-
ficies, -lig, a. superficial, -ligliet,
f, superficiality.
Ytter 11 kant, m. extremity. -ll?,
a. extreme, excessive. — ligare , a.
com}), further, additional, -ligen,
ad. extremely, -ligliet, f. extre-
mity, extreme, excess, —mera, ad.
further. — St , a. last, hindmost, ut-
most, uttermost. — , ad. utmost, yt-
tersta domen, the last judgment.
ligga på sitt yttersta, to be in
one's last moments.
Yttr||a, V. a. to utter, to declare, to
signify. — sig, to express one's mind.
— e, a< exterior, external, outer. — si-
dan, the outside.
Yxa, f. axe, hatchet. - till, V. a. to
rough-hew, to form.
Yxne, -gräs, n, orchis.
,283
Z.
Zebra, f, xebra.
Zefir, m. zephyr.
Zelot, m. tealot.
Zenit, m. zenith.
Zibet, -kat, m. civet-cat.
Zigenare, m. gipsy.
Zink, m. zinc, -blomma, f. flowers
of zinc, —spat, m. lamellar cala»
mine. — Titriol, m, white copperas,
sulphate of zinc.
Zinka, f. cornet.
Zitfer, n. ledoary, setwell.
Zon, f, zone.
Å, f. river, brook, -bryn, n. -bradd,
m. water-edge of a river, -mun, m.
-mynning, f, mouth of a river.
-strand, m. bank of a river.
A, j5rp. s. På.
A , åh , t. 0 1 oh I — ja, o yes , sure,
indeed. — tiej, no, not at all.
Åberopa, v. a. - sig på, to refer
to, to cite, to appeal to. -nde, n.
allegation.
Abo, m. inhabitant, tenant, dho-och
besittningsrätt , right of habitation
and possession.
Abrodd, m. southern-wood.
Abyggnad, m. houses, buildings.
Adalägga, v. a. to lay open, to make
appear.
Ader, f. vein, låta sig -, to be let
blood, -band, n. bandage applied
after bloodletting, -brack, n. vari»
coceie. -hinna, f. chorion, -jern,
n. lancet, fleam, -låta, V. a. to
let blood, to bleed. -latare, m.
bleeder. -Jåtning, f. letting of
blood, bleeding.
Ådraga, v. a. to attract, to bring on,
to cause. - sig skuld, to contract
I debU.
284 ih
Äh, t. o! ob!
Ahåga^ f, desire; assiduity, application.
Åhöra , a. — vittne , car-witness. — ,
V. a. to hear , to listen to , to attend
to. —re, m, hearer, auditor.
Aka, V. n. to ride, to go in a carriage.
— på skridsko, to scate. — undan,
to elide from under. — rOj in. carter,
coachman. — rhästj m. cart^horee.
-rkärra, f. carter's cart. -rlOD,
m. carter's fare.
Akall||a, V» a. to invoke, to implore,
to call upon, -an, f, -ande, w.
-else, f, invocation.
Akdon, n, carriage, vehicle.
Akcr, m. field, cornfield, arable land.
-binda, f. small bindweed, -brilk,
n, agriculture, tillage, husbandry.
-brukare, m, tiller, -bär, n.
arctic blackberry, —böna, f, horse-
bean, -fält, 71.^ cornfield, -llöna,
f. plover. -höns, n. pardridge.
-jord, f. arable land, -man, m.
tiller, husbandman. -mynta, f.
calamint. -mönja, f, agrimony.
-rast, m. com-bugioss. -redskap,
71. aratory instruments, farming - uten-
sils, -råtta, f, field-mouse, -senap,
m. wild mustard, charlock. — SpÖke,
n. scarecrow. -Stycke, 71. piece of
field, —tistel , m. corn - saw - wort.
-vallmo, m, cornpoppy. -vädd,
m. field -scabious, -vält, 5. belly-
roll, —ärt, /. pea.
Åklagare, m, complainant*
Åkomma, f, hurt, complaint.
Akära, v, a, to prosecute, to enter
lawsuit.
Al, tn, eel; black list through the back;
T, awl. -dam, m. eelpond. -kar,
n. -kista, f, eeidara. -kussa, f.
blenny (fish). [wort.
Ålandsrot, f. elecampane, inula, star-
Alder, m, age. hög -, great age. af
-, of old. -bruten, a. decrepit,
worn outh with age. — dom, m. old
age; declining age; antiquity. — doms-
forskarOj m. antiquary, -doms-
PVaj, a. decayed with age, decrepit.
Ä-rsbarn
-domssvaghet, f. feebleness of age^
decrepitude, -man, ?7l. head-master.
-sman, m. old man. -stigen, a.
aged, stricken in years.
Aldr||as, v. d. to grow old. -ig, a.
old, aged.
Aldtjiflar, m. elder, patriarch, -fru,
f. inspectress, intendant. -gesäll,
W. head-journeyman.
Åligga, v. n. to be incumbent upon,
-nde, a. incumbent. — . «. duty;
affair, concern.
Allon, s. Ollon.
Ålägga, v, a. to impose, to enjoin.
—nde, n. injunction.
Am, m. awm, awme.
Åminnelse, /. memory, remembrance,
memorial.
Ang||a, /". vapour, steam. — , V n, to
vapour, to steam, -are, W. steamer.
-bad, W. steambath. -båt, m.
steamboat, steamer. -fartyg, n,
steamvessel. — kittel, m. boiler.
-kraft, f, steam-power, -maskin,
m. steam-engine, —panna, f. boiler.
-qvarn, /". steam-miii. -skepp, n.
steamship, steamboat, steamer. — YJ^g^j
m. steam-carriage, locomotive.
Anger , m, repentance , contrition , re^
gret. -full, a, repentant, contrite.
-köpt, a. sorry for his bargain.
Ang^St, m. anguish, pang; agony;
sorrow, —full, a. anxious.
Angra, v. a. & imp, to repent, to re-
gret, to relent, to be sorry for. - sig
öfver något, to repent of a thing.
Ar, n. year, twelvemonth, om ett år,
this day twelvemonth, året om, året
igenom, all the year round, år ut
och år in, from year to year, med
åren, in time, with age. han är
till åren, he is advanced in years.
i sina hasta år, in the prime of his
life, dt året, next year, t år, tW'^
year, -gång, m. year, annual set,
close, -hundrade, n. century ; age.
-lig, o. yearly, annual, -ligen,
ad. yeany , annually, -sbam , n»
who is boro in the same year.
Årsberättelse
^Sberättelse, f. annual report. -S-
böcker, f. pl. annais. -sdag, m.
anniversary. -Sgamnial, a. a year
old. -Slön, f. year's pay. -Smark-
nad, f. yearly fair. -Släkning, f.
annual account. —Stid 9 771. season.
-SVäxt, m. crop, harvest, -tal, 71.
number of the year. — tusen, n. mil-
lenary, a thousand year's space.
Ar||a, /*. oar. -blad, n. the blade of
an oar, —tag", n. stroke of oars,
-tull, m. thowl.
Arder, n. wheel-plough.
Årsens, gen. af Ar» - tider, the
seasons of the year.
Arta, f. teal, garganey.
As, Wl. ridge; chain af hills.
Ase, V. a. to look at, to regard.
Åsidosätta, V, a. to put aside, to
omit, to neglect, -nde, n. oraissiOD,
neglection,
Asigt, f, view, prospect; opinion.
Äskda, V, n. to thunder. -, S. f, thun-
der, lightning, åskan gar, it thun-
ders, slagen af åskan, struck with
lightning, -by, m. thunder» cloud.
-dander, n. rattling of thunder,
thunder, -knall, m. thunder - clap.
-ledare, m. conductor, -vigg", m.
thunderbolt, thunderstone. — väder,
n, tempest, thunder and lightning.
Åskåda, V. a. to view, to behold.
—nde, a. contemplative, intuitive.
— , 71. view, contemplation, intuition.
-re, m, spectator.
Åskådlig, a. perceptible; intuitive. -gO-
ra, V. a. to render clear, to illustrate.
-het, f. visibleness; intuitive evi-
dence.
Åsnlla, /. ass. -edrifvare, m. ass-
driver. -CSkrlk, n. braying. -Inna,
f, she- ass.
Åstad, ad. forward, on. -komnia,
V. a. to produce, to effect; to afford.
Åstnnda, v. a. to desire, to covet.
— n, f. desire, wish.
Åsyfta, V. a. to aim at, to have in
view.
Åsyn, f. sight, aspect, i min -, before
Återhåll 285
my eyes, -a, a. dsyna vittne, eye-
witness, ocular evidence.
Åsänijas, v. d, to agree (upon).
Åt, prp. to, at, towards, for. - öster,
eastward, hvad är - honom? what's
the matter with him? — , ad. hard,
strait, tight, closely, draga — , to
Ät, n. vermine. {tie hard.
Åtaga sig, v, r. to take upon one's
self, to undertake.
Åtal, n. charge, accusation; censure.
göra — på något, to find fault with
a thing, -a, V, a, to complain, to
accuse. [thought.
Åtanke , W, remembrance , memory,
Åtbära, v. n. to come to pass, to hap-
pen. 80in det åthdr, as things happen.
Åtbörd, 7n. gesture, gesticulation.
Åtdragning, f, straining, attraction.
Åtel, 771. carrion.
Åter 5 ad, again, a second time, once
more; again, back; again, on the con-
trary, -betala, v. a. to repay, to
return, -bringa, V. a. to bring back,
to restore, —bud, n. countermand,
revocation, -bära, v. a. to bring
back, to restore, -bäring, f. resti-
tution, -drifning, f. repulsion,
-fall, 71. falling back; relapse, -falla,
V. n. to fall back, to relapse, -finna,
V, a. to find again, to meet with again.
-fordra, v. a. to redemand, to re-
claim.-fordring,/*. reclaim. -frakt,
771. freight back, -få, V. a. to get
again, to regain, -färd, /'.return.
-föda, V. a. to regenerate, -födelse,
f. regeneration, -föra, V. a. to carry
back again, to reduce, -gifva, V. a.
to give back, to restore, -gifvande,
n, restitution, -glans, m. reflection.
—gå, V. n. to go back, to return; to
be annulled, to be revoked. - gång, m.
going back, return; revocation, -gäl-
da, V. a. to repay, to refund, to re-
quite, to retaliate, -gäldning, f.
restitution. — hemta, V, a. to fetch
back; to resume; to recover, —håll,
n. continence, moderation, temperance,
retention, utan dUrUdll, without
286 Återhålla
measure, -hålla^ v. a, to restrain,
to forbear, to hold in. -Ilållsam,
a. abstinent, moderate, temperate, ab*
stemious. -llållsamhet, f. absti-
nence, temperature, moderation. — igöll,
ad. again, a second time, once more ;
on tho contrary, »kalla, v. a. to
revoke, to recall, to call back ; to re-
cant, to retract, to unsay. -^kallelsCj
f. calling back, revocation ; retraction.
-kasta, V. a. to throw back, to re-
verberate, to reflect, -kastning, f,
reterberation , reflection, -komma,
V.n, to come again, to return, -koilistj
m. return, -kop 5 n, repurchasing.
-köpa, V. a. to repurchase, -lemna,
V, a, to deliver back, to restore. — lem-
nande, n, restitution. -Ijud, 71,
echo, -lösa) V. a» to redeem, -lö-
sare, m. redeemer. -loscn , m.
ransom, redeeming. —lösning, /.
redemption, -marsch, m. counter-
march, retreat. — r6Sa, f, return;
voyage home. —SO, V, a, to see again.
-skaffa, V. a. to recover, to retrieve,
to restore, -skaffning, /*. restitution.
-skall, n. echo, -skälla, v. a, &
71. to resound , to echo , to re - echo.
-sken, n. reflex, reflection, -skicka,
V. a. to send back, to remand, -slag,
n. beating back, rebound, counter-
stroke, —stod, m» rest, remainder,
residue. -Studsa, V. a. to rebound,
to reflect. -Stä, V. n. to remain, to
rest, to bfc left, -ställa, v. a, to
restore. -Ställande, n. restoration,
restitution. — till hetsan ^ recovery
of health. — StOt, m, repercussion.
-svar, n, reply, -taga, v. a. to
resume , to take again , to take back ;
to recant, to recall, to retract, -tjenst,
771. service in return, —tåg, n. re-
treat, -tåga, V. 72. to retreat. -Upp-
repa, V, a. to recapitulate, to repeat
again, -verka, V, n. to react. -YCr-
-kan, f. reaction, -viana, v. a.
to regain, to recover, to retrieve.
— yinning, f. recovery, regaining,
-väg, m. return, way back, -vända,
V. 71. to return; to desist. -vändO, /".
Åverkan
intermission, cessation. -vändsgränd,
771. turn-again-alley. -växa, V. n. to
grow again, ■:, — växt, 771. growing
again, reproduction. [to wait on.
Åtfölja, V, a. to accompany, to attend,
Åtgå, V. 7S. to be spent, to be con-
sumed; to be sold. — ng, 771. con-
sumption, vent, 'sale, spending.
Åtgärd, 772. intervention, means, inter-
ference, interposition; contribution.
Athafvor, f* pi. gestures, manners.
Athäst, m, the near horse.
Åtkomst, 771. acquisition.
Atlyda, v. a. to obey, to comply with.
AtlÖje, n, laughter; laughing-stock.
Åtminstone, ad. at least.
Åtnjuta, V, a. to enjoy, to have the
use of. [to acquiesce in.
AtnÖja sig, v. r, to be contented with,
Åtrå sig, V. r, to alter one's mind;
to call back one's word, to recede.
Åtrå, f. desire, thirst, avidity. -, V. a,
to desire, to covet, to long for.
Åtsida, f, face; the left side.
Åtskiljlja, V. a. to distinguish, to dis-
cam; to part, to separate; to discri-
minate, -jande , n. distinction , se-
paration, division, dissolution, -jolig,
a. separable, discernible, distinguish-
able, —lig, CL, several, different, sun-
dry, various, diverse, distinct, -llg-
het, f. diversity, variety, dissimili-
tude, -nad, f. difference, distinc-
tion, space, interval. — S , ad. sepa-
rately, asunder, apart, taga — , to
take to pieces, sätta — , to put se-
parately.
Åtta, num. eight. - dagar, sennight,
week, -dubbel, -faldig, a. eight-
fold, -liörniog, m. octagon, -man-
ning, m. octandrian. -sldlg, a.
octagonal, -tlo, nUM . eighty, four-
score, -tionde, a. eightieth, -årlg,
a. eight years old.
Åt||ting, m. the eighth part of a bar-
rel, -tonde, a. eighth.
Atvavna, v. a. to forewarn.
Åverkan., f. depredation, waste.
Äckel
ÄCk||©lj m, loathing, disgust, -la, V.
a. to turn the stomach. — laS, V. d.
to nauseate. — llffj a. nauseous. —1ig-
^, het, f, loathsomeness.
Adel, a. noble, elevated, generous, ho-
nourable ; liberal ; precious. ~het, f,
nobleness, preciousness. — mod , 71.
generosity , magnanimity. — modig,
—sinnad, a. generous, roagnanimous.
,, -sten, m. precious stone.
Ädling, m. nobleman,
Äfja, f, mud.
åfla||nde, n, effort, endearour. -S, v.
„ d, to endearour, to attempt. ^
AfVen, -ledes, -ock, -yäl, c. also,
likewise, even, too. — SOni, ad, even
as, in the same manner; as if. -sä,
ad. as, in the same manner. — väl
,, som, as well as.
Afventyr, n. adventure, Hazard, risk,
danger; story, tale, hasta sig i — ,
to expose one's self to danger, till
äfventyrs, by chance, -a, v. a, to
venture, to hazard, -are, m. ven-
turer, adventurer, -lig, a. hazardous,
perilous, dangerous.
Aga, s. Ega.
Agg J n, egg, förlorade -, poached
eggs, -alstrande, a. oviparous.
-blomma, -gnla, f. yolk of an
cgg.^ -formig, a. oval, oviform.
-hinna, f. film of an egg. -hTita,
f, white of an egg, albumen, -läg-
gande, a. oviparous, -pannkaka,
S. omelet, -röra, f. buttered eggs.
-skal, n. egg-shell, -stock , m,
., ovary. -Ö1, n. aleberry, hotpot.
Aktlla, a. genuine, true, pure, unmixed ;
conjugal, connubial. — stenar, pre-
cious stones. — ståndet, the conjugal
etate. — makar, pL spouses. — man,
huaband. -^hustru, lawful wife. - bar7i,
legitimate child. — säng, connubial
bed. taga till -, to marry, gifva
till -, to give in marriage, — , v, a.
Ända
287
to iDftrry. -het, f, gennlnoness,
„ authenticity, legitimacy.
Äktenskap, n. marriage, wedlock, ma-
trimony, conjugal state. -Sbrott, n,
adultery. -sbrytarO, 771. adulterer.
— Skontrakt, m. marriage - contract,
affiance. -slöfte, 7i. promise of
marriage, -spllkt, m. matrimonial
duty. -Skilnad, f, divorce, -sstif-
„ tare, m, matchmaker.
Äldre, a. (comp, af gammal), elder,
„ older, i — tider, in ancient times.
Äldst, a, (sup, af gammal) , eldest.
de äldste, the oldest, the elders, i
äldsta tider, in the earliest times.
ilf. Älg, 8. Elf, Elg*
Älsklla, V, a, to love, to be fond of.
-ad, a. beloved, favourite, -are, 77»,
lover, admirer, -arinna, f, mistress,
sweetheart. — elig, a. beloved, -ling,
771. darling, favourite. -Og, 771. love.
-Yard, a. lovely, amiable. -Yard-
,, het, f, loveliness, amiableness.
Ältlla, Z'. intermittent fever with children.
,, -gräs, a. lesser spearwort.
Alta, V, a, to work, to knead.
Ambar, n. pail, bucket.
Ämbete, s. Embete.
Ämnlja, v, a, & n, to form, to model,
to shape; to intend, to mean, to de-
stine, -e, n, stuff, material; rudi-
ment, first form, rude sketch; subject,
matter, argument, question; T, germ,
„ shoot, budgeon. -eSYen , 771. elevc.
An , c. than. — , ad. more. — mer,
moreover. — sen då? well, what ot
that? - 0771 så vore, what if it were
80. — stor, — liten, now great, now
„ small.
Ända, ad. as far as, quite. — tort
till, as far as to. - fram, straight
on, openly. - ifrån, as far as from.
— igenom, quite through. — in, quite
in. — ned, quite down, straight down.
. — till, quite up to, as far as to.
Andjla, v. a, to end, to finish, to con-
elude, to terminate. — sig, V, r,
ändas, v. d. to end, to have an end,
to terminate, to have it's end. — , f.
288 Ändalykt
-Itlykt) w. end of life; disöolution,
catastrophe. — äuiål^ n, purpose,
end, intention, design, view. ~6,
m, end, extremity; buttock, poste-
riors, i ändan, at the end. gä
till -, to finish, taga ~, fä ~,
to end, stä jpä — , to stand erect.
gä of ver — , to fall down; to mis-
carry; to come to nothing/ kasta
of ver — , to overset, to overthrow, to
subvert, en - träd, a bit of thread.
till den ändan, to that end. -else,
f, termination, end. — ligj a, termin»
able, bounded, limited; liraitable.
-lighet, f. finity. -orsak, f,
final cause, -tarm, m. straight gut,
rectum, — 1ÖS, a. endless, infinite,
unbounded, -tlig, a. final, ultimate.
— tligen, ad, finally, at last, ultima-
tely, lately.
AndOCk, ad, though, although, albeit.
Ändå, ad. , yet, nevertheless, notwith-
,, standing.
Angr, f. meadow , mead, — borst , fn,
mat. grass, -Sgroe, m. birdgrass.
— Shafre, W. meadow • oatgrass. — S-
^aile, m, foxtaiigrass.^ -skrasse,
i;2. cuckow-flower. — slok, m. strea-
ked fieldgarlick. -skära, f, saw*
wort, -skötsel, m, the cultivation
of moc^ows. -Snärpa, f, land-rail,
corncrake. — syra, f. common sorrel.
-nil, f. cotton-grass, -vädd, m,
,, blue cap, dcTil's-bit.
Angel, W, angel.
Anger, m. grub, -^ornil, tick; maggot.
Inglalllik, a. ac ^licai. -ren, a.
innocent as an arj:!l. -Skara, 8,
,, host of angels.
Angsljla, V. a. to frightc:", to grieve, to
pain, to give pain, -sig, i\r., änglas,
V, d. to grieve, to be uv isy about.
—an, f. anxiety, acguish, fi::'it. -ig,
C. sorry, sad, anxious; dismal. ~loomy,
lonesome, melancholy. — Igljie'^.,- f,
,, anxiety, anxiousness. let.
Anne, n. forehead, -spasn, n, fivi %
Annn, ad, yet, stili.
å.nskdnt', c though, although.
Årna
Ant||erdragg, -erhake, m. grapnel,
^^ grapple, -ra, V. a. to board a ship.
Aple, Apple, n. apple.
Ippeiykaka, f, appie-cake. -kastad,
a, pie-bald, -kärna, f, applekemel.
-mOS, n. apple-marmelade. -mnst,
m, ci^er, -skal, -w, apple • paring,
., -vin, n. cider,
Ar||a, V, a, to honour, to reverence.
ert ärade href, your favour. -, f,
glory, honour, reputation, göra sig
en — af, to glory in a thing, in-
lägga -, to get glory, mista äran,
to be declared infamous, —bar, a.
decent, modest, honest, —bar het, f.
„ decency, modesty, honesty.
Arejibetygelse, -bevisning, f. ex.
pression of esteem, reverence, —dryg,
a. haughty, elated, arrogant. — dryg-
bet, f. haughtiness, -förgäten, a.
infamous ; ungracious, execrable. — gi"
rig, — lysten, a. ambitious, aspiring.
-girighet, -lystnad^^ f, ambition,
-16*8, a. infamous, -loshet, f, in-
famy. —minne, n. monument; elogy.
— npris, m, (ört) speedwell, flnellin.
—port, 771. triumphal arch, -rik, a.
glorious, noble, illustrious, -rörig,
a. infamous, defamatory, -skandare^
m, defamer, slanderer, —skänk, m.
honorary gift. -StOd, m. statue.
—ställe, n. place of honour , dignity,
,, rank. — Ijenst, m, honours, civility.
Ärende, «, errand, business, göra sig
^, — med, to make a pretence of.
Arf||tlig, a, hereditary^ inheritable;
hereditable; inherent. -tUgeD, ad.
hereditarily, by inheritance. — Tft, v*
„ a. to inherit.
Aril, m, hearth.
Aring, f. crop, harvest.
Arja, V. a. to plough, to furrow. — ned
^^ säden, to harrow in the com.
Arke etc., s. Erke etc.
Arlig, a. honest, good, -het, f. ho-
,, nesty, probity.
Arm, f. sleeve; T. manche.
Arna, v. a, & n, to intend, to me«n,
to purpose, jag ärnade mig dit.
Ärr
ÖfverbUck 289
I intended to go there ; I wM for that
.. place.
AlT^ n, sear, searo, cicatrice, -a Blgy
V. r, to heal up into a sear, to cica-
trize, -gör ning, /". cicatrization.
„ -ig, a. full of sears.
Art, f. pea. ärter, pi, peas, pease.
-balja, -skida, /". peascod, pea.
.. shell, -halm, m. pease-halm.
Arta, /*. teal, garganey.
Artskocka, f, artichoke.
4ska, Vo a. to ask, to demand, to require.
Asping, m, asp.
As8« n. ace.
At||a, f, victuals, meat. — , V, a. to
eat, to corrode. — fiixkost, to break-
fast. - middag, to dine. - afton-
måltid, to sup. — sig mätt, to eat
one's fill. — ut någon, to supplant
one. — sig (om tyg o. d.), to fret.
-are, m, eater, -lig, a. eatable,
esculent. -SJuka, f, bulimy, vora-
^, cious appetite.
Att, f, family, stock, race, lineage,
stirp. -artafla, f, pedigree, -efa-
der, m, progenitor, founder of a fa-
mily, -ehög, -Ckulle, m, sepul-
chral mount. -ledning, f, gene-
alogy, descent, extraction, —ling, m.
descendant, —lägg, m. descendant.
—längd, m. genealogical table, pe-
digree, —stor, a. descended from
,, an illustrious family.
Attiklla, f, vinegar, -bryggcri, n.
acetifaction. — gurka, f. gherkin.
-håning, m, oxymei. -syra, f.
acid of vinegar, acetic acid.
0, f. island, isle. -bO, m, islander.
Oda, /". waste, spoil. — , V. a. to waste,
to lavish, to destroy, to kill, to spend,
„ to consume, to exhaust.
Ode, a. waste, uninhabitated , deserted,
uncultivated, -jord, f, -land, n.
waste, uncultivated ground, -lägga,
Swedish- English Diet,
V, a, to waste, to destroy, -läg-
gande, n. -läggning, f. devasta-
tion, waste, desolation, depopulation.
-läggare, m. destroyer, -mark,
m. desert, wilderness, waste country.
-plats, m. waste place, -sliom-
man, n. farm deserted. -Smål, n.
„ state of desertion.
Ode, n. fate; destiny; •sUr, -sdiger,
.. a. fatal.
Od||sam, a. wasteful, prodigal, lavish,
expensive, -samhet, /. prodigality.
— Slig, a. lonesome, lonely, solitary,
., dismal, -slighet, f. desert, solitude.
Odkand, a. notorious, publicly known.
Ödla, /". lizard.
Ödmjuk, a. humble, submissive; meek.
— Iiet, f. humility, submissiveness,
humbleness.
••
Of]jlig, a. usual , customary. — nlng,
/. exercise, practise, use. -ulngs-
Stycke, n. theme, exercise, -va,
V. a, to exercise, to practise. — vdld,
to commit violence. — upp sig , to
^^ improve one's self by exercise.
Ofre, a. upper.
Ofrig, a. remaining, left, rest, de
Ö frige, the rest, för öfrigt , i of-
rigt, for the rest, vara öfrigt, to
be left.
••
OfVer, prp, <fe ad. over, above; past,
beyond, over, by ; over, on, at. — all*
ting, above all things. - fyra, past
four, det går snart -, it will soon
go away, —allt, ad. every where,
all over, -amiral, m. chief-admiral.
-antvarda, v. a. to deliver over, to
betray, -arbeta, V. a. to work over
again ; to retouch, to revise, -balans,
m, over-weight. -befolka, V. a. to
overpeople. -befolkning, f, over-
population, -befäl, n. command in
chief; superior officers. -befäl-
hafvare, m. commander in chief.
-ben, n. wen, splent, exostosis.
—bevisa, v. a. to convince, to con-
vict, -bevisning, f, conviction.
-binda, v. a. to bind over, -bjud-
ning, /. outbidding, -blick, r/i.
19
290 Öfverblifva
view, prospect, survey, -blifvft, V,
n. to remain, to be left, -bringa,
V. a, to bring over, to get over.
-bringarej m. bearer, deliverer.
-bud, n. outbidding, -byggnad,
f. upper building, —börd, m. super-
fetation, —del, Wl. upper part. — dO-
mare, w. superior judge. — dom»
8tol, w. high -judicature, superior
court, -drag, n. cover, case, -dra-
ga, V. a, to cover, to overspread, to
overlay. -drift, w. esaggeration,
excess, -drlfva, V. a. to exaggerate,
to carry too far, to exceed. — drlfyen,
a. extravagant, excessive , immoderate,
exorbitant. -driiVet, ad, excessi-
vely. -dåd* n. temerity, audacious-
ness. — dådlg, a, audacious, ventu-
rous, —ens, dd, agreeing, vara
of verens, to Agree, -enskommelse,
f. agreement, contract, -ensstämma,
V. a. to agree, to accord, to suit with.
-ensstämmande , a. conformable,
suitable, congruous, -stämmelse, f,
agreement, harmony, concord, relation.
I — med, in compliance with, —fall,
7». surprise, attack, —falla, V. a. to
attack, to assail ; to overtake, —fara,
V. a. to travel over, to traverse, —fart,
m. passage, passing over, -flygla,
V. a. to outflank, to surpass, —flytta,
V. Ö. to transfer, to transport, —flytt-
ning, f, transport, -flöd, 71. abun-
dance , profusion , plenty , overflow.
—flöda, V. n. to overflow, to overrun,
to exuberate. — flödig, a. abundant,
plentiful ; prodigal, lavish, extravagant ;
superfluous, unnecessary, —föra, V. a.
to transport, to carry over, to convey
over, — försel, m. carriage, convey-
ance, transportation, transport, —ge-
neral, m. general in chief, -gevär,
n. upper arms, musket. — gif?a, V.
a. to abandon, to forsake, to desert;
to deliver, to present; to leave off.
-gifvande, n. abandonment, -glf-
ven, a. rash, desperate, mad; aban-
doned ; slighted, neglected. - gifven
af läkarne , given over by the phy-
siciaos. -gjuta, V. a. to pour over.
Ofv^erlägsen
-gå, V. a. & n. to excel, to surpass ,
to pass over; to befall, to happen,
-gående, a. transitory, -gång, m.
passage ; transition ; desertion ; surrea*
der, yielding up. -hand, f. supe-
riority, ascendency, hafva — , to sway,
to domineer. — lierde , m. chief pa-
stor, -herre, w. supreme lord, su-
perior; headmaster, -herrskap, n,
supremacy, sovereignty. —het, f.
government, magistrate, —hof mar-
skalk , m. lord high chamberlain.
-hofmästare, m. high steward.
—hopa, V. a. to overwhelm, to over-
charge, —hoppa, V. a, to jump over.
— haf?ad , n. supreme head , chief.
— , ad. upon an average, -hus, n.
the upper house, the house of lords.
— holja, V, CI, to cover, to overspread.
-ila sig, V. r. to act with rashness
or passion, —ilning, f. hurry, pre-
cipitance. -inseende, n. chief in-
spection. — jordisk, a. superterre-
striai. -kammarherre, m. lord
chamberlain. — klok , a. overwise,
presumptuous, -klokhet, f. pre-
sumption, -kläda, V. a. to cover,
to invest, to clothe, -klädning, f. co-
verture, upper garment, coat, — komst,
771. coming over, arrival. — korSft, V.
a. to cross out. -last, m. surcharge;
upper lading, -lasta, V. a. to over-
charge, -lastad, a. drunk, -lefva^
f. remains, residue, remainder. — , V.
a. to overlive, to outlive, -lefvande,
a. surviving. — lemna, v. a. to de-
liver, to surrender up ; to transfer, to
leave, to Lbandon, to resign, to sub-
mit. -lif, n. thorax, -ligga, V. a.
to importune. — lista, V. a. to out-
wit, to overreach. -Ijudt, ad. aloud,
loudly, —lopp, n. plenty, rest; or-
lop; sparedeck. till of ver lopps , in
plenty, more than is wanting. -lOppS-
gerningar, f. pi. works of supet-
erogation. —låta, V. a. to make over,
to cede, -läder, n. upper leather,
vamp, -lägga, V. a. to deliberate,
to debate, to meditate. -läggning, f.
deliberation, consideration, -lägsen^i
Öfverlägsenhet
a. superior, -lägsenhet, /. su*
periority. -läkare ^ m. chief physi-
cian; master • surgeon, —lälly n, fief
held in chief, -länsherre, m. lord
paramount. — läpp^ m, upper lip.
-läsa 9 V. a. to study, to learn by
heart. — lopa^ V. a, to overrun, to
importune. — , V, n, to desert, —lö-
pare, 971. deserter, turn-coat. -lUa^e,
m. minor, infant, under age. —makt,
f, superior power, superiority, —man,
m, superior, -maniia, v. a. to
overcome, to overpower. — meusklig*,
a. superhuman, —mod, n, arrogance,
presumption. — modig*, a. temera-
rious, presumptuous, arrogant. — mO"
gen, a. over-ripe. — morgon, i — ,
ad. after to morrow, -mål, -mått,
n. overmeasure. —måttan, ad. ex-
ceedingly, beyond measure, —mäktig,
a. prevalent, overmatching, —natur-
lig, a. supernatural, -nOg, ad.
more than enough. — Offlcer, 771.
commission-officer. — raska, V. a. to
surprise. — raskning, f, surprise.
-reta, v. a. to surexcite. -rock,
m. upper-coat, surtout, — rumpla, v.
a. to take by surprise, to surprise.
-rumpling, f. surprisai. -räkna,
V. a. to compute, to calculate, —räk-
ning, f. computation, calculation.
—rösta, V. a. to outvote, to overrule ;
to (lutvoice, to outcry, to overtune.
-röstning, f. overvoting. -se, V.
a. to oversee, to overlook; to inspect,
to survey, to review. — med, to
connive at, to take no notice of.
-seende, n. overlooking, forbearance,
connivance; revisal, inspection. — SC-
gel, n. upper sails, -segla, V. a.
to sail over; to run down. — sigt, f.
oversight; review, -sittare, m, hec-
tor, bully, -skatta, V. a. to over-
rate. -skattmästare, m. lord
high-treasurer. — skepp, 71. deadwork.
-skeppa, V. a. to ship over, -skicka,
V. a. to send over, to remit, to trans-
fer, -skjuta, V. a. to exceed, to
surpass. — skott, n. overplus, sur-
plus, balance, rest. -Skrida, V. a.
öfverträdelse 291
to transgress, to pass beyond, to ex-
ceed, -skridande, n. transgression,
exceeding, -skrift, f. superscription.
-skrifva, v. a. to superscribe, -skug-
ga, -skygga, V. a. to overshade, to
shelter, -skyla, V, a. to veil, to
hide, to conceal, to cover; to excuse.
-skära, v. a. to shear, -skärare^
771. cloth-shearer, -skölja, v. a. to
overflow, to deluge, to immerge.
-sköljning, f. inundation, washing.
—slag, n, estimate, computation, cal-
culation; turning over, -slå^ V. a,
to compute, to calculate. — snoad, a.
oversnowed. -spel, 71, trick more.
-spinna, v. a. to spin over, -spän-
na, V, a. to overstrain. — st, a.
uppermost, supreme, chief, first, upper ;
great, high, chief, arch. -, ad, upper-
most, on the summit. — på» at the
upper end of. sitta — , to have the
first place. -Stallmästare, m. lord
chief master of the horse. — Ste, 77».
colonel, -sten, 771. the upper mill-
stone, —stiga, V, a. to surmount, to
exceed, to surpass, -stryka, V. a.
to daub, to spread over; to cross out.
-strömma, v. a. to overflow, -sty-
ra, V. a. to transmit, -styrelse,
f. supreme government or authority.
-styrman, 77i. chief mate, -stån-
den, a. past, -ståthållare, m.
grand governor. -Svinnelig, a.
superabundant, exceeding, -svänima,
V. a. to overflow, to overrun. — S?am-
ning, f, inundation, deluge, -sail,
a. most happy. -S&nda, V. a. to
transmit, to consign, to send over.
-sändande, n. consignment, -sätta,
V. a. to translate, to render, -sät-
tare, m. translator, -sättarinna,
f. translatress. -sättning, f. trans-
lation, version, -tala, v. a, to per-
suade, to prevail on or with, —ta-
lan, f. -talande, n, persuasion.
-talande, a. persuasive, -talig,
a. supernumerary. — trO , f. super-
stition, —tryck, 71. surplus copy.
-träda, V. a. to transgress, to vio-
late. -trädelse, f. transgression,
19 •
292 Öfverträffe
trespass. — träffa ^ V. CL» to surpass,
to outdo, to excel, to exceed. — traf-
fandO^ a, surpassing ; excellent, —ty-
gfty V. a. to convince, to persuade, to
convict, —tygels© j /. conviction,
persuasion, confidence. — tacka. V,
a, to cover, -täckning, f. cover-
ing, coverture, -tänka, v, a. to
meditate upon , to reflect on. — upp»
syningsman, m. chief surveyor.
—Tara, v. a. to assist, to be present
at. -varO, f. presence, -vigt, m.
overweight, overbalance; preponderance,
superiority. — Tigtlg, a. above the
due weight. — vlnna, V, a, to van-
quish, to overcome, to conquer, to
subdue, to get over, -vinnare, m.
vanquisher, victor, conqueror. — Yin-
nelig, a. vincible, conquerable, su-
perable. -vintra, V. n. to pass the
winter, to winter. —Tåld, n. vio-
lence, outrage, assault, hegd — , to
offer violence. — väga, V, a. to pre-
ponderate, to outweigh; to revolve, to
ponder, to reflect on. -Tagande, a.
preponderating. — , n. consideration,
deliberation. — väld©, n. sovereignty,
superiority; domiriation, pre-eminence.
-Täldiga, V, a. to overpower, to
subdue , to overcome , to conquer , to
vanquish. — årig, a. more than a
year old; superannuated, —ända, ad.
down, —ärm, /. upper sleeve, sham-
,„ ileeve.
OgJIa, n. fpL ögonj eye; bud; pip,
point, ha ögonen omkring sig, to
keep a sharp look out. gå hort
ifrån mina ögon, get yoa gone.
ha godt (ondt) öga till en, to bear
a good (ill) will to one. st tn under
ögonen, to face one. —la, /. loop,
eye. -na, t;. a, to eye, to see, to
behold. - pd, to glance at — igen-
^^ om, to peruse hastily.
Ogonjlblick, n. twinkling; moment,
instant, trice, på ell. i ögonblicket,
instantly. ~l)ryn, 72. eyebrow, -flass,
m. blearcdness. -fägnad, f. delight
of eyes, -fasle, v. fa -på, to get
8i|?ht of. -gvop, -håla, f. the orbit
Omliet
of the eye, eyehole, —liar, n. eye-
lashes, -kast, n. look, glance, -klot,
n. eyeball, -lock, n. eylid. -läkare,
m. oculist, —mått, n. eye-measure.
—märke, n, point of sight, aim,
scope, -nät, n. retina, -par, n.
eyes, -ring, 771. iris. -Sigte, W.
eyesight, taga i — , to take a view
of. -sjuka, f, -sjukdom, m.
ophthalmy. -skenllg, a, evident,
manifest, plain, apparent. — sken»
llgen, ad. evidently, plainly, -sken-
lighet, f. evidence, -skärm, m.
screen for the eyes. —språk, n.
language of the eyes, ocular intercourse.
-sten, m. eyeball, pupilla. -tand,
m. eye-tooth, -tjenare, m. eye-
servant, flatterer, -tjenst, m. eye-
service, -tröst, f. fört J «yebright,
euphrasy. —Tar, n. eyebutter. — Tat-
ten, n. eyewater; aqueous humour
of the eyes. — Tltne, n. eye-witness.
-Trå, m. corner of the eye. -Tan,
m. false friend. — Tärk« m. pain in
„ the eyes. (den.
Ok, n. beast of labour, beast of bur-
Oka, V. a. to increase, to augment, to
enhance, to multiply, to add to. —
^^ sig, to increase.
Olia, f, little boat.
Oken^ in, desert, wildernes^s.
Okn&mn, n, nickname.
Ö1, n. beer, ale. -bryggare, m.
brewer, —fat , n. beercask , barrel.
-glas, n. beergiass. -kanna, f.
alepot, tankard. — krOg, m. alehouse,
inn. —krus, n. beermug, pitcher.
-OSt, m. beer-posset. -OStvassla,
f. beer-whey, -sinne, n. drinking-
huraour. -SOppa, -SUpa , f. beer-
broth, beer- soup, -ättika, f, beer-
vinegar.
••
Om, a. sensible, painful, sore; com-
passionate, tender, affectionate, mo- ^
ving, pathetic, taga en på det Ömma,
to touch one to the quick. - sak,
nice or delicate afl'air. -fotftd, a.
who has sore feet. -IlCt, f sore-
neas, ofensibllity . kiudness, tenderness»
Ömlijertad
affection, -hjertad, -sint, a. com- 1
passionate. — kft, V. a. to pity, to
commiserate. — kan^ f. pity, commi-
seration, compassion, -klig, a. piti*
fal , wretched , miserable , despicable.
-klighet, f. misery, -ma, v, n.
to smart. — för någon, to pity one.
—mande, a. smarting; touching, pi-
tiable. -skiniiad, a. tender of one's
skin, effeminate. — tåll^, a.' nice,
sensible, delicate, —tålighet, f, sen-
sibility, delicacy. — tälld, a. having
the teeth set on edge, -tilndhct, /.
„ teeth set on edge.
Omslla, V. a. to change, to alternate;
to shift. — linne, to shift one's self.
., —ning, f. change, alternation.
Omse, a. ind. reciprocal, på - sidor,
on both sides, reciprocally. — sidlg*,
a. reciprocal, mutual, -sidighet, f,
reciprocalness. -vis, ÖmSOffi, ad.
,, alternately, by turns, reciprocally.
Onskjla, V, a. to wisl^ to desire.' -n,
f, wish, -ebarn^ C2. child cf cno's
., vows, wish-child, -lig, «. desirable.
Oppen, a. open, -daglig, a. in open
show, —het, f. openness, frankness.
— lljertig, a. sincere, openhearted.
— lljertighet, f. sincerity, openhear*
,. tedness, openness.
Oppnlla, V. a. to open, -as, v. d, to
open, -ing, f, opening; aperture,
breach, gap, chap, chasm; vacancy;
evacuation, stool.
Or, n. gravel , gravelly place, -jord,
f. gravelly earth, -mage, m. gizzard.
Olila, n. ear; auricle, draga öronen
åt sig, to take umbrage, vara i
skuld of ver öronen, to be in debt
over head and ears, -fill, 771. flap,
box on the ear. ,«*fll&^ V. a. to cuff,
Östra
293
to box, to hit one on the ear. -flik, m.
earlap. -gång, m. auditory passage.
-lllnna, f. tympane. -lapp, m.
earlap. -mandel, m. parotid, -mask,
m. earwig, -ngott, n. pillow. -On*
bikt, f. auricular confession, — On»
SUSning, f, humming in the ears.
-Ontasslare, m. telltale, buzzler»
backbiter, -ring, m. earring, -slef,
f. earpicker. — vax, n. earwax, ce-
„ rumen, -värkj m, ear-ache.
Ore, n. farthing.
Orlax, m, salmon-trout.
Orlig, Örlog, m. war. -a, V. a. to
wage war. -Sflotta, f, fleet of men
of war. -SSkepp , n. ship of war,
„ man of war.
Orn, m. eagle. -klO, m. talon of an
eagle, -nasa, f. aquiline nose. -Sten,
,, m. eagle-stone.
Ort, m. herb, plant, -agård, m. gar-
den. -b>wd, n, foil, -kunskap,
m. botany, botanies, -kännare,
m. botanist, herbalist, -riket, n,
vegetablo kingdom. -Samlare, m.
herbalist, gatherer of herbs, -sam-
ling, f. collection of herbs. -Stjelk^
„ m. stalk, -stånd, n. herb.
Os||a, v. a. to lade, to lave, to scoop,
to bale, to pour. — Ut ovett, to throw
out abuse. — gatt, n, T, waterway,
wellroom. -kar, n. scoop, -kärl,
n. bucket, -slef, f. ladle.
Ostan, 771. east, -efter, -ifrån, ad.
„ from the east. — vind, 771. eastwind.
Östor,, 771. east, -länderna, n. pi.
the East, the oriental countries, the
Levant, -landning, m. oriental,
Levantine, -ländsk, a. oriental,
., eastern,
Östjjlig, a. easterly. «-ra^ a. the eastern.
Förteckning
pä
dopnamn, och namn på länder, städer, floder, berg etc.
som i svenska och engelska språket afvika från hvarandra.
Aachen, Aachen, Åix«lA>chapeIle.
Abyssinien, Abyssinia
åbyssinier, m. Abyssinian.
Abyssinisk, a. Abyssinian.
Adalbert, Etheibert.
ådelheid, Assy, Alice.
Adelina, Adeline, Addy.
Adolf) Adolphus, Dolphus.
Adrianopel, Adrianople.
Adriatiska hafvet, the Adriatic Sea.
Aegidius, Giles.
Afrika, Africa, Africk.
Afrikan, African.
Agata, Agatha.
Agnes, Agneta, Agnes, Nest.
Alberik, Alberick, Aubry.
Albert, Albrekt, Albert. (Sawnie.
Alexander, Alexander, Sander, Sandig,
Alfons, Alphons.
Alger, Algier, Algiers, -are, Algerian.
Alicia, Alice, Ally, Elly, Ehy.
Alrik, Alarik.
Amalia, Amelia.
Aniata, Amy.
Ambrosius, Ambrose.
Amerika, America, ^n, American.
Anderna, the Andes.
Anders, Andrew. Andy
Angelika, Angelica, Angelina.
Anna, Ann, Anne. lilla -, Nan,
Nanny, Nancy.
Annika, Anny; Nina, Nancy.
Anspach, Anspac.
Antiochia, Antioch.
Anton, Anthony, Thony.
Antonetta, Antonia,
Antverpen, Antwerp, Antorf.
Apenninerna, the Apenmne Hills, the
Appennines.
Apulien, Apulia, Puglia.
Aquitanien, Aquitain.
Arab, m. -iska, f. Arab, Arabian.
-ien, Arabia, -isk, a. Arabic.
Arabella, Arabella, Bella, Bell.
Ardennerna, »i. Ardennes
Arkadien, Arcadia.
Arkipelagen, the Archipeia^l,
Armenien, Armenia.
Armenier, m. Armenian.
Arnulf, Arnolf, Arnoul.
Asfaltsjön, the Dead Sea.
Asiat^ Asiatic.
Asien, Asia. Mindre -, Asia Minor,
Natolia.
A88}rien, Assyria.
Assyrier, Assyrian.
Athen
Ätben, Athens, -are, w. -iensiska,
f, ~8k, -iensisk, a. Athenian.
Angnst, Augustus.
Augustin, Augustin, Austin.
AnstralieU) Australia.
Babylon, Babel, Babylon.
Balduin, Baldwin.
Balcariska öarna, the Balearic is-
Baltasar, Balthasar. -[lands.
Barbariet, Barbary.
Bartel, Bartolem'eus, Bartholemew.
Basilius, Basil.
Batavien, Batavia.
Beata, Beatrix, Beatrix, Beatrice.
Belgien, Belgium.
Belgier, m. Belgian.
Belgracl, Belgrade.
Bengalen, Bengal.
Bengt, Benedict.
Benjjiniin, Benjamin, Ben.
Bernhard, Bernard.
Bertha, Bertha, Berty.
Betty, Betty, Betsey, Bess, Bet.
Birgitta, Brigit, Bridget, Biddy.
Blanka, Blanche, Blanch.
Blasius, Blase.
Bodensjön, the lake of Constance.
Bonifacius, Boniface.
Botniska Tiken, the gulf of Bothnia.
Brasilien, Brazil.
Braunschweig, Brunswick.
Breisgau, Brisgow.
Bretagne, Britany.
Britannien, Britain.
Britt, m. Briton.
Brittisk, a. British.
Brii gge, Bruges.
Briissol, Brussels.
Bulgarien, Bulgaria.
Burgnnd, Burgundy.
Bajern, Baiern, Bavaria.
Bajersk, a. Bajrare, m. Bavarian.
BÖhniare, m. Bohemian.
Bohmen, Bohemia.
Böhniisk, a. Böhmare, iw. Bohe-
mian.
Cecilia, Cecily, Cicely, Cis.
Champagne, Champaign.
Ernestina
295
Charlotta, Chariot.
Cornvallis, Cornwall. [stance.
Constan25, Costnitz, Constanz, Con.
Creta, Can dia, Crete, Creet.
Cypern, Cyprus.
Dalarne, Dalecarlia.
Dalkarl, m. Dalecarlian.
Dalkulla, f, Dalecarlian woman*,
Dalmatien, Daimatia.
Damaskus, Damasco, Damascus.
Danmark, Danemark, Denmark.
Dansk, m. Dane. -, a. Danish.
Danzig, Dantzic.
Dardanellerna, the Dardanelles.
David, David, Davy, Dave, Dawkin.
Didrik, Derrick.
Dionysia, Dennis.
Dionysins, Dlonys, Denis.
Dnieper, Dnieper, Nieper.
Dniester, Dniester, Niester.
Dominikus, Dominic
Donau, Danube.
Doornick, Tournay,
Dorotea, Dorothy, Dolly, Doll.,
Diinkirchen, Dunkirk.
Diisseldorf, Dusseldorp.
Döda hafvet, the Dead Sea.
Eberhard, Everard.
Edinburg, Edinburgh.
Edla, Adela.
Edvard, Edward, Ed, Eddy, Ned, Neddy.
Egypten, Aegypt, Egypt.
Egyptier, m. Egyptian.
Elben, the Elb,
Eldslandet, Fireland.
Eleonora, Eleanor, Ellen, Ellinor, Nel.
Elisa, Elisabet, Eliza, Elizabeth, Bess,
Bessy, Betsey, Betty, Bet, Lisa, Lizzy.
Elsa, Assey, Alice,
Elsass, Alsace.
Emil, Emilius.
Emilia, Emily.
Engelsman, m. Englishman.
Engelska, f. English-woman.
Engelsk, a. English.
England, England.
Erik, Eric.
Ernestina, Ernestine.
296
Ernst
Ernst, Ernest.
Esaias, Essgas, Esay.
Eskimå, Eskimau.
Estland, Esthonia.
Etiopien, Ethiopia.
EtSCh, Adige, Tees,
Eufrat, Euphrates, Frat.
Eagenius, Eugene.
En ropa, Europe. fpean.
Enropé, m. European, -isk, Ö. Euro-
Eva, Eve, Eva, Evaline.
Falklands-oarna, Falkland-Islands.
Fanny, Fanny, Frances,
Fellcitas, Felicia.
Filip, Philip, Phil.
Finland, Finiana.
Finne, m. Finländer.
Finsk, a. Finnish, Finlandian.
Finslia viken, the Gulf of Finland.
Flamländare, m. Fleming.
Flamlansk, a. Flemish.
Flandern, Flanders.
Florens, Florence.
Florentin, Florence.
Florentina, Florence.
Franciska, Frances, Fanny.)
Franken, Franconia.
Frankfurt, Frankfort.
Frankrike, France.
Frans, Francis, Frank.
Fransk, a. French.
Fransman, vn. Frenchman.
Fransyska, f. French-woman.
Fredrik, Frederick, Fredric, Frea.
Fredrika, Fiederica, Freddie.
Frejlburg, Frlburgh.
Frianl, Friuiy.
Frisland, Friseland, Freesland.
Frisisk, a. Frlselandian, Frisian.
Fyen, Fuynen, Fyen, Fyn.
Galizien, Gallice, Oallcia.
Gallien, Gaul.
Galiier, m. Gaul.
Ga^liognare, m. Gascoon.
CiaskOflicn, Ga^coign, Gascony.
Geldern, Guelderland, Gelders.
Ocnf, Geneve, Geneva.
Gent; Gant, Ghent.
Holländare
Genua, Genoa.
Georg", George, Georgy.
Gerhard, Gerard.
Gertrud, Gertrude, Gertie, Trudie.
Goda -Hoppsudden, Cape of Good*
Hope.
Gotland, Götaland, Gothland, Gothia.
Gottfrid, Godfrey, OeofTrey, Geff.
Gottlieb, Theophilus, Toff.
Grattbnnden, Country of the Grison}.
Gregorins, Gregory.
Greifsvald, Gripswald.
Grek, ra, Grecian, Greek. -Isk, a,
Greek, —land, Greece.
Greta, Margaret, lilla -, Meg, Madge,
Peg, Peggy.
Griselda, Grishild, Grissel.
Grönland, Greenland.
Gnido, Guy.
Guinea, Guinea, Guiny.
Giintlier, Gunter.
Gustaf, Gustavus.
Göte," w. Goth.
Göttingen, Gottingen.
Haag, the Hague.
Haiti, St. Domingo.
Hamburg, Hamburgh, Hambro.
Hanna', Hanna, Anna, Jane, Jennet.
Jenny.
Hannover, Hanover.
Hans, John, Jack, Jacky.
Havana, Havannah.
Hebré, m. Hebrew, -isk, a. Hebrew.
Hebriderna, the Hebride3.
Helena, Helena, Helen, Ellen, Nell, Nelly
Helgoland, Heligoland.
Helsingör, Elsinore, Ehineur.
Helvetien, Helvetia.
Hennegau, Hainauit.
Henrik, Henry, Harry, Hal, Hen, Hawkin.
HenriKa, Henrietta, Henriette, Har-
riet, Hatty, Etta.
HerzOgenbusch, Hertogenbosh.
Mossen, Hessia.
HierOnyiWUS, Hierom, Jerome.
Hilarius, Hilary. Hillary.
HJOb, Job.
Holland, Holland.
Holländare, m. Hollander, Dutchman.
Holländsk
Holländsk, a, Dutch.
Horaz, Horace.
Hugo, Hugh, Huggin.
Ida, Ida, Ead.
Illyrien, iiiyria.
Indian, m. -sk, a. indian.
Indien, india, Indies.
Indisk, Indiansk, a. Indian.
Ingermanland, Ingria, Injermanland.
lonien, lonia.
Irland, Ireland, Hibernia.
Irländare, m. irishman.
Irländsk, a. Irish.
Irländska, f. Irish-woraan.
Isabella, Isabel, Bel, Bella.
Isak, Isaak, Ik, Ike.
Ishafyet, the Frozen Ocean.
Island, Iceland.
Italien, Italy.
Italienare, m. Italian.
Italiensk, a. Italian.
Jakol), Jacob, James, Jake, lilla — ,
Jemmy, Jem, Jimmy, Jim, Jeames.
Jakobina, Jacobin, Jacqueline.
Janne, Jacky, Johnny.
Jeremias, Jeremy.
Jeronimus, Jerome.
Johan, John, Johnny, Jack, Jock.
Johanna, Joanna, Johanna, Jane, Joan,
Janet, Jean, Jeanne.
Josef, Joseph, Joe.
Josefina, Josephine, Josephs.
JOSt, Jocelin, Justus.
Josna, Joshua, Josh.
Jnde, m. Jew.
Jodéen, Judea, Jewry.
Jndinna, {, Jewess.
Jndisk, a. Jewish.
Julia, Julia, Juliet, lilld *, Gill.
Julian, Julian, Jule.
Juliana, Juliana, Gillian.
Julius, Julius, Giles, Jule.
Jnlich, Giulick, Gulick.
Kadix, Cadiz.
Kafferlandet, Caffraria.
Kairo, Cairo, Alcairo.
Kajsa, Kate, Katrine.
Lotta
297
Kanariska Öarna, Canary islands.
Karl, Charles, Charlie, Charley.
Karolina, Caroline, Carrie, Caddie.'
Karpaterna, Carpathians.
KartagO, Carthage.
Kaspor, Caspar, Jasper.
Kaspiska hafvet, the Caspian Sea.
Katarina, Catarine, Catherine, Katrine,
Kate, Kitty, Kit, Ketty.
Kina, China.
Kines, m. Chinese. -Isk, a. Chinese.
Klara, Clare, Clarry.
Klas, Nicholas, Nick, Claudius,
Klemens, clement.
Knut, Cnut, Canut.
Koblonz, Coblentz.
Konstantinopel, Constantinople.
Korsika, Corsica.
Krakau, Cracow.
Kriin, Crimea.
Kristian, christian.
Kristiana, Kristina, Christiana.
Kristofer, Christopher, Chris, Kester.,
Kroat, m. Croat, Croatian.
Kunigunda, Cunegond.
Kurland, Courland.
Kurländare, m. Courlandian.
Kyrkostaten, the Ecclesiastical States.
Kärnthen, Carintbia.
Köln, Cologne.
Köpenhamn, Copenhagen.
Lapp, m. Lap, Laplander. —land. Lap.
Lars, Laurence. (land.
Laura, Laura, Lavry, Larkin, Laurie.
Lausitz, Lausace, Lusatia.
Leipzig, Leipsic, Leipsick.
Lena, Magdalen, Maudlin.
Leonora, Eleanor.
Levanten, Levant, the East.
Lifland, Lifland, Livonia.
Lifländare, m. Livonian.
Lisett, Louie, Bess, Bet, Betsey, Betty.
Lissabon, Lisbon.
Lithauen, Lithuania.
LiTOrnO, Leghorn.
Lombard, w. Lombard, -iet, I.om-
bardy. —isk, a. Lombardian.
Lothringen, Lorraine.
Lotta, Chariot, Lotty, Charlotte.
298
Lova
Petersburg
LOTft^ Loo.
Lovisa, Louisa, Louise» Loule*
Lncas, Luke.
Lucia, Lucy, Luce.
Ln do vika, Louisa.
Ludvigr, Lewis.
Liibeck, Lubeck.
Lunebiirg'9 Lunenburgh.
Liittich, Liege.
Lyon, Lyons.
LÖwen» Louvain.
Miias, Maeso. IMaun.
Magdalena, Magdalen, Maudlin, Maud,
Maiiand, Milano, Milan, Milain.
mainz, Maintz, Msyence.
Jlaja, Majken, Molly, Moll, Malken,
May, Mawkin, Poll, Polly.
Majorka, 'Majorca.
Malaj, m. Malay.
ISaltesare, Maltese.
Margareta, Margaret, Margery, Marget,
Mag, Maggy, Margie, Meg, Meggy,
Meta, Gritty.
Maria, Maria, Mary,
Mark, March.
Markus, Mark.
Marta, Martha, Mat, Matty. (Patty.
Matilda, Mathilda, Mat, Many, Maud,
Mattias, Mats, Matthias, Mattew, Mat.
Maurits, Maurice.
Maximilian, Maximilian, Max.
Mecheln, Mechlin.
Modelhaf?et, the Mediterranean Sea.
Medien, Media.
Meklenburg, Mecklenburgh.
Merkurins, Mercury.
Mikael, Mickel, Michel, Mick. Mike.
Minorka, Minorca.
Miranda, Merand.
Moldan, Moldau, Moldavia
Molukkisna oarna, Moluccas.
Mongoliet, Mongolia.
Mosel, Moselle.
Mos k an. Moscow.
MONkovit, 771. Moscovito, Russian,
Miimpelgard, Montbelliard.
MiJnchen, Munich.
Mårten, Martin.
Mall ren, Moravia.
Tfftnna, Nan, Nanny, Nancy.
Neapel, Naples.
Neapolitan, m. Neapolitan.
Nederländerna, Netherlands, the Low
Countries.
Nederländsk, a. Netherlandish. •
Neger, m. negro, moor.
Negri nna, f. negro-woman, negresi*
Neheinias, Nehemiah.
Niklas, Nicholas, Nick.
Nilfloden, the Nil, Nile.
Nils, Nick.
Nimvegen, Nimwegen, Nimeguen.
Nizza, Nice.
Noak, Noah.
Nordamerikanska Förenta Sta»
terna, the United States of i:^orth.
America.
Nord kap, Cape-North.
Nordsjön, the North-Sea.
Norge, Norway.
Normandiet, Normandy.
Norrköping, Norcoping.
Norrman, m. Norwegian.
Norsk, a, Norwegian, Norse.
Niirnberg, Nuremberg.
Nya Holland, New-Holland.
Nja Skotland, Nova-Scotia.
Nya Zeeland, New-Zealand.
Ofen, Buda.
Olivia, Olivia, Livy.
Oranien, Orange.
Orkney -oarna, Orkney-lslands.
Ostfriesland, EastFriesland.
Ostindien, East-India.
Ottomaniska Porten, the Sublime
Port. (pire.
Ottomaniska Riket, ottomanic Em.
Padna, Padua, Padova.
Palestina, Palestine.
Paris, Paris, -isk, a. Parisian.
Patrik, Patrick, Pat, Paddy.
Paul, Paulus, Paul.
Perser, m. Persian.
Persien, Persia.
Persisk, a. Persian.
Peter, Peter, Pietre.
Petersburg, St. Petersburgh.
Petronella
Petronella, Pemei.
Pfalz, Palatinate.
Phenicien, Phoenicia.
Phenicier, m. Plieniclsk, a. Phoe-
Phiiisté, m. Philistine. [nician.
Picardiet, Picardy.
Piemont, Piedmont.
Pilatus, Pilate.
Polack, w. Pole, Polander.
Polen, Poland.
Polsk, a. Polish.
Pommern, Pomerania.
Pommersk, a. Poraeranian.
Pomrare, m. Pomeranian.
Portugal, Portugal.
Portugis, m. -isk, a, Portuguese.
Posen, Posen, Posna.
Prag, Prague.
Preussare, m, Prussian.
Preussisk, a, Prussian.
Preussen, Prussia. [Mountains.
Pyrenéerna, the Pyrenees, the Pyrenean
Begensbnrg, Ratiabone.
Bcinhold, Reynold.
Rhen, Rhine, -sk, a, rhenish.
Rhodier, m. Rhodian.
Rhodos, Rhodes.
Richard, Richard, Dick, Dicky.
Robert, Robert, Robin, Rob, Bobby.
Roderik, Roderic, Rory.
Rolf, Rolph, Ralph.
Rom, Rome.
Romare, m. Roman.
Romersk, a. Roman.
Rosa, Rosina, Rose, lilla Mosa,
Rosimunda, Rosamond. [Rosetta.
Rudolf, Rudolphus, Rolph.
Rupert, Robert, Robin, Rob.
Ryssel, Lisle, Lille.
Ryssland, Russia.
Saargemiind, Sarguemine.
Sabina, Sabine.
Sachsare, m. Saxon.
Sachsen, Saxony.
Sachsisk,, a. Saxon.
Salomo, Solomon.
Samojed, m. Samoid.
Samuel, Samuel, Sammy, S»m,
Syrien
299
Sara, Sarah, Sally.
Sardinien, Sardinia.
Sardinier, m. Sardinian.
Sardinsk, a. SardiQiaiu
Sau, Sau, Save.
Savoyen, Savoy.
Schelde, Scheldt, Schelda,
Schlesien, Silesia.
Schlesier, m. Silesian.
Schlesisk, a. Silesian.
Schlesvig, Sleswick.
Schwabare, m, Suabe, suabiaa»
Schwaben, Suabia.
Schwabisk, a. Suabian.
Schwarzwald, the Black Forest»
Schweitz, Switzerland.
Sweitzare, m. Sviritzer, Swiss»
SchTVeitzisk, a. Swiss.
Seeland, Sealand, Zealand.
Sibirien, Siberia.
Sicilien, Sicily.
Siebenbiirgen, Transylvania.
Simson, Samson, Sampson.
Sitten, Sion.
Skotte, m, Scotchman.
Skottland, Scotland, Calidonia.
Skottsk, a. Scotch, Scottish.
Skottska, f. Scotch-woman.
Skåne, Schonen, Scania.
Slafkusten, the Slave-CoasU
Sofia, Sophy, Sophia.
Spanien, Spain.
Span i or, m. Spaniard;
Spansk,- a. Spanish.
Spetsbergen, Spitzbergen. (
Speyer, Spire, Speier.
Stefan, Stephen, Stephy.
Stefania, Stephania, Stephany.
Steyermark, Stiria, Stiermark.
stilla hafvet, the Pacific.
Storbrltanien, Great-Britain.
Strassburg, Strasburg,
Stuttgart, Stutgard.
Sulpicius, Sulpice.
Sund, the Sound.
Susanna, Susannah, Susan,
Syarta hafvet, the Black Sea.
Svensk, m. Swede. -, a. Swedish.
Sverige, Sweden. -
Syrien^ Syria.
300 Sällkaps-öarna
Sällkaps-oarna, Sodetyisies.
SÖderhafvet, South-Sea, Pacific Ocean.
Södermanland, Suderraania.
TaJOy Tagus, Tajo.
Tatar, m. TarUr.
Tatariet, Tartary.
Thenisefloden, Themsen, the Tha.
Thessalien, Thessalia. Iroes.
Thessalonior, m. Thessalonian.
Thessalonika, Thes^alonica.
Thracien, Thracia, Thrace.
Thiiringen, Thunngia.
Timotheus, Timothy, Tim.
Tobias, Tobias, Toby.
Trident, Trient, Trent, Trient.
Trier, Triers, Treves.
Triest, Trieste.
Troja, Troja, Troy.
Trondhjem, Drontheim, Tronyem.
TscherkasS, m. Circassian, -ien, Cir-
cassia. la. Turkish.
Tnrk, m, Turk. -let, Turkey, -isk,
Tysk, m. <fe a, German, -land, Oer-
many.
Ulrlk, Ulric, Ulridaric.
Ungarn, Hungary.
Ungersk, a, Hungarian.
Ungrare, m. Hungarian.
Cpsala, Upsal, Upsala.
Ursula, Ursula, Ursly.
Östersjön
Valentin, Valentine.
Valter, Walter, Watt.
Veit, Vitus, Guy.
Venedig, Venice.
Venetian, m. & a, Venetian.
Vesterbottcn, WeatBothnia.
Vestergötland, Westgothia-
Vestfalen, Westphalia.
Vestindienj West-indies.
VanskapS^oarna, Friendly islands.
Wales, TValliserland, Wales.
Warsciian, Warsav:.
Weichseln, Vistula.
Wien, Vienna.
Willielm, William, Willy, Pill. Billy
Wiirtemberg, Wurtemberg.
Zacharias, Zacharlah, Zachary.
Ziirich, Zurich.
Ångermanland , Ingermanland,
Ingria. Afigermania.
Oresnnd, the Sound.
östgöte, östergöte, m. Ostrogoth.
österlandet, Levant, the East.
österrikare, m, Austrian.
Österrike, Austria.
österrikisk, o. Austrian.
Östersjön, the Baltic» tlie East-Sea.
SECOND PART
ENGLISH-SWEDISH
A
A, art. en, ett.
Aback, ad. tillbaka, bakpS.
Abactor, s. boskapstjuf.
Abacus, S. räknetafla, räknebräde,
Abaddon, s. djefvui.
AbaisanCOj S. nigning, bugiiing; un-
dergifvenhet, lydnad.
Abalienaljte, v. a. afhända, föryttra.
—tion, S. afhändande, försäljning.
Abandon^ v. a. lemna, ofvergifva, for-
saka; ofverlSta. — Cd, a. öfvergifven,
förderfvad, utsväfvande. — mentj S.
öfvergifning ; öfverlStelso,
Abarcy, s. omättiighet.
Abase, v. a. förnedra ; nedtrycka, föröd-
mjuka. — ment, s. förnedring; föröd-
mjukelse.
Abash, V. a. göra flat, förvirrad; skäm-
ma ut. — mentj S. förvirring, be-
störtning, blygsel.
Abate, v. a. nedslä, minska, rabattera ;
rifva ner; upphäfva. — , V. n. min-
skas, aftaga. — mont, S, förminskning,
afdrag.
Abature, s. spSr, Qät.
Abb, s. ränning, varp.
Abbllacy, S. abbotsdöme, a^bbotsvärdig-
bet, -ess, S, abbedissa, -ey, S.
kloster, klosterkyrka. — Ot, S. abbé,
abbot. -Otship, 5. abbotsvärdighet,
abbotsembete.
Abbrevialjte, v. a. afkorta, abbrcviera.
-tion, s. förkortning. -tnrO, S,
tecken vid förkortning; utdrag.
Abdlcaljte, v. a. afsä^a sig; uppsäga;
nedlägga, -tlon, s. afsägelse, frivilligt
English-Swedish Diet,
Abide
nedläggande. -tivO, a. nekande, af*
sägande,
AbditiyO, a. döljande, gömmande.
Abdomjlcn, S. underlif; bälgen pS in-
sekter, -inal, a. hörande till under-
lifvet. [söndra,
AbduCO, V. a. draga undan; frånskilja.
Abduct, V. a. bortföra, -ion, s. afled-
ning; tillbalcadragning.
Abearing, s. uppförande, Stbörd.
Abece, 5. abcbok, alfabet, -dariau, 8.
barnet som läser; skolmästaren som
lär abc.
Abed, ad. till sängs.
Abeltree, s. hvit poppel.
Aberrllance, -ancy, s. afvikelse; vill.
farelse. — ant, a. villsefarando ; af-
vikande. — atiou, s. irrväg, irrgång;
afvikande. [terna, utrota.
Aberruncate, v. a. upprycka med röt-
Abet, v. a. anstifta, uppvigla, uppägga ;
hjelpa. -nient, S. anstiftan, uppvig-
ling, -ter, —tor, S. anstiftare, upp-
viglare. — of, delaktig, medbrottslig i,
AbevaCUatiOn, S. partlel uttömning.
Abeyance, s. oviss ägande rätt, an-
sprSket pS ett gods.
Abgregation, 5. afsöndrande, skiljande
frSn. hjorden.
Abhor, v. a. afsky, fasa för, styggas
vid ; hata. -rCUCe, -rcncy, s. fasa,
afsky, hat. -rcnt, a. föraktande;
förhatlig ; oförenlig.
Abide, v. n. bo, vistas. -, v. a. för-
draga, tSla, utstS. to - the touch,
hS'Ua profve*
2 Abider
Åbidller, 8, invSnare, inbyggare, -ing,
8. hemvist, boning; vistande.
Ability^ 8, makt, styrka, förmSga; ta»
läng.
Abintestate, 5. arftagare efter en, som
dött utan att göra testamente. — , a.
utan testamente.
Abject, a. föraktlig, läg, krypande, ge-
men; hopplös. — , V. a. bortkasta,
boftdrifva. -edness, s. föraktligt
tillatänd; förtviflan. ;-ion, -ncss, s,
läghet, nedrighet.
Abjudicate, v. a. frSndöma, afslE.
Abjngate, v. a. taga ur oket; befria.
Abjnr||atlon, s. afsvärjande, fömekelse.
— e, v, a, afsväija, förneka.
Ablacta||te, v. a. afvänja ett dibarn.
—tion, 8, afvänjande.
Ablajltion, s. borttagande, röfveri.'
— tiye, 5. borttagande; ablativus.
Able, a. dugtig, rask, skicklig, stark;
rik. -bodied, o. af god kropps-
styrka.
Ablega|{te, v. a. arärda, afsända.
—tion, 8, afifärdande, beskickning.
Abiepsy, 5. blindhet, oaktsarahet.
Abligate, v, a. lösa ifrSn, aflÖ3a.
Abligurition , 8, liderlig lefhad, slös-
aktighet, slöseri.
Abl0Ca{|te, v, a. hyra ut, bortarren-
dera. — tion, 8. uthyrning.
Ablu||ent, a, aftvSende, renande, -tion,
8. aftvagning, sfcöljning; diskvatten,
sköljvattezK
Abnegallte, v. a. neka, förneka, alslS.
-tion, 8. fömekelse, vägrande.
Abnodation, 8, bortskärning af at«
växter pä ett träd.
Abnormjjity, s. oregelmessighet. -OUS,
a. oregelbunden, oordentlig ; vanskaplig.
Aboard, ad. ombord.
Abode, 8, boning, hemvist.
Abode, v. a. forebSda. -meiity «.
fÖrebSdelse, varsel, hemlig aning.
Abolisll, V. a. afskaffa, upphafva, ut.
plSna. -able, a. som kan afskaffas.
—er, 8, en som afskaffar, utrotare,
utödare. -ment. Abolition, .<?.
afskaflfande , upphäfvande, biläggning;
utplåning, förstöring.
Absense
AbOm)||nable, a. afskyvärd, ohygglig
-nableness, $. afsky, fasa, styggelse.
-nate, v. a. afsky, värajas vid, hata.
-nation, s, skamfläck, styggelse.
Abort , v. n. fä missfall, -ion , s,
missfall, förtidig börd. -ive, a. for-
tidig, otidig, ofullkomlig, misslyckad. -,
8, förtidig börd. -iveness, s. benägen-
het att fä misfall ; förtidig börd ; missöde.
Abound, v, n. öfverflöda, hafva eU. vara
till öfverflöd.
About, prp, & ad» omkring, vid pass,
i omkrets; angäende, om; vid, hos;
pä vägen att. to &e -, vara i be-
grepp, hälla pä med.
Above, prp,- & ad. öfver, ofvanpä;
mer än. — töar dt midt. i synen;
utan svek. ov&r and -, dessutom,
utomdess.
Abralld e , v, a. afskrapa , afskafva.
-Sion, 8. rifning, skafning, skräma.
Abreast, ad. framföre, midtemot ; bred-
"vid. [sägninf.
Abrennnciation , 8. afsägeise, upp-
Abricot, s. Apricot.
Abridge, v. a. afkorta, sammandraga ;^
inskränka, minska, -nient, 8. sam.'
raandrag, kort begrepp, förkortning.
Abroacll, a. <fc ad. genomborrad ; upp-
slagen (om fat och tunnor), —men t,
8. forköp, landtköp.
Abroad, ad. ute ; utanföre ; utomlands ;
icke hemma.
Abrogajlte, v. a. afskaffa, bortUga,
upphafva, återkalla, -ting, -tion,
8. afskaffande, upphäfning.
AbrOOd, ad. to sit -, kläcka, ligga ut.
Abrupt, a. plötslig, hastig, oförmodad.
—lon, 8, vSldsara skiljsmessa, frSn-
skiljande, -ly, ad. i otid, hastigt.
— ness, 8. tvärt bemötande; ohöflig-
het, hastighet,
Al)SCeSS, 8. böld.
Abscind, v. a. afskära.
Abscission, S. stympning; afhuggning.
AbSCOnJJd, v. a. gömma, dölja. — , v. n.
dölja sig, hälla sig undan, -sion, 8.
fördöljelse ; rymning.
Absense, 8. fränvaro; tankspriddhet
tanklöshet.
Absent
Absent^ a. frånvarande, aflägsen; tank-
spridd. -, v, a. aflägsna. — , v. n.
vara frSnvarande ; aflägsna sig. — an©-
Ons, a. frSnvarande. -66, -er, S,
en frSnvarande. -iVient, s. frSnvaro.
Absist, v. n. afstS IfrSn.
AbSOlulfte, a, fri, oinskränkt, enväl-
dig. — tely, ad. nödvändigt; ovillkor-
ligt; fuUkomligt. -teness, S. oin-
Bkränkt raakt, envälde; fullkomlighet.
—tion, s. frisägelse, syndaförlStelse ;
afiösning. — tism, 8. nödvändighets-
läran. — tory, a. frikännande. — , 8.
befrielsedom* [göra; fullborda.
Absolve, V. a. frikalla, frikänna, fri-
Absonant, Absonous, a. ostämd,
falsk; orimlig, oförnuftig.
Absonate, v. a', undvika, undfly.
Absorb, v. a. insuga, uppsluka. — ent,
8. medel som förtager. — , a. insu-
gande, -ition, Absorption, s. in-
sugning.
Abstain, v. n. (from), afhSila sig,
hSlla sig ifrSn. -ing, 8. mSttlighet,
SterhSllsamhet.
AbstemionS, a. SterhSllsam, mSttlig.
-ness, 8. nykterhet, äterhSllsamhet.
Abstention, S. afhSllande.
Absterge, Absterse, v. a. aftorka,
göca ren, — nt, a. afförande. — , 8.
renande medel.
Absterllsion, s. afföring ; rening, -slve,
a. afförande, renande.
Abstinenlice, -Cy, S. SterhSllsamhet,
mSttlighet. —t, a. nykter, SterhSllsam.
AbstOrted, a. frSnryckt.
Abstract, a. frSnskild, metafysisk. -,
8. utdrag, förkortning. — , v. a. af-
draga, förkorta, afsöndra; särskildl
betrakta. -ed, a. förfinad, ofver
sinneverlden ; svärmande ; tankspridd,
abstrakt, -edness, -ion, s. afsön-
dring; tankspriddhet. — iv©, a, af-
söndrande.
Abstricted, a, upplöst, lös.
Abstringe, v. a. upplösa; uppbinda.
Abstrude, v. a. bortstöta.
Abstrnllse, a. mörk ; förbehSllsam ; obe-
griplig, -seness, -sity, «. mörk-
bet, otydlighet.
Accidence 3
Absurd, cl. orimlig; narraktig, osmak-
lig, oRmuftig. -i ty, -ness, s, orim-
lighet, galenskap. — ly, dd» oförnuf-
tigt, dSraktigt.
Abnnd||ance , • s, öfverflod , ymnighet,
-ant, a. ymnig, öfverflödig. -antly,
ad. i öfverflod.
Abullse, *, missbruk, skymf. -, V, a.
missbruka ; skymfa, förolämpa ; kränka ;
bedraga. — ser, 8. missbrukare. — sive,
a. förolämpande ; trätgirig. — writing,
smädeskrift, paskill. -siveneSS, 8.
motbjudande, elakt lynne.
Abut, V. W. (upon) stöta, gränsa in-
till. — nient, S. rSmärke, gränsmärke.
Abysm, Abyss, S. afgrund, helfvete.
—al, a. bottenlös, outgrundlig.
Acacia, S. akacje (slags ärtträd).
Acadejlmian, -mician, s. akademiker,
student. — mic, a. akademisk. — niist,
*. akademist. — niy, 8, akademi, hög-
skola; ridskola.
Accede, v. n. biträda, ingS uti ; nalkas.
Accele||rate, v. a. hasta, pSskynda.
—ration, s. pSskyndande, hastande,
hast. — ratory, a. pSskyndande.
Accend, v. a. upptända.
Accension, 8. antändning.
Accent, 8, accent, tonfall, tontecken.
Accent, -nate, v. a. accentuera.
—nation, 8. accentuering.
Accept, v. a. antaga, emottaga, bifalla;
underteckna, -ability, 8, antaglig-
het ; behaglighet, ^able, a, antaglig ;
behaglig, -ableness, s. antaglighet;
undfSende. -anC6, -ation, s. an-
tagande; benäget emottagande; bety-
delse, mening, -pr, 8. som antager,
acceptant. — llation , 8. frikallelse
för en skuld ; muntligt qvittens.
Access, 8. tillträde, tillgSng, tillägg;
anfall, -ariness, s. tillgänglighet,
delaktighet, -ary, a. delaktig; bi-
dragande. — il)le, a. tillgänglig; um-
gängsam. — ion, 8. tillägg, tillökning;
ankomst, äntrade. — Orily, ad. pS
ett bidragande sätt. — Ory, a. ökande,
bidragande. — , 8. som tillhör ell. åt-
följer en sak ; bisak ; raedbrottslig.
Acci{|dence, 8, fSrata grunderna af en'
r
Accident'
Acerbate
sak. -dent, s. tillfällighet, händelse ;
olyckshändelse. -dental, a. till-
fällig* -dentally, ad. händelsevis,
oförraodadt. -döntalneSS, S. slump.
— pient, 8. emottagare; acceptant.
Accite, V. a. kalla, eaerskicka.
Acclaim, Acclamation, s. glädjerop,
bifallsrop.
ÄCClilive, a. brant, tvärbrant, -vity,
S, backe, kullrighet. -VOUS, a. brant
uppföre, backig, kullrig.
Accloy, v. o. uppfylla, öfvcrlasta. ~ed,
a. värajefull; öfverlastad.
Accoast, v. n. lägga i land.
Accolade, S. omfamning; kyssning.
AcCOlent, S, gränsbo.
Accomljmodable, a tjenlig, passande,
användbar. -modate, V. a. göra
beqväm, bringa i ordning, tillaga ; låna
åt en; betjena ; bilägga, förlika. -,
V. n. vara likformig; passa, -mo-
datiOU, 8. beqvämlighet; förlikning;
bemedling. -mOdatOr, W. tillstäl.
lare; medlare, -panablo, a. um-
gängsam, sällskapslik. — panier, 8.
ledsagare, kamrat, -panimeut, 8.
beledsagning , sällskap ; ackompanje-
ment. -pany. V, a. beledsaga, göra
sällskap, ackompanjera. — , V. 71. sälla
sig tillhopa, -plice, 8. raedbrottslig.
-plish, V. O. fullborda, fullända,
sluta; vinna. -plished, a. full-
komlig, förträfflig; val uppfostrad.
-plisher, S. fullborda re, verkställare.
-plishment, S. uppfyllande, full-
komlighet; talang.
Accompt etc. s. Account.
Accord, 8. ackord; endrägt, förening,
öfverensstämmelse ; harmoni. — , V. a.
göra pfverensstämmande ; förlika. — , v.
n. komma öfverens ; samtycka ; ackor-
dera, -ance, s. endrägt, öfverens-
stämmelse, ackord. — aut, a. likfor-
mig; öfverensstämmande. —ing, pr.
enligt, efter, i män af. — as , i den
mSn , efter som; — to, i följd af.
-ingly, ad. efter, enligt; följaktlirren.
Accorpora^Ite, v. a. införiifva. -tion,
8. införlifning. '
Accost^ v, a. tilltala, helsa; nalkas.
-able, a. sällskapsllk, vänlig, till*
gänglig.
Account, 8. räkning; Sfverslag; värde;
berättelse, ansvar ; förklaring ; skäl ; un*
derrättelse; bokhålleri. -, V. a. hälla
räkning, göra räkning, räkna; arise,
varder^, tro ; (o — for, förklara, gifva
skäl till. -able, -ant, a. ansvarig.
—ant, 8. räknemästare; bokhällare.
Accouple, v. a. para, förena, -ment,
8. parning.
AcCOUrage, v. a. uppmuntra.
AcCOUrt, v. a. undfägna, traktera.
Accoutre, v. a. kläda, pryda, smycka,
utrusta, —ment, 8. klädning med
allt tillbehör, utrustning.
Accrejjditation, s. stadfästelse , be.
kräftelse. — SCCnt, a. tilltagande.
-tion, 8. tillväxt, förökelse. -tivo,
a. tilltagande. laing.
Accrimination, 8. anklagelse, beskyll.
Accroach, v. a. fänga, draga till sig.
Accrue, v. n. härflyta, härröra; till.
komma, tillfalla, -mcut, 8. tillväxt,
tilltagande.
Accumbent, a. liggande, lutande.^
AcCUniulailte, v. a. lägga i hög, samla,
föröka, uppstapla. — tion, 8. hop.
läggning, uppstapling. — tive, a. sam*
lande, förökande. — tor, 8. samlare.
Accura||cy, 8. noggrannhet, sorgfållig.
het, omsorg, —te, a. noggrann, or»
dentlig; felfri. -tenOSS, «. nog-
grannhet, sorgfällighet.
Accurse, v, a. förbanna, fördöma,
bannlysa.
ACCUSailble, a. anklaglig, tadelbar,
brottslig, klanderlig. — tion , s. an-
klagelse, beskyllning, käromäl. — tivC,
s. ackusativ. — tory, a. anklagande.
Accuse, v. a. (of) anklaga för, be^
skylla, angifva. — r, 8. anklagare.
Accustom, v. a. vänja. -, v. n. vara
van, pläga, -able, a. van. -ance,
8. vana, bruk. -ary, a. bruklig,
vanlig.
Ace, .9. ess; hSrsbredd; lappri.
Aceplialous^ a. hufvudiös.
Acerb, a. bitter, bäsk, kärf, prof,
skarp, -ate, V. C?, förbittra, gör^
Acerbity
sur. — ity, 8» syra, bitterhet, skärpa ;
stränghet.
4cer||vate, i), a. lägga i hög, samla.
— vatJOllj s. hopsamling, uppstapling.
-YOUS, a. full med högar.
Acescent, a. benägen till syra, sur-
nande.
Acet||ic, a. syrlig, -ifäctioii, a.
syming; ättikebryggeii. —ify, V. a.
göra sur, syra, försyra. — 0S6j a.
syrlig, sur. — OSity, S. syrlighet.
-OUS , a, syrlig, sur. -Uin , s. vin-
ättika.
Ache, 5. värk, smärta; persilja. — , V. 71,
värka, smärta, ömma, göra öndt.
AcllieJlvabley a. verkställbar. -Te,
v, a. verkställa, utöfva, fullända, ut-
rätta, -vemeilt, S, bedrifc, förrätt-
ning; sköldraärke. — ver, S, fullbor-
dare; bragdutforare.
Aching, s. värk, smärta.
Achor, S, mjölkskorf.
Acld, a. sur, skarp, bitter. — , S» syra.
-ifiable, a. syrbar. -ify, v. a.
syra, göra sur. —ity, —ness, S. syra,
surhet. -Ulae, S.Jpl. surbrunn, -lililte,
V. a. göra sur, syra. -ulous, a.
syrlig.
AcinaceOUS, a. försedd med kärna.
Acknowledge, v. a. erkänna, bekänna,
tillstS. -lUent, S. erkännande, er-
känsla.
Acme, s. spets, höjd, högsta grad.
Acolothist, Acolytej S. kyrkbetjent.
Acorn, S. ekollon, -ed, a. försedd
AcortiS, s. kalraus. . [med ekollon.
Acosmy, 3. magerhet; blekhet.
Acquaint, v. a, underrätta, undervisa,
meddela. — anCC, S. kunskap; um-
gänge , bekantskap ; en bekant, —ed,
a. bekant med ; kunnig, —ing, s. un-
derrättelse.
Acquest, S. aflinge, förvärfd egendom.
Acquiesce, v, n. underkasta sig; vara
nöjd med, samtycka. -nCC, 8. bifall,
samtycke, undergifvenhet.
Acquijjrable, a. som kan fSrvärfvas.
—re, v. a. fSrvärfva, vinna; lära sig.
-rement, s. vinst; talang, -rcr,
0« förvärfvare.
Adagial 5
Acqaisi||tion , S, valfången egendom,
talang. -tiOUS, -tive, a. förvärf.
vad, vunnen.
Acquit, v. a. göra skuldfri, betala, be-
fria, to - one*s self of, uppfylla.
-ment, S. befrielse, frikalielse. -tal,
8. frisägelse, frikallelse, -tauce, s.
Acrasy, S. omättlighet. [qvittens.
Acre, s, plogland, tunnland.
Acrid, Acrimonious, a. bitter, sur,
skarp, kärf.
Acrimony, .9. skärpa, sträfhet; syra;
hSrdhet, elakhet.
Acrisy, s\ obestämdhet; obeslutsamhet.
Acritude, Acrity, S. syra, bäskhet,
skarphet.
Across, ad. pS tvären, tvärs öfver , i
kors. — , J?r. midtigenom, tvärsigenom.
Acrostic, S. akrostikon.
Act, S. geming, handling; (i skådespel)
akt, hufvuddel. - of the Apostles^
apostlagerningarne. — , V. a. göra,
handla. — , V. n. uppföra sig, skicka
sig. —ion, S. gerning; förrättning;
rättegäng, sak; träffning; aktion.
-ionable, a. straffbar, -ionary,
-ionist, 5. aktieägare. -ion-takii!g,
a. trätgirig, grälig; processmakare.
-Ivate, v. a. sätta i rörelse, -ivo,
a. verksara, idog, flitig; flink; liflig.
-, 8. T. aktivura. -ivcuess, -ivity,
8, verksamhet. —Or, s, skadespelare,
aktör; advokat. — ress, s. skådespe-
lerska, aktris. — Ual, a. verklig, viss,
sann; verkande. -Uality, -ualuess,
5. väsendtlig egenskap ; visshet, -uary,
8. aktuarie. -uate, V. a. sätta i rö-
relse, pädrifva. -UOSe, a. verksam,
driftig.
Acuate, v, a. hvässa, spetsa.
Aculeate, a. spetsig, hvass.
Acum||en, S. udd, spets; 'skarpsinnig,
het. — inate, v. a. skärpa, göra spetsig.
Acute, a. uddhvass, spetsig; genom-
trängande; * slug, skarpsinnig. — , s.
T. acutus öfver en vokal. — ness, s.
hvassheit; 'finhet, klyftighet, skarp-
sinnighet.
Adaglle, S. ordsprSk, tänkesprSk. -lal,
a. ordspråkblik.
6
Adamant
Administrator
Adamant^ s, diamant; magnetsten.
-eail) -ine, a..af diamant; härd
aom en diamant, oupploslig.
Adam's -apple 9 S» Adameaple, stnip-
knuten, halsknölen.
Adapt, V. a. hopjemka, foga, tillpassa ;
lämpa tillsammans, -able, a. an-
vändbar, passande, -ation, -lOn,
S, användande; hoppassning; tillämp-
ning.
Adays, ad, i dagen, now -, nu för
tiden, i dag. Idraga till.
Add, v. a. tillägga, addera, föröka, bi-
Addecimate, v. a. taga tionde, pä-
lägga tionde.
Addeem, v. a. värdera; anse, tro, mena.
Adder, s. orm, huggorm.
Addi||bility, s, tniäggbarhet. -ble,
a. tilläggbar, som kan ökas.
Addict, v, a. fone*s selfj öfverlemna
aig åt ; vara tillgifven ; helga sig St
nägot. -edneSS, S. fallenhet, bö-
jelse, —lon, s. böjelse, tillgifvenhet.
Additament, $. tillägg, tillsats.
Addition, s, tiUäggning, addition, -al,
a. tillagd, tillökt.
Additory, a. tilläggande, formerande.
Addle , S. vinsten. — , a. tom ; slö ;
inbilsk. — , V. a. uttömma ; förbrylla ;
fSrderfva. -headed, -pated, a. tom-
skallig, dum.
Address, S. skicklighet; utanski-ift; bö-
neskrift, tal, ord, tilltal. — , V. a.
ställa ell. skicka till, vända sig till,
tala ell. skrifva till , inlemna en an-
sökning hos.
Addace, v. a, anföra, andraga. —Ht,
a. sammandragande.
Ademption, s, borttagande, beröfvande.
Adept, a. lärd, erfaren. — , S. guld-
makare, alkeraist.
Adequate, a. behöng; svarande mot,
jemlik, passande, öfverensstäramande.
— IIOSS, 5. rigtigt forhSliande , propor-
tion, enlighet.
Adliellre, v. n. vidhänga, fästa sig vid ;
vara tillgifven. -rence, -rency, s.
vidhängning; tillgifvenhet. -rent, a.
vidhängande ; tillgifven. — , s. anhän.
gare. — rer^ s. anhängare, -sion, s.
fastsittande, vidhängning. -slvOj a»
vidhängande ; klibbig ; ihärdig.
Adhibit, v, a, använda, nyttja, -lon^
3. tillämpning; nytta, begagnande.
Adhortation, s. rörmaning.
Adiaphorous, a, likgiltig.
Adieu, s. farväl, afsked.
AdipOUS, a. isteraktig; fet.
Adit, S. underjordisk gSng.
Adja||cency, s. grannskap, -cent, a.
närliggande, angränsande.
Adject, v, a. tillägga, bifoga, -lon,
8, taiägg, tillsats, -itious, a. til.
lagd. — ive, s. adjektiv, tilläggnings
ord. -ively, ad. likt ett adjektiv.
Adjoin, v. a. bifoga ; förena. -, v. 11,
gränsa intill.
Adjourn, v. n. uppskjuta, lemna an
stand. — ment, s. uppskof, anstSnd,
dröjsmSl. fdöma, Sdöma.
Adjudge, Adjudicate, v. a. (ioj till.
Adjudgement, s, tilldömande.
Adjudication , 9, tillerkännande ;
fälld dom.
Adjnment, S, bistSnd, Igelp.
Adjunct, S, bihang, tillbehör, omstän»
dighet; medlijelpare. — , a. förenad;
bifogad, -ion , S. bifogning, tillägg.
ning. —ive, a. bifogad.
Adjnjjration, S, besvärjning, enträgen
begäran, —re, v. a. besvärja, hög.
ligen bedja ; med ed bekräfta.
Adjust, V. a. rätta, passa, sätta i ord-
ning ; bilägga , afgöra. —ing, -ment,
S. biläggning, rättande.
Adjuljtant, S. adjutant ; hjelpare. -tOr,
s. hjelpare. — tory , a. hjelpande;
bidragande. — vant, a. behjelplig.
-vate, v. a. hjelpa, befordra.
Admeasurement, s, mätning.
Admensuration, $, T. jemkniug, ut-
delning.
Admini||cle, s. hjelp, understöd, -cu-
lar, a hjelpsam, behjelplig.
Adminiljster, v. a. förvalta; utdela;
styra, regera. — strate, V. a. ingifva
(medikament). -stration, 9. f3r.
valtning; utdelning; styrelse, regering.
-Strative, a. förvaltande, styrande.
-StratOr, 9, förvaltare, föreständare.
Admirable
Admirable^ a. förundransvärd; för.
träfnig; förvSnande. -neSS, Admi-
rability, s, förundransvärdhet ; för-
träfflighet.
Admiral^ S, amiral ; amiralskepp, -ity,
s. amiralitet.
Admi||ration, S. förundran, beundran.
— rOj v. CL. beundra, högakta. — , V. 71,
forvSnag. — rCT, $. beundrare, älskare.
-ringly, ad. med beundran.
Admissillbility, S. tillåtlighet; antag-
lighet. -ble, a. tiilStlig; antaglig.
—OIlj s. antagning, emottagning ; till-
gäng, tillträde.
Admit^ v. a. släppa in, lemna tillträde
till ; antaga, tillSta, medgifva. -table,
a. som kan tillStas. -taiice, s. an-
tagande, tillätelse.
Admix, v. a. blanda, röra ihop. -tlOn,
-ture, s. blandning, tillsats.
AdmO|!nish, v. a. förmana, varna, fd-
rebrS, påminna. — nisllCr, S. varnare.
-nishment, -nitioii, s. förmaning,
varning; påminnelse. — nitioncr, S.
sedepredikant. — nitoiy, a. varnande,
förmanande.
Admove, v. a. flytta intill, närma.
Adnoun, s. adjektiv.
Ado, s. möda, besvär; oväsende, buller.
Adolesceu||ce, -cy, s. ungdom, -t,
S. yngling.
A döpt, v. a. antaga ; tillegna sig; upp-
taga i barns ställe, adoptera. — ion,
8. upptagande till barn; barnaskap.
— ive, a. adopterad, upptagen i barns
ställe; antagen; — daughter, foster-
dotter.
Ä^dorljable, a. tillbedjansvärd,, dyrkans-
värd. -ableness, S. dyrkansvärdhet.
-ation, -ement, s. tillbedjan, dyr-
kan, vördnadsbetygelse. — ©, V. a.
tillbedja, dyrka ; älska högt. —er, *.
tillbedjare, älskare.
Adorn , v. a. pryda , smycka , sira.
—ation, s. prydning, försköning.
— ment, S. prydnad, sirat, grannlåt.
4dOTrn, pr. utföre, ned, nedåt. -, ad.
nerpä; pä jorden.
Adrerd, ad. förskräckt.
Adrift, ad. obetänksamt, slumpvis.
Adventuresomeness 7
Adroit, a. skicklig, färdig, snäll. -neSSJ
s. skicklighet, färdighet, händighet.
Adry, a. törstig. [dragning.
Adstriction, S. hopbindning, samman-
Adulaljtion, S. smicker, krypande höf-
lighet. —tor, 8. smickrare, Usmare.
— tory, a. smickrande.
Adult, a. fullväxt, manbar, gifbmxen.
-erant, s. äktenskapsbrytai 3. -erate,
a. kränkt ; • förfalskad. -, V. 71. be-
drifva hor, bryta äktenskap. — , V. a.
•förfalska, skämma, -eration, 8.
kränkning; * förfalskning, förskämning.
-^erer, S. äktenskapäbryta: 3. -ereSS,
S. äktenskapsbryterska. — erOQS, a.
horisk, äktenskapsbrytande. — 6ry, 8.
äktenskapsbrott. — nOSS, 8. manbar.
het, ynglingsår.
Adum| [brant, a. snarlik, -bråte, v.
• a. afbilda, göra utkast (om målare);
vara snarlik. — bration, s. utkast;
ritning med skuggfärg; snarlikhet.
Adunation, S. förening.
Adan||city, S. krökning, krokighet.
-COUS, a. krökt, utböjd, krum.
Adure, v. a. förbränna.
Adust, -ed, a. förbränd; uttorkad.
— ible, a. brännbar. — iOU , s. upp-
bränning; brand.
Advance, S. förspräng, framsteg, för-
kofran; befordran. — , V. n. gå fram,
nalkas ; lyckas. — , V, a. befQrdra,
förbättra; föreskjuta. — mcnt, $. be-
fordran, framsteg. — r^ 8. gynnare;
befordrare.
Advantage, S. förmån, fordel, vinst,
öfverskott. — , V, a. bäta, gagna, be.
fordra. -, V. n. vara indrägtig. -able,
a. förmånlig, fördelaktig. -OUS, a.
fördelaktig, nyttig, indrägtig. — OUS»
ness, 8. fordel, vinst, nytta.
Advellne, v. n. blifva tillagd; tillkom,
ma. -nient, a. tilifällig, tillagd.
Advent, S. ankomst ; adventet. — itiOHS,
O. åtföljande; främmande; tillfällig.
-nre, 8. händelse, äfventyr, slump.
hy — , händelsevis* — , v. n, äfventyra,
våga. — urer, 8. lycksökare; äfven-
tyrare. -UrCSOme, a. djerf, våg-
sam, -uresomeness, s. vägsam.
8
Adventurous
Afloat
hel, djerfhet. -urOUS, a. äfven-
tyrlig.
Adverb, s. adverb.
Adverllsable, a. motstridig, -sary,
S. motstSndare, fiende, -sative, a.
stridande. — se, a. obenägen, vidrig ;
olyck^fuU. -seness, -Sity, S. mot-
gång, olycka. <
Advert, v. a. gifva akt pi -ence,
— ©ncy, S. uppmärksamhet. — ent, a.
uppmärksam. — isc, V. a. underrätta,
kungöra, annonsera. — iseniCllt, S.
kungörelse, underrättelse. — iser, S.
underrättare.
Advesperate, v. n. lida St aftonen.
Advice, s. rM, underrättelse, öfver-
läggning. — boat, s. avisjakt , post-
jakt Isigtighet, klokhet.
Advisable, a. rådiig. -ness, s. för-
Advise, v. a. rSda , tillstyrka ; under*
rätta. — , V. n. öfverlägga. —dl/, ad.
öfverlagdt. -dliess, S. klokhet, be-
tänksamhet. -lUent, S, betänkande.
—er, Ä. rSdgifvare.
AdvOOallcy, S. försvar, försvarsskrift.
-te, s. advokat, fullmäktig, -tcshlp,
S. advokatsyssla. — tion , S, förbön,
förord ; fullmuktigskap.
AdvOU||tresS, f. äktenskapsbryterska.
—try, s. äktenskapsbrott.
Aerjlial, a. luftig; hörande till luften.
-ie, s. roffSgels näste. -Olite, S.
meteorsten. — Oinetry, 5. luftraätning.
-Onaut, S. luftseglare. -OStat, S.
luftballon. -OStatioll, s. luftseglings,
konst.
Aest||ivial, a. sommaren tillhörig.
— ivate, v. n. vistas öfver sommaren.
-nary, s. ängbad. -uate, v. n,
koka ; sjuda.
Aether etc. s. Etlier etc.
Afar, ad. fjerran, iSngt ifrSn.
Aftallbility, -bleness, s. höfllghet,
belefvenhet, sprSksamhet. — ble, a.
vänlig, umgängsam.
AlTabrOUS, a. väl gjord, mästerlig.
Afl'air, s. göromSl, förrättning; sak.
AfCear, v. a. upprätta , styrka.
AlTect, v. a. & n. hSgfällas; affektera,
vilja synas, eftcrsträfva ; röra, intaga.
— , «. affekt, sinnesrörelse, passion.'
-atson, S. tvunget väsende, -ed,
a. tillgjord, tvungen; inbillsk. -Cd-
nCSS, S. tillgjoidhet. -lOD, 5. sin-
nesrörelse, böjelse; tillgifvenhct ; öra-
het. -ionate, a. tlllgifven, öm.
-i ve, a. rörande, intagande. -UO-
Sity, S. häftig tillgifvenhet. -UOUS,
a. ömt intagen, passionerad.
Affiance, s. förtroende, förlofning. -,
V. a. tro, lita pä; fÖrlofva.
Affied, a. förlofvad.
Afflnage, s. rening, skedning?
Af (In ed, a. siiigt.
Affinity, s. slägtskap, svugerskap.
Affirm, v. o. bekräfta, intyga, -ance,
— atiou, s. bekräftelse, bejakning.
— ative, a. bekräftande, bejakande.
Affix, V. a. tillägga, fästa vid. -ion,
S. anslagning, vidhäftande.
Afflation, s. päblSsning; ingifvelse.
Affiict, V. a. fwithjy plSga, bcdröfy»,
oroa. -edness, -ion, S, bedröf.
velse; smärta, sorg. '— ive, a. be*
drofvande, oroande.
Afflujlence, -ency, s. tillopp, öfver-
flod. —en t, a. ymnig, öfverflödande ;
rik, -entness, s. öfverflöd, rikedom.
Affiux, -ion, S. tillflytning, inflytning.
Ail'ord, v. a. gifva, förse ; förmä ; lemjia,
anskaffa ; Sstadkomma.
Affranchise, v, a, befria, -men t,
S. befrielse.
Affray, 5. larm; slagsraäl, handgemäng.
— , V. a. förskräcka.
Affreight, v. a. befrakta, -men t,
S. befraktning.
Affriction, s, gnidning.
Aflright, v. a. förskräcka, skråma.
-ful, a. förskräcklig, -ment, S,
förskräckelse, fasa.
Affront, S, skymf, förolämpning, för-
smädelse. — , V. a. möta; trotsa;
skymfa, förolämpa. — Ive, a. skym-
fande. — er, S. skymfare.
AffuIlSC, v. a. begjuta, ösa pä. -Sion,
S. öfverf.köljning.
Affy, v. a. förlofva. ~, V. n. lita pS,
Afield, ad. pä fältet.
Afloat, ad flott, flytande.
Afoot
Aidant
Afoot, ad. till foots; • pS tapeten.
Afore, pr. & ad. före, förut. - hand,
i förhand. — time, fordora, tillföreae.
Afraid (of), a, rädd, skrämd.
Afresh, ad. % ny o, pä nytt.
Afront, ad. midt emot.
After, pr. efter; enligt; i följd af. -,
ad. sedan, efterät. -ages, s. pl. efter-
verlden. -all, ad. slutligen, -birth,
8. efterhörd. -COmer, S. efterträdare,
efterföljare. — Crop , S. efterskörd.
-days, S. pl. framtid, följande tid;
cfterverld. -dinilCr, S. eftermiddag.
-gathering, s. efterskörd. -grass,
S. efterslStter. -liver, s. afkomling,
efterkommande. — nOOn, s. eftermid-
dag, -pains, S. pl. eftervärkar hos
en barnsängsqvinna. — sall, S. akter-
segel, baksegel. — täste^ S. eftersmak,
vidrig smak. — times, S. pl. fram-
tiden. -TVards, ad. efterät.
Again, ad. igen, äter, ä ny o. - and
—, oupphörligt.
Against, pr. emot. (mun.
A gape, ad. stirrande och med gapande
Agast, a. förvänad, bestört, häpen.
Aga||te, S. agat. -ty, a. agataitad.
Agaze, v. a. förskräcka, förfära.
Age, S. Slder, lifstid; ärhundrade.
Aged, , a. gammal; älderstigen.
Agency, s. förrättning; agentskap.
Agenda, s. minnesbok; uppsats.
Agent, a. verkande, verksam., — , S.
agent, -ship, agentskap.
Aggelation, s. hopfrysning;
Aggeneration, s. hopväxning.
Agger, ^. försvarsverk, skans, —ate,
v. a. lägga; i hög.
AgglOmcr||ate, v. a. nysta ; lägga ihop.
— atlOn, s. uppveckling; nystning.
Agglutinate, v. a. limma ihop; sam-
manfoga.
Aggrandize, v. a. förstora, tillöka.
— mentj S. upphöjelse, befordran.
Aggravaljte, v. a. betunga; förvärra.
—tion, s. tillökning, förvärring.
Aggregaljte, v. a. samla, hopa. -, a.
införlifvad, förenad. — tiOll, S. sam-
ling ; hopfogning.
Aggress, v. a. anfalla, angripa. -,
-iOII) 8. anfall, angrepp. —Or 5 S.
angripare.
Aggrie||vance, s. sorg; förolämpning.
—ve, v. a. bedröfva, förolämpa.
AggrOUp, v. a. gruppera.
Aghast, a. förvånad, bestört, häpen.
Agil||e, a. vig, färdig, lätt. -eness,
— ity, S. vighet, snabbhet, lätthet.
Agio, S, agio. I
Agistor, s. .skogsuppsyningsman.
Agitallble, a. rörlig, -te, v. a. skaka,
sätta i rörelse ; taga i öfvervägande.
—tion , 3. skakning , häftig rörelse ;
undersökning, öfvervägande. — tor, $.
uppviglare ; sakförvaltare,
Agnail, s. nagelböld.
Agnayte, a. förvandt. -tion, s. blods-
fÖrvandtskap.
Agniytion, s. erkännande, -ze, V. a.
erkänna, tillstä.
Agnominatlle, v. a. benämna, -ion,
8. ordlek, ordspel.
Ago, Agone, ad. sedan; tillbaka.
long — , längesedan.
Agog, ad. begärligt.
Agoing, ad. i rörelse; pä vägen.
AgOn||ism, s. täflan. -ist, S. kämpe,
stridare, -ize, v. n. ligga i själtåget ;
lida outsägligt qval. -y , 8. själtåg,
dödskamp.
Agrace, v. a. gynna, befordra.
Agreat, ad. i gross.
Agree, v. a. förena, förlika. -, V. n.
förlikas, förenas, komma öfverens. — to,
samtycka till. -able, a. behaglig,
täck. — to, enlig, likmätig ihed.
-ableness, S. öfverensstämmelse; be-
haglighct. — d, int. topp! mä göra!
— nient, S. öfverenskommelse, kontrakt,
aftal ; likhet ; endrägt.
Agrestic, a. vild, landtlik; bondaktig.
Agriculture, s. Skerbruk.
Aground, ad. pä grund.
Ague, s. frossa, -d, a. sjuk t frossa.
Aguish, a. frossaktig.
Ah, int. o! ack!
Ahead, ad. hufvudstupa.
A height, ad. högt uppe.
Aid, S. hjelp, bistånd, understöd; sub-
sidier. -, V. a. hjdpa, bistå, -ant^
10
Aider
a. hjelpande. — Of, 8. hjelpare. — I6SS5
a, bjelplSs.
Ail, V. a, pläga, besvära, -ing, a.
sjuklig. — ment, S. i^ukdom , opas3«
lighet.
Aim, s. sigte, mäl, syftemäl , ändam.^1.
— , V. a, & n. sigta, syfta St; gissa.
—sight, 8, kom (pä skjutgevär).
Air, 8. luft; aria; melodi; min. — , V. a.
gifva frisk luft; vädra, torka. — gun,
S. väderbössa. -inOSS, 8. 'liflighet;
munterhet; lättsinnighet. —ing, S.
promenad. — pump, s. luftpump, -y,
a. luftig; flygtig, lättsinnig.
Ake, s. Aclie.
Akin CtoJ, a. slägt (med).
Alabaster, s. alabaster. — , a. af ala.
Alack, inL ack! o ve! (baster.
Alacri||ous, a. glad, lustig, -ty, 5.
Aland, ad, pä land. [glädtighet.
Alarm, v. a. alarmera, oroa. — , s.
alarm, härskri; väckare. —bell, 8.
stormklocka.
Alas, int. ack I
Alate, (id. sist, nyligen.
Albp 8, messskjorta.
Albeit, ad. fastän, ehuru.
AlbngO, s. hvita starren.
Albumen, s. äggvhita.
Alcaid, 8. Alkad (domare i Spanien).
Alchi||mist, s. alkemist, guldmakare.
—my, 8. alkemi.
Alcohol, 8. alkohol.
Alcoran, s, koran.
Alcove, 8. alkov.
Ålder, 8. al (träd), -n, a. af af.
Alderman, 8. ålderman, radman.
Ale, 8. öl. -berry, s. äggöi. -dra-
per, 8. krögare. -hOUSe , 8. krog.
-knight, 8. supbroder, -taster, 8.
ölpröfvare. — wife, 3, krögerska.
Alee, ad. T. lovart.
Alegar, 8. ölättika.
Alembic, 8. T. hatt pä en destiller.
Alengtb, ad. längs utmed. Ipanna.
Alert, a. vaksam ; liflig ; lustig. -nOSS,
8. glädtighet; vakåamhet.
Algebra, s. algebra.
Algid, a. kall, frusen, -ity, -ness,
S. kyla, frost.
AlLknowing
AlgOS, a. mycket kall.
Alias, ad. T. annars, eljest.
Alible, a. födande, närande.
Alien, a. främmande. — , 8. främling,
utländning. -able, a. öfverlåtlig;
som kan afhändas. —ate, V. a. öfver.
lata, föryttra, afhända sig. -ation,
8. öfverlätelse , föryttring ; kallsinnig»
het. — of mindf vansinnighet.
Alight, V.n. stiga af, ned, ur; flyga ner.
Alike, a. lik, dylik. -, ad. lika, lika.
som. -minded, a. likasinnad, lika.
tänkande.
Allra||ent, s. föda, näring, -cntal,
-entary, a. födande, närande. -Cn-
tariness, *. näringskraft, -onious,
a. födande, närande. — Ony, 8. un»
derhäll för hustrun vid äktenskaps*
skilnad.
Alive, a. lefvandc; munter, liflig.
Alkali, 8. alkali, lutsalt., -ne, a. al.
kalisk.
Alkohol, 5. alkohol.
All, s. allt; det hela. —, CU é: ad,
all, hel och hällen ; alla, hvar och en ;
allt, alls, helt och häUet. - the let-
ter, sä mycket bättre. -bOUntCOUS,
-bountiful, a. aiigod. -hail, int,
lycka till! hel dig! -hallOW, 8,
-saints, 8. pl. allhelgonadag.
Allay, 8. tillsats; lättning, mildring.
— , V. a, uppspäda , blanda ; minska ;
mildra.
Alleljgation , 8. anförande; andräget
bevis, —ge, V. a. bekräfta, bevisa,
anföra, -giance, 8. trohet, huld-
skap, —giant, a. underdänig, hör*
sam. -gOrical, a. allegorisk. -gO-
rize, v. a. uttyda efter allegorisk
mening. -gOry, 8. allegori, -viate,
V. a. lätta, lindra, -vlation, 8,
lättnad; lindring.
Alley, 8. gränd ; allé.
Allijlance, s. förbund, vänskap. — aut,
8. förbundsbroder, -gate, V. a. för.
binda. — gation, s. hopbindning.
T. alligationsregel. -gator, 8. en
art krokodil, -gature, 8. band, för.
bindning.
AllkuOWiug, a. alWetande.
All merciful
Allraorcifal, a. allbaimhertig.
Allocution, &. tal till nägon.
Allojidial, a. odai, frälse, -diuiii, s.
odalgods, allodialgods.
Alloc, V. a. upphetsa, tussa.
Alloquy, s, en persons tilltalande.
Allot, V. a. utdela, tilldela, bestämma ;
bevUja. -ineut, -tery, S. in vis-
ning, utdelning; del, lott.
Allow, V. a. gifva, anslS; erkänna;
tillSta ; tSla. -able, a. tniStlig, bil-
lig; giltig. -ablenCSS, S. laglighet;
billighet, -ance, S. underhSll, pen-
sion, förplägning; mildhet; tillStelse.
AllpOWerful, a. allsmaktig, allsvEldig.
Allruling, a. allrSdånde.
Allspice, s. kryddpeppar.
Allnjlde, v. a. syfta pä, hafva afseende
pS. -ding, s. hänsyftning.
Allnm, s. alun.
Alluminor, S. illuminerare.
Allu||re, S. lockmat. -, V. a. lura till
sig ; locka, fresta, -rement, S. lock-
bete, beto; behag, retelse, frestelse.
-ring, a. intagande, förförisk, -sion,
«. hänsyftning, allusion, vink. -sive,
a. syftande pä. -vion, s. uppland-
ning; tillandning, -vious, a. till-
kommen genom tillandning.
Allwise, a. allvis.
Ally, S. förbundsbröder, bundsförvandt.
— , V. a. förena, befrynda.
Almanac, s. almanach, kalender.
Almigh||tinoss, s. allmakt, -ty, a.
allsmäktig.
Almond, s. mandel.
Almonjjer, s. almoseutdelare ; hofpredi-
kant. — ry^ ^' rummet der almosor ut-
AlmOSt, ad. nästan. [delas.
Alms, s. pl. almosor. -IlOUSO, S,
fattighus, sjukhus, —man , 5. almo-
sehjon.
AlnagC, S. mätning med aln.
Aloe, s. aloeört.
Aloft, ad. i höjden, högt uppe
AlOgy, s. orimlighet, oförnuft.
Alone, a. & ad. ensam, aljena; endast.
Along", ad. jemnt med, längs utmed;
all -, alltid; - wWiy med.
Aloud, ad. högt, med hög röst.
Ambassage 11
Alow, ad, ned; nedät.
Alp, s. Qell.
Alphabet, a. alfabet, -ical, a. alfa.
Already, ad. redan. [betisk.
Also, ad, äfven, ocksS, likaledes.
Altar, s. altare, -age, 8. gäfvor pä
altaret. -Cloth, s. altarduk.
Alter, v. a. förändra, förvandla. -,
V. n. ändra sig; förändras. — ation,
$. förändring; sinnesrörelse. — CatO,
V. n. träta, tvista. -Cation, s. tvist,
träta.
Altcrn, a. verkande skiftevis. -RCy, S.
omvexlande verkan. — atO, a. vexel-
vis, skiftevis. — , V. a. byta om, om-
vexla. -ately, ad. vexelvis. -ation,
S, omvexling, omskiftning. — ative,
a. omvexlande. — , S. val mellan tvä
AltliOUgll, c. ehuru, oaktadt. [saker.
Altijlloquence, s. stormodigt tal. -me-
try, S. konsten att mäta höjder. -SO-
nant, -SOnOUS, a. högljudande.
-tude, S. höjd; höghet.
Altogether, ad. allt tillsammans; helt
och hället.
Alum, S. alun. -inOUS, a. alunaktig,
Alutation, S. garfveri. [alunhaltig.
Alreary, s. bikupa, bistock.
Alveolate, a. cellformig, cellulär.
Always, ad. alltid, beständigt.
Amability, S. älskvärdhet. [ligt.
Amain, ad. med all kraft; eftertryck.
Amalgamation, S. förquickning.
Amanuensis, S. handsekreter ; kopist.
Amaritude, S. bitterhet, stränghet.
Ama^S, v. a. samla, lägga i högar.
-ment, s. hop, hög.
Amate, v. a. förvirra, förväna.
Amaze, S. bestörtning. -, V. a. för.
skräcka, förväna. -dly, ad. häpet,
med förväning. -dness, s. bestört-
ning, —ment, S. förväning; be.
störtning.
Amazing, a. forvänande, öfverraskånde.
Amazon, s. sköldmö, amazon.*
Ambages, S. omsvep, undflykt.
Ambagious, a. mängordig, vidlyftig.
AmbassalldOr, S. ambassadör, sände-
bud. -dress, S. ambassadris. -ge^
s. ambassad, gesandtskap*.
12
Amber
Anathema
Amber 9 S. bemsten. -, a. af bern-
8ten. -gris, 8, ambra.
Ambidexljter, a. tvehundt. ~, s. he-
dragare, lagvrängare. — trOUS, a.
bedräglig, full af svek.
Ambient^ a. omglfvande, innefattande.
Ainbig'ti^ S. blandning, miskraask. —itj'^
-OUSneSS, S. tvetydighet. -ODS, a.
tvetydig, tvifvelaktig, oviss.
Ambi!|l0gy, S. tvespråk, tvetalighet.
-loqaous, a. tvetaiig. -loquy, s.
tvetydigt talesätt.
Ambit, -Ude, «. omkrets.
AmbitillOn, «. äregirighet, ärelystnad.
— OUS, a. äregirig, ärelysten.
Ambllle, S. passgSng. -, v. n. g.^ pass ;
vackla, -ler, S. gi^ngare. -Hug-, a.
giiende i pass, -lillgly, ad. i pass.
Ambrosia^ 8. gudaspis. -1, a. &m-
brosisk.
Ambry, S. litet skSp, homskSp.
Ambs-ace, s. essor-all.
Ambulaytion, S. kringvandring. -tOry,
a. kringvandrande.
Ambush, Ambuscade, s. bakhSii ,
forsat, -ed, a. på lur, i bakhSll.
-ment, S. bakhåll.
Ambust, a. förbränd; skollad. -io»,
S. bränning, skollning.
Ameliorate, v. a. förmildra, förbättra.
Amen, int. amen!
Amenable, a. ansvarig; foglig, villig.
Amenage, v. a. handhafva.
Amenance, S. uppförande, förhällande.
Amend, v. a. förbättra, ratta. -, v. n.
komma sig före. -able, -atory, a.
straffbar; som kan förbättras, —ment,
8. förbättring. — S, 5. vederlag, ersätt-
ning, upprättelse.
Amenity, 5. behaglighet, täckhet.
Amerce, v. a. piiktfaiia. -ment, s.
plikt, penningböter.
Amethyst, s. ametist
Amiyable, a. vänlig, älskvärd, inta.
gande. -ableneSS, S. älskvärdhet.
—cable , a. vänlig , gunstig , artig.
-cableness, -cability, s. vänlig-
het, fryntlighet.
Amid, Amidst, pr, midti, ibland.
Amiss, ad. illa tiil pass, oljeoligt, obe-
hörigt, —lon, 8. förlust.
Amit, v. a. mista, förlora.
Amity, 8. vänskap, endrägt.
Amma, s. abedissa; T. brSckband.
Ammunition, s. krigsförrSd. -bread,
8. komraissbröd.
Amnesty, s. tillgift, amnesti.
Amomnm, 8. ingefära; kardemumma.
Among, Amongst, pr. ibland.
Amorous, a. kär, kärlig, öm, föräl-
skud. -iy, ad. kärligen. -ness, 8.
ömhet, kärlighet.
Amort, a. dyster, bedröfvad, försagd.
-ize, v. a. döda (en skuld).
Amount, 8. summa, belopp. — , V. n,
stiga till, belöpa sig.
Amour, S. kärlekshandel, kärleksintrig.
Amove, v. a. undan rödja, flytta.
Amphibljious, a. amfibisk. -ologi-
Cal, a. tvetydig, dunkel. -Ology,
8. tvetydigt tal.
Ample, a. vid, utsträckt, vidlyftig;
frikostig. -nCSS, 8. vidlyftighet; fri-
kostighet.
Amplillate, v. a. utvidga, utbreda.
-ation, -fication, s. utvidgning.
—fy, v. a. utvidga , utsträcka ; lägga
sig vidt ut. — tude, s. storhet, rym-
lighet, Öfverflöd ; värdighet.
Amply, ad. öfverflödigt; frikostigt.
Amputallte, v. a. afskära, afsäga (en
lem), -tion, 8. (ett bens) afskäming,
afsSgning.
Amu|!se, v. a. roa; uppehSiia. -se-
ment, s. tidsfördiif , uppehSll. -SiUg,
— Siyc, a. rolig, roande.
Amygdaliue, a. lik mandel.
An, (framför en vokal) art. en, ett.
Anallbaptist, 8. vederdöpare. -CllO-
rete, s. eremit, -chronism, s.
tidräkningsfel. —gram, S. anagram.
-logical, a. likformig, -logy, 8.
likformighet, analogi; proportion, för-
hSllande. — lysis, 8. analys; upp-
lösning. — lytic, a. analytisk; upp-
lösande. — lyze, v. a. upplösa; ana-
lysera. — rchical , a. regeringslös,
anarkisk, förvirrad. — rcliy, 8. anarki,
regeringslösbet. -thema, s. bann,
Anathematize
AnnuncHation 13
bannlysning. -thematize, V. öi
bannlysa, sätta i kyrkans bann. — to-
mical, a, anatomisk, -tomist, s.
anatomist, -tomize, V. a. anato-
misera. — toniy, $, anatomi.
AncestllOr, *. stamfader, ättefader.
— ralj a. ärftlig; ifrän förfäderna.
— ry, 8. anor, ätt.
Anchor, s. ankar; ankare (mStt^. — ,
V. a. ankra. — , V. n. lägga sig for
ankar. ~age, 3. ankarplats; hamn-
penningar.
Aiichoret, Anchorite, a, eremit,
Anchovy, s. anjovis. [ensling.
Ancient, a. gammal, urgammal. — , s.
storflagg akter pä ett skepp ; fåndrik.
-ly, ad, fordora. -ness, S. aider;
längre tjenstetid. — ry, 8, uräldrighet,
fornålder, Slderdom.
And, c. och, samt.
Andiron, S. brandjem; spisjcrn.
Androgyn, s. tveköning.
Anecdote, S. anekdot.
Anemone, s. sippa.
An-end, ad. rätt upp och ned.
Anent, 2^. rörande, angående; raidt-
Anevf, ad. ä nyo, Sterigen. [emot.
Aufractlluons, a. krokig, -nousness,
8. krokväg, fullbet af omvägar. — Ure,
s. irrgång.
Ängel, s. ängel, -ic, -ical, a. äng-
lalik, himmelsk.
Anger, s. vrede; smärta af en sSrnad.
— , V. a. förarga , uppreta , förtörna.
-ly, ad. i vredesmod.
Angle, S. vrä; vinkel; metkrok. -,
V. a. fiska med metspö, meta. — r, S.
fiskare med reef, metare.
Anglicism, s. engelskt talesätt.
Angling, s. metning. -line, 8. met-
re f. -rod, S. mets'po.
Angör, 8. smärta, plSga.
Angry, a. ond, vred, förbittrad.
Anguish,, s. ängslan, Sngest. -Cd, a.
ängslig, tröstlös.
Anguljlar, a. vinkiig, kantig, -årity,
S. kantighet. -arnCSS, S. vinkiig-
het. -ated, -OUS, a. vinkiig.
AngMSt, a. trSng. -ation, s. in-
skränkning, hopträngning; trängmäl.
Anhelallte, v. n. flämta, -tion, 3.
fliisning, fiämtning.
Anhelose, a. andtruten, fläsande.
Aniented, a. tillintetgjord.
Anight, ad. nattetid, om natten.
Animadverljsion, «. anmärkning; till.
tal, fÖrebrSelse. — sive, a. som kan
granska, —t, V. a. anmärka, öfver«
väga; klandra, tadla. -ter, 8. tad-
lare, bedömare.
Animal, s. djur, kreatur. — , a. djurisk.
-CUle, 8. insekt, litet djur. -ity,
8. lifskraft.
Anima||te, a. lefvande. -, v. a. upp.
lifva, uppmuntra. — ted , a. lifiig,
uppmuntrad, -tion, s. upplifning;
liflighet. -tive, 8. lifvande, upp-
friskande.
Animosity, 8. häftig ovilja.
Anise, s. anis.
Anker, 8. ankare (raStt).
Ankle, s. fotknöl, ankel.
Annalllist, S. annalskrifvare. -8, S,
annaler, tidböcker.
Anneal, v. a. inbränna färger i glas.
Annex, s. tillägg. -, v. a. tillägga,
bifoga, -ation, -lon, s, bifogning,
tilläggning.
Annihilallble, a. som kan tillintet-
göras, —te, v. a. tillintetgöra, upp.
häfva. -tion, s. tillintetgörande; ut*
pl.^ning, förstöring.
Anniversary, a. ärlig. -, s. ärsmofs.
dag, ärlig ärainnelsedag.
Annotallte, v. a. anmärka, anteckna.
—tion, 8. anmärkning, anteckning.
Announce, v» a. förkunna, kungöra.
Annoy, v, a. skada; besvära; före
lämpa. — , -ance, 8. skada, Sverkan;
oförrätt; förtret.
Annujjal, 8. ärlig, -ally, ad. ärligen.
-itänt, 8. som har en ärlig ränta.
— ity, 8. ärlig ränta, lifstidsränta.
Annul, v. a. upphäfva, kassera, —ar,
a. ringformig. -Ct, 8. liten ring.
-ment, s. Sterkallande.
Annamerallle, v. a. upptaga i anta-
let; innefatta. -tiOU, s. tillräkning.
Annunciallte, v. a. föikunna. -tion^
5. bebS^ehe^
u
Ånoin'
Apostasy
Anoint;^ V. a. smörja.
Anomaillous, a. oregelbunden. *^ly,
8. afvikelse frän reglor.
Anon^ ad. genast, strax.
Anonymous, a. anonym, namnlös.
Another^ a. annan, annat.
Ansatedj a. försedd med handtag.
Answer, s. svar. -, v. a. & n. svara,
besvara ; gä i borgen för ; redogöra ;
stämma öfverens med. —able , a,
ansvarig ; öfverensstämmande ; jemngod.
-ableness, 8. enlighet, ansvarighet.
An^t, c. om sä vore.
Ant, 8. myra. -hill, -llUlOCk, 8.
myrstack, —lion, 8. myrlejon.
Antagollnist, s. motständare. -nize,
v. n, tvista.
Anteceljdent, a. föregäende. -dent-
!y, ad, främst, förut. -BSOr, 6,
föregångare.
Ante||cliamber, 5. förmak, -cursor,
8. förelöpare, -date, v. a. sätta
äldre datum pä. -meridian, a. hö-
rande till förmiddagen. — past, 8.
försmak. — pcnult, 5. stafrelsen näst
före de tvä sista, -pone, V. a. sätta
framföre; föredraga.
Anterior, a. föregående; förre, äldre.
— ity, 8. företrädesrätt. — ly, ad.
förut.
Antliem, 8. hymn, helig säng.
Anthology, S. blomsterplockning, an-
tologi.
Antic, a. gammalmodig; narraktig. — ,
8. antik; narraktighet. — , V. a. göra
narraktig.
Antichrist, s. antikrist.
Anticipaljte, v. a. göra förut; före-
komma ; upptaga pä förhand. — tion,
8. förekommande ; försmak.
AntillCOUrtier, 5. uppriktig man; hof-
fiende. — dotal, a. verkande säsom
motgift, -dote, 8. motgift, -mony,
8. antimonium , spetsglans, -nomy,
«. motsägelse mellan tvenne lagar.
— pathy, 8. natujlig motvilja , afsky.
-podes, 8. pl. antipoder. -pope,
8. motpSfve. -quarian, -quary,
a. gammal. — , 8. fornälskare, anti*
<jvarie. -quate, v, a. afskaffa, upp-
häfva. -QUatedness,. «.^ förildrlng.
-quation, 8. afskaffande. -quft, a,
antik, uråldrig, gammalmodig. — , 8,
fornlemning, antik. — queneSS, *.
ålderdom. -quity,^«. forntid; forn.
lemning. -SCOrbutic, 8. medel mot
skjörbjugg. -spasmodic, a. kramp-
stillande, -thesis, 8. antites, mot-
sats, -type, 8. T. motbild.
Antre, S, hSla, grotta.
Anvil, 8. städ, smedjestäd.
Anxi||ety, S. ängest, bekymmer, ängs-
lan. -ferOUS, a. ängslande. -OUS,
a. ängslig, bekymrad, orolig. -OUS-
nOSS, 8. ängslan, bekymmer.
Any, a. nSgon, nägot; hvar och en,
hvem som helst. — thing, allt. —
where, nagorstädes, öfverallt.
Apace, ad. fort, hastigt.
Apart, ad. afsides, för sig sjelf. -mont,
8. rum.
Apathy, 8. känslolöshet. (apa.
Ape, 5. apa ; efterapare. — , V. a. efter-
Apeak, ad. T. rätt upp och ned.
Apepsy, 8. oförmSga att smälta matem
Aper, 8. efterapare.
Aperillent, -tive, a. afiförande, pur.
gerande.
Apert, a. öppen, -ion, «^ -öppning,
öppen väg. -ness, 8. öppenhjertig-
het. — ure, 8. öppning.
Apex, s. spets, topp.
Aphoriljsm, 8. lärosats, -stical, a.
aforistisk.
Apiary, 5. bikupa, bihus.
A-piece, ad. till mans, hvar för sig,
särskilt.
Apish, a. apaktig, löjlig, narraktig.
—ness, 8. tokrolighet, narraktighet.
Apoydictical, a. öfvertygande , klar.
-loger, -legist, s. försvarare.
-logetlc, -logetical, a. försvå.
rande, -logize, V. a. författa en
försvarsskrift; försvara. -logue, 8.
lärorik fabel, -logy, 8. försvar, ur-
säkt, -phthegm, 5. tänkesprSk.
-plectic, -plectical, a. fallen för
slag; tjenlig emot slag. -plexed,
a. rörd af slag. -plcxy , 8. slag,
slagfluss. -Stasy, «. affall frSn
Apostate
kristna religionen. — state j 8. af-
falling, »statical, a. affallig. -Sta-
tize, V. n. affalla ifrän religionen.
-stemate, v. n. buina. -steme,
S. böld. -Stle, 8, apostel, -stle-
ship, -Stolate, 5. apostlaembete.
-Stolic, -StOlical, a. apostolisk.
-strophe, «. apostrof, -thecary,
8, apotekare.
Appal, V. a. försträcka, skräma. -luent,
8. förskräckelse.
Appa!|nage, s. iifgeding. -ratus, 8,
apparat, verktyg. — rel, s. kläder,
drägt ; stat. — , V. a. kläda, utrusta.
—rent, a. uppenbar, ögonskenlig.
-rently, ad. förmodligen, -rent-
neSS, S. tydlighet, ögonskenlighet.
—rltion, 8. syn, uppenbarelse. — ri-
tor, s. pedell.
Appeacll , v. a. anklaga ; förebrS.
-men t, s. anklagelse, beskyllning.
Appeal, S, vädjande ; tilltal. -, V. 71.
vädja, appellera. — ant, —er, 8.
vädjande. »
Appear, v. n, synas, visa sig, uppen-
bara sig; inställa sig. -ance, s, ut-
seende, sannolikhet, trolighet.
Appeallsable, a. försonlig, -se, v. a.
tillfredsställa; blidka, försona. -Se-
men t, s. försoning; tillfredsställelse.
Appellljant, 8. vädjande; kärande.
-ate. s. svarande, -ation, s. be-
nämning; T. vad. -atory, a. hvad
som tillhör vad. —66, 8. anklagad;
svarande. — Or, 8. angifvare.
Append, v. a. vidhänga, fästa vid,
tillägga, -age, 8. bihang, tillbehör.
-ant, a. tillhörande; underlydande.
-, 8. tillhörighet, bihang. -icate,
V, a. bifoga, -ication, 8. bifogning,
tillsats, -ix, 8. bihang, tillägg.
Apperlfccive, v. a. bemärka, erkänna.
-tain, v. n. tillhöra, lyda under.
-tainment, s. tillbehör, -tenance,
8. tillhörighet, -tinent, a. tillhörig.
Appclltence, -tency, 8. lust, begär.
-tibility, S. behaglighet. -tiblc,
tt. begärlig, aptitlig. -tite, 8. be-
gärelse, passion; matlust, aptit. — tl-
tion, 8. begär.
Approbation 15
Applaud 9 v, a. klappa händerna St,
bifalla.
Applause, S, handklappning, bifall.
Apple, 8. äple; ögonsten. -COre, 5.
kärnhus i äplen. —tree, 8. äpleträd.
—woman, 8. mSnglerska, som säljer
äplen.
Appliljable, -cable, a. användbar.
-ance, 8, användning, -cabillty,
-CableneSS, 8. användbarhet. -Ca-
ble, a. lämplig, användbar. — Ca-
tion, 8. ansökning; tillämpning, flit.
-cative, a. tillämpande, -catory,
a, användande; praktisk.
Apply, v, a. tillämpa; använda; vinn-
lägga sig om.
Appoint, v, a. bestämma, utnämna,
förordna, utrusta, — ment, 8. befall-
ning; beställning, årligt underhäll;
öfveronskomraelse; kommission; anvis-
ning.
Apportion, v. a. dela i riktiga lotter.
—ment, 5. jemn delning, skifte.
AppOllse, v. a. lägga pä, ställa pä;
pröfva ; ansätta med besvärliga frägor.
-site, a. tjenlig; passande. -SitC-
nesS, 8. öfverensstämmelse. -Sition,
8. pSsättning, tillsats.
Appraise, v. a. värdera, -ment, 5.
värdering, taxering. — r, 8. värderings-
man.
Apprellciate , v. a. värdera, estimera,
taxera, -hend, V. a. gripa, häkta;
frukta; fatta, begripa, -henslble,
a. begriplig, fattlig. -hcnsion, 8.
begrepp, fattningsgäfva ; farlijga, miss-
tanke; arrestering. — llCUSi^e, a.
snarfyndig, läraktig ; rädd , misstänk-
sam, -hensiveness, 8. fattnings-
gäfva.
Apprentice, 8. lärling, lärjunge, lär-
gosse. -, V. a, sätta i lära. -ship, s.
lärotid. [estimera.
Apprize, v, a. underrätta; värdera.
Approach, 8. annalkande, ankomst. -,
V. a. närma. — , v. 71. nalkas, komma
närmare, -ablc, a. tillgänglig, -less,
a. otillgänglig, -ment, 8. nalkning,
annalkning.
ApprO||batiOn , 5. bifall ; bistäntf.
1 6 Appropinquate
-pinquate, v. n. nalkas, komma
nänuare. -portioned, a. propor-
tionerad, —priate, v. a. tillegna sig ;
anslE. — , a. egentlig; fjenlig, pas-
sande, -priateness, s. lämplighet.
-priation, S. tillegnelse, tillämpning.
-vable, a. som förtjenar bifall, -val,
-vaiice, 8. bifall, -ve, v. a. giiia,
bifalla, samtycka; bekräfta. — lueilt,
S. gillande, bifall.
ApprOxima||te, v. n. nalkas, träda
närmare. — , d. nära ; näslbelägen ;
nästkommande, -tioil, S. annalkning.
— tivO, a. nära liknande, nalkande;
ungerårlig.
Appulse, S. vidröring.
Apricate, v. a. sola, torka fcJr solen.
Al)ricity5 8. solsken, solvärme.
AprilJCOCk, -cot, S, aprikos.
April, S. April.
Apron, S. förkläde, förskinn, -ed, a.
försedd med förkläde. -man, 5.
handt verka re.
Apt, a. skicklig, tjenlig; hSgad, fallen
för. -itude, -ness, S. skicklighet,
benägenhet, fallenhet.
Aqna-fortis, S. skedvatten.
Aquatic^ a. som växer och lefver i
vatten.
AquelldUCt, S. vattenledning. -OllS,
a. vattenaktig, vattig.
Aqnlline, a. krokig, örnlik (om näsan).
Aqullon, S. nordanvind.
AqnOSe, a. vattenaktig, vattig.
Arable^ a. piöjbar.
Arac, s. rack, arack.
AraneoilS, a. lik spindel väf.
Araljtion, 8. plöjning. -tOry, a. hö-
rande till åkerbruk.
Arbalist, s, armbost.
Arbiyter, s. skiljesman, god man.
— trable, a. egenviUig; oinskränkt.
-trage,, S. en skiljemans dom. -tra-
riness, s. egenmäktighet. -trarioiis,
a. egenmäktig. — trary, a. oinskränkt ;
despotisk, godtycklig, -träte, v. n.
döran efter godtfinnande ; afgöra. —t ra-
tion , s. dom, utslag, -trator, s.
skiljesman.
Arboreous, a. trädaktig.
Areotlc
Ar b öret, s. buske.
Arbour, S. lusthus af växande löfträd,
löflivalf.
Arbujlscle, s. buske, -stine, a.
buskartad. — tc, s. smultronträd, ju»
dekersbär.
Are, 5. bSge; cirkelskärning, segment.
Arcade, S. arkad.
Arcanum, 5. okändt läkemedel.
Arch, s. hvalf, hvalfbåge. -, V. a.
hvälfva, bygga hvalf. — , a. (i sam-
raansättn.) stor, ertz, elak. — angol,
S. erkeängel, öfverängel. — bishOp, s.
erkebiskop. -bisllOprick, S. erke-
biskopsdorae, erkestift. -duclJCSS;; s.
erkehertiginna. -duke, S. erkehertig.
-dukedom, S, erkehertigdöme.
Arclied, a. hväifd.
Archer, s. bSgskytt. -y, s, bSgskjut-
Archetype, S. urbild. [ning.
ArchiepisCOpal, a. erkebiskoplig.
Architect, s. arkitekt, byggmästare.
— ive, a. som tillhör byggningskonstén.
— ure, 8. byggningskonst.
Archiljves, 8, jpl, arkiv, -vist, s.
arkivarie.
Archminister, s. premiermlnlster.
Archness, S. ondska, skalkaktighet.
Archpriest, s. prost.
Archwise, ad. i hvalf. form,
Arclltation, s. inskränkning; samman*
tryckning. — tic, a. nordlig.
Arcuayte, v. a. böja hvälfva. -, a,
hväifd. —tion, s. krökning, hvälfning,
ArCUbalister, S. armbostskytt.
Ardljency, 8. hetta, häftishet, ifver.
-ent, a. het, häftig, ifrig. -or, 5.
ifver, häftighet, passion, -uity, s.
höjd; svSrighet. — UOUS, a. sv3r;
mödosam; hög. -UOUSnCSS, Ä. svS-
righet; trägenhet.
Are, v. a. plöja.
Area, s. öppen plats; yta.
Aread, Arced, v. a. rSda, vama.
Areek, a. rökande, .ångande.
Arelltaction, s. torkning, -fy, v. a.
torka, -naceous, -nose, a. san-
dig. -nulous, a. full med smSsand.
Areollineter, s. luftmätare. -tie, a,
svettdiifvande,
Argent
Argent, a. silfvcrfärgad. -Etion, s,
försilfring. -inc, a, hTit, silfver-.
—ry, S. silfverkärl.
Argil, 8. krukmakarlera. -laceOUS,
-lOUS, a. leraktig.
Argue, V. a. & n. strida, disputera,
motsäga; bevisa; resonera. —T j S,
som disputerar etc.
Argument, s. argument, bevis; inne-
håll, -al, a. bevisande. -atlOn, S.
bevisning; resonering. — atlve, Ct.
öfvertygande, bevisande. — IzC, V. 71,
disputera.
Argute, a. spetsfundig, skarpsinnig.
— ness, S. skarpsinnighet, klyftighet.
Aria, s. aria, melodi.
Arid, a. torr, förtorkad, -ity, 5.. torr-
het, torka.
Arietate, v. n. stängas, stötas.
Aright, ad. rätt; i ordning; väl; rik-
tigt ; just.
Ariolation, *. förutsägelse, spådoms-
konst, fyppa sig.
Arise, v. n. stiga upp; uppkomma,
AristOCrallcy, S. aristokrati, -t, $.
aristokrat. — tic, — tical , a. aristo-
kratisk.
Arithmetic, S. räknekonst, -al, a.
aritmetisk. -ian , $. räknemästare.
Ark, s. ark.
Arm, 8. arm ; stor gren ; arm af en sjö
ell. flod; 'styrka, arms, pl. vapen.
— , V. a. väpna, utrusta. — , V. n.
rusta sig till krig. — ada, 8. flotta.
-ament, S. sjöiustning; krigsrust-
ning, -amentary, s. tyghus. -ature,
s. harnesk, rustning. — Chair, 8.
länstol.
Armen||tal, -tine, a. som tillhör en
boskapshjord.
Armgauut, a. klen, försvagad; slån-
Annhole, S. armhäla. [kig.
Armillferous, -gerous, a. bevarad.
-ng, 8. beväpnande, rustning. — pO-
tence, s. krigsmakt, -potent, a.
mäktig i krig, tapper. -Stice, S» va-
penhvila, stillestånd.
Armlet, s. armband.
Armilorer, -mourer, s. vapensmed.
-Orial, a. hörande till vapen. -, S»
Englisch-Swedish Dict^j
Arrogate
17
vapenbok. -Orlst, S. som förstSr
heraldiken. -Ory, 8. adlig sköld,
heraldik ; tyghus, rustkammare. — OUr,
8. rustning, harnesk. -OUrbeaier,
8. vapendragare.
Armpit, s. armhSla.
Army, s. krigshär, armé.
Aromalltic, a. aromatisk, -tics, ^.
pl. kryddor, -tize, V. a. krydda.
Around, pr, & ad. omkring, rundt
omkring.
Arouse, v. a, väcka, uppväcka, upp-
Arow, ad, i en rad. [muntra.
Aroynt, i. bort! undan!
Arquebu||se, s. bössa med hjulläs;
skrShössa. -sier, 8, bösseskytt.
Arrack, 8. arack.
Arraign, v. a. anklaga, sätta i ord-
ning. — nient, 8, stämning, ankla-
gelse.
Arraiment, S. klädning, klädsel.
Arrange, v. a. sätta i ordning, bringa
i skick, -ment, S. anordning, in-
rättning, ordning, förlikning.
Arrant, a. stor; ertz-, erke-. - knave,
illistig skälm.
Ärras, S. tapet, tapetsering.
Array, S. klädning; ordning. -, V. a.
kläda, utrusta; ställa i ordning.
Arrear, ad, efteråt. -, -age, s. åter-
stod af en skuld.
Arrect, a. rak, rät; uppmärksam.
ArreptitiOUS, a. undandragen, från-
ryckt.
Arrest, S, arrest; beslag. , — , V, a,
arrestera, fasthälla; hindra.
Arret, 8, dom, utslag.
Arride, v. n. skratta, småle St.
Arriero, s. eftertroppar. -ban, s.
adelsfanan, -fee, -fief, s. under-
län, -guard, 8. arriergarde.
Arrighted, a. förbättrad.
Arrision, 8, åtlöje, begabberi.
Arrijlval, 8, ankomst, -vance, s,
främmande, sällskap pä besök. — ve,
V, n. anlända, ankomma, hinna till.
Arrode, v. a. gnaga, fräta.
Arrollgance, -gancy, s. förmätenhet,
högmod, inbilskhet, -gant, a. in-'
bilsk, högmodig. -gate, V. a. till-
2
18 Arrogation
välla sig; högmodas. -gatlOllj S.
tillvällning.
ArrOSion, S. frätning, gnagning.
Arrow, s. pil. — y^ a. bestående af
pilar ; bvaas 3om en pil.
Arse, s. sätet, ändan.
Arsenal, s. tyghus, arsenal.
Arsenic, S^ arsenik.
Art, s. konst, kunskap; handtverk.^
Artemisia, s. grSbo.
Artery, s. pulsåder.
Artful, a. konstig; skicklig, listig.
-nes», S. skicklighet, list.
Arthrilltic, -tical, a. giktaktig, -tis,
5, gikt.
Artichoke, S. ärtskocka.
ArtillclO, 3. artikel, led, hufvndpunkt;
del (af en skrift etc); sak. -, V. a.
uppsätta ell. afsluta kontrakt; uppsätta
vissa artiklar. -CUlatO, V. a. tyd-
ligen uttala orden ; göra vilkor. -CU-
lately, ad, tydligen, -culation,
8, ledgäng; ordens sammansättning.
— flce, s. konst; bedrägeri, svek.
— flicer, 8. handtverkare , konstnär;
päfinnare. -ficipJ, a. konstig, konst-
lad, -flcialness, S. konstrlkhet,
konst, -ficious, a. konstig.
Artillery, S. artilleri.
Artljisan, 5. handtverkare, konstnär.
— istj S. konstnär. — leSS, a. okonst-
lad; beskedlig.
Artuate, v, a, slita led frSn led.
Arundineous, a. rörbeväxt.
As , ad. & c. sSsora , som ; likaså ; ef»
ter. - for, angående. — soon —,
so snart som. [vindt.
Ascaunce, Ascaunt, ad. tvärsföre,
Ascend, v. n. stiga upp', gå upp. -,
v. a. bestiga, —able, a. som kan
bestigas. — ant, S. höjd, öfverlägscn-
het. — , CJ. uppstigande; öfverlägsen.
— ency, s. öfverlägsenhet, inflytelse.
Ascension, s. uppstigande; himmels.
färd. -day, S. Christi himmelsfärdsdag.
Ascent, s. höjd; stigande i höjden.
Ascertain, v. a. förvissa, stadfästa,
bekräfta ; bestämma, -ment, S, viss
regel ; försäkran, bekräftelse.
Åseetic, a. uppbyggelig. -, 8, eremit.
. Assailant
Ascitic, a. vattensiktig.
Ascrillbable, a. tiiiakriflig. ' -bö, v.ai
tillskrifva. — ption, S. tillskrifvande.
-ptitious, a. tillskrifven.
ÅSll, 8. ask (träd).
Asbame, v. a. göra flat. ~d, a. flat»,
förvirrad.
Ashes, 3. pl. aska. (sten.
Ashlar, S, stor huggen sten, bruten
Ashore, ad. i land; pä stranden.
Ashljpan, s. askrum. -Wednesday,
8. askonsdag. — y, a. askig, askgrå.
Aside, ad. pä sida, afsides.
Aslnary, Asinine, a. äsneaktig.
Ask, v. o. begäfa, äska, fordra; frSga.
Askance, Askaunce, Askannt^ ad,
tväi;sfore, snedt, åt sidan; skeft./^
Asker, s. frägare; vattenödla.
Askew, ad. skeft; tvärsföre.
Asking, 8. frågan, begäran.
Aslant, ad. pä sned; pä en sida.
Asleep, ad. sofvande, i sömn ; doranaå;
(om foten).
Aslope, ad, tvärsföre, sluttande.'
Asp, 8. esping (orm); asp (poppel>.''
Asparagus, S. sparris.
Aspect, 8. aspekt, utseende, min; åsyn.
-, v. a. beskåda, betrakta. -lOM, 8.
beskädning; syn, anblick.
Aspen, 8. asp.
Asper, a. skroflig, ojemn. -ato, V. a,
göra skroflig, ojemn. -ity, 8. ojemn.
het, skarphet, grofhet; stränghet, -na-
tion, 8, förakt. -OUS, a, sträf,
ojemn; sträng. -SC, v. a. bestänka;
• skymfa, smäda. — sion, 8, bestänk.
ning; * smädelse, förtal.
Asphodel, S. asfodillrot.
Aspic, a. esping (orm).
Aspirllant, s. ansökare, kandidat. -atO^
V, a, uttala med starkt ljud. — , 8,
skarp accent, -ation, 3, skarpt ut»
tal ; • ifrig önskan ; trängtan. —6, V»
n, blåsa på; eftersträfva. -ement,
S. cftersträfvande, åtrå.
Asportation, 8. bortforning.
Asquint, ad. ät sidan, snedt.
Ass, 8. åsna; • dumhufyud.
Assail, v. a. anfalla, arjgripa. -antj
8. angripare.
Assassin
Astrictive
19
AsSftSSin^ 8. ISnmordare. — fttO» V. a.
IdnmSrda. -atioil^ s. 15nmord.
Assation, S, stekning.
Assault, s. anfall, storm, angrepp. -,
V, a. anfalla, angripa, bestorma.
Assay, s, försök, prof. -, V. a. rör-
söka, probera. — er, S. myntproberare.
Asseculjrance, s. försäkring, -re, v.
<Z, försäkra. — tlOll, S. förvärfvande.
:Assem|]blage, S. sammanfogning, sara.
ling; församling, -blo, V. a. for-
samla. — , V. n, komma tillsammans,
samlas, — bly, s. församling, samling,
assemble.
Assent, S. samtycke, bifall. -, v. n.
samtycka, bifalla, gilla, -atioil, 8.
samtycke; smicker; artighet, -ator,
Sé smickrare. — atory, a. smickrande.
-er, 8, som ger bifall, -men t, 8,
samtycke, bevillning, bifall.
Assert, v. a. pästä, förfäkta , försvara,
y bevisa. — ion, 8. pästSende, bekräf*
itelse. — ItC, a. bekräftande; befal-
lande, -or, 8, försvarare. -Ory, a.
bejakande.
Asserve, v. a. bisti, understöda.
Assess, v, a. taxera ; beskatta, -able,
a. skattskyldig. -ion, S, bistånd.
•ment, 5. taxering; beskattning, -or,
'^^ S. assessor, bisittare ; taxeringsman.
Assets, 8. pl. efterlemnad egendom,
hvarmed skuld skall betalas.
Assever, -ate, v. a. försäkra, betyga,
bekräfta. -atiOU, s. högtidlig be-
"kraft else.
Assiduljity, S. trägenhet, flit, oförtruten-
het. -OUS, a. trägen; flitig. -OUSly,
ad. träget, flitigt.
Assign, y. a. uppdraga, bestämma ; be-
fullmäktiga ; anvisa. — ation , S. in-
visning, anvisning, assignation. — Ce,
«. fullmäktig, -er, 5.anvisare. -luent,
8. uppdragande, anmodan.
Assiuiilaljte, v. a. göra lika, likna.
-teness, S. likhet, -tion, S. brin-
gande till likformighet.
AsSJinulJlate, v. a. förställa sig, iStsa.
-lation, s. förställning.
Assist, v. a. bistS, hjelpa. -, v. n.
biviala. ,, rftUCe, 8. hjelp, bistånd.
-an t, 5. bjelpare; medhjelpare. -, a.
hjelpande-
Assize, 8, session; jury; förordning;
taxering, taxa. — , v. a. fastställa,
anordna ; taxera. — r, 8. justerare.
AsSOCiayble, a. umgängsam. -te, s.
bolagsman, kamrat. — , a, förbunden.
— , v. a. taga sällskap; bifoga. -, V.
n. IngE bolag med; förena sig. — tioil,
8. förening, förbund, bolags ingSende ;
handelssällskap ; förbund.
AsSOnllance, 8. lika ijud; rim», -aiit»
• a. likljudande; rimmande.
Assort, v, a. sortera; utsöka, -llient,
S. sortering; sortement.
Assuage, v. a. mildra; lindra, till-
fredsställa, blidka ; stilla, -mcnt, s.
mildring, lindring.
Assuasive, a. lindrande, mildrande.
Assue||facti0n, s. tillväning; vana.
— tude, 8. vana, plägsed.
Assume, v. a. &n. antaga, Stagvsig;
tillegna sig, tillvälla sig.
AsSUmpt, 8. orättmätigt tillvällande:
—ion, 8, Stagande, antagande; Jung-
fru Marie himmelsfärd, -i ve, a. för-
utsatt.
As$U||ranCe, 8. trygghet, visshet;
oblyghet; säkerhet; assekurans. —re,
V. a. försäkra, förvissa, -redly, ad.
visserligen, ofelbart, -reduess, s.
visshet, säkerhet. — rer, s, försäkrare,
assuradör.
Aster, s. stjerriblomraa, aster.
Astcrisli, s. liten stjerna (i böcker).
Asterism, S. konstellation, stjcrnbild.
Astern, ad. T. akterifrSn, akterom.
Asthma, s. andtäppa.
Astipula||te, v, a. bevilja, samtycka.
—tion, S. öfverenskoramelse.
Astonish, v. a. förvSna, förfära, -men t,
S. förvSning, bestörtning.
Astound, v, a. döfva.
Astraddle, ad. grensle.
Astral, a. stjernlik, stjcrnig.
Astray, ad. vilse.
Astrict, v. a. sammandraga. -i0|1,
8. samraantryckning, sammandragning.
-ive , a. sammandragande, fötstop-
panäe.
20
Astride
Attrahent
AstridÖ, ad. grcnsle.
Astrillg^O, V. a. sammandraga, n5r-
stoppa. —TlCyj 8. earamandragslide
egenskap, forstoppning. — ntj a, kärf,
sammandragande. —Vj s. falkenerare.
Astro||loger, -loglan, s. astrolog,
Btjerntydare. —logical, a. astrolo-
gisk. -logy, S. astrologi, sfjerntyd-
ning. -nomer^ s. astronom, stjern-
kunnig. -llQIllIca]^ a. astronomisk.
-nomy, S, astronomi, sljernkunnig.
As tun, V. a. döfva. [het.
Astnte, a. listig, slug.
Asunder, ad. sönder, Stskils.
Asylum, s. fristad, tillflyktsort.
Asymmetry, s, brist pä symmetri.
At, prp. i, hos, vid, pS, för, till etc.
— home, hemma. - all, ens, alldeles.
Atchieve, s. Achieve.
Ate, imp. af to eat.
Atliei||sm, s. ateisteri, gudsfornekandc.
-St, S. ateist, -stical, a, ateistisk.
Athirst; a. törstig.
Athle||té, S, kätnpe, fäktare. -tic, a.
kämpalik, stark. [snedt, förryckt.
Athwart, ad, tvärs öfver, tvärsigenom ;
Atilt, ad. lutande, pS hållningen.
Atlas, S. atlas (samling af landkartor);
ett slags sidentyg.
AtmOSpholJre, s. atmosfer, dunstkrets.
-rical, a. atmosferisk.
Atom, 8, atom, solgrand.
Atonlje, v. a. försona, blidka, ersätta.
— ement, S, försoning, ersättning.
— iC, a. förslappad, kraftlös. — y, 8.
slapphet, slakhet.
Atop, ad. i toppen, ofvanpS.
Atraljbilarious, a. gallsjuk^^ melan-
kolisk, -hilariousness, «. meian-
koii, svSrmodighet. -mental, -men-
tOUS, a. svart som bläck.
Atroljcioiis, a. hisklig, skändiig. -city,
S. gruflighet, grymhet.
Atrophy, s. trånsjuka, tvinsot.
Attach, v. a. gripa, arrestera; seqve*
strera ; vinna nSgon pS sin sida.
-ment, s. tillgifvenhet, aktning;
häktning, arrest; qvarstad.
Attack, 8. anfall, storm. -, V. a, an-
gripa, anfalla.
Atfagen, s. orre, orrhöna,
Attaiu, v. a. träffa, hinna upp, crnl
—able, a. upphinnelig; som man kan
nä. —der, S. öfverbevisning; skara-
fläck; anklagelse, -ment, 8. erhSl-
lande; talang.
Attaint, 8. skamfläck. -, V. a. för.
vinna till ett brott; besmitta, fläcka.
—ment, 8. öfverbevisning; skymf.
-ure, S. skamfläck, skymf; smitta.
Attaminate, v. a. befläcka, förderfva.
Attemper, v. a. temperera, mildra;
passa tillsammans, —ate, V. a. bringa
i behörig proportion.
Attempt, 8. företag; anfall; försök.
-, V. a. företaga, försöka, -ablo, a.
blottställd för anfall. -Gf, 8. frestare,
angripare.
Attend, v. a. & n. gifva akt pS, upp.
märksamt Shöra.; tjena ; uppvakta;
bivista; vänta. -ance, 8. uppass.
ning, "betjening, uppvaktning. — ftnt,
S. tjenare, som uppvaktar etc. — , a,
underlydande, -er» 5. följeslagare,
kamrat.
Attent, a. uppmärksam, aktsam. -ato,
8. olagligt tilltag, -lon, S» uppmärk-
samhet, -ive, a. uppmärksam. -ivC-
ly, ad. uppmärksamt. -Iveness, 8.
uppmärksamhet .(pä något),
Attenua^yte, v. a. förtunna; förminska,
—tion, 8. förtunning.
Ätter, 8. etter.
Atterate, v. a. förbruka, fSrnSta.
Atterration, S. upplandning.
Attest, v. a, betyga, bevittna. -atlOn,
5. betyg; bevittnande, —er, s. vittne.
AttigUOUS, a. närgränsande, vidrörande.
Attinge, v. a. lätt vidröra.
Attire, 8. prydnad; kläder, — , V. Ö.
pryda, utstoffera, päkläda.
Attitude, 8, ställning, attitud.
Attollent, a. upplyftande.
Attorney, S, fullmäktig, prokurator,
advokat. — , V. n. vara prokurator ell,
fullmäktig.
Attract, v. a. draga till sig; locka,
öfvertala. — lon. 8. dragningskraft;
lockning. -ive, Attrahent, a. dra»
gande; lockande, retan'Ue.
Attrap
Attrap, V. a. påklädd, smycka.
A t tre C tat ion, S. handterande.
Attribolltöj 5. egenskap; symbol, kän-
netecken, attribut; godt rykte. — , v.
\ a. tillägga; tillskrifva, tillegna. -tiOn,
s. tillegnande ; anmodan.
Attriyte, a. åfnött, sliten, utsliten.
— tiOD j 8. gnuggning; nötning; ån-
ger af fruktan för straff.
Attune, v. a. stämma (ett instcum.).
A twain, lacZ. i tu, i sönder.
Atween, Adwixt, ad. é prp. emel-
Auburn, a. mörkbrun. [lan.
Auction, s. auktion. -, V. a. sälja
pä auktion. — GCr, S. auktionist.
AuCUpation, S. fägelOinge.
AudacijjOUS, a. djerf, oförvägen, till-
tagsen. -OUSness, S. oförskämdhet,
djerfhet. -ty, S. diistighet, tilltag.
senliet.
Audiilblo, a. hörbar, högljud. -ence,
*. gehör ; audiens; auditorium. — ent,
s. hörare, Shörare.
Audit, S. räkningars granskning, ~, V.
a. afsluta (en räkning); afliöra. — lOn,
S. förhör, åhörande. — Or, S. åhörare ;
revisor. — Ory , s. auditorium , sam-
ling af åhörare.
Auf, s. narr.
Anger, s. nafvare, borr.
Aug-lit, pron. något.
Au^^ment, 5. tillväxt, förökning. -, V.
a. föröka. — , v. n. ökas, tilltaga.
— ation, S. förökning, tillväxt, för-
storing, —alive, a. förökande.
Augnr, S. augur; spåman, teckentydare.
— y, 8. spådom efter fSglar^ flygt.
August, S, Augusti, skördem^nad. ~,
a. majestätlig, stor, kunglig.
Aulic, a. hofvet tillhörande.
Anln, 8. fransk aln.
Aum, Aunie, s. Sm.
Aunt, 8. faster, rposter.
Auriljcula, s. aurikelvlfva, björnöra.
-Cular, a. hörande till örat; * hem-
lig. -ferOUS, a. guldförande, -ga-
tion, s. körning.
Aurora, s. morgonrodnad, gryning. —
borealiSf norrsken.
Auspilice, s. spådom af fåglars flygt;
Avenger
21
beskydd, ynnest, inflytande. — ClOUS,
G. lycklig, gynnande. -clOUSneSS,
8. ynnest, lycka.
Auster, S. sunnanvind.
Auster||e, a. härd, sträng, sur, tvär.
-eness, -ity, s. hårdhet, stränghet ;
grymhet, strängt lefnadssätt.
Austr||al, -iue, a. sydlig, i söder.
Authentic, -al, a. trovärdig, vittnes-
gill, -aluess, 8. trovärdighet, -ate,
V. a. dokumentera, bevisa. — ation,
8. atadfästclse.
Author, $. upphofsman, författare, skrift-
ställare. -ItativC, O. som har au-
toritet, myndig. -itativCUCSS , 8.
trovärdighet; myndighet. —ity, 8.
autoritet, myndighet, laga makt; akt-
ning; privilegium. — Ization, s. be-
fullmäktigande; anseende. — Ize, v. a.
befullmäktiga ; bekräfta.
AutO||Crate, S. sjelflierrskare. -Crasy,
8. envåldsmakt. -graphical, tf.l
egenliändigt skrifven. -graph}' , s.\
egenliändig skrift, dokument, -lliatl»'
Cal, -niatOUS, a. sjelfrörlig, uuto.
matisk. -niaton, 8. maskin som
röres af sig sjelf ; automat. — noniy,
8. syelfvilja. -psy^ 8. ögonskenligt
bevis.
Autumn, 5. höst. -al, a. höstlig.
Auxililjar, -atory, a. & 8. hjelpande,
bistående; lijclpare. -aiics, S, pl.
hjelptroppar.
Avail, 8. vinst, fördel. -, V. a. lijel-
pa , gagna , befordra ; begagna sig af.
-able, a. nyttig, verksam, -able-
nCSS, 8. användbarhet, tjenlighet,
-nient, S. nyttighet.
Avalanclie, s. lavin, snöras.
Avale, v. a. släppa; sänka. — , V. 71.
sjunka, falla.
AvarilJce, 5. girighet, snålhet. -CiOUS,
a. girig, snål. -ciousness, 8. gi.
yighet.
Avast, ini. häll! stilla! stopp T
Avaunt, int. undan I bort I
Avel, v. a. bortrifva, rycka bort.
Avemary, s. Ave Maria.
Avenge, v. a. hämna, -ment, 5.
straff, hämnd, --r, S. hJimnare,
22
Avens
Backstairs
Avens, s. pi. Avent, s. benediktrot.
Avenue, s. tnigSng; aiié.
Aver, V. a. bejaka, bekräfta, försäkra.
Aver, S. dragkreatur.
Average, S, lika delning, jemnlikhet;
averi, sjöskada; ökedagsverke, dags-
verke, upon an -, efter medeltalet.
■ —price, S. medelpris, (jakande.
Averment, S. bevis; bekräftelse, be-
Averruncate, v. a. utrota.
Avers||ation, S. afsky, vedervDja. -C,
a. obenägen, motsträfvig, egen. — 6uess,
—ion, 8, motvilja, afsky.
Avert, V. a. afhanda, aflägsnä.
Avery, S, hafrebod.
Aviary, S. fågelbur. [a. snSl, nisk.
Avid||ity, S, snSlhet, glupskhet. -uloUS,
Avize, V. a. rada, tillstyrka.
Avocado, 8, lagerträd.
AvOCayte, v, a, afvända, bortkalla.
-tion, 8. bortkallelse, hinder.
Avoid, V. 71. <& a. undvika, undfly, nnd-
^ komma ; upphäfva , tillintetgöra ; bort-
föra, -able, a, undvikiig. -ance,
8. flykt, undvikande; vakans; Ster*
kallelse. — leSS, ö. oundviklig.
Avolation, 8i flygt, bortflygt.
Avouch, 8, förklaring; bekräftelse. -,
"^ V. a. bevisa, betyga ; erkänna, -ment,
8. bekräftelse.
Avow, v. a. tillstå, erkänna; pSstä,
betyga, —able, a. som kan erkäri*
nas. —al, 8. tillstäende, intygande,
förklaring, -edly, ad, offentligen.
-ee, 8. kyrkopatron, -ry, 8» för-
varsskrift.
Avulsion, 5. frSnryckning.
Await, v. n. vänta pä; afvakta, af-
bida. -, 8. bakhäll.
Awake, a. vaken, munter. —, -D, V. a.
väcka. — , v. n. vakna, fara upp.
Award, 8, dom, utslag, goda mans ut-
sago. — , V. a. döma, afgöra. -er, 8,
domare, skiljemän.
Aware, a. försigtig, varsam, — , V, n,
"^ vara varsam, akta sig.
Awarn, v. a, vama.
Away, ad. bort, undan.
Awe, 8. fruktan, vördnad. —, V. Ö.
injaga ftuktan.
Aweary*, a. trött.
Aweigli, ad. upp och ned.
Awfu), a. fruktansvärd; vördnadsvärd;
förskräcklig, -ness, S, förskräcklig-
het; högtidlighet.
Awhile, ad. en tid, nSgon tid.
Awkward, a. oskicklig, ovig; tölpak-
tig, ohöflig.
AWl, a. syl, pryl.
Awless, a. ohöflig, förmäten.
Awra, s. Sm, fat.
Awn, 8. agn pä ax.
A work, -ing, ad. i arbete, arbetande.
Awry, a. vriden, sned, förvänd. -, ad,
pä sned. to look — , skela.
Axiom, s. axiom, sats som ej behöfver
Axis, 8. axel. [bevis.
Axle, -tree, 8. axel, hjulaxel.
Ay, ad. ja, jo. -, int. aji
Aye, ad. för alltid, evigt, -green, s,
taklök.
Azure, a. himmelsblä, högblS.
B.
Baa, 8. bräkning. -, V. ©. bräka.
Babble, s. sladder. -, V. n. bjäbba,
sladdra, sqvallra. — r, 8. pratmakare.
Bab||e, s. spädt bam; docka, -cry,
8. barnslighet. — Ish, a. barnslig.
Baboon, 8, babian.
Baby, 8. litet barn; dopka. -hOOd,
Bac, ^. präm. [8. barndom.
Bacchanals, S.pl. fest till Bacchi ära.
Bachelor, 8. licentiat ; ungkarl, -sllip,
8. licentiatsgrad; ungkarlsstSnd.
Back, 8. rygg, bakdel, baksida. — , ad,
tillbaka. -, V. a. stiga till häst, rida ;
• understöda, bistä. -basket, 8. rygg-
korg, dragkorg. —bite, V. a. baktala,
förtala, -biter, 8. förtalare. -bonO,
8. ryggrad. -door, 8. bakport.
-friend, 8. falsk vän. -gammon,
8, triktrak, brädspel. -rOOm, 8. bak-
stuga, -side, 8, baksida, rygg, bak,
sätet, -slide, v. n. blifva affällig
(frSn religion); halka, -slider, 8,
afl'alliog. -stairs, S. pl. baktrappa»
Backward
-TVardj a. ogema, ovillig, trög, för-
sumlig. — , V. a. upphälla, hindra.
-Trard, -wards, ad, baklänges,
tillbaka. Baktill, bakpl -WOUlld,
V. a. förtala, baktala.
BaCOn^ S, speck, rökt fiäsk.
Bad, a. elak, ond ; dSlig, skadlig, osund ;
olycklig, -ly, ad, argt. -ness, s.
ondska, elakhet.
Badge, s, tecken, kännemärke. — , v.
a. beteckna, utmärka.
Badger, S. gräfsvin; kornjude, hökare.
— , v. a. förvirra; plSga, martera.
Badian, S. stjernanis.
Bafile, S. nederlag, motgSng. -, v. a.
draga vid näsan, förvirra; bedraga.
Bag, S, pSse, säck, pung. — , V. a.
stoppa i en säck. — , V. n, svälla,
blifva uppblåst.
Bagatelle, S, lappri, lapprissak.
Baggage, s. saker, tross, snärta ; lider-
lig qvinna.
Bagging, s. packduk, packväf.
Bagnio, s. badhus.
Bagpipe, S. säckpipa.
Bali, 8, borgesman, borgen. — , V. a. be-
fria genom borgen, ansvara för. —able,
a. som genom borgen kan sättas i fri-
het, —age, 8. rätt, amtmanskap; af.
gift for köpmansvaror, -iff, 5. amt-
man, byfogde. — Iwlc, S, fögderi,
amtmans jurisdiktion.
Balt, s. bete, agn, lockraat; frestelse.
— , V. a. beta , sätta agn pä en krok,
locka ; reta ; taga förfriskning pä re-
Baize, S. boj, flanell (ylletyg). (san.
Bake, v. a. baka. -house, S. bageri.
-r, S. bagare, -rlegged, a. kobent.
Balance, s, vSg, vSgskSl, jemnvigt. -,
V. a. & n. väga, hSlla i jemnvigt,
uppväga; vara villrådig; saidera, af.
sluta (en räkning).
Balcony, s. altan, balkon.
Dald, a. kal, skallig, bar.
Baldachin, s. baldakin, himmel.
Balderdash, s. galimatias, mischraash.
— , V. <2. mänga.
Baldness, s, skallighet; iSg skrifart.
Baldric, S. gehäng, bälte; djurkretsen-
Bale^ S, bal, packo; bedröfvelse, sorg.
Bankrupt
23
-, v. a. inbalera, packa in. -flllj
a. bedröfvad, bekymrad, sorglig.
Balk, s, bjälke; vanheder; misslyckadt
företag; skada; oplöjd jord mellan
Skrar. — , V. C förbigS, göra narr af,
besvika. — , V. n. strida emot.
Ball , 8, boll ; bal , dansgille ; (o{ the
eyéj ögonsten, -ad, s. ballad; gat-
visa. -ast, S. ballast. -, V. a. in-
taga ballast. -OOn, 8, ballong. -Ot,
8. valkula, lottkula. -, V. a. ballo-
tera, lotta med kulor.
Balni, 8, balsam ; krusroynta. — , V. a,
balsamera; lindra, trösta. — y, a. bal-
samisk; lindrande, helande.
Balnea||ry, s. badstuga, -tfon, s.\
badning. — tory, a. som tillhör bad-
ning. [balsamisk.
Balsam, 8, balsam (salva), -ic^ a.
Balastrade, s. baiiustrad.
Bani, 8. narri, hokuspokus.
Bamboo, S. bamburör.
Bamboozle, v. a. bedraga, narra.
Ban, 8. allmän kungörelse; bann, bann-
lysning, förbannelse. — , V. fl. för-
banna.
Band, S, band, bindel; halskrage; trupp,
sällskap. — , v. a. binda, omlinda,
hopsamla, —age, 8. bindel, förband.
-box, 8. liten tunn aska ell. låda.
— elet, 5. list pS en pelare.
Bandit, 5. bandit, stratröfvare.
Bandog, 5. bandhund.
Bandoleers, s. pl. bantier.
Bandrol, s. flagga, vimpel.
Bandy, 8, säiträ. -, v, a. slä hit
och dit ; drifva ; utbyta. — , V, n.
sälla sig tillhopa; disputera.
Bane, S. död, undergång; förgift. -,
V, a. forgifva. -ful, a. giftig, för-
derflig. -fulness, 8. giftighet, för-
derflighet.
Bang, 8. slag, släng. -, V. a. bänka,
Banian, 8. morgondrägt. (slå.
Banish, v. a. landsförvisa, fördrifva.
-ment, 8. landsförvisning.
Eaiik, 8. strand; vall, fördämning; rod'i
darbänk; vexelbank ; sandbank, -bill,
S. bankosedel. —er, s. vexelhanJ-
lare, bankör. -rupt, a, bankrutt.
24 Bankruptcy
— _ _ v
-> s. bankruttör. -, V. a. göra bänk-
rutt, -ruptcy, S. bankrutt.
Banner, S. baner, standar. -et, S.
riddare som för en fana ; liten fana.
Bannition, S. förvisning, relegation.
Bannock, S. hafrekaka.
Banns, s. pl. lysning för brudfolk.
Banquet, s. stort gästabud, kalas. — ,
v. n. kalasa, lefva yppigt, —ter, S.
rucklare, vällusting.
Banter, S. skämt, stickord, narri. — ,
V. a. göra narr af, förlöjliga, gäckas.
—er, s. gyckel makare.
Bantling*, S, barn, dibarn.
Baptyisni, S. dop, döpelse. -ist, s.
döpare ; anabaptist. — istery, S. dop-
funt, -ize, v. a. döpa. -izer, m.
döpare.
Bar, S. stäng ; bom öfver en väg ; rigel ;
skänk , disk ; spak , handspik ; stället
der advokaterna sitta ; skranket vid
domstolen ; taktstreck (i musik) ; * hin-
der, motstånd. — , v. a. tillbomma;
tillstänga, utesluta , * hindra.
Barb, e. skägg; barb (fisk); hulling;
häst frän Barbariet. — , V. a. raka;
anlägga en häst rustningen ; förse en pil
med hullingar. —arian , s. barbar»
— , a. vild , grym, babarisk. — aric,
a. främmande, utländsk, -arism, s,
fel emot språkets renhet, barbarism;
grymhet. — arity, 8. barbari, omensk-
lighet, grymhet. -arOUS , a. barba-
risk, omensklig, vild. -nrously, ad.
rätt, grymt. -CCUe, S. svin helstekt
pä indianskt sätt. — , V. a. steka ett
svin helt pä en gäng. —ed, a. skäg-
gig; väpnad; försedd med hullingar.
—el, 5. barbfisk. — ©F, s. barberare,
, rakare. — , V. a. raka, frisera.
Barberry, s. berberisbär.
Barbican, Barbacan, s, vakttorn.
Bard, s. bard, heroisk skald.
Bare , a. bar, naken , blott ; slät, kal ;
fattig ; okonstlad, -faced, a. * oblyg,
oförskämt, skamlös, -facedness, S.
oförskämdhet, skamlöshet. -foot,
-footed, a. barfota, -ly, ad. bara,
endast, blott, -ncss, 8. nakenhet,
fattigdom, magerhet.
BasBfulnesö
Barfui, a, besvärlig.
Bargain, s. köp, handel, köpkontrakt,
ackord. — , V. il. köpslaga, pruta,
sluta köp. -Ce, s. köpare. -*er, s,
säljare.
Barge, S. lustskepp, stor bät; slup^
prSm. —man, S. bStsman, roddar*.
Bark, S. bark; litet fartyg, slup. -,
V. a. barka. — , v. 71. skälla, bjebba,
skrika. — y, a. försedd med bark.
Barkeeper, s. krogvärd.
Barley, s. kom, bjugg.
Barm, S. jäst; berma.
Barn, s. lada; bara.
Barometer, S. barometer.
Baron, S. baron, friherre, -age, s\
baronskap, friherrevärdighet, baroni,
—ess, S. baronessa. —et, S. baronet
— y, s. baroni.
Barracan, s. berkan (ett groft tyg).'
Barrack, s. barack, kasern..
Barras, s. packduk.
Barralltor, s. grkimakare. -try, ä;
bedrägeri, underslef.
Barrel, s. fat, tunna; pipan i ett skjut»
gevär ; fjäderhuset i ett ur. — , V. <l,
fylla i tunnor, packa i tunnor.
Barren, a. ofruktbar, torr, mager.
-ueSS, 5. ofruktbarhet, oförmögenhet;
torrhet. -Spirited, a. andefattig.
Barricade, S. barrikad, förskansning,
bom ; • hinder. — , V. a. förskansa,
tillstänga; 'hindra, [fästning; gräns.
Barrier, S. skrank, slagbom; gräns.
Barrister, a. advokat, prokurator.
Barrow, S. bär, skottkärra; ättehög.
Barse, s. aborre (fisk.)
Barter, t;, a. byta, tuska. -ing, il,
byteshandel, byte.
Barton, «. ladugård.
Base, S. bas, grund; bas (i musiken).^
— , O. låg, gemen, nedrig; falsk, oädel J^
låg, allvarsam (om toner). — , V, Ct,\
förminska; * nedsätta. -lesS, aS
grundlös, -ment, S. basis, fundaJ
ment. -ness, s. nedrighet; feghet.]
-viol, 8. basfiol.
Bash, v. n. blygas. -ful, a. blyg,'
blygsam, sedig. -fulnCSS, $. biygJ
samhet, ärbarhet, blygd.
Basil
Basil, «. basilika (ört). -, V, a. hvässa.
-isk, s. basilisk.
Basin, s. fat, bäcken; damm; skepps-
BasiSj 8. bas, grund. [docka.
Bask, v. a, sola. -, v. n. sola sig.
Basket, s. korg. -maker, s, korg-
raakare.
Bass, s. bastxnatta; bas (i musiken);
sjöaborre (fisk). — , a. allvarsam, iSg
(ton), -ock, m. bastmatta. -OOn,
S, bassong, fagott. —relief, S. bas-
relief, half upphöjd figur (bildhugg.).
—string, 8. bassträng.
Bast, 8. bast.
Bastard, s. oäkta barn, bastard. -,
a. oäkta, -ize, V. a. förklara för
oäkta, förfalska. — y, *. oäkta börd.
Baste, v, a. bastå; basa, prygla, slä;
drypa smör p3 en stek. — n, a. af
Bast er, s. össlef. (bast.
Bastinade, s. prygel; bastonad (slag
under fotsSlorna). — , v. a. prygla,
gifva käppslängar.
Basting-ladle, s. össlef.
Bastion, s. bollverk, bastion.
Baston, S. kapp, pSk; bödel.
Bat, 8. sälträ; päk ; flädermus» läder*
lapp. -; v. a. slS boll.
Batable, a. stridig.
Batch, 8. en ugn full.
Bate, 8. strid, tvist, träta. -, V. ö.
förminska, pruta, afbryta, afskära. — ,
V. n. minskas, aftaga. -ful, ö.
gräl ig.
Bat-fowling", 8. fSgelfängst om natten.
Bath, 8. bad ; badning. -O, V. a. bada.
-, V. n. taga bad. -ing, 8, badning.
Bating, pr, utom.
Batiste, s. battist.
Bat let, s. klappträ. Iklubba.
BatOOn, s, kommandostaf, kort pSk ell.
Battallilous, a. krigisk, -lia, S. slag,
fältslag; slagordning, -lion , 8. ba-
taljon. Iblifva fet.
Batten, v. a. göda, befrukta. -, v. n.
Batter, 8, tunn deg, smet; korfmat.
— , V. a. bädda , slä ; jenma ; krossa.
-, V. n. hänga fram, luta. -ing-ram,
8. murbräcka, -y, s. elagsraAl ; bat-
Batting, s. beslag. Ueri.
Bearberry 25
Battle, S. slag, fältslag, batalj, träff-
ning. — , V. n. leverera ett fältslag.
-array, s. slagordning, —door, s,
raket (att slå Qäderboll med) ; skofvel ;
skotttafla; pallet, färgbräde.
Battlement, s. taggar, tinnar ofvanpl
fästningsmurar ; styckeglugg.
BattolOgy, s. onyttigt upprepande af
ett och detsamma.
Banbe©, s. ett skottskt mynt.
Bayin, 8. vedknippa, risknippa.
Baivbllle, s, lappri, leksak, -liogj^ a.
i^Zt föraktlig, lumpen.
BawCOCk, 8. sprätt.
Bawd, 8, kopplare. -, V. ö. koppla,
-ily, ad. otuktigt. -iness, s. otukt.
-rik, 8. kiocksilja; gördel, -ry, 8,
otuktigt prat; koppleri. — y, a. otuk-
tig, liderlig, oanstäuidg, smutsig.
Bawl, v. a. utropa. -, v. n. skrika,
larma, stoja. -er, 8. storskrikare,
gaphals.
Bawsin, S. gräfsvin.
Bay, 8. hafsvik, bugt, redd; Lagerträd.
— , CL. rödbrun, kastaniebrun. — , V. Cl.
jaga, drifva. -, v. n. bräka, skälla.
-salt, S. hafssalt. -tree, s. lagei-
träd. -window, 8. hvälfdt fönster
som lutar utSt.
Bayard, 8. brun häst.
Bayonnet, 8. bajonett.
Be, v. n. vara, blifva.
Beach, s. strand, hafskust. -ed, -y,
a. försedd med kust ell. strand.
Beacon, s. värdtorn, fyrbäk. -agO, 8,
bäkpenningar.
Bead, 8. kula l radband, radbaud,
—proof, 8. perleprof hos en distilla-
tor. Itjenare.
Beadle, S. pedell, kyrkvaktare, stads-
Beagle, 8. stöfvare.
Beak, 8. näbb, spets, -©d, a. försedd
med näbb ell. spets, —er, 8. bägare.
Beal, 8. blemma. — , v. n. varas, bulna.
Beam, 8. bjälke, balk; vSgbalk ; soU
stråle ; vagnstistel ; eldstod. -, V. n,
sträla, sprida strålar, -tree, S. l-.ag-
tom. — y, a. strilande: behomad.
Bean, s. böna.
Bear, s. björn, -berry, s. mjöion,'
26
Beardog
mjölbär. —dog, 5. bjSrnbitare, björn-
hund, -herd, -ward, s, björn.
väktare.
Bear^ v, a. & H. bära, draga, fSrdraga,
tala, uthärda; uppfSra eig; framföda;
framskjuta ; lyckas ; segla, to — away,
hålla af; vinna, to — doum, ned»
trycka, fälla, forderfva, hSlla ned pS
nSgon (om skepp), to — in, segla in.
to - off, gä bort. fo - on, to -
Wjpow, lita, förlita, to — OWf, försvara ;
stä framöfver. to — up , underhälla,
understödja, to with, tala.
Beard, S. skägg; agn; hulling. -, V, W.
rycka i skg^gget ; trotsa, sätta sig emot.
-ed, a. skäggig, taggig, -less, a.
skägglöd.
Bearer, s, bärare; innehafvare; bud;
likbärare ; T» sköldhällare.
Bearing, 9, bärnlng; min, utseende;
Beasom, s. qvast. [en orts läge.
Beast, 5. djur, best; * dum, oförnuftig
menniska. —, V, W. bli bet. -like,
a. föaktig, djurisk, -liness, 9, best-
aktigt uppförande, fäaktighet. »^ly,
ad, bestaktig, djurisk.
Beat, 8. slag, trumslag, pulsslag; stöt.
— , V. a. & n. slä, bulta, klappa pä,
stöta; öfvervinna. to — about, söka
flitigt, to — wp, värfva; göra larm.
—er, Ä. skagskämpe; slaga.
Beatiljftc, -flcal, a. saliggörande; sa-
lig. -flcation, S. saliggörelse. -fy,
V. a. saliggöra, —tude, «. lycksalig-
het, sällhet.
Beau, 8, sprätt. — ish, a. grann, sprätt-
aktig. -teOUS, a. vacker, skön.-t e OUS-
ness, 8. skönhet. — tiful, a, skön.
— tifulnesS, 8, skönhet, prydlighet.
— tify, v, a, försköna, pryda, göia
grann, —ty, 8, skönhet.
Beaver, «. b&fver; kastorhatt.
Becalm, v. a. stilla, lufjna.
Became, imp. af become.
Because, c, alldenstund, emedan.
Bechance, v. n, tilldraga sig, ske,
hända, vederfara.
Becharm, v. a. intaga, förtjusa.
Beck, 8. tecken med hufvudet, vink;
liten bäok.
Beet
Beck, Beckon, v, n, nicka &t, gifva
tecken, vinka. [anstS.
Become, v, n, biifva. -, v. a. passa,
Becoming, a. blifvande; anständig,
passande. — ness^ 8. anständighet*
skicklighet.
Bed, 8, säng; flodbädd; farvatten; bSdd,
lag, lager; trädgSrdssäng. — , V, n,
gä till eängs, ligga; bo tillsammans.
-, V. a, lägga att hviia. -Chamber,
8, sängkammare, sofrum. — fellOW,
-mate, «. sängkamrat, -presser,
8, lathund. -rid, -ridden, a. af
sjukdom sängliggande. — Stead, S,
sängställe. — SWOrTOr, 8. äktenskaps*
brytare.
Bedabble, v. a. blöta, bestänka.
Bedaff, v, a. därå, bedära, narra.
Bedaggle, v, a. besudla, or^na.
Bedare, v, a. trotsa.
Bedark, v, a, fördunkla, fördystra;
Bedash, v. a. bestänka, väta.
Bedawl>9 v. a. besmutsa, smöija ner*
Bedazzle, v. a. blända- förblinda.
Bedder, 8, understen i en olivqvam.
Bedding, s, bäddning; strö.
Bedeck, v, a. pryda, smycka; betäcka,
Bedehouse, «. fattighus.
Bedevil, t;, a. fördjefla, göra till djefvul.
Bedew, v, a. befukta, daggstänka.
Bedlght, v. a. smycka, pryda.
Bedim, v. a. förmörka, fördunkla.
Bedizen, v. a. smycka, pryda.
Bedlam, 8, därhus. -ite, 8. galning,
därhushjon. [man gär).
Bedraggle, v. o. smutsa (klÄdema när
Bedrench, v. a. dränka; vattna.
Bedrop, v. a. drypa ner, bestänka.
Bednng, v. a, öfvertäcka med gödsel,
Bc^USt, v. a. damma fulL [göda.
Bedwarf, v. a. göra nten; stympa.
Bedye, v, a, befläcka, orena.
Bee, 5. bi. -hive, S, bikupa, bistock.
Beech, 8. bok, bokträd, -en, a.
af bok.
Beef, 8. oxe; ko; oxkött, -eater, s»
en &f engelska konimgea lifgardo,
-steak, 8. biffstek.
Beer, S. dricka.
Bcct, s, beta.
Beetle
Belock
27
Beetle^ s, knoster, slägga, raram ; ekoxe,
- majbagge. ~, V. n. luta öfver, stä
fram. -headed, a. dum, fdaktig.
Befall, v. n. hända, ske, vederfara.
Besit, V, n, anstä, passa.
Befoam, t;, a. betäcka med skum.
Befool, V. a. därå, bedi-aga, narra.
Before, prp. & ad, innan, förrän,
förut; framfor, inför, —hand, ad,
förut, i förhand.
Befoul, V. a. orena, smutsa.
Befriend, v. a. bemöU vänligt, gynna.
Befringe, v, a. befransa, pryda med
fransar.
Beg, v. a. begära, bedja; tigga.
Beget, v. a, afla, föda; frambringa.
—ter, 8. fader, aflare.
Beggar, s. tiggare, almosehjon. — , V.
*a. utarma, göra till tiggare, -liness,
$, fattigdom, armod. — ly, a. fattig,
usel, ringa. — , ad. nedrigt, uselt. — y,
8. tiggeri, fattigdom.
Begin, v. a. & w. (part, legun) böija,
begynna, -ner, 8, begyunare. — niug,
3, begynnelse, början.
Begird, v. a, omgjorda; instänga.
Begnaw, v, a. gnaga, fräta.
BegOd, v. a, förguda.
Begone, int, bortl undan I gäl
Begot, -ten, a. född, aflad.
Begrease, v. a, besmorja med fett.
Begrime, v, a, nersota, nersmutsa.
Begrudge, v- a, missimna.
Beguiijle, v, a, bedraga, gäcka, narra.
-ler, 8. skälm, bedragare, -ling,
8. bedrägeri.
Begun, part. af hegin*
Behalf, d. behof; bästa, nytta; fSrsvar.
in my — , i anseende till mig.
-JBehaJlTO, v. n, uppföra sig, bära sig
Ät, förhSlla sig. -YiOUr, 8, upp-
förande; ISfnadssätt; /5rhällande; an-
ständighet.
Behead, t;, a, halshugga.
Beheld, p, & imp. af behold*
Behest, 8. befallning, bud.
Behight, v. a. anförtro, öfveriemna.
Behind, ad. & pr, bak, baktill, bak-
före, bakSt; öfrigt. - liand, efter.
Behold, v, a. beskäda, betrakta, se.
— , int, sel se der! -en, -ing, a,'
förbunden, förpliktad, -enness, s,
skyldighet, förbindUghet. -er, 8, be-
skädare, äskSdare.
Behoney, v, a, smörja med honing.
Behoof, «. behof, nödtorft; fördel, nytta.
Behoove, v, n, passa sig. -, 8. för-
del; beqvämlighet. -ful, a, nyttig,
nödvändig,
Behovely, ad, fördelaktigt, nyttigt
Behowl, v, a.' tjuta St.
Being, a, varande. — , 8, varelse, vä-
sende; närvaro. — , c. emedan, som.
Belabour, v. a. siä, prygla.
Belace, v, o. bebräma; T, belägga.
Belage, v. a. doppa, blöta.
Belam, v. a. mörbuita.
Belamie, 8. vän, förtrogen.
Belated, a. öfverfallen af natten. -aesS,
8. långsarahet, senfärdighet.
Belay, v. a, stäUa forsat för en,* lura
pä en; T. belägga, göra fast.
Belch, 8, rapning. — , V, n. rapa.
Beldam, s, käring, hexa.
Beleaguer, v. a, belägra, blockera.
Beleave, v, a, lemna, öfverlemna.
Belfounder, 8, klockgjutare.
Belfry, «. klockstapel, klocktorn.
Belie, v, a, beljuga, haktala, smäda;;
efterhärma, efterapa.
Belief, s. tro, mening, 5fvertygelse.
Belie||vable, a, trovärd, trolig, -ve,
v, a. tro, sätta tro till.
Belike, ad, sannolikt, förmodligen.
Bell, 8, klocka, bjällra. — , V, n. växa
i form af klockor; skrika som hjortar.
-clapper, «. kiockkiäpp. -man, s,
klockare, ringare; en som utropar, ut-
ropare. [kri|[ande.
Belligellrent, -rOUS, a, krigförande.
Bellow, v, n, rSma, vrSla, tjuta, ryta.
Bellows, 8. pl, bälg, blåsbälg, pust.
Belluine, a, djurisk, vild, grof.
Belly, 8. buk, underlif ; mage. -, V, n,
svälla; blifva fet. -ache, 8, buk-
värk, kolik, —friend, *. matvän,
snyltgäst — gOd, 8, storätare, frSs.
sare. -foll, 8, Skervält. -timber,
8. lifsmedel.
Belock, v, a, befästa, tiUsluta.
28
Belong
Belong. V. n. tillhora; beträffa.
Beloved^ a. äiskdd.
Below, ad. nere, p& jorden. -, pr,
under, nedaniore.
Bel swagger, «. kopplare; storskrytare.
Belt, s. bälte, lädergördel, väijgehäng.
-maker, S. gördelmakare.
Belvidere, «. vacker utsigt.
Belwetlier, S. skällgumse; ledare, an-
förare.
Bemad, v, a. gSra förryckt. (i^lita.
Bemangle, v, a. sönderrifva, eöndci-
Bemask, v. a. förbölja, betacka.
Bemat, v. a. hoptorva.
Bemaze, v. a. sätta i förlägenhet.
Bemingle, v. a. blanda, förmänga.^
Bemlre, v. a. nersöla i Bmuts.
Bemoan, v. a. begråta, beklaga.
Bemock, v. a. bespotta.
Bemoil, v. a. nedsmutsa.
BemOUrn, v. a. begräta, beklaga.
Bemnsed, a. fördjupad i tankar.
Bemute, v, n. släppa Qäder, rugga.
Bench, s. bänk; domaresäte, domstol.
— , V. a. förse med bänkar, —er, s,
assesaor» bisittare.
Bend, s. krökning, böjning, bugt. — ,
V. a. böja, kröka; spänna, göra fast.
— , v. 71. vara krokig; hänga örver,
luta framåt ; vara nndergifven. to — the
trow, rynka ögonbrynen, -able, a.
böjlig, -let, 5. liten binda ell. bälte.
Beneath, pt, under. -, ad, nedantill,
nedifrån.
Bene||dict, a, kelsosam, välgörande.
— dictine, ». Bcnediktiner (mimk).
-diction, s. välsignelse, -fftction,
8. välgerning. — factor, 8, välgörare.
— flce, 8. andelig syssla, prestsyssla,
pastorat : benefice. — ficed , a, som
besitter en prestsyssla, — ficence, 8.
gifmUdhet, välgörenhet. -fiCCnt, a.
välgörande, gifmild. -flcial, a. för-
niSnlig, nyttig, fördelaktig ; välgörande.
— flciary, «. innehafvare af en andelig
beställning. —, ö. undergifven. —fit,
*. välgerning, ynnest, tjenst; nytta,
fördel. — , V. a, profitera, göra godt.
— , v, n. hafvB nytta af, begagna sig
af, -YOlence, «. välvilja, benägen.
Besides
het, godhet; gäfva. -YOlent, -VD»
lons, a. god, välgörande, välvillig.
Benet, v, a. insnäija; omgifva.
Benight, v. a. insvepa i mörker; öf.
verfalla om natten.
Benign, a. benägen, god, välvillig,
gynnande; helsosama — ity, 8. god-
het, välvilja, ynnest, -ly, ad. väl-
villigt, vänligt, godt.
Benison, 8, välsignelse.
Bennet, s. ncglikerot.
Bei&t, 8« böjning; böjelse, benägenhet,
sinnesanlag; sandrör, hven. — , a. (toj
fallen för.
Bennmjlb, v. a. göra atel. atyf ; stelna
af köld; beröfva känslan. -mcd-
nesSj 8. Btelning.
Benzoin, «. benzoe.
Bepaint, v. a. bemäla.
Bepinch, v. a. knipa, nypa.
Bepowder, v. a. pudra ned.
Bepraise, v. o. lofva, rosa, prisa.
Bequeath, v. a. testamentera, gifva t
testamente, -meut, Beqnost, «.
testamente.
Berate, v. a. utskälla, smäda.
Berattle, v. n. väsnas, larma. -, t;, a,
nthvissla. [röfvande.
Bereave, v, a. beröfva. -men t, 8, be-
Bereft, a. beröfvad.
Bergamot, 8. bergamott (päron).
Berhyme, v. a. besjunga.
B er nar dine, 8, Bernhardiner (munk).
Berob, v, a, beröfva, plundra.
Berry, «. bär. -, v. «. bära bär; slS^
tröska säd.
Beryl, S, beryl (ädelsten).
Bescorn, v, a. bespotta.
Bes crawl, v. a. kludda ned,
Bescreen, v, a. begkärma, dölja.
Beseech, v* a. bec^a, bönfalla. bd.
svärja.
Beseem, v. o, passa, anstå, -ing, s.
anständighet, maner. iöfverfalla.
Beset, v. a, besätta, belägra, omgifva;
Beshine, v, a, beskina.
Beshrew, v. a. förbanna.
Beside, Besides, pr» dessutom ; tvärt-
om ; emot. — , ad, utom, undantagao*
dea; invid.
Besiege
Besiege, v. a. belägra, -r, S. bela-
Beslubber, v. a. besudla, (grände.
Besmear, v. a. sraSrja ner.
Besmoke, v. a. nerröka.
Besmnt, v. a, nersota.
Besom, S. qvast.
Besort, S, sällskap, medfölje. -, V. a.
passa, jeraka. — , V. n. passa, anstS.
Besot, V. a. göra galen, bedSra.
Bespangle, v. a. pryda med guld- och
silfverlan ; göra glimrande.
Bespatter, v. a. bestänka med orenlig-
het ; • förtala.
Bespeak, v. a. beställa, läta göra;
förtunna, framställa. — ©r, S. beställare.
BespCCkle, v. a. fläcka, göra brokig.
Bespew, v. a. bespy.
Besplce, v. a, krydda.
Bespit, v. a. bespy, spotta full.
BespOt, v, a. nerfläcka, orena.
Bespread, v. a. betäcka, beströ.
Besprinkle, v. a. bestänka, befukta.
Bespue, v. a. spotta pS, spotta ned.
Besputter, v. a. spotta full.
Bess, S. jernstör, kofot.
Best, a. bäst. -, ad. pE bästa vis',
Bestain, v. a. befläcka. [skickligast.
Bestead, v. a, gagna; underhälla;
bistS.
Bestial, a. djurisk ; köttslig, -ity, $.
djuriskhet. -izC, V. a, göra tili djur.
Bestink, v. a, uppfylla med stank.
Bestir, v, a. bestyra ; pSyrka, bemöda
sig om ; uppväcka, uppmuntra.
Bestow, v. a. bestä; gifva, skänka;
pSkosta, använda. — nient, S. till-
delning.
Bestract, Bestrauglit, a. förryck^^..
Bestrew, v, a. beströ.
Bestride, v. a. skrida pS, bestiga.
Bestud, v. a. pryda med smSspik ell.
tenlikor.
Beswift, v. a. pSskynda.
Bet, s. vad. -, V. a. slä vad.
Betake, v. n. ('one's selfj begifva sig,
taga sin tillflykt till.
Beteem, v. a, frambringa.
Bethink, (iraperf. bethought) v. a.
betänka, ofverväga ; besinna.
Betbral^ v. a. underkufva, öfvervinna.
Bibliophilist 29
Betide, v. n. hända, tilldraga sig.
Betimes, ad. i god tid, bittida.
Betoken, v. a. beteckna; förespå,
förutsäga.
Betook, imp. af betake.
BetOSS, v. a. skaka, ruska.
Betrap, v. a. inveckla, förvirra.
Betray, v. a. bedraga; förråda, förföra.
-er, S. förrädare.
Betrim, v. a. pryda, sira.
Betroth, v. a. föriofva. -ment, s,
förlofning.
BetrUSt, v. a. anförtro.
Better, a. bättre. -, s. fördel ; öfver-
hand. — , V. a. förbättra.
Bettor, S. vädjare.
Betty, S. jernstör för stenbrytare.
Between, iietwixt, pr. emellan.
Bevel, Bevil, S. vattenpass; vinkel.
— > a. krum , krokig. — , V. a. kant-
hugga ; arbeta efter vinkelmätt.
Bever, S. aftonvard.
Beverage, s. dryck; drickspenningar.
Bevy, 8. flock, skock, svärm, hop;
sällskap.
Bewail, v. a. beklaga, begrSta, sörja.
Beware, v. n. akta sig, taga sig till
Beweep, v. a. begråta. [vara.
Bewet, v. a. väta, befukta.
Bewhiskered, a. som har mustacher.
Bewilder, v. a. förvilda; förvirra.
Bewitch, v. a. förtrolla, förtjusa, -cry,
-ment^ S. trollkraft, hexeri, förtroll-
ning- [dare.
Bewray, v. a. förrSda. -er, s. förra.
Beyond, pr. öfver, på andra sidan,
bortom.
Bezzle, v. n. öfverlasta sig hied dryck.
— , V. a. förslösa, frSssa bort.
Bezoar, S. bezoarsten.
Bias, S. sluttning, lutning, krökning;
benägenhet, böjelse. — , a, sned. — ,
V. a. böja, luta. -ness, S. partiskhet.
Bib, S. dregelduk, dihorn. -, V. 11.
smutta, pimpla.
Biba||ci0US,a. begifven pS supa. -City,
s. böjelse för fylleri.
Bibbler, S. drinkare, suput.
Biblye, S. Bibeln, -ical, a. biblisk.
-iOphJllst, 8, bokvän, bokälskaro.
30
Bibliothecal
•iothecal, a. tUlhörande ett bibllo-
thek. -iothecarian^ s. bibliothe-
karie. — ist, 8. bibelläsare.
Bibulous^ 5. svampaktig.
Bice^ 5. betsning.
Bicker, v. n, krSngla , gräla , tvista.
—er, S. grälraakare.
Bid, v, a, bjuda, befalla; förklara.
—der, 3, en som befaller, bjudande.
-ding, s. befallning, kungörelse,.
Bide, v, a. uthärda, tala. -, V. n.
, bo, fdrblifva.
Bidental, a. tvetändt.'
Biding, s. boning, hemvist.
Biennial, a, tvåSrig.
Bier, «. likbSr.
Biestings, s. pl, rSmjöik.
Bifarious, a. twetydig.
Bifld, Bifidated, a. klufven.
Bifold, a. tvSfaldig.
Bifurcated, a, tvåtaggig.
Big, a. stor, tjock; svullen; stolt, hög-
Bigamy, s, tvegifte. [modig.
Biggin, 8, hilka, liten barnmössa.
Bigness, 8» storlek, tjocklek.
Bigot, 8. 'skenhelig, hycklare, -ed,
a. blindt intagen, vidskeplig, -ry,
— ism, 8. skenhelighet, öfvertro, hyck-
Bilberry, S, blSbär. [leri, bigotteri.
Bilbo, 8. florett, värjklinga.
BilCOCl^, 8, vattensnärpa.
Bile, S. galle; elak svulst.
Bilge, s. flacket i botten pä skepp.
V, n. fä läck, taga in vatten.
BilingSgate, 8. fisktorget i London;
oanständigt tal.
Bilinguous, a. tvetungad.
Bilious, a. full af gall©;'gallaktig.
Bilk , v. a. bedraga. -, V. n. gä sin
väg utan att betala.
Bill, 5. näbb; hillebard; trädgSrdsknif ;
affisch, lista ; lagförslag ; sedel , skuld-
sedel, revers; räkning. — , V. a. göra
allmänt bekant. — , V. n. kyssas så-
som dufvor. —et, 8. biljett; vedträd;
tacka (guld ell. silfver). — ; V. a. in«
qvartera. -holder, 8» vexelinnehaf.
vare. -iards, 8. pl, biljard, biljard-
spel. -mercliant, s. vexelmäklare.
— 0IV, 8. bölja, väg. -, v. n. bölja sig.
Blab
Bin, Binn, s. förvaringsrum för bröd,
vin etc; läng fyrkantig kista.
Binary, a, dubbel.
Bind, 8» ranka, humleref. "^ -, V. a.
binda, fästa; förbinda, förplikta; in-
skränka; brodera. — , V. W. draga sig
tillhopa; bli styf, förstoppad, -er, s.
bokbindare; en som binder, -ing, s.
bindning, förband; band (af en bok).
Biograph||er , «. biograf, -y, s. lef-
vernesbeskrifning.
Bipartite, a. tvädelad.
Biped, 8» tväfotadt djur. ^ -al, a. tvä-
fotad; tvä fot läng.
Birch, 8, björk, ^-en, a. gjord af
björk; björk tillhörig.
Bird, 8, fSgel. -, v. n. fänga fSglar.
-cage, 8, fågelbur, -call, 8, fö-
geipipa. -catcher, -man, 8. fä-
gelfängare. -er, m. fSgelfängare.
-eye, 8* fSgeiperspektiv. -ing, 5.
fSgeljagt. -iugpiece, 8. fägelbössa.
-lime, 8, fSgeiiim. -iritted, a.
oförsigtig, obetänksam.
Birt, s. butta (fisk).
Birth, 8, födelse, börd, rang; ursprung,
anledning, upphof. -day, 8. födelse-
dag, -right, 8. förstfödslorätt.
Biscuit, 8. bisqvit, skorpa.
Bisect, v, a. dela i tvenne lika delar.
Bishop, 8. biskop; löpare (i schack).
Bismutll, 8. bisraut.
Bison, 8. uroxe.
Bisqnet* Bisket, 8. skorpa.
Bissextile, 8, skottar.
Bistort, 8, orranäfva (ört).
Bit, 5. munlag pä ett betsel; bit, stycke.
— , V. CL. uppbetsla.
Bitch, 8. hynda, tik.
Bite, 8. bett. -, V. a. bita ; * bedraga,
— r, 8» bitare; * bedragare.
Bitt, 8, munstycke pä ett befsel.
Bitter, a. bitter, kärf, sträng; bedröf-
lig, satirisk, -ly, ad, bitteiligen.
-ness, 8, bitterhet.
Bittern, 8. rördrum (fägel).
Bitumjjen, 8, jordhai'ts, jordbeck.
-inOUS, a. innehSlIando jordbeck ell.
bergolja.
Blab, 8. pratmakare, sqvallrare. •, V. ö.
Blabber
Blister
31
utsprida7 sqvallra. -ber , 9, prat-
makare, sqvallrare.
Blacky a. svart, dunkel, fnörk; • gruf-
lig. -, 8. Bvart färg, svärta, aorg;
Neger. -amOOr, 5. Morian, Neger.
-berry, 6, björnbär, -bird, s. arn.
sel, koltrast -Cattle, 8. hornboskap.
-en, v. a. svärta, göra svart, -guard,
S, skälm; gemen karl. -ing, s. sko-
svärta, -ish, a. svartlett. -lead,
8. blyerts, -ness, S. mörker ; svärta ;
• gruflighet. -pudding, 8. blodpud-
ding, blodkorf. -smitll, 8. grofsmed.
Bladder, S, bläddra, blåsa.
Blade, S. blad, omoget grässträ; värj-
klinga, knifblad; en vacker karl. -bO-
ne, 8, skulderblad.
Blain, s. böld.
Blamable, a. tadelvärd, felaktig.
-ness, 8. felaktighet.
Blame, «. tadel, beskyllning, klander,
skuld. -, V. a. tadla, lasta, förebrå.
-ful, a. lastbar, brottslig. -ICSS,
8, tadelfri, oförvitlig, -r, 8. tadlare.
-WOrtliy, a. som förtjenar att klan-
dras.
Blanch, v. a. göra hvit; bleka. -,
V. n. söka undflykter ; blifva hvit. -er,
8. blekare; förtennare.
Bland, a. Ijuf, mild, vänlig, god.
-ation, 8, smicker, -isli, V. a.
smeka, smickra. — ishment, s, smek,
smicker.
Blank, a, hvit, blek; oskrifven; orim-
mad; nedslagen, flat. — , 8. ett oskrif-
vet ställe; blankett; mSl; ett stycke
metall som skall präglas; nit (pä lot-
teriet). — , V. a. utplSna; förvirra.
—et, 8. ylle sängtäcke. — , V. a. be-
täcka med ett ylletäcke; prälla.
Blare, v. n. fladdra, iSga.
Blash, v. a. orena, besudla.
Blasphellme , v. a. häda, tala hädel-
^ ser. -r, 8. hädare, -mous, a.
hädisk, -niy, 8. hädelse.
Blast, 8» blåst, vind, väderilning ; lju-
det af ett blåsinatrument ; elak infly-
telse ; sot (pS säd), mjöldagg. -, v. a.
förbränna, förtorka; * förstöra; (Ör-
iVirra; förbanna.
Blatant, a, böiande.
Blatter, v. n. rSma, skrika.
Blay, 8. hvitling, löja (fisk).
Blaze, 8. låga, flamma; bläsen pä en
bäst. — , V* a. atsprida, utbasuna.
-, V. n, låga, flamma.
Blazon, S. vapenkonst, heraldik; kun-
görelse. — , V. a. blasonera; utmala;
offentligen förkunna, -ry, 8, vapen-
konst.
Bleach, v. a. bleka. -, v. n. hvitna,
blekna, -er, 8. blekare, -ery, 8.
blekesplats.
Bleak, 5. löja (fisk). -, a. blek; kall.
-ness, 8, blekhet; kyla, frost.
Blear, a. mörk. -, v. a. fördunkla.
-edness, ^.ögonfluss, ögonvar.-eyed,
a. surögd.
Bleat, v. n. bräka (som ett fSr).
Bleb, 8. blåsa, blemma.
Bleed, v. a. åderlåta. -, v. n, blöda.
—ing, 8. blödning; åderlåtning.
Blemish, 8. skarafläck; fel; skam. -,
V, a. fläcka; skända, vanrykta.
Blench, v. n» gifva vika, draga sig
tillbaka. — , 8, jordränta, skatt till
länsherren. [virra, förderfva.
Bleud, V, a. blanda, sammanblanda ; för»
Bless, v, a. välsigna, göra säll; prisa,
lyckönska, -ed, a. välsignad; salig,
säll. -edness, S. lycksalighet; säll-
het; salighet, —ing, s, välsignelse;
välgerning, nSd.
Blew, imperf. af blow.
Blight, s. rost, brand, mjöldagg. — ,
V. a. förbränna, förtorka, förstöra.
Blind, a. blind, mörk, dunkel ; * oför-
nuftig. -, 8. förevändning; larf; T,
blindverk. — , V> ö. förblinda , for-
blända ; bedraga, -fold, a, med för-
bundna ögoii. — , V. a. förbinda ögo-
nen, -ness, 8. blindhet ; * villfarelse.
—worm, s. kopparorm, ormslä.
Blink, v. n. blinka med ögonen; plira.
— ard, 8, en som plirar med ögonen.
Bliss, 8. lycksalighet, sällbet ; salighet.
-ful, a. lycksalig, säll, lycklig, -ful-
ness, 8. lycksalighet
BlisSOm, v. n. vara brunsétlg.
Blister, s. bläddra, blåsa, dragplåster.
32
Blithe
Bobwjg
-, V. n. draga upp blSsor. — , V. O.
lägga pä dragplåster.
Blithe, -some, a. munter, glad, lu-
stig, -ness, $. munterhet, glädtighet.
Bloat, V. a. blåsa upp. — , v. n. svälla,
bli pussig. -edneSS, S, uppvällning,
svullnad. [tenbläsa.
Blob, s, bläddra, blSsa. -ber, 8. vat-
BlOCk, S, block; stupstock; motstånd.
— , v* a. blockera, inspärra. — ade,
*. blockering, blockad. — , v. a. blockera.
-head, S. dumhufvud. -isll, ö.
dum, tölpaktig. -ishneSS, S. dum.
het, tölpaktighet.
Blood, S. blod. -, V. a. bloda; slä
Sder, Sderläta. -ily, ad. grymt, blo-
digt. -Iness, S. blodgirighet, grym-
het, —shed, S, mord, blodspillan.
— y, a. blodig, blodfläckad ; blodtörstig.
- fluXy blodflod, rödsot.
Bloom, 8, blomma, blomning. — , v.
n. blomma, blomstra; vara ung. -y,
a. "blomstrande.
Blossom, 8, blomma, blomster. -, V,
n* blomma, blomstra.
Blot 5 8, fläck; skamfläck; utplSning.
— , V. a. utplana ; fläcka , sudda ner ;
slä igenom (om papper).
Blotch, 8. finne i ansigtet. — , V. a,
fläcka, sudda ner.
Blöte, v. a. uppbllsa; berökai , — , v.
n. svälla, blifva pussig.
Blotter, 3. kladd, annotationsbok.
Blotting-paper, 5. läskpapper.
Blow, S. slag, stöt; motgSng* flugägg.
Blow, V. n. bläsa, blSsa pä; blomma,
spricka ut ; andas ; flämta. — , v. a.
uppblSsa ; banna ; göra allmänt bekant.
—pipe, 8. blSsrör, som begagnas vid
lödning.
Blowth, 8. blomma, bloras^r.
BlOWZe, 8. rödbrusig flicka; snuskig
qvinsperson.
Blowzy, a. solbrand; pussig.
Blllb, a. uppblSst, svullen.
Blubber, 8. hvalfisktran; späck. -,
V. n. gräta. -, v. a. göra kinderna
piissiga genom mycken gri?t.
Bludgeon, s. pSk med bly i Sndan.
Blue, 8. blä färg. -, a.^blä; • miss»'
nöjd. -, V. a. blSna, färga blä ; * för-
skräcka, -bottle, 8. blSklint (blom-
ma), -ish, a. bläaktig, blSlett. -Ish-
neSS, 8. Ijusblä färg.
Bluff, a. tjock; stormodig, uppblSst,
gjrof, ohöflig. — , V, a, förbinda ögonen.
Blunder, 8. fel; förseelse, bock. -,
V. n. förso sig, öfverila sig. -buSS,
8. dunderbössa, muskedunder. —er,
-head, 8. töip.
Blunt, a. slö, trubbig; dum, grof,
oskicklig. — , V. a. göra slö, göra trubbig ;
försvaga, mildra. — ish, a. nägot grof,
trubbig, -ly, ad. groft, enfaldigt.
— nesS, 8. trubbighet; grofhet, plump-
> het. [sudda.
Blur, 8. fläck, skamfläck. -, V. a. fläcka;
Blurt, v. a. tala obetänksamt.
Blush, 8. rodnad, blygsel, skam. — ,
V. n. rodna, blygas, blifva flat. — Jj
a. röd, skamröd.
Bluster, 8. buller, oväsende; uppror;
tvist, träta. — , v, fl. bullra, larma;
brösta sig. —er, 8. storskrytare , sto-
jare. — OUS, a. bullersam, grof, hög-
trafvande.
Boa, 8. slungorm, jätteorm,
Boar, 8. fargalt, outskuren galt. -Ish,
a. svinaktig, otäck.
Board, 8, bräde; bord ell. bänk; spL;,
rätt; T. bord, skeppsbord. — , V. a.
brädslä, betäcka med bräder; anfalla;
äntra ; sätta in pension. — , V. 71.
vara in pension, —able,' a. tillgäng-
lig, —er, s. kostgängare, pensionär.
-inghOUSO, s. spisqvarter. -lug-
SChool, 8. pension, -wages, 8.
kostpenningar.
Boast, 8. skryt, högmod, inbilskhet.
— , V. n. & a. skryta, yfvas öfver.
—er, 8. storskrytare, sL'rafla. — ful,
a. stortalig, skrytande. —Ing, 8.
skryt, prSl. -iugly, ad. pä ett skry-
tande sätt.
Boat, 8. bät. -SWain, 8. högbätsman.
Bob , 8. stickord ; kort stubbig peruk;
öronring. -Chcrry, 8. barnlek med
ett kersbär. — royal, s. enbärsbränn-
Tin. . -wig, 8, kort peruk.
Bob
Border
33
Bob 9 V. <Z. slä; bedraga; afskära ; be-
spotta, — , V. n. hänga, dangla.
Bobbin, S. knyppelpinoe. -TTOrk, S.
knyppladt arbete.
Bobbish, a. nätt; snygg.
BofcOj S. ansjovis, sardell.
Bode, v. a. båda, ana, förespS. -Dient,
5. förebud ; aning.
Bodijlce, $. lifstycke. -loSS, a. kropp-
lös , utan kropp. —Ij'j 05. kroppslig,
lekamlig.
Bodkin, s. nSl, pryl; hSrnSl, snörnSl.
Body, S. kropp, lekamen; materie; sy-
stem ; samhälle, samfund ; korps , men-
niska; samling. -Clothcs, S. Jpl.
hästtäcke.
Bog", 5. moras; sump, träsk. — ©y, Cl.
sumpig. — hOUSO , S, privet, afträde.
BogglO, v. n. tveka, tvifla, vara tve-
hågsen ; frulcta.
Boll, .5. s5r, böld, bolde. ~, V, n. <& a.
koka, sjuda, -er, S. kock; kittel,
kastrull. — Ory, S. saltsjuderi.
Boisterous, a. stormande, väldsam,
rasande. — ness, S. vSldsamhet, obäu-
Bolary, a. leraktig. [dighet.
Bold, a. djerf, dristig, fräck, -face,
6. fräck människa. — faccd, O. oför-
skämd, -ness, 5. djerfliet, tilltagsen-
het, mod, dristighet.
BolO, 5. trädstam; ett slags leraktig
jord; ett slags sädesmPitt; piphufvud.
Boll, S. rund stjelk, stängel. — , V. 73.
skjuta upp i stänglar.
Bollen, a, svullen.
Bolster, s. pöl, bolster, hufvudkudde.
— , V. a. understöda, upphjelpa. — .
V. n. lägga sig pä en kudde.
Bolt, s. pil; rigel för en dörr; kolf i
ett iSs; bult (pä skepp), -head, 5.
distillerkolf.
Bolt, V, a. stänga igen med rigel ; sikta.
-, V. n, komma hastigt in, sluka;
springa hastigt ut.
Bolter, s. sikt, säii.
Bomb, s, bomb; buller, -ard, s, ett
slags grofva stycken; kort och tjockt
vinfat. —, V, a, bombardera, -ar-
dier, s. bombarderaro. -ardment,
8. bombardering. -prOOf, a.bombfast.
Einglish-Swedish Diet,
Bom basin, s. bombasin.
Bom bast, S. högtrafvande ord, ordprSl.
~ic, a. högtrafvande, storordig.
Bonage, 5. skelett.
Bond, S. band; förbindelse; rever?»,
skuldsedel. -agO, s. fSngenskap, sUf-
veri, träldom. -mau, S. träl, lifegen.
— Sman, s, borgen, löftesmän.
Bone, s. ben; tärning. —, V. a. bein.
-lace, s. (knypplad) spets. -lesS,
a, utan ben.
Bonfire, s. lusteld.
Bonify, v. a. godtgöra, ersätta.
Bonnet, S. fruntimmershatt, hufva ; T,
bonnet, läsegcl,
Bonniiy, ad. lustigt, muntert.
Bonny, a. vacker, skön.
Bony, a. benig, full med ben.
Booby, 8. tölp, pundhufvud.
Book, s. bok. -, v. a. föra till boks.
-binder, S. bokbindare, -ful, s.
pedant. -ish, a. läsgirig , flitig.
-keeper, s, bokhäiiarc. -keeping,
S. bokföring, bokhSlIeri. -seller, .s\
bokhandlare. -selling, -trade,
S, bokhandel, -shop, s. boklada.
-worm, 8, bokmal, bokvurm.
Boom, 8. mast; bom. -, r. n. segla
fort ; rusa häftigt pä.
B O om kin, s. kurbits,
Boon, a. god, bra; munter, lustig. — ,
8. gunst, ynnest; gSfva; begäran, bön.
Boor, 5. bonde; grof menniska. — isll,
a. bondaktig, ohyfsad, —ishness, s.
bondaktighet. (dricka.
BoOSe, S, fähus, kostall. — , v. n, supa.
Boot, 8. stöfvel ; fördel, vinst; rof;
rummet under kusksätet. — , V. n.
tjcna, gagna, bSta ; draga p3 stöflarna.
-ed, a. bestöflad. -leSS, a. onyttig,
oduglig. -strap, 8. stöfvelstropp.
-trees, S. stöfvelblock.
Booth, 5. bod, stSnd; hytta.
Booty, 8. byte, rof.
Bopoep, 8. gömme (barnlek).
Borachio, s. suput, drinkare.
Borage, s. stofferblomma.
Borax, S. borax.
Border, s. brädd, kant, fSll; gräns
kust; bräm. — , v. a. kanta, fSlla;
34
Border
Bower
bebräma."^, V. 71. stöta intill, gränsa
intill. — CFj 8. gränsbo.
Bore, S. borr; kaliber; hSl. -, v. a.
borra, genomstinga. — alj a, nordlig.
—aSj 8. nordanvind. — r^ S. borr.
-tree, s. fläderträd.
BorillgSj 8. borrsp§n.
Born, a. buren, född.
Borne, p. af bear.
Borough, 8. stad, köping.
Borrel, 5. gemen karl.
Borrow, v. a. borga, iäna (af en). -Cr,
8, som lånar ell. borgar.
Boscage, 8, lund; snSr.
Bosky, a. buskig, skogrik.
Bosom, 8. bröst, sköte, barm, lijerta ;
förtroende, — , v. a. gömma i barmen,
dölja, -friend, 8. skötevän.
Boss, 8. knapp, knöl; upphöjd arbete ;
buckla (pS seldon), —ed, (Z. krok-
ryggig; vn^^ raed bi:':klor.
Bot, 8. ett slags maskar som finnas i
inelfvorna hos hästar och barn.
BotanlJical, a. botanisk, hörande till
botaniken, -ics, 8. botanik, -ist,
8. örtkännare, botanist, -ize, V. n.
, botanisera. — y, 8. botanik.
Botcll, 8. lapp^ klut; fuskararbete ;
böld. — , V. a. flicka, lappa; fuska.
—or, 8. skoflickare; lappure, fuskare.
-y, a. lappig, fläckig.
Bote, 8. skade-ersättning. -ICSS, a.
onyttig, utan nytta.
Both, 2^'^on. bSda, begge. -, ad. bSde,
sä väl . , . som.
Bother, v. a. pl3ga, besvära.
Bottle, 8. flaska, butelj; ("of hay)
höknippa. — , V. a. tappa pS buteljer.
-brush, 8. borste att göra flaskor
rena. -flOTYOr, 8. blSklint. -SCre>F,
8. korkskruf. —stand, 8. buteljbricka.
Bottler, Butler, S. källarmästare.
Bottling, 8. tappning pS buteljer.
Bottom, 8. botten, grund, grundval;
däld; ändamäl ; drägg, drank; skepp,
fartyg; härfvel. — , V, a. grunda;
lägga botten. -, V. n, stöda sig pR,
lita p3, hvila pS. -less, a. botltrn-
los; grundlös; outgrundlig, —ry, s.
IjDdmcri.
Boud, 8, kornmask. [vidja sig; bulna.'
Bonge, 8. svullnad, bulnad. -, V. n.
Bough, 8. gren, stark qvist.
Bought, S. fläta; länk; böjning, bugt;
(p. af to luyj.
Bougie, 8. T. vaxstapel.
Bouillon, 8. köttsoppa, buljong.
Boulder, 8. stor rund sten.
Bounlice, 8. dSn, knall, smäll; hopp^,
sprSng; skryt. -, V. n. braka, knalla,
skrälla ; skryta ; springa. — Cer , S.
storskrytare, lögnare, -cing, 5. hopp-
ning, skuttning.
Bound, 8. gräns, rSsten, skiljemärke;
studsning. -, a. (p. af to Vind) be-
stämd, ämnad. — , v. a. inskränka,
sätta gränser. — , v. n. studsa , fnra
tillbaka; gränsa intill. -ary , S,
gräns, landamäre. — en^ a. (p, af io
hind) förbunden, pligtig. -Ing, 8. in-
skränkning, begränsning. — IcsSj a.
oinskränkt, gränslös. -ICSSneSSji S,
gränslöshet^ oändlighet.
Bounteous, a. godhjertad, gifmild, fri-
kostig, -ness, 8. frikostighet, mild-
het, godhet
Bonntlfnl, a, ädelmodig, -ness, 8.
frikostighet, ädelmod.
Bounty, 8. ädelmod, godhet, frikostig-
het, välgörande.
BOUrd, 5. fckämt. -, V. n. skätiUa.
Bourgeon, v. n. slR ut; skjuta skott.
Bourn, 8. gräns; flod, bäck.
Bouslle, v. n. öfverlasta sig, supa. -y,
a. drucken.
Bout, 5. gSng, försök; ordning; sprSng,
dans.
Boutefeu, S. mordbrännare.
BOW, 8. bSge; fiobtrSke; sadclbJge;'
bugning. -anchor, 8. T. gaffel-
ankar, -legged, a. hjuibent. -line,
8. T. bolina. -man, S. bSgskytt.
-shot, 8. bSgskott. -sprit, s. T.
bogspröt. —string, 5. bågsträng.
BOW, V. a. böja, bocka, kröka, buga.
-, V. n. buga sig. -able, a. bojli.g.
BOTVel, y. a. taga ut inelfvorna. -less,
a. känslolös. — S, S.pl. inelfvor; * med-
lidande.
BOTVer, S, sommarhus, lofeal , bur;
Bowery
Brave
35
T, bogatiSar; mars. — , V,a. mtie-
sluta, omgifva. — y^ a, full merl
löfskog.
Bowl, 8. slcSl, fat, bägare, bäl. -, V.
a. kasta med klot; spela käglor. —OF,
S. kägelspelare, —ing' ^ 3. kägelspel ;
T. bolina. -ing-green, s. kägelbana.
Bowse, v. a. T, draga, hala.
Bowser, s. proviantmästare.
BOWyer, S. bSgmakare; bSgskytt.
Bowze, v, n. supa sig full.
I^OX, s. iSda, ask, dosa; skrufmor; loge
(pS spektaklet) ; fattigbössa ; buxbom ;
örfll ; slag, stöt. — 071 tht ear, örfil.
— 1^ V. (Z. boxera, slä med knytnäfven,
örfila ; lägga in i iSda. — , V. 71. boxas,
siSss. —en, a. af buxbom, -er, 8,
boxare. —ing, 8, knytnäfvekarap,
boxning. — tllOrn^ 8. buxbom.
Boy, S. pojke, gosse, pilt; yngling. — ,
V, a. handtera som barn. — , V. 71.
iVara barnslig. — hOOd, 8. pojkar,
barnaSr. -isll, a. barnslig , pojkak-
tig. -islmess, S, pojkaktighet, barns-
, 'lighet.
Brabble 5 5. träta, käbbel. -, V. n,
gräla, tvista. — r, 8» grälmakare.
Brace, s. omgjordning; krarppa, jem-
hasp, hake ; jembult ; bjelkbaud ; par ;
parentes; brassar; hängsle, rem. — ,
V. a. binda fast, spänna till; hop-
koppla, —let, 8, armband, — r, 8.
bindel, gördel.
Brach, S, hynda, tik.
Bracliial, a. som hör till armen.
Bracliygrapliy, S. snällskrifning.
Brack, 8. springa, remna, öppning;
Bracken, 5. ormbunke. (fel.
Bracket, 5. trossbjelke; stötta, stöd;
krumträ ; uppstSndaro.
Brackisli, a. salt, saltad ; kärf. -ness,
s. sälta, salthet; saltaktig smak.
Brad, 5. spik, nubb, tapetspik.
Brag, 8. skryt, pr3leri. -, a. inbilsk.
>^r-ga{locio, -gart, -ger, s. stor-
skrytare, skräfla. -gardlsni, 5. skryt.
Braid) s, fläta; söm, brodering, bräm.
-, V. a, virka; lägga i lockar, fläta.
-, a. falsk, .bedräglig.
Brails^ 8, pL T. gigtSg, gSrding.
Brain, 5. hjema ; vett, forstSnd. -pan,
8. hjernskSl, hufvudskäl. -sick, a,
hjernsjuk; fSnig.
Brake, s. kage, ormbunke; törnbuske,
brorabärsbuske ; hampbrSka ; pump-
stSng; stSngbetsel; bakträg.. — , V, a.
brSka (hampa).
Braky„a. skroflig, taggig.
Branibljle, 8. törnbuske, brombärsbusko,
hallon, -lenet, 8. fägelnät. -ling,
8. norrqvint, bergsparf.
Bramine^ 5. Bråmin. [nig.
Bran, s. kli. -faced, a. fräknig, fin-
Branch, 8, gren, qvist; led, arm; ätt
ling, sidolinie ; gren pä hjorthorn ; arm
pä en ljuskrona. — , v, a. dela ; utsy.
-, V. W. slä ut grenar, fördela sig.
-ed, a. grenig. —er, 5. stamfader.
-less, a. utan grenar, -line, —rail-
way, 8. jernbana som tSgar af frän
hufvudbanan, bibana* — y, a. grenig,
full med armar.
Brand, s. brand; svärd; brännmärke.
— , V. a. brännmärka ; skända, — iron,
8. brännjern.
Brandish, v. a. svänga, slänga, -ment,
8. svängning. (daggmask.
Brandllle, v. n, vackla, -ling, s.
Brandy, s. bränvin.
Brangle, v. n. gräla, gnabbas. -ment,
8. strid. — r, S. grälmakare.
B rank, 5. bohvete.
Branny, a. agnlik.
Brant, a. brant, sluttande utförd, -f OX,
8, brandräf.
Brasier, s. kolpanna, glödpanna*
Brasil, -wood, 8. bresilja (färgträd).
-ian, a. brasiliansk, -rot, 5. kräk-
rot, ipecacuanha.
Brass, s, metall, malm, messing ; * oför-
skämdhet, oblyghet. —et, 8, arm-
skena. -founder, 8, gelbgjutare.
-foiindery, s. geibgjuteri. -iness,
8. kopparhalt. — Ore, 5. galmeja. — y,
a, af ell. lik koppar, messingsartad.
Brast, p. af burst, sprucken.
Brat, s. ungo (i föraktl. mening).»
Bratcli, 8. hund.
Bravado, S. storskrytare ; skryt.
Brave, a. tapper, modig, braf; präktig;
r
36
Bravery
etorsiat. — , e. atorskrytare ; kämpe.
-, V, (L bravera, trotsa, utmana, -ry^
S. tapperhet, mod; prakt, pråleri.
Brawl^ 8. gräl, tvist. — , V. n. träta,
tvista, gräla; larma, — Cr^ $. stojare;
grälmakare.
Brawn, S. fast k'ött ; muskelkraft ; liSrdt
torkadt fläsk ; fargalt ; fläsk ; ruUsylta.
-er, S, slagtsvin. -iness S, styrka,
fasthet; köttets hSrdhet. -y, a. köt-
tig; stark; härdhullad.
Brfiy, S. bräkande ; oljud, skrik, buller.
— , V. a, stöta i mortel , sönderkrossa.
— , V. n, bräka, skräna; väsnas.
Brayer, S. skrikare, skrikhals; T, lö-
pare pä en färgsten.
Braze, v. a. löda med koppar; göra
fräck. — n, a. af koppar, messing elT.
brons; oförskämd. — , V. n. vata
oförskämd. — HGSS, 5. kopparhalt,
oförskämdhet.
Brazier, s, kopparslagare; glödpanna.
Breacll, S. lucka, spricka ; bräck, bresch ;
öfverträdelsQ ; brott, oenighet.
Bread, s. bröd; föda. -, V, a, beta
bröd i nSgot. -Cll, a. af bröd.
Breadtl?, S. bredd; klädesbredd.
Break, é, öppning; brott; gryning; af-
brott, paus ; tankstreck.
Break, v. a. krossa, bryta; afdanka;
ruinera; bringa S bané. — , V. n,
brista, spricka ; dagas , göra bankrutt ;
bli osams, -able, a. bräcklig. -Cr,
S. brytare; T, bränning. — fftSt, s.
frukost. — , V, n, frukostera.
-311
ö?
S, brytning, brott. — Sniau, 5. bröni-
sare ; kondulrtör.
Breani, S. Lraxen (fisk).
Breast, S. bröst, barm; sköte; hjerta.
— , V. CL, sätta bröstet emot. —plate,
s. pansar, kyrass. — TTOrk , 5. para-
pet, bröstvärn.
Breath, s. ande, andedrägt, andetag;
paus ; hvila ; ögonblick. — ftblö , a.
som kan andas. —C, V, n. andas,
draga andan ; hvila ; inandas ; utdun-
sta. —ing*, 5. andande, andedrägt;
lufthal. -illgtimo, s. hvilotid; an-
derum. —less, a. andlös, and.
truten.
Bridge
Bred, (p. af breed) a. aflad, född;
uppfostrad,
Broe, s. broms, geting.
Breech, s, sätet, stuss, -es, pL byxor.
Breed, S, foster; slag, afvel; kull. -,
V., CL, föda, afla, frambringa ; uppfostra.
— , V, n, skjuta fram ; fä barn, fä un-
gar, —er, 5. uppfostrare; frul-taam
qvinna. — ill^, a, hafvande, afvelsara.
— , S. aflelse, alstring ; lefnadssätt , se-
Breese, a, broms, geting. (der.
Breeze, S, kultje; sting (fluga).
Breezy, a, sval, svalkad, bl3sig.
Brent, a. förbränd; brant.
Brethren, s. pl. bröder. ' [sedel.
Brevet, s. öppet bref, fullmakt; frakt-
BrCViyary, S, breviarium, kyrkohand-
bok; utdrag, kort begrepp, -at, s.
sammandrag. — ature, S. afkortning,
sammandrag, —ty, S. korthet.
Brew, S. brygd; dricka. -, V. 71,
brygga; blanda; stämpla, anlägga.,
—age, S. sammanblandning; dricka.
-er, S. bryggare, -ery, s, bryggeri.
-house, 5. brygghus. -ing, s,
brygd, bryggning.
BrewiS, hS. brödskifva doppad i fett pä
buljong, brödsoppa.
Briar, s, törnbuske.
Bribe, S. mutor, bestickning. — , V. a.
muta, besticka. — ry, s. bestickning.
Brick 9 S. tegel, tegelsten; ett slaps
bröd. — , V. a. mura med tegel, —bat,
S. stycke af en tegelsten, —dust, s,
tegelstensmjöl. — ficld, S. tegelbruk.
—kiln, s. tcgelugn, tegelslageri.
-layer, S. murare, nnu-karl. -laying,
.■9. murning. — niaker, s. tegelslagare.
—work, s, tegelstensarbete, mur.
Brickle, a. bräcklig, skör.
Bridal, S. bröllopp. -, a. tillhörande
bröllopp. —ty, s. bröllopsfest.
Bride, s. biud. -groom, s. brud-
gum. — niaid, s. brudpiga, brudtärna.
-man, s. brudriddare. -Stake, S.
ett slags majstång, som man dansar
omkring pä bröllopp. — WClI, 5. tukthus .
Bridge , S. brygga , bro ; näsbrosk ;
stallet pä en fiol. — , v. a. bygga en
bro, slä ca bry^^ga.
Bridle
Brokenhearted
Bridle^ $. betsel, tygel, tSm. -, V. a.
betsla upp ; tämja. — , V. n. krSma dg.
Brief 5 a. kort, sammandragen. — , S.
kort begrepp, utdrag: patent, öppet
bref; förordnande. — ly^ ad. kortli-
gen. -lieSS, «. korthet.
Brier, s, törne, törnbuske, -y, a.
taggig, törnig.
Brig 9 S, brigg. -ade^ S. brigad.
-adier, 5. brigadegeneral, -gaild,
S, strStröfvare. -aildage, 5. strEt-
röfveri. — aildine, 5. pansarskjorta.
-antine, S. brigantin (fartyg).
Bright, a, klar, ljus, skinande; ögon-
skenlig; skicklig. — , V. a. göra blank,
polera , skura ; uppmuntra, — , v. n»
blifva klar, blifva glänsande; klarna
upp; glänsa. — isll, a. glänsande,
lysande. — IICSS 5 S. klarhet, glans,
sken ; skarpsinnighet.
Brill, s. barbfisk.
Brilliau||cy, s. glans, prakt, -t, a.
skinande, glänsande, präktig. '-, S,
briljant, diamant. — tness^ $, glans,
prakt.
Brilll, s. kant, bräm, brädd ; 27. mars-
rand. — , V. a. ösa öfverst fullt. — ,
V. n. vara Öfverst full. -ful , a.
rSgad, bräddfull. -fubiess, 5-. öfver-
flod; rSga. -med, -luillg', a. rä.
gad, bräddfull. -mer, S. fullt glas.
-stone, s. svafvei. -stoiiy, a.
svafvelaktig.
Brind||ed, a. rödlett,- skäckig. -le,
s. -skäck. —led, a, skftckig, brokig,
mSngfdrgad.
Brine, s, saltlake; hafvet; tSrar.
—pit, S. Bältbrurm. -Spring, s.
saltkälla.
Bring, v. a, bringa, tillföra, to -
ahout, Ssi-Adkomma, uträtta, to —
forth, frambringa.- to — fonvardy
drifva, skjuta pS, to — illy infora,
leda in. to — off, rädda, to - OUt,
föra ut , släppa ut. to — OVer, öfver-
tala. to - a woman to hed, för-
lösa en qvinna. to — to pass, verk-
ställa, to - under, underkufva. to -
up, lyfta upp ; uppfostra, to - tVord
to one, iSta en veta. -er^ 3, bä-
, rare. — up, uppfostrare.
Brinish, Briny, a. saltaktig.
Brink, S, brink, brädd ; J^nd,
Briony, S. qvesrot.
Brisk, a. qvick, liflig, munter; lustig;
rask, frisk. — , v, a. upplifva. — , v. n,
roa sig; antaga ett gladt utseende,
—et, S. bringan pä ett slagtkreatur ;
bröstben. -ly, ad. flinkt, lifligt,
glädtigt. — ness, S^ liflighet, munter-
het ; skarpsinnigliet.
Brist] |le, s. svinborst. -, V. «. borsta
sig, resa borsten* blifva ond. — , V. a.
sätta borst pR träden, -ling, a,
stursk, borstande sig. — l,y, ö. full
med borst.
Britilish, a, brittisk, engelsk. -On,
8. Britte , Engelsman , Engländare.
Brittle, a. bräcklig, skör^^ svag. -ncss,;
skörhet, bräcklighet.
Broach,- 5. stekspett; syl; tapp; skjort*
spänne. — , V. a. sätta pä spett; sticka,
upp en tunna ; uppfinna.
Broad , a. bred ; vid ; uppenbar ; ljus,
klar; grof; oanständig; dristig. —
dcy -light j stora ljusa dagen. — Cn,
V. W. utvidga sig ; blifva bred. -eyed,.
*. storögd; skarpsynt. — nesS, S,
bredd, vidd; grofhet. -noon , ad,
midt pS dagen, -shouldered, a,
bredaxlad, axelbred. — side, 8. lag
af kanoner ; skeppets sidor, — stitch,
8, plattstyng. — Stone, 8, qvadersten.
-TVeawer, S, sidenväfvare. — Wise,
ad. pä bredden, tvärsöfver.
Brocade, s. brokat. -d, a. v&fd lik
brokat; af brokat.
Brocage, s. klädmäkleri, handel med
Broek, 8. gräfsvin. Tgamla saker,
Brodekin, s. haiistöfvei.
Brogue, s. irländsk accefit; rotvälska;
träsko. fstickadt arbete,
Broidcr, t), a. brodera, -y, 8. broderi.
Broil, 5. larm, oväsende, tumult. — ,
V. a. bräcka, steka pä glöd. — , V. n.
stekas i solen, soltorkas.
Broke, v. n. mäkla.
Broken, a. bruten, söndrig, förderfvad.
-hacted, a. ryggbruten, -liearted;
38 Brokenhanded
a. sorgsen, bedrofvad. -Tiaildödj ö.
lamhändt. -Spirited, a. modfåild,
nedsfagen. — Winded , ö. andtäppt,
trSngbrostad.
Brokjler, 5. raUklare, kommissionar.
-erage, B. raäklarelön, kui-tage. -ingj
5. mäkleri.
Bronchial, a, tillhörande halsen.
Bronze, 5. brons, bronsfärg.
Brooch, 8, juvel, klenod. -, t?, a.
pryda med juveler.
Brood, s. afföda, kull; liggning, kläck-
ning. -, v. n. ligga pä 'Å^^. -, V. «.
kläcka. ~y, a. liggsjuk (om fEglar).
Brook, 8. bäck. -lime, S, bäckgröna,
backbunga. [utstå.
Brook, v. a. &n, tSla, fördraga, lida,
Broom, 5. qvast; spärr, -rake, s.
vallört ; hufvudskorf. -rape, S, skärf-
frö. — y, «. beväxt med ljung.
Broth, s, buljong, köttsoppa.
Brothel, 5. horhus, bordel." -ry, 8.
liderlighet*
Brother, S, broder; kamrat. - in
laiVf svSger. — hood, 8» broderskap;
gille, kamratskap. — ly, €t, broderlig.
— , ad. broderligen.
Brought, imp, & p, af bring.
Brow, 8. bryn, panna; anletsdrag;
oförskämdhet; bergspets; ögonbryn.
-^, V. a^ inne&luta, sätta gränser.
—beat, v. a. se snedt pR en. -bonnd,
a. omkransad, krönt.
Brown, a. brun. — , 8. . brun färg.
'thread, groft bröd. - paper, grStt
papper. — study, djupa tankar, —bay,
8. kastaniebrun häst. -bill, 5. hille-
bard, —ess, 8. brunhet, brun färg.
-ish, «. brunaktig. -WOrt, 5.
flenort.
BrOWSlle, 'd. a. afbeta. -, 8, skott;
smSskog. —ing, 5. afbetning.
Brnise, 5. slag, stöt, blSnad, qväsning.
— , V, a, slä, stöta, krossa. — r, s.
näfkämpe.
.Bruit, S. rykte; larm. -, V, a, ut-
sprida (ett rykte). — , V, n. göra larm.
Brunifll, a. vinterlig, som hörer till
vintren.
Brunett^ S, bmnctt qvinna.
Bud
Brunt, s. anfall, strid ; stöt, olycka.
Brush, s. borste, pensel; risknippa i
anfall.
V, a. borsta, anstrykg,.
— , V. n, stryka omkring; skynda.
—er, 8. en som borstar etc. —maker,
S. borstbindare. — WOOd, 8. sn§.r;
törne; ris. — y, a, styf, taggig, sträf,
Brustle, v, n, br^Jta, knarra, bullra;
skryta.
Brutal, a, fäaktig, oförnuftig. ~ity,
8, fäaktighet; oförnuftig gerning ;
oraensklighet. — IZO, V. Cl. förfäa,
göra vild.
Brute, 8. fä, oförnuftigt djur, best;
tölp. — , a. fäaktig; oförstSndi?; vild;
plump.
Brutish, a. fäaktig; grof; oförnuftig,
-ness, s. fäaktighet; grofhet.
Bryony, S. hundrofva.
Bub, s. starkt dricka.
Bubble, 8. bubbla, vattenbläddra ; lap.
pri; bedrägeri; narr. — , V. a, be-
draga. — , V. n, koka, sjuda, uppvälla.
Buccanier, S. amerikansk sjöröfvare.
Buck, 8, bock; hane, rSdjur; byk,
bykning, bykkläder. — , V, a. byka.
— , V, n. stängas som en bock ; para
sig. -ashes, 8. pl. lutaska, bykaska,
-basket, 8. tvättbunke, -bean, s.
bockblad. — Or, s, ramlare. —et, Ä.
vattenämbar, bytta. — goat, 8. geta-
bock, bock. —ing, 8. bykning; pa-
ring. -ingtub, 8. byksä, bykkar.
-mast, 8, bokSiion. -rabbit, 5.
kaninhano. —ram, 8. dvelk, styf
kanfas. — SOme, a. munter, lustig;
kät som en bock. — thorn, s. getapel,
—weed, 8. penninggräs, lommegräs.
-wheat, 8. bphvete.
Buckle, 8, spänne; buckla, hSrlock.
— , V. a. spänna ihop ; lägga häret i
lockar; förena. — , V. TU lämpa sig
efter, beflita sig om.
Buckler, 8. sköld; beskärm. -, v. a,
försvara, beskydda.
Bucolic, 8, herdeqväde, herdesSng. — ..
a. hörande till ett herdeqväde.
Bud, 8. brodd, knopp. — , v, n. knop.
pas, spricka ut, blomma. — , v. a,
ympa.
Budge
Buoy
89
Utiåge^ a. knarrig; stel, truiftpeö. — ,
8. lamskinn. -, V. TI. röra sig tu-
stället ; gS ; styra.
^Budget) 8. knappsäck, rensel, pSse,
• förräd ; finansförslag.
BuJf, 8. buffel; bufFelluid ; kyller af
buffel. -, a. fast, styf; oforsagd ;
liffärgad. -, V. a. slS, stöta -alo,
8. buffeloxo. -skin, 8. buffelhud.
Buflet, 8. skSp, skänk, skänUbord ,
örfil, kindpust. — , V. a. örfila, kind
pusta. — CFj 8. örfilare.
Buffle, 8. buffeloxe. -, V. a. bry,
förvirra. —, V. 72. vara förvirrad.
-head, «. dumhufvud.
Bufifoon, S. narr, tok, gycklare. -, t;.
71. Handla narraktigt. —Cry, 8. to-
keri, gyckleri, narraktighet.
Bug, 8. vägglus. — , V. a. ekrarna.
-bear, 8. spöke, buse. -gercr, 8.
sodomit, drängskändare. — gCry, 8.
sodomiteri. -giness, S. fullhet med
vägglöss. — gy, 6. ensitsig schas. -,
a. full med vägglöss.
Bugle, 8. radbandskulor af svart glas ;
krukört, kärlngruka. -liOm « S.
jägarhorn.
Bagloss, 8. oxtunga (ört).
Build, 8, form, gestalt; byggnadssätt.
^, V. a. bygga; uppbygga; lita. -,
V. n. förlita sig. -er, 8. byggmä-
stare; en som iSter bygga. —Ing, 8
byg:?nad, byggning.
Built, s. byggnadssätt.
Bulb, 8. lök; trind kropp; (of the
eye) ögonsten. -OUS, a. trindrotig,
Bulchin^ a. kalf. (lök^^ormig.
Bulfincli, 8. bofink.
Bulge, v. n. bli läck, läcka, stöta läck ;
sjunka; hänga öfver; buka ut.
Bulk, 8, hög, hop, klump; bSl ; skröf-
vet af ett skepp ; bod ; säte. tfj the
-, i gross, —head, S skiljevägg, af-
plankning. -lliesS, 8. storlek, tjock-
lek, -y, a. stor, Ijock, tung, massiv.
Bull, 8. oxe, tjur; p^fvebulla ; ome-
ning; bedragare, —baiting, s tjur-
fäktning, -bee, s. bSigeting. -beef,
8. tjurkött. -dog, 8. blodhund, dogg.
-feast, -fighting, S. tjurfäkfnlng.
-finch, 8. bofink -Aj'^ s f:ifluga>
sting, -head , S girs , gers (fisk) ;'
dnmhofvud. -vreed, s. backklint.
Builace, 8. slSn. -plump, 8, vilda
plommon.
Bullen, 8. skaf af hampa. {kula.
Bullet, 8. musköt- , pistol ell. kanon-
Bullion 9 8. oarbetadt guld ell. silfver.
Bullish, a. språk vidrig, fel .k tig.
B.ullition, 8. Bjudning; kokning.
Bullock , 8. ung tjur. -, V. «. stor-
skryta.
Bully, 8. öfversittare ; elagskämpe. -,
V. a öfvérskrika, öfverdyfi, öfverfalla
med ovett. — , V. n. larma , storma,
gräla , skryta -lÖCk , 8. storskry-
tare, bramarbas.
Bulrush, 8. hög 8äf.
Battel, 8. kil, skal pS säd.
Bulwark, 8. bolWerk.
Bum, 8. stuss, *atet. ända -bailiif,
8. stadstjenare. -boat, 8. provisions-
Bunible-bec, 8. mjödhumla. (bSt.
Bamkin, s. bondlurk, bondlollö
Bnmp, 8. slag, släng; svullnad, knöl,
bulnad. -, V. fl. göra larm ; svälla,
svullna. —er, 3. bräddfullt glas.
—kin, 8. bondlurk, bondlolla.
Bun, 8. ett slags sockerkaka.
Bunch, 8. bundt, knippa; knöl, svull-
nad; puckel. — , v n knyta sig.
svälla. -backed, 8. puckelryggig,
krokryggig. -Iness, 8. puckelryggig-
hct, knölighet. — y, a. ojemn, knöiig.
Bundle, s. bundt, knippa ; paket, knyte.
— , v. a. bylta ihop, packa in.
Bung, s sprund pS en tunna. -, V a.
eprunda, täppa igen.
Bnngle, 8. fel, förseelse; oskicklighet;
fuskeri. — . V. ä. fuska, klSpa, skämma
bort. — , V. 71. bära sig diumligt St.
-r, 8. fuskare.
Bnnn, s. ett slags sockerkaka.
Bunt, 8. skötet, bolen af seglet. -, V.
n. svälla, pösa ut.
Bnnter, s. lumpsamlare; liderlig qvinna.
Bunting, 8 flaggduk; kornlf^tka, grö-
ning
Buoy, 8. ankarboj, ankarmärke. -, V.
a understöda , upplyfta, — , V n
40 Buoyance
flyta pE vattnet. -anCC, S. simning-
flytning. ~ancy. s. munterhet; för,
mogenhet att flyta, -aiit, a. sim-
Blir^ s. kardborre. [mande, flytande.
Burbot^ S, en ait borkfisk ; lake.
Burden^ S. börda, last, laddning; läste-
talet pS ett skepp ; omqväde. — , V. a.
lasta; besvära; lassa pä. — OUS^
-some 9 a. tung, besvärlig, under-
ti-yckande. -SOllieneSS, S, tyngd.
Burdock, s, kardborre. [vigt, besvär.
Bureau, 5. skrifpulpet, byrä.
Burg, S. köping.
Burgage, 3. borgarerätt.
Burgauiot, s. bergamott.
Burganet, $, stormhatt af jern.
Burgeois, s, borgare. [mentet.
Burgess, S. borgare; ledamot af parla-
Burgll, s. öppstad; by som har rättig-
het att skicka fuUmäktigo till parla-
mentet, -er, 5. borgare, -master,
S, borgmästare. [brottsstöld> rSn.
Burglar, s. inbrottstjuf. -y, a, in-
Burgomasler, S, borgmästare.
Burgrave, S. borggrefve.
Buri||able, a. som kan begrafvas. -al,
5. begrafning, likbegängelse. — er, .9,
dödgräfvare. —ne, 8. grafstickel.
Burl, v. a. valka tyg, öfverskära.
Burlesque, s. tokstil. -, a. tökroilg,
löjlig. — , v. a. förlöjliga; travestera.
Burliuess, s. tjockhet.
Burling-iron, s. öfverskäraresa^t.
Burly, a. stor,' tjock, svullen.
Burn, v. a. bränna, förtära. -, V. n.
brinna, förtäras af eld ; torka ; bränna
upp. -, s. brand, bränns3r. -able,
a. förbrännelig. -iug. 3. bränning,
förbränning, brand. -ing-glaSS, 8.
brännspegel, solglas.
Burnish, v. a. polera, göra glänsande.
-, v. n. blifva blank, -er, 8, pole-
rare; polerstål.
Burnt, p. af burn.
Burr, S. örlapp, örbrosk^
Burrel, 5. röda smörpäron. <-SllOt,
s. bKrotskott.
Burrow, s, kaninhSla, jordkula. -,
v. n. gräfva sig in i jorden; minera.
Bnrsar; s. skattmästare; Btipen^iat.
Butchery
Burse, $, börs; byte. -llOldOr, 8
byfogde.
Burst, S, spricka, refva. — , v,n. & a
brista, spricka, remna, gä sönder
spränga; bryta ut; bryta upp, fram
bryta, röja sig^ to — into tears, ut- -
brista i tSrar. to — out into laugTl
ter, slS till ett gapskratt.
Burst, —en, a. sprucken, remnad,
bruten; besvarad af brSck» -enOSS,
S. brSck, tarmbrSck.
Burthen, s. Burden.
Bury, V. a. begra,fva, jorda, jordfasta;
förborga, —ing, S. begrafning, lik-
begängelse. -ingground, 5. be.
gi-afningsplats, kyrkogärd. -ingplaCO, .
S, grafställe, grift.
Busll, S. buske; källarkrans; räfsvans. ^
-, V. n, blifva buskig, yfvig. -el, S.
ett torrvarumätt. -iness, s, buskak-
tighet. — ment, s. tät buske; busk-
age. — y, a, buskig, full med skogs-
snar, tät.
Busi||ed, a. sysselsatt, -less, a. syss.
lolös. -ly, a. ifrigt; med brädska.
— ness, 5. ärende, göroraSl, sak, syssla,!
Busk, s. planchett. [beställning.
Buskin, s, halfstöfvel, känga.
Buss, 3, puss, kyss, bujs; bät vid sill-
fiske. — , V. a, pussa, kyssa.
Bust, 5. byst, bröstbild.
Bustard, S, trapp (fSgel).
Bustle, 8' buller, brak, oväseijde. —
V. n. väsnas, bullra; vara i rörelse,
vara verksara. — r, 8. verksam nian.
Busy, a» sysselsatt, beställsam , verk-
sam, driftig; tjenstaktig. — , V, a.
sysselsätta, använda. — body, 5. fjäsk ;
grälmakare. —brain, s. oroligt hufvud.
But, C. men, än, utom, blott, endast.
— for you, om ni icke vore. — yet,
icke dessmindre. last — one, näst
före den sista. — , V, n, stöta intill;
göra invändningar.
Butcher, S. slagtare. -, V, a. slagta,
nedgöra, döda. -bird, Sé vårfågel.
-broom, 3, fSgeigräs. -liness, s.
grymhet, -ly, «. grym, blodgirig.
-y, 8, slagtarhandtverk ; slagtarhus;
blodbad.
I
Butler
Cadaverous
4T
Bntler, S. källarmästare; tafiBsltKokare.
Butment^ s, sammanfogning.
Bntt^ s. stort fat, Ymkar, liggare ; stot ;
ändamål; mältafla. — , V. a. stänga,
stöta. — , V. n. stångas. — end, «. trubbiga
ändan, —in ^5 s. pEtappning (af vin
• etc), -shaft, 8, pil; kastspjut.
Butter, s, smör. -, v. a. bestryka
) med smör. —bOX, s. smörask, -bur,
S. hästhof (ort), -flower , s, smör-
blomster, -fly, S. QäriL -milk,
8. kärnmjölk. —print, S. smörspade.
-woman, *. smörsäljerska. -y, 8.
skafferi, vistbus. — , a. smöraktig.
Bntteris, S. verkjem hos hofsiagare.
BnttOCk, 8. länd, säte, bakdel, klinka ;
T. iSring.
Button, 8. knapp ; knopp (pä träd och
örter); knöl; sigtet pä ett skjutgevär.
— , V. a. knäppa igen. -flsh, 8, ^öborre.
-maker, 8. knappmakare. -hole,
8, knapphål.
Buttress, 8. stöd, stötta, pelare under
^ en byggning. -, V. a, stöda, under-
stöda, stötta.
Butty, 8, arbetskamrat.
Butyrljaceous, -ous, a. smöraktig;
smörJik.
Bnxom, a. smidig, lydig, tjenstaktig ;
kärlig; liflig, glädtig, lustig. -neSS,
8. munterhet; kärlighet.
Buy, v. a. & n. köpa, handla; muta,
besticka, —er, 8, köpare.
Buzz, 8. brumning, susning, surming,
sorl; mummel, hviskning. — , V. a.
utsprida, hviska. — , v. n. brumma,
«urra, sorla, —fly, 8. purapsnut.
Buzzard, 5. pvldfägel, hök; enfaldig
menniska.
Buzzer, s. örontasslare, baktalare.
By, pr. genom, medelst, af, vid, med,
efter , om. — and. — , strax. — tlie
— , i förbigående. - chance, händelse-
vis. — degrees, småningom, — one
self, ensam. - no means, ingalunda.
— retail, i minut. — blow, s. oäkta
barn , bastard. —end , 8, biafsigt.
-gone, ad. förbi, -respect, s.
Vbfsigt. -room, .9. enskildt rum.
-ständer, s. SskSdare, närvarande
person, -iray, 8. biväg, -word,
8, obrukligt ord; ordsprSk.
Bye, e. väning, hemvist; tilimilighet.
Bysse, Byssin, Byssus, s, hafssiike.
c.
Cab, 8. kabrioiett. -driver, «, hyr.
kusk.
Cabal, 8. Judames kabbala ; kabal, kom-
plott ; hemligt räd. -, v. n. kabalera,
stämpla, sammangadda sig. — Ist, 8,
kabbalist. — istlC, a. tillhörande Ju-
dames kabbala. —ler, 8. upprorstif»
tare, —line, a. som tillhör hästar.
Cabaret, s. källare.
Cabaric, 5. hasselört.
Cabbage, s. käl; kläde som skräddare
stjäla. — , V. a. stjäla (säsom skräd,
dare). -, V. W. formera hufvud (sS.
som kSl).
Cabiliau, s. kabeljo, stockfisk.
Cabin, s. koja, hydda, kajuta, koj,
hytta. -, V. a. & 72. innestänga ell.
lefva i en koja ell. hytta, -boy, 8,
skepsgosse. —et, s. kabinett, kam-
mare. - for curiosities, konstkabi-
nett. -etmaker, s, ebenist, scha-
tullmakare.
Cable, 8. tag, kabeltSg, ankartåg.
—'5 length, kabellängd, —t, s. mindre
kabeltåg.
Cablish, s, vindfälle, nedbläst träd.
Cabotage, 5. kustfart, kustliandel.
(Dabnrns, s. kabelgarn.
Cacao, 8. kakao.
Cachinnation, s, gapskratt.
Cack, v, n. göra sitt tarf, träcka.
Cackerel, s. ett slags fisk.
Cackle, s. skrockning (om höns); kak-
ling ; * prat, sladder. — , V. n. snattra
(som en gis), skrocka (som höns);
kackla; pladdra, sqvallra, — r, 8.
skrockhöna ; snattrare, sladdrare.
Cacophony, s. missljud (i tal).
Cacuminate, v. a. göra spetsig ell. i
torm af pyramid.
Cadaver, s. lekamen, lik. -OUS, a.
tillhörande lik; asaktig.
42
C5addäw
Caddaw, ä. taja.
Caddis, s. trSdband-, sjoslända.
Caddy, S, ask, tédosa.
Cade, 5. litet fat, kagge. -, a. tarn,
spak, saktmodig. — , V. a. tämja.
Cadenllce, S. takt (i dans); kadens (i
musik), välljudande slut i poesi; afta-
gande, —t, Ö. fallande, sjunkande,
aftagande.
Cadet, 5. yngre brodei^; kadett.
Cadew, S, gräsmask, sjoslända.
Cadge, v. a. föra, bär^._r-rj S. ho-
kare ; uppköpare.
Cadmia, s. galmeja.
CadOjlcity, s. benägenhet att falla;
bräcklighet. -kCj a. ålderstigen,
bräcklig.
Caftan, S. kaftan. IvSta varor.
Cag, S. kagge, ^erding,. litet käril för
Cage, s. fSgelbur, häck; djurhus ; fiin-
gelse. — , V. a. sätta i bur; inspcrra,
arrestera. — TTOrk^ 5. genombrutet
Caic, S. galerslup. [arbete.
Caiman, s, kaiman (en art krokodil).
Caisson, S. proviantvagn, bombkist^.
Caitiff, a. föraktlig, nedrig. — , S. galg-
fSgel, skälm, skurk ; slaf.
Cajole , V. a, smickra ; gäcka , narra,
bedraga. — ry, 5. smek, smicker; be-
drägeri.
Cake, s. kaka, bakelse. -, V. W. kasta
sig, hopgyttra sig.
Cala||bash, 5. kalabass; flaska af denna
frukts skal. — BiaiICO, S. kalraink.
-mary, s. bläckfisk, -mlbac, s.
ömträd. —mine, s. galmeja. — inint,
5. bergmynta. — niite, 8, ramslök.
-niitons, a. bedröflig, olycksfull,
eländig, -niity, 5. elände, olycka,
uselhet. —niUS, s. rör, strandrör,
kalmus. — Sh, S. kalesch. — tOr, $»
kyrkotjenare. [kalkjord.
Calcareons, a. kalkartad. - earth,
Calceated, a. klädd i skor, skodd.
Calcedonian, S, kalcedon (mörkblå
fl inta).
Calciljferons, a. kaikbiandad. -nate,
v. a. kalcinera, förkalka. — , V. n.
kalcineras. -nated, a. fcjrbränd till
kalk, kaicinerad. -nation, s. kvil-
Callidity
cinering, fbrkalkning. ,— natory, $,
kalcinerdigel.
Calculjlate, v. a. beräkna, uträkna,
öfverslii ; uttänka. — lation , S. be*
räkning, uträkning, öfverslag. — lator,
S. räknemästare. — latory, U. hörande
till räkning, —le, S. räkning, kalkyl.
-lose, -lons, a. stenig, grusig.
-lus, s. sten, grus i urinblSsah.
Caldron, s. kittei.
Calellfaction, s. varmgoraing. -fac«
tive, -factory, a. värmande, upp.
hettande. — fy? V. a, värma, upp-
hetta. -, v. n. blifva het.
Calend||ar, s. kalender, almanack. -Cr,
8. mangel att pressa tyg, klädpress,
— , V. a. mangla , pressa , appretera ;
stryka linne. — rer, S, appretör.
Calenture , S. en art hetsig feber till
Calesh, S. kalesch. [gjos.
Calf, 5. kalf ; tjockben, vada.
Caliber, s. kaliber, vidden af ett skjut-
Calice, S, kaik, bägare. [gevär.
Calico, S, ett slags bomullstyg.
Calid, «. het, varm, brännande, -ity,
S. värme, hetta, -nct, S. värme»
Calif, s. kalif. [ledare.
Calillgation, S. mörker, dlinkelhet,
blindhet. — ginOUSj Ä. mCrk, dunkel,
bedröflig.
Caligrapliy, 5. skönskrifning^konst.
Call ver, s, nickhake Oiten kanon).
Calix, S. r. blom Fodret.
Calk, $. tungspat. . -, V. a. kalfatra,
dikta. wCr, s. diktare, drefvare ; dref.
-ing, $. kalfatrlng.
Call, e, kallelse, upprop; fordran; kort
besök; lock; appell; bjudning; fSgel-
pipa. — , v. a. & n. kalla, benämna,
heta, bjuda ; ropa ; locka, to — for,
begära, to ^ in , säga upp , inkalla,
återkalla, fo — one on, uppmuntra,
drifva på en. to — Old, kalla , ropa
ut; utvälja, utmana, to — over, ropa
upp. to — to mindj erinra sig. to
- up, väcka, fo - upon one, be-
söka en. -I)ird,* s. lockfågel, -er,
S. ropare. —ing, 5. kallelse, rop;
handtverk, näringsfång.
Callidjjity, -ness, s. fd rslagenhet,)
Callipers
Callipers^ «. knimclrkej, tastercirkel.
€alli|Osity, 3. hSrdnad, tjocknad i
huden; svSl ; välk I händerna etc.;
•känslolöshet -QaS^ €U full med
valkar; svälaktig; känslolos.
Callow, a, kal, naken; oQädrad.
Calm, a. lugn, stilla, ostörd; obekym-
rad. — , S, stillhet, lugn ; hvila ; »akt-
mod ; T» stiltje. —, V, a. sakta, stilla,
mildra. — nCSS^ S. saktmod, mildhet,
frid. — yj a. lugn.
CaloriJlHc, a. värmande, -meter, 8,
värmeoiätare.
Calotte, s. kalott.
Caltrop, S, iotangel ; stjärntistel.
Calumn-iate, v. a, lasta, smäda, bak-
tala, förtala. -iation, s. fortal,
smädelse, tillvitelse, -iator. s. smä-
dare, f!h:talare, baktalare. •'lOUS, a.
smädlig, förtalande, osann, —y, s,
förtal, baktal.
Calyyary, S, kmsifix; hurvudskalleplat-
sen. -e, V. n. kalfva. -CSfOOt,
s, aronsört, munksvans. — ity, s.
Calx, s. kalk. [skallighet.
CalzOOIlS, S. pl. underbyxor.
Camarade, a, kamrat.
Camber, s, byggningsvlrke i form af
knä ell. båge. -Od, a. bSgig.
Cambist, a. vexelhandlare.
Camblet, a, slät yllekamlott.
Cambric^ a, kammarduk.
Came, j>. af come.
Camel, a. kamel, -fly, a, eylslända.
-ine, a. kamel tillhörig, -opard,
a. kameleopard, giraff. — Ot, s.
kamlott.
Cameljrade, a. kamrat, stallbroder.
-rated, a. hväifd. ^-ration, a.
hvälfning.
Camisajlde, -do, s, airfall om natten.
Camlet 5 a. kamlott. -ed, a. mar-
morerad.
Camlin«, «. llndodra.
Cammock, a. puktöme.
Camomile, a. kamlllblomster.
Cam||ous, -oys, a. piattnäsig.
Camp, a. läger, fältläger. -, V. ti.
lägra sig, slä läger ; kampera. — flght,
a, enyigeskamp, envig, duell.
Caneferrel
43
Campaign, s, slätmaTk, fält; kam.
panj, fiilttlg.
Campaujiiform, -ulate, a. klocklik
(om blomkronor). — ile, 8, klocktorn.
Campeachy-WOOd, s. kampeschträd.
Campestr|{al, -ian, o. växande pE
fältet; vild.
Camph||ire, -or, s. kamfer. -orate,
a. försatt med kamfer.
Campingr, s, ballonspel.
Can, a, kanna; stänka; krus.
Can, v. n. kunna, förmS.
Canaille, a, pöbel, pack.
Canal, a. kanal, vattenledning; töt;
gRng. —coal, 8. ett slags fina sten-
kol, -iculatod, a. ihällg, urhälkad.
Canary, a, kanarievln. -bird, a. ka»
nariefSgeL — grass, 8, kanariegräs.
Cancel, v. a. utplSna, utstryka; for-
stora, upphäfva, annullera; tilUntet-
göra, — lated, a, utstmken; upp-
häfven. -latlou, a, ntstrykning;
tillintetgörande.
Cancer, a, kräftan, -ate, v. n, blifva
kräftaktig ; fräta omkring sig. -ation,
a, böljan till kräfta. -Ons, Can-
Crine, a. kräftartad.
Candent, a. het, brännande, glödande.
Candicant, a. hvitaktig.
Candid^ a, okonstlad, uppriktig; hvit.
—ate, 8, Ijenstsökande, kandidat. — ly,
cwZ. uppriktigt, redligen. -ness, a.
redlighet, uppriktighet.
Candify, v, a, göra hvitt.
Candle, a, ljus. -holder, «. ljus-
hällare. -mas, -day, a, kyndel-
mesaa, -SnufiTer, 8, ljussax. — stickj
a, ljusstake, -stuff, a, talg o. d»
hvaraf ljus göras, —tree, a. mjölträdo
-WAster, a, Uustjuf. -wick, a.
ljusveke. [het.
Oandoar,^. redlighet, uppriktighet, mild-
Candy, a. kanderade frukter; konfekt.
-, V. a. kandera, öfverdraga med
socker.
Cane, a, r3r, spansk rör; sockerrör;
käpp. — , V. a, gifva en käpprapp;
prygla med en käpp. -bottom*
chair, a, rörstol. -ferrel, a. käpp.
ring, hälk.
44
Canel
Can el 5 5. ksmel, kanelbari. -iJOne,
S. halsbenet, nackbenet.
Canes cent, a. gränande, hvitgrS.
Canicular, a, som hörer till rötmSna-
den. — days, pi. rötmSnaden.
Canine 9 a, hundaktig; trätgirig. —
madness, vattenskräck. — teeth, pi.
ogontänder.
Canister, s. liten korg; tékanister.
Cank, a, mfaios.
Canker, S. kräfta (sSr), mask. -, V.
a. skämma, smitta. — , V. n. skäramas.
—bit, a. biten af en giftig tand. -eö,
a. knarrig, vre?.ig; ohöfiig. — rOSe, s.
njupon.
Cannabine, a. af hampa.
Cannibal, s. kannibal, mennistcoatare.
Cannon, s: kanon , stycke. — ade, 5.
kanonad. — , v. a, beskjuta med ka-
noner. —ball, .9. kanonkula, —ler,
5. styckjunkare, konstapel»-
Cannnlar, a. rorformig.
CanOO, S. liten indiansk bSt.
Canon, s, kyrkolag; regel; foreskrift;
kanik, domherre; kanoniska böckerna
i bibeln. — law, kanoniska lagen.
-ess, s. stiftsfröken, -ical, a. ka-
nonisk, -ically, ad. enligt kano-
niska lagen. — ist, S. en som är
hemma i kanoniska lagen. — izatiOn,
S. kanonisering, upptagande ibland hel-
gonen, — ize, v. a. kanonisera. — ry,
— slllp, S. en domherres beställning;
prebende.
Canopy, s. himmel ofver en tron;
liimlahyalfvet. — , V. a. betäcka med
himmel. — l>e(l, S. sparlakanssäng.
Canorous, a. musikalisk, melodisk;
hogljudande; Ijuf. -lieSS, $. välljud.
Can't, förkortning af can not.
Cant, s. auktion; kant, horn; rotväl-
ska, bof^prPik, pöbslsprak; mörkt och
osammanhilngande prat. — , Ct. sned,
krokig. — , v. a. stöta, skaka. — , V.
n. tala rolvälska.
Cantljablc, a. sångbar, som kan sjun-
gas. — ata, s. kantate; recitativ och
aria. — jllion, S. sSng, sjungande.
feantCCnr s. kantin; flaskfoder.
CftniCr,^^. skenhelgon, skrymtare, pietist;
Capillary
en sora "pratar rotvälska; kort galopp.
— , v. n. gä i kort galopp.
Can th arid es, s. pl. spanska fhigor.
CanthUS, 5. ögonvrån.
Cant||icle, s. sSng; Salomos höga visa,-
—ing, s. sjungande.
Cantl||e, S. bit, stycke. — , V. a. dela,
stycka, skifta, —et, S. lemning, stycke.
Canton, s. kanton, landskap, trakt.
-, V. a. fördela. -Ize, V. a. dela i
landskap ell. provinser.
Canvass, s. kanfass, hSrduk; under-
sökning af rösterna till parlamentsval.
— , V. a. nagelfara, öfverväga ; kaba*
lera ; värfva röster.
Cany, a. full med ror ell. vass.
Cåinzonet, S. litön visa.
Cap, S. mössa; kardinalshatt; spets;
täckbly pE en kanon; toppraast. -*
and hells, dSrskap; narrlofva. — a-i
pie, ifrån hufvud till fot. — , V. a.
betäcka , sätta hatten pt sig ; kappa
(skor). — , V, n. taga af hatten ell.
mössan ; bry. to — rope, bekläda en
tågända med smarting, to — to One,
helsa pS nSgon. — papor, S. ett slags
kar6u?papper.
Capajlbility, s. skicklighet, duglighet.
-ble, a. duglig, skicklig, i stEndtill;
fallen för. -bleUGSS, $. skicklighet.
-cify, V. a. göra skicklig till. -cioas,
a. rymlig, vidsträckt, vid, stor. — cious*
ness, s. rymlighet, vidd. -Cltate,
V. a. göra en skicklig; sätta i stSnd.
—city, 5. skicklighet, förmJ^ga, makt,
duglighet ; forstSnd, sinnesstyrka ; rym-
lighet; fattnmgsgäfva. -rison , 8,
hästtäcke. — , V, a. raundera en häst;
kläda präktigt. [reskappa.
Cape, S, kap, udde, näs ; kragen pS en
Caper, 5. kapriol, luftsprSng; kapare-
fartyg; kapris (ört). — , V. n. kaprio-
lera, göra luftsprång. — blisll, S. ka-
prisbuske. — calze, 5. tjäder.- -er, .9.
luftspringare, kapriolmakare.
Capias, S. T. exekutionsutslag; arro-
steringsorder.
CapillallCOOUS, a. hfirlik, fm som ett
här. -men t, S. stSndare i blomster,
-ry, a. härfin,-
Capital
Carecrazed
45
Capitftl) s, kapital pä en pelare; ka-
pital ; hufvudstad. — , a. hufvudsak.
lig, förnämst ; ferträfflig ; stor. — cri-
we, lifssak. ~ city, hufvndstad. -
letters, pl, begynnelse-bokstäfver. — ly,
ad. förtiäffligt. - convicted, dömd
frän lifvet. -stOCk, 9. hufvudstol.
Capltjlation 9 s. koppskatt, -ol, 5.
Capitolium (i Röra). -Ular, S, stadgar
för ett dorakapitel ; domherre. — , a.
hörande till ett stift ell. domkapitel.
^ulätOj V, n. dagtinga, kapitulera.
-ulation^ S. dagtingan, öfverenskom-
melse.
Capon, 8, kapun. — , V. a. kapunera,
Capot, S, kaputt (i piketspel).
Cappllev, fi. mösshandlare, mossmakare.
— ill^y 8. betäckning med en kappa;
hattens aftagande.
Caprijlce, 8, nyck, underligt infall;
griller. — CiouSj a. egensinnig, nyck-
full, —corn, 5. stenbocken (i djur-
kretsen); hanrej. — folO, 8, rosentry,
getblad. -Olo, 8. kapriol, luflaprEng.
Capstan, s. T, spelet hvarmed ankaret
vindas; gSngspel.
Capsniyar, a. T, doslik, ihSiig, kupig.
-atO, — ated, a, innesluten i fröhus,
lagd I fodral. — ©, 8. kapsel, fröhus.
Captain, &. befölhafvare ; kapten, rytt-
mästare. -general, 8. fältmarskalk.
-ry, 8, stSthäUareskap, -shlp, 8.
kaptens^'enst.
Captjjation, 8, lybksökeri; sraiker.
— ion , 8, vittnesbörd ; arrestering.
—lons, a. grälig; bedräglig, snär-
jande; spetsfundig, -^ionsness, 8.
fallenhet att gräla; spetsfundighet, ill-
parighet. -ivate, V. a, fängsla;
förtjusa, förtrolla ; bemästra sig, vinna ;
underkufva. -ivation, 8. tillfSnga-
tagande, fängslande. — ivO, a. f3ngen,
fängslad. — , 5. krigsfSnge, slaf. — ,
V. a. taga till f3nga. -ivjty, 8.
fSngenskap, träldom. -urO, 8. fSngst,
rof, byte ; pris (till sjös), uppbringning.
— , V. a, fasttaga.
Capnch, 8, munkkappa, -in, 8, Fran-
ciskancrmunk ; ett slags fruntimmers-
kappa.
Car, B. Tagni kärra ; triumfvagn, stridii»
vagn, char.
Carabine, s. karbin, skjutgevär, -ier,
8. karbinerare, [skepp.
Carack, s. en art stora portugisiska
Caracole, 8. omtumling i cirkel med
en häst. — , V. n. tumla omkring, göra
svängningar.
Caramel, 8, sookerkandi.
Carat, S. karat (guldvigt).
Carayan, S, karavan, hop köpmän ell.
pilgrimer, -sary, 8. offentligt här*
berge i Österländerna.
Caravel, «. karavel (ett slags porta*.
gisiskt skepp).
Caraway, 8. kummin.
Carbine, 8, karbin.
Carbon, 8. kol, kolämne. -ade,
-ado, 8, kött stekt pä glöd. -, v,
a. rosta pä glöd; skära i stycken.
-ate, 8. kolsyra, -ic, a. kolaktig,
kolig; kolsyrad. — ization, 8. för*
kolning.
Carban||cle, .9. karbunkel ; kallbrands
fläck, -cled, a. finnig, -cnlar,
a. röd som en karbunkel.
Carcajo, «. fUfras.
Carcanet, 8. halsband, balssmyoke.
Carcass, 8. benrangel; död kropp; T.
skrofvet till etl skepp.
Carcelage, 8. afgift un fångvaktaren.
Card, 8, kort; karda, ullkara. -, v, a,
karda, kamma ; spela. — COUnter, s.
mark i spel. — Or, 8, ullkamraare;
kortspelare. ~ing', «. kardning; spel
i kort. —maker, ^. kardmakare;
kortfabrikör.
Cardamomnm, 8. kardemumma.
Cardiljac, a. hjertstyrkande. -algy,
8. lijertklämma.
Cardinal, 8. kardinal. -, o. rd?nämst,
hufvudsakligast. - numbers, huf-
vudtalen. - virtues, hufvuddygder.
-ate, -Sllip, S, kardinalsvärdighet.
Cardoon, s. ett slags tistel; en sort
ärtskockor.
CarO, 5. omsorg, bekymmer, oro; flit;
omvSrdnad. — , V, n. (for) bry sig
om , v3rda ; hafva omcorg om , var-x
bekymrad. -Crazed , a. fdrtärt^ r.f
46
Careful
Cartulary
bekyrnmer. -ftll ^ a. omsorgsMl ;
flitig; omtänksam, förfligtig. — ful-
nesS, 8. flit; omsorgsrullhet, omt&ok-
aamhet, bekyrameraarnhet ; försiktighet.
-less, a. sorglös, obekymrad; oakt-
sam, värdslös. -lesSIiess , 8. f^r-
sumligbet, efterlåtenhet ; obetänksamhet.
Careen, S. T. kölqn, skrofvet under
vatlen. -, V a. kolhala (ett ekepp).
-ill^, 8. kölhalning.
Career, 8. rUnnareban, bana; starkf
lopp ell. fart, sprang. -, V. n. springa,
tvafva, löpa fort.
Caress, S. smicker; sraek, smekning.
-, V a. 8meka.
Carfax, s. koraväg, tvärgata.
Cargo, Cargason, s. last pä ett skepp.
Caricature, 8 karrlkatur. i^vSrta.
Caricous, a. fikoniik. - tumors fik-
CariyeS, -OSity, S. benröta, -ous,
a. anfrätt, förderfvad af benröta, rut-
ten, svampig.
Cark , 8. 8org, bekymmer. — , V. n.
ängsla sig, söija, bekymra sig. -ing,
a. turande, frätåiade. -, 8. ängslan,
tärande bekymraeT.
Carle, s. ett slags hampa.
Carline, 8. karlln, spämanstistel.
Carllsb, a. grof, bondaktig. -ness,
8. bondaktighet, grofhet.
Carlocll,^. rapsat; husblSss.
Carlot, 8. lymmel, bondlurk.
Carman, 8. kärrkarl, forman, Skare.
Carmelite, s. Karmelitermunk.
Carminative, a, väderdelande.
Carmine, a. karmin (röd färg).
Carn||age, 9. blodbad, nedsabling, slagt-
ning; Inmätet (St-jagthundarne). -al,
a. köttslig, sinnlig; vällustig, —ality,
-alness, 8. köttslig lust, sinnlighet.
-atiOn, 8. llff&rg, ansigtsrarg; röd
neglika. -eol, 8. karncol. -eons,
a. köttig, köttfull. -Ify, v. n. blifva
till kött. -ivorons, a. köttfrätande .
glupsk. -Osity, 9. köttig svulst.
-OUS,. a. köttig, köttful.
CarOb, S. johannisbröd.
Carol, S. julpsalm; lofs3ng. -, V, V.
& a. sjunga; prisa.
Caronjlsal, s. karusell, högUd, drickcs.
kalas, -se, «.* superi, drlckslag, k»-
las. — , V. n, supa, kalasera, dricka
mycket. —SCr, 8. stor drickare
Carp, 8, ^arp (fisk). -, v. a. tadla»
klandra; ottyda Illa. -Onter, 8,
timmerman, —entry, 8 tlramermana»
konst , snickeri. —er , 8. häcklare,
klandrare. —et, 8 tapet, golfraatta.
-, V. a. tapetsera, utbreda roattor
öfver. -etbag, 8. nattsäck, resväska,
-etknight, 8. vekling, -ing, 8.
tadel. -US, 8. T. handlofven.
Carri||age, s. fora. transport; fikdon,
bagagevagn. forlön, skjutsiega , frakt;
uppförande, lavett, —er, 8. forman,
åkare; brefbärare : brefdufva. -On, 5.
as, luder; gemen qvinna.
Carrot, s morot, -iness, s. rödhS-
righet. -y, O. röd, rödhSrig
CarrOW, 8. spelare, rafflare.
Carry, v. a. draga, föra. bära; bo-
drifva ; ernS , vinna. to - ahout,
bära hit och dit. to - away ^ taga
med sig, bortrycka ; T. afsegla. to -
itf ha öfverhand. to - down^ bära
ned, forsla, to - forth , leda fram ;
visa. to — it high t göra sig stor,
yfvas. to - off' t medtaga, bortföra,
to — oriy befordra , drifva pS ; drifva
(handel), to - out an opinion^ för
svara en mening, to — ttpy uppföra, resa
i höjden. -ing, 8. & a. forande.
-tale, 8. sqvallrars.
Cart, S. kärra, forvagn, lastvagn. — , V.
a lägga, sätta pS en kärra; spänna för
en kärra, -age, 8. forlön. -iBOrse,
s. släphäst. -way, s. förväg. -wright,
8. vagnmakare.
Cartel, 8, utmaningsbref, fejdbref; ut-
vcxlingsförslag ; fördrag ; parlamentar^
Carter^ 8, Skare, forman. fslup.
Carthusian, 8. Kartusianmunk.
Cartilailge, s. brosk. -ginous, a.
broskig, broskaktig.
Cartoon , S. teckning pS stort papper.
CartOUCll, S. skrotkappa, kartcsch ; det
hvori en kula lägges.
Cartridge, S. skarpskott; papperskar-
dus för krut. — bOX, 8. patrontaska,
Cartularji «• uxLkundbok ; arkivarie.
Carucate
Carocate, 9. dag>piöja.
Caruncle^ a. körtel
CarVJlOj V. a, skai-a, gravera , uthugga ;
utdela ; bana en väg. -d work, bild,
huggeriarbete. -er, s, bildhuggare;
förskärare. — IDgTj *• bildhuggeri,
Cascade, a. vattenfall. [skulptur.
Case, 5. sak, ting; fall, händelse; ka-
sus i grammatiken; tillstSnd, ställ-
ning; skrin; fodral. — , V, a. iiigga
i låda; kalkslS , slä; förmoda, suppo-
nera, -knife, 5. stor köksknif.
-shot, 8. skrot, drufliageLskott.
Caseliarden, v. a, härda, förliärda.
Casemate, s. hvälfdt ställe under jor-
den ; skjutglugg.
Casement, s. fönster, fönsterram.
Caseous, a. ostaktig.
Casern, S. kasern.
Cash, S, kassa; penningkista; kontan-
ter. — , V, CC, invexla; forsilfra. —ler,
s. kassor, kassaförvaltare. — , V. a.
kassera, forafskeda, ge afsked. -kee-
per, 5. kassör.
Casing, s. afpelsning, flSning; rappning.
Cask, 8. tunna, fat; bjelm.
Casket, S, iSda, skrin; juvelsljrin. — ,
V, a. lägga i iSda ell. skrin..
Cassation, S. uppbäfning.
Cassa^i, s. mjöl af manioksroten.
Cassia, S. kassia, kassiaträd.
Cassidony, 5. kattfotter (ört).
CaSSililCr, 3. kasimir.
Cassock, 8. iSng underrock (som engel-
ska presterne bruka),
Cassonade, 3, pudersocker.
Cassowary, s. kasuar (fugel).
Casswecd, S. Skerlomme (ört).
Cast, 3, kast, slag; gjutform; utseende,
min; kull. — of the eye, blink,
ögonvink. — of mind, tänkesätt. — ,
V. a. kasta, förkasta, kasta bort; kasta
af, kasta ifrån sig ; utkasta ; fälla ; slS af;
gjuta; sprida. — , V.n. kräkas; kasta sig,
3lä sig; T, sacka, falla, to - about,
tänka, omhugsa sig, öfverlägga. to —
away, slösa, to - down, bedröfva,
forödmjuka, to - forth, utdunsta,
sprida, to - off, förkasta, öfvergifva ;
T, lossa, fira, ig - off the feathers,
Cataract
47
rugga, släppa fjädrarne. to — off the
hounds, släppa hundarne lösa. to —
in ones mind, begrunda, öfverlägga.
to — up, räkna, summera; Jcräkas.
—iron, 8. gjutit jern, tackjern. -StCel,
8. gjutit st3l.
Castanet, S. kastaniett. [utskott.
Castaway, s, öfvergifven raenniska;
Castelli;an, S. kastellan, slottsfogde.
—any, s. kastellani, burggrefskap,
—ate, v* a, kringbygga, befUsta med
fästningsverk. [log.
Caster, S. uträknare; teckentydare, astro-
Castiga||te, v, a. aga, straffa, näpsa,
-tion, S. straff, tuktan, näpst, -tory,
a. tuktande, bestraffande.
Casting, s. gjutning. castings, pl.
gjutna jemsaker, gjutgods. -bottlo,
3, luktflaska, -house, 8, gjuthus,
smälthytta. — nct, $, kastnät. -SilO»
vel, 8, kastskSfvel. -VOte, 5. af-
gö rande röst.
Castle, 3, kastell, fästning; slott.
casiles, pl. back och skans. -Crew,
5. backsgastar, -d , a. försedd med
kastell.
Castling", S. missfall, förtidig börd.
Castor, 8. kastor, bäfver; kastorhatt.
-ean, -enm, s. bäfvergäii.
Cas trall te, S, snöping, kastrat. -, V,
a. snöpa, utrikära. — tion, 8* snöp-
Castrel, a, kyrkfalk. [ning.
Casual, a, tillfällig, -ly, ad, till-
fälligtvis, händelsevis, -ness, 8, till-
fällighet, händelse, -ty, a. händelse,
lyckskott; missfälle.
Casuist, 8, kasuist, teolog som under-
visar i samvetsfrågor. — ical, a, till-
hörande samvetsmål.
Cat, 8, katt, katta; skuta (fartyg); -
in the pan, öfverlöpare, rymmare.
-call, 5. lockpipa. -mint, s, katt-
mynta.
Catallchrestical, a. tvungen, härdra-
gen. — Clysm, 5. öfversvämning, syn-
daflod, -comb, 8. katakomb, graf-
hvaif. -logne, 8. katalog, -plasm,
8, upplösande plåster. -pnlt, a.
stenkastningsmaskin, — ract, s, vat«
tenfall; grS starren (ögonsjukdom).
48
Cätai*rlL
Caviare
— rrhj s. fluss, snufva. -strophe^
*. katastrof, ntveckling; olycklig hiin-
delse.
Catcll, S. fSngst, fSng, fånge, byte;
hastigt intryck; supvisa. —, V. <X.
fatta, fånga, gripa, hejda ; öfverrnrapla ;
uppsnappa, smitta. — , V. n. fä, Sdraga
sig. to — at, gripa efter, to — cold,
fS an förkylning, fS snufva. to ^ a
fall, falla, to - fite, taga eld. to
— in a lie, beslä med osanning, to
— upp, fatta uti. to — one W7ia.
lyare^, öfverraska en. — fly^ 5. flug-
ell. myggfSngst; silen (ört). -iHg'j d.
smittsam. -, 8. fSngst. -peiniy^ 5.
knep; skräp för godt kop. — pole^ 5.
polisbetjent. -WOrd, S, T, kustod,
sista ordet pä en sida.
Catech!|etical , a, författad i frägor
och svar. — iSOj V. a, undervisa i
kristendomen; frSga. —isnij s, kate-
kes. — istj 5. kateket, som under,
visar barn i kristendomen. — Hnien^
«. den som undervisas i kristendomen.
CategOlilieal 5 a. kategorisk; uttryck,
lio» ^y^ *• kategori, klass, system.
€atena||riaii, s, kedjelik. -te, v. a,
binda med kedlja; sammankedja, för-
knippa. — tioilj $. sammankedjning,
förbindelse, länk, keöja.
Cater, v, a, proviantera, förse sig med
proviant, —er, s, inköpare, proviant-
mästare, —ess, 5. inköperska,
Catörpillar, s, larf, löfmask.
Caterwaul, v. W. jama, skrika. -, S,
kattskri.
Cates, S, pl. kräsliga rätter, läckerheter.
Catgut, s. tarnisträng.
Cathljartic, -al, a. afförande. -edral,
S, domkyrka. — , a. tillhörande en
moderkyrka. — church, kathedral-
cll. domkyrka, -eter, S, T. kateter,
silfverr^r att tappa urinen. — OllC, a.
katolsk, allmän. — , s, katolik. — oli»
Cism, 5. katolska läran. -OlicOH,
S. universal-raedikament.
Catkins, S, pl. hänge pä björk.
Catling", s. ett slags fältskärsknif.
Catoptyer, s, ett slags optiskt instru-
raent. -rica!, a. katoptrisk. -fiCS^
5. katoptrik, läran om strälbrytningen.
Cattle, s, fänad, boskap.
Caudle, s, vinsoppa.
Ciliif, s. fisksump.
Ciinglit, p. af catchy
€auk, s. fiussspat; groffc raarienglaa.
Caul, s, tarmnätet; isterhinna; hufva,
CaiTldron, 5. kittel. [segerlmfva.
Cauliflower, s. biomMi.
Canllt, s. & a. s. Calk*
Caus||able, «. som kan utforas. -Hl,
a. orsakande, soih har afseende pä or-
sakerna, -ality, -ation, «. ver-
kande orsak. — e, ^. grund, orsak,
upphof; anledning; sak; parti; pro-
cess. — , V, a. förorsaka , iSta ; fram-
bringa, Sstadkomma. -eless, a. sak-
lös, ohemul; ursprunglig. — er, 5.
frambringare, orsak ; 'verktyg. -CTVay,
— ey, S. jordbro, trottoir.
Caustic, a. bränöande, frätande. — > S,
frätmedel,
Cautel, S, tvifvlsm^, förslagenhet; om-
hugsamhet. — OUS5 a, varsam, för-
sigtig; listig.
Cauter, s. svedjem. -Izalion, 5.
bränning, frätning. — ize. V, a. bränna
med ett jern; sveda bort. — y, 8,
brännmedel, frätmedel.
Cauti||0n, S. försigtighet , varsamhet;
varning, underrättelse; borgen, kau-
tion. — , V. ö. erinra, varna; under-
rätta. — Onary, a. säsom säkerhet
ell. borgen. — Oner, s. löftesmän,
kautionist. — OUS, a. varsam, vak-
sam, försigtig. — OUSHess, S, vaksam-
het, försigtighet, varsamhet.
Cayalllcade, s. högtidligt täg till häst.
— ier^ S* kavaljer, riddare; ryttare.
— , a. kavaljerisk; stolt, högmodig,
storsilit. — ry, S. rytteri.
Caval.ite, v. a. gräfva i jorden, -tion,
S. källargräfning.
Cave, 8. källare, hvalf; hSla, kula.
Caveat, 8. arrest; varning, förmaning;
inlaga mot processens fortfarande.
Caveril, S, häla, kula, grotta. -Cd,
-OUS, a. hälig, full med hSlor,
Caviare, S. kaviar.
Cavil
Cerated
49
C&yily 5.'falsit iar^nient, ogruntlad in-
kast ; spetsfundighet, sofisteri. — , V. n.
göra falska inkast. — , V, a, klandra,
tadla spetsfundigt, -ler, S, motstSn'
dare som gör spetsfundiga inkastningar;
sofist, härklyfvare. -ling, -lOUS,
a. spetsfundig, krSngligi
Cayill^ S. hSlväg, trSng väg.
Cayity, s. hälighet, gropighet, hSligt
ställe. [kräka.
€aw , t>. n, skrika som en korp ell.
Cease,. 9, upphörande. — , V. ö. <& n,
af bryta, upphora, afetS, nnderlSta;
sluta; hvila sig. — lesS, a. ouppl^ör-
lig, oafbruten; beständig.
Cecity, s, blindhet.
Cecutiency, 5. svagsinthet.
Ced||ar, s, ceder, cederträd. -arine,
-riue, a. af ceder. [gifva.
Cede, v. a. öfverlemna, afträda; efter-
Ceduons, a. som kan fällas.
Ceil, v. a, göra tak i ett rum ; panela.
—ing, 3. tak i ett rum; panelning.
Celandine, s. syaiort.
Celature, s, gravering, ciselering.
Celebjjrate, v. a. högligen berömma;
fira, hälla högtidlig, -ration, S.
namnkunnighet; högtid, högtidlighets
firande. — rions, a. ryktbar, namn-
kunnig, vidtfrejdad. -riOUSnesS,
— rity, S, namnkunnighet; högtidlig-
het; beröm, ära.
Celerity, s. skyndsamhet; snällhet,
snabbhet.
Celery, 3, selleri.
Celest||ial, a. himmelsk, öfverjordisk.
— , S. himlainvSnare. — ine, s. munk
af Celestinerorden.
Celiba||cy, -te, -teness, -tesliip,
s. ogift stSnd, ungkarlsstånd.
Cell, s. cell, rum i kloster; hSla, ar-
restrum; afdelning i bistockar, växter
etc. -ar, s. källarhvalf; källare.
-arage, S, vinkällare; källarhyra.
-arer, -arist, S. källarmästare;
källarsven i ett kloster. — nlar, a.
cellformig, cellulös.
Celsitnde, S. -höghet (titel) ; höjd.
Cement, S, kitt; cement, starkt mur-
bruk. — , v, a. kitta ; * sammanfoga,
EnolischrSwedish DicC
göra varaktig. — atlon, S, kittning,
hopfogning. —er, s. * band.
Cemetery, s, kyrkogärd.
Cenatory, a. hörande till aftonmåltid.
Cenobijlte, ». munk. -tical, a. hö-
rande till Jdosterlefhaden.
Cenotaph, ^. tom grafvSrd.
Cons||e, S, skatt, afgift, gärd. -, V, a,
röka med rökelse ; berömma ; beskatta.
—er, -5. rökelsekar. — iou, 5. skatt.
-or, Sé censor; granskare. — Orial,
— Orions, c?, granskande; tadelsjuk.
-Orship, 8, censors embete. -nrable,
a. tadelbar. -nrableness, 5. tadel-
värdhet. — nre, S. censur; tadel;
granskning. — , t;, C. tadla, bestraffa;
granska; döma. [tal.
Cent, S. hundrade, —age, S. hundra-
Cent äur, s. centaurus. — y, s. tusen-
gyllen (ört).
Centenljary, 5. ett hundratal ; centner.
— , a. hvar hundrade; hundraSrig.
— nial, a. hundraårig.
Center, S, skäggmussla.
Centljesimal, 5. en hundradedel. -, a
den hundrade. — ifold, a. hundra-
faldig, -ifolions, a. hundrabladig.
— imeter, s» centimeter Gängdemätt).
-ipede, 5. mSngfota, gräsugga .(in-
sekt), [poeter.
Cento, S. dikt sammanflickad ur flera
Central, a, hörande till medelpunkten;
belägen midtuti.
Centre, s. medelpunkt, midten. — , V.
a. ställa i en medelpunkt; hafva till
föremal.
CentriilC, -Cal, a. ställd i medelpunkten.
-fugal, a. afvikande frän medel-
punkten, —petal, a. sträfvande till
medelpunkten.
Centry, S, hvalfbSge; skildtvakt.
Centujlple, a. hundrafaldt. -, -pli^
Cate, v. a. föröka till hundradefaldt.
— riate, v, a. indela i centurier ell.
hundrade. — rion, 5. höfvitsman för
hundrade. — ry, s. sekel, ärhundradc
Cephalic, a. hörande till hufvudet;
tjenlig for hufvudet.
CeriltjjO, s. vax, vaxpomada; vaxadt
lärfto -, V- a, växa. -Cd, a, öfver-
4
50
Ceration
Chamberlain
dragen, med vax. -tion, s, vaxnbg,
öfverdragning med vax.
Cere, v. a. växa. -cloth, S, vaxadt
lärffc, vaxduk; muschpläster. —meilt,
8. vaxduk. ~0ns, ö. af vax.
Cerebel, s. mia lyeman.
Ceremojjnial, a. ceremonialisk. -, s.
ceremoniel; ritual. -llialness, 8.
krusaamhet; omstandlighet. — lliOUS,
a. kruserlig, krussam, ceremoniös.
— niousness, S. ceremoni, krus. -ny,
S. ceremoni.
Certain, a. viss i saker; afgjord; be-
stämd, —ly, dd. visserligen, säkert.
-ness, -ty, S, visshet, ti-ygghet,
säkerhet.
Certillficate, S. certifikat, skriftligt be-
vis; attest, —fler, S. bevittnare, som
leranar certifikat. —fy, V, Cl. betyga,
bevittna. — tude, s. visshet, sanning.
Cerujlleaii, -leoiss, a. biä, himmels-
Cerumen, S. oronvax. [blä.
Ceruse, «. blyhvilt.
Cesarean, a, kejserlig. - section, T,
kejsarsnitt.
CCSS, S. taxering, päbud, skatt. -, V. a,
taxera, värdera, beskatta. -atlOn, 8,
upphörande, uppehSU, hvila, paus, af-
brott ; BtillestSnd. — of arms, vapen-
hvila. -ibility, S, eftergifvenhet.
— il>le, a. som kan afträdas; efter-
gifven. —lon, S. öfverlStning, afträ.
dande. -ionary, s. person som öf-
verlemnar. -öieut, s. taxering, pä-
bud, skatt. -Or, 8, försumlig men-
niska; en som länge dröjer att betala
sin skatt.
CcstUS, S, brudbälte; "Venus -gSrdel.
Chace, s, kast med fjäderbollen.
Cliafe, «. hetta, häftighet, vrede, snar.
stickenhet. — , t?, a. värma, upphetta;
gnugga, gnida. — , V, n, blifva het,
blifva ond; koka; stöta häftigt emot;
bryta sig (sSsom vSgor); blifva hud-
lös; T, skamfila, -wax, S. kansli-
betjent som värmer och p2 lägger vaxet.
Cliafer, S. kolpanna; ett slags tordyfvel.
CiiaS*, S, agnar; lappri, ting af ringa
värde, —er, V. a. & n. kSpa; pruta,
handla, schackra., byta. -^Cror, 8,
köpare, en som prutar mycket, erllj
8» kittel, fyrfat. -ery, 8, handel,
ackord, -inch, 8, bofink. -lesS,
a. fri frSn agnar. — y, £5. full med
agnar.
Cliaiillg', 8. uppvärmning; ^dning,
-dlSh, 8. fyrfat, kolpanna.
Chagrin, s. förtret, missnöje; bryderi,
bekymmer, vresighet. — , V. a. be-
kymra, förtreta.
Chain, 5. ked, kedja; • slafveri,- fången-
skap. — , v. a, fastkedja , Qettra ; för-
ena; fängsla, -bridge, 8. kedjebro,
hängbro. — rule, 8. kedjeräkning.
-shot, 8. kedje- ell. länkkula. -WOrk,
8. genombrutet arbete; kedjesöm.
Chair, s, stol, embetsstol; portschäs.
-hottonier, S. rörstolmakare. -man,
8, portschäsbärare; talman, president,
Chaise, S. schas. [ordförande.
Chalcographlier, «♦ kopparstickare.
— y, 5. kopparstickning, gravyr i koppar.
Chalice, s. bägare, -d, a. T. försedd
med blomfoder.
C^alh, 8. krita, kalk. -, V, a, upp.
teckna, märka med krita ; göda en Skei
med kalk. -Cutter, s, krit- ell.
kalkbrytare. -pit, 8, kritgrufva, kalk-
brott, -y, a. kritartad.
Challenge, s, utmaning, utfordring;
pästSende; jäf. — V. CL, utmana;
fordra; ropa an (om vakter); göra an-
språk pa; jäfva; anklaga, -able, a.
ansvarig.
8, en som utmanar;
C hal O t, s. gräslök. [aijgripars.
Chalybeate, a. stäiaktig.
Chamade, S» schamad, kapitulations-
signal.
Chamber, 8. kammare; krutkammaren
pä skjutgevär; fänghål pS en mina.
" of a pump, pumpstöfvel. -, v.
n, bo , vistas ; lefva liderligt ; in-
trigera. — , V. a» to — a gun, göra,
krutkam raare f en kanon. — COUnsel,
8, rättegSngsbiträde. —er, 8. kammar-
herre ; en som intrigerar, en som lefver
liderligt, — fellow, 8, sängkamrat.
—ing, 5. liderlig lefnad, liderlighet;
frSsseri. —lain, 8» kammarherre,
rantmästare, kamrer; kammartjenare.
Chambermaid
—maid 9 s. kammaijungfru, kamtnarr
plga. —pot J S. natt;potta.
Chamfer, v. a, reffla, kannelera.
Chamois, s. stenget ; beredt stengetskino.
Chamomile, $. kamillblomster.
Champ, V. a. &n. tugga, bita, gnaga.
Champaign, s. fait, slättmark; Cham,
pagne-vin. ~, a. jemn, slät.
Champion, a. kämpe, fäktare. -, V.
a, utmana.
Chance, S. händelse, slump, tillfällig-
het; lycka; olycka. — , a. tillfällig.
— , V, n. hända, ske, tilldraga sig.
-able, a. tillfällig. -f«l, a. farlig,
väesam. -game, s. hasardspel, -med-
ley, s. T, vSdadrSp, vädamäl.
ChancIIel, s, högchor, altare i en kyrka.
-elior, S. kansler, president, -ellor-
Ship, 5. kanslersembete ell. -värdighet.
-ery, S. kansli; högsta domstolen i
England.
€han||cre, S. chancre (ett slags vene-
riska sSrJ. -CronS, ö. smittad med
chancre.
Chand|[elier, s. ljuskrona, -ler, s.
IjusmSnglare, Ijusstöpare ; hokare. -ry,
s. IjusskSp.
Change, s. ombyte, forändring, omväx-
ling; omvändelse; yexelkurs; smSpen-
ningar. — of the moon, nytändning.
— , V, a, byta, vexla; förändra. -,
V. 71, ombytas, forändras, —able, a.
ombytlig, föränderlig, -ableness, s.
obeständighet. — ful, a. obeständig,
vankelmodig, -ling, S. byting, obe-
slutsam menniska. -Fj 3, penninge-
vexlare.
Channel 9 s. rännil, kanal, vattenled-
ning. — , v, a, reffla.
Chant, s, sSng, melodi. — , v. a. & n.
sjunga, qväda; berömma, —er, s,
kantor, sSngare. -ery, S. hofkapell,
orkester, -iclcer, S, tupp, hane.
-reSS, S, sSngerska. -ry, S. kyrka,
hvari själamessor hällas.
Chao||S, ^. kaos, förvirring, -tic, a,
kaotisk, förvirrad.
Chap, S, remna, spricka; köpare; karl;
besynnerlig menniska; käft. -, v. a.
Wyfva, spräcka; spricka, rerona. -fal-
Charity-school 51
len, a. inmtmt, med sammandragen
nnm.
Chape, 8» hake, bygel, ki*ampa ; doppsko.
Chapel, s. kapell. -ry, S, kaplans-
syssla; kapellomrSde.
Chapiter, S, kapital af en pelare.
Cha-plain, S, kapellan, huspredikant,
fältprest, skeppsprest.
Chapless, a. som har infallna kinder*
Chaplet, S. rosenkrans, radband ; krans
pä en pelare.
Chapman^ s. köpare, kund.
Chappy, Chapt, a. kiufven.
Chapter, s. kapitel', afdelning; ddra-
kapitel; balk (i lagen).
Char, s, dagsarbete. — , V. a. bränna
kol. — , V. n. arbeta för dagen. — TVO-
man, s. lijelphustru.
Character, S. karakter ; märke, tecketi ;
stil, handstil ; titel och värdighet; egen-
skap; sinnehftg. — , V. a, inskrifva.
— istiC, a. anmärkande, utmärkande,
karakteristisk. — , s. karakteristik, ka-
rakterstecken , kännemärke. — ize. V,
a. karakterisera; beskrifva. — lesS, a.
Charade, s. charad. [utan karakter.
Charcoal, s. trUkol, brännkol.
Charge, S. börda, last; befallning;
syssla, uppdrag, åliggande; omsorg;
anklagelse, beskyllan; förmaning; be-
kostnad, omkostningar ; anfall, angrepp ;
laddning. — , V, a. lasta; trycka, be-
svära; uppdraga (ett embete); anfalla;
ladda; befalla; Slägga; anklaga, be-
skylla, -able, a, dyr, kostbar, kost-
sam; som kan anklagas. — ablenCSS,
S. kostnad, dyrhet. — r, s. ett stort
fat; stridshäst, oflicershäst.
Chari||ly, ad, varsamt, forsigtigt.-ness,
S. sorgfällighet, varsamhet.
Chariot, a. vagn, kaross. — , V, a,
föra i en vaga. — eer, 3. kusk, kör-
sven.
Chari||table, a, hjelpsam, välgörande,
god, gifmild, 5m, frikostig, -table»
neSS, 3, godhjertenhet, menniskokär-
lek. -tably, ad, omt, mildt. -ty,
3, menniskokärlek, barmhertighet, mild-
het ; kärleksverk, almosa. — ty-SChOOl,
S, sockenskola, friskola.
52
Charfc
Charlc^ v, a, kola, bränna kol.
Charlatan, 5. qvacksalfvare ; storskry-
tare. — icalj d, qvacksalfvaraktig.
— ry, S, qvacksalfveri ; bedrägeri.
CharlOCkj S, åkersenap, Skerkäl.
Charm^ S, förtrollning, förijusning, troll-
konst ; behag. — , V. a, förtrolla , för-
tjusa, intaga, förnöja, —er. s^ tjnsare,
fortjuserska ; älskling. — följ a. in-
tagande, förtjusande, -ingj S, tjus-
ning, förtrollning. — , a. förtjusande,
intagande, behaglig. -inglieSS, 5.
förtjusande behag.
Charnel, 5. benrangeh -house, s,
Charr, s, röding (lax). [benhus.
Chart, 5. sjökort.
Charter, s. öppet bref, konunga bref,
privilegium, oktroj. — , V. a. privile-
giera; befrakta (ett skepp), —er, S.
befraktate. -ing, S. befraktning.
-party j S. certeparti, befraktningc-
bref. [sparsam.
Chary, a. sorgfällig, varsam, forsigtig;
Chaslie, s, djurgård, jagtpark, skogs-
park; jagt; förföljelse; ränna, reffla.
— , V, d. jaga, förfölja; drifva i guld
ell. silfver; infatta. to - away,
skräma bort. —er, 5. jägare, förföl-
jare; juvelerare. —ing", s, infattning;
jagt pä ett skepp, -ill g hammer, s.
driflianimare.
Chasm, s. klyfta, remna, svalg, gap,
afgrund. -ed, a. klufven , full af
hSl ell. öppningar.
Chast||e, a. kysk, blygsam; ren. -en,
V. a. tukta, aga, näpsa, -eness, S.
s. Chastity, -ening, 5. tuktan,
aga. — ise, V, a. tukta, aga, näpsa.
-isement, s. aga, bestraffning, -iser,
S. ägare, bestraffare. — ity, s» kysk-
het, blygsamhet; renhet.
Chasuble, s. messhak©.
Chat, $. snack, prat, aladder; hänge
(på björk etc). — , V, n. pladdra,
snacka, prata. — ty^ <^. pratsam,
sqvalleraktig. — WOOd, S. risved.
Chatel|{an, S. kastellan. -et, S, ka-
Chattel, S, lös egendom. [stell.
Chatter, s. snack, prat, siadder, skrik,
qvitter. — , V, n, qyallra, prata;
Cheque
qvittra. — bOX, 8, pratmakare. -er,
S, pladdrare, sladdrare. —pie, s, skata.
ChaTT, S. käft, ofra ell. nedra delen af
mulen (pä kreatur). — , V. a. tugga.
Chawdron, S. inelfvor, inmäte.
Cheap, a. & ad. godt köp, af ringa
värde. — , €, köp, pris. —en. V, <Z,
fråga om priset, pruta, sätta ner pri-
set, -ly, ad. för godt köp. -ness,
S. godt köp; ringa värde.
Chearly, ad. & int. raskt! gä päi
Cheary, a. lustig, munter.
Cheat, s: bedrS^eri, skälmstycke, svek,
knep; skälm, spetsbof. — , V. a. be-
draga, föra bakom ljuset, narra, -er,
S. bedragare, skälm.
Check, s. tygel, hinder, tvång; uppe*
håll ; förebråelse, missnöje ; schack. — ,
V. a. hålla tillbaka, tygla; förebrå;
kontrollera; gifva schack. — board,
S. schackbräde, —er, S, inlagdt ar-
bete, ratverk. -, V, a. göra inlagdt
arbete ell. rutverk. — leSS, a. oemotstån*
delig. —mate, a. schackmatt. — , V.
a. göra schackmatt. —wise, ad. i
mtor. —work, s. inlagdt arbete, rut-
verk. — y, a. brokig.
Cheek, 5. käk, kind. -bono, 8. kind-
ben, kindbacke, käft. -tlieeth, s,
pL oxeltänder. — varnish, 8. smink.
Ciieep, v. n. pipa, qvittra, qvilla.
Cheer, s. spis, kost, traktering, måltid;
uppsyn; mod, munterhet, what — ?
hur står det till? — , V, a. uppmun-
tra, trösta. — , V. n, fatta mod. —
up I friskt, muntert! — ftll, a. mun-
ter, lustig, liflig. -falness, -is ess,
8. munterhet, glädtighet.- — leSiS, a.
sorgsen, bedröfvad. — ly, — y, a. glad,
munter, glädtig, leende.
Cheese, s. ost. -bOT?!, 8. ostkar.
-^CnrdS, S. yste; lupen mjölk, -llp,
8. ystpåse. — mite, 8. ostmask. -mon-
ger, 8. osthandlare. -monM, 8.
ostkar, -rennet, 8. löpe. -yat, 8.
Cheesy, a. ostaktig. [ostkar.
Chely, 8. kräftklo.
Chemljical, a. kemisk, -ist, s. ke*
mist. -istry, 8. kemi.
CheQ[ue, Sf penning^anvisnlng.
Cherish
Olierisll, V, a, älska, hSlla af; smeka;
beskydda; föda, underhSlla, uppfostra.
—er, S, uppiostrare , skötare, hjel-
pare. — meiltj s, uppmuntran, un-
derstöd; skötsel.
Clierry, S» körsbär. -, a. brun som
körsbär, —bird, e. sidensvans (fSgel).
•►cheeks 5 S. rödblommlga kinder.
—pit 5 S, grop i hakan eil. kinderna.
-stone, e, körsbärskäma. -troe, s.
körsbärsträd.
Chert, 8. hornsten (ett slags fl inta).
Cherub, S. kerub, -iCj a. kerublsk.
— iin, 5. keruber.
Cherup, v. n. qvlttra, qvilla.
Chervel, a. muffeiajur.
Chervil, S, kyrfvel.
Chesnut, S, kastanje.
Chess, s. sohackspel. -bOftrfl, €.
schackbräde, schackspel, —man, 3.
schackpjes. —player, 8» schackspelare.
-table, 8, schackbräde.
Chessoni, s, nvylla (jordart).
Chest, 8, kista, koffert ; bröst. -, V, a.
lägga in i iSdor. -fonnder, 8. qvar-
kan. -foundered, a. fläsmätt, trSng-
bröstad, -nut, s. kastanje.
Cheyalier, S. riddare, kavaljer.
Cheyen. Chevin, 8. kabiijo.
Chereril, 8. kidling, ung bock; kid-
Chevron, s. sparre. [lingskinn.
Cheit, 8. en mun full, munsbit. — , V,
a. tugga ; • grubbla, Öfverlägga. — , V.
n, tugga pä; bita. -in^, «. tugg-
Chewet, 8, köttpastej. [ning.
Chicane, S. chikan, lagvrangning , ad-
vokatstrek, knep, ränker. — , V. a.
chikanera.
ChicCOrie, «. cikoria, vägvSrda.
Chick, 8. kyckling, -en, 5. kyckling;
fågelunge, -enhearted, a. försagd,
feg. -enpOX, 8. smSmessiing. -lin^,
8, kyckling, -pease, 5. pL kikärter.
-TVeed, 8, narf.
Cliid, chidden, p. af chide.
Chitljje, v. a. näpsa, banna, tilltala,
gräla. — , v. n. knota, kifvas, träda.
-ingly, ad. knarrigt, trätsamt.
Chief, a. förnämst, hufvudsakllg, forrtn,
öfverst, utomordentlig. — , $, kommen*
Chink
53
dant, befälhafvare. -dOm, s. öfvcr.
herrskap, öfvervälde, högsta liiaJit,
—loss, a. utan anförare, -ly^ ad,
förnämligast, i synnerhet, -mail/ 5.
anförare, —mate, S. Öfverstyntian.j
-rie, -ry, 8, arfränta. -talu, 0,1
höfding, befälhafvare, anförare»
Chiffy, 8. ögonblick.
Chilblain, s. kybSr, frostskada.
Child, 8. (pL children) bam. ~, v.
n. ligga i barnsäng, -bearing, 5.
barnfödelse.' —bed, 5. barnsäng.
— birtll , 8» barnfodsel , barnsnöd.
-ermas-day, 8. Menlösa bams dag,
i(jerde dag Jul. — hood, 8. barndom,
barnaSr, barnslighet. — ish, a. barns-
lig, -less, a. barnlös, -lik, «.
barnslig, lik ett barn.
Clliliad, 5. tusende, tusental ; tusen Sr.
Cllill, 8. köld, kyla; frost, kulenhet;
darrtiing af köld. -, a. frusen, kall,
stel; modfälld, nedslagen; ficjrma.
tisk. — , V, CL, kyla, göra kall, Isa;
nedtrycka. — , v. n. ityz2i, skälfva af
köld. -inesS, -ness, 5. köld; kyla;
rysning, darrning af köld. — y, fl.
kylig, kulen, kalt, frusen.
Chimb, 8, kim, lägg.
Chimo, 8. klockspel, klockljud ; harm o-
cUk klang; öfverenskoramelse. — , ih
a. klämta, iSta klockspelet gS. — , v.
n, komma öfverens,; klinga, pasrn,
Öfverensstämma. — r, 8. klämtarc,
ringare.
Chimer||a,» «. éhlmär; bjernspöke.
— ical, a, inbillad; ogrundad, chi-
merisk.
Chimney, 8. ekorsten, spis, spisel.
-corner, s. vrSn vid spisein. -piece,
8. bräde öfver en spisel, — pot, 8.
skorstenshyf. -SWCepOr, 8. skorstens-
fejare.
Chin, 5. haka. -COUgh, 5. kikhosta.
CJlina, 8. kinabark; porr.lai. -ivare.
Chinch, s. vägglus. [s. porslin.
Chine, 8. ryggrad, ryggben. -, V. a.
klyfva ryggbenet.
Chinese, 8, Kines; kinesiska sprSket.
I Chink, s. spricka, remna; smSpengar;
penningklang. — , V. a. remna, spricka.
54
Chinky
— , v, n. klinga som penningar, -yj
a. sprucken, full af rcmnor, remnad.
€llinse, v. a. kalfatra.
ChiutS^ 5. ?its (bomullstyg).
€hip9 s, spSn, splittra, a - of Iread,
brödsmula. — , v. a. spänta, hugga
spänor, tälja, -hat, S. bast» ell.
rothatt. -pillg 9 s. spSntning, -liyf-
ling. - knife, täljknif.
CJhir||agra> s. gikt i händerna, -agri-
cal, a. giktfuii. -ographor, s.
skrifvare. -Ograpliy, S, 2genhändig
skrift. -OlOgy, S. fingersprSk. -O-
niancer, S. en som spSr i händerna.
-Omaiicy, S. konst att spä i hän-
derna, -omailtical, a. hörande till
konsten att spä i händerna.
Chirp, S. q vitter, säng. -, V. n. qvit-
tra, sjunga; göra glad. -lug, S.
qvittring ; glädtighet.
ChilT, v, n, knurla. -HPj V. n.
qvittra, qvilla.
Chirurgllcon , s. fältskär, -ory, s.
fältskärskonst, kirurgi. -Ical, «.
kirurgisk, som hörer till fältskärs-
konsten.
Chisel, S. mejsel, huggjern. -, V. a.
uthugga, gravera, ciselera. -ITOrk,
8. uthuggning, ciselering.
Chissels, 3, pl, groft mjöl.
Chit, s» kattunge, snorkidling; barn,
litet barn; lefverfläck. —, V. 71. gro,
skuta brodd, broddas. — Chat, S.
sladder, prat. -tcrllngS, S. 2>t' In-
mate, inelfvor; smätarmarna. -ty,
a. barnslig. — face^ barnansigte.
ChivalllrOUS, a. ridderlig, -ryj e,
ridderskap, riddarestSnd ; tapperhet;
Chives, S. gräslök. (rytteri.
Chivoy, s. tilltal, förebrSelse.
Chlorosis, s. gronsjuka, bleksot,
Chocli, s. angrepp.
CllOCOlatO, S, choklad.
Cliode, p. af ehide.
Choice, s, val, urval ; * kärnan. -, O,
vald, utvald, utsökt, förträfflig, ypper-
lig, -less, S. utan valfrihet; tvun-
gen. -UOSS, S. grannlagenhet , ora»
tanke. [gare.
Choir, 8. chor i en kyrka; chor af sSn-
Chronicle
Choke, S. stocken i en ärtskocka. — ,
V. a. qväfva, strypa; undertrycka,
hindra, -pcar, s, ett slags härda
och elaka päron. -VOtch, 8» hund-
Choky, a. qväfvande; sträf. frcfva.
Choler, s, galle; vrede, -ic, «. ko-
lerisk, gallaktig; ond, vred; föroläm-
pando.
ChOOSlIe, v. a. vfilja, utköra, söka ut,
kunna välja; hafva valrättighet. tO
- rather, hellre vilja, -ing, 8. val.
Chop, 8. afliugget ell. afskuret stycke,
skifva; stöt, slag, knuff. — , V. a.
stycka , hacka , sönderhugga ; byte ;
tvista, gräla; stöta emot; Öfverraska
-house, 8. gärkök. -per, 8, kött
bila, hackknif. -pillg, $, afhuggc
ning. -, a. frisk, frodig, -plug-
block, 8. huggkiuhb. -pliig-hoard,
5. hackbräde. -ping-kldfe, 8, hack.
knif. — py^ C. full meå sprickor elL
Chops, 8. pl, käftar. [remnor.
Choral, s. kyrkosSng. — * a. hörande
till en chor.
Chord, 8, strKng pä ett instrument;
snöre; rät linie. — , V, a, förse, med
strängar. -CO, 8, stranguri.
C 11 orist, -er, 8. chorsängare.
Chorograpliy, 8, landskapsbeskrifnln?.
Chorns, 8. chor. [choose.
Chose, imp, af choose, -n, p, af
Chough, 8, eldkrSka; kaja.
C house, 8, enfaldig stackare. -, V, <U
narra, bedraga, [sanTk
Chrf sm, s. helig olja ell. smörjelse, kr!.
Chrisoni, S» dopmössa; barn som dör
innan det tit en niSnad gammal.
Christ, s, christus. -cross-row, «.
abcbok. —en, v. a, kristna, döpa.
-endoni, 8, kristendom; kristenhet.
-enillg, 8. kristning, dop, barnsöl»
-ian^ ^. kristen. — , a. kristen, krist»
Hg. — name i dopnamn, fcirnaran.
-lan f sm, S, kristendom; kristenhet.
-ianity, 8, kristendom, -ianize,
v* a. omvända, göra till kristen.
-mas, 8, Jul. -masbox, 8, jul.
klapp, -inasday, s, juldagen, -mas-
holydays, s. julhelgen.
Chronic, -cal, a. kronisk, -lo, *♦
Chronicler
krönika; tidbot. -, v. a. inskrifva
i krönika. — ler, s, kröujkskrifvare,
hSfdatecknars.
ClironOlJlOger, S, kronolog, tidräknare.
'logical, a, kronologisk, -logy,
S. tidräkning. -meter, S. krono-
meter; sjöur'; taktmätare.
Clirys||alls, e, puppa, -olite, «. kry-
solit (ädelsten).
Chnb, 5. stensimpa (fisk), -bed, -by,
Ö. tjockhufdad. -CllCeked, a. plus-
8ig, pussig.
Clinck, s. klapp ; skrockning. — , V. W.
locka genom skrockning ; skafva ;
skrocka som en bona. —le, S, skrock.
ning ; tolp. — , V, n. skrocka ; smeka ;
gapskratta. -le-Iieaded, a. dam,
tjockhufdad.
Chnff, 8, tolp, bondlurk. -ily, ad.
tvSrt, groft. -JnesS, S. tölpaktighet,
grofliet. — y, a. grof; bondaktig; fet,
pussig.
Chnm, s. kammarkamrat; tuggbuss.
Climnp, Chunk, s. träklump.
Chnrch, S, kyrka ; gudstjenst. -, V. 71.
göra tacksägelse i kyrkan. — , V. CL. to
— a woman, taga en hustru i kyrkan.
^ale, s. kyrkinvigningsfest. -bOOlc,
S. kyrkbok, doplista, —ing, s, kyrk-
tagning, kyrkogSng. —man, s, an-
delig man; en som bekänner sig till
cngel=:ka kyrkan, -warden, 8. kyrk-
värd, -yard, 8. hyrkogSrd.
Clinrl, 8. bonde, grof menniska; lurk;
girigbuk. — ish, a. bondaktig, gi'of,
ohyfsad; girig; förarglig. -islmeSS,
$. bondaktighet ; snSlhet. ~y, a.
hSrd, sträf, rS.
Clllirme, $. oväsen, buller, larm.
Clinm, 8. smörkärna. — , V, a. kärna
smör. [ningssaft.
Cliyllle, -InS, ä. chylus,. matsmält-
Chymic etc s. Chemical etc.
Cibarions, a» ätlig.
Cicatri||ce, s, Srr, skrSma. -zation,
5. Srrgöming; sSrliikning. — ze, V. 71.
Srra sig.
CicllOry, S. vagvSrda.
CijCnralJte, v. a. tama, göra tam, splika.
—tion, $. tämning, späkning.
Circumambiency 55
Cicata, S. odort, sprängört,
Cid, 5. hjelte.
Cider, 5. cider, äpelvin. -ist, ^. cl»
Ciel, s. s. Ceil. [derbryggare.
Cierge, s. vaxiju3>
Cigar, 8. cigar.
Cili||ary, a. horande till ögonlocken,
-Cions, a. gjord af hän
Ciraolite, 8. piplera.
Cincture, s. gördel, bälte; krans p8
en i>elare; omhägnad.
Cinder, 8. halfbruna kol; stenkol
kolad i ngn. -OUS, ClndrOUS, a.
kokktig. — wench, 8, fattig qvinna
som undersöker askan.
Ciner||ation, 8. askbränning. -60US,
a. askgrä. -itious, 8. askaktig,
-nlent, a. askig, full med aska,
Cingle, 8. sadelgjord.
Cinnaljbar, 8. cinobcr. -mön, s, ka.
Cinoper, 5. cinober. [nel.
Cinque, S. femma (pS kort); cinka pl
tärningar, -foil, 8. krSkklöfver, po-
Cion, 8, ymp, telning. [tentill.
Cipher, S. siffra; chiffer; inbundet
namn ; noll. — , V. a. chiffrera, skrifva
chiffer. -, V. n, räkna. -Cr, 8, räk*
nare, en som räknar.
CirCinallte , v. n. röra sig i cirkel.
—tion, 8. kretslopp, afmätning med
cirkel.
Circyle, S, cirkel. Krets; sällskap;
ring. — , V, a. omgifva, innefatta. — ,
V. n. röra sig cirkelformigt; gä om-
kring, —led, a. cirklad, cirkelformig,
rund. -let, 8, cirkel. -Ung, -ly,
a. cirkelrund. — uit, 8, rymd; om-
fSng, omkrets, omlopp; lagsaga. — ,
V. n» röra sig cirkelvis, gä rundt om.
kring, beskrifva en cirkel, -ultion,
8. kretsgäng, omlopp. -uitOUS, a.
vidlyftig, raSngordig. — ular, a. rund,
cirkelrund , clikelformig ; kretsformig.
Utter, cirkulär, -ularlty, s.
cirkelform. -ulate. V, a. sätta i
omlopp. — , V. n. löpa omkring, cir-
kulera. — ulation, s. omlopp. — ula-
tory, a. omlöpande, kringlöpande,
- letter, cirliulär.
Circiimijaiiiblency, 8, omfSng, ora.
56 Circumambient
Claimer
krets, —ambient J a. omgifvände.
-ambulate^ v. n. gä (vandra) rundt
omkring. —cise^ V, a. omskara.
-Cision^ S. omskärelse. — duct^ V,
a, npphäfva, annullera; leda omkring.
— ference, s. omkrets; cirkel, peri-
feri. — , V. a. omgifva med en cirkel.
— flCX^ S. accent circumflex. ~flu-
ence^ s, kringflytning. -fluent^
-flnOIIS, a. kringflytande, -fora-
neons^ a. kringstrykande. -fase^
V. a, gjuta ell. sprida omkring. — ftl-
siön, 5. kringgjutning. -gyrate,
v. n. rulla, vända sig omkring. — ition,
8, kringvandring, omgSng. -jacent,
S, kringliggande, -ligation, s. om-
bindning; bindel. -locution, 8.
omsvep i tal; bruk af oriktiga ord.
-mured, a, kringmurad, —navi-
gable, a. som kan kringseglas. —na-
vigate, V. a. kringsegia. -navi-
gation, 8, kringsegling. -naviga-
tor, 8, verldskringseglare. —posi-
tion, 8. cii-kelformig ställning, —ro-
tation, 8. kringrullning. — SCribe,
V. a, kringskrifva ; inskränka, sätta
gräns för. -SCription, 8, omskrif-
ning; inskränkning, gräns. — SCrip-
Sive, S» omskrifvande; inskränkande.
-SpeCt, — Spective, a. varsam,
försigtig. -spection, -spectness,
e. försigtighet , varsamhet. — stsn-
CO, 8, omständighet; tillstånd; be-
Äaffenhet. — , V. a, försätta i vissa
omständigheter. — Stant, a. omgif-
vande» inneslutande. — stantial, a.
tillfällig; omständHg» -stantially,
ad, pS ett omständligt sätt, noga.
-Stantiate, v. a. omständligen Ije-
skrifva. -vallate, v, a. omvalla,
forskansa. — vallation, 8, omvall-
ning, —vent, v. a. bedraga; snärja,
fSra bakom ljuset, -vention, 8.
bedrägeri; snärjning, — vest, V, a.
omkläda, betäcka. ^VOlation, 8.
kringflygning, kringfladdring. — VOlu-
iion, 8. omlopp kring en medelpunkt.
-VOlve, v. a. kringhvälfva, rulla.
Circns, Cirque, s. circus, rund skSdc-
plats. •
Cirrous, a. rankig.
Cisalpine, a. belägen pä denna sidan
om Alperna.
Cisars, Cissors, s.pl. sax.
Cist, 8. fodral ; päse, säck ; oraslag.
Cistercian, s. cisterciensermunk.
Cistern, s. cistern ; pumpback pä skepp.
Cit, 8, borgare, kälkborgare.
Citadel, 8. kastell, skans.
Cital, 8. tilltal, anklagelse; stämning.
Citaljtion, 8. tilltal; förebräelse; an-
klagclse; stämning; citation; åbero-
pande. ^ — tory, a. inkallande , an-
förande.- [åberopa.
Cite, V. a. stämma; citera, anföra.
Cithern, S. cittra (slngs harpa).
Citi||cism, S. belefvenbet* artighet.
—ed, a. som har borgarerätt. — ZOn,
5. borgare, stadsbo. — , a. borgerlig,
-zensliip, 8. borgarerätt.
Citrine, Citron, s. citron, lemon,
en art ganska fin kristall., — , a. ci-
Cittern, S, cittra. [trongul.
Citrul, 8. pumpa, vatten melon.
City, 8. stad. — , a. tillhörande en
stad; stads-. — COUrt, 8, magistrat,
Cives, 8. pl, gräslök.
Civet, 8. sibet, desman, muskus. -Cat,
8. sibetkatt. [krans.
Civic, a. borgerlig. — d'OWn, eklofs-
Civil, a. höflig, belefvad, sedig, artig;
civil ; boi-gerlig. — law, civilrätt, romer-
ska lagen. — war, inbördes krig. -lan,
8, civilist ; professor i lagfarenheten.
-ity, 5. böflighet, artighet, -ization,
8. civilisation. — izo^ V. a. civilisera;
hyfsa. [dygd.
Civism, 8, medborgaréöida, medborgar»
Clabber, é. löpe, ystad mjölk.
Clack 9 8, qvamlek; talträngd qvinna.
— , V. n, slamra som eii qvarnsko;
skramla, tala oupphörlig^. — ^r^ $0
qvamkläpp; portklapp.
Cladd, a. klädd.
Claim, 8. fordran, rättighet, anfsprSk,
talan. <— , V. a, göra anspråk, fordra
som en rättighet. — able, a, hva3
som kan pSstäs ell. fordras. — ant, *.
den som fordrar ell. gör anspråk. — er^
8, fordi-are.
Clamber
Clear
57
Clamber, V, n, klifva, klättra, klänga.
Clanim, v, a. uthungra, svälta ihjäl,
hopklippa, tilltäppa. — lllGSS, S. klib-
bighet, limaktighet, seghet. — y, a.
klibbig, limaktig, seg, vidhängande.
ClamllorOUS, a, bullersam, skrikande,
stojande. — OUr, 8, buller, oväsende,
stoj, skri, larm. — , V, n, skrika,
bullra, stoja.
€l&nipj 8. klump, klamp; balkvägare;
fogning pä en mast; en bränning te-
gelsten ; tegelstenshög. — , V. a. spika
fast, sammanfoga, sätta tillhopa.
Clän y 8. familj-, ätt ; stam ; sekt ;
komplott. — , i), n. CtogetherJ, sälla
sig ihop; kabalera.
Clanllcular, -destine, a. hemlig,
dold; lönlig.
Clang", 8. klang, klingande; gällt ljud.
— , V, n, klinga; ljuda, iSta som en
trumpet. ~0r, S. trumpetskall. —01*-
OUS, a. gällljudande.
Clank , 8. slammer , skraramel , skarpt
och gällt buller ell. ljud. -, V, n.
slamra som fjettrar, klinga, —er, s.
grof lögn.
Clap, 8. smäll, knall, buller, brakande,
dSn , skräll ; slag, släng ; dröppel ; at
one — , pS en gSng. — , v. a. klappa ;
slS, bänka ; sätta, tillsätta ; gilla, göra
hastigt; smitta (med venerisk sjuka).
to — up a peace, sluta fred. to —
up together, laga sig bort. -board,
a, kimm, tunnstaff. ^net, s. lärk-
nätt. -per, 8. en som ger bifalls-
tecken ; klockkläpp, klapp pä en pump-
sko. " of a door, portklapp, -per-
Claw, v. n. gräla em9t, bannas, träla,
vara ovettig. [adt vin.
Claret, 8, Ijusrodt franskt vin, krydd-
ClarillCOrd, 8. klavessin, klaver, -fica-
tion, 8. klarning. —fy, V. ö. klara,
göra klar, göra skinande ; luttra, -ga-
llon, 8. uppmaning, uppfordran. -net;5
S. klarinett. — On, 5. ett slags trum-
pet, krokhorn, zinka. -tude, -ty,
8, klarhet, genomskinlighet.
Clary, 8. salvia (ört). -, v. n. skrika.
Clash, s, stöt, smäll af tvenne krop-
par som stöta tillhopa; motsägelse,
stridighet. — , v. er. sl^ ihop saker ätt
de klinga; stöta emot. — , V^ ««•
skrälla, klinga; tvista, motsäga.
Clasp, 8. hake ell. häkta; agraff ;
spänne; haspe; omfamning. — , V. ö.
spänna ihop; fästa, med hake; om-
famna, -er, 8. stängel, ranka, -knife,
8. fållknif.
Class, 8. klass, indelning; ordning, rang.
— , V. a. fördela, indela i klasser, sätta
i ordning, -ic, -ical, a. klassisk.
-, 8, klassisk författare, -iflcation,
8. indelning i klasser, — ify^ V. a,
indela i klasser.
Clatter, 8. buller, skräll, oväsénde, stoj.
— , V. n, slä nSgot emot hvartannat
att det klingar; bullra, stoja, skrälla;
gräla.
Cla;iS||e, S, klausul; fdrbehSll, vilkor.
-trål, a. klosterlig, kloster tillhö-ig.
— Ure, 8. instängning, stängsel, mur-
Cla-vated, a. knölig, hSrd. [plank.
Clavellated, a. gjord af bränd vinsten.
Clavi||ary, 8. klaver. -Cle, S, nyckel-
benet.
Claw, 5. klo, ram, tass. ^, V. a. WS.,
klösa , rifva ; smickra. — back ^ .?.
smickrare. —ed, €C. försedd med kloii-,
—less, a. utan klor.
Clay, 8, ler, lera. — , V. a. bestryka
med ler; göda. — COld, a. lifiös.
-ish, a, lerig, leraktig. -land, 5.
lerjord, —marl, 8. lerraergel. -pit,
8. lergrop, -slate, 5. lerskiffer.
Clean, a. ren, nätt, snygg; kysk,
oskyldig. -, ad, alldeles. -, v. a.
göra ren, skura; polera. — linCfsS, 8,
renhet, snygghet, nätthet, — ly, ö.
renlig, snygg. — , ad. rent, snyggt.
— neSS, 5. snygghet, renhet; oskuld.
—se, V. a. rena, rensa ; skura. — ser,
.8. hvad som gör rent; afförande medel.
Clear, a. blank, klar ; ljus, lysande, po-
lerad ; tydlig ; oskyldig ; skuldfri ; skarp-
sinnig. — , ad. alldeles, helt och hSU
let. — , V, a, göra klar, rensa; upp-
lysa; frikänna (en fånge); undanrödja;
tömma, afsluta. -, V. n. klarna, fo
— accounts, göra upp sina räkningar.
to " a ship, tc^la. to - upf klarna.
58
Clearance
Closebodied
*-ftnC©j «. klarering yid tullen; tull*
sedel. ~ly, ad. klart, tydligt, -ness,
»S. klarhet, tydlighet ; oskuld. -Sight-
€dj a. klarsynt; skarpsinnig. — Starcll^
V, a. stärka, slä stärkelse 1 linne.
€leay©, v. a. klyfva, afhugga ; spräcka,
Stskilja ; spärra (ora <5jur3 klor). ~, v.
n. klyfva sig, spricka, remna. to —
to, lästa sig vid.. -1*5 S. kl yf vare;
Clef, S. klaf (i musik). [slagtarbila.
Cleft, 5. klyfta, spricka, remna. -graft,
V. a. ympa, skarfympa.
Clemjlency, S. mildhet, nSd, godhet,
mensklighet ; vänlighet. -Cllt, a.
mild, nSdig, god, frikostig.
Clench, s. Clinch,
Clei'llgy, 5. kleresi, presterskap. -gy-
man, S. prest. -ical, S. presterlig,
hvad sofn hörer till preaterskapet.
Clerk, 8. klerk, lärd man; sekreter;
Bkrifvare ; handelsbetjent ; klockare.
—ship, 8, skrifvaresyssla.
Clever, S, skicklig, behändig; hygglig;
rask; nätt; flink. -neSS, 8. behän.
dighet, skicklighet.
Clew, 8. nystan; ledtrSd; JT.skothörn.
— , V. a. hopveckla (uppgiga seglen).
Click, fi. slag, släng. -, V. n. hastigt
afrycka; snappa; picka (som ett ur).
—er, 8. en som stSr i en bod och ro-
par ät de förbigSende. — Ot, 8, skallra,
barnskallra; hammare p3 en dörr.
Client, 8. klient; en som nyttjar ad-
vokat, —ship, 8. skydd af ^en patron.
Cliff, 8. brant klippa, hälleberg; klaf i
musik. — y, a. full af klippor.
Climatlle, a. klimat, luftstreck. -, v,
n. bo. -ic, -ical, a. klimatisk.
Climax, 5. skala; gradation.
Climb, V. n. klifva, klUttra upp, upp-
stiga pS. — , i), a. bestiga, -cr, s.
klifvare, klättrare, -ing, s, klifvande,
klättring.
Clirae, 8. klimat, luftstreck.
Clinch, 8. qvickt svar, ordlek; T. an-
karstek. -, v. a. knyta ihop; be-
fä3ta ; böja. -Or, 8. qvick karl ; träf.
fande skäl; krämpa, jernankare; mur-
band.
Cling, v. W. fastna vid, fästa ^!g vid;
fino sig omkring, torka upp. .-y, a.
klibbig. lopasslig.
Clinic, -al, o. sängliggande, sjuk,
Clink, 8. klang, klingande; klämtning.
— , V. n. klinga, göra buller. ~ers,
8. klink (ett slag3 tegel); kedjor.
Clincjnant, a. glittrande. -, 8. guld-
en, silfver-lan; glitter.
Clip, V. a. klippa (mynt), kringskfira,
stympa, —per, 8. myntklippare; f3r.
klippare, -ping, s. klippning; affall
efter klippning; afklippt stycke.
Clips, 8. pl. tSng.
Clister, S. klistir.
Clivers, 8. snärjgräs.
Cloak , '8. mantel , kappa ; täckmantel.
-, V. a. bemantla, skyla, dölja, -bag,
8. kappsäck.
Clock, 8. klocka j slagur; svicklan af
en strumpa. — caSG, 8. urboett. —dial,
-face, 8. urtafla. -hotise, 8. klock-
torn. -maker, 8. urmakare- -TVOrk,
8. slagverk i klockur; klockspel.
Clod, 8. jordklimp, klimp, torfbit ; tölp,
-, V. n, löpna, ysta. -dy, a. klim-
pig; löpnad. -hOppor, 8. bonde,
Skerraan, -paté, -pOll, 8. tölp,
lymmel, dumhufvud.
Ciog, 8, svSrighet, hinder ; tyngd ; black;
galosch (af trä). — , V. a. hindra ; be-
tunga. -, V, n, stS i black; flyta
till:jamman3. -gincss, 8. hinder, be-
svär. ~gy. Cl. hinderlig; klumpig.
Cloister, S. kloster. -, V, a, sätta i
kloster, innestänga, dölja undan verl-
den. -al, a. klosterlig, ensam. -Cd,
a. ensam; kloster tillhörig; som bor
! ett kloster.
Clomb, pt, af cllmb.
ClOOm, v. a. tilltäppa, igenlimraa.
Close, s. slut, paus, ftnda; inhägnad,
hage, täppa; hvlla. — , d. tät, fast
packad; trSng; fiJrdold ; inskränkt;
instängd (om vatten); styf; noggrann,
snSl; fSordig. — , ad. tätt, i hamn
och häl; flitigt. -, V. a. sluta, iWU
sluta, inhägna; hela, läka; samman»
(ogai vrida ihop; lägga ihop (ett bref)»
, V. n. draga sig ihop, helna ; samman»
foga sig, förlikas, ^bodi^d, a. som
Closecoat
Coacervation
59
eltter tfitt It kroppen. -COat, s. lif-
rock. -flglitj 8. skarpt fäktande,
handgemäng. -fistcd, a. knapp,
händt, sniken, -handed, a. girig,
snSl, nedrig, -ly, ad. hemligt; snSlt;
knappt. -nOSSj S. täthet; trängsel;
fasthet; hen^ighet; snälhet; samman-
fogning; forbehSllsamhet. -StOOl, S.
nattstol. -weather, s. mulet väder.
-IV ork, 8. uthugget arbete.
Closljer, 8, slutsten, -et, «. kabinett;
lilen kammare. — , V. a, forvara i
kabinett, gömma. — eting", 8. kabi-
nettsintrig. — ingj «. ändande, slu-
tände. — , 8, ända, slut. — urO, s.
slut; hägn, gSrde. [klimp.
Cloi, V. 71. hänga tillsammans i en
Cloth, 5. kläde, tyg; lärft; bordsduk,
clotheSfpL kiäåmng, kläder, -beam,
8. väfbom. —hur, 8. kardborre. —C,
V. a. kläda, bekläda. — , v. fl. vara
klädd. -eshrnsh, «. klädsborste.
— ier, 8. klädesväfvare ; klädeshand-
lare, -ing, 8. klädsel, klädning,
kläder. -Shoarer, «. öfverskärare.
-trade, 8. linneväfveri. -weavcr,
8. linneväfvare, klädesväfvare. — TTOr«
ker, s. klädesappretör, öfverskärare.
Clotyter, v. n. löpna. -ty, a, kiim-
pig, klobig, sammanhängande.
Cloud, 8, sky, raoln; fläck; olycka;
hop, skara. — , v, a. betäcka med
moln; fördunkla. — , v, n. mulna,
blifva mulet, -herry, 8. hjortron.
-Capt, a. skyhög; molnbetäckt. -ed,
a. molnbetäckt; bedröfvad. -Hy, ad.
mulet, dunkelt, -iness, 8. mulenhet,
dunkelhet. — less, a. molnfri, ljus-
klar. — y, a. mulen, molnfull; dun-
kel, dyster; fläckig.
ClOUgh, 8. bergsklint, klippa, brant;
Öfvervigt.
CiOUt, 8. klut, trasa ; lapp ; skena kring
ett hjul. — , V. a. flicka, lappa, laga ;
beslE med spikar, -ed, a. lappad;
sammanklimpad. -erly, a. tölpaktig;
plump, -ing, 8, packväf, -nall,
8. skosöm.
Clove, s. hvitlöksklyfta; kryddneglika.
-gilly-fiOTfer, s. trädgSrdsneglika.
Cloven, a. klufven, delad, -foot, 8,
tveklöf. -footed, a. tveklöfvad.
-llOOfed, a. tvehofvad.
Clover, 8. kiöfver, väpiing. -grass,
s. väpiing.
Clown, 8, bondlurk, lymmel, -age,
-ery, s, grofhet, bondaktighet. -isll,
a. bondaktig, ohyfsad, -ishuess, s.
bondaktighet, plumphet.
Cloy, V. a. mätta, öfverlasta; spika
igen ; blifva sömstucken (om hästar),
—less, a. tarfiig; hvaraf man ej kan
bli mätt. -ment, 8. mättande.
Clnh, 8. klubba; pSk; kiöfver (i kort-
spel); klubb, slutet sällskap; biträde.
— , v. n. betala sin antel i sällskapet ;
sälla sig ihop. — , V. a. bidraga.
-hed, a. klubbformfg, klubblik ; grof,
plump, -fisted, a. grofhändt. -fOO-
ted, a, klumpfotad. -law, 8. naf.
r&tt. (höna.
Cluck, V, n. klucka, skrocka som en
Clump, 8, klump, klamp, stenblock.
—er, v, a. göra klumpig, — , V. n.
blifva klumpig. -Ored, a. klumpig.
-erton, s. töip. -ing, a. kium-
pig, tung. — S, 8. dum menniska,
dnmhufvud.
ClunillsmesS, 8. dumhet, oskicklighet.
-sy, a. klunsig, oskicklig; bondaktig.
Clung, a, sammanhängande; mager,
förtorkad. — , V. n. blifva torr, torka.
Cluster, 8. klase, nystan ; drufva ; hop,
hög, svärm. — , V. a. lägga i en hög.
— , V. n. växa i form af klasar ; skocka
sig. — ly, a. drufformig. — , ad. i en
klase; skocktals, klasformigt. — UUt,
8. drufnöt.
Clutch, V. a. hSlla fast, fatta uti,
knyta näfven. — , 8, angrepp; fatt»
ning ; klo. clutcJies, pj. klor, ramar.
-list, 8. stor knytnäfve. -fisted,
a. grofnäfvad; snSl.
Clutter, 8. buller, larm, sorl. -, V. W.
väsnas, skocka sig; göra oljud.
Clyster, 8. klistir.
€oacerva]|te , v. a. samla, samman.
hopa. —tion, 8. hop, hög, hopsara»
ling.
60
Coach
Cockswain
Coach ^ s. täckvagn, va^. — , V. a.
& n. föra i vagn , köra. — bOX, «.
kuskbock. -horse, a» vagnshäst»
-man, s. kusk. -top, a, tak pä
en vagn. -Wlieel, 5. vagnshjul.
—window, S. vagnsfönster.
Coactyion, s. tv3ng. -IyO, a. tvingan-
de; samverkande,
Coa(ljU||ment , a. bistSnd, inbördes
hjelp. -tant, a. bidragande, lijel.
pande. — tor, a. medhjelpare, köad-
jutor.
Coagment, v, a, fSrsamla, lägga i
hög, hopa tillsammans. — ation, a,
sainmanhopning, sammanfogning.
Coagnlajite, v. a. bringa tin ystnlng,
ysta. — , V. n, löpna, tjockna. — tion,
a, löpnande, ystning. — tiV6, ö. som
verkar ystning.
€oak, a, förkoladt stenkol.
Coal, a. kol, stenkol. — , V. a. bränna
till kol, kola. -, V. n, kolna. -black,
a. kolavart. — dUSt, a, koldam, kol-
stybb. -Ory, a. kolmila, stenkols-
grufva. -heaver, 5. kolbärare, -man,
a, kolare, kolhandlare, —mine, a.
kolgrufva, stenkolsbrott, -monse, a,
talgoxe (fSgel). -pit, a, kolgrufva.
—poker, 8, ugnraska, wgnsstake.
-ship, s. kolfartyg, -stone, a.
bergbecksjord. — WOrk, a. stenkols»
brott. — y, a. kolig, innehSllande kol.
Coaljlesce, -ize, v. n. förenas, gro
tillsammans. — escenCO, 9. samman-
flytning. -ition, a, ftJrening.
Coaptation^ a, hopjemkning, hoppass*
ning.
Coarct, »ate^ r. a. inspSrra; tvinga
tillsammans, tränga ihop; inskränka.
—ation, a. inskränkning, hopträng»
ning, inspärrning.
Coarse, a. grof, ringa, I8g, tjock;
plump, obelefvad , gemen. — ly, ad,
groft, iSgt, plumpt. -neSS, a. grof.
het, rShet, ohöfiighet, iSghet, ringhet.
Coarticulation , a, sammanfogning,
hoplänkning.
Coast, 6. kust, sida, land, strand.
-, V. n. (along), segla längs kusten.
•-er^ a» rädd seglare, kastfarare; en
som bor pS kusten, —ing, «. kust»
segling, kiisthandel.
Coat, a. rock, mansrock, lifrock, tröja;
kjortel ; mantel ; djurshud. — of ar»
moiir, pansarskjorta. — of arma,
vapentäcke, sköldraärke. — of mail,
ijällpansar. — , V. a. kläda i kolt;
bekläda, påkläda, -ed, a. klädd i
rock; pSklädd.
Coax, V. n. smickra, smeka. — Cr, a,
smickrare, —ing, a», smicker.
Cob, a. fiskmäse; spindel; hufvud»
Cobalt, a. kobolt.
Cobble, a. proviantbät. -, V. a. flickb,
lappa, fuska. —T, 8, skoflickare; fu-
skare, fhvilar.
Cobiron, a» Jemet hvarpS stekspettet
Cobishop,. 8, vicebiskop.
Cobloaf, a. tunnt flått bröd ell. kaka.
Cobnut, a, barnlek med nötter.
CobOOSe, a. kabysa.
Cobweb, a. spindel väf.
Cocclferons, a. som bär klasar ell.
Coccus, a, färgkröp (insekt), [drufvor.
Cochineal, a. kochenill (insekt; röd
färg).
Cochlealiry, -ted, a. spiraiformig,
snäckformig, skrufformig.
Cock, a, tupp, hane; lästapp; väder.
hane; julle; hane pS ett skjutgevär;
nppfästningen pS en hatt; nSlen p5
en solvisare ; tungan pS en vSgskal ;
hövälm. —, V. a. sätta upp i vädret;
slgnta upp (hatten med en trotsig min);
lägga i hog ell. stack, vSlma (hö);
spänna upp (en bössa). — , v. n,
sitta rak, resa sig upp. — bOftt, a,
liten bät, julle. -brained, a, vett-
15s, obetänkt. -Chafor, 6, majbagge.
-CrOW, -crowing, a, hanegäU,
tuppgäll; ottan. -flght, a. tupp*
fäktning. -hOrS©, 8, trähäst; käpp
som barn rida pS. — , d. tili *:äst;
triumferande, -loft^ «. vind; höns-
hus. —match, 8, tnppf&ktnlng pä
vad. —pigeon, s. dufhane, dufboade.
—pit, a» stridsplatts der tappar fakta ;
T, lastlafve, trossbotten, -stride,
8. tuppfjät, .-sure, o. trygg, oför-
skräckt, viss pä sin sak. -SWain, 8.
Cocktread
Cohere
61
qvarlermästare. -tiead^ -treadle,
3. fröet i ett ägg.
Cockade, s. kokard.
Cockatrice, S. basilisk; ekSka, höra.
Cocked, a. spänd. -* hat, trekantig
hatt.
Cocker, v. a, klema, smeka; ee igenom
finger med. — , S. en som dresserar
tuppar till tuppfäktning.
Cocket, s, tullsigill; tullsedel. -, a.
lustig; näsvis, —bread, 8, skepps-
skorpa.
Cockisll, a, kättjefull, otuktig, lösaktig.
Cockle, 8, slags mussla; rddklint. — ,
V. n. skrynkla sig, krympa tillhopa;
skumma sig, fradgas. — StairS, S.
■vindeltrappa. -TfCOd, 8. Skerklätt,
rödklint. fpä Londonsboer.
Cockney, s. smekunge, fleper; öknamn
Cockrel, s. tuppkyckling.
Coco, Cocoa, 8, kokosträd; kokosnöt.
Coctljile, a, kokt, bränd, -ion, 8.
kokning; matsmältning.
Cod, v. a. innesluta. — , s. fruktskida ;
kabeljo, stockfisk. —dy, a. hylsartad;
som har skydor.
Coddle, v. a. koka, skufva; sjuda.
Code, 8, lagbok, lagsamling.
Codicil, 8. bihang till ett testamente.
Codling, 8. kokt äple; liten stockfisk.
Coeffillcacy, -Ciency, S, medverkan,
samverkan, — cient, 8. medverkan;
koefficient (i algebra). — , a. medver»
kände.
Coeliac, a, som hör till underlifvet.
— passion, rödsot, kolik.
Coemption, 8. uppköp, upphandling.
Coequal, a. jemlik. -ity, 8. jem-
likhet.
Coer||ce, v. a. inskränka ; tygla. -Clble,
a. som kan tyglas. — cion, S. tvang ;
• tygel, -cive , a. tvingande , till-
bakahSllande, tyglande.
Coessential, a. af llka väsende, -ity,
8. likhet i väsende.
Coestate, 8. medstSnd.
Coeternjjal, a. lika evig. -ity, 8,
lika evighet.
CoeTljal, -ons, a. samtidig.
Coexist, tf. n. vara tm på en gSng,
existera tillsammans, -ence, s. sam-
tidighet. — ent, Ö. samvarande.
Coext||énd, v, n, utsträcka sig lika
vidt. -ensiOQ, 8. utsträckning till
lika Tidd.
Coffee, 8. kaffe, -bean, -berry, 8,
kaffeböna. -Cnp,, 8. kaffekopp, -hou»
8©, 8. kaffehus, -kitclien, 8. kaffe-
kokare. -mill, 8. kaffeqvam. -pot,
8, kaffekanna, -roastor, 8. kaffe-
brännare.
Coffer, 8, koffert, kista. -, V. O. lägga
pä kistbottnen, lägga ned, samla in.
—er, 8. skattmästare, räntmästare.
Coffin, 8. likkista ; pastejform ; hästhof.
— , V. a. lägga i likkista, innesluta.
-maker, 8. llkkistmakaro.
Cog", 8. kugge ell. tand i ett hjul ; bSt ;
lögn. — , i), a. sätta kuggar i ett hjul.
— , V. n, smeka; ljuga; göra skälm-
stycke i ett spel. —ger, 8. smickrare,
hycklare, -ging, 8. lismeri. -wheel,
8. kugghjul.
Cogllency, 8. styrka, makt, vald; öfver-
tygelse. — ent, a. tvingande, mäktig,
oemotstSndlig, öfvertygando.
Cogglestone, S. småsten, kiselsten,
Cogitaljble, a. tänkbar, -te, v. n,
tänka, eftcrsinna. — tion, s. tanke,
tänkande ; eftersinnande , betraktelse.
—tive, a. tänkande, djupsinnig, be-
grundande.
Cogna||te, a, l siägt, närskyid. -tion,
8. förvandtskap, slägtskap (pä mödernet).
Cognillsance, -zance, 8. laglig kän-
nedom och underrättelse om en sak ;
ransakning ; tecken ; vapentäcke. — tlon,
8. erkännande; kunskap; öfvertygelse.
—tive, a. medvetande; som kan känna.
Cogno||minal, a. af samma namn.
-mination, 8. tillnamn, -sconce,
8. kännedom , kunskap om något.
—SCible, a. känbär, som kan kän-
Cogne, 8, en sup. fnas.
Cobabit, v, n. bo tillsammans, hSlla
till med (en qyinna). -ant, 8. raed-
invSnare. — atlon, 5. samlefnad.
Colietr, 8. medarfvinge. -esS, 8. med-
arfvinge pä qvinnsidan.
CoIie{{re, v, n. hänga tillhopa, i^amman*
62
Coherence
hänga; komma öfverens; passa,- öfver*
ensstämma. -rence, -reiicy, s.
sammanhang, förbindelse. — r6Ilt j a.
sammanhängande ; öfverensstäramande.
"oSion^ s, sammanhållande, samband,
förbindelse. ~siY6IieS8^ S, samman-
hällning.
Cohibit, v. a, förhindra; afhälla.
Cohobate^ a. distillera om igen;
Cohom, S, fäkslanga.
Cohort, S. kohort.
Cohortation, a. uppmuntran; anma-
ning, förmaning.
Coif, 5. hufva, hufvudbonad; mössa;
doktorshatt, -ed, a, klädd pä huf.
vudet; försedd med hufva. — furo, S,
hufvudbonad.
Coigne, s, hörn; kil.
Coil, S. buller, larm, gny, stoj. — , V.
a. hoptränga; vrida; T, uppskjuta,
to - up a cable, lägga kabeltSg i
bugtcr,
Coill, 3. mynt, penningar; hörn. — , V.
a. mynta, slå penningar, pregla ; upp-
finna, —age, 8» myntning; penningar,
mynt; uppfinning.
Coincide,, v, n, öfverensStämma med;
passa ihop ; instämma ; inträffa. — IICO,
S, inträffande ; öfverensstämmelse. — Ut,
a. inträffande-; öfverensstäramande.
Coindication, $. sammanstötning.
Coin[jer, $. myntare, myntmästare; upp-
finnare; falskrayntare. -ing", s. mynt-
ning.
Coistril, S. pultron, feg stackare.
Coit, s. aflängsten att kasta till mSls
med. ~, V. n. kasta till mals. -loil,
S. samlag, parning.
CojOin, v. n. förbinda sig, förenas.
Coke, Ä. afsvafladt stenkol.
Cot er, S, arbetskarl; bStkarl, roddare.
CokerS, S, pL fiskarestöflar.
Colajjnder, s. durkslag, sil, sSlI.
-tion, S, silning, filtrering, -ture,
s, silad ell. filtrerad saft.
Cold, S. köld, kyla; förkylning; snufva.
— , a. kall, kylig; orörlig, känslolös,
kallsinnig, liknöjd; kyski to catch
-, förkyla sig. -iron, s. värja, spjut ;
knipjern. -ish, a. kylig, litet kall,
CöIIery
sval, -meat, s. kaiimat. -ness,
S. köld, kyla; kallsinnighet; kyskhet.
Cole, -wort, S, käl, matkäl. -flo-
wer, S. blomkäl. -rape, «. kälrabi,
Colibort, S. frigjord slaf.
Colibri, S, kolibri, honingsfSgel.
Colic, 8. kolik, bukref. -WOrt, 8,
Skerkäpa (ört).
CoU, V, a, omhalsa, omfamna.
Collapilse, v. n. falla tillhopa; förfalla.
-SiOn, S. hopfallning; förfall.
Collar, 5. halsband, halskrage ; grimma,
lokor, selar. — , V. a» fatta i kragen;
upprulla. ' —bone, S. nyckelbenet.
Collaljte, v. a. uppdraga ; jemföra, kol-
lationera, — teral, a. pä sidan; si-
dolinien tillhörig; bistSende, bidra-
gande, indirekt, -terals, 3. pl, sido-
slägtingar. — tion, S, aftonvard, ka-
las; jeraförelse, kollationering. — ti»
tiOUS, a, sammandragen, samman-
skjuten, erhållen genom sammanskott.
—tor, 8» jemförare; en som kollatio-
nerar; som äger jus patronatus,
Collaud, v, a. lofva, berömma.
Colleague, s, kollega, embetsbroder,
— , V. a. sällskapa; fcJrena sig med.
Collect, 3, kollekt, insamling. -, V. a»
insamla, hopsamla, uppbära ; innefatta,
to — one's self, hämta sig, samla
sina tankar, sansa sig. — aneous, «►
samlad , hopsamlad , sammandragen,
— ible, a. slutbar. — ipn, 8, samling,
insamling; slutföljd. — itiOUS, 3. hop-
samlad, sammandragen. — ivC, «.
samlande, sammanfattande, innefat-
tande, -ively, ad. kollektivt; sam-
manfattadt. — Or, 8. kollektör, sam-
lare; uppbördsman; kompilator.
Colleg||atary, a. medarfvinge. -e, 9,
kollegie, kollegium; församling; fakul-
tet, gymnasium. — lal, a. tillhörande
ett kollegie; kollegialisk. —lan, s.
gymnasist, student; medlem af ett
kollegium. — iate, a. hörande till
ett kollegie; inrättad i form af ett
kollegie. — church, kollegialkyrka.
— , s. assessor; gymnasist; medlem af
ett kollegium. [del.
Collery, s. kolmila, kolgrufva; k<>lhan-
Collet
Collet 5 «. den delen af en ring der
stenen sitter; halsprydnad.
Collillde^ t;, n. stöta emot, samman-
stöta, —er, $, arbetare i en stenkols-
grufva; kolare; kolskepp. — ©ry^ S.
kolmila, kolgrufva. -flower, s.
b^omkSl. — gatö, V. a, sammanbinda,
förena, -gation, S. sammanbindning.
-mation, r-neation, «. syftning,
sigtning.
Coiling^ 8. omarmnin^.
Colliquallble, a. smältbar, upplöilig.
— merit j S. fluss, smalts; slaglod.
^nt, a. smältande. -tCj V, a.
smälta, upplösa. — , V, 71. upplösas,
blifva flytande, -tioil, S. smältning.
— tlTOj a. upplösande.
CoUiqaofaction, s. hopsmältning.
Collision^ S. sammanstötning, stöt.
CollOCaJlte, v. a, ordna, ställa i ord-
ning, sätta pä sitt rätta ställe. ~tion,
9. placering, hopställning.
CollOCk, 8, vattcnsä, Umbar.
CollOCUtlOn, 8. samtal.
Collogue, v. a. smickra, smeka>
Collop, «. köttstycke, köttskifva; * barn.
Colloilquial , a. som har afscende pä
ett samtal. -QOyj 8. samtal; öfver-
CollOW, 8. CoUy. [läggning.
Colluctllancy, -iition, 8, strid, mot-
stSnd, stridighet,
CoUnllde, v. n. vara i hemligt förstånd,
spela under ett täcke. — sion, s. hem-
ligt forstSnd till tredje mans forfäng.
-sivCj a. bedräglig, förrädisk, svek-
full, [sota, svärta.
Colly, 8, sot, svärta. — , V. d. nedsota,
Colon, 8, kolon; stortarmen.
Colonel, 8. <H*ver3te. -bhip, 8. öfver-
stesyssla.
Colonllist, 8. nybyggare, kolonist, -iza-
tioilf 8. nybyggens anläggande; ko-
lonisering, -ize, V. a. anlägga en
koloni, kolonisera, -nado, 8. pelare-
rad. — y, 8. koloni, nybygge.
Colophony, 8. kolophonium, violin-
Coloquintida, «. koloqvint. [harts.
Colorllate, a. färgad, -ation, 8,
färgning, färgblandning, -iflC, a.
färgande.
Oome
63
Colosslle, -ns, 8, koloss, -ean, -al,
a. kolossal, kolossalisk, jättelik.
Colonr, 8, färg, culör; utseende; sken,
täckmantel; slag. colours^ pl. fana,
standar. — , V, a. färga, kolorers-,
mala ; • sakta , öfverskyla , bemantla ;
rodna, -able, a. skenbar, -ed, a.
färgad, mSlad; brokig, -ing, «. mSl-
ning; färgblandning, kolorit. -ISt, s.
lUuminerore. -less, a, färglös, ge-
nomskinlig.
Colp, 8. slag, stöt; bit, stycke.
Colt, 8. föl, fäle; ung tölp. -er, s.
rist, plogrist. — ish, a. yr, ostyrig.
-VfOOt, Ä.hästhof(ört). -'S-tOOth,
8. mjölktand.
Columbllary, 8. dufhus, dufslag. -i ne,
8. dufhalsfarg, violett ftrg; torrvärks-
gräs. [(i en bok).
Column, é. kolonn, pelare, stod; spalt
Conia, 8. sSmnsjuka. -tose, a. sömn-
sjuk, [den, fjunig.
Comate, 8, kamrat. -, a. häng, lu-
Comb , s. kam ; tuppkam ; hästskrapa ;
honingskaka 1 en bistok. — , V. a,
kamma, häckla, karda; skrapa (en
häst), -brush, 8. kamborate. -Case,
8, kamfoder, -er, 8, ullkardare, ull*
kammare.
Combat, 8. strid, kamp, träffning, fäkt-
ning. — , V. W. bestrida, söka vederlägga.
-, V. n. fakta, siäss, strida, -ant, -er,
8. stridsman, kämpe, motständare.
Combi||nable, a. förenbar, förenlig.
-nate, a. stadfastad genom förlik-
ning, stadgad; förlofvad. -nation,
8. förbindelse, förening; sammanlägg-
ning; liga; sammangaddning. -ne,
V. a. sammanfoga, forbinda; förena.
— , v. n. sammangadda sig, förenas.
Combing, 8. fcamning, ullkai'dning.
—cloth, 8. puderkappa.
Combust, a, i brand; brännande. -,
V, a. förbränna, -ible, a. brännbar,
förbrännelig, eldfängd. -ibility,
-ibleness, 8. förbrännlighct , eld-
fängdhet, brännbarhet. — ion, 8. för-
bränning, brand, iSga; förvirring,
uppror.
Come, v» n, komma, anlända; lyckas.
64
Come
Comminute
to — ahout, gä omkring, förändras,
vända sig. to — at, fBrvärfva, -vinna,
emä, hinna. to - by, gä förbi;
komma ät, erhälla. to — in, komma
in; blifva gängse. to — into, råka
uti, Sdraga sig. to ~ off, falla af,
lossna ; slippa , draga sig undan, to
— on, komma närmal-e; trifvas. tO
— out, synas, spricka ut. to —
over, rinna öfver; gR öfver till ett
annat parti, to — short, misslyckas,
blifva efter, to - together, råkas,
församlas; gifta sig. to — to pass,
hända, ske. to - to, belöpa sig till;
gä ut på, antaga, to - upon, an-
falla, öfverraska. to ^ UT) with,
förena eig med.
Come I i. kom! fort I skynda
Comelldian, s. komediant, aktör, -äy,
S. komedi, lustspel.
Come||liness, S. skönhet, täckhet; en-
ständighet. —ly? a. angenäm, an-
ständig, artig, behaglig.
Comer, s. en som kommer, kommande.
Comet, s. komet, -ary, ~iC, a. hö-
rande till en komet.
Comflt, 8, konfekt, syltsaker. -maker,
e, sockerbagare. — ure, 8. konfekt.
Comfort, 8. tröst, hugsvalelse, bistSnd
ro, tillfredsställelse. — , V. a. hugna
glädja , hugsvala , trösta. — ftblo , a
Ijuflig, behaglig ; treflig,beqväm. -al)l0
nesSj 8. behaglighet, treflighet; upp
rättelse, —er, 8. hugsvalare, tröstare
-less, 8. tröstlös, bedröfvad; obehag
lig. — ress, s. tröstarlnna.
Comft'ey, «. vallört.
Comic, —al, a. komisk, lustig; narrak-
tig, löjlig, -aliaess, S. putslustighet,
narraktighet
Corning, a. kommande, tillkommande;
hungrig; lätt, benägen. — , 5. an-
komst , annalkande, —in , S. inkom-
Comity, s. höfiighet, artighet. [eter.
Comma^ S, komma.
Command, 8. befallning, beföl, order,
välde ; makt ; Öfversigt. — , V. a. bjuda,
befalla ; kommendera, anföra ; herrska ;
anvisa ; öfverse (från någon höjd) ;
kufva. — atory, a. bjudande, befal-
lande, -er, 8. kommendant, bef&l*
hafvare ; kommendör. — ery^ 5. kom-
menderi. -ing, 8. befäl. -, a. bo-
fallande. — ment, S. befallning, or-
der, lag, bud. -reSS, S. kommen-
dan tska ; befalhafvarinna.
Commemorallble, a. märkvärdig, min-
nesvärd, -te, v. a. fira en Emin-
nelsefest; omnämna, erinra, behälla i
minnet. — tion, 8. högtidlig åmin-
nelse; omtalande. — atiTO, a. pä-
minnande, bidragande till åminnelse.
Commence, v. a^ & n. börja, begyn-
na; promovera, —ment, 8. början,
begynnelse ; proraotionstid.
Commend, v. a. lofva, prisa; rekom-
mendera, anbefalla. — able, a. lof-
värd, berömlfg, berömvärd, -ation,
8. lof, pris ; rekommendation, belåning.
—atory, a. rekommenderande, som
innehåller beröra. - letter rekom-
mendationsbref.
Commonsllality, S. "bordskamratskap.
-urablo, a. lika i mått och propor-
tion, -nrability, -urableness, s.
likhet i förhållande med någonting an-
nat. -urate, a. jemllk, proportio-
nerad. -, V. a. bringa till ett all-
mänt mått; göra jemlik, proportionera.
-uration, s. lika tillmätning: propor-
tion, förhållande.
Comment, 8. utlSggning, förklaring;
kommentarier. — , V. a. skrifva kom-
mentarier öfver. -ary, 8, dagbok;
noter, kommentar, förklaring. — ator,
8. uttolkare, utläggare; kommentator.
-itiOllS, a. diktad, uppspunnen.
Commerc||e, S. handel; förtroligt um-
gänge. — , V. W. handla, drifva han-
del, umgås med; föra en brefvexling.
-ial, a, hörande till handel, handels-.
— affairs, handehäreuder. - effects,
alla slags handelsvaror.
Commigration, «. folkflyttning.
Conimilialltion, s. hot, hotelse med
straff, -tory, a. hotande, tvingande.
Commingle, v. a. beblanda. -, v. n,
förenas, hopblandas.
CommilUlilible, a. torr, skör, som kan
gnuggas sönder till stoft. -tC^ V. a.
Comminution
8t0ta sdnder , pulverisera^ — tion 9 e,
sSnderkroesnln^, pulverisering.
Commiserajlble, a. medömkansvärd.
— tC, V. a, beklaga, förbarma sig of-
ver. -"tlfLgj a» medlidsam, barmher>
tig. 'tiOIly S, medlidande, förbar-
melse, medömkan.
Commissjiary, S, kommissarie, full-
mäktig, deputerad; proviantmästare.
»ion^ 8. kommission; befallning, for-
ordnande; fullmakt -ionate, v. a.
uppdraga , befullmäktiga , anbePalla.
— ioner, S, ombud, fullmäktig, kom-
missarie.
Commit, v. a. begä, bedrifva, foröfva;
anförtro, öfverlemna; förvara; arre-
stera, to - to the earth, jordfasta,
begrafva. to — to memory , lägga
pä minnet, ^moilt, S. inmaning i
häkte, arrestering. — teo, 8. kommitté ;
förmyndare, —ter, 8. en som begår,
förbrytare. — tible, a. som kan be-
gSs, anförtros etc.
Commix, v. a, blanda, förbinda i en
massa. — tion, -tlire, 8. beblan-
delse, sammanblandning; preparat.
CommOJlde, 8. nattkommod; fruntim-
mers liufvudbonad. — dious, a. mak-
lig, beqväinlig, passande. — diOUS-
neSS, 5. beqvämlighet, fordel, -dity,
8. beqvämlighet, fördel, vinst, nytta;
vara. — dore, 8. kommodor, anförare
af en eskader.
Common, s, allmänning, oskift bymark.
— , Cli. allmän, gemensam, samfält, van-
lig; slät, ringa, dälig; at the — rate,
efter gSngbart pris. >-, V, a, njuta
gemensamt, --abld, a, allm&n, ge-
mensara, —age, 8. rätt till allmän-
nlngsbete; gemensam nyttjande rätt.
—al ty, 8. kommunitet, samfund; ge-
mene man , allmoge ; menigheten.
-council, 8, borgerskapets utskott i
London. — Cr , 8, ofrälse man ; leda-
mot af Underhuset ; sköka. — liall, 8.
Ptadsbus, rSdhus. — law, 8. den
gamla Englands lag. -ly, ad. van-
ligt, gemenligen; i allmänhet; ofta.
-man, s. republikan, -ness, 8.
gemensamhet; lika del. — place, O,
English-Swedish Diet.
Compactly 65
hvardaglig. ~, V. a. indela i all-
männa artiklar. — , 8, allmän plats;
hvardagiigt talesätt. -report, 8.
folksaga. — S, 8, pl, ledamöterne af
Underhuset ; husmanskost. -sense,
«. sundt menniskoforständ ; folkvett.
—wealth, 8, stat; republik.
Commonition, «. erinran, underrät-
telse.
Commo||rance , -rancy, 8, hemvist,
tillhäll, boning, vistelse, -rant, a,
boende, vistande, —ration, s. uppe-
håll; vistelse. -tion, 8, uppror,
buller, upplopp, oväsende, rörelse; för-
virring, —tioner, 8, upprorsstiftare.
—TO, V, a. oroa , stQra , väcka miss-
nöje, väcka uppror.
Commuljne, v, n. meddela sig; umgSs,
talas vid; samrSda med en. — , 8,
menighet, allmoge, -nicability, 8,
meddelbarhet. -nicable, a. med-
delbar. -nicant, S» kommunikant,
nattvardsgäst. — nlcatc, V. a. med-
dela, uppenbara, utdela, anförtro, be-
rätta. — , v. n. kommunicera, gä till
nattvarden. — nicatlon, 8, meddel-
ning , gemenskap ; umgänge , bekant-
skap; samtal, -nicative, a, öppen-
hjertig ; umgängsam. -nicativOneSS,
8. öppenhjertighet. — nlon, 8, gemen-
skap, samfund, församling; enighet,
kamratskap ; nattvardsgäng. — nion«
cloth, 8, altarduk. -nlon-CUp, 8,
kalk. -nion-table, «. altare, -nity,
8, samfund, samhälle; gemenskap, hvad
som tillhör samfundet gemensamt.
<-tability, 8. förby tughet. -table,
a. tttbytlig. -tation , 8, ombyte,
forändring; utbyte, utvexling. —ta*
tife, a. utbytande, förvexlande. -tO,
V. a. förbyta, ombyta, utbyta; om-
vexla; utlösa; mildra ett straff, för-
sona. — tnal, a. ömsesidig, inbördes.
Compact, a, tät, fast, hopträngd; sam-
mandragen, förenad; välväxt. — , 8.
förbund, öfverenskommelse , kontrakt,
fördrag, förlikning, köp. — , V, a.
packa ihop; sammanbinda, förena;
bringa i system, -edness, -U6SS,
8. täthet, fasthet, -ly, ad. tätt,
66 Compacture
f&st, starkt. — UTO^ «. t&t samman*
fogrning; förening.
CompageS) s. system, inbegrepp, kort
begrepp.
Compallniable, a. sällskaplig, -nia-
bloness^ S, sällskaplighet, um-
gängesvett, -nioil, 8. kamrat, följes-
lagare, sällskapsbroder, stallbroder.
-nionship, a. sällskap, kamratskap.
— ny^ s, sällskap; kompani (soldater);
kamratskap; gemenskap, samfund. ~,
V. n. Stföija* urogäs; gS i kompani
med. -rable, a. jemrerlig, lika sä
god. — rativOj a. komparativ, som
kan jemfSras. — , S. coroparativus (i
gram.). — r©, 8. jeraforelse; likhet.
—, v. a. fcJrlikna, jemfdra; förskaffa.
— rison, s. jemförelse, förliknelse, lik-
nelse; jemlikhet, proportion.
Compart 9 v. a. dela, afdela; ställa i
ordning, -itloa, -ment, 8. afdel-
ning< indelning.
Compass 9 8. omkrets, krets, rymd;
cirkel; gräns; kompass. — , V, a, om*
gifva, omringa; belägra, innesluta,
omfatta; erhälla, vinna; bemöda sig.
to " a business, komma till slut
med en sak. -es, pl. ell. pair of
— , oirkelpassare. —ioil^ s, medlidande,
skonsamhet, förbarmande. — , V. a.
ömka. -ionafole, a, medömkans*
värd. -ionate, v, a. beklaga, ömka,
yttra medlidande. — , a. medlidande,
medömksam. — saWj S. cirkelsSg.
CompaternSty, S. medfadderskap.
Coiiipatlbjlility, -leness, s. öfver*
ensstäramelsc, likhet. — lO, a. öfver-
ensstämmande, som kan bestå tillsam*
maiis med, förenlig.
Compatriot, s, landsman, medborgare.
Compeer, S. medfadder; kollega, kam-
rat, like. -^p V, n, likna, vara lik
god med.
Compel, v. o. tvinga, nödga, -lable,
a. som kan betvingas. — latloil, s,
tvSng, vSld; tilltal, helsning.
Compenlldions, a. kort, summarisk,
sammandragen, innefattad i korthet.
-dioasuess, S. korthet, samman-
dragning, -diom, 5. sammandrag,
Completeness
kort begrepp. — Sftble, a. ersSttlig,
—sate, —se, v. a. vedergälla, ersätta,
godtgöra. — sation, 8. vedergällning,
ersättning, vederlag, -satlve, -sa-
tory, a, ersättande, godtgörando.
Compeljte, v. a. & n. täfia. -tence,
-tency, s. tillräcklighet, so mycket
man behöfver; behörighet; rättighet
att vara domare i ett sak; tarAig
egendom eller utkomst, —tent, a,
behörig, rättmätig, tjenlig, duglig,
skicklig, befogad, -tlble , a. fören-
lig , -passande ; tjenlig. -tibleness,
5. öfverensstämmelse, foglighet. — ti-
tion, 5. konkurrens, täflan; sökande
af samma sak. — titor, s, medsökare,
medtäflare ; motstSndare.
Compijjlation , S. sammandrag; hop-
samling, sammanflickning ur andras
skrifter, kompilation, —le, v. a. ut-
draga, samla ur andras arbeten; sam-
mansätta, kompilera. — lemont, 8,
sammansättning, —ler, 8, kompilator,
samlare.
Complaljeence, -cency, s, förnöjelse,
tillfredsställelse ; nöje, höflighet. -Cent,
a. höflig, förbindlig, vänlig.
Complain, v. n. é a. klaga, beklaga,
besvära sig; sörja, —able, a. bekla-
gansvärd. — ant, S. kärande, ankla-
gare; klagande, —er, s. en som sör-
jer ell. beklagar sig. —ing, 8. kla-
gan, besvär, —t, 5. klagan, jämmer;
sjukdom, opasslighet; käromSl.
CompIaisan|{ce, s. höflighet, artighet;
vänlighet; smicker. —t, a. höflig,
artig, tjenstaktig. — tneSS, 8. höflig-
het, artighet, tjenstaktighet,
Complane, v. a. jemna, göra jemn.
ell. slät.
Comple{|ment, s, fyllnad, tillökning,
fulltalighet; kompliment; komplement.
-mental, a. fyllande, -te, a. full-
ständig, hel, fullkomlig, komplett, full-
bordad; nätt. — , v, a. göra fullstän-
dig, fullända, fullborda, komplettera.
-tely, ad. fullständigt, fullkomligen,
alldeles, -toment, 8. fullkomlighet,
fullständighet ; komplettering. — te-
neSS, 8, fullkomlighet, fulländning.
Completion
Comprise
67
-tion 9 8, fullbordan, fulländande;
fuUkomlighet.
Complex 9 8. sammanfattning, inbe-
grepp, kort begrepp, —ed, a. sam-
mansatt, hopsamlad, som består af
flera delar. — 6dll6äS, S. samman-
fogning, hopveckling ; förvirring, -ion,
8, samling af flera delar; hy, ansigts-
fKrg; kroppsbeskaffenhet, temperament,
komplexion. -ional, a. hörande till
komplexionen. -ioned, a, beskaffad.
-ity, -ness, s. inveokiing. -ure,
3. cammanfogning, inyeckHng.
€ompli||abl6, a. eftergifyande , foglig.
— ance, 8. eftergifvenbet, foglighet,
beredvillighet; hoilighet. — &Ilt, a.
efterglfven, villig, foglig, höflig.
€omplica||t6, a. invecklad. -, V, a.
inveckla, lägga tillsammans, förena,
sammanfoga. — tonOSS, 8. svårighet,
inveckling, förvirring. —tion, s.
blandning af m£nga saker, hopfogning,
förbindelse ; grupp.
Complice, s, medbrottaling.
Compiler, a. jabror, medhSllare.
Compliment, 8. kompiiment, höfiighet,
helsning; uppvaktning, krus. — ^ V.
a. komplimentera , lyckönska, krusa,
, smickra, —al, a. komplimenterande,
höflig, artig, kruserlig. —er, 8. kom»
plimentmakare. —ing, 8, komplimen-
Compline, 8, aftonbön. [tering.
Complore, t;, a. beUaga, begråta.
C O ill plot, 8. komplott, sammangadd-
ning. — , V, a. stämpla, sammangadda.
—, V, n, göra komplott. — ment, 8,
sammangaddning. —ter, 9. samman-
svuren, upprorsstiftare.
Comply, t;, n. foga sig efter, villfara;
underkasta sig, rätta sig efter omstän-
digheterna, —ing, a. eflergifven, med-
görlig, foglig.
Component, a, sammansättande, ut-
görande. — parts, beståndsdelar.
Comport, V. n. komma öfverens, passa
sig. — , ^ V, a. fördraga , tåla. to —
one*8 8elf, uppföra sig, bära sig åt.
—able, a, öfverensst&mmande , for-
dräglig ; tjenlig, passande. — aace^ S.
uppforande, åtbörd, förhållande
CompO||se, v. a. sammansätta, författa,
utarbeta, skrifva ; komponera (musik) ;
bilägga, blidka , lugna ; (boktr.) sätta.
-sed, a. lugn, tillfredsställd; allvar-
sam; författad, sammansatt. — SOdly,
ad. allvarsamt, lugnt. -SOdneSS, 8,
sinneslugn, stillhet, lugn. — ser, 8,
sammansättare, författare; komponist.
—Bin g, s» sammansättning. — site,
a. sammansatt. — Sition, 8, sam-
mansättning, sammanblandning ; uppfin-
ning; utarbetning; tillagning; ackord;
öfverensstämmelse. — sitor, 8, kom-
ponist; sättare (i boktr.).
CompOSSesSOr, 8. delägare, medintres-
sent.
Compost, 8. gödsel, dynga, jord till
gödning. — , V. a, göda ; odla. — OTO,
8. gödning.
Composure 9 S, sinneslugn; tempera-
ment, forfattning, sinnes^tiillning.
Compota||tion, 8. dryckeslag, supka-
las, -tor, 8, supbroder.
Compound, a. sammansatt. — , 8,
blandning, sammansättning. — , V. a,
sammansatta, komponera; blanda till-
hopa, uppgöra; förlikna. — , v. n.
komma öfverens, ackordera, —able,
a. som kan sammansättas, —er, s,
skiljesmau, fredsstiftare; bländare.
Comprehen||d , v. a. begripa, förstå;
innefatte.^ -sible, a. begriplig, fatt-
1ig. — sion, 8, begrepp, förstånd;
sammandrag, innehåll. — slvo, a.
som innefattar mycket; förständig,
skicklig, kraftig; eftertrycklig; djup-
sinnig; vigtig. -siveneSS, S, efter-
tryoklig korthet; vidd, egenskap att
innefatta mycket i ft ord.
Compress, v, a. hoptrycka, omfamna,
klämma tillhopa; lägra. — , 8, kom-
press (pä sär). — ibility, «. egenskap
att kunna hopklämmas. — ible, a.
hopklämbar. -Ibloness, 8. hojikläm-
baihet. — iOÄ, — Uro, 8. samman-
tryckning, hopklämning, hoppressning.
Coni print, v. a. eftertrycka (eu ar-
bete).
Compriljsal, s, inbegrepp, -ge, v, a.
inbegrip»^ innehålla, innesluta.
68 Comprobation
Comprobation^ s, bevis , bestyrkande,
attest.
Compromislle^ 9, kompromisB; fiJrlik-
ning. — , V. a. bi lägga, fSrlika. -, v.
n, komma öfverens, träSa ackord, —er^
8. skiljoman. -SOrlal, a. hörande till
en kompromiss. [mettera.
Oompromit^ v. a. blottställa^ kompro-
Compt^ S. räkning. — , a. prydlig,
konstig. — , V. a, räkna, -ible, a.
ansvarig. — HÖSSj 8. sirligbet, nätthet.
Ooaiptrol, 8. motsägelse; tvSng; kon-
troll. —, V. ö, tadla; kontrollera,
—ler, 8, kontrollör, uppsyningsman.
€ompuli|satiTely , ad. med tvang,
med vSld. -satory, 8, tvingande,
nödgande. — siOH^ 8, pSdrifvande,
tvang, -sive, -sory, a. som drif.
ver ell. nödgar. — SOr, 8, pädrifvare.
-SOrily, ad, med tvSng.
CompunctiilOn , 8. finger, ruelse; fÖr-
krossning. — OUS, a. Sngrande, ånger-
full. —iTOj a. som väcker Snger.
CompurgaJltiOU^ 8. ansvarighet för en
annan. — tor^ 8, vittn« som intygar
en annans oskuld.
Com puj liable, a. räkneiii. -tant,
8. beräknare, räkenraästare. — tation,
8. räkning, beräkning, aträkning, öf-
verslag, kalkyl. — töj v. a. räkna,
uträkna, beräkna; kalkulera. — töFj 8,
uträknare, värderingsman; räkenmä-
stare. — tist, S. kalkulator, uträknare.
Comrade, S. kamrat.
Coii, ad. pro and con, mot och med.
— , v. a. lära, veta; studera.
Coucameraljte, v. a, hväifva, uppresa
hvalf öfver. -tion, 8, hvalf, hvälf-
ning.
Concatenaljte, v, a. hopkedja, -tion,
S. sammankedjning ; sammanhang, följd.
ConcaT||ation, S. urhälkning, urgröp.
ning. -e, -OUS, a. konkav, hSlig.
-ity, 8. skSlighet, kullrighet inSt.
-O -^concave, a. konkav pä bSda
sidor. -O-COnvex, a. urhSlkad pä
ena sidan och kullrig pS den andra.
Conceal, v. a. fördölja, dölja, förborga,
förtiga. — ablo, a. som kan h??ll.T^
hemligt. -eduess, s. förtigenhet,
Concession
förborgande, -er, s. döljare, halare.
— ment, S, förtigenhet, fordöljning
tillflyktsort. [gifva.
Concede, t?, a. eftergifva ; tillSta, med-
Conceit, 8, tanke, förstSnd, inbillning ;
infall; begrepp; tillgifvenhet, mening;
envishet. — , V. a. inbilla sig, tro, för-,
möda, tänka, -ed, a. affekterad;
envis, Snbilsk, högmodig. — edly, ad.
egensinnigt, nyckfullt, -edness, s.
inbilskhet, fSfänga, sjelfviskhet , hög-
mod, tillgjordt väsende. -lesS, a.
dum, utan begrepp, tanklös.
Coneeillvable, a. tänkbar, begriplig,
fattlig. -TablenesS, S. begriplighet,
tänkbarhet. — Ve, v. a. tänka, mena,
begripa, inbilla sig, hSlla före. — , V.
n. afla, blifva hafvande. -vlng, 8,
fattningsgäfva.
Conceiebrate, v. a. prisa, berömma.
Concent, 8. samljud, harmoni, Öfver»
ensstämraelse.
Concenytrate, v. a. sammandraga,
koncentrera. — tration, 8. samman-
dragning i en medelpunkt; koncentre-
ring, —tre, v. n. stöta ihop, mötas
i en medelpunkt. — , V. a. koncen-
trera, -trie, -trical, a. eom har
samma medelpunkt.
Concept, 8. utkast, koncept, formulär,
uppsats, -ible, a. fattlig, begriplig.
—ion, «. undfSende (i moderlifvet),
aflelse; fattningsgäfva, begrepp, tanke;
förehafvande ; kännedom ; mening.
-ive, -ions, a. fruktsam, afvelsaiu ;
som kan begripa.
Concern, 8. syssla, angelägenhet, göro*
mäl, bekymme/; vigtighet, betydlighet';
åliggande. — , V. a, beträffa, angå,
röra , intressera ; bekymra sig om.
-ing, prp. angående, beträffande.
—ment, s. åliggande, angelägenhet;
bekymmer, deltagande.
Concert, v. a. öfverlägga, rådslå, kom-
ma öfverens om ; uttänka, påfinna. — ,
s. öfverensstämmelse ; koneert.— atiOHj
8. aftal; rådslag; ordgräl. -ative,
a. grälig, trätgirig. -ing, 8. aftal,
öfverenskommelse.
Concesysion, «. bevillning, tiUåtebei
Concessionary
eftergift; frihet. -SlOnary, a, tillä.
ten, beviljad. -Sively, ad, med till-
Bt'lnd.
Conch, s. mussra, snäckskal. ~Oid,
5. epiraliinie. -Ology, -yliology,
8. lära om skalmaskar, snäckor och
musslor.
Concilialible, a. försonlig, -te, v. a.
forlika, medla; förvärfva, vinna, för-
skaffa, —tion, S. förlikning, fdrening;
forvärfvande. — tOFj S. medlare, for-
sonare, fredsstiftare. — tory, a. för-
sonande, medlande; förskaffande.
Concinjlnate, a. nätt, sirlig, artig
-nateness, -nity, s. nätthet, be-
haglighet. ~n0118, a. anständig, länip
lig, prydlig.
Con donator, s. prest.
C0UCi||se, a. kort och eftertrycklig,
sammandragen. — SOnOSS, s. korthet;
nätthet, -Sion, s. afskärning, ut-
skärning; korthet, bestämdhet.
Concitation^ s. rörelse; retelse, upp-
vigling.
Conclamation, s. tillrop, giäOjeskri.
Conclaye, a. konklav, församling, räd-
slag.
Conclnllde, v. a, afgora, besluta ; sluta.
^ency, s, följd, slutsats, -dent,
o. bindande, ovedersäglig, -ding, 3.
A a. beslutande, -dingly, ad. oe-
motsägligt, onekligt. —siblo, a. som
kan slutas, afgöras; riktig. — SlOn,
8, slut, utgäng; slutsats, följd. — SIO-
nal, a. afgörande, slutlig. -si?«,
a. sist; beslutande, afgörande. — slvo-
ness, s. afgörande kraft.
€oncoagulate, t;, a. bringa till yst-
ning, ysta.
Concoct) v. a. smälta i magen ; luttra ;
koka ; uttänka , spinna ihop. — iOD,
8. kokning; matsmältning; uppgoming.
ConCOlonr, o. af samma färg.
Coificomijltance , -tancy, s. beied-
sagning, medfblje, sarabeständ. —tant,
*. medi'oljare, sällskap. — , a. led-
sagande, medverkande; öfverensstäm-
mande. -tatC, v. n, följa med, åt-
följa, vara förenad med.
Concord 5 s, enighet, endrägt, sänya,
Condensate
69
förlikning . samljud, harmoni. — , V, n.
öfverensstäm ma, ackordera, förlikas.
-ably, ad. enligt, -ance, s. öfver-
ensstämmelse , enighet; (biblisk) kon-
kordans. —an t, a. eudrägtig, öfver-
ensstämmande. * — antly, ad. enligt.
—ate, 8, fördrag, öfverenskommelse,
förlikning.
ConCOrpOra||te , v. a. förena i en
kropp. — , V. n. utgöra en kropp.
—tion, s. införlifvande, förening.
Concourse, s. sammanlopp, tillopp,
folkskara ; föreningspunkt.
Concredit, v. a. anförtro, ombetro.
Concre||ment, $. sam mangy ttring. -tO,
V. a, förena; ysta. — , v. n. ystas, flyta
tillsammans I en massa. — , a. sam-
manhängande, hopgyttrad, hopväxt;
T, konkret. -, S. sammansatt kropp,
massa som är sammanväxt ell. sam-
manblandad. -SCence, -teness, s.
sammanlöpning, hopgyttring. — tiOn,
8. förening, hopblandning (af olika
delar).
Concirbiljnage, s, oäkta sammanlef-
nad. —ne, 8. sköka, frilla, mätress.
Conculcallte, V. a..förtrainpa. -tion,
S. söndertrampning, fö rtra rapning.
Concupiscljence, S. lusta, oordentligt
begär. -Ont, a. vällustig, lättfärdig,
sinnlig. -iblo, a. begärlig, som
väkker begär, retande.
Concnr, v. n, medverka, bidraga; sam-
manlöpa i en punkt; bifalla, gilla.
— rence, S. förening; hjelp ; täflan ; an-
spräk ; samtycke, instäramelse. —rent,
S. & a. medsökare; biomständighet;
bidragande, medverkande ; bifallande,
gillande.
Concassi||On, «. stöt, stötning, skak-
ning. -Onary, a. skakande, -ve,
a. skakande.
Condemn, t;, a. döma, fördöma, la-
sta, ogilla, tadla; pliktfälla, -able,
a. fördömlig, straffbar, -ation, s.
fördömelse, straff, döm. — atory, a.
dömande, fördömande, straffande.
Condensljabie, a. sammanpacklig, som
kan hopträngas, som kan göras tätare.
-ato, v. a. sammantrycka, hoppacka ;
70 Condensation
göra tät. *^, V. 71. blifVa tSt^ pacta
thop sig. -ation, 8, tjocknande,
förtjocknmg, hoppackning —e, a,
tjock, tät, hoppackad. — , V» O. kon-
denseva, gÖFft tjock. *-, V, n. blifva
tjock. —^1*5 s. tryckmaskin att hop-
packa Inft uti. -ity, S, tätliet, tjock.
lek, tjockhet.
CondeiSCenlld, v. n, nedlRt» sig, värdi-
gas, beqväma sig till, samtycka, -den-
C65 —siOTlj 5. eftergifvenhet, nedlåten-
het. «>s1ve, a, nedlätande» e^er-
gifven.
CondlgTly o. vSrdig, fSrtjent; behörig.
-ly, ad, välfdrtjent, efter fdrtjenat.
— neSSj 5. behörighet.
Condiment; s. kryddning; ffoppa.
Condisciple, 5. medlärling, skolkamrat.
Condlte, v. a. krydda, sylta, salta,
lägga in. — ment, 3, latverg.
Condition) S. vilkor, tillstSnd, be-
skalfenhet; stSnd; tillbud; förbehäll,
beting; kontrakt. — , v. a. göra ackord,
träffa vissa förbehåll, -al, a. vil-
korlig, under förbehåll, -ally, ad.
vilkorligen, med förbehåll. — ary, a.
stadgad; vilkorlig. —ate, v, a. he-
stämma, bringa i ordning, uppgöra
vilkor. — , O. betingad, -ed, a.
beskafTad.
Condolllatory, a, - epistle, kondo-
lensbref. -e, V. a. betyga medlidande,
begråta, beklaga sorgen, -ement, S.
sorg, bekymmer. — enCOj ». kondo-
lens, sorgbeklagning.
Condonation, s. tillgift, fSrlStelse.
Condor, S, kondor (roffågel).
8ondn|Ice, v. a. föra ; befordra, främja ;
bidraga. —Cement, S. riktning, af-
sigt, hänseende. -Cible, -Clve, O.
nyttig, bidragande. -ClvenesS^ S.
gagnelighet, tjenlighet.
Conduct, 5. förvaltning, anförande,
styrelse; uppförande; lejd. —, V. a.
föra, leda, ledsaga; anföra, kommen-
dera. -itiOUS, a. Ipgd, tingad, -or,
S. ledare, ledsagare, anförare; för\'al-
tare, konduktör; åskledare. — resS,
§, anförerska; förvaltarinna.
Configuration
Condnlt, *. vattenrSr, valtenl^dhlilg^'
rör. -pipe. s. vattenrCr, slänga.
Coudnplication, 3, fördubbling.
Condnr, 3. kondor (loffSgel).
Cone, 3. kone, kägla; tallkott.
Coney, s. kanin.
Confabnlallte, v. a. spraka, prata.
—tion , s. samtal , snack, prat, sprä«
kände. — tory, a. pratande; hörande
till ett samtal.
Confect, 3. konfekt, sockerbi*kelse. — •
V. a, insylta, lägga in. -ion , s.
tillagning (af Mt medikament); sylt,,
xnos.^-lOnary, 3. sockerbageri, kon-
ditori, —loner, S. sockerbagare, kon-
ditor. -Ory, a. insyltad.
Confederajlcy, S. förbund, förbindelse,,
förening. *— te, 3. bundsforvandt. — ,
a. f3rbuiiden, förenad. — , V. a, for-
ena. — , V, n. ingå förbund ; saraman-
gadda sig. —tion, 3. förbund, kon-
federation.
Confer, v. a, (orlikna; gifva, ofver-
lemna; samräda, rådslå, öfverlägga.
— ence, s. jemförelse; underhandling,
öfverläggning, konferens. — rer, 3.
underhandlare; forlänare, gifvare.
Confess, v, a. bekänna, erkänna, skrifta
sig. — , V» W, skrifta, höra ens bekän-
nelse. — edly, ad. uppenbart; offent-
ligen, på ett bekant sätt. — ant, ,^.
biktande , biktbarn. — lon , s, skrift,
syndabekännelse; trosbekännelse; be-
kännelse, -ional, 3, biktstol, -or,
s: en som bekänner; bekännare af
kristl. religionen; skriftfader, bikt-
fader; martyr. (kände.
Confidant, a. verksam, kraftig, ver-
Confid||ant, 3, förtrogen, förtrolig vän.
— e, v. a. <fc n. (inj anförtro sig,
förlita sig pä, lita på. — ence, s,
förtroende, förtröstan, tillforsigt; djerf-
het. — ent, 3. ft5rtrogen. — , a. viss,
saker; djerf, inbilsk , förmäten; god-
trogen, -entially, ad. förtroligt,
förtroligen. — ently, ad. uttryckligen,
för säkert, -entness, 3. förtröstans-
fullhet, sjelfförtroende. —ing", a. tro-
gen, pålitlig.
Configa||iation, s, utvärtes gestalt.
Configure
^rOy V, a. bilda, forma, gifva ge*
^ italt.
Confine^ a. närgränsande. — , *. gräns,
rämärke; strand, brädd. — , V. a.
tvinga , kufva ; inskränka , innespärra.
-, V. n. 8töU intiiJ. -less, a. gräns-
lös, oändlig, -ment, s. tvång, in.
skränkning; fängelse. — r^ S. granne,
gränsbo ; djoryäxt.
Conflnity, S. närhet, grannskap.
Confirm, v. a. befästa, styrka, be-
kräfta, gilla, konårmera. ->&ble, a.
som kan befästas all. bevisas. — a>tiOB,
8, stadfästelse, bekräftelse, bevis ; kon-
firmation . vidimerlng. — &tiv6 ^ G.
bekräftande, gillande, -ator, s. be-
kräfUre; vittne, -atory, a. stad-
fäsUnde, bekräftande. -edneSS^ 4.
stadfästelse, stjrka.
Confiscaljble, a. förverkad, eom kan
konfiskeras. -t6, v. a. konfiskera.
— , a. f^rfallon , forbruten , förverkad ;
konfiskerad. — tioa, 8, indragning,
konfiskation. Isockerbakelse.
Confit, -are, s. konfekt, syltsaker,
Coufix, v. a. befästa, sluta tätt till.
CODflagralllit, a. brännande, eldig,
eldaktig. -tiOD, 8. förbränning,
brand, eldsvåda.
Conflation, s. blåsning, smältning,
sammansmältDing.
Conflexure, s. böjning, krökning.
Conflict, S. strid, fäktning, täfling;
tvist. — , v. a. strida, kämpa, sträfva
emot, täfla, kifva.
Confla||ence, -x, -xlon, s, samman-
flytmng, sammanlopp, tillopp, folk-
hop, —ont, a. sammanflytande, sam-
manlöpande.
Conform, a. lik, likformig, enlig, öf-
verensstämmande. — , V. a. göra lik-
stämmig, lämpa efter nägot. -, v. n.
beqväma sig, foga sig (efter nSgot).
—able, a. likformig, likraätig, pas-
sande, öfverensstämmande, lämplig, lik ;
lydig, -ation, 5. likformighet, lik-
het ; sammanställning. .— ity, s» lik-
formighet; villfarighet, undergifvenhet,
foglighet.
Confortation, 8, styrknlitg.
CoRglomeratG 7 i
Confound, v. a. förvilla, förvirra;
blanda, bringa i oordning ; göra flat }
föröda, —ed , a. förvirrad , camman-
blandad; flat; förhatlig; skadlig; fas-
Con fraternity, 8, broderskap. (lig.
Cosafrication, s, gnidnl.-g, skafning.
Confront, v. a. konfror .era . jemföra;
slå midt emot en. — E-lIOIS, 8. vitt-
nens framställande fSr éari anklagade,
konfrontering , jemfSrebCa
Confuiise, v. a. bringa i oordning, fÖr»
villa, förvirra. -sednOSS, 8. förvir-
ring, otydlighet, ^-slon, 8. oordentlig
blandning , mischmasch , förvirring ;
larm ; förderf, förstöring; skam. —table,
ö. som kan vederläggas; falsk. -tlL»
tion, 3. vederläggning. — tO, v. a
vederlägga.
Conge, Congee, s» helsning, bugning ;
afsked, orlof ; lof, permission. — , t;, it.
taga afsked. to congte - to one,
buga sig för nSgon.
Congeal, v. o. göra till is. -, v. n.
löpa ihop ; frysa, stelna, härdna. —able,
a. som kan frysa. — nient, 8. is, is-
klump, hopfrusen massa.
Congelation, s. éammanfrysnlng, stel-
ning; styfhet, fasthet,
Congenljer, -erons, a, af samma art,
samslägtad. -erOUSnesS, S. lika nr-
sprang. — ial, a. af samma slägte;
af samma natur, -iallty, -ialness,
8, slägtskap, sinneslikhet, — Ital,
— ite, a. född på samma gSng.
Conger, s, hafsäi.
Congeries, 8, massa af hoppackade
saker; hop, hög.
Congest, t7, o. lägga i högar; hop.
samla; föra tillsammans. — ible, a.
som kan läggas i hög. — ion, s. for>
ökning, kongestion.
Conglacialjte, v. n. frysa, stelna, for-
vandia till is. — tlon, 8, frysning,
isning.
Congloljbate, a. formerad till en härd
kula. — , v. a. sammanrulla, formera
till en härd kula. -bation, 8. for-
mering till kula; rund kropp « kula.
-be, V, a. bringa i kulform. --, V. n,
blifva rund. ^nierate, Ck hopveok-
72 Conglonieration
lad» samraanrulUd. — , V. a, nysta,
hopveckla, sammanrulla. — lUCrätiOIl^
S. hopblandning, hopvräkning, hög.
Conglutiisajlte, v. a. hoplimma, sam-
manfoga. —, V. W. hoplimmas, före-
nas med. -tion, s. hoplimning, 8am>
manfogning, förbindelse.
Congratulallnt, a. lyckönskande, -te,
v. a. gratulera, lyckönska, —tion,
S. lyckönskan. — tory, a. lyckön-
skande, (verens.
Congree, v. n, förena sig, stämma öf.
Congregallte, a. samlad, förenad, -,
v. a. hopsamla, sammankalla. — , v. n,
samlas. 4iOIl, s. församling, sam>
ling, -tionalist, s. independent,
oberoende.
Congress, S. kongress, möte, samman-
komst; samtal, -ive, a. motande,
sammanträdande.
Congrulje, v. n, öfverensstämma, passa.
— ence, S, öfverensstämmelse , likhet.
— ent, a. lik, passande; motsvarig;
enstämmig. — ity, 8, öfverensstäm-
melse, likformighet; enlighet, tjenlig-
het, foglighet. -OHS, a. tjenlig, pas-
sande, tillbörlig; lik.
Conic, -al, a. konlsk, kägelformig.
-alness, S. kägelform.
Conject, v, a. gissa, förmoda, -wral,
a, som kan gissas, byggd pä förmodan
ell, gissningar, -nrality, 5. förmo-
dan, gissning. — lir©, s. gissning,
förmodan ; mening ; misstanke. — , V. G.
gissa, förmoda, sluta.
Conjoin, v. o. hopfoga ; förlcnippa, ingS
förbund med. — , V. n. förenas, —t,
a. förenad, sammanfogad ; sarafalt.
ConJQgllal, a. äkta, som hörer till äk
tenskapet. — atO, V, a. förena; sam
nianviga ; konjugera. — , s. öfverens
stämraelse i härledning. — atiOU, s
konjugation ; sammanfogning.
Conjunct, a. förenad, öfverensstäm
mande. — lOn , $. hopfogning, för
ening ; konjunktion. — i?e , a. hop
fogande ; noga förenad, -iveness, S
förbindande egenskap. — nre , s. tid
punkt; konjunktur, belägenhet.
Con jurijation ♦ j* ^lammangaddning ;
Conscription
besväijning , förtrollning , trollkonst.
-e, V. a. högeligen bedja, framkalla
(andar); besvärja. — , V. n. samman,
gadda sig; trolla, -ement,' 8. all-
varsam inskärpning; högtidlig upp-
maning, —er, 8, trollkarl ; hexmä-
stare ; andeskådare ; taskspelare. — ing*^
8. besvärjning, svartkonst, trolldom.
Connate, a. sambördig.
Connatural, a, naturlig; medfödd;
lik. -ity , 8. delaktighet af samma
natur; likhet; slägtgemenskap.
Connect, v. a, binda ihop, samman»
foga, förena, sammankedja. — , V. n,
hänga tillsammans; stä i förbindelse.
— ively, a. & ad, samt, tillsammans.
Conned, a. kunnig. (i förening.
Connexiijon, s. förening, förbindelse,
sammanhang, gemenskap. —TO, a,
sammanfogande; sammanhängande.
Conni||vance, 8, seende genom finger,
na, öfverseende, efterlåtenhet ; tillvink»
ning. —TO (atj, v. n. se genom fin»
gerna. —ven t, a. efterlSten.
Connoisseur, S, kännare.
Connubial, a. äkta. tillhörig akten,
skåp.
Conoid, 8, !r. regelstridig kon, konoid.
Conquassate, v. a. skaka, rista.
Conquer, v. a, eröfra ; öfvervinna, be-
segra, underkufva. — , v. n. vinna,
segra, —able, a. öfvervinnelig. —ing,
S. eröfring. — , a. segrande. — Or, 3,
segrare, eröfrare.
Conquest, s. seger, eröfring; byte.
Consanguiyneous, a. nära siägt. -ni-
ty, 8. blodsband, näi-a slägtskap.
Consarcination, s. hopflickning; sam.
manpackning.
Conscienlice, s. samvete; samvetssak;
invärtes känsla; medvetenhet. — tiOUS,
ö. samvetsgrann ; billig, redlig. -tlOUS»
ly, ad. ärligt, billigt, -tiousuess,
S. samvetsgrannhet, billighet.
ConSCionable, a. förnuftig, billig, rät.
Conscious, a. medvetande, vetande;
öfvertygad. — ness, 8. medvetenhet,
invärtes kunskap.
Conscript, a. inskrifven. -ion^ 80
inskrifning, konskriptiön.
Consecrate
Consecraljte, a. iai^igd, helgad ; kano-
niserad. -, V. a. helga, inviga, viga ;
ofih-a ; kanonisera ; tillegna , dedicera.
-tion, S. invigning, helgning ; kano-
nisering. (är bevist.
Consectary, s. följd af hvad som redan
€oiisecn||tioii, s. följd, slutsats, -tive,
a. pä hvarandra följande, i rad. — ti"
vely, a<L följaktligen.
€onsen|{siOIl, s. ofverensstämmelse. —t,
8. samtycke , bifall ; beviljande , efter-
gift. -, V. n. samtyoka, bifalla, gilla.
-taneity, s. ofverensstämmelse. — ta-
neOQS, a. öfverensstämmande , lik-
iDätig, enlig. -tanOOQSness, S. of-
verensstämmelse, likformighet, enlighet.
-tient, a. samtyckande, bifallande.
Couseqoenllce, s. följd, slutsats ; vigt •,
betydenhet, —t, a. pSföljande ; samman-
hängande. — , S. följd, slutsats. — tial,
a. pSföljande, regelbunden. — tial-
nOSS 9 8. ordentligt sammanhang ell.
förbindelse. — tly, ad, följaktligen.
•-tliess, 8. riktigt sammanhang.
Conseryallble, a. som kan bibehällas.
—tion, 8. uppehSllning, beväring, be-
skydd, -tive, a. bevarande, uppe-
hSllande, konservativ. — tOF, 8. be-
varare, beskyddare. — tory, a. kon-
servativ. — , 8. ställe der nSgonting
för\^ras, förvaringsrum, drifhus.
Conserve, 8. sockerkonserf, insyltad
frukt; förvaringsrnm. — , V. a. be-
vara, vidmakthålla, behålla ; insylta.
Consession, s. samsittning; församling.
Consider, v. a, betraktr,, undersöka;
öfverväga , eflersinna ; akta , erkänna ;
vedergälla; anse. — , v, 71. pSminna
sig; tycka, tviila. —able, a. ansen-
lig, betydlig, stor; vigtig; eftertänklig.
-ableness, S. vigt, betydenhet ; värde ;
storhet. — ance, 8. vigtighet, betrak-
telse, öfvervägande. —ate, a. allvar-
sam, försigtig ; omtänksam. — atenesS,
8. försigtighet; betänksamhet. — ation,
8, Gfverläg^ning, öfvervägande, betän-
kande; aktfling, anseende; vedergäll-
ning; vigt, afscende. —ing", a. efter-
tänksam, klok. -> prp 1 anseende
till i betraktande af.
Conspicuons 73
Consign, v. a. konsignera, addresssra
(varor); tillställa, anförtro, deponera;
eftergifva; underskrifva. -ation, ♦.
deponering; Öfverlätning. —CO, 9,
emottagare, agent, faktor. — er, -CF,
8. afsändare; beställare. — nieiiit, 8»
sändning ; deposition ; depositionsattest.
Consist, V. n. bestä; innehålla; öfver-
ensstämma. — ence, — ency, 8. be-
stånd, varaktighet, naturligt tillstånd,
sammanhang; ofverensstämmelse, lik-
formighet. — ent, a. bestäende, öfver»
ensstäm mande ; fast. — Orial, a. kon*
sistoriel. — Ory, 8. högtidlig försam-
ling; konsistorium.
ConsOCiajjte, S. kamrat, medbroder,
bundsförvandt. — , V. a. förbinda, fön
ena. -<-, v. 7l. flyta tillsammans; sälla
sig ihop« —tion , s. förbund , för-
ening ; umgänge, sällskap.
ConSOla||ble, a. som låter sig tröstas.
-te, v. a. hugsvala, trösta, -tion,
8. tröst, hugsvalelse. — tor, 8. trö-
stare. — tOry, a. tröstlig, tröstande,
hugsvalande. — , s. tröstetal.
Console, v. a. trösta, -r, 8. tröstare.
Console, S. stöd, pelare.
CenSOlidalInt, a. sammandragande.
—te, v. a. sammandraga, göra till ett,
hela, härda. — , V- fl. helas, helna, hårdna.
—tion, 8. sammandragning, förening.
ConSOnlJance, -ancy, 8. ofverens-
stämmelse, saroljud, harmoni, likmätig-
het; vänskap, —an t, a. likljudande,
enstämmig; medljudande. — , 8. kon-
sonant. -antnesSy S, ofverensstäm-
melse, likmätighet. — OQS, a. har-
monisk.
ConsOpiation, S. sömn, insomnande.
Consort, v. a. (with) sammanfoga
gifta ihop — , V. n. följa, göra säll-
skåp; bo tillsammans; umgås. — , 8,
kamrat; maka, gemål, —able, a. jem-
förlig; passande. — ion, -shlp, 8.
sällskap, förbund, kamratskap, bekant-
Consonnd, S. samljnd. [skåp.
Conspectable, a. synbar, synlig.
Conspersion, s. besprängning.
Conspicnijity, 8. klarhet, tydlighet,
synbarhet; ansenlighet. -Oas, a.
74 Conspicuousness
klar, synlig, 5^nslrenlig , märkvärdig ;
namnkumiig. — OttSaGSSj S, synlig-
het, utseende; hdghet, namnkunnighet.
ConspirajjCJ) 8, myteri, samraangadd-
ning, komplott. •— Hty ö. samman-
Bväijande. — tiOH^ 5» sammansvärj-
ning, -tor, 8, aammansvuren , my-
tare, fS nä dare.
Conspire, v. n. sammangadda sig, con-
spirera , göra myteri ; medverka, — r,
8. 8ammansvxa*en.
Constable, «. pbliabetjent , konstapel;
byfogde.
Constanjlcy, S, beständighet, cforänder-
lighet, ståndaktighet ; stadighet, beslut-
samhet, visshet. —t, a, beständig,
ståndaktig ; varaktig ; oföränderlig, fast.
Constellajjte, v. W. utgöra en sl^em-
bild; glänsa vidt omkring. — ted, a.
stjern beströdd. — tion, 8, stjernbild,
konstellation.
Consternation, s. bestörtning.
ConstipaytO , l?. ö. hoptränga; stoppa
igen; förstoppa, — tion, s. hopträng-
ning; förstoppning.
Constitn||ent , S. hufvudman, princi-
pal; beståndsdel. — , a. elamentarisk,
väsendtllg, tillhörande. — tO, V» ö.
förordna, tillsätta; utgöra, inrätta.
—tion, 9, konstitution, eammansätt-
niDg, beskaffenhet ; kroppsbeskaffenhet j
lynne; regeringsform, — tional, a.
laglikmätig ; öfverensstämmande med
konstitutionen, hörande till kropps-
beskafifenheten. -tiTÖ, a. lagstif-
tände, förordnande, som kan konsti-
tuera.
Constrain, t?, a. tvinga, n5^*a; binda,
^ättra; innesluta. — ftble, ö. sem
kan lagligen tvingas. — edly, a. med
tvang, ogsrna. —t, 8. tvSng, ifrigt
bemödande.
Constrict, v. a, binda, väldsamt hop-
tränga, —ion, «. hopträngning, sam-
mantryckning, hopbindning. — Or, s^
T, sammandragande muskel.
Constringe, v, a, sammandraga, -nt,
a. hopbindande.
Construct, v, a. bygga, uppfora, an-
lägga; uppkasta* förfärdiga; uttänka-
Contemplate
—lon, 8, byggnad, sammansättnhig;
konstruktion; förklaring; upplösning
af ett problem; omdöme. — iYO, a.
sammanfogande; deducerande. — nrO,
8. byggnad, byggning.
Construe, v, a. konstruera, samman,
sätta; utlägga, tyda, förklara.
Constuprajite, v. a. skända, kränka.
-tion, 8. väldtägt, kränlming.
ConSUbstanti||al, a. medväsendtlig,
bestående af samma väsende, —al i ty,
5. lika väsende, roedväsendtlighet.
-ate, t?, a. förena till lika väsende.
Consul, 8, konsul, —ar, a. hörande
till en konsul. —ate, 8, konsuls-
värdighet; Sr i konsulat. — Ship, 8,
konsulsvärdighet.
COHSUlt, V. a, rSdfrSga, begära rEd;
noga utforska. — , v. ti, rSdslä, öfver-
lägga. — ation, 8. rSdslag, rådpläg-
ning, konselj, -er, 8, den som räd-
fr§gar»
Consnmllable , a. som kan förtäras
ell. fSrderfvas. -e, v. a. förtära, for-
stör», förbruka. ->, v. n. falla af, af.
tyna.
Consummallte, a. fullbordad, fullkorn,
msd, fullkomlig. — , V. a. fullborda,
fullända, ntfSra. -tion, «. fullbor-
dan; verldens ända; döden.
CbnsnmptillOn^ 8. förtäring, StgSng;
tvinsot, longsot. -Onary, a. trånsjuk.
—V©, a. f&rtärande, trinsjuk ; lung-
siktig. — veness, «. utmergling; fal-
lenhet fÖr tvinsot.
Contact, 8, vidröring; nära förening,
hopfogning.
Contagijjon, «. smitta, smittsam sjuk.
dom. — Ons, a. smittsam, smittande.
— OnsnesS^ S» smittsamhet.
Contain, 9. o. innehålla, innefatta,
inbegripa. — , V, n. styra, hålla till-
baka; styra sig. —able, a. som kan
hällas tillbaka; som kan innefatta etc.
Contamina||te, o. befläckad, besmit-
tad. — , v. a. besmitta, besudla, orena.
—tion, s, besmittelse, befläckning.
Contemn, v. a. förakta, icke bry sig
om. -er, 8. foraktare.
Conteniplayte, v. a. beskåda, betrakta;
Contemplation
öfverlägga. — tlon, s, beskSdanöe,
betraktande; begrundande, ^fverlägg.
ning. — tiTOj a. betraktande.; djup-
sinnig, eftertänksam.
Contemporary, a. samtidig.
Contempt, s. forakt, afdky. -ible,
a. föraktlig, gemen. -iblenesS, $.
fSraktlighet. -ibly, ad. föraktligen.
— HOaS, O. föraktlig, föraktande, hög-
modig* stolt. -UOnsnOSS, S, öfver-
mod, forakt, hSgmod.
Contend, v. n, disputera, tvista ; täfla,
sträfva. -en t, -er, S, motstSudare;
grälmakare; fUktare, kämpe.
Contension, s. bemödande.
Content, 8, noje, tillfredsställelse, lugn ;
storlek, rymd', vidd, innehåll, — , a.
nöjd, förnöjd, tillfredsu — , V, a. för-
nöja, tillfredsställa ; godtgöra. — ation,
e, tillfredsställelse, —ed, a, nöjd, för-
nöjd, tillfredsställd, -edly, ad, för-
nöjsamt; *gt. — edness, S. förnöj-
samhet ; v _^fredsstSllelse, —fal , a.
nöjd, tillfreds. —JOn, S. träta, strid,
tvist, täflan, häftighet. -IOUS, a,
stridig, trätsaffi, -ionsness, 5. trät-
girighet, fallenhet att gräla. — lesS,
a. tnissnSjd, orolig, -mcnt, 8, for-
nöjsamhet ; tillfredsställelse.
ConterminonS,^ a. närgränsande, gran-
sande intill. [ma land.
Conterraneons, a. ifrSn ett och sam-
Contest, s. tvist, oenighet, strid. — ,
V, a, bestrida, — , t?, n. täfla, dispu-
tera, -able, a. stridig, oviss, tvif.
velaktig. -ableness, 8, möjlighet
«tt kunna bestridas, tvifvelaktighet.
—ation, s, tvist, träta; invändning;
vittnesbevis. — leSS, a. obestridlig,
oemotsäglig.
Contex, v. a. hopväfva, förbinda, -t,
8. sammanhang, kontext. — , a, för-
knippad, förenad. — tnre, 8» väfnad,
sammanfogning; system.
Contignation, 8. bjeikiag.
Contignyity, s. sammanstötning; till-
gränsning, vidrÖring, närhet. —CHS,
a. närliggande, stötande intill,
€ontinen||ce, -cy, s. äterhSlIsam-
)iet, kyskhet; sammanhang, — t^ a.
Contradictoriness 75
äterhSllsam» mättlig, kysk; samman-
hängande , oafbmten ; inskränkande.
— , 8, kontinent, fast land. —tal, flp.
hörande till fasta landet.
Continge, v. a. vidröra, -nce, -ncy,
8» händelse, tillfällighet, slump; gärd.
— nt, 8, andel; händelse; kontingent.
-, a. tillfållig; vilkorlig. -ntly, ad,
tillfälligtvis, händelsevis, -ntneSS,
8. tillfällighet, slump, händelse.
€ontinn||al, a. beständig, oafbmten,
oupphörlig, —ally, ad, beständigt,
oupphörligen. — anco, S, varaktighet;
fortsättning , fullföljande ; hemvist.
-ate, a. förenad; fortsatt, -ation,
8, fortsättning, fortfarande. — ative,
a. förenad; idkelig, oafbruten. -C,
V, a. fortsätta, fullfölja; bibehSlla.
— , V, n» fortfara , räcka ; vistas ; för-
blifva. -edly, ad. oaflåtligt, oaf.
brutet, ^ity, 8. fortgång; jemt fort-
farande; förbindelse. — OUS, ö. sam»
manhängande, jemn.
Contort, v. a, fläta; vrida, -ion, 5.
vridningj krökning. (figur.
Contoar,- s. kontur, yttra linien af en
Contraband, a. förbjuden. -, v. a,
införa förbjudna varor. — , 8^ förbjudna
varor; — ist, s, smugglare, luren»
dräjare.
Contract, S. kontrakt, fördrag, ackord.
— , t?, a, sammandraga, I förminska.
— , V, n. ådraga sig; skrumpna, ryn-
kas ; ingS kontrakt, sluta köp. — ation,
8, ackord. — edneSS, 8. samman-
dragning; hopkryrapning. — ibility,
8, hopdragbarhet. — ible, a. sam-
mandraglig, hopdragbar, som kan för-
kortas. — ile, a. som drager sig till-
sammans; krampaktig. — lon, s. sam-
mandragning; förkortning, abbrevia-
tion; kramp, — Or, S. kontrahent,
leverantör. — Ore, 8. indragning, sam-
mandragning.
Contradict, v. a. motsäga, sätta sig
emot, bestrida, to — one*S self, för-
tala sig. — ion , 8. motsägelse, mot-
stridighet. — ious, a. motsägande;
stridig. — ive, a. motsägande. — Ori*
nesS, 8, hSrdnackenhet, motspänstig-
76 Contradictory
het. -Ory, a. motstridig, motsa-
gande.
Coiitraildistingnish, v. a. Stskiija
genom motsatta egenskaper. — mur6j
8. mur framför en annan, —nitencyj
$. Sterverkan, motverkan, •-pOSltiOIlj
3, mot3täiining. -regularity^ s.
oordning, afvikning Mn regeln.
Contrarjliant, a. motsägande, stridig.
— iety, *. stridighet, motstridighet;
motsti-äfvighet ; binder. — iness^ S.
stridighet , misshäUighet ; raotatSnd.
— iouSj a. motsträfvande, som gör mot-
stånd, -i wise, av. tr&rtom, i annat
fall. — y, 8. motsats," vederape). — , a.
motstridig, stridande emot. — wind,
motvind. — , v. a. motverka.
Contrast^ 8, kontrast, stridighet, mot-
sats, olikhet. — , V. a. göra en kon-
trast. — , V. n, sticka af, kontrastera.
ContraJlTallation^ S. kcntravallations-
linie, motförskansning. —venej V. a.
forstoppa, tillspärra; öfverträda, bryta
emot en öfverenskommelse. — ventiOD,
8. öfverträdelse, förbrytelse. -Wheel^
8. (T. urm.) steghjul.
ContrectatiOllj s. vidröming, hand-
terande.
ContribBJltary, a, skattskyldig, -te,
v. a. bidraga, hjelpa till, erlägga skatt ;
kontribuera. — tion, s. kontribution,
tillskott, skatt; medverkan. — tivo,
a. befordrande, bidragande. — tor, s.
den som bidragar. — tOry^ a. bidra.
%ande, bjelpande.
Contristate, v. a. bedrsfva.
€ontri|ite, a. förkrossad; bedröfvad,
Sngerfull. -ten©SS, -tiOll, 8. Snger,
botfärdighet, sönderstötning. — vablö,
a. tänkbar. -Tance, 8. pSfund, upp-
finning; plan, anslag; utväg. — ve,
V, a. uppfinna, hitta pä, anlägga;
upptänka, uttänka. -Yement, 8.
uppfinning. — ver, 8, uppfinnare.
Coistrol, 8, eftersyn, kontroll; makt,
myndighet; klander; tving. — lable,
a. underkastad kontroll. — ler, 5.
kontrollör, uppsy ningsman. — ©rsllip,
«. en kontrollörs embete. — Hient, s.
äterhSll ; tvang ; motstånd, motsägelse.
Conversant
Controversllial, a. stridig, tviflig.
— ist, 5. en som skrifyer om. tvistiga
läropunkter. — y, 8, tvist, stridighet,
disput; rättegång.
Controvert, v. a. bestrida, vederlägga.
— , V. n. disputera, tvista, -ible, a.
tvistig, stridig, oviss. -ISt, 8. tvi-
stare, en som disputerar.
ContujjmSCiollS, a. tredsk, ohörsam,
envis, egensinnig, gensträfvig, hSrd-
nackad. -maciousness, -iiiacy,
8. tredska, motsträfvighet, ohörsamhet,
uppstudsighet. -lHeliOUS, a. skymflig,
smädefull ; hSnlig. -mcliousiiess, 8,
böjelse att skymfa; ohyfsadt väsende;
fdrebrSelse. -mely, s. skymf, för-
smädelse, smälek, förakt.
Contusije, v. ai stöta; qväsa; skada,
krossa, —ion, «. krossning, qväsning,
stöt, kontusion.
Connndruin, S. nyck ; lustigt uttryck.
CoHYalesCenllce, -Cy, «. tiUfriskning.
—t, a. tillfrisknande.
Convalliiy, s, liJjekonval.
Convenllable, a. lämplig, tjenande,
passande, öfverensstämmande. — e, v.
a. församla , sammankalla. — , v, n.
komma tillhopa, -ience, -iency,
8. läglighet, beqvämlighet ; anständig-
het. — lent, a. läglig, beqväm, pas-
sande, anständig. -ientueSS, S. be.
qvämlighet ; skicklighet.
Convent, S, kloster, -icle, S. hemlig
sammankomst; sekt-kapell. — icler,
8. en som hörer till nSgon sekt ell.
hemlig församling. — ion, s, samman-
komst, möte ; aftal, öfverenskommelse,
kontrakt. — ional, a. Öfverenskommen,
aftalad. -ionary, a. stadgad, af-
gjord. -ioner, «. ledamot af ett
möte. -nal, a, hörande till ett klo-
ster. — churchy klosterkyrka.
Converllge, v. n, löpa tillsammans i
en punkt (om solstrålar). — genc©^
— gency, S. sammanlopp (af radier).
— gent, — ging, a. sammanlöpande.
Conversa||ble , a. umgängsam, säll.
skaplig. — bleneSS, 8. umgängsam-
het, umgängesvett, -nt, a. (in, with)
bevandrad i, bekant med, kunnig om,
Conversation
erfaren, —tion j s, umgänge , förtro-
iighet;. uppforande; samtal, ^tive,
€Z. umgängsam, sällskaplig.
Couverllse, s, fSrtrolighet , umgänge;
sprSksamhet; T, omvänd sats. — ,
(with) V. n, tala, samtala; umgSs.
-sible^ a.^ sällskaplig, -sing, s.
samtal, — SlOn, s. förvandling, om.
smältning; omvändelse, — siVO, a.
uragängsam, sällskaplig.
Convert 9 S, en omvänd; proselyt; en
som ändrar sin mening. —, V* (t. om*
byta; omvända, —, v. n, förvandlas.
—GTy 8, omvändare, missionär. — ibi»
iity, s, omvändbarhet. -Jble, a,
omvändbar.
Conyex, $, kullrighet ; en kullrig kropp.
^ed, a. kullrig, klotlik, hvälfd. -ity,
$, kullrighet. -o-concaye, a. kull-
rig pä ena sidan och urgröpt pS den
andra. -O-GOnyex, a. kullrig pS
bada sidor.
Convey, v. a. fora, bSra, bringa, skicka,
skaffa; öfverlemna; meddela, säga.
— ance, S. fora, transport, öfverlätande ;
hemul. — ancerj 5- en som uppsätter
en öfverlStelseskrift ; notarie. — Or, S.
öfverforare, öfverbringare.
Convicinity, S. grannskap, nabolag.
Convict, a. öfvertygad, sakfälld ; öfver-
bevisad. — , s. lagvunnen missdSdare,
— , V. a, öfverbevisa; lagbinda, öfver»
tyga om brott, -ion, s. öfvertygelse,
ofverbevisning. — IvO, a. Öfvertygande,
öfverbevisande. -ly, ad. pS ett öf-
vertygande sätt, ovederläggligen.
Convinlice, v. a, öfvertyga om, bevisa.
-cement, ^. öfvertygelse, bevis.
— Cible, o. bevislig, oneklig. -cillgly,
ad. pä ett öfvertygcnde sätt. -cing-
nesSj 8. klart bevis.
Convillve, v. a, undnigna, traktera.
-Vlal, a. hörande till gästabud ; hög-
tidlig, festlig, -viality, ,9. gästfrihet,
sällskapslikhet.
ConvOCayte, v. a. sammankalla, for-
samla, -tion, s. sammankallelse,
uppbSdning; konvokation; prestmöte,
synod.
Convolve, v. a. sammankalla.
Cope
77
Convolttjlted , a. hoprullad, samman«
vecklad; sammansnodd, -»tion, 3*
hopveckling, omlindning. Iveckla,
ConTOlve, v. a. sammanrulla, hop-
Convoy, e. ledsagande; konvoj. — , V.
a. ledsaga, beskydda, betäcka, kon»
voyera.
Convulsijlon, b, slag, kramp, konvul.
sion. — VO, a. konvulsivisk, krampaktig,
Cony, 8. kanin, -bnrro^, s. kanin*
häl, gärd för kaniner, -catch, V. ö.
jaga kaniner; bedraga, narra.
COO, V. n, knurla, lata som dufvor.
—ing, s. duf^reläte, knurlande.
C00l£, V. a, koka, laga mat, tUlaga,
— , 8. kock, kokerska. — Ory, s. kok.
konst, matredning, —maid, s. köks-
piga, -room, S. kök; kabysa.
COOI, 8. kyla, svalka, frisk luft. -, a.
sval, kylig; kallsinnig. -, v. a. kyla,
svalka ; svala ; stilla, mildra. — , v. n.
svalas; kallna; ge efter, —er, $.
nSgot som kyler, svalkdryck; kylfat.
-ing, S. svalkning. -ish, a. kylig,
sval. -nesS, S. svalka, kyla; kall-
Coom, 8. sot; hjulsmörja. [sinnighet.
Coonib, 8. ett sädesmätt (hSller 4 t?t-
shels).
Coop, 8. fat, tunna ; hönsbur. — , v. a.
sätta i bur, stänga, inspärra, -er, s.
tunnbindare; kypare. -erage, s.
tunnbindare-arbete ell. -lön.
Cooperayte, v- «. medverka, -tiou,
8. medverkan, -tlve, a. medver-
kande, bidragande. — tor, s. med-
arbetare, medverkare.
Cooptation, s. val af en ny ledamot;
upptagning i barns ställe.
Goordinallte , a. af lika ordning ell;
rang. — tion, s. likhet, jemnlikhet.
Coot, 8. ärta; blSsklacka (falgel).
Cop^ 8. topp, spets.
Copal, 8. kopal.
Coparceniiary, -y, 8. lika del i egen-
dom, —er, 8.^ raedarfvinge.
Copartner, S. bolagsman, delägare,
raedintressent. — sllip, 8. bolag.
Cope, 8. chorkSpa ; hufvudbonad ; täcke.
— , v. a. betäcka. — , v. 71. strida, slSs?,
fakta, tvista.
78 Copesmate
CopOSmate^ s. kamrat, kompanjon.
Copier, 5. afskrifvare, kopist; härmare.
Coping, 8. napptag, fäktande ; kroppäs
pä ett tak ; kanten af en mur.
{CopioaS, a. ymnig, öfverflödig, rik;
vidlyftig; ordrik. -HOSS, 8. rikhet,
öfverflöd; vidlyftighet, utförlighet.
Copped, a. spetsig; försedd med tofs.
— lark, tofslärka, [pell.
Coppel, 8» smältdlgel, proberdigel, ka-
Copper, 8. koppar; kopparkittel. — , a.
af koppar. — as, 8, vitriol, —ed, a.
beslagen med koppar. — ish, a. kop».
parhaltig. — nose, 8, bränvinsnäsa.
-plate, 8, kopparpist. -rust, 8,
erg, kopparerg. — Smlth, 5. koppar-
smed, kopparslagare. — wiro, 8. kop-
parträd, —work, 8, kopparhytta,
kopparverk, — WOrm, 8, skeppsmask ;
tagelraask. — y, a. kopparhaltig ; kop-
Coppice, 8. smäskog. [paraktig.
Copple-dust, 8. pulver fSr att rengöra
metaller. [aktig.
Cops||e, 8. smSskog. -y, a. busk-
Copula||te, v. a. förena, para. -, v, n,
para sig. — tion, 8. parning, sam»
lag, —tive, a, förbindande, sam-
manfogande.
Copy, V. a. afskrifva, afteckna, .kopiera ;
härma. — , 8, kopia, afskrift; exem-
plar; manuskript; forskrift. — bOOk,
8, skolgosses skrifbok. — hold, 8.
Iäneg9ds, arfräntegods. —lät, 8, af«
skrifvare, kopist, —paper, 8» koncept-
papper, -right, 8. förlagsrättighet.
Coquet, a. kokett, behagsjuk. -, v. n.
affektera, kokettera, vara kokett. — ry,
8. koketteri, behagsjuka, —te, s. be-
hagsjukt fruntimmer, -tlsk, a. ko-
kett, behagsjuk.
Coracle, S. fiskarebät.
Coral, 8, korall, -line, 5, korall-
mossa. -, a. af korall; koralinirgad.
-I2S0S8, 8, korallmossa, -reef, «.
Corb, s, kolkorg. (korallref,
Corbau , s. korg hvari almasor insam-
las ; almosa, gäfva ; offer.
Corbe, a. krokig, böjd.
Corbeil, Corbel, s. skanskorg; bUd-
rum i murar^ xiiscb.
Cornerwise
Corby, s. korp.
Cord, s. streck, tSg, snöd, snöre; sträng;
(af woodj vedfaran, — , v. a. binda,
fästa med streck ; to —wood, lägga ved
i famnar; corded ladder, repstege,
kaststege, -age, s. tSgverk. -maker,
8, repslagare; sejlare. — WOOd, 8.
kastved.
Cordelier, s. Franciskanermunk.
Cordial, a. uppmuntrande, tröstande;
hjertlig, öm, uppriktig, välmenande;
förtrogen. -, s, hjertstyrkande medel.
-ity, -ness, 8. hjertlig tillgifvenhet,
uppriktighet. ~ly, ad. hjertligen.
Cord||OVan, -wain, s. karduan (säm-
skadt skinn). — Tvainer, 5. karduans-
makare; skomakare.
Core , 8» kärnhus i frukt ; hjerta ; in*
nersta.
Coriaceons, a. af läder, läderaktig.
Coriander, S. koriander (ört),
Corinth, 8. korint (ett slags smä rus*
sin). [n, täfla,
Corival, «. täflare, medtäflare. -, V,
Cork, 8. korkträd; kork, -, V, O.
korka, tillkorka, sätta kork i. -Ing-
pin, 8. stor knappnål, grof stoppnål.
-screw, 6, korkskruf.
Cormorant, 8, hafstjäder.
Corn, s, korn ; säd , spannmål ; liktom.
-age, 8. afgift pä säd. -chandler,
8, spannmålshandlare. — CUtter, 8,
liktomsskärare, —drill, 5. sånings*
maskin. — eOUS, a. hornaktig, -field,
8. Sker, sädesfält, —flag, 5. svärds-
lilja, -floor, s. sädesbod, -flowor,
8, blåklint, — loft, 8. spannmälsvind.
-pipe, s. pipa af ett halmsträ, -pla-
ster, -salve, 8. liktornsplSster.
-rose, 8, åkervallmo, -trade,*.
spannmålshandel.
Corn, v, a. salta, beströ med salt.
Cornal, «, benved.
Cornel, «, komelkersbär.
Cornelian, 8, kameoi. -cherry, ^.
kornelkers.
Cornemuse, s. säckpipa.
Corner, S, hörn, vrå, vinkel; aflägsen
ort. -ed, a. hörnig, vinklig. -wise,
ad, snedt, hörni^.
Cornet
Cornet» s» komett; språkrör; krum-
horn; kopphorn, jem att Sderläta hä-
sUr. -er, *. hornbläsare. -Cy> 8,
kornettsyssla.
Corilillce^ s, krans ; kamis, list. -Cle»
8. litet horn. -culate, a. taggig.
— geronSy a. behomad» försedd med
horn.
Cornnte^ a, bebomad. «', 8. banrej.
— v. a. sätta horn pS.
Corny, a. homarud.
Corollary, «. korollarium, £3Ijd af
hvad som redan är bevist.
Coronjlal, S. krona, krans. -, a. kron-
lik ; T. hörande till kronsömmen. —
suture, kronsömmen. — ary, a. kron-
formig. — ation, s. kröning. -Or, S,
kronbetjent som rabsakar om våda-
dräp etc. --Ot, 8, krona pS vapen;
liten krona.
Corporalll, «. korporal. -., a. lekam-
lig, kroppsUg. — lity, 8, kroppslighet,
lekamlighet. —te, a. förenad i skrå;
gemensam. — töness , S. gemenskap,
sällskap, samfund. — tion, 8. korpo-
ration, sällskap, samfund, skrå. — ture^
8. kroppsgestalt.
Corporlfeal, a. kroppslig, -eity, s.
kroppslig egenskap, materia, —ifyj
V. a. fixera; bringa till fasthet, för-
Corps, 8. tropp, korps. [kroppsliga.
Corpse, 8. lik, lekamen.
Corpwl|lei3ce, -Ipncy, 8. storkroppig-
het, tjocklek, fyllighet, fetma; stor
kroppsgestalt. —lent, a. tjock och'
fet, storkroppig; lunsig. — SCle , s.
liten kropp, grand, atom. —SCOlar,
a. atomisk.
Corrade, v. a. afrifva, hopskrapa.
Corradiation , s, strälames samman-
lopp i en punkt.
Correct, a. ratt, riktig, felfri. -, V. a.
förbättra, korrigera, genomse; läsa (ett
korrektur) ; vätta ; aga, bestraffa ; tem -
perera. — ion, 8, förbättring, rättelse ;
bestraffning ; tukt, aga; mildring. — i?e,
a. förbättrande. ~, S. förbättringsnie-
del. — nesS, S. riktighet; noggrann-
het; felfrihet. -01, S. förbättrare;
korrekturläsar^.
Coruscation 79
Correlati?e, a, som har inbördes för-
hällande till nSgot annat. — nesS, 8.
inbördes förhällande.
Correption, a. tadel, bannor, skrapa.
Corresponjld, v. n. svara emot, komma
öfverens med ; korrespondera, brefvexla.
— dence, s, ofverensstämmelse ; bref-
vexling; motsvarighet, -dent, a. öf-
verensstämmande, passande, motsvarane
de. — , 8, korrespondent, —ding,
— sive, a. öfverensstämmande, mot-
svarig. (galleyi.
Corridor, ». förstuga, gäng, korridor.
Corrigible, a. som lEter förbättra sig,
förbätterlig ; straffbar. — nesS, 8. egen-
skap att kunna förbättras.
Corrival, s. medtäflare, rival.
Corrobora||nt, a. stärkande, -te, v,
a. styrka, stärka ; fastställa, stadfästa.
—tion, 8. styrkning, stadgande, be*
kräftelse, stärkning.^ — tlvO, a. stär-
kande.
Corrollde, v, a, fräta, tära. -dent,
a. frätande, uppätande. — dibility,
8. frätbarhet -dible, a. fiätbar;
upplöslig. — sion , 8. frätning , nöt.
ning, etsning.^ — sive, a. frätapde,
tärande. -, ^.'frätraedel. -sivcuess,
8. frätande egenskap, skärpa.
Corrullgant, a. skrynklande, -gate,
V. a. skrynkla, rynka, -gatlon, s,
skrynkling, hopskrympning.
Corrupt, a. förderfvad , förkränkt, för*
skämd ; rutten ; orättvis. — , U. a. förderf*
va; muta; besraitta; förleda. — , v. 71. rutt-
na, -ibility, s. förgänglighet. -ible;
a. förgänglig, som kan befläckas etc.
—ion, ^. förderf; förruttnelse; miss.
bruk; bestickning; förförelse. — ive,
a. förderfvande ; smittsam. — less, a.
oförgänglig, oförderflig. — neSS, s.
förderf.
Corsair, 8. sjöröfvare, kapare, korsar.
Corse, s. lik, död kropp.
Cortiljcal, a. barkartad, lik bark. -Ca-
ted, a. barkig. -COSe, a. full med
bark.
Coruscalint, a, glänsande, skinande^
glittrande, —tion, S, glans, sken,
skimmer.
80
Corvette
Corvette, S. korvett (skepp),
CorvettO, S, kurbett, krumsprSng.
Cosmetic, a. förskönande, som bidrager
till skönhet. — , S. smink, skönhets-
vatten.
Cosniljical, a. horande till verldsbygg.
nåden. -Ographer, 8, verldsbeskrif.
vare. — Ograpliy, 5. verldsbeskrifning.
-Opolitan, -Opolite, S. verldsbor-
Cossack, S. kossack. [gare.
Cosset, S. lam (som man sjelf uppfödt).
Cost, S. kostnad, bekostnad; utgift;
pris; förlust. — , V. n. kosta, vara
dyr. -al, S, horande till rofbenen.
-ard, s hufvud; stort äpie. —er-
mODger, S. frukthandlare. ive, a.
stoppande, sammandragande, bindande ;
förstoppad. -iyeness, S. förstopp-
ning; hSrdt lif. -less, a. kostnad-
fri. — liness, 5. kostbarhet, dyrbar-
het; kostnad. — ly, ö. dyrbar, kost-
bar, präktig.
Cosurety, s. medborgen.
Cot, S. koja, hydda; mes; vSp; häug
matta.
Cotempora||neous, -ry, a. samtida.
Cotenailt, S, medarrendator.
Cotrustee, S. medförestSndare.
Cottage, s. koja; hydda. — r, s. back.
stugehjon; en som bor i en koja; in-
Cottish, a. käringaktig. [hysesbjon.
Cotton, s. bomull, bomullstyg. — , V,
a, fodra med bomull. -, V. n. blifva
lik bomull; fS fnugg; lyckas; ackor-
dera, komma öfverens. — SpUBL, s.
bomullsgarn, —tree, S. bomullsträd.
CdUCh, S. hvilcsäng; läger. — , V. n,
lägga sig ; hvila ; luta, ligga ; knäböja ;
ligga pä lur. -, V. a. lägga ; inbegripa ;
to — the eye, sticka starren, -ant, a.
liggande, hukande, -ee, s. sängdags,
nattetid; nattbesök, —er, s. starr-
stickare, okulist. -fellOif, s. säng-
kamrat. -W0ed, s, qvickhvete.
Cough, 8. hosta, hostning. -, V, fl.
Could, pt. af to can, kundo. [hosta.
Coulter, 8. plogjern.
Council, 8. concilium, möte, kyvkomöte ;
räd, rSdsförsamling; konselj.
Counsel) s, räd, rädslag, öfverläggning ;
Counternatural
j plan; advokat. — , V. a, gifva rS3,
rada. -lable, a. som gerna rådfrS-
gar sig; rSdlig. -lor, s, räd, råd»
gifvare; advokat, lagfaren.
Coi^Jlt, 8, grefve; räkning, summa. — ,
V. a, rä!^:na, föra räkning; tro, mena,
anse, häiia före. -able, a. täljbar,
räknelig. — bOOk, s. kontobok, rä.
kenskapsbok. — enance, 8. ansigte;
min, utseende, by ; understöd ; ynnest ;
kredit ; anseende ; kontenans. — , v. a,
gynna; hälla med; beskydda; upp.
muntra, understöda. — enancer, s.
försvarare, medhSllare. —er, s. disk
i en bod ; räkenpenning ; mark i spel ;
fängelse i London.
Counter, a, vidrig; stridig. -, ad,
emot, tvärt emot. — act, V, a, mot»
verka, handla emot. -balance, *,
motvigt. — , v. a, uppväga, motväga,
-bond, 5. motborgen, motförskrifning*.*
-buiT, 8, motslag, bakslag, kontra,
étöt. -, V. a. slä tillbaka. -Cliailge»
8, vexling, utbyte. — , V. a. byta,
vexla. -charge, s, motbeskyllning ;
rekrimination. — charm, 8. mothexeri,
— , V. a, genom trolleri fordrifva trol-
leri. -check, *. motkritik; Sterbe.
sky Ilning. — , V, ö. tadla inbördes;
Sterbestraffa. -CUnning, 8. motliat.
-current, s, motström, -deed, 8,
hemligt kontrakt, som upphäfver ett
annat, —distinction, 8. motsats,
-evidence, s. motvittne, motbevis.
— feit, 5. skrymtare, bedragare; här-
mad sak. — , a. eftergjord, oäkta,
falsk; förställd. -, V. n, eftergöra,
förfalska; skrymta. -ferment, 8,
motsyrning. — fesanCC, 5. eftergöring,
flight, 8. vedersken. -niand, 8,
kontraorder, Sterbud. — , V. Ci, kon*
tramandera, gifva Sterbud, — march^
8. kontramarsch. — , V. n, marschera
tillbaka, gä tillbaka, draga sig till*
baka. -mark, 8. bimärke; kontra*
mark. — , V. Ci. förse med ett bimärke.
—mine, s. kontramina, — , V, a. mot-
minera, göra kontramina. — mOtlOn,
-movement, 5. motrörelse. -mure,
v. a. uppfora en motmur. -natural)
Counterpane
Cover
61
Ä. stridande inot naturen, onaturlig.
^pane^ s, sängtäcke, -part, s.
duplett ; motstamma ; motpart. ->plea^
8. genstämning, replik, -plot, s. dik-
tad anläggning, motlist. — , W. a. möta
list med list, -point, 5. kontrapunkt
(i musik), -poise, s. motvigt; jemn-
vigt. — , V. a. motväga; väga jemnt.
-poison, s, motgift, -pressure, s,
mottryckning. -project, s. motfor-
clag, motanslag; motränker. -rail,
S. dubbelt gallerverk ell. ballustrad.
— reckoning^ s. moträkning. -scarp,
9. T. konterskarp. -Security, s.
kontrakaution. -Sign, S. kontrasig»
nation ; lösen, parol (i krig). — , V. a.
kontrasignera. — Stroke, 8. motslag,
fiterslag, bakslag. -tenor, 8. alt,
altstämma, —time, S. felsteg; mot-
stSnd. -turn, 5. plötslig förändring ;
tur (i spel), -vail, 8. motvigt, jeran-
vigt. — , V. a. vedergäila, godtgöra.
— , V, 71. hälla jemnvigt, svara emot
hvarandra. — view, 8. stridighet, mot-
sats, kontrast. — windj 8. motvind.
—work, v, a, motverka.
Countess, S, grefvinna.
Countying^ s, räknande, täljning.
-ing-board, S. räknebord, räkne-
bräde. -ing-hOUSe,5. kontor. -leSS,
a, oräknelig, otalig, oändlig.
Countrified, a. bondaktig, plump,
ohyfsad.
Country, 8. land-, landsbygd; fäder-
nesland. — danCC, 5. bonddans ; kon-
tradans. -housej5.iandtgSrd. -man,
8, landsman ; landtbo, landtman, bonde.
-parson, «. landtprest. -woman^
8. landsmaninna ; qyinna frän lan-
det , bondqvinna. — >?Ord y $. pro-
vinsterm.
County, s. grefskap; provins. -COUrtj
8. lagmansnämd.
Couple, s. par; koppel. — , V. a, hop-
foga, koppla, para. — , V. n. gifta sig ;
löpa, para sig. '
Couplet, 3. par; stans, strof, kuplett.
Coupling, s, koppling, parning.
Courage, s. mod, tapperhet, behjerten-
het. -0U8, a. modig, tapper, till'
jEnglishrSwedish Diet,,
tagsen, käck. -OUSneSS^ s. be-
hjertenhet, tapperhet, mod.
Courant, a. gångbar. -, 8. ett slags
dans ; tidningsblad.
Courier, s. kurir.
Course, s. lopp, kurs, fart, kosa, väg;
bana ; förfaringssätt; ordning ; medel, ut-
väg; uppförande; mänadsrening ; under-
segel ; kapplöpning, kappridning ; anrätt»
ning, servering af rätter.- hy -, i rad,
efter hvarandra. * of — , gemenligen;
foljakteligen ; naturligtvis. -, v." a,
jaga, drifva. -, v, W. löpa, springa;
disputera.
Courser, s. slädtrafvare, kapphäst ; tor-
nerhäst; som gema disputerar.
Court , 8. gärd , gSrdsrum ; slott ; hof,
hofstat ; uppvaktning ; cour. — of
guard, vakt. — , v. a. göra sin cour ;
flitigt besöka; fria till; smickra, -age,
8. mäklarlön. -Chaplain j 8. hof-
predikant. —day , s. sessionsdag.
— eOUSj a. höflig, vänlig; artig, be-
lefvad. -eously, ad. höfligt, vän-
ligt. -eOUSnesS, s. höflighet, belef.
venhet. — CSy, s. höflighet, artighet;
vänlighet; välvilja, gunst; tjenst; nig-
ning. — , V. n. niga, helsa (om frun-
timmer)." -holy water, «. hofkom-
plimenter, toma löften. — ier, 8. hof-
man. — Icet, 8. särskild domstol.
-like, a. höflig, höfvisk. -liness,
8. höflighet, belefvenhet. — ly^ öt-
smickeraktig, artig, höflig. —martial,
8. krigsrätt. — miuion, s. hofgunst-
ling.. -ship, S. frieri ; artighet, -yard,
8. gSrdsrum, gärd, bakgSrd.
Cousin, 8. kusin, syskonbarn, -ger»
main, s. köttsligt syskonbarn, -ship,
8. blodsförvandtskap.
Cove, 8. liten hafsvik; bugt; skygd,
tillflyktsort; alkov.
Covenant, s. förbund, kontrakt; köp.
— , V. n, ackordera, sluta förbund, kon»
trakt ell. köp; förlikas.
CovenOUS, a. bedräglig, svekfull.
Covent, S. kloster.
Coventry-bells, «. trädgSrdsklockor.
Cover, 8. täckelse; täcie;^lock; be*
täckning; täckmantel; löreväudning;
82
Covering
kuvert; vilddjurs läger; bokperm. — ,
V. a. hölja, betäcka, öfverskyla, skyla,
dölja, bemactla, betäcka (ett sto). — , V,
n. ligga pä agg; löpa (om djur), to —
the table, duka bordet. — ing", s.
betäckning; täcke; tak. —let, —lid,
COYercle, S, lock. \S. sängtäcke.
COTert, 8. skjul, gömställe; skuggrikt
ställe; kuvert. -, a. gift; beskyddad;
hemlig; i skygd. — ly, od, hemligt,
afsides. -nesS,, S, hemlighet, ^r-
tigenhet. — UrO, S. betäckning, täcke.
Covet, V, a. 'Sstunda; begära, efter-
sträfva. —able, a. begärlig, önskans-
värd. — ise, s. penninggirighet ; ly-
stenhet. -OUS, a. begärlig, girig;
snSl, karg. -OUSnesS, S. girighet;
ifrigt beg^r, trängtan.
Covey, 5. en skock fSglar; fSgelkuIl.
Covin, 8. hemligt förstSnd, 'kabal,
stämpling. -OUS, a. bedräglig, svek-
full.
Cow, 8. ko. -berry, 5. biäbär. -calf,
S. qviga. —herd, s. koherde. — hom,
9. kohorn. — hOUSe, 8, kohus, fähus.
-keeper, s, koherde^ -pocks, 8.
pl. kokoppor. -S'lip, 8. oxlägga.
COTf , V. a. göra rädd, förskräcka, skrä-
ma. -ard, a. feg, försagd. — , 8.
poltron, rädd stackare. -atdice,
-ardliness, S. feghet, poltroneri.
-ardly, ad. pä ett fegt sätt.
Cower fdownj, v» n, huka signed;
sjunka ned.
Cowish, a. rädd, feghjertad.
Cowl, 5. munkmössa; balja, sä.
COX, Vi' a. smiclcra. -COmb, 8, sprätt.
—comical, a. narraktig, fantastisk.
Coy, a. skygg, blygsam ; nätt. -, V. n.
vara tvär, visa sig kallsinnig, vara sipp.
— ly, ad. blygsamt, förbehällsamt.
-nesS, 8. forbehällsamhet ; skygghet;
COZ, 5. kusin. [blyghet.
Cozen, v. a. bedraga, narra, -age,
8. bedrägeri, —er, 5. bedragare.
Crab, s. krabba, kräfta ; vildäple ; kran ;
fortretlig menniska^ — , a. sur, bäsk.
-, V. O. göra fortretlig. -eyOS, 8.
kräftstenar. — lOUSe, s. flatlus.
Crabbed j o, f^rtretUi, knarrig, krum-
Crankness
pen; kSif, sur; ojemn. -ly, ad,
knarrigt, misslynt, -ness, 8. ojemn«
het, surhet; butterhet, tvärhet.
Crabby, a. tung; mörk.
Crack, 5. spricka, remna ; brak, smäll ;
storskrytare ; sköka. — , V. a. bräckaj
spränga sönder, krossa; göra förryckt.
— , V. n. braka, knalla ; prSla ; spricka,
remna. -brained, a. tokig, rubbaa,
förryckt, —er, 8. storskrytare; raket,
Bvärraare; knall, skeppsskorpa, -isll,
Ö. liderlig. —le, V. 71. spraka f knarra,
braka, -ling, 8. brak, knall, -ncl,
8. kringla som knasar mellan tänderna.
Cradle, S. vagga; barndom; släde. — ,
V. a, -lägga i vagga. -Clotbes, 8,
pl. vaggkläder; lindkläder.
Craft, 8. handtverk; list; slughet;
skicklighet ; fiskredskap ; fiskarefartyg.
-ily, ad. listigt, slugt, -in ess, 8,
slughet, spetsfundighet; krigslist. — S-
man, s. konstnär, handtverkare. — y^
a. slug, illistig.
Crag, 8. nacke ; ojemn mark, klippa, berg-
spets, -ged, -gy, a. brant; ojemn;
spetsig, -gin ess, s. branthet ; skrof.
lighet.
Crake, 8. Skerskära, komknarr (fSgel).
Cram, v, a. stoppa, proppa uti, tvinga
in. — , V. n. äta glupskt, göda sig.
Cramp, s. kramp, krampdrag, gendrag;
förhinder; hållhake, krampe. — , a. be-
svärlig, brydsam; knutig. — , v. a.
äterhälla, inskränka, förstoppa; fästa
med krampor ell. jemhakar. — fisll,
8. krarapfisk (ett slags rocka). — irOC,
8. jernankare. murband. —it, s. dopp.
sko. -name, 8. öknamn, -oon, 8,
jernankare.
Cranage, 8. kranpenningär.
Cranch, v. a. krossa.
Crane, s. kran, häfvare ; trana, -berry,
8. myrbär, tranbär. —fly, 8. har»
kränk. -'S-bill, 8. störknäf (växt).
Crani||olOgy, *. kraniologi, frenologi.
-nm, 8. hutvudskSl.
Crank, s. knä i en vattenledning; en
del af en kran ; ordlek , infall , nyck.
— , V. n. kröka sig, vrida sig. — nCSS,
8, sundhet, munterhet.
Crankle
Cretated
83
Crankle^ S. veck,"ojémnhét; snåckfci.
mig gäng. — , V. ». gä i bugter, löpa
in och ut.
Cranjlnied, a, kiufven, spmcken. -ny,
s, springa, liten spricka.
Crape, S, krusflor. , , V. U. krusa,
göra krusig.
Crapuljlence, s. dryck ;inskap, sus och
dus. —lons, a. begilven pä fylleri.
Crash, $. buUer, brakning, knakande;
träta. — , V, a. bräcka, krossa, sönder-
bryta. —, V, n. bvaka, göra buller.
Crasis, s. kroppsbe^kaffenhet, tempera,
ment. (tjockhet, täthet.
Crass, a, tjock, fet, grof. -itudö, $.
Crastination, s. uppskof, drojsmäl.
Cratch, S. krubba; foderhäck.
Crater, s, bägaro; öfversta öppningen
af ett eldsprutande berg.
Craunch, v. a. bita sönder ; Eta nSgot
som knastrar mellan tänderna.
Cravat, «. J. ra vatt, halsduk, krage.
Crave, v, U, kräfva, fordra, Sstunda,
begära.
Craven, a. klenmodig, forsagd. -, 8.
poltron, ieg stackare. — , V. a. skräma,
göra ra'ld, kufva.
Craving, $. begäran, anhällan. -, «.
• omättlijj. -neSS, «. omättlighet ; Strä.
Craw, 8, kräfva (pä en fägel). -fish,
8» strömkräfta, krabba. —fOOt, s.
kräftklo.
Crawl, v, n. kräla, krypa, -er, 8.
krälande djur, skridfä, mask. — iög,
a. krälande, krypando. — , 8. krälning.
Crayflsh, s, strömkräfta. (stellfärg.
Crayon, «. blyertspenna, ritstift; pa-
Crazjle^ v. a. bryta, krossa; pulveri-
sera ; göra galen, -edness, — ineSS,
8, bräcklighet; vansinnighet. — y, a.
krasli;;, sjuklig , förfallen , krämpig;
förryckt, galen.
Creak, y. n, knarra; braka, knastra.
Cream, s. grädde; kärna, det bästa af
nSgot; must. — , y. a. skua;ma af gräd-
den. — , V. n. grädda sig ; sätta grädde.
-faced, a. blek r rädd, förskräckt,
feg. —y, a. gräddig, full af grädda.
Crease, S. fSll, veck. :-, v. a. märka
med ett litet streck ell. pressning.
Crea||te, v. a. skapa, bilda, frambringa;
uppväcka, föranleda. — tion, s. ska-
pelse; stiftning; verld, skapadt ting.
—tive, a. skapande, alstrande. — tor,
8, skapare, -ture, 5. kreatur, ska»
padt ting.
CrebrOUS, a, ofta skeende; tät.
Credllence, S. tro, vitsord ; kredit ; an-
seende, -enda, s. J)l. trosartiklar,
-ential, 5. kreditiv ; fullmakt, -iblc,
a. trovärdig, trolig, sannolik, -ible-
neSS, -ibility, S. trovärdighet ; san-
nolikhet, -it, s. kredit, förtroende,
anseende ; borgen ; inflytande ; aktning.
— , V. a. tro ; anförtro ; kreditera ; hedra.
— itable, a. hederlig, ärlig, trovärdig.
-itableneSSj S. redlighet, anseende.
— itor, 8, borgenär, krediter, • björn.
-Ulity, 8, lättrogenhet. -ulous, a.
lättrogen, godtrogen. -ulOUSnesS, 8,
lättrogenhet.
Creed, 8, trosbekännelse, tro.
Creek, S. liten hamn; hafsvik, bugt;
styfliet i nacken. — , v. n. knarka,
knarra. — y, a. klippig; ojemn.
Creep, v. n. krypa, kräla ; smyga, -er,
8. krypande kreatur; spiseljern ; T.
fiskdragg. -hole, 8. gömställe; und-
flykt. -ing, a. krypande, krälande.
— , 8. krälning ; ' läg höfllighet. -ing»
ly, ad, trögt, iSngsamt.
Cremation, s. förbränning.
Crenated, a. taggig, sSgfornag.
Crepitallte, v. n. knarra, braka, spraka,
—tion, 6. knarrning, sprakning.
Crept, p. af creep.
CrepUSCU||le , 8. skymning; gryning.
—lons, a. hörande till skymning eller
gryning; dunkel, skum.
Crescl]ent, a. tilltagande, tillväxande;
— , 8, halfmäne. -iv©, a. tilltagande.
Cress, 8. krasse (växt). -Ot, 8. värd^
kase ; trefot.
Crest, 8. tuppkam ; hjelmprydnad ; häat»
man ; * högmod, mod, eld. -ed, a,
prydd med Qäderbuske. —fallen, a.
nedslagen, raodfälld. — ICSS, a. utan
hjelmprydnad; af ofrälse ätt.
Cretaljceous, a. kntaktig. -ted, a.
kritblandad.
84
Crevice
Crossbar
Crevice, S, kräfta; remna, spricka,
klyfta.
CreWj s. sällskap, hop ; skeppabesättning.
Crevrel, S. nystan.
Crib, S. krubba; spilta, bSs (i stallen); koja.
— , V, a. inspärra; sätta i bur; snatta.
-båge, 8. ett slags kortspel, -ble,
S. säll. -, V. G, sSlla, rissla. -ra-
tion, s. siktning, sSllning.
Crick, s. stelhet i halsen;* knarring i
en dörr. ~et, S. syrsa; sältra (ett
slag.s bollspel); pall.
Cricr, s. utropare, mäklare.
Crimlle, s. brott, förbrytelse, raissger-
ning. — eful, a. brottslig, elak.
-eless, a. oskyldig, felfri, -inal,
a. lastbar, brottslig. —, s. brottsling,
missdSdare. -inality, s. brottmSlssak.
-inalness, 5. straffbarhet. -iiiation,
8, beskyllning, anklagelse, -inatory,
a. anklagande, beskyllande
Crimosin, s. Crimson.
Crimp^ a. svag, skör, bräcklig. -, v.
CB» krusa, frisera.
Crimple, v, a. skrynkla ihop; krusa,
lägga i veck; krympa.
Crimson, s. karmosin, karmosinfärg,
högröd färg. --, a. karmosinröd. — , V,
et. färga karmosinröd.
Cringe, s. bugning; krypande höflighet.
— , V. a. draga tillhopa. — , V. n. buga
sig djupt, krusa; smila. — r, 5. smick-
Crinillgerous, -te, a, hSrig. [rare.
Crinkle, s, skrynkla, veck. -, V. n.
orma sig, slingra, slä bugter
Crinose, a. härig, hSrbeväxt.
Cripple, s, krympling, -, V, a, för-
lama, göra till krympling. -nesS, s,
lamhet, ofardighet.
Crisis, 8. kris, brytning i en sjukdom.
Crisp, a. skör, bräcklig; inböjd; mör
och brunstekt. —, V. a. knorla, krusa ;
brunsteka. — ation, s. krusning, sam-
mandragning. — neSS, $, fcrusighet,
krusadt här. -yj a. krusig, knorlig,
lockig.
Criterion, S. märke, kännetecken, tecken
för att döma om en ting.
Critic, S. klandrare, häcklare; konst-
domare; kritik. -al^ a. kritisk,
granskande , nogräknad , grannlaga,
skarpsinnig; tadelsjuk. —alness, 5,
noggrannhet. — ise, V. a, granska,
kritisera; döma. — isni, 8. omdöme,
anmärkning; kritik.
Croak, 8. grodors sqväkande; korpskri.
— , V. n. sqväka som en groda; skrika
som en korp ; kurra. —er, 8. olycks-
profet.
Croceons, a. lik saffran, saffrangul.
CrOCitation, s. sqväkande.
Crock , 8. lerkruka , kruka , krus. — ,
'V. a. nedsota. [krokodilisk, falsk.
Crocodiyie, s» krokodil, -line, s.
Crocus, S. saffran.
Croft, S. tomt, afplankning vid ett hus.
CrOise, S. korsfarare, korsriddare,
Cronlle, S, gammal tacka; tandlös kä»
ring, gumma. -y, 8, fundfadder,
god vän.
€r00k, S. krok; bStshake; krokig gSng;
herdestaf. — , V. a. kröka, böja; för-
vända. — , V. n. vara böjd. -back,
8. puckelrygg. -backed, a. krok-
ryggig, puckelryggig. -ed, a. krökt,
krokig; halsstarrig, elak. — edness,
8. krokighet, krumhet. -legged, a.
hjulbent.
Crop, 8. årsväxt, gröda; kräfva pä en
fSgel ; topp pä nägot ; stubbad häst ;
kort här. -, V. a. afskära, afknoppa,
skära ell. hugga af ändan j stubba;
skörda, —eared, a. örklippt, stub*
bad i öronon. —per, 8, kroppdufva;
vallackare; skördeman. — slcky C*»
sjuk af öfverlastning i magen.
Crosier, 8, biskopsstaf.
CrOSlet, 8, hufvudduk; litet koM.
Cross, 8. kors ; * bedröfvelse, kors, raot'
gäng, olycka. — , a. i kors lagd, som
gär tvärs öfver; förtretlig; ovettig;
elak, stygg ; utvexlad. — , ad, & prp,
emot, tvärt emot, tvärt Öfver, i kors.
— , V. a, korsa, lägga i kors; öfver-
korsa; kryssa (till gjös); gä tvärs
öfver; hindra, göra till intet; sätta
sig emot, göra motstånd; pläga; icke
stämma öfverens. to — out, utstryka,
öfverkorsa. — aCCidcnt, 8. olycka,
vedervärdighet. —bart 8, fönst^rkors;
Crossbarred
jainsi. -barred, a, gaiieriik. -bar-
shot, S. kedjekula, länkkula. -beam,
S. galge ^ tvärbjelke. —bite, s. be-
drägeri, —bow, s, armboat. — bo-
irer, S. arrabostskytt. -day, s,
olycklig dag. — fortnne, s. olycks.
händelse, misslycka, —grained, a.
Died tvärgående fibrer ; knarrig, butter.
-jack, 8. stormsegel, -legged, a.
kobent, med benen i kors. — ly, ctd,
korsvis, tvärsöfver; olyckligen. —patch,
8. vresig pojke eller flicka, —path, s.
korsväg, -purposes, S, pl. mot.
gängar. — road , s. sidoväg , biväg.
-row, S. alfabet, abcbok. -staff, s.
staf med ett kors pä. —Street, s.
tvärgata. — way, S, korsväg, -wilid,
8. motvind. — Wise, ad» korsvis,
tvärsöfver.
€rotch, s. hake, krok; gaffel, -ed,
a. hakforraig. —et, S. parentes^tecken ;
liten krok; nyck, infall; skälmstycke.
Crotels, S, pl. harlort.
CrOUClf, v. W. buga sig djupt; förnedra
sig, smickra, smila.
Croup, s, skrofvet pä en fSgel; länd
pä en häst. -ade, «. luftsprSng af
en häst.
Crow, 8. krSka, hLfstSng, kofot; enter-
hake; galande af en tupp. -, v. n.
gala som en tupp; skryta. — foot,
8, fotangel, spansk ryttare. ~3llg, S.
tuppgäll. -keeper, S. fSgelskrama.
—silk, 8. slinka, vattensilke. -toe,
8, hyacint (blomma).
Crowd, 8, trängsel, folkskock ; fiol. -,
V. a. tränga, öfverhopa, öfverlasta. — ,
V. n. gnida pä en fiol. -er, 8, hir-
filare.
Crown, 8. krona ; krans ; konungamakt ;
rike; spetsen af nägot; kulle; ett en-
gelskt mynt; * höghet; fulländande;
kronan af hufvudet, hjesse; kronan pä
hjorthorn. — , v. a. kröna ^ bekröna;
fullborda; pryda med krans; belöna.
-et, 8. krans; hufvudändamSl. -glasS,
8. finaste slags fönsterglas; hattkull.
-ing, s. kröning.
Croyl-Stone, ^. marienglas,
€ruci||al , a, i form af kors , korslik.
Cryptical
85
-ate^.t;. a. plSga, martera. -blO,
8, guldsmedsdigeU -ferOUS, a. kors-
bärande, -fied, a. korsfästad, —filer,
korsfästare. — llx, s. bild af Frälsa-
ren pä korset. — flxion, 8. kors»
fåstelse. — form, a. korsformig. —fy,
v. a. korsfästa.
Crudlle, a. rå, okokt; grof; ofijlkom.
nad. -ely, ad, rätt, omoget, -eness,
— ity, 8, rähet, omogenhet; svädghet
att smälta. — y, a, rä; kall; löpnad.
Cruel, a, grym, omensklig, blodtörstig;
gruflig, barbarisk, -ness^ -ty, 8»
grymhet, omensklighet.
Cruet, 8. oljeflaska; ättikekrus.
Cruise ^ 8, kryssning , kosa ; krus. — ,
V, n. kryssa (till sjös), -r, 8. (far-
tyg) kryssare, kustbevarare ; kapare.
Crnm, —b, s. smula, brödsmula ; inkrom
i bröd. — ble, v. a. söndersmula. — ,
V. n. smulas sönder, -my, a. full med
inkrom ; som lätt söndersmulas ; mjuk,
Crunip, 8. falskt vittne; gumpen pä
fåglar. — , a. krokig, krokryggig.
Crumple, 8. skrynkla, veck. -, v. O.
skrynkla, veckla ihop, — , V. n, skrynk»
las.
Crunk, -le, v. n, skrika som en trana.
Crupper, S. länden pä en häst; rygg-
stycket pä en sadel.
Crural, a. tillhörig benet.
Crusade, 8. korstag, -r, s. korsfarare.
Cruset, a. guldsmedsdigel.
Crush 9 8, stöt, krossning, skakning;
brosk. — , V. a. krossa, sönderbryta;
trycka; undertrycka. — , v, n. tätna,
tjockna.
Crust, 8. skorpa, brödkant; härd yta
pä nägot. — , V. a. öfverdraga med
skorpa. — , V. n. fS skorpa. -^aceOUS^
a. med blött skal. -ineSS, 8, but-
terhet, knarrighet. — y, a, skorpnad;
näsvis, envis, knarrig.
Crutch, 8. krycka, -, v. O. stöda
(pä kryckor).
Cry, S. skri, rop ; tjut. — , t?, n. éc a. skrika,
ropa; fiJrkunna; gräta ; skälla, to —
aloud, upphöja sin röst. to — doivn,
förtala, to — up, upphöja, prisa.
Cryptic, -al, a. hemlig, dold.
8S
Crystal
Crystal, a, kristal. -linö^ a, krf.
stalJimsk, klar, genomskinlig. —lizH-
tion, 8. kristallisering. -Mze, V. a,
kristallisera. — , V. n. kristalliaera sig.
Cub, 5. unge, rSf. ell. björnunge. — ,
V. a. yngla, föda (om kreatur).
Cubatory, a. liggande, hvilande.
Cube, S. kub ; taming. -FOOt, S. ku-
C'abeb, s. kubeber. [bikrot.
CaMljc, -cal, -form, a, kubisk,
tärningformig.
Cubit 5 s. ett mStt ifr§n armbSgen till
spetsen af längflngret (omkring 18 tum).
— alj a. af en armpipas längd.
Cuckold, s, hanrej. -, V, a. göra till
hanrej. — dOlll, s. hanrejskap.
Cuckoo, s, gök, kuku. -bud, -flo-
wer, s. gökblomster, ängbräsnia.
Cucumber, s, gurka.
CncurbitJlaceous, a. gurkartadt. -e,
8. distillerkolf.
Clld, 8. foder som redan är äten och
skall idislas ; matstrupe! to cJiew the
— , ofverväga, begrunda.
Cuddljen, -y, s, tölp, dum och plump
menniska.
CnddlC, v. a, omfamna; Qäsa med,
smickra. — , V, n, huka sig, ligga krum.
Cndgel, 8. prygel, päk. -, v, a, prygla,
basa. —proof, S. utbasad skälm.
Cue, S, tecken; humör, lynne; under-
rättelse; ända; stickord.
CuerpO, 8. kropp.
Cuff, 8. manchett, uppslag pS rocken;
slag med knytnäfven. — , V, a. knuffa,
6rfila, slä; göra uppslag pä en rock.
~, V. n, släss.
Cuirass, 8. pansar, harnesk, i. —lör, 8,
ryttare (klädd i harnesk).
Cnisll, 8. lÄrharnesk,
Culinary, a- hörande till kSket.
Cull, s. tolp; sprätt. — , V» a. plocka
ut, välja, —änder, a, durkslag, sil.
— y, 8, enfaldig narr. — , V. a, be-
draga, göra narr af.
Culm, 5. sot; stenkolsstofl.
Culmina||te, v. n, uppstiga; var» midt
of ver hufvudet. — tion, 8, en stjernas
gSng genom meridianen.
C'ilpallbility, 5. brottslighet, -ble, a.
Curate
skyldig, brottslig. -blenCSS, s. brotts-
lighet, [förbrytare.
Culprit, a, missgemingsman, brottsling,
Culter, 8. plogrist.
Cultiva||ble, a. som lätt kan uppodlas.
—te, v. a. bruka, uppbruka, odla,
sköta; öfva. -tlon, 8. bruk, häfd,
uppodling, jordbruk; uppfostran. — tor,
S. åkerbrukare; förbättrare; befordrare.
Culture, 8, kultur, odling, bruk. -
V. ö. bruka Skem, uppodla.
Culver, s dufva.
CuMb]|er^ S. hinder, besvär; bekymmer,
förtret. —, V. a. förhindra, besvära;
bekymia. -ersome, -rous, a, be-
kymmersam ; hindersam , besvärlig.
-ersomeness, S. besvärlighet; hin.
der; bekymmer. — rance, 8, förhin-
der, hinder, besvär.
Cumin, 8, kummin.
Cumula||te, v. a. lägga i hSg, samla.
—ti 011, 8. läggning 1 hög, samling.
Cun, v. a, känna, Törsta; T, styra.
Cunctation, 8. dröjsmäl, uppskof.
Cune||al, -ated, -iform, a. kil.
formig.
Cunning, 8, skicklighet, behändighet;
förslagenhet, list, slughet, konst, för-
ställning. — , a, skicklig, kunnig, slug;
konstig, listig, bedräglig, -man, 8,
klok gubbe, spSman. — ness, 8, be-
drägeri, list, svek.
Cup, 8. kopp, bägare, kalk; koppglas;
blomkalk. -, V. a. koppa, -bearer,
8. munskänk. — board, ,9. skänk-
skSp, skänk. [rening).
Cupel, Cuppel, 8. kapell (till metallers
Cupid, S, Kupido, kärleksguden, -ity,
5. lusta, begärelse; begär.
Cupola, 8. rundt kullrigt tak; kupol.
Cupping, 8. koppning. -glass, 8,
koppglas.
Cuprjleous, a. kopparaktig, -iferous,
a. kopparhaltig.
Car, 8* rackare; usel hund, racka.
— lew, 8. lock att lägga öfver elden,
few-bell, 3, taptoklocka.
Cura||ble, a. läkbar, botiig. -able-
ness, 8, lakbarhet. -Cy, .9. adjunkt-
sy££ia, adjunktur. -t O, 5. vicepastor.
Curative
a(^^kt. -tive, a. botande, helande.
—tor, ^. förmyndare, kurator.
Curb, a, kindked (pä ett betsel); krok;
hinder, tvSng. -, V. a, tygla, tämja ;
hämma; böja.
Curd, s, ostmyssja, ostklimp, ystad mjölk.
— , —le, t7. 71. löpna. — , V, a. ysta.
— y, a, lopnad, ystad, klimpig.
Cnre, s. läkedom, kur, läkemedel ; prest*
syssla. — , V. O. bota^ hela, kurera,
läka ; salta* — lesS , a. obotlig,
objelplig.
Cnring-honse, 3. sockersjuderi.
Curijlosity, a, nyfikenhet, frägvishet,
vetgirighet ; sällsynthet, raritet. — OUS,
a, nyfiken, vetgirig, frSgvis; nog.
grann; sällsynt, besynnerlig; konstig;
beundransvärd. -OUSnesS, S. artig-
het ; noggrannhet ; sällsynthet.
Cnrl, 8. härlock, lock, buckel, krus;
bölja. — , v, a, krusa, lägga i lockar,
frisera. — , V, W. locka sig; svälla.
-ing.pin, s. hämäl.
Curlew, 8, brakfSgel, spof, tullare.
Curmudgeon, $. niding, gnldare, ock-
rare, girigbuk. — ly, ad. girigt, snålt.
Currllant, s. vinbär; korinter, -eiicy,
5. gängbarhet; lopp; omlopp; allmänt
värde, pris; pappersmynt. — ent, 8.
»tröm, flod. — , a. löpande, gSngbar,
gängse, antagen, allmän. — entness,
8. gSngbarhet, allmänt antagande; om-
lopp, -icle, 8. åkdon, -ier, 8.
garfvare-; stalldräng. — ish, a. hund-
vulen, hundsk; grälig, plurap. — isll-
neSS, 8. bestaktighet, arghet; nedrig-
het. — y, V. a. garfva läder; skrapa
en häst; slS; smickra. — y-COlIlb, s.
hästskrapa.
Curse, 8. förbannelse, svordom. — , V.
CL. förbanna, svärja, önska cndt;
straffa, plSga. -dly, ad. elakt, veder-
styggligt. — dness, a. förbannelse,
ogudaktighet.
Cursllip, 8. iSghet, nedrighet.
CursitOr, a. kansliskrifvare.
Ccrso||rary, -ry, a. hastig, snabb,
flyktig; i hast.
Curst, a. vresig; grynti afckyvärd,
oi)^Sglig.
Cutpurse
87
Curt, a. kort, stackig.
Curtail, v. a. afskära, afkorta; stubba;
förminska.
Curtain, a. förhänge, gardin, rida, -,
V. a. sätta upp gardiner, förse elK
omgifva med gardiner. — lecture, a.
sparrlakanslexa. — rod, 8. gardinstäng.
Curta||te, a. förkortad, -tion, a. för»
kortning, minskning.
Curtsy, 8. nigning, bugning.
Curyaljted, a. krökt, krum, böjd.
-tion, 8. krökning, böjning, -ture^
8. krokighet, bugt.
Curve, a. krokig, böjd. ~, a. krok*
linie, bSge. -^, V. a. kröka, böja.
Curvet, a. kurbett, krumspräng: sned^,
sprSng. — , V. 71. göra spräng.
Curvilinear, a. krokiinig.
Cushat, a. ringdufva.
Cushion, a. kudde, bolster, dyna.
Cusp, 8. udd, sporrklinga ; spets. — ated,
-idated, a. uddig, spetsig.
Custard, a. äggkaka. [arrest.
Custody, a. förvar; säkerhet, beskydd;
Custom, a. vana, sedvana, bruk, mod;
tull, accis, —able, a. vanlig, bruk-
lig, öflig; tullhar, -ableness, a.
vanlighet , bruk , mod ; tullbarhet.
-arily, ad. vanligen, -ariness, a.
vanlighet, -ary, a. bruklig, -ed,
a. vanlig, allmän, —er, 8. köpare,
kund. -free, a. tullfri, -house,
8. tullhus, tullkammare.
Cnstrel, a. trosspojke, vapendragare.
Cut, 8. hugg; skifva; sSr, skrSmaj
stycke, afskuren del; kopparstick; &f»
tagning i körtspel ; mod, form, prägel»
— , a. skuren, huggen, borttagen. — ,
V. a. skära, hugga; afklippa, afskära,
stympa ; såra ; uthugga, gravera ; skära
före; taga af (i kortspel); lemna (ett
sällskap) ; bedraga ; operera stenpaasion.
fo — o;7>^ersabla ; förstöra, ödelägga,
utrota; undvika; afhälla, utestänga.
to — outf bilda, dana; tillreda; ute-
stänga, to — short t tysta; afbryta,
förkorta. tO — up, afhugga, afklippa,
rycka upp med rötterna ; sticka, to
— tepJh, skjuta tänder, to — tÅe
seat segla i öppna sjön. -pursCjj
86
Cutthroat
Damson
3, ficlchuggare. -throaty €. ISnn-
mördare.
CataneOUS; a, hörande till huden.
Cuticle, S, den yttersta huden; tunn
CatlasS, 8, sabel. [hinna.
Cutler, 8. knifsraed. — y, «. knifsmeds-
Cutlet, 8. kotelett. [arbete.
Cutter, 8. huggtand; kutter ^ (fartyg).
Cntting^ a. skarp, hvass, bitande. — .
8, huggning. -teeth, s. Jpl. hugg-
tänder. ~S, 5. jpl. spänor; affall;
ympqvistar.
Cuttle, 8. bakdantare; bläckfisk.
Cycljje, S. cirkel, period, tidsrum. — of
the moon, mSncirkeln. — of the sun,
solcirkeln. -Opaedia, 3. encyklopedi.
Cyder, 5. cider, äplevin.
Cygnet, 8, ung svan.
Cylinllder, 8, cylinder, -dric, -dri-
Cal, a. cylindrisk.
Cymbal, 8. cymbal.
Cynic, a, hundsk; cynisk. -, 8. cy.
nisk filosof; osnygg menniska.
Cynosure, S. nordstjeman.
Cypress, s. cypress.
Czar, 8. czar, kejsare i Ryssland. — GSS,
— ina, 8. czarinna, rysk kejsarinna.
D.
Dab, 8. ett lätt slag ell. klapp, snuskigt
qvinnfolk ; liten massa ; fiäck ; konst-
när, mästare ; en art flundra. — , V. a.
örfila; slå sakta; uppmjuka, fukta.
Dabble, v. a, smutsa, orena; blöta,
fukta. — , V, n, plaska i vatten; väl-
tra sig i smuts; fuska. — r, 8. klä-
pare; en som plaskar i vatten.
Dabchick, 5. liten kyckling; en vat-
ten fS gel.
Dabster, 8. skicklig man, mästare, j
Dace, 8. hvitfisk, löja.
Dad, Daddy, s. pappa.
Dade, v. a. föra l ledband.
Daff, 8. pultron. — , v. a. bedraga,
Daft, a, dum. [göra narr af.
Dag, 8. dolk; pistol, puffert, -ffer,
dt stilett, dolk.
DagglO^ v, a. smutsa, släpa 1 ssiutsan.
— , v. n, gä och vagga, -tailed, a.
osnygg, nedsmutsad, full af orenlighet,
Daily, a, daglig. -, ad. dagligen,
hvar dag.
Dainytily, ad. läckert, kräsligt. -ti-
ness, 8. läckerhet, kräsiighet, läcker
mat; finhet, -ty, a. läcker, kräslig;
kostlig; veklig, blödig. -, 5. läckerbit.
Dairy, 8. mjölkkammare, mjölkhus ; la-
dugård, -maid, S. mjölkflicka. -WO»
man, 8. mjölkkäring.
Daisy, S, tusenskön, pyttor.
Daker, s. decker, tiostycken (skinn).
Dale, 8. dal, däld.
Dallljiance, 5, smek, smicker; skämt;
sjelfsväld; kättja ; uppskof, dröjsmål.
— ier, 8. trSkig menniska, en som lev
kar ell. skämtar, -y, V. n. skämta,
leka; smickra. — , V. a, draga ut pS
tiden.
Dam, 8. moder ell. honan af vissa djur;
damm, fördämning, sluss. — , V. a.
(up) dämma upp, innesluta ; hämma.
Damage, 8. skada, förlust; orätt, oför-
rätt; godtgörande. — , V. a. skada.
-, V. n. taga skada, -able, a. som
kan skadas.
Damask, 8. damast (tyg). -, V. a.
väfva efter damastraönster ; damaskera
(stål arbeten).
Dame, 8, ftu, fruntimmer, dam.
Damn, v, a. fördöma, förbanna; ut-
hvissla. -able, a. fördömlig; för-
bannad; förskräcklig. -ableness,
8. fördömlighet, skadlighet. -ation,
8. fördömelse. -atory, a. förban-
nande, fördömande, -ed, a. fördömd,
gtidlös, brottslig, -iflc, a. skadlig.
-ify, V. a. skada, förolämpa, -ing*
ness, 8. skadlighet, fördömlighet.
Damp, 8. fukt, dunst, dimma; os; ned-
slagenhet. — , a. fuktig; nedslagen^
modstulen. — , V. a. fukta, väta; ned-
slS, göra modfälld; försvaga, dämpa.
-ish, a. fuktig, däfven. -ness, 8.
fu ktighet , däfvenhet ; dunst. . — y, a»
fu'd;ig; nedslagen.
Damsel, 8. mamsell; kammarjungfipu.
DaSLSOn^ 8, katrinplommon.
Damstoné
Dazzle
89
DamstOne, s, dambricka.
Dance^ s, dans. -, v» n/clansa. ->«
v. a. sätta i rörelse.
Dancing' 5 a. dansande. —, 8, dans-
ning, dans. —master^ 8, dansmästare.
—room, 8. dansrunj, danssal.
PandeliOD, 8. smörblomster.
Dandified^ o. omsorgsfullt pSkJäddi
putsad.
Dandle^ v, a, dansa med ett barn p^
armarne; smeka, leka.
Dandraff, 8, skorf, sär i hufvudet.
Dandy, 8. sprätt; struntkarl.
Danger, «. fara, vSda, nod. -, V. a,
blottställa for fara, sätta i fara. -less,
a. utan fara. — OUS, a. farlig, väd-
lig. -Onsness, 8, farlighet.
Dangle, v, n. dingla; hänga efter nS-
gon; vara hängd.
Dank, a. fuktig, vSt. -ish, a. nigot
Dap, v. a. dpppa. (fuktig.
Dapifer, s. hoQunkare; taffeltäckare.
Dapper, a. flink, frisk, munter, -lingj
8. dverg.
Dapple, a. spräcklig, brokig, fläckig,
strimmig. — , v. a, göra spräcklig,
göra strimmig.
Dare, 8. trots; utmaning. — , t;, a.
\ trotsa; utmana. — , v. n, töras, vSga.
Daring, a. dristig, vSgsam, tilltagsen,
"^ioförvägen. -neSS, 8. mod, oförvä.
genhet.
Dark, 8, mörker, dunkelhet, skunihet.
— , a, mörk, dunkel, skum, blind;
dyster, sorgsen. ~en, V. a. fördunkla,
förmörka; förvirra — , 17. n. mörkna,
blifva dunkel. — ish, a. skum, dun-
kel. -lanthorn, s. blindlykta, -ling,
ad, i mörkret, -ly, ad. dold, pä
lönnligt vis. -nesS', s, dunkelhet,
mörker; otydlighet. — SOme, a. mörk.
Darling, 8, gunstling, älskling.
Darn, v. a. laska ihop; lappa, stoppa,
lapa. — , 8. stoppsöm, stoppning.
Darnel, 8. repe (ört).
Darning, s. stoppning, -needle, 8,
stoppnål, —yarn, s. stoppgarn.
Dart, 8. dart, dolk, pil, kastspjut. -,
V. a* $kjata med pilar ; kasta. -Ing^
S» pilkastning, bägskott. -Snake, 8.
slungorm.
Dash, 8. slag, stöt; blandning; penn*
streck; plask. — , V. a. slä, kasts
emot, krassa ; blanda ; stänka ; utplana ;
förvirra. — , v. n, plaska ; falla ned med
skum och dSa. -board, -leather,
8. vagn3täcke af läder; slädskärm.
Dastard, 8, poltron, feg. -ize, v. a.
göra en lädd, skräma, förskräcka.
-liness, -ness, -y, 8, räddhåga,
feghet, poitroneri..
Date, 8, datum; fortvarelse, lifstid;
dadel. -, V, a, datera. -bOOk, 5.
dagbok, -less, a, utan datum, obe-
stämd, —tree, 8, palmträd.
Dative, «. dativus.
Danb, v» a. smeta, nedkludda, besudla ;
dölja, bemantla ; smickra; muta. — ei',
8. plankstrykare, dilig målare; smick.
rare. — y, a, vidlådande, klibbig,
liraraig.
Daughter, s, dotter, grand -, son«
dotter, dotterdotter. — in laWy son-
hustru, svärdotter.
Daunt, v. a. skräma, förskräcka. -lesS,
a, orädd, oförskräckt. -lessness, S,
oforskräckthet.
Daw, s. kaja. -, V. a, & n. lida, tåla.
Dawdle, v. W. fömöda tiden, -r, 8,
fjeskare, småaktig menniska.
Dawk, s. skära, rispa, skärning. — , V,
a. göra skåror, märka med hugg ell.
skärning.
Dawn, 8, dagning, gryning. — , V, n,
dagas; visa sig. —ing, s, dagning.
Day, 8. dag; dagsljus, to — , i dag,
- hy -, dagligen, tlie - before
yesterday, i förrgår, -blush, 8,
skymning, gryning. — bOOk, s. dag-
bok, jurnal. —break, 8. dagbräck-
ning, dagning. — fly? 8, dagslända.
-labourer, S. dagsverkskarl. -light,
8, dagsljus, dager. — ly? a. daglig.
-peep, —spring, 8. dagsbräckning.
-'s-man, s, skiljeman. -work, s.
dagsverke.
Daze, 8, glimmer, kattguld.
Dazzle, v. a, förblinda, blända. -*
V. n, förblindas.
90
Deacon
Decence
Beacon^ s. dlakonus ; fattigfSrestSndare.
-ess, 8. fattigforeständerska. ~ry,
—ship, 8, diakonat, djäkae-syssla.
Dead, a. add* lugn; dof; dufven ; trSg;
matt; timg; obebodd. — , —en, V. a.
döda, döfva. -, V. n. dofvas. -calm,
4?. etilla, lugn. —lift, 5. förlägenhet,
olycka, nöd. — ly, ö. dödlig; farlig;
olycklig; oförsonlig. — , acL dödligt;
grymt. — IieSS^ 8, Stelhet; svaghet;
dufvenhet.
Deaf, o. döf. -en, v, a. döfva, göra
döf. -ish, a. lomhörd. -ly, ad.
doft, matt. — ness, S, döfhet.
Deal, 5. del, andel, myckenhet; gifning
(i kortspel). — , V, a. dela, fördela;
gifva (i kortspel). — , V. n, handla, köp.
slaga, uppföra sig. -board, s. furu-
bräde. — 6r, 8. handlare, köpraan ; ut-
delare, —ing, 8, handel ; göromSl ; upp-
förande.
Doambnlation, s. spatsergäng.
Dean, 8. domprost. — ery, «, dom-
prosts \iyssla ; prosteri; domprostehus.
—ship, 8. domprosts embete.
Dear, a, dyr, kostbar; kär, älskad;
ledsam. — , ad. dyrt ; mycket. — , 3.
älskling. -bought, a. dyrköpt.
-ling, 8. älskling, gunstling. -nesS,
S. dyrhet, kostbarhet ; kärlek ; dyr tid.
Dearnly, a. hemligt.
Dearth, s. dyrhet, dyr tid, brist.
Dearticalate, v. a. taga sönder led
från led.
Death, 8, död, dödlighet, dödssalc;
dödssätt; förderf; mord. -bed, s.
dödssäng. — ftll, a. dödlig, dödande.
-less, a. odödlig, -like, a. död-
lik; dödsblek. -'S-man, 5. skarp-
rättare, -watch, ö. väggmask, vägg-
smed (insekt).
Deauration, «. förgyllning.
Debar, v. a. utestänga, förhindra.
Debark, v. a. sätta i land. -, v. n,
landstiga, landa. — actlon , 8. land-
ning, landstigning.
Debarred, a. utestängad.
Debase, v. a. förnedra, nedsätta, förfal-
ska, -men t, s. förnedring, förfalskning.
Debat||able, a. tvistig, oafgjord^ -e,
8. stridighet, tvist, disput. — , V, a,
& n. disputera, bestrida, trista; öf*
verlägga. -eful, a. trätosam, stri.
dig. — ement, s. stridighet, tvist,
disput. -er, 8. stridare, grälmakare.
trätobroder.
Debauch, s. fylleri; liderlighet, ut*
sväfning. — , V. a. göra liderlig, för-
föra. — ee, S. liderlig menniska, frSs»
sare. —er, 8. förförare, —ery, 8»
yppighet, liderlighet. — ment, 8. for*
förelse. [fordran.
Debenture, 8. assignation, skriftlig
Debi||le, 8. svag, matt, oförmögen.
-litate, v. a. försvaga, göra makt-
lös. -litation, s. försvagande, -llty,
8. svaghet, matthet.
Debit, 8. debet, skuld. -, V, a, de-
bitera. — or, 8. debitor, skuldenär.
Debonair, a. höflig, artig; muntor.
-ity, 8. höflighet, artighet.
Debt, 8. skuld, gäld. -ed, a. skyldig,
förbunden, -less, a. skuldfri, gäld-
fri. -or, 5. skuldenär, gäldenär, de.
bitor. [ning.
Debnllition, 8, uppvällmng, uppbud*
Decade, s. tiotal.
Decadency, S. aftagande, förfall.
Decallgon, 5. tiokant. -logue, «. tio
Guds bud.
Decamp, v. n. uppbryta läger, bryta
upp, aftäga. — mentj 8, uppbrott.
Decant, v. a. tappa af, hälla af.
— ation, 8, aftappning, afhällnlng.
—er, 8. karaff. [3. halshuggning»
Decapita||te, v. a. halshugga, -tion,
Decay, s. förfall, aftagande. -, V. G,
försvaga, bringa i förfall. — , t*. Ti,
förfalla, aftaga; förderfvas, försvagas»
Decease, s. frSnfålle, aflidande, död.
— , v. n. dö, aflida.
Deceillt, S. bedrägeri, svek. -tftll, O»
bedräglig, svekfull. -tfulneSS, «.
bedräglighet, falskhet. -vable, a.
lätt. narrad; bedräglig. -TablenOSS,
8. bedräglighet, lättrogenhet. — ve,
V, a. narra, förleda. —Ter, 8. bedra.
gare, förförare.
December, 8. December, julraSnad.
DeceuUce, -cy, «. anständighet, sedigf
Decent
bet, Srbarhet. -t, ö. anständig, all.
varsam; beskedlig. — tneSSj s» an-
ständighet.
Decennial, a. tioSrig. ^^
Deceptllibility, s, enfaldighet. <^ible^
a, lätt bedragen. —iOHj S, bedrägeri.
-ions, a. bedräglig., -ive, -ory,
a. bedragande, bedräglig.
Pecerpt, a, förminskad, förringad; af.
tagen. — iblOj CL. som kan minskas.
~ion, s. afplockning, förminskning.
Decession, s, bortgäng, afgäng, bort-
resa. [nnig.
Decliarm, v. a„ upphäfva en fdrtroU-
Decide, v. a. afgöra, bedöma, slita.
-dly^ ad. bestämdt, uttryckligen.
Deciduous, a, affaiiande. -ncss, s.
affallning, ovaraktighet.
Decimaljl, a. decimal-, -te, v. a.
straffa hvar tionde man ; göra tionde.
—tion, 8, hvar tionde mans afstraff-
ning; tiondes erläggando.
Decipher, v. a, dechiffrera, upplösa,
förklara, utmärka; beskrifva.
Decisllion, s, utslag, dom, beslut, -ive,
a. afgörande. -iveness, s, afgörande ;
bestämdhet. — Ory, a. afgörande.
Deck, 8, däck (pa skepp); kortlek.
— , V. a. betäcka; pryda, smycka, be-
kläda.
Declaim, v. n. offentligen tala, dekla-
mera. — ©r, 8» deklamatör, offentlig
talare.
Declamaljtion, S. deklamation, offent-
ligt tal. -tor, 8, deklamatör. -tory,
a. deklamatorisk.
Declaraljble, a. som kan bevisas.
—tion, 5. förklaring, uttydning; till-
kännagifvande, försäkran. — tivö, ö.
förklarande. — tory, a. förklarande,
bekräftande.
Declare, v. a, tillkännagifva, förklara,
förkunna, uppenbara, säga sin mening.
—d, a. uppenbar, öppen. — ment, 5.
förklaring, upptäckt.
Declension, s, deklination; sluttning;
förfall; forderf.
Declinallblo, a. som kan deklineras
ell. böjas. —tiOn, 5. afvikning, af-
tagande, förfall; sluttning; T, raagne-
Decretory 91
tens missvisning; deklination. -tOry,
a. undvikande, undantagande.
Becliljne, S. aftagande, förfall. -, V. a.
förminska; nedböja, undvika; dekli-
nera. -, v, n, aftaga, förfalla. -Yity,
a, branthet, sluttning, sänkning. — V0U8,
«. brant, sluttande»
Decoct, v. a. afkoka, iSta koka in.
-ion, -nre, s, dekokt, inkokning.
Decollate, v, a. halshugga.
DeC0inp0||se, v. a. upplösa, sönderdela.
—site, a. sammansatt af redan sam»
mansatta ord. — sition, 8, upplös-
ning; förbindelse ä nyo. — SUre, 8.
upplösning, sönderdelning.
Decompound, v, a, fdjbinda S nyo;
upplösa.
Decorjlate, v. a, pryda, sira, smycka,
— ation, 8. prydnad, sirat, dekoration.
—at or, 5. dekoratör; dekorationsmålare.
— OUS, a. prydlig, snygg, passande.
Decorticallte, v. a. taga af barken,
barka. — tiOn, 5. afbarkning.
Decorum, 8. anständighet, belefvenhet,
ordning.
Decoy, 5. lockbur, fängst; lockmat,
snara, förförelse. — , V. a, lura, locka,
bedraga, insnärja, fänga.
Decrease, S. aftagande, forminskning.
— , V, a. göra mindre, förminska, — ,
V. n, aftaga, förminskas.
Decree, 5. dekret, lag, päbud, befall,
ning; beslut. — , V. a. besluta, fbr«
ordna, bestämma; döråa, afgöra.
Decrement, «. aftagande, minskning;
förlust.
Decrepit, a. utlefvad, bräcklig af SL
derdom; förfallen, förSldrad. -atO,
V. a. kalcinera, förpuffa. -atiOn, 8.
kalcinering; salts sprakning i elden;
förpuffhing ; Slderdomsbräcklighet, svag-
het, -ness, -Ude, s, vanförhet,
Slderdomsbräcklighet.
Decrescent, a. förminskande, I afta*
gande (sSsom mSnen). — , 5.,mSnena
sista qvarter.
Decretljal, a. beslut tillhörig; inne.
hällande en forordning. — , 8. lagbok,
lagsamling. -Ory, a. afgörande; ut-
trycklig.
92
Decrial
Befiniteness
Becriai, S, elakt rykte, förtal.
Decry, v. a. vanrykla, iortala, ilia be-
rykta.
Decumbllence,-eiicy, s. nedläggande.
-iture, 5. sängliggande tillstSnd.
Decnple, a. tiofaidig.
Decursion, s. nedstörtning, nedlöpning.
Decurtation, s. afkortning, förkort,
ning. [vinklar.
Decussate, v. Ö. afskära i spetsiga
Dedecellrate, v. a. skymfa, vanhedra.
-ration, s. skymfning, vanheder.
-rOUS, a. skändlig, skymfande.
Dedicayte, a. invigd; tillegnad., -, v.
a. inviga; tillegna, dedicera. — tion,
S. invigning; tillegnande, dedikation,
— Ory, a. tillegnande.
D edition, 5. uppgifning, öfverlémnande.
Dedullce, v. a. härleda, sluta, göra
slutsatser; framlägga. — CCment 5 s.
slutföljd. -Cible, a, som kan här-
ledas ell. slutas.
Deduct, v. a. afdraga; afräkna, rabat-
tera, —ion, S. afdrag, afräkning, af.
kortning; slut, deduktion. — ive, a.
som kan härledas ell. slutas.
Deed, s, däd, geming, handling, be.
drift; skriftlig öfverenskoramelse; full-
makt, —less, a. overksam.
Deem, 5. omdöme, mening, dom. — , V.
n.j, & a. döma, sluta, förmoda.
Deep, o. djup; iSg; slug, listig, for-
slagen; allvarsam; tyst; bred; hög;
mörk, hemlig. — , S. djup; hafvet;
tystnad, —en. V, O. fordjupa, sänka;
bedröfva, göra mörkare. •-, V. W. för-
dunklas, —musing^ a* försänkt i
djupa tankar, tankfull. — ness, S*
djup, djuplek.
Deer, s, rödt villbrSd (hjortar, rSdjur).
Deface, v, a. vanställa, vanskapa ; för-
derfva; utplåna, -ment, 5. vanstäl.
lande; utplSning. Ifel.
Defailance, s. förseelse, försummelse,
Defalcajlte, v. a. afdraga, afkorta;
skära bort. -tion, S. afdrag, minsk-
ning.
Defamjjation, s, skymf, förtal, baktal.
-atory, a. skymfande. -C, V, a.
vanrykta, förtala.
Defatlgate, v. a. afmalta, uttrötta.
Default, s, fel, brist; försummelse,
uteblifvande , underlåtande. — , V. n,
fela, brista (i sitt löfte). — , V. a. un*
derlSta.
Defeallsance, «. anullering; nederlag.
— sible, a, som kan upphäfvas. —t,
5. nederlag, förloradt fältslag; forderf.
-, V. a. drlfva pä flykten, förstöra;
upphäfva, tillintetgöra.
Defecayte, a, afklarad, ren. -, V, a.
klara ; luttra. — tion , fi. rening,
klarning.
Defect, 5. brist, fel ; fläck, lyte. -iblc,
a. bristfällig, ofullkomlig, -ive, a.
bristande, felaktig, ofullständig. — IVC-
neSS, S. felaktighet, bristfällighet.
Defence, s. försvar, motstSnd; beskärm,
—less, a. försvarslös, värnlös.
Defend, v, a. beskydda, försvara, be-
skärma; förbjuda. —able, a* som
kan försvaras. — ant, a, försvarande,
— , s, svarande (vid en domstol), .»-er,
S. försvarare; advokat, sakförare,
Defensl|ati?e, a. försvarande. -, 5.
beskydd, försvar. — ible, a. som
kan försvaras. — Ive, et. försvar^d^.
— , 8. försvarsstSnd, försvar., — OFj S,
försvarare, advokat.
Defer, v. a. uppskjuta. -, v. n. dröja ;
afstS, eftergifva. -ence, S. vördnad,
aktning; eftergifvenhet. — ent, a. fö-
rande, ledsagande. — , s, ledare, fo.
rare. -ni ent, s. uppskof, anstånd,
dröjsmål.
Defiance, S, utmaning; trots.
D.eftci||ency, s. brist; ofdrmögenhet att
betala, -ent, a. bristande, ofuU»
ständig; oförmögen att betala,
Defiguration, s. vanställande, van-
ställning.
Defile y $, pass, defilé. -, V,, a, be»
fläcka, orena; kränka. — , V. 71. de»
filera. —men t, s, besmittelse; for-
derf. — r, S, en som besmittar etc,
Defin||able^ a. som kan beskrifvas, be-
stämmas, —C, V. CL, beskrifva , för»
klara; bestämma. — Cr, s. förklarare,
uttydare, utläggare, — ite, a. be»
s^md, afgjord, viss; definitiv. -itsnCSSj
PefinitioD
S, bestämdhet. — itiOD^ S, definition,
beskrifning, förklaring. — itiire, a. af-
gorande, uttrycklig. — itively, ad,
uttryckligen, slutligen, genom slutdom.
-itiveuess, s, slutlig dom.
Deflagra||ble, a, brännbar, eldfängd.
— tioilj 5. förbränning; T. renande
genom svafvel.
Deflellct, v. n. afvika. -ction, «.
afvikning. —XUröj S, afböjning.
Defloration, 5. mökränkning.
Deflour, Deflower, v. a. kränka (en
Defluons, 5. nedflytande. [mö).
Defluxion, 5. nedflytning; ftuss.
Deforcement, s, olaga häfd af en an-
nans egendom.
Deform, v. a, vanställa; vanhedra. — ,
—ed, a. vanskapad, vanställd. — ed-
ness, -ity, s. vanskaplighet, lyte;
stygghet, fulhet; vanheder.
Defraud, v, a. svika, bedraga, -atlon,
s. svek; förfördelande.
Defray, v. a. betala kostnaden.
Deft, a. villig; nätt; skicklig.
Defanct, a. afiiden, död. -ion, s.
död, afiidande.
Defy, $, utmaning. -', V, a, utfordra,
utmana; trotsa.
Degener||acy, 5. urartande, försämring,
förnedring, -ate, a. vanslägtad, ur-
artad. — , v, n. vanslägtas. — OUS,
a. vanslägtad, urartad ; gemen.
Deglati{|nate, v, a, upplösa limning;
befria, -nation, S, upplösning af
lim etc; utveckling, — tion, s, ned-
sväljning. ^
Defraudation, ^^afsättning, förnedring ;
förfall, -de, V, a, afsätta, degradera ;
nedsätta i värde.
Degree, 5. rang, värdighet; grad; in-
tervall, "by degrees, smSuingom.
l^egnstation, s, päsmakande.
Dehort, v, a. afräda, afstyrka. —ation,
8. afrädande.
Deiycide, 5. gudamord; gudamordare,
»fication, S. förgudning. -ficr, s.
afgudadyrkare. -form , a. gudalik.
-fy, V. o. förgu^a.
Deign , v. a. bevilja, -, V, n, värdf-
gas, läckas.
Delicious
93
Deintegrate, v. a. förminska, för.
derfva.
Deijism, s» deism (förnekande af uppen-
barelsen), —st, Ä. deist, anhängare
af deiamen. — Stical, a. deistisk.
—ty, S, gudom, gudomlighet; gud.
Deject, a. modrälld, nedslagen. -, V.
a, göra modfälld, -edly, ad. p5
ett nedslaget sätt. -edness, S. ned-
slagenhet, bedröfvelse. — ion, 8. ned-
slagenhet , modfälldhet , bedröfvelse ;
stolgäng. -Ure, s. stolgäng.
Delaceration, s. sönderslitning.
Delactation, S. afvänjande.
Delapsed, a, nedfallande; nedfallen.
Delallte, v. a, föra, bära; öfverföra;
anklaga. — tion, 8. transport, öfver-
föring ; angifvelse. — tor, S. angifvare,
anklagare. — tory, a. angifvande.
Delay, S. uppskof, anständ; hinder.
— , V. a, uppskjuta ; förhindra. — , V,
n, upphöra.
Delectallble, a. förnöjllg, behaglig.
— bleness, s, nöje, behag, -tion,
8. förnöjelse, nöje.
Delega|[te, a. afsänd, förordnad. -,
8, deputerad, kommissarie, fullmäktig.
— , V. a, afsända; befullmäktiga ; för*
ordna. — tion, 8. afsändande; för-
ordnande; deputation.
Delellterious , -tory^ a. förderflig,
dödande; giftig. — tion, S. utstryk-
ning, utplSning.
Delf, 8. marmcgrufva ; oäkta porslin.
Deliberajjte, a, betänksam, varsam.
— , V, W. fonj öfverlägga, vara obe»
slutsam, tveka, rädgöra. -teness, 8,
försigtighet , varsamhet. — tion , ^ 5,
■öfvervägande , betänkande, varsamhet.
—tive, a. eftertänksam, öfvervägande,
rädsläende.
Delicallcy, ä. läckerhet; noggrannhet;
nätthet; artighet; grannlagenhet; käns-
loörahet. —te, a. läcker, kräslig;
välsmakande ; behaglig ; Ijuflig ; fin,
artig, höflig; ömtålig, grannlaga. — te-
ness, 8. ömhet, finhet, mildhet ; läcker-
het, —tes, 8, pl. läckerheter, rariteter.
Delicious, a. delikat, kostlig, välsma-
kände, ganska fin, behaglig, öfvermåttan
94 Deliciousness
Den
angenäm; vällustig, -ness, S, Ijuf-
lighet; läokerhet; I'ortjusning ; nöje,
vällust. [ning.
Deligation, S, fSrbindning, tiilbind-
Pelight^ S. lust, glädje; förnöjsamhet,
nöje; behag, Ijufhet; tidsfördrif. — , V.
a. förnöja, förlusta. — , V, n. tycka
om , finna sitt nöje i, älska ; trifvas.
— fulj a. förnöjlig, nöjsam, angenäm.
--f alness 9 S, behaglighet, Ijuflighet;
förnöjsamhet. —SOme^ a. behaglig,
Ijuflig, intagande,
Delme&llinent, s, teckning, mSlning.
— t©j V. a, göra första utkastet; teck-
na, beskrifva. -tion, -ture, S. ut-
kast; ritning.
Delinquen||cy, S, fel, brott, missger-
ning. "ty «. missgerningsman , for-
, brytare.
DeliqnaytO^ v. n* förflyga. -, v, a.
smälta, upplösa, -tion^ s. smältning,
upplösning.
DeMrllate, v. n, yra, vara vanvettig.
— iOUSj a, vanvettig, ursinnig; yrande.
»iOUSneSS^ S, vanvett, därskap. -ium^
S. yra, fSnighet, raseric
Deliver, v. a. befria, frälsa, rädda ; af-
träda, öfverlemna, gifva, erbjuda; till-
ställa; berätta, anföra, ^able, a.
som skall afiemnas. — ance, s, öfver-
lemnande; befrielse, forlossning, rädd-
ning; nedkomst i barnsäng. — er, s,
befriare; berättare. — y, s. befrielse;
nedkomst; uttal, yttrande.
Dell, 5. grotta; dal, däld.
Delude, v. a, bedraga, narra, gäcka.
Deluge, 8, öfversvämning , syndaflod.
— , v. a, öfversvämma, dränka,
Delus||ion, s, bedrägeri, narrverk;
blandning, förvillelse, -ive, -Ory,
a, falsk, bedräglig.
Delve, v. a. gräfva ; utgräfva ; utgrunda,
undersöka. — , s, kula, hala, dike.
Demagogue, s. demagog, folkledare;
upprorsstiftare.
Demain, s. arfgods, säteri, fast egen-
dom.
Demand, v. a. begära, fordra, kräfva.
— , s. begäran, fordran; efterfrSgan.
— able^ a. som kau fordras» -ant,
8, anklagande, kärande. «-llient, 1.
stämning till domstol.
Demarcation, 5. gräns.
Demean, s, äthäfvor, uppförande. -,
v. a. förringa i värde. to — one's
self, skicka sig, bära sig ät. — OUr^
s. uppförande, förhSllande, skick.
Demeuljcy, s. vanvett, galenskap.-tate,
V. a. göra vansinnig. — , V, 71» blifva
galen, ^tation, 8, galenskap, ur»
sinnighet.
Demerit, s, straffvärdighet; otjenst.
Demers||ed, a. dränkt, -lon 5 «*
dränkning, neddoppning.
Demesne, s. fast egendom.
Demigration, $. flyttning, utvandring.
Demise, s. död, frSnfålle; testamente.
— , V, CL. testamentera.
Demiss, a. ödmjuk. ~ion, *. frigif.
velse ; förminskning, förnedring, förlust.
-ive, a, ödmjuk, -ly, ad. pä ett
ödmjukt sätt.
DemOCra||Cy, 8, demokrati, folkvälde.
-te, -tist, a. demokrat, -tical^
a. demokratisk.
Demo||lish, v. a, nedrifva, förstöra,
ödelägga. — lition, 8, nedrifhing;
förstöring, ödeläggning.
Demon, s. ande, ängel ; djefvuleh. -iaCy
a, djefvulsk, besatt. — ian, a. djef»
vulsk; mycket elak. — Ology, «. lä.
ran om djefvulens väsende.
Demonstra||ble, a. bevisiig. -te, v.
a. bevisa, demonstrera, ådagalägga,
—tion, 8, bevisning. — tive, a. of-
vertygande, bevisande. — tiveness^
8. bevislighet. — tor, 5. bevisare, for-
klarare.
Demorali||sation, s. sedeförderf. -ze,
v, a, förderfva, demoralisera.
Demulcent, a. mjukande, mildrande,
lindrande.
Demur, s, tvifvelsmSl, tvekan, obeslut*
samhet. — , V. W. göra invändningar;
dröja; tvifla. -e, <3. fÖrbehällsam,
indragen; blyg, allvarsam, kall.
ness, S. allvarsamhet; kallsinnighet
tillgjord blygsamhet, —rage, 8. ligg'
dagar; liggpenningar. [häl
Den, 8. bäla, kula. -, V. 71. bo i
il
Denay .
Benay^ *. afslag, förnekande.
Deniyable^ a, som kan nekas, ^-al^
8. afslag, vägrande, nekande.
Denigra||te, v. a. svärta, --tion, s,
svärtning.
Deniz|]atioii , s. befrielse, -en, s.
naturaliserad undersäte. — , V. a. be-
fria ; gifva burskap.
Denominallble, a. som kan utnäm-
nas. — 16, V. a. nämna, benämna.
— tion, S. benämning, namngifning,
namn, — tivC, a. nämnande, benäm-
nande, —tor, S, T. nämnare.
Deno||tation , S, utmärkning, beteck-
ning, märke. — tO, V. a. utmärka,
beteckna.
Denounce, v. a. afkunna, tillkänna-
gifva en hotelse; angifva. — ment,
S, kungörelse, förkunnande af en ho-
telse, -r, S, angifvare.
Dens||e, s. tät, tjock, -eness, -ity,
$. täthet.
Dent, S. udd ; inskärning, märke. — , V.
a. inskära, göra taggar; göra märke
pä. -al, a. hörande till tänderna.
— , S. tand-bokstaf. -iculated, a.
taggig, tandad. -ils, -icles, S, pl.
tänder, taggar. — ifrice, s. tandme-
del, tandpulver. — ist, 5. tandläkare.
— ition^ S. tandsprickning.
Denu||date, v. a. blotta, afkläda, be-
röfva. -dation, s. afklädning, blott-
ning. -de, v. a. blotta.
Denunciaytion, s. kungörelse; an-
gifvelse. — tor, s. angifvare.
Deny, v. a. neka, vägra, afslä, mot-
säga; afsvärja.
DeobstruJict, v. a. öppna, undanrödja
hinder. — CUt, S. medel emot för-
stoppningar.
Deoppilayte, v, a» öppna, afföra. -tion,
S. öppning. [skrifva.
Depaint, v, a, afmSla, afskildra, be-
Depart, s. afresa. -, v. n, afresa, gS
bort, resa bort; afstSifrSn; skilja sig
ifrän; dö; lemna (en ort), —men t,
8. departement ; särskilt göromSl. — Ure,
s. afresa, bortresa. (gä pä bete.
Depasture, v. a. afbeta. - v, n.
Depauperate,j?. a. utarma, göra fattig.
Depravedness 95
Depeculation, 8. stöld ur allmänna,
kassor.
Depend, v, «. bero; förlita sig; vara
i förbindelse med; komma an pä; T,
vara anhängig. -ence, -ency, s,
undergifvenhet, beroende; afhängighet;
tillförsigt. — ent, 8, partisan, anhän-
gare; underhafvande, — , CL, afhängig,
beroende, undergifven, tillhörig. — ing",
a. anhängig, oafgjord.
Deperdition, s. förlust, förderf.
Dephlegmate, v. a. T. afskiija de
öfverflödiga vattenaktiga delarne.
Depict, v. a, afmäla, beskrifva.
Depilllate, v. a, afraka hären, -atlon,
8. härens afrakning. — OUS, a. skal-
lig, kal, utan här.
Deplautation , s, utplantering , om-
Depletion, s. uttömning. [sättning.
Deplolirable, a. beklaglig, bedröflig,
ömklig, eländig, -rablenchs, s,
elände, ömkansvärdt tillständ. —ra-
tion, 8, begrätning, ömkan, —re,
V, a. begrSta, beklaga; ömka, sörja
öfver. -rement, s. begrätande, be-
klagande, [ning,
Depluniation, s. fjädrames afplock-'
Deplume, v. a. plocka Qädrarne af.
Depone, v. a. deponera, sätta pant,
— nt, s. vittne.
Depopulallte, v. a. utbiotta pä folk,
-tion, S. utblottning pä folk; häij-
ning, förödelse.
Deport, 8. uppförande. — , V, a, (one's
self) uppföra sig, bära sig ät. — atlon,
S, bortförning, landsförvisning. — mont^
S. uppförande.
DepOllse, v, a. nedlägga, nedsätta, de-
ponera; betyga, vittna. — sitary, 8,
nederlagsman , en som man anförtrott
nägot. —site, 8, underpant, hvad
som är anförtrott. — , V, a. nedsätta,
anförtro, deponera, lemna i förvar,
pantsätta. — sitlon, s. vittnesmäl;
afsättning; fällning. — sitory, 8. för-
varingsrum; nederlag, —t, 8, maga-
sin, nederlag.
Deprav||ation, 8, förderf, urartande,
vanslägtande. — ö. V, a. förderfva,
förfalska,_förYärra. -^eduess^ B, for-
96 Depravement
derf; befläckning. -eiweilt, s. för-
^erf. -ity, s. förderf; förfalskadt
tillständ ; brottslighet.
Deprecallte, v. a. afbedja, genom bö-
ner afvända. -tiOU, s, af bön, af.
bedjande, -tive, -tOiy, a. af bed-
jande, urskuldande.
Depreciate, v. a. nedsätta priset; for-
akta; sätta för litet värde pS, under-
värdera.
Depredallte, v. a. röfva, plundra, öde-
lägga, förderfva. -tion, s. plund-
ring, röfveri, förödelse. — tOr, s.
härjare, röfvare.
Oeprehenlld, v. a. fSnga, gripa ;^ hitta
pä, upptäcka, fä kunskap om. — Slble,
a. som kan gripas; som kan upp-
täckas ; märklig. -sibleilCSS, s. fatt-
lighet. -Sion, S, gripning; upptäckt.
Depress j v, a, nedtrycka, förnedra,
förödmjuka, nedslS. -ion, s. ned-
tryckning , sänkning ; förödmjukelse.
— ive, a. undertryckande.
Oeprillvation, 5. beröfvande, afhän-
dande; förlust; afsättning. -Tative,
a. beröfvande. -ve^ V. a. beröfva,
' betaga; förhindra; afsätta.
Depth, S. djup, afgrund, svalg; djup-
lek; höjd, bredd; dunkelhet, mörker;
otydlighet, -en, V. a. fördjupa.
Depucelate, v. a. kränka (en mö).
DepulUsion , s, bortdrifning. -sory,
a. undanstötande.
Depurallte, a. renad, klar; obefläckad.
— , v. a. rena, luttra. — tioil , S. re-
ning, -tive, -tory, depurgatory,
a. renande.
Depulltation,. *. beskickning, deputa-
tion. —te , V. a. sända , beskicka,
befuUraäktiga , deputera. —ty, 5. de-
puterad, sändebud, ombud; ställföre-
trädare, vikarie, -ty-governor, s,
underståthållare.
Dequaiititate, v. a, minska.
Deracinate, v. a. upprycka med röt-
terna.
Derange, v. a. bringa i oordning.
-d, a, förvirrad. -men t, S, för-
virring, oordning.
Deray, s, uppror, oordning.
Descry
Derelict, a. öfvergifven. -, 8, dde-
mark. — ion, s, öfvergifvande ; l^jelp»
löst tillständ.
Deri||de, v. a. bele. begabba, forlöjliga.
-sion, 8. Stlöje, begabberi, förakt,
-Sive, -SOry, a. förlöjligande, spotsk.
—Table, a. som kan härledas. —T ate,
V. a. härleda, -vation, 8, härled-
ning, derivation, afledning. — vative^
ö. härledd, afledd. — , a. ursprung;
härledt ord. -ve. V, a. hårleda. leda
ifrän; meddela. -, V. n, härstamma,
härfiyta.
DerOga||te, a. förminskad. -, v, a.
nedsätta, förminska, förklena, förringa ;
baktala, försmäda. — , v. n. uppföra
sig under sin värdighet; förnedra sig.
—tion, S. förminskning, borttagning,
afdrag ; baktalande ; förnedring ; skada.
—tive, a. skadande; minskande, för-
ringande; förtalande. — torineSS, 5.
förtal, smädelse; minskning. — tory^
a. förminskande; skadlig.
DervlS, S. dervisch.
Descant, s, diskant (i musik); dispu-
tation, förklaring. — , V. n. sjunga
diskanten; drilla. -, V» a. vidlöftigt
ell. utförligt beskrifva; förklara.
Descenyd, v. n. gS ned, nedstiga; här-
stämma; tillfalla; landstiga; nedläta
sig. —dable, a. der man kan stiga
utföre. -dant, 8, afkomling, efter-
kommande, barn. —dent, a. sjun-
kande ; härstammande , nedstigande.
-dible, a. som kan tillfalla genom
arf. —sion, 8. nedstigande; fällning,
sjunkning ; affall ; härkomst, -slonal,
a. hörande till härstamning, —t, 8, ned-
stigning; sluttning; minskning i värde;
landstigning; tillfallande genom arf;
härledning, härkomst; slägte.
Describllable, a. som kan beskrifvaa;
beskriflig. —C, V, a. beskrifva, före-
ställa, —er, 8. beskrifvare.
Descrier, S. upptäckare.
Descriplltion , 8, beskrifning; förkla-
ring. — ti?e, a, beskrifvande.
Descry, v. a. upptäcka, bUfva varsei
. märka på längt hälL
Desecrate
Destination
97
Desecrallte, v. a. ohelga, vanvSrda.
—tion 9 8. ohelgelse, vanhelgd.
Desert, a. öde, obebodd. ~, 8. oken,
ödemark ; fortjenst, värde, lön. — , V, a.
öfvergifva, lemna. — , V, n. rymma,
Öfverlöpa; desertera, —er, s. öfver-
löpare, desertör, rymmare. — ion, s,
öfvergifvande , rymning ; fortviflan.
-lesSj a. utan fortjenst, ovärdig.
Deserjlve, v. a. förljena, vara värd.
-Vedly, ad. värdigt, billigt, -viiig,
a. värdig, förtjent. — , s. fortjenst.
DesiCCa|{nt, 8, torkande omslag pä 8§r.
—te, v. a. uttorka, -tion, 8, upp-
torkning, -tive, a. torkande.
Desiderayte, v. a. längta efter, Sstun-
da, önska, —tum, 8. nSgot önskligt.
Desidiose, a. ledsen, trög.
Design, S, föresats, uppsät; utkast,
teckning. — , 17. a, äma, ämna, an-
lägga, anställa j hafva för afsigt; göra
utkast, teckna, —able, a, som kan be*
tecknas ell. utmärkas ; märkbar. — atC,
V. a. beteckna, utmärka. — ation, s.
utnämning; förteckning; bestämmelse,
anvisning. — edly, ad, med afsigt,
med flit, f^rsStligen. —er, 8, anlag-
gare, stämplare; tecknare, —ing, a.
listig, falsk ; bestämmande. — , s, före-
tag, -less, a. utan afsigt; obetänk-
sam. — tnent, 8, utkast, plan, teck-
ning; bestämmelse; förehafvande.
Desinence, s, slut.
Desirjjable, a. önskllg, anskansvärd.
— ableness, S. önskansvärdhet. -e,
8. begär, ästundan. — , V, a, önska,
begära, eftersträfva ; anhälla om, becjja.
-edly, ado efter önskan. — Ons, a.
trängtande efter, lysten, full af begär.
— OUSnesS, 8, önsklighet.
Desist, v. n, afstä, upphöra, -ance,
s. upphörande; afbrott. — Ive, a. slu-
tande.
Desk, 8. disk, pulpet, skrifbord. — , V,
a innesluta.
DeS0la||te, a. ode, enslig, obebodd,
ödelagd; öfvergifven, tröstlös. — , v.
a, ödelägga, utblotta ; bedröfva. — te-
nCSS, 8. ödslighet, enslighet. —ter,
—tor, S. härjare, ödeläggare. — tiOn, $,
English-Swedish Diet,
ödeläggelse, härjning ; bedröfvelse, tröst-
löst tillstånd, -tory, a, härjande,
forstörande, ödeläggande.^
Despair, 8, fortviflan, hopplöshet. -,
V. n. förtvifla, misströsta, -able,
-ful, a, förtviflad, hopplös, -ingly,
ad, på ett förtvifladt sätt.
Despatch, s, s. Dispatch*
Despection, 8. förakt.
Despera||te, a, förtviflad; oforvägen;
förskräcklig; häftig, farlig. -teneSS,
5. grymhet ; öfverilning, raseri. — tion,
8, fortviflan.
Despiljcable, a. föraktlig, gemen, läg,
nedrig. -Cableness, 8. nedrighet,
föraktligt uppförande, iSghet. -Ciency,
8. förakt, -sable, a. föraktlig, ovär.
dig. -sableneSS, S, föraktlighet. -se,
v, a, förakta, försmä. -sednOSS, 8,
fÖraktlighct. -ser, 8, föraktare. -sing-
ly, ad, föraktligen. —te, 8, ondska,
trots, förakt ; förargelse ; motständ. — ,
V, a, förarga; oroa; trotsa, bemöta
föraktligt, -tefttlj a, elak, hatfull;
föraktlig. -tefulneSS, 8, elakhet,
ondska, -teous, CB. elak, stygg.
Despoil, v. a. beröfva, plundra, röfva.
—er, 8. plundrare, röfvare.
Despoliation, s. plundring, beröfvande;
afklädning.
Despond, v. n, förtvifla, vara nedslå-
gen, fälla modet, forsaga. -enCO,
— ency, s. fortviflan, hopplöshet, ned-
slagenhet, modfälldhet. -ent, «. för-
tviflande, nedslagen, hopplös, —ingly,
ad. pä ett förtviflande sätt, hopplöst.
Desponsayte, v, a. föriofva. -Hon,
8, trolofning.
Despot, s. despot, tyrann, -ic, -Ical,
a, despotisk, oinskränkt, enväldig.
-icalness, S. oinskränkt makt, en-
välde. — tism, 8. despotism, envälde,
tyranni.
Despam|{e, -ate, 8. afskumma
Desquamate, v. a. Qäiia.
Dessert, 5. desert, efterrätt.
Dessiccate, s. Desiccate.
Destiljnate, Destine, v, a. ämna,
bestämma ; döma, förordna. — natiOU,
7
98
Destiny
Develop
é. beståmroelse, ändamål, afsigt. •»ny^
8, gudomlig forsyn; Öde.
Destitullte, a. öfvergifven, hjelplös,
.behöfvande, utblottad, -teness , S.
öfvergifvet tillstSnd, elände, -tion,
«, öfvergifvande ; brist, nöd, hjelplöshet.
Destroy, v. a. nedrifva, förstöra, för-
bärja , ödelägga , utplSna ; upphäfva.
— ©r, S. förderfvare, härjare : raördare.
Destruct, v. a, förstöra, -ibility, s.
förstörbarhet ; förgänglighet. — ible,
a. förgänglig , förstörbar. — ion , S.
förstöring, förödelse, nedrifoing; under-
gäng, forderf, mord, död. -i ¥6, a.
förstörande, förödande, forderflig, skad-
lig, -ively, ad. på ett förstörande
sätt. -iveness, s. förderflighet, skad-
lighet, vSdlighet. —or 5 S, förstörare,
härjare, ödeläggare.
Bosudation, S. häftig svettning.
Desuetude, S. ovana; förfall (ifrån en
gammal vana), afvänjande.
Desultor, s. voitigör. -ily, ad. flyk-
tigt. -iOUS, -y, a. flyktig, obestän-
dig, ombytlig.
Detach, v. a, afsöndra, befria, åtskilja,
skilja ifrån; detachera. — lUeilt, s.
detacheraent; afdelning, division.
Detail, s. utförlig berättelse, detalj;
fördelning af en vara ; minut. — , V. a.
beskrifva noga, detaljera.
Detain, v, a. qvarhSlla, behålla, uppe-
hålla, hindra. -der, s. fångenskap,
arresterings o rder , inmaning i fängelse.
-ing, -ment, s. afhällande, uppe-
håll, förhinder; arrestering.
Detect, v. a. upptäcka, uppenbara.
—er, —or, $. en som upptäcker. — ion,
s. upptäckt, upptäckande, angifvelse.
Detent, s. spännQäder. -ion, s. qvar-
hSllande, hinder; qvarstad ; arrest,
— ive, a. qvarhållande.
Deter, v. a. afskräcka, hindra.
Deterge, v. a. afstryka, borttorka, re-
na. — nt, a. renande, borttorkande,
afförande.
Deterioraljte, v. a. försärmra, förvärra.
—tion, s. försämring, förvärring, skada.
DotermOllt, s. afskräckande; skrämsel.
Determiollable, a. som kan faststäi-
las ell. afgSras. — atO^ å, fastställd,
stadgad, afgjord; uttrycklig, afgörande ;
ståndaktig. — , V, a. begränsa; be
stämma, besluta, afgSra ; stadga.— tion,
s. utstakning; fSrejots; afgörande be-
slut, dom. — fttiTO, a. utstakande,
afgörande ; inskränkande. —6 , V. a.
fastställa, bestämma, besluta; afsluta;
inskränka ; ordna ; verka pä.
Deterration, s. uppgräfning.
Detersi|{On, s. rentvättning, rening,
torkning. —T©, a. afförande, renande*
— , 8, renande medel.
Detest, v. a, styggas vid, hata; hafva
afsky for, afsky. -able, a. afsky-
vftrd, vederstygglig, förhatlig, -ably,
ad, vederstyggligt. ^atlOD, 8, afsky,
fasa.
Dethrone, v. a. afsStta en monark,
stöta ifrån tronen, —ment, 3» de-
tronisering.
Detonyation, s. T. detonering, förpuff-
ning. -ize, V. a. T, detonera, fSr-
puffa.
Detorllsion, s. förvrängning, förtydning.
-t, V. a. vränga, förvända, förvränga,
förtyda.
Detract, v. a. tala illa om, smäda,
förtala; afdraga, förminska, —er, — Or,
s. baktalare, förtalare, skändare. — lon,
s. baktal , skandal ; afdrag , förminsk-
ning, -ive, a. förtalande, förklenande,
bakdantande.
Detriment, s. förlast, skada, förfSng.
—al, a. skadlig, menlig, förolämpande.
-alness, S» skadlighet, förfSng.
Detrition, s. slitxiing, afnötning, skaf-
ning
Detrude, v. a. utstöta; nedtrycka.
Detrunca!|te, v, a. förkorta ; afhugga,
stympa ; halshugga, -tion, s. stymp-
ning, förkortning.
Detrusion, $. nedstörtning.
Deuce, s. tvåa, tua, dus (i spel).
Deuse, S. fan, <3(jefvul.
Deuteronomy, s, femte Mose bok.
Devasta|{te, v, a, föröda, förhärj??..
-tion, s, förstörelse, förödelse, eköf-
ling.
Develop, v. a. öppna, uppveckla, ut-
Developement
veckla; upptäcka. — emOIlt) 8, ut«
veckling. (sluttning.
Deyergen'Ce, 8, krökning, böjning;
Devest, v. a, afkläda; beröfva, betaga;
tillintetgöra, upphäfva.
Devex, a. inböjd ; sluttande, -ity, 5.
böjning, krokighet.
Deyiallte, v. n, afvika; gä vilse, irra,
förse sig. — tion^ s. afvikelse, vill-
farelse, villostig; missgeming, förbry.
telse. -tory, a, afvikande.
Device, S. pSfund, knep, utväg; fore-
sats, anslag; skicklighet; dikt; sinne-
bild, valspråk, devis.
Devil, a, djefvul, fan, satan, -dung,
8. dyfvelsträck. -ish, a. djefvulsk;
ofverdrifven ; besatt; ganska, -isllly,
ad. pä djeflavis, pä ett djefvulskt sätt.
— ishneSS, S, djefvulsaktighet, djefleri.
Devious, a. afvikande, irrande, kring-
strykande; aflägsnad.
Devi||sable, a, upptänklig, -se, v. a.
upptäcka, päfinna, anlägga, fyrmera,
tillskapa; testamentera; inbilla sig;
företaga sig. — , 8, testamente; på-
fund; anslag; devis; motto. —SCO,
*. person som fStt testamente, -ser,
8, uppfinnare; upphoftman. — SOr, s,
testator.
Devitriftr, v. a. förvittra. [relse.
DevOCation, «. bortkallande; • for fö-
Devoid, a, tom, ledig, beröfvad, i brist
af; utan.
DeVOlIlution , 8. nedfallande, tillfal-
lande; nedrullning, -VO, V. a. ned-
välta; öfverlemna, anförtro. — , t;, n.
hemfalla, tillfalla; rulla utföre.
Devotlle, a. helgad. -, V. a. viga, helga,
tillegna, uppoffra, lofva ; fördöma ; an-
vända, -ed, a. (tOy unto) tillegnad ;
uppoffrad ; tillgifven, underdänig. — ed-
ness, s, oinskränkt tillgifvenhet, un>
derdänighet ; invigning, tillegning, upp-
offring. — ee, S. vidskeplig hycklare,
bigott. -ement, s. uppoffrande ; tJJl-
cgiiande. —er, S. tillbedjare. — ion, s.
fromhet, andakt, andaktsöfning; vörd-
nad ; tillgifvenhet, häftig kärlek ; makt,
vald. — ional, a. andäktig; hörande
Diametrical
99
till gudstjensten. -ioualist, -iOlllst,
8. from vidskeplig menniska.
Devour, r. a. uppsluka, fortära, för»
härja, undertrycka, utsuga, to — hooics,
vara läsgirig. —er, s, en som upp-
slukar ; slösare. — iugly, ad. glupskt.
Devout, a. from, andäktig, gudlig.
-less, a. andaktslös. — ly, ad. an-
däktigt. — ness, 8. gudlighet, helig-
het, andakt; nit.
De VOW, V. a. uppoffra, egna.
Dew, 8. dagg. — , t;, a. befukta, dagg-
bestänka, —berry, 8. brombär. -be-
sprent, a. daggig. -burning, a.
klar, skinande som dagg. — drop, 8.
daggdroppa, —lap, 8. dröglapp^ det
köttet som hanger nedifrän halsen pä
en oxe. — WOrm, s. daggmask. — y^
a. daggig, fuktad af dagg.
Dexter, a. höger, -ity, 8. skicklig-
het, behändighet; finhet; snarhittighet.
-OUS, a. behändig, skicklig, driftig;
listig. — OUSness, 8» skicklighet.
Dextral, a. pä högra sidan.
Diabetes, 8. urinens omSttliga afgäng.
Diabolic, -al, djefvulsk, ogudaktig,
grym. -alness, 8. djefvulsaktighet.
DiacOUStics, 8. läran om genljudet.
Diadem, s. diadem, kunglig hufvud-
prydnad, krona, -ed, a. prydd med
diadem. [kännedom af en sjukdom.
Diagnostics, «. pl. kännetecken ell.
Diagonal, a. diagonalisk, Bom gär
frän det ena hornet till det andra.
— , 8. diagonal-Iinie.
Diagram, 8. geometrisk plan, som för-
klarar en figur; afritning, utkast.
Dial, 8. solvisare, urtafla. — platO, 9»
urtafla.
Dialect, 8, dialekt, munart, uttal.
-ical, a. logisk, -ics, s. pl. dia-
lektik, slutkonst, fornuftslära.
Dialing, 8. gnomoniken, konsten att
indela timmarna pä en solvisare.
Dialollgize, v. n. hälla samtal, -gue,
8. samtal, dialog. -, V. n. hälla
samtal.
Dlamantine, a. af diamant.
Diam el Iter, s. tväriinie, bredd, -tral,
-trical, a. tillhörande en tväriinie.
100
Diamond
Digger
BiamOBd^ S. diamant; rater (i kort).
Biapasnij S. välluktande pulver.
DiapentO^ S. qvint (i musiken).
Diaper 9 S, rosigt lärft, damastdräll,
kyper; servet. — , ö, väfd i rosor,
blommig. — , V. ö. bloramera, väfva
dräll.
BiapliÄllneity, 5. genomskinlighet, klar-
het. — BlCj -nOliS, a, genomskinlig,
klar.
BiapllOretiC, a. svettdrifvande.
Diarrhoea, S. diarrhé, durklopp.
Blary, S, jumal, dagbok.
Dibber, Dibble, s. pinne att göra hSl
med vid plantering.
Bibstone , s. barnlek med smä stenar.
Dicacity, S. sqvalleraktighet.
Dice, 8, (pl. af die) tärningar. — , V. 71.
spela med tärning, —like, a. kubisk.
— r, S, tärningspelare.
Dichotollniize, v. a. afdela. -mous,
a. T, tvådelad, gaffelformig.
Dickens, S. djefvul; fan.
Dicker, S, decker (tio stycken).
Dictallmen, S. forestafvande. -te, S.
regel, foreskrift, ingifvelse, tillsägelse.
— , V, €t, diktera, foreskrifva ; med viss-
het förklara, -tion, S. diktering,
föreskrift. -tOr, 8. diktator, envälds-
herre^ -torial, -tory, a. diktato-
risk ; djerf, myndig, -torship, -ture,
5. envSldsmakt, en diktators värdighet.
Diction, S, stil, uttal, utforsgäfva.
— ary, 5. lexikon, ordbok.
Didactic, -al, a, didaktisk, lärande,
undervisande.
Didapper, s, lilla dykaren (fSgel).
Didascalic, a, foreskrifvande, under-
visande.
Didder, v. n. skälfva af kold.
Diddle, v. n. dingla, vackla.
Die, 8, tärning; kub; myntstämpel,
prägel; färg; fläck. -, V. n. dö, af-
lida. -, V. a, färga, fläcka, -r, S.
Dies, 8. pl. myntstämpel. [färgare.
Diet, 8. föda; diet; herredag, riksdag.
— , V. a. hälla till viss diet, fore-
skrifva en viss diet; gifva en kost;
spisa. -, V. n. hälla diet. -ary, S.
dietsedel, -etic^ -etical, a. dietisk.
DiffamatOry, a. skymfande, ärerörig.
Differ, v. n. vara olika, afvika; skilj?^
sig ifrän, icke komma öfverens; vara
af annan mening , motsäga ; felas.
-ence, 3. sldlnad, olikhet; oenighet.
-, V. a. ätskiija. -ent, a. olik,
åtskillig, -ing, a. olik. -. 8, strid,
tvist.
Diffl||cil, a. mödosam. -COlt, o,
svär; besvärlig; vresig, besynnerlig;
mörk, otydlig, -cnlty, 8. svärighet,
svär sak, forlägenhet; förvirring; tvif-
velsmäl.
DifUde, v. a. misstro, -nce, S. miss-
troende, misstanka, misströstan. — nt,
a. misstänksam, misstrogen; rädd.
— ntly, ad. misstroget. — ntncss, 8.
misströstan.
DifOiipd, v. a. dela i tu, klyfva.
-SSion, 8. klyfning. [ning.
Difilation, 8. uppbläsning, bortbläs.
Difflnenllce , -cy, s. flytighet; bort-
flytning. —t, a. flytig, flytande, rin-
nande.
Difform, a. oordentlig, ojemn, olik;
ful , stygg. "~ity, 8. vanskaplighet,
fulhet, stygghet; oformlighet
Diffraction, s. strålbrytning.
Diffranclusement, s. indragning af
en stads privilegier.
Diffaslje, a. utspridd; vidlyftig. -C,
V. a. utsprida, utgjuta, strö omkring.
—ed, a. kringspridd, utspridd; oor^
dentlig, besynnerlig. — CdnesS, s,
utbredning , utflytning , vidlyftighet.
-ion, 8. vidlyftighet. -ive, a. stor,
vidsträckt, utbredd, vidlyftig. — ive-
neSS, 8. utsträckning, vidd; vid-
Dig", V. a, gräfva, borra. [lyftighet.
Digest, v. a. smälta, upplösa, rensa;
koka; sätta i ordning; öfverväga. — ,
V. n. suppurera. —er, 8. tillställare ;
digestivmedel. — iblc, a. lättsmält.
—ion, 8. matsmältning ; kemisk bered-
ning genom värma. — ive, a. som
befordrar matsmältningen ell. vargör-
ning. — , s. digestivraedel. — S, s.pl.
pandekter. — urC, 5. matsmältning.
Digger, s. gräfvare; sporre pä viss»
d^urs ben.
Dight
Bight; V. a bekläda» betäcka; putsa,
smycka.
Digit; S, V4 dels tums mStt; enkelt
tal. -ated; a. försedd med finger,
fingerformig.
Digladiatioil; S, strid med bar värja ;
tvist, gräl.
Dignijlfication , S, upphöjelse, befor-
dran. —fied; a. upphöjd, hedrad med
nSgon värdighet, -fy^ V. a. högakta ;
forädla; upphöja, befordra, -taiy, s.
prelat. — ty^ s, värdighet, anseende,
ärestSnd; ädel min.
Dignotion, s. Stskilnad.
Digress, v. n. afvika ifrSn ämnet, gS
ifrSn saken. — ion, s, afsprång; af-
vikande frän ämnet. -lOnal, -ive^
—Ory, a, af vikande, utsväfvande.
Dijudica||te, v. a. döma emellan tvenne.
—tion, S. dom, utslag.
Dike, s, dike, graf, vattenledning, för-
^dämning; vall; upphöjd väg.
Dilacera||te, v. a, sönderrifva, sönder-
slita, —tion, s. sönderrifning , sön-
derslitning.
Dilania||te, v. a. nedkasta, slS ned.
— tiOllj s. sönderrifning.
Dilapida{|te , v. a. slösa bort, plocka
bort sten. — , v, n. råka i förfall, gS
under. — tion, S, nedrifning, förfall
(af hus); slöseri. — tOf» S. förödare;
slösare.
Dilatl [ability, s. uttänjbarhet. -able,
a. som iSter utvidga sig. -ableness,
S. egenskap att kunna utvidgas. -atlOn,
8, utvidgning, -atory, ad. uppskju-
tände, dröjande. — e, V. a, utvidga,
uttänja, öppnas. — , V. n, tala vid-
lyftigt, utbreda sig. — ion , S, ut-
vidgning; blandning. — OrinCSS, S,
tröghet, längsarahet, dröjsmSl. -Ory,
a. trög, iSngsam. [lighet.
Dilection, s, kärlek (till nästan); vän-
Dilemma, S. förlägenhet, förtretlighet,
svSrighet, bryderi.
Diligenljce, s. flit, arbetsamhet, om-
sorg; diligens-vagn. -t, a. flitig, idog,
oförtruten, ihärdig, driftig. -tneSS,
Dill, .9. dill (ört). [s. flit.
Dilucid, a. klar, genomskinlig, -ate,
Dingy
101
V. a. upplysa, förklara, -fttioil, S,
upplysning, förklaring.
Dilu|{eilt, a. utspädande, förtunnande.
— , 6'. förtunnande medel, —te, a,
utspädd, blandad. — , V. a, fortunna,
uppblanda, forsvaga (med vatten).
—tion, 8. uppblandning, utspädning.
— Vian, a. hörande till syndafloden.
Dim, a, dimmig, mörk, dunkel; svag-
synt. — , V. a. förmörka, fördunkla.
Dime, 8. amerikanskt silfvermynt af
Vio dollar.
Dimen||sion, S, afmätning; storlek,
innehall, dimension, -sionless, ö.
omätlig. — Sity, 8, mStt, omfång.
— sive, a. som bestämmer mättet ell.
storleken.
Dimi cation, 8. skärmytsel, träffhing.
Dimidia||te, v. a. imlfvera. -tion,
5. halfvering.
Dimin||is]l, v. a. förminska, afkorta;
försvaga; afdraga. — , v- 71. minskas,
aftaga. — ishmeilt, 8. förminskning,
aftagande. — UCnt, a. förminskande.
— ntion, 8. förminskning, afkortning ;
förlust af anseende. — Utive, Ct. liten,
ringa; föraktlig. — , 8. förminsknings-
ord, -ntiveness, 8. litenhet, smä.
het; obetydlighet.
Dimish, a. dunkel.
Dimissory, a. öfverlätande, beviljande.
Dimity, s. fint kypradt parkum.
Dim||ly, ad, mörkt, dunkelt, otydligt.
-min g, 8. mörker, dunkelhet, -ness,
S. dunkelhet ; svaghet ; svagsynthet,
dumhet.
Dimpl||e, 8. grop i hakan eller kind-
benet. — , V. a. göra smS gropar. — ,
V. n. formeras till smä häl. -ed,
— y, a. full med smä gropar.
Dimsighted, a. skumögd.
Din, 8. dän, klang, skall, buller. — , V,
n, skrika en i öronen; dana, bullra,
larma. [spisa.
Dine, v. a, & n. spisa middag, dinera,
Ding, v. a. dänga, slä emot. -, v. n.
bullra, knalla.
Dinger, s. sträU-öfvare.
Dingle, 8. dal.
Dingy, a. dyster, mörk; smutsig.
102
Dining
Dining 9 8. middagsmSltid. -hall;
-room; 8o mataal.
Dinner^ S, middagsmåltid, middag, diné.
Bint; 8, intryck, märke, grop efter en
Iiäftig tryckning; spEr; vald, kraft,
styrka ; bruk ell. användande. — , V, a.
intrycka, göra buglor; märka.
Dinnmeratiou; 8, uppräkning.
I>iOCe{|san; «. stiftsbroder ; biskop. -86,
s. stift, biskopsstift.
Diodon, «. borrfisk.
Diopt|{erS; s. diopterlineÄi. -rics, 8,
dioptrikeu, lämn om ljusstrålars bryt*
ning.
Dip, 8. doppärer - of the needle,
korapassnälens missvisning. — , V. a.
doppa, sänka, nedsänka, fukta; fdr*
panta. — , V, n, sjunka, to — intOf
ögna, flyktigt genomse. — Ckicli; S,
lomvia, dykand. [blad.
DipetalouS; a. försedd med tvä blom.-
DiplltllOng, 8, diftong, tveljud.
Diploma, S. diplom ; patent ; adelsbref.
— Cy, 8, diplomati. — tic, a. diplo-
matisk, —tist, 8, diplomat, statsman.
Dipped, a. guldfärgad.
Dipper, 8, doppare; vederdöpare.
Diptycil, 8, register pä biskopar och
martyrer.
Dire, a. förskräcklig, -fal, a, för-
skräcklig, gruflig, faslig, -fulljj ad.
fasligt, -fullness, -ness, 5. för-
skräckelse, ryslighet, fasa, ohygglighet.
Direct, a. rät, rak, direkt; öppen, tyd-
lig, uppenbar, uttrycklig. — , V. a.
rikta, syfta, sigta; anordna; styra,
regera; beteckna; beordra, befalla.
—ion, 8, riktning, syftemäl; k03a,
styrelse ; adress ; befallning, föreskrift ;
ledning. — ive, a, anförande; under-
rättande, undervisande. —ly, öScZ.
rätt; genast, strax; rakt, direkt; ut-
tryckligt, -ness, 8, räthet, rakhet,
riktning. — Or, 5. direktör; anförare,
styresman. — Ory, a. styrande, le-
dande, regeiande. >-, s, regel att ef-
terfölja ; direktorium,
Ölreption, s. röfveri, plundring.
Dirge, s, själamessa, liksSng; klago-
Dirigent, a. ledande, förande, [säng.
Disallow
Dirk, 8, dolk. -t v, o. förderfvft»
skämma bort.
Dirt, 8, orenlighet, trSok, smuts ; nedrig»
het. -, V, a, smutsa, orena. — ily,
ad, smutsigt, orent ; skamligt. — Iness,
8. orenlighet, osnygghet; oanständig-
het. — y, a. oren, smutsig, osnygg;
föraktlig; gemen. — , V, tt. orena,
smutsa; smäda, förtala.
Diruption, 8. brä ökning, brytning.
Disap!lity, 8, orörmögenhet , svaghet»,
oskicklighet; laga förfall. — ble, V, a,
göra oförmögen; förhindra; förstöra.
— blement, 8» svaghet, oförmögenhet.
Disabnse, v. a. bringa ur villfarelse;
hjelpa till rätta.
DisacCOmodat||e, v. a. sätta i bryderi.
— ioU; 8, oordning, oberedt till-
ständ.
Disaccustom, v. a. afv&nja.
Disacknowledge. v. a. icke erkänna,
förneka.
Disacqnaintance, 8, obekantskap.
Disadorn, v, a. vanpryda.
Disadvantage, s, skada, förlust, för.
derf, oläglighet. -, V. ö. skada, för-
fördela. — Ons, a. skadlig; pbeqväm-
1ig. -OUSly, ad, med förlust. -OUS-
ness, 8, skada, oläglighet.
Disadventur||e, s. vidrig händelse.
—oas, a. olycklig.
DlsafTect, v, a. uppfylla med missnöje.
-ed, a, missnöjd, otillfreds, -eduess,
8, afvighet, vidrighet. — lon, s. miss-
nöje, afvighet; brist pS nit för rege-
ringen; obenägenhet. — ionato, a.
illa sinnad.
Bisafi^rm, v, a. förneka, -ance, 8,
vederläggning, vägran.
Disafforest, v. a. göra en kronsns
skog till allmänning.
Disaggregate, v. a, skilja.
Disagree, v, n, vara oense ; icke stäm-
ma öfverens, tvista, blifva oense, —able,
C, stridig ; obehaglig, förtretlig ; oense.
-ableness, 8. obehaglighet, -ment,
8. misshällighet, oenighet, stridigt sin«
nelag; olikhet.
Disallow, V. a, nek», ause säsom
olaglig; ogilla, förkasta, fördöma, icke
Disallowable
bevDja. -able, a. otaiStllg, oQenlig.
-ance, s, förbud.
Disanclior, v. a. lyfta ankar.
Bisanimajlte, v. a. döda, beröfva lif.
vet ; göra modfälld, afskräcka, » — tiOn,
«. dödande; modstulenhet.
Disannul; v. a, kassera, upphäfva, an-
nullera, afskaffa. -nient, s, afskaf-
fande; upphäfvande.
Disappear, v. n, försvinna, blifva
osynlig, -ance, 5. försvinnande.
Disappoint, v, a. svika; bedraga,
narra; kullkasta. — ment, S, besvik-
ning , bedrägeri ; brutet löfte ; bedraget
hopp.
Disappreciate, v. a. underkänna.
DisapprOpation, s. ogillande, miss-
billigande. — Yal, 8. missbilligande.
—TO, v. a. ogilla, förkasta, missbilliga.
Disarm, v. a, aiVäpna, göra värnlös.
Disarrange, v. a, förvirra, bringa i
oordning, —ment, 5. förvirring- cord-
oning.
Disarray, S. afklädning; oordning. -,
V. a. afkläda ; förvirra. [löshet.
Disassiduity, s, efterlStenhet , värds-
Disastjler, S, olycksstjärna ; olyckshän-
delse ; missöde. — , V. a. göra olycklig,
bedröfva. — rOUS, a. olycklig; sorg-
lig, bedröfiig. -trOUSness, 5. olyck-
salighet.
Disattentiou, $. ouppmärksamhet.
DisavOUCh, v. a, vägra; neka, frSng;^.
Disavow, v. a. icke erkänna, neka,
ogilla, -al, -ment, 5. Sterkallelse,
vägran, nekande.
Disband, v. a, afdanka. —, v, n.
skingras, upplösas.
Disbark, v. n, stiga 1 land, gS i land.
Disbelieyf, S, misstroende, tvifvelsmSl,
otro. — YO, V. n. misstro, icke tro,
tvifla, tveka. [bortjaga.
Disbench, v. a. drifva ifrSn sitt säte;
Disblame, v. a. undskyiia.
Disbrancll, v. a. qvista ett träd.
Disburden, v. a. aflasta, afbörda, lätta;
hugsvala, trösta.
Disburse, v. a. utbetala, göra förskott.
-ment, S. förlag ; utbetalning, utgift.
— r, 5. utbetalare.
Discoloration ,103
Disc, s, T. skifva.
Discalceate, v. a, tJ^ga af skorna.
Discandy, v. a. upplösa, smälta.
Discard, v. a. utgallra; afskeda, af-
danka. — ure, S, afdankande, afsked*
Discarnate, a. beröfvad kött, flädd.
Disease, v. a. afkläda.
Disceptation, s. tvist.
Discern, v. a, se, upptäcka, f5rmarka,
känna, urskilja ; öfverväg-.. — iblO^ a.
synlig; tydlig. -ibJeiiesS, 9. syn-
lighet, urskiljbarhet. -Ing, a. skarp-
sinnig, upplyst. — , 8. förstånd, urskil-
ning. -ment, S. urskilning, omdö-
meskraft.
Disccrp, v, a. stycka, frSnslita. -tible,
a. som kan sönderslitas. — tiOD , s,
sönderrifning, frånskiljande.
Discharge, «. afskjutande, lossande;
salfva (af skjutgevär); smäll; afsked,
afsättning; befrielse; löspenning; qvit-
tens; fullgörande; privilegium. — , v.
a. aflasta ; frikänna ; befria ur fängelse ;
släppa lös; afslguta; betala, afbörda
(sin skuld); fullgöra (sin plikt); af-
skeda; utgjuta. — r, S, lurladdare pä
en elektrisirmaskin ; aflastare ; betalare.
Discide, v. a, sönderskära, dela.
Discinet, a. utan gördel, oomgjordad;
vårdslöst klädd.
Discind, v. a. stycka, sönderskära.
Discip|]le, s. lärjunge; lärling. -, v. a.
uppfostra; lära, undervisa. — lesllip,
s. lärjungetiiistSnd. -linable, a.
läraktig, -liliableness, s. läraktig-
het. -linarian, s, en som älskar
tukt och disciplin. — linary, a. hö-
rande till undervisning, till disciplinen.
—line, S. undervisning ; disciplin, tukt,
aga; ordning; regel; bestraffning. — ,
V. a. uppfostra, lära; anordna; tukta,
disciplinera.
Disclaim, v. a. ej vidkännas, afsäga
sig, förneka; afstS.
Discl0|I.Se, v, a. upptäcka; uppenbara;
utkläcka. -SCr, 5. upptäckare. -SUre,
8. upptäckt, yppande.
DisCOherent, a. osammanhängande.
sammanhangslös.
DisCOlJlOration, S. färgens förändnns: ;
104 Discolour
Biscriminable
fläck; skada. -OUT 5 V. a. taga ur
färgen, göra blek.
Discomfit, s. nederlag. -, V, a. drifva
pä flykten, besegra, Öfvervinna.. —lire,
s. nederlag, forlust af ett fältslag.
Discomfort, s. bedrofvelse, sorg, oro;
bekymmer; otreflighet. — , v. a. be*
dröfva ; förtreta ; betaga modet. ~al)le,
a. bedröfvad; oireflig.
Discommend, v. a. lasta, tadla, ogUla,
fördöma. — afolo, a, lastbar ; värd att
ogillas. -ablenesS, S. tadelvärdighet.
— ation, 5. tadel, förebräelse;- skam.
—er, s, tadlare, klandrare.
DisCOmmollde, v. a. oroa, inkommo-
dera, besvära, falla oläglig. — dii^ns,
a. oläglig, obeqväm, besvärlig, -dity,
5. besvärlighet, obeqvämlighet, oläglig-
het; skada.
Discompollse, v, a. bringa i oordning ;
förvirra, oroa, forarga. — SCdnCSS,
—sure, s. oordning; oro, förvirring.
Disconcert, v, a, förvilla, fSrbrylla;
göra till intet, kullkasta.
Disconformity, c. olikhet, oofverens-
stäramelse; osämja.
DisCOngrnity, s. stridighet, oenighet,
misshällighet. [skiljsmessa.
Disconnect, v. a. åtskilja, -ion, 3,
DisCOnsent, v. n. icke stämma öfverens.
DisCOnsOlajJte, a. tröstlös, bedröfvad,
utan hopp. -teness, -tion, s.
tröstlöshet, förtvifian, nedslagenhet.
Discontent, 5. missnöje; bedröfvelse,
sorg, förtret. — , a. missnöjd. — , v. a.
göra nlissnöjd; förtreta. — eö, a. miss.
nöjd, ledsen. — edly, ad. ogerna.
-cdness, -ment, s, otiiifredsstäi-
lelse, missnöje, förtret; missbag.
Discontina||ance, -ation, s. afbrott,
upphörande, hvila. —6, v, a. afbryta,
iclie fortfara, upphöra. — , V. n. förlora
sammanhanget. — ity, S. bristande
sammanhang ; söndring.
DisCOnvenienlJCe, S, olikhet, oenighet,
otreflighet. —t, a. olik, otjenlig, oläglig.
Discord, 5. oenighet, tvedrägt, oför-
enlighet; missforstSnd ; missklang (i
musik), — , v. Ti. vara oense, icke
stämma öfverens, afvika. -ance,
-ancy, s. oenighet; osamstämmighet*
-an t, a. oöfverensstämmande ; falsk;
oense ; illa ljudande ; förstämd, -antly,
ad. pä ett oförenligt ell. stridigt sätt.
—föl, a. trätgirig.
DisCOunsel, v. a. afräda, afstyrka.
Discount, s. afdrag, afräkning, afslag,
diskont. — , v» a. diskontera ; afrakna,
afdraga.
Discountenance, s. ovänlighet; för-
akt. — , V. a. hindra; göra förvirrad,
göra nedslagen, afskräcka; ogilla.
Discourage, v. a. göra modfäUd,
skräma, afskräcka ; förhindra ; bedröfva.
— , S. modlöshet, —ment, S. klen-
modighet , försagdhet ; afskräckande,
afrädande, hinder, motständ.
DisCOUrllse, 5. tal, samtal; afhandling.
— , V. n. tala , samtala, hälla tal ; af-
handla, argumentera. — Ser, s. talare,
skribent. — sive, a. hörande till ett
samtal; talande.
DisCOUrJlteOUS, a. ohöflig; oartig;
ovänlig, grof. -teOUSnesS, S. ohöflig.
het, o vänlighet, grofhet. — tesy, S.
grofhet, oartighet, ohöflighet; missnöje.
DisCOUS, a. bred, trind, vid, platt.
DisCOTer, v. a. upptäcka, uppenbara,
göra bekant; blifva varse, hitta pä.
-able, a. lätt att upptäcka, -er,
S, upptäckare. — y, 8. upptäckt, yppande,
fynd, upptäckande.
Discredit, S. vanheder, vanrykte, miss*
kredit. — , V. a. vanhedra; sätta i
misskredit, väcka misstroende för.
—able, a. vanhediande ; som minskar
förtroendet eller krediten.
Discreet, a. förstSndig, förnuftig, för-
sigtig, varsam, eftertänksam; ärbar,
sedig. -ly, ad. varsamt. -nCSS, .<?.
klokhet, forsigtighet.
Discrepan|[C6, -Cy, S. åtskilnad, olik.
het ; stridighet, —t, ö. stridig, oense,
Discreyte, a. särskild. -, v. a. skilja,
afsöndra. — tion, S. klokhet, förständ ;
forsigtighet; godtfinnande, behag. — ti-
onal, a. oinskränkt, -tionally,
ad. pä ett förnuftigt sätt; efter godt-
finnande. —tive, a. afsöndrad.
Discrimi|lnable, a. som kan frän-
Discriminate
skiljas, -nate, v, a. ätskilja, utmärka,
urskilja ; utvälja, -nately, ad. tyd-
ligt, helt och hållet, noga. -IiatenesS,
S. utmärkt Stskilnad. —nation ^ S,
skilnad, tecken till åtskilnad. — na-
tiye^ a. Stskiljande, utmärkande, ka-
rakteristisk. — nons^ a. farlig.
Discnlpate^ v. a. urskulda, frisäga.
Dlscnmb||ency, s. liggande (till bords) ;
hvilande. -eFj V. a. befria, lätta.
DisCUr||rent, a, obmklig, ogängse.
— sivéj a. löpande hit och dit; irrande,
ostadig; öfvertygande, utförlig. — si-
veness, s. utförlighet, -sory, a.
rörnuftig, logisk.
DiscUSj S, diskus, kastskifva.
Discuss 9 v. a, granska, udersoka, af-
handla, nagelfara j skära (en böld);
sönderbryta, —ion, s. undersökning;
granskning, forskning, öfverläggning ;
fördelning (af en svullnad).
Discutient, a. upplösande, fördelande.
Disdain, 5. förakt, smädelse; stolthet,
högmod, öfvermod. — , v, a, föralcta,
försmä; afsky. ~f öl 5 a. föraktande,
högmodig, spotsk. ~f QlneSS, S. förakt.
Disease, S, sjukdom, sjuklighet, opass-
lighet. — , V, a. besvära; göra sjuk.
— d, a. sjuk, opassiig. -dness, 5.
sjuklighet, bräcklighet, —fill, a. smitt-
sam ; oroande. — mont, 8, obeqväm'
lighet.
Disedged, a. utan ägg, slö.
Diseni||bark, v. a. fora i land, urlasta.
-, v. n. landa, gä i land. -barras s,
v. a, bringa ur förlägenhet. — bar-
rassment, 5. befrielse, återlösande.
-bodied, a. utan kropp, skiljd vid
kroppen, flyttad ur kroppen. — body,
V. a. befria frän krigstjensten. — bo-
gue, v. n. utgjuta sig (om en flod);
utflyta ; utsegla ur ett trångt farvatten.
-bowel, v. a. taga ut tarmarne.
—broil, v. a. utreda, utveckla ; hjelpa
ur förvirring; bringa i ordning.
Disen||able, v. a, förtaga makt, göra
oduglig, sätta ur stånd. — Cliant, V. a.
befria ifrån en förtrollning. -COUrage,
v. a. afskräcka ; göra raodfälld. -Cum-
ber,* v, a. befria, lätta; aflasta.
Disgust
1Ö5
•-CUmbrance, S, befrielse, lättnad,
—gage, v. a, afsöndra; göra ledig;
befria ifrån hinder ; frisäga frän nSgOD
förbindelse, -gaged, a. ledig, fri n5r.
-gagedness,^. frihet, obundeiAet,
ledighet, -gagement, s, befrielse-från
en förbindelse ; ledighet, -noble, V, a}
fräntaga én adelskapet. — roU^ V, a}
utstryka. —tangle, V. a. upplösa,
utveckla, göra lös, befria. — terrO,
V. a. gräfva upp ur jorden. — thral,
V. a. befria, sätta i frihet, -tlirone,
V, a. stöta frän tronen , afsätta.
-trance, v. a. uppväcka frän en
dvala.
Disesponse, v. a. återtaga sitt löfte
om äktenskap.
Disest||eem, v. a. vanvorda, förakta.
— imation, S. van vördnad, förakt.
Disfancy, v. a. ej tycka om.
Disfavour, s. ogunst, onåd; ohöflighet;
fulhet. — , V. a. missgynna.
DisfigUJIratiou , s. vanställning, för-
ställande, —re, V, a, vanskapa, van-
ställa, stympa, göra lytt. -rement,
8, vanskaplighet.
Disforest, v. a. uthugga en skog.
Disfranchise, v. a, borttaga privile-
gier. -ment, s. beröfvande af val-
rättighet etc.
Disfnrnish, v, a, borttaga möbler;
beröfva, afkläda, blotta.
Disgarnish, t;, a. blotta en fästning
pä kanoner.
Disglorify, v, a. beröfva fira; vanära.
Disgorge, v. a. spy ut, kasta upp.
Disgrayce, S, ogunst, onåd; vanheder,
skam. — , V. a. vanhedra; betyga sin
onåd; förvisa. -CCful, a. skymflig,
vanhederlig, skamlig. -CCnesS, S,
skymf, skam. — ciOUS, a. ogunstig,
onådig, oblid.
Disgregate, v. a, skingra.
Disgui||se, S. förklädning; förställning.
— , V. a. förkläda, förställa, bemantla,
dölja. -seir.ent, 8, förklädning,
maskering. — sing, 5. maskerad, för-
. klädning ; förställning.
Disgust, 5. afsmak, leda, vämjelse,
afsky ; missnöje. — , V. a. förorsaka afsky,
f06 Disgustful
väcka värrgelse ; väcka missnöje. — ftel^
a, osmaklig, motbjudande, äcklig.
»fulness^ S. vämjelighet, osmaklighet.
-ing, a. äcklig.
Dish, 8, fat, kopp; rätt, anrättning.
to — (ujpjt v. a. lägga upp maten;
«lä pä en fat ell. i en kopp ; anrätta.
— ff ash, S. diskvatten, skulor, -Wa-
ter, s. diskvatten.
Bishabit, v. a. drifva bort ifrSn ett ställe.
Disharmoijnious, a, icke öfverens-
stämmande^ —ny^ S, missljud; miss-
hällighet, oenighet.
Bishearten , v. a. afskräcka ; göra
modfälld, nedtrycka.
Bisherlfison, 5. forklarande för arflos.
-it, Bisheir, v. a, gSra arflös.
Bisheyel, v, 0. slS ut håret oordent-
ligt kring ariame. —led, a. med
utslaget hSr.
Bishonest, a, oärlig; oanständig;
okysk ; skymflig, vanhederlig, -ness,
— y, 8. skälmstycke, bedrager; trolös-
het; otukt, okyskhet, liderli^fiet.
Bishon OHr, s, vanheder, blygd, skam-
fläck ; förebrSelse. — , V, G. vanhedra,
skända ; kränka (en mö), to -^ a Mil,
vägra att acceptera en vezel. —able,
a. vanhedrande, skamlig, gemen.
-ableness, *. oärlighet, vanheder.
-ably, ad, pl ett gement sätt. -er,
8. äreskändare.
Bishnmour, S. elakt lynne, tvärhet.
Bisimprcve, v, a. försämra, -men t,
8. forfall, förvärring.
Bisincarcerate, v. a. befria ur fän-
gelse.
BisincliflnatiOB,^. obenägenhet, ovilja.
—ne, v» a, göra obenägen; väcka
misshag.
Bisincorporate, v, a, afsondra, skilja.
Bisingennility, 5. oredlighet, förställ-
ning, falskhet. -OHS5 a. trolös, falsk ;
förställd; förslagen. — OUSnesSj 8,
. oredlighet.
Bisinhabited, a, obebodd.
Bisinhe[|rison, 9. arfiSsgörelse. -rit,
A), a. göra ai^öa.
Bisinter, v, a. nppgräfva, upptaga
ur en graf.
Dismember
Bisinterest, 8, oegennytta, opartisldiéti
—ed, a. oegennyttig, opartisk, -ed*
ness, 8. oegennytta, opartiskhet.
Bisinnre, v. a. afvänja.
iFisinviJItation, s. återbud, -te, t;, å.
ge återbud, kontra mandera.
Bisjection, 8, nedslagenhet.
Bisjoin, v, o. åtskilja, söndra, upplösa,
taga sönder. [stycka.
Bigjoint, v. a. vrida, draga ur led;
BiijQdication, 5. dom, utslag.
Bisjunct, a. afsöndrad.frånskiljd. -ion,
8. löstagning, afsöndring. — IvO, ö.
åtskiljande, söndrande.
Disk, 8, diskus; skifva.
Biskinduess, s. kallsinnighet, ovänlig,
het; otjenst, oförrätt, skada.
Bislike, ä. misshag, afsmak, missnöje.
— , V, a. ogilla, hafva afsmak för;
tadla; icke tycka om. -ful, a,
obenägen, vidrig. — n, V. a. göra olik.
-ness, 5. olikhet. — r, 8* tadlare,
klandrar©,
Bislimb, v. a. slita lem ifrån lem.
Bislimn, v, a, utplåna, utstryka.
BisiocalJttS, v. a. förrycka; bryta ut
led. -tion, 8, förryckning; vridning
ur led.
Bislodge, v. a. drifva, bära, förlägga
på ett annat ställe, föigaga, to '^ a
camp, rycka upp ett läger, to -» a
stag, drifva upp en hjort.
Bisloyal, a. trolös, förrädisk; obe-
ständig, -ty, 8, trolöshet, förräderi,
obeständighet.
Bismal, a. bedröflig, inörk, gruflig,
förskräcklig, faslig. -BOSS, 8. för-
skräckelse; bedröfvelse; elände.
Bismantle, v, a. aftaga manteln; af-
kläda ; nedrifva, rasera, rifva ner fäst-
nings verken. [blotta.
Bismask, t;, a, taga masken ifrån,
Bismasted, a. utan master.
Dismay, S, räddhåga, skrämsel; ned-
slagenhet. — , V. a. förskräcka, af-
skräcka. — edness, 8. nedslagenhet,
fruktan.
Bisme, 8. tiondedel, tionde.
Dismember, v, a. stycka, frånslita,
afskära en lem.
Dismfes
BismisS^ V, CL a&keda, frlgifva. skicka
bort ; förvisai lepna. — äl^ 3. afsked,
bortskickning. —iOHj S, afsked, bort*
skickning; entledigande.
Dismount, V, a, kasta af (en hästen) ;
fSmagla (en kanon). ^^ V» ^' stiga
af hästen; sitta af.
Dlsnatarllallze, v, a, berSfva bnrskap ;
anse säsom utländning. —Od, a.
onaturlig, grym, känslolös.
Disoblledience, s. olydnad, ohSrsam.
het. -edient, a. ohörsam, olydig.
— edientness, S, motspänstighet;
olydnad. -^©Yj V. n, neka lyda, vara
Qhörsam; öfverträda lagen.
Pisoblillgation , «. ohöflighet; miss.
nöje, förtret; otjenst. -gatory, <X.
befriande firSn obligation, -ge, V, a.
förolämpa; neka göra nSgon tjenst.
-glngness, S. ohöfligt uppförande.
Disorb, v. a. bringa ur omloppskretsen.
Disorder, S. oordning ; förvirring ; oro ;
oskick ; opasslighet, sjukdom ; oordent-
lighet; sinnesoro. — , v, a. ställa i
oordning, förvirra, störa, oroa ; förtreta.
"-ed, a. oordentlig; liderlig; sjuk.
-edness, S. förvirring, -ly, a. för-
virrad, oordentlig; upprorisk; liderlig.
Disordinate, a. oordentlig.
Disorganize, v. a. förstöra, upplösa.
Disown, v, a, neka, icke erkänna;
förkasta.
Dispanlld, v, a. utbreda; utspänna.
-rSiOn^ S, utspänning.
Disparallge, v, a. förakta, lasta, be-
handla med förakt ; tala föraktligt om.
•^gement, s. förnedring, förakt,
akymf; gifterraSl med en af lägre
■stSnd. -gingly, ad, föraktligen.
Dispar|{ates , S. ^l. ting som aldrig
kunna jemföras. — ity, S. olikhet;
raissproportion ; ojeranhet.
Dispark, v. a. nedrifva stängslet kring
en park.
Dispart, t;, a. dela, afsöndra, klyfva,
skilja, — , 9. T, sigte, visir; kaliber.
Dispassion, a. känslolöshet, samvets-
lugn. ~ate, —ed, a, allvarsam;
kall, lugn; fri frän passioner.
Dispatcll, v, a. hasta, skynda, förrätta
Bisplosion 107
fort; afOlrda, döda. -, V, n. skynda
&iE> "» S, affardande; snällhet,
snabbhet, hastig verkställighet ; depesch ;
kurir. — ful, a. snabb, skyndsam,
oförtruten.
Dispel, t?, a. fördrifva, bortdrifva,
förjaga, skingra.
Dispence, s. kostnad, slöseri.
Dispens||ai}le, a. som kan tilllStas ell.
undantagas. — ary, a. hus- och res-
apotek; laboratorium. — atioil, S.
utdelning ; frikallelse , dispensation,
undantag ; tillredning af medikamenter.
-ator, s. utdelare, förvaltare, -atory,
8. farmakope. —6, 8, tillätelse; un>
dantag. -, v, a, utdela; tilläta, fri.
kalla; ursäkta; undantaga, befria.
-er, 8, utdelare.
Dispeople, v. a. föröda, utblotta pS folk.
Disperge, v, a. utbreda; bestänka.
Disperjlse, v, a, förströ; förskingra;
sprida; fördela. — , v. n. skingras,
förströs, -sedly, ad, förvirradt, hit
och dit. —sedness,' s. sönderdelning,
förskingring; förströelse. — Sion, 8.
förströelse, kringspridning, förskingring.
Dispirit, v. a. göra modråUd; för.
trycka ; afskräcka, nedslå. —OdneSS,
8. nedslagenhet, modlöshet.
Dispiteous, a. obarmhertig; knorrisk.
Displace, v, a. flytta frän sitt rum,
rubba, deplacera; afsätta. — ncy, 8,
ohöflighet; misshag, missnöje.
Dlsplant, v. a. plantera ut, upprycka,
fördrifva. — atiOU, 5. omplantering,
flyttning ; utdrifvande.
Display, 8, förklaring; exposition,
framställning; Sskädande; utveckling.
— , V. ö. utbreda, utveckla j uttyda,
visa, förklara, iSta se.
Displea||sance, 8. misshag, -sant,
a. oangenäm, obehaglig, förolämpande,
förtretlig. — Se, V. a. förtörna, uppreta ;
misshaga, stöta. — singness, s. miss.
hagligt uppförande ; obehaglighet. — SU»
re, 8. misshag, missnöje ; förtretlighet ;
sorg ; onSd ; vrede, — , v. a. misshaga,
förtörna, förolämpa,
Displollde, v. o. spränga sönder. -Sion,
8, knall, brak»
108 Dispoil
Dispoil, V. a, berofva, plundra.
Disport 9 5* spel, lek, lustbarhet, tids-
fördrif. — , V^ a. roa, forlusta, for-
drifva (tiden). — , V. ti, skämta, jollra.
DispO'S||aI)le5 a. disponibel, som kan
disponeras. — alj s. anordning, in*
rättning; bestyr; regering, förvaltning,
disposition. — Gj 5. böjelse. — , V, a.
disponera, förvalta; ställa i viss ord-
ning ; förordna om ; förraä , beveka ;
bereda, tillreda; betjena sig af; an-
vända; gifva bort. to — of in W(Z-
riage, gifta bort. to — of, forordna
om. to — of one, göra sig af med
nSgon. to — of a house , hyra ett
hud. —ed, a. fdrordnad; färdig,
disponerad, hägad, sinnad"; benägen.
- of, sSld, föryttrad, -er, s. för-
valtare. — itiOIlj 5. inrättning, be-
skaffenhet ; böjelse för något, disposition,
sinnelag; tillstSnd. — itive, a, dispo-
nerande , förberedande ; användande.
— Ure, 5. böjelse; sinnelag.
Dispossess, v. a. drifva ifrSn sin be-
sittning, afsätta. — iOH, s. fordrifning,
afsättning.
Disprailjse, S, tadel, klander, vanära,
forevitelsö- — , V. a. tadla, förakta,
läste, klandra. -Sible, a. tadelvärd,
lastelig.
Dispread, v. a. förströ, kringsprida,
skingra.
Disprize, v* a. undervärdera, nedsätta.
Disprofit, s. förlust, skada, -able,
a. onyttig, menlig, skadlig.
Disproof, S. vederläggning; ogillande.
Disproportion, s. olikhet, oofverens-
8tämmels€, ojemnhet. — , V, a. bringa
ifrSn sitt rätta förhSllande; göra olik,
röra tillsammans, —able, —al, —ate,
—ed, a, ojemn, olik; icke passande.
Disprollvable, a. som kan ogillas eller
vederläggas. —Te, V. fl, vederlägga;
ogilla, motsSg», öfvertyga om fel.
D!spnnishabl«, a. ostrafflig.
Dispurvey, v, a. beröfva, blotta.
Disput&Ilble, a. stridig, tvistig. -city,
ff. trätsamhet, trätgirighet. —Ht, 8.
tviatare; vederläggare. — , a. stridande.
—tion, s. disputation, ordvexling ; lärd
tvist. — tious, -tive^ a. trätosam,
grälaktig.
Dispute, S. ordvexling, tvist, disput.
— , v. a, bestrida, täfla. — , v. n.
disputera, ordvexla, träta. — lesS, a.
ostridig; otvifvelaktig, oemotsäglig. — r,
8. en som disputerar.
Disqtiali||flcatiOn, s. oduglighet, otjen-
lighet, oskicklighet, ^fy, V. a. göra
oduglig ell. oförmögen, sätta ur stånd ;
betaga en rättighet.
Disquantity, v. a. förminska.
Disquiet, a. orolig, bekymrad. — , S,
oro, sorg, bekymmer. — , V. a. oroa,
förlTeta, besvära, pläga. — ly^ dd,
oroligt. — ness, — ndö, s. oro.
Disquisition, 8. undersökning, forsk-
ning, afhandling.
Disrank, v. a. bringa ur ordnipg, för-
virra; nedsätta i rang.
Disregard, S, förakt, försummelse, van-
vSrdnad , vanhedrande. — , V. a. for-
ernå, förakta, icke bry ^ig om, anse
för ringa, -fill, a. efterHten; för-
aktande, vSrdslös, försumlig.
Disrelish, S. elak smak, väDqJelse;
roisshag, vedervilja. — , V. (t, göra
äcklig; icke tycka om, ogilla,
Disrepn||table, a. ärerörjg, vanheder-
lig; skändli^. — tation, 8, skam,
vanära, vanrykte. — tO, 8, nedrig
karakter; slätt anseende. — , V. a.
vanrykta, bringa in elakt rykte.
Disrespect, 8. ohöflighet, bristande akt-
ning. — , V. a, förakta, vanvörda,
vara ohofiig emot. — ful, a. ohöflig,
plump, grof. [blotta.
Disrobe, v. a, aftaga rocken; afkläda,
Disroot, v, a, utrota, upprycka med
rötterna.
Disrupt, a. eondrig, sprucken. — ion,
8, söndring; skilnad; spricka, »»lire,
V. a. bryta,' brSka, bräcka,
Dissatisl|faction , 8. missnöje, miss-
hag ; otillfredsställelse, -factoriness,
8, otillfVedsställelse. -factory, a.
obehaglig, otillfredsställande, —fled,
a, oroad; missnöjd, —fy, v, O. göra
missnöjd, förtreta, icke tillfredsställa
Dissect, V, <J, anatomisera, sönderdela;
i
Dissection
Distention
109
öppskära ett lik. -lOD^ 8. sönier-
»käring, anatomisering.
DiSSeizjIe^ v. a. drifva frSn sin egen-
dom ; beröfva. —60 ^ S, en som är
fordrifven frän sin egendom. —\u^
8» T, berofvande af nSgons rätt. — Or,
^♦^cn som fdrdrifver en annan frän
sin egendom.
Dissemh]||e, v. a, dölja, bemantla.
— , V. n, förställa sig ; skrymta ; hyckla.
— OF) 8. skrymtare, hycklare. — iög,
a. lätsad, förställd, -ingly, ad,
skryrataktigt.
KiSSeiuinallte^ v. a. utsS, kringsprida,
strö omkring. — tiOBlj 8, sSning; ut-
bredning, kringspridning. -*tOr, 8,
sSningsman; kringspridare.
pissensiJlOIl) S. oenighet, misshällighet,
tvedrägt, . missförstSnd. — OUS^ a. trät-
girig, grälig, stridig.
IlisSOnt) 8» oöfverensstämraelse , oenig-
het, stridighet; olika tänkesätt. — , V,
n. vara af olika mening; icke komma
öfverens. — aneOUSj a. misshällig;
oense, stridig, -aneonsness^ 5. vi-
drighet, stridigt tänkesätt. — ©Fj S.
en som är af olika mening, %om icke
är af den herrskande religionen. — leiltj
. a, afvikande, stridig.
Dissertation, 8. afhandling, tal.
BiSSerllYe, v. a. skada, förfördela.
— vicöj s, otjenst, nackdel, skada.
-Ticeable, a. orätt, skadlig.
Dissettle, v. a, rubba, förvirra.
DisseTer, v. a, fördela, ätskilja, klyfva.
Dissidenco, 8, oenighet, tvedrägt.
Dissilieil|{C6, 5. spricknlng, sönder»
springning. —t, a. sprickande.
Dissimiljlar, a. olik, olikartad, -lari-
ty, -litude, 8. olikhet, ätskillighet.
Bissimulation , ^.förställning, hyck-
leri, skrymteri.
Dissipaljble, a. som lätt kan försking-
ras, —to , V. a. förströ ; förskingra,
forslösa, fördrifva. — ted, a. slösande,
liderlig. — tlon, 8. förslösning; lätt-
sinnighet, liderlighet.
DisS0Cia|[ble, -1, a. ©sällskaplig, oum-
gängsam. — tO, V. a. skilja, afsöndra.
DisSOlullbility^ 5. upplöslighet; smält-
barhet. -ble, a. npplöslig:. -t 6, «.
liderlig , lösaktig , utsväfvande. — tO-
ness, s. liderlighet, fräckhet, lösaktig-
het, —tion, 8. upplösning; söndring,
förskingring; skiljsmessa; död; förderf;
afskedande.
Dissol||Yable, a. uppiösiig. -ve, v,
a. upplösa, skingra, åtskilja, förstöra;
frigöra; utveckla; afskeda; smälta.
— Yent, CL. upplösande, smältande. — ,
.8, upplösningsmedel. — Yible, a. lätt-
smält, lätt upplöst.
Bissonanlice, -cy, 8, dissonans, miss-
ljud; misshällighet. —t, a. misslju-
dande , stridig ; icke öfverensstäm-
mande.
Dissaa||de, v. a, afräda, afstyrka.
— sion, 8, afrSdande, afstyrkande.
-siYe, a. afrädande. -, 8, afrädando
skäl, bevekelsegrund emot.
DisSUllder, v. a. afsöndra, åtskilja.
Dissyllable, S, tvSstafvigt ord.
Distaff, s. slända, rockhufvud. -thistle,
8, spindelört.
Distain, «. fläck; Sckel. -, V. a. be-
fläcka, besudla, besmitta.
Distan||ce, «. afstSnd, rymd, aflägsen-
het, h*älL — , V. a. aflägsna; lemna
efter sig, lemna ur sigte, sätta pä ett visst
afstSnd. —t, U. aflägsen, Qerran be-
lägen; otydlig; varsam.
Distastlle, «. afsmak, äckel; afsky,
misshag, missnöje. — , V, a, gifva
elak smak; afsky; förarga, förtreta,
förolämpa. — efal, a. äcklig, osmak-
lig; stötande, förtretlig. -eftllness,
8» äckel, vämjelse. — ivo, a. äcklig,
vidrig, osmaklig, motbjudande.
Distemper, 8, krankhet. sjukdom, plä-
ga; elakt lynne; vattenfärg. — , V. a,
plSga, oroa, förarga, —ate, a. omStt-
1ig, öfverdrifven. -ature, 8. omStt-
lighet; sinnesoro, —ed, a, kränk,
sjuk; förstört, -ing, a. msgifvande.
— , 8* vattenfärgmSlning.
Disten||d, v. a. utsträcka, utvidga, ut-
spänna. — Siblc, a. utvidgelig, ut-
tänjelig. — sion, 8. uttänjning. —t,
8, utsträckning. — tion , 8, utsträck-
ning, utvidgning; vidd.
110 Disterminate
Disterinina||te, v, a. Stskiija, sSndra.
— tion^ s. afäöndring.
Disthronize, V, a. afe&tta, stSta frSn
Distich) S. distikon. [tronen.
Distil, V. a. drypa ; distillers. -, v. n.
droppa, rinna sakta. — lablOj a. som
kan distilleras. — lation, s, distille-
ring, -latory, a. hörande till di-
stillering. -ler, «. distillator. -lery,
S, distillerkonst ; bränvinsbränneri.
Distinct, a. Stskild, tydlig, klar, be-
griplig; utmärkt. —ion, s. åtskil-
nad, skilnadsteoken , skiljemärke; di-
stinktion, fdreträde; urskillningskraft.
— iyO, a, fitskiljande, utmärkande;
skarpsinnig, som kan Etskilja. — ivcly,
ad, tydligt, klart. -IiesS, 8. tydlig-
het, urskillning.
Distinguish, v, a. Stskiija, utmärka,
beteckna ; urskilja ; göra känd. -able,
a, som kan Stskiljas; aktningsvärd.
— ableness, S» Stskllnad; aktnings-
värdhet. — ment, «. ätskilnad.
Distor||sion, S. vridning. -t, V. a.
vrida, vränga, vanställa. — tion, 8.
vridning pä sned, ryckning, vrängning.
Distract, v. d. frånskilja; störa; för-
virra, åstadkomma oreda, göra galen.
-ed, a. tankspridd; rubbad, galen,
förryckt, vansinnig; söndrad. — eclly,
ad, galet, förryckt, förvirradt, —6(1-
ness, S, vansinnighet, förvirring. — er,
S. förstörare ; störande ; förhinder.— iou,
S. söndring; tankspriddhet, förvirring,
oreda ; vansinnighet. — Iyö , a, för-
virrande.
Distrain, v, a, borttaga, utpanta, ar-
restera; belägga med qvarstad. -er,
S, utpantare, exekutor. —t, s. pant-
ning, utmätning, beläggning med qvar-
stad.
Distranght, a. galen, iRJrryckt.
Distress, S, qvarstad, seqvester; nöd,
elände, bekymmer. --, V. a, förfölja
lagligen; belägga med qvarstad; be-
dröfva, göra olycklig, bringa i nöd.
-ed, a. bedröfvad, olycklig, eländig.
Distribnilte, v. a. utdela, fördela.
-tedneSS, S, ängest, nöd, bryderi.
-tion, 8. utdelning; almosa. -tlYe,
Diverge
a, utdelande, -tiveness, 8, gifmild»
het, välgörenhet. — tOr, 8, utdelare.
District, 8, distrikt, domsaga; trakt,
krets, omräde.
Distrust, 3, misstroende, misstanke.
— , v. a. misstro, misstänka, icke tro.
-ftll, a, misstrogen, -fulness, 8,
misstanke ; misstrogenhet.
Disturb, 8. oro, förvirring. -, v. a,
förstöra ; förvirra ; störa , afbryta»
— ance, 8. oordning; förvirring; upp-
ror, —er, 8, förstörare, fredstörare,
upprorsstiftare.
Disunijlon, 8, oenighet, tvedrägt. -te,
v, a. åtskilja ; stifta oenighet. — , V. n.
falla sönder; blifva oense, —ty, si,
vänskapsbrott, afsöndring; oenighet.
Dlsu|]8age, -se, 8, afvänjande; obruk^
lighet. —se. V, a, äfvänja ; bortlägga^
upphöra att bruka.
Dis?a||luation , s. misskredit; nedsät-
tande i värde. — lue, V. a. nedsätta,'
sätta for ringa värde pä, förakta,
DiSYOUCh, V, a. motsäga.
Diswitted, a. vanvettig:.
Ditation, a. rikUnde.
Ditch, 8. dike, graf. -, V, a. dika,
göra diken ell. grafvar. —er, 8. gräf«
vare, dikare.
Dition, 8. område; distrikt; län.
Dittander, s. krasse.
Dittany, 8. stjelkborro (ört).
Bittied, a. sängbår; ^'ungen; satt 1
Ditto, ad, dito, lika. [musik.
Ditty, s, säng, visa. — , V. n, sjunga;
qvittra.
Diuretic, -al, a, urindrifvande.
Diurnal, 8, dagbok. — , a. daglig.
-ly, ad, dagligen.
Diuturnity, S, iSngvarighet.
Divan, s. divam
DiYarieallte, v, a. afdeia, klyfva. -,
v, 71. vara delad, -tion, s, afdel-
ning, afsöndring, olikhet i meningar.
Dive, V, n. dyka, intränga djupt i. — ,
V, a, utforska.
Diyel, v, a. afsöndra, frånskilja, -licate,
V, a. rycka, lugga.
Diver, S. dykare; dykfSgel, lomvia.
Diverge, v, n. sprida sig, skilja sig I
Divergence
afvika. -nce^ s. afvikande. ~nt,
a. 8om sprider sig fit; gSende frSn
hTarandra.
iBiverS, S. pi, raSnga, flera, '<gtskilliga.
— 6j a. Stskillig, särskild, olik, mSng-
faldig. -iftcation, S. forändring,
ombyte, omvexling. -it^j ^' <^« för-
Andra, ombyta; variera. — ion, s.
afböjning ifrSn något ; tidsfördrif, nöje ;
diversion (i taktiken). — ity, 5. åt-
skilnad, olikhet, omvexling; raSngfal-
dighet. -ive, a. roande, lustig, -ly,
ad, pä olika sätt.
•Divert, v, a. afböja, afvända, frSnvän-
da ; förlusta, underhSlla, roa ; omvän-
da; forstora. — iclöj s. sidoväg; om-
svep, undflykt. — ing", a, roande, an-
genäm, nöjsam, lustig. — , ft, tidsför-
drif. -ingness, 8, nöje, veder-
qvickelse. — ive, a. nöjsam, lustig;
roande, undeihSllande. — iz6j v. a.
förlusta, förnöja, roa, fägna. ~iz©-
mOIlt, S. förlustelse, nöje, tidsfördrif.
Divest, v, a. (ofj beröfva, afkläda,
frSntaga. ~ure, S, afläggning, af-
klädning.
Divid||able, a, delbar, -e, v, a, dela,
skrifta ; indela ; stycka ; dividera, —end,
s. dividend; lott, andel, —er, s. de-
lare; divisor, qvot; delskifva. — ual,
O,, delbar; delägande.
Divinalltiön, s, spSdom, förutsägelse.
— tory, a. spSdoms-, spSmans-.
Divine, a. gudomlig, sublim, himmelsk ;
späende. — , s. teolog, andelig man,
prest. -, v. a. spS, säga förut; för-
moda, -ly, ad. gudomligt, -ness,
S. gudomlighet, höghet, härlighet. — r,
5. spSman. — reSS, 1. spSqvinna, pro-
fetissa, [dykareklocka.
Diving", s, dykning, dykeri. -bell, S,
Divining-rod, s, slagruta.
Divinity, s, gudom, gudomlighet ; gud ;
teologi.
Divisllibility, s. delbarhet, -ible, a.
delbar. -iblenesS, 8. delbarhet.
—ion, 8. delnfing, indelning, afdel-
ning; tvedrägt; division. -Or, s.
delare, divisor.
Divorce, a. öktenskapsskilnad. -, V, a.
Dodder
111
gifva skiljebref; skilj'a It; med vSld
frSnskilja. -nient, 8, äktenskaps-
skilnad,
Divulllgation, 8, utspridande, -ge,
V, a. utsprida, kungöra, upptäcka,
— Sion, 8, bortplockning.
Dizen, v, a, pryda, smycka.
Dizz, v, a, förväna, sätta i förundran.
-ard, 8. dSro, narr. — iness, 8.
svindel, yrsel, svimning; ^.tanklöshet.
— y, a. fallen för svimning ; yrslande ;
obetänksam, tanklös. — , V, a, orsaka
svindel, göra yr.
Do, S. göromll, förrättning; oväsende,
buller, stoj. to do his do, göra o lit
hvat möjligt är. — , V, a. & n. göra,
uträtta, verkställa; mS. to — away,
borttaga, utplSna. — hut come/ kom
baral to— meat, tillaga kött, koka
kött. to - of, aftaga. to — on,
pSsätta, päkääda. to — open, öppna.
to — over, öfverdraga, öfverstryka,
betäcka, to — up, lägga tillsammans.
Tiow - you -? huru mär ni?
Do-all, 8. en allt i allom.
D0Ci||ble, -le, a. läraktig; lydig, böj.
lig. -lity, -bleness, s, läraktig.
het; lydnad, villighet.
Dock, 8. stubbad svans; ett kort stycke;
skafgräs ; skeppsdocka. — , v. a. stubba,
styrapa, minska, to — a ship, docka,
köl hala ett skepp i dockan, —et, 5.
utdrag; faktura; tullsedel; skriftlig
befallning.
Dock-yard, 8. skeppsvarf.
Doctor, 5. doktor; läkare, medikus. — ,
V. a, bota; läka; kurera. —al, a.
doktors—. — , 8. doktorsmantel. — ato,
-ship, s. doktorsgrad ; doktorat. -CSS,
S. doktorinna.
Doctriynal, a, lärorik, undervisande,
lärande, —ne, 5. lärdom, lära; grund-
sats, maxim.
Document, S, föreskrift, undervisning,
anvisning; dokument, —al, a. under-
visande, lärande. — ary, a, pä ur-
kunder grundad , autentisk , fullviss.
-ize. V, a. underrätta, undervisa.
Dodded, a, kuiiig.
Dodder, s, humlebinda (ogräs).
112
Doddle
Dominate
Doddle, V, n. tulta, gä ostadigt.
Dodecagon, s. tolfkant.
Dodgd, v. 71. bruka list oil. undfly ktcr;
löpa hit och dit; vara oiDl)ytlig. — t,
S, bedragare. — rjTj 3, ranker; Tan-
Doe, s, räget; dofhind. [kelmodighet.
Doer, S. görare, förrättar©.
Doff, V. a. aftaga, afkläda,, blotta;
lägga af.
Dog, 8. hund ; hanen af fitskilliga djur.
— , V, a. 8pära upp, utspana, —berry,
«. komelbär. —foolt, S. gröpe; af-
skrap, strunt. — briar j S. nypon.
—cheap, a. för ett lumpet pris.
—collar, 8. hundhalsband , koppel.
—days, 8. pl. hunddagarne, rotmSna-
den. -draw, *. ertappande af en
tjufskytt. -flsla, 8. haj; själ, sjö-
kalf. -fly, 8. ledsnut. -fox, 8,
räfhanc. -gisb, a. hundvulen, fU-
aktig. -beartcd, a. grym,' elak.
-hole, 8. hundkoja, fSnghäl, tjufhSl.
-kennel, «. hundkoja, -ly, ad.
hundsk, gemen, nedrig. — rose, 8.
nypon, nypetom. — S-ear, 8. hundöra,
darrgräs; veck pS bladen i en bok.
-s-grass, 8, hundexing. -s-sleep,
S. förställd ell. iStsad sömn. -S-meat,
8. afskräde (af kött). -S-Star, 8. Sirius,
hundstjärnan, -teeth, s.pl. ogontän-
der, hundtänder. — tick, 5. hundlus.
—tired, -weary, a, särdeles trött, ut-
mattad, —trick, 8. skälmstycke, fult
strek. -trot, S. hundtraf; lätt traf.
— Vane, 8. fjäderbuske; hattsnodtl ;
T. forklickare, spanjor. -Watch, 5.
T. hundvakt (frän midnatt till kl. 4
om morgonen). — WCed, 8. purjolök.
—wood, 8, kornelkerabärsträds
Dogged, a. surmulen, tvär, ledsen,
hundvulen; envia. —lyj ad. förtret-
ligen, förtrytsarat; envist, tredskt,
—Bess, S, vresighet, butterhet, tvär-
bet; envishet.
Dogger, s. doggerbSt (enraastadt fartyg).
Doggerel,- a. dSlig, usel. -, S. knit-
telvers, rimklSperi.
Dogr.ia, 8. dogm, antagen lärosats.
-Ileal, a. dogmatisk; myndig och
befallande. -tlcalueSS, s. myndighet ;
befallande eU. afgöranda sätt att tala,
— tist, 8. en som stöder sin mening
pS dogmer; en som djerf^ och pSfluget
dömer öfver allting. — tlze, V. n,
stöda sig pä antagna lärosatser; tala»
ur en myndig ton.
Dolly, s. ett slags ylletyg; smS bordduk.
Doing, s. geming, handling; händelse;
uppförande ; oväsende, buller, jolly —,
lustbarhet. — , a. görande. *tis a ->
det är under arbete.
Dolt, Doitkin, s. rundstycke, halföre
(holländskt kopparmynt).
Dole, 8. bekymmer; veklagan; utdel«
ning; andel, lott; almosa; ett kok
stryk; Sker-ren; betesmark. — , V. a.
gifva, utdela (almosor). — bote, s. er-
sättning for sveda och värk. — f ul, a.
sorgfull, bedröflig, bekymmerfuil ; jem-
merlig, klagande, -falness, -SOjnc-
neSS, 8. bedröfvelse ; klagan. -Stone,
8. råmärke. [husartröja.
Doliman, S. ett slags kort turkisk kappa,
Doll, S. docka, swivel dolls, roaijo-
netter. [mynt).
Dollar, 8. dollar, daler (ameiikansVt
Dolor||iflC, a. smärtande. -OUS, a.
smärtsara, plSgsam, sorglig.
Dolonr, 8. smärta; grämelse, bekyi'n-
mer, sorg.
Dolphin, 8. hafsvin, delfin.
Dolt, 8. tölp. dumhufvud, luna. -ish,
a. dum, jplump. — ishness, S. dum-
het, tölpaktighet, groHiet.
Domable, a. tämjellg, tämbar.
Domain, ,9. valde; gods, egendom; do*
män, dominialgods.
Dome, 8. dom ; ansenlig byggnad ; ku»
pigt tak ell. torn.
Domestic, a. huslig; privat, enskild;
inhemsk; henitamd. — , 8. husfolk;
tjensthejon, husdräng, huspiga. — atO,
V. a. göra huslig, göra förtrolig, fa*
railiarisera.
Domicil, s. heravisc, boning. -Cd, a,
boende, bosatt. — lato, V. a. göra
inhemsk, tama; domicilera (en vexel).
Domify, v. a. tama.
Domill||ant, a. herrskknde, rSdandCc
-ate, v. a. & n. regera, styra ; herrska.
Domination
Doublenatured 113
••atlOU^ 8, herradöme, vftlde; ty»
ranni; öfverherrskap (en engla - grrad).
^ativCj a. regerande, radande; myn-
dig, befallande. —atOFj 8. öfverherre ;
2^ vigtigaste stjärnan (vid en födelse-
stund). — eerj v. n» henska som
despot; spela mästare, göra sig till;
befalla öfver. -ical, 8. söndag. -,
a. söndags . . . the — letter ^ sön-
dagsbokstafven. — icftll) 8» domini-
kanermunk. '-ioil^ s. herrskap ; land,
rike; öfverherrskap (engla- orden).
Domino, «. domino, -es, 8, pL do-
minospel.
Bon, s, herre (titel af en spansk adels-
man). — , V. a. bekläda, taga pS sig.
Donal'ry, s, skänk till heligt bruk.
-tion, s. gSfva, föräring; gäfvebref.
Done, p. & a. färdig; kokad. -, t.
topp, mä ske!
Donee, 8, person som fStt en donation.
Don jon, 8, torn, fängelse.
Donkey, 8, äsna; dum människa.
Don't, fork, af åo not,
Donzel, s, page.
Doodle, 8, Qesk, lätthig, gatstrykare.
Doom, ^. dom, utslag; yttersta domen;
öde; forderf. — , V. a. döma, fälla
till straff; befalla, beordra. -bOOk,
8. engelska jordboken, -fal, a. olyck-
lig, —man, s, domare, skiljesman;
skriftfader. -'S-day, 8, rättegångs-
dag; yttersta dag.
Door, 8, dörr, port. C?00r5, ;P?. hus.
'M.xt -, tätt bredvid, -bar, 8. port-
stängel, portrigel, bom. — CasO, s,
dörrkarm. -Cheek, -pOSt, 5. dörr-
post, dörrträ, -gnard, 8. fingerplSt
pä dörrar. — hOOk, 8. dörrhake.
-ing", 8. dörrkarm, -keeper, 8.
portvaktare. — knOCker, 5. portham-
mare, portklapp, —pull, s, klock-
sträng vid portar. — sill, 5. tröskel.
-stead, 9- ingång i dörren.
Dorado, «. guldfisk.
Doree, 8. silfveröga (fisk).
Dorian, Doric, a. dorisk.
Dormjjancy, «. ro, stillhet, sömn. -ant,
o. sofvande; hemlig; lutande, sned.
-ant, -ar, *. tv&rbjelke ; vindsfönster.
English-J^ioedishMkL
-itive, a. sömngifvande. — , 8, sömn-
gifvande medel. — itory, 8, sofrumj
• begrafningsplats, kyrkogärd.
Dormouse, s. hasselmus, skogsmua.
Dom, 8. rocka (fisk), -hound, 8,
ett slags haj. [af en.
Dorr, v. a. göra förbluffad, göra narr
Dorr, 8, vattenbi, drönare, humla.
Dorrer, s. sömnaktig menniska.
Dorsel, Dorser, S, dragkorg, bSrhake,
kar.
Dorture, s. sängkammare (i kloster).
DOSO, s. dosis. — , V, a. riktigt för-
dela; gifva in medikaraenter.
Dossil, 8, kompress vid SderlStning.
Dot, 8» punkt, tecken. — , V, ö. punk-
tera, teckna med punkter.
Dotajlge, 8. vanvett; tokprat; häftig
passion; barndom pä nytt, ålderdoms-
joller. —1, a. som utgör en hemgift.
— rd, 8, gubbe som är barn pä nytt;
kärleksnarr. — rdly, ad, vanvettigt,
tokt. -tion, 8, hemgift.
Dote, v. n. galnas; genom ålderdora
blifva likasom barn pä nytt- to —
upon, blifva häftigt kär i.
Dotingly, ad, narraktigt intagen af.
Dottard, S, marträd, dvergträd.
Dotted, a. punkterad; prickig, fläckig.
Dotterel, s. vipa; våp, dumhufvud.
Douaneer, s. tuiibetjent.
Double, a. dubbel, tvåfaldig; tvetydig,
bedräglig. — , 8, dubbelt; afskrift;
konstgrepp, undflykt; dubbelt öl; T,
dublering. — , v. a. fördubbla; vika
i tu. — , V. W. segla If-rbi; fördubblas;
göra snedsprång (om harar); hyckla,
söka undflykter. -bluing, a. tveeg-
gad. -phln, 8. isterhika. -dealer,
8. bedragare, intrygmakare, tvetalig
menniska. —dealing, o. list, bedrägeri,
tvetalighet. -die, V. a, färga två gån-
ger. -edged, a. tweeggad. -eyed,
a. af bedräglig utseende, -handed,
O. tvehändt; tvetydig, -headed, a.
tvehöfdad. -hearted, a. bedräglig,
falsk. -^lOCk, v. a. låsa igen i dub-
belt läs. -meaning, a. tvetydig.
-minded, a. ilUstig, bedräglig, falsk.
-natured, u. af tvcfåldig uatur.
114 Doubleness
-ness, «. dubbelhet; fördubbling;
falskhet. -plea, 8. tvefSldig inkast
emot ett käromäl. -tongucd, a,
tvetAlig,
Donbllles, a, pl. rSnker, knep. -et,
S. par ; tröja , vest ; allor i tärning-
spel ; dublett. stone — , fängelse.
-ing, s. fördubbling. -^ of a Jiare,
en hares snedsprSng. — of the hits,
T. betingskalf, betingsdyna. — iBg-
nails, 3. jpL T, förby dnlngsspik.
Doubloon, S, dublon (spanskt guld-
111 y ut).
Doubt, 8. tvifvel; fruktan, betänklig,
het; svSrighet. -, V. ö. <fe 72. fofj
tviila ; tveka, vSra villrSdig ; misströsta ;
frukta, befara ; hysa tvifvelsmSl. —ful,
a. tvifvelakt!g, oviss ; villrSdig, tveksam.
-fulness, 8. ovisshet, tvifvelaktighet.
-less, a. otvifvelaktig, viss. -lessly^
ad. tvifvelsutan.
Doucet, 8. ett slags mjölkpastej. -S,
S. pl. hjortknappafb
Doucine, 8, T. list l form af en ränna.
Dough, 8. deg. -baked, a. halfgräd-
dad, degig; ofullkomlig, -kneaded,
ö. vek, n^juk, som h^ter sig knäda lik
en deg. — y, a. degig, klibbig, half-
gräddad; tomogen.
Doughtlliness, 5. dugtighet, manhaf.
tighet, tapperhet, mod. -y, O. dugtlg,
behjertad, ofÖrskräckt.
Douse, v. n. plumpa, falla (i vattnet).
-, V, a. kasta ; T, fira.
Dove, 8, dufva. -cot, -liouse, 8.
dufslag, dufhus. -like, dovish, a.
oskyldig som en dufva. -tail, 5. T,
svalstjert; T, damningj dam. —tai-
ling, 8. T. svalstjertsfogning.
Doirable, a. berättigad att f3 lifgedin^
Dowager, s. enka af högt stand som
njuter lifgeding.
DowcetS, 8, pl. hjortklappar.
Dowdy, a. lunsig, smutsig. -, 8.
lunsigt qvinnfolk.
Dower, S. llfgeding, enkesäte; hemgift,
hemföljd; skänk, —ed, a. utstyrd,
försedd med hemgift. -leSS, a. utan
hemgift; fattig.
Dowlas, .9, säckvHft, buldj^n.
Drag
Dowl, 8. dun, Cun.
Down, 8. dun, Qun, svandun; samraetlik
täcka pä örter och frukter; mjölkhSr,
Qun pS hakan; gräslupen höjd, grön
backe ; sandrefvel ; lindring, —beard,
8. mjölkskSgg. —bed, 8. svandunsbädd.
-tree, 5. bomullsträd. -y, a, dunig,
mjuk ; öm, smekande.
Down, ad, ned, pä jorden, under hori-
sonten. — , prp. ned , utfdre. — in
the mouth, utan ett ord att säga.
- U2:)6n the nail, kontant. — , int.
ned I -cast, a. nedslagen, modfålld.
-, 8. nedslagenhet, -fall, 8. fall,
undergäng, förfall, -fallen, a. för-
fallen, störtad, ruinerad. — liaul, 5.
T. nedhalare, bekajare. -hearted,
a. nedslagen, modfalid. —hill, s,
brant, sluttning, lutning, -looked,
a. nedslagen, svSrmodig. —lying, ä.
liggande i barnsängen; softid; natt.
-right, a. lodrät; uppenbar, tydlig;
uppriktig, rättfram ; fullkomlig, -righ-
tineSS, S. uppriktighet, öppenhjertig-
het. -rightly, ad. rätt fram, plumpt.
-sitting, 5. sittande, hviia. -steepy,
«. brant, tvärbrant. -ward, a.
sluttande, hängande ned, nedSt; ned-
slagen. — wards, ad, nedfdre, ut^öre.
Dowry, 8, hemgift.
Dowse, Dowst, 8. smäll, knäpp, örfil.
DoxolOgy, *. lofsSng.
Doze, v. n. slumra ; slä dank. -, V, a,
göra dum.
Dozen, S. dussin, tolft.
Doz|]inesS, 8. dvala, sömnaktighet. -y,
a. sömnig, trög.
Drab, 8. groft ylletyg; sköka. -, a,
kastanjebrun.
Drabble, v. a. nedsöla.
Drabbler, 8. T. läsegel, smStt segel
8om i lugnt väder uppsättas bredvid
Drachm, 8. drachma. [de stora.
Dralf, $. draf, svin mat, afskräde. — ish,
— y, a. smutsig; osnygg; usel, värdlös.
Draft, s. tratt; trassering, anvisning.
Drag, 8. dragg, hake; timmerflotta-,
kälke; dragnät; stjert af vesslor oci)
hiller. — , V. a. draga , släpa , fånga
(ostron), -, v, n. dragga. tO ihe.
Dragant
anchor, drifva for ankar, the anchor
dragSf ankarn rakar el], draggar med.
Dragant^ 5. gummi dragant.
Draggle, v. a. smutsa. -, v. n.
smutsas genom slSpning.
Dr aggs, S. pl, timmerflotta.
Dragoman, s. drogman (tolk i Levanten).
Dragon, s. drake; husdjefvul, viedt
fruntimmer; stjärnbild när nordpolen;
fersing (fisld. -blOOd, S. drakblod
(ett slags röd förg). -et, 5. liten drake ;
blSstSl (fisk), -fly, S. trollslända.
—head, S, drakhufvud. -Isli, a.
draklig, drakaktig. —like, a. rasande.
—IT ort, s, drakört, vattenmossa.
Dragoon, s. dragon. -, V. a. plSga
med inqvartering ; gifva en ort till
plundring; omvända med eld och svärd.
— ade, 5. ofverlemning af en ort St
plundring.
Drain, s. vattenledning, kanal ; aflopp ;
ränna, trumma. — , V, a, afleda;
uttorka. — , V. n, drypa af. -able, a.
80m kan uttorkas ell. afledas. -er, $.
rost, rissel o. f. hvarpä nlgot ställes att
matten mä rinna af; källa att ösa med.
Drake, 5. ankbonde.
Dram, S, en sup; drachma. — , V. n.
supa, taga sig en sup.
Drama, s, dram, skadespel. — tic, a.
dramatisk. — tist, s, skSdespelsför-
fattare.
Dräp, s, tjockt kläde, -irort, s, rönn.
Drape, v. n, göra kläde ; drapera, -r,
S. klädeshandlarc. -ry, s, förfär-
digande af kläder; klädeshandel; ylle-
tyg; kläde; draperi. [medel).
Drastic, a, kraftigt verkande (om lake-
Draught, S. drag, dragning; dryck,
klunk; utkast, plan; ritning; afträde;
drägt, ett skepps djupgSende; dragrem,
draglina ; varp, drägt af fiskar; detache*
ment soldater; trassering, vexel. — ,
V, a. framdraga. — board, s. dam-
bräde, brädspel. — horse, s. draghäst,
arbetshäst. -llOUSe, s. afträde. -S,
S. pl. dam, brädspel, dambräde. — S-
man, s. tecknare ; skrifvare ; supbroder.
Draw, 5. dragning; lott; öde. -back,
s, ryckning ; minskning, afdrag, rabatt,
Dreadful 115
afslag; ersättning af tullen for inkom-
mande varor, när de Ster utföras.
-beam, 5. spel, vindspel, -bridge,
^. vindbrygga. — latch, s, kasthake
pä dörrar, -net, s. dragnät. — well,
s, dragbrunn, ösbrunn.
Draw, v. a. <fe n. draga, släpa ; utrifva ;
afdraga ; draga St sig ; uppdraga ; hop-
draga; draga sig ihop, krympa ihop;
rensa ; utsuga, uttorka ; hämta (vatten) ;
vinda upp ; afteckna, afraäla ; härleda ;
trassera. to — along, draga bort,
släpa bort. to — asunder, sönderrifva,
slita, to — away, bortdraga; bort-
taga ; afhSlla ; förföra, to — in, draga
in; forleda. to — near, nalkas, to
— off, afdraga genom distillering ; sila
ifrSn; skilja ifrSn. to — on, anföra;
föranleda, åstadkomma; nalkas, io —
out, draga ut; locka ut; utsträcka;
ställa i slagordning, to — over, af-
draga genom distillering; förföra, to
— up, draga ell. lyfta upp i hödjen ; göra
utkast till, uppsätta; uppställa; ställa
i slagordning. — ec, s. trassat, accep-
tant, vexelbetalare. -er, s, dragare;
som osar vatten; kypare; trassent af
en vexel; .tecknare; iSda, draglSda.
-ers, S, pl. underbyxor, iSrfoder;
draglSda.
Drawing, s. dragning ; ritning, -board,
$, teckningsbord, ritbräde. — bOOk,
S, ritbak. -bound, s, spSrhund.
-master, s, ritmästare. -paper,
$, ritpapper. -pen, .5. ritstift. — pul«
pet, S. skrifpulpet. -rOOm, s, as-
semble vid ett hof ; audiensrum, förmak.
—table, s. ritbräde.
Drawl, v. a. släpa, draga. — , v. n,
tala längsamt, tala trSkigt; fömöta
Drawn, a. oafgjord. [tiden.
Dray, S, släpa; bryggarkärra; kälke;
ruUvagn. -hOrse, s. kärrhäst, drag-
häst, -nian, $, kärrkarl, Skare,
bryggardräng. — plOUgh, $, släpplog.
Dread, S. fruktan, fasa, förskräckelse;
vördnad. -, a. förskräcklig, fruktans-
värd; vördnadsvärd. — , v. a. för-
skräcka. — , V. n, frukta sig, värn
förskräckt, -able, -ful, a. för-
IIG Dreadfulness
skräckllg, faslig ; vördnadsvärd. — ftll-
neSS, 5. förskräcklighet, fasa. -lesSj
a, oförskräckt, modig. -lesSliesS, S,
^fdrskräckthet, mod.
Drcam^ s. dröm; dSraktig inbildning.
—, V, CL. drömma; föreställa sig, yra.
— , V. n, drömma bort. — ©r^ S. dröm-
mare, svärmare, fantast; dagdrifvare.
—illgly^ ad. drömmande.
Drear, S, fruktan, sky. -, a. för-
skräcldig; bedröfvad. -ineSS, 8. be-
kymmer,* grämelse. — y^ CL, förskräck-
lig; bedröfvad.
Dredge, s. biandsäd; ostronnät. -,
V. a. beströ med mjöl; fSnga med
nät. — r, s. strödosa; ostronfiskare.
DreggillnOSS, S, egenskap att vara
dräggig, dyighet. -ish, -y, a. drag-
gig, gyttjig.
Dregs, s. pl, drägg, bottenfall, grum-
mel; afskräde.
Drench, s. klunk; drank, svinmat;
läkedryck som gifves tvångsvis; gräf,
dike. — , V. a, blöta, skölja; vattna,
dränka, väta ; gifva läkemedel tvSngsvis.
Dress, S, klädning ; prydnad. — , V. ö.
kläda, svepa; pryda, snygga; laga,
anrätta, bereda. — , V, 71. T. flagga;
kläda pä sig ; ställa sig rak. to — a
wound, förbinda ett sår. -COat, S.
statsklädning. — eFj 8, matredare;
köksbord.
Dressing, s, beklädande; anrättning;
kringgrääiing ; förband ; tlädsel, grann-
låt, -box, a, toilettaska. -drawers,
s. pl. kommod, nattkommod. — glass,
s. toilettspegel. -gOWn, 8. puder-
kappa; morgonklädning. —rOOm, s.
toilettrum, grannlåtsrum, -tabl©, s.
nattduksbord.
Dressy, a. grann, benägen till grannlSt.
Drib, v, a. afklippa.
Dribble^ v. n. drypa ; dregla. — , V, a.
iSta drypa. [summa ell. tid.
Driblet, S. smSsak; smäskuld, liten
Drier, S. uttorkningsmedel.
Drift, v, a. drifva pä; sammandrifva
i hög. — , V. n. hopa sig, samla sig.
— , 9. drift, pSdrifning ; storm, regnskur ;
fall, stortning; drifva; hop, hopande;
Drivingwhip)
mSl, ändamäl, afsigt; T. afdrift ell.
afvikning. — of SilOW ^ snödrifva,
yrväder. — of the forest, skogsbete.
drifts of ice, drifis. -sail, s. drif-
segcl, stoppsegel, -way, 5. fädrift,
betesmark. —Wind, 8. storm.
Drill, 8. drill, liten borr; exercering;
liten bäck; babian. — , V. a, drilla,
borra häl ; inöfva (soldater). — , v. n.
skämta, narras, drifva gäck med någon ;
flyta långsamt (som backer). — box,
8, vändskifva, svarfdkifva, drejskifva.
—machine, s. såningsmaskin.
Drink, s. dryck, dricka. -, V. a. dricka,
supa; göra drucken. — , V. n. vara
drickbar, to — down, dricka bort.
to — in, insuga', insupa, to — off,
up, dricka ut, dricka i botten, to —
round,' dricka laget om. —able, a.
drickbar. — ard, — er, 8. drinkare.
-money, s. drickspenningar. — OfiPe-
ring, 8. dricksoffer.
Drinking, s. drickande; druckenhet;
dryckeslag, -boat, -match, 8.
dryckeslag. -giilSS, 8. dricksglas.
-honse, s, krog, källare. -SOng,
8, dryckesviaa.
Drip, 8. dropp, takdropp. — , V. n,
drypa, droppa, falla droppvis. — , V. a,
hälla. — ping, 8. stekfett som dryper
af steken; afskräde. -ping*pan, 8,
stekpanna.
Dri?e, v, a. drifva, fösa; köra bort;
förfölja, slä efter; arbeta pä, utföra;
skaka. — , V. 71. drifvas; T» komma
i drift; rusa pä; köra. to — at, rusa
pä ; syfta pä. to — from, köra bort.
to ~ in, into, drifva in, slå in.
to — off, bortjaga, undanköra« to —
on, fortdfifva, skynda, to — Up, köra
fram. — , 8, spatserfart.
Drivel 9 «. dregel; dreglare; Qeskare;
narr. — , V. n. dregla ; pjollra. — ler j
8, dreglare; fjeskare.
Driver, S. pådrifvare; forman, kusk.
Skare; dref; bro vindare, drifvare.
Driving-box, 8, kuskbock, -reins,
8, pl. ledstreck, ledtöm, korstöm.
-wheel, s. diifbjui. -whip, $,
8» kuskpiäka.,
Drizzle
Drizzllfe^ V. a. befukta. -, v. n. dugga,
regna smStt. — ingj S, duggregn.
— y, a, regnbefuktad ; dimmig.
Droll 5 *. slyngel, lätting, drumlare.
—, V, n, arbeta dronigt.
DroU^ 8, tokrolig menniska, putsmakare,
skalk; löjligt upptSg, lustspel. — , a,
skämtsam, lustig, narraktig. — , V, n,
skämta, gyckla, drifva narrspel. — er5
«. skämtare, putsmakare. — ©ry? ^«
skämt, narri, putsmakeri; dockspel.
-Ingly, ad, tokroligt.
Dromedary^ S, dromedar, springkamel.
Dron{{e^ S» dr5nare, vattenbi ; mungiga ;
trög menniska. — , V. n. dröna, brumma,
surra ; lättjas.. —Isll, a. drönig, trög.
Droop 9 V, n. vissna, falna; vara be-
dröfvad; aftyna, afmattae.
Drop 9 Ä. droppe; frihängande diamant
ell. perla; T, droppar till intagning.
— , V. 71. & a, drypa, droppa; falla
ned, affalla ; upphöra, sluta ; dö ; und-
falla (om ord); spilla, fläcka; fälla.
to — iUf drypa in; smyga in. to —
ojfy droppa af; förlora sitt erabete;
dö. to — out, droppa ut ; stjäla sig ut.
-let, S. liten droppe; tär. -plugly,
ad. droppvis, -serene j «. svarta
starren. -StOÄe, 8» stalaktit, dropp-
sten, -wort, €. stenbräcka.
Dropllsical, a. vattensjuk, vattensiktlg.
-sy, s. vattensot.
Dross, 8. slagg; rost, afskräde; glitt.
-iness, s» orenljghet, slaggaktighet.
— y, a. oren; slaggig; usel.
Drought, 8, torrhet, torka, brist pS
regen; törst. -inesS, 8. torka, brist
pä regn. — y, a. torr; törstig.
Drove, «. fädrift, boskapshjord; upplopp.
— r, 8. oxdrifvare; boskapshandlare.
Drown, v. a. dränka; öfversvämma;
qväfva, utplana. — , V. 71. drunkna.
DrOWlIse, v. n. vara sömnig; slumra;
hafva ett sömnig utseende. — , v, a.
söfva, göra sömnig. -slness, 8.
eömnighet; sömnaktighet, tröghet, lat-
het, —sy, a. sömnig, lat, insöfvande.
-syhead, s. sömnaktig menniska.
Dnib, s. knuff. -, V, a. slä, prygla.
Dnul||ge, 5. släpdräng; ostronfiskare.
Ducal
117
-, v, a. träla, släpa. -, V. n. fiska ostron.
-ger, 8. strSdosa ; dräng, handlangare.
— gery, s, släpsyssla, slafsyssla, släp-
arbete. — ging-bOX^ 8, strSdosa.
Drug, 8. drog; öfverlopps- ell. oduglig
vara; forgift; släpdräng. — , V. O,
blanda; foreskrifva eller ingifva ett
läkemedel, —get, 8. drojett (ett slags
tyg), -gist, 8. drogist, apotekare.
Dmidj 8. druid (hednisk prest).
Drum, 8. trumma; spelsällskap; qvam-
stenskar. — , V. n. S a. trumma, slä
pa trumma, to - out of the regi'
ment, köra frän regimente. -blo, v. n,
drumla. — flsll, 8. en art kabiljo,
—major, 8. regera entstrumslagare.
—mer, 8. trumslagare. -StlCk, 8,
trumpinne, —strings, 8. pl. smöre
under botten pä en trumma.
Drunk, a. drucken, rusig; vät. -ard,
8. drinkare, fyllhund, -en, a. drucken,
full, besupen; vät. -enneSS^ 8,
dryckenskap, fylleri.
Druse, s. körtel, grupp, massa af kri»
stallisering.
Dry, a. torr; mager; ofruktbar; törstig;
härd, sträng. — , V. a. torka; dricka
ut, uttömma. — , V. n. blifva torr,
-eyed, a. torrögd. -flower, 8.
sträblomma. -gOOdS, s. pl. stycke-
gods. — ness, 8. torrhet, torka.
—nurse, S. torramma (som icke gor
di) ; sjukvakterska. —rubber, 8. bo»
nare, glattare, -shodd, a. torrskod.
Dry ad, 8. skogsnymf.
Drying-loft, s. torkvind, -place, 8.
torkställe, torkningsplats. —yard, 8»
torkställe.
Dual, a. tveggehanda. — , 8. T. dualis.
Dub, 8. slag, släng; dubbning; pöl,
dyngpuss. — , V. a. slä, dubba (till
riddare) ; kapunera ; nämna, gifva titel
af. -, V. n. T. arbeta ell. hugga
med skarfyxan. —fly, 8. vattenfluga.
Dubiilety, -OSity, S. tvifvelaktighet.
— OUS, a. tvifvclaktig, obestämd, otyd.
lig. -OUSnesS, $. tvifvelsmäl, ovisshet.
-table, a. tvifvclaktig. -tation|
s. tvifvel.
Ducal, a, hertigligo
118
Ducat
Ducat, S. dukat.
DachesS) S, hertiginna.
Ducky v. a. doppa i vattnet; dyka.
— , V» n, buga sig, göra en bugning.
— , 8, anka; bugning; smekord; se-
gelduk. — and drake, art barn.
lek. -bill- wheat, S, engelskt
bvete, -coy, s. lockmat, bete. -illg,
8, dykning; T. kolhalning, råspring.
ning. -legged, a. kortbent. -Ull g,
8, andunge, -meat, -weed, 5.
andmat.
Duct, 5. riktning; kanal, gSng. —lie,
a. böjlig, smidig, uttänjelig; villig.
— lity, S. utvidgelighet, böjlighet, smi-
- dighet ; eftergifvenhet.
Dudgeon, s. dolk; ondska.
Duds, S. pl. lumpor, pallor.
Due, S, skyldighet, rättighet; tull. — ,
a. skyldig ; tillbörlig, passande ; riktig,
noggrann; förfallen. — , ad, noga,
vederbörligen. — ftll, a. tillbörlig,
skicklig, passande. — UCSS, 8, skick-
lighet, skyldighet, noggrannhet.
Duel, 5. duell, envig. -, V. n. duellera.
— , V. a. angripa. — llst, 8, duellerare,
envigskämpe.
Duet, 8. duo, duett.
Dug, 8, bröst, bröstvSrta, spene; jufver.
Duke, 8, hertig, —dom, s, hertigdöme,
Dulbrained, a. svagsynt, enfaldig.
Duljlced, a. söt, ijuflig. -cification,
8. fcJrljufvande , öiildring. — Cify, V.
a, försötraa, förljufva.
Dulcimer, 8, hackbräde (musikaliskt
instrument). [s. forsötmande.
Dulcorllate, v. a. försötma, -ation,
Dulliead, 5. dumhufvud.
Dull, a. dum, tölpaktig; slö; matt;
trög; tung; osmaklig; mörk. — , V. a.
göra döf ell. matt, förslöa; bedröfva.
— , V, n. blifva dum, slö etc. -ard,
8, dumhufvud. -browed, a. af dy.
Bter blick, -disposed, a, svSrmo-
dig. -ed, a. matt, skymiig. -hea-
ring, a. lomhörd. -noise, S, ett
doft sorl. -sight, «. svag syn. -y,
a. svag, matt.
Dulness, 8. dumhet; tröghet; slöhét;
mörkhet; svaghet*
Duplicity
Duly, ad, vederbörligen; stadigt, jemnt;
pä bestämd tid, noga.
Dumb, a. stum, mSllös. — , V. a. tysta,
göra stum. -found. V, a. tysta.
-ly, ad. stum, mäiiöst. , -ness, 3.
stumhet, mSllöshet.
Dummy, s. dumme; felande tredje per*
son i vistspel.
Dump, 8. sorgqväde; tankspriddhet;
dumps, ph svSrraodighet. -ish, a.
svSrmodig. -ishness, s. svärrao.
dighet.
Dumpling, «. ett slags smSpudding.
Dumpy, a. undersätsig.
Dun, s, besvärlig borgenär, björn. — ,
V. a. strängt fordra, björna. —bee,
. —fly, S, broms, geting.
Dun, a. mörkbrun; dyster, -fish, s,
kabiljo. -neck, 8. jemsparf. -nish,
a, brunaktig. -Stone, 8. mandelsten.
Dunce, s. pundhufvud. -ry, s, dumhet.
Dung, ^. dynga, gödsel; lort. -, a,
gemen, nedrig. — , V. ö. göda, be-
täcka med gödsel. — , t7. n. ställa.
-beetle, S, praktbobba. -bird, 8.
bärfSgel. -Cart, s. gödselvagn, -fork,
S. dynggrep. -Mil, 8. dynghög; lort.
lolla, lortvasker, -hiUcock, 8, hus-
hanne, -hole, 8, dynggrop, gödsel-
hSia. -y, a. dyngig. -yard, 8.
dynplats, gödselrum, sopbacke.
Dungeon, 8. djupt fängelse. -, V. a.
sätta i fängelse. [gel).
Dunlin, s, svartlasse, strandsittare (fS.
Dunnage, «. T, den öfre lastningen af
ett skepp.
Dunner, s, björn, besvärlig borgenär.
Dunny, a. lomhörd.
Duo, S, duett. -deCimO, S. duodes.
-decuple, a, toiffaidig. -denum,
Dup, v. a. öppna. [8, tolftumstarmen.
Dupe, S, narr, enfaldig stackare* — .
V, a. narra, lura.
Duple, a, dubbel. .
Dupii||cate, s, duplett. -, v. a, f3r.
dubbla; lägga i veck ell. fällor. — , a.
dubbel, tvefald. -Cation, s. fördubb-
ling; hopvikning; fSlI. -Cature, 5.
tvSfaldighet ; fSll. -city, S. t^äfal-
dighet, dubbelhet; falskhet.
Durability
Pura!|T)ility, s, varaktighet: bestSnd.
~ble, a. varaktig, -bleness, 5,
varaktighet. ~nce^ s, bestånd; arre-
stering, —tion 9 S, bestSud , fortva-
rande.
Dure, V. n, vara, äga bestSnd. -ful,
a. varaktig. — ICSS, a. kort, forgäng-
Daresse, 5. stränghet; arrest. [lig.
Dargen, s, pyssling.
Daring", pr, medan, under deU
Dnr||ity, s, hSrdhet, fasthet. -OUSj
a..hSrd, fast.
Dll6k| a. mörk; — , S. skymning; dun-
kelhet. ~, v. a, fordunkla. -, V, 71,
mörkna, skymma. — inesS, ö. skym-
ning, gryning. — Ish, a. skura ; dun-
kel ; mörklagd. -ishnesSj S. skym-
ning. —y, a. mörk; mörklagd; dyster.
Dust, 5. stoft, dam. — , V, a, damma
full; damma ur, klappa ur dammet.
^basket, 5. soptunna, -box, 5.
fitrödosa. — Cr, S. torktrasa. -inesSj
S, dammighet. — luan, S, sopgubbe.
— y, a. dammigi
'Datch, a. holländsk. --toySy pl. NiJra-
berger-arbete. — , 9» holländska sprS-
ket; Holländare. fäöme.
Dutch|[eS.S, s, liertiginna. -y, S. hertig-
DutSllable, -ed, a. tullbar, under-
kastad tull. -fol , dutCOUS, a.
hörsam, lydig; underdSnig. -fulness^
S. lydnad; vördnad.
Duty, S, plikt,. skyldighet; vakt; tull;
lydnad, undergifVenhet ; vördnad ; hels-
ning. [färgen.
Dwale, s. qvesved; (herald.) den svarte
Dwarf, S. dverg. -, V. a. beskära,
klippa, -elder, S, fläderbuske, -ish,
it* dvergaktig, småväxt, -ishness,
S. dvergaktighet , litenhet. -y, a.
dvergaktig.
Dwell, t?, n. bo; stadna, dröja. -, r.
a. bebo, Innehafva. —er, S, invS-
nare, boningsman. — iDg, S, boende;
boställe.
Dwindle, v. n. tvina bort, förfalla;
förgdS. — , V. a. förminska, ruinera.
to - away, förskingra, to - into,
vanartas. -d, jp. & a, skrumpen;
förfallen*
Earnest
ira
Dye, $, färg; död. -, V, O. Arga. -»
v, n. dö; tröttna, -drug", -stuff,
5.färgstofF, färgämne. -llOUSe,-mill,
S. färgeri.
Dyer, s. färgare, -'s-weed, $, vejdc
-'s-WOOd, 5. färgträd.
Dynasty, Si, regentfamilj, konungaätt.
Dyslien teryj $. rödsot, durklopp. -pep»
sy, s. elak matsmältning. -pllOny,
S, otydligt uttal, -pnoeft, s, trSng*
bröstighet; andtäppa, — Ury^ S. kall.
piss; urinstämma.
E.
Eacb, pr. hvar. - one, livar och eft^
enhvar. — other, hvarannan. — where,
öfverallt.
Eager, a. skarp ; brinnande ; ifrig. -ly,
ad. skarpt; ifrigt. -ness, 5. skärpa;
begär, häftig böjelse; ifver.
Eagle, s, öm. -eyed, -sighted, a.
skarpsynt. -Owl , s, uf. -Speed,
S, ömsnabbhet. —SS, 5. örnhona.
—stone, s, örnsten. —t, S, örnunge,
-wood, 8, ^loeträd.
Eagre, s, flod som uppväller öfver en
annan.
Ear, S. öra; hörsel; gehör (i musik);
nSlsöga; handtag; sädesax. — , v. 71.
gä i ax. -, V. a. ärja, odla. -able,
a. plöjbar. -drops, s. pL örbuck-
lor. -finger, S, lillfinger, -kig-
Sing, s, hviskande. -lap, $, örtipp.
-pick, s, örslef. -ring, a. örring.
-shot, S, det längsta hSlI hvarpä
man kan höra ord. -trumpet, s,
hörselrör. -wax, s. örvax. -wig,
^. örmask; örontasslare. -witness,
5. öronvittne.
Earl, S. grefve. -dOJn, s. grefskap.
Earles-penny, 5. handpenningar.
EarlineSS, 5. tidighet, brädmogenhet.
Early, a. tidig, bittida uppe. — , ad.
tidigt, bittida.
Earn, v. a, förtjena, f^rrärfva, vinna.
-ing, Ä. förtjenst, vinst; ystad mjölk.
Earnest j s. aUvarj handpeanin^j; fO*.
120 Earnestly
smak* — , a. allvarlig, allvarsam;
ifrig, nitisk, -ly, ad. allvarligeD,
allvarligt, p5 allvar. -neSS, 8, all-
var, allvarsarahet, nit.
Ettrth, 8, jord, raylla; jorden; land;
räfkula. — , V. a. betäcka med jord.
— , V, n. gräfva sig ned uti jorden;
visUs under jorden, -apple, 8. al-
runa. -bags, 8, pl. jordsäckar.
•-bank, 8. gärdesgSrd af jord och
grässvSl. —board, 8. plogfjol, inull-
fösa, —bob, 8, daggmask, metmask.
—bound, 8, jordhanden, -en, a.
ler . ., sten . . . -fed, a, nedrig, för-
aktlig, -flax, Ä.^herglin. -inCSS,
*. leraktighet. — linesS, 8. jordisk-
het. -ling, 8. dödlig menniska. -ly,
a. jordisk; verldslig, timlig. — mind-
eduess, 8. verldalig sinne, -quake,
8, jordbäfning. -WOrni, 8, dagg-
mask, metmask, — y, a. jordaktig.
Ease, 8. ledighet, lediga stundor; ro,
hvila; beqvämlighet , maklighet; lin-
dring, tröst; lätthet; frihet, at — ,
beqväm. chapel of — , annex. — ,
V. a. lätta, lindra; aflasta; trösta.
to — one*8 self, gS till stols, -ful,
a. lugn, fredlig. — lesS, a. orolig.
-mont, 8, lättnad i utgifter, mild-
ring ; afträde. to do one'3 — , gä till
Easel, S. staflett. [stols.
Easi||ly, ad. lätt, lätteiigen. -ness,
8. lätthet, färdighet; beredvillighet;
otvunget väsendo; lugn.
East, 8. öster; morgon; Österländerna;
Levanten. — , a. öster ut, öster ifrSn.
-ward, ad. St öster ; österut, -wind,
8. Östanvind.
Easter, «. päsk. -day, 8. pSskdag.
Easterljling, «. österländning. -ly,
a. österlig. — n, a. östlig, österländsk.
Easy, a, lätt; otvungen; lugn; be-
qväm; beredvillig; godhjertad.
Eat, v. n. & a. äta; förtära, fräta;
vara ätbar, to — in, into, through,
out, genomfräta. Jo — up, äta upp,
fortära allt. —able, a. ätbar, ätlig.
-ablcsj s. pl. matvara, -bee, 8.
biätare (fSgel). -er^ 8. »tare; frät-
Edentation
medel. -Ing-hOUSO, *. spisqvartef,
gSrkök.
Eaves, s. takfot -dropper, s. lyssnare.
Ebb, s. ebb ; aftagande. — , V. n. ebba,
falla ut; förfalla.
Ebon, — y, s. cbenholts, ebenträ. — ,
a. af ebenholts; mörk, dunkellägd.
EbriOety, -OSity, S. dryckenskap, fyl-
EbrilladO, s. tygelryckning. [ler i.
Ebulli||ency, -tion, 8. uppkokning,
nppvällning; häftigt utbrott. — ©nt^
a, jäsande.
Eccentric, -al, a, afvikande, regellös.
— ity, 8. afvikeise, olikhet.
Ecclesiastlles, s. Salomos predikare-
bok. — ic, 8. andelig man, prest.
— ical, a. andelig, hörande till kyr-
kan. -icus, 8. Jesu Syraka bok i
Bibeln. [gar. -US, 8. igelkott.
Echiu{|ated, a. taggig, full med pig-
Echo, 8. eko, genljud, Sterskall. — , v.
n. Sterskalla. — , V, a, upprepa.
Eclat, 8. glans, präl.
Eclectic, c. eklektisk, utväljande. -,
s. eklektisk filosof.
Eclipjlse, 8. sol- ell. mSnförmörkelse;
fördunkling. — , V. a. fördunkla, för-
mörka. — , V. n, förmörkas. — tic, s.
ekliptikan, solbanan; formörkelselinie.
Eclogue, 8. herdedikt, herdesSng.
EC0n0||miC, a. hörande till hushåll-
ningen; sparsam, ekonomisk. — mics,^.
pl. hushållningsläran. — miSt, 5. hus-
hållare, ekonom, -niize, v. a. hus-
hälla, ekonomisera, sparsamt förvalta,
-my, 8. hushållning; hushSUsaktig*
het; anordning.
ECStallsy, «. hänryckning. -, «. O.
hänrycka. — tic, a. hänryckt.
Ectype, 8. afskrift, kopia,
Edaci||ons, a. glupsk, -ty^ ^. glupsk»
het, frässeri,
Edder, v. a. fläta.
Eddish, 8. efterslätter.
Eddy, 8. uppsjö; .göl, vattenhvirfvel.
-, a. hvirflande. -watcr, 8. köl-
vatten, —wind, 8, hvirfvelvjnd.
Eden, 8. Eden, paradiset.
Edentallted, a. tandlös. -^tiOil> &.
tänders utbrytning.
Edge
Edge^ 8, egg, slcär; kant, bräm, rand;
skärpa; skarpsinnighet. tO set an ~
OTlf slipa, hvässa. to set on —, för-
slSa. — , V. a, skärpa, hvässa, slipa ;
kanta , bräma , bordera ; gifva rum ;
upphetsa. — , v. n. tvinga sig fram.
to - forwards, rycka fram. to - m,
slä in, drifva in. to - off, bortrycka.
— d, a. hvass. —less, a. trubbig,
slö. -tool, 5. eggjern. -wlse, ad.
pä längden.
Edging, s. list, brllra.
Edible, a. ätlig.
Edict, s. pSbud, förordning.
EdijlUcant, a. byggande ^ uppbygglig.
— fication, s, uppbyggelse; undervis.
ning. -ficatory, a. undervisande,
beveklig. -fl ce, 5. byggnad, -flcial,
a. angSende utsidan af en byggnad.
—fler, s, byggmästare, grundläggare ;
undervisare, —fy. V, a. bygga; upp-
bygga; undervisa.
EdilO. S, edil. [gifvare, förläggare.
Ediljtion, s. upplaga, -tor, s. ut-
£duca||to, v. a. uppfostra, -tion,
S, uppfostran, -tor, s, uppfostrare.
EduC||e, v. a. frambringa, framdraga;
visa. —tion, S, frambringande; vi«
sande.
EdalC0ra||te, v. a. fSrsotma; afkoka.
-tion, 8. försötming; utlakning med
vatten.
Eel, s, SI. -pout, 8. lake, tSnglake.
-spear, s, tre-udd, ljuster, -wear,
Effablc, a. utsäglig. [*. Slsung.
Efface, v. a. utplana, radera, afnöta,
förstöra.
Effect, 8, verkan; ntgSng, verkställig.
het, fullbordan; sanning; föresats;
ände. in — , i sanning, effects, pl.
egendom, effekter. — , V, a. verkställa ;
förorsaka, -ible, a. görlig, -lon,
8, slutsats. — iv©, a, verksara, ver-
kande; kraftig, eftertrycklig; nyttig;
verklig, to he — of, förorsaka, Sstad-
komma, -less, a. kraftlös, utan ver-
kan, —or, 8. upphofsman. — Uftl, a,
kraftig, verkande, eftertrycklig, -nal-
ness, S. verksamhet, verkställighet.
•»Q^tOj V, a. ästadkomma; verk-
Egotist 121
ställa; uträtta. -UOUS, a, verksam,
kraftig.
Effemina||Cy, *. qvlnlighet, vekllghet,
yppighet; klemande, —te, a. qvin-
1ig, veklig. — , V. a. göra veklig. — ,
V. n. biifva qvinllg, förvekligas. -t6-
116SS, s. klemighet. [-nce, 8, jäsning.
Effervesce, v. n. jäsa, sjuda upp.
Effete, a. ofruktsam; utnött.
Effijlcacious, a. verksam, -cacious-
liess, -Cacy, S. verksamhet, kraft.
-Cience, -Ciency, s, verksamhet,
kraft. — cient, s. verkande, orsak,
upphof; upphofsman. — , a. verkande,
verksam, -giate, V. a. afbilda. -gy,
S. bild, afbild.
Effl agitate, v. a. kräfva, häftigt fordra.
Efflate, v. a, bläsa fram.
Efflorescen||ce, -cy, s, blomning,
blomstring ; utslag pä kroppen, —t, CB.
blomstrande.
Efflu^lence, -X, S. flod, utflytnlng.
— Yinm , S. utflytningspartikel ; ut-
dunstning. -X, V. n, utflyta, rinna
ut. -xion, 8, utflytnlng.
Efforce, v. a. uppbryta ; tvinga ; skända.
Effort* s, bemödande, ansträngning.
EffOSSlOn, 8. uppgräfning.
Effrenation, s. tygeiiöshet.
Effrontery, s. oförskämdhet, fräckhet.
Effutge, v, n. strSla fram, gfänsa, skina.
—nce, 8, glans, skimmer» -nt, ö.
skimrande.
Effume, v. a, utandas damp ell. rök.
Effund, Effase, v. a. utgjuta, ösa ut.
Effusijjon, 5. utgjutelse. -ve, a, ut-
gjutande; • slösande.
Eft, 8, ödla, ormödla. — , ad. snart;
efterSt. -SOOns, ad. genast; S nyo.
Egad, i. ack ja I visserligen !
Egeriuinate, v. n. knoppas, spricka ut,
Egest, v. a, uttömma, afföra. -lon^
8, uttömning.
Egg, 8. &gg. -Shell, 8. äggskal.
Egg, fonj, v. a. uppegga, reta. -er,
S. anstiftare.
Egilops, 5. tSrÖga; flSsgräs.
Eglantine, s. hagtorn; njuponbuske.
Egoyisra, -tism, S. egenkärlek. -tist^
8, egoist (egenkär I sjelfkär menniska},,
122
Egotistical
-tistical, a, sjeifkar. -tizo, V. n.
tala mycket om sig sjelf.
Egregious, a. upphöjd; märkvUrdig ;
utomordentlig (mest i elak mening).
— nesSj s. märkvärdigt väsende.
EgreSJ?, -ion, s, utgSng, bortgSng.
Egret, 8, hvita häger.
Egriot, S. moreli.
Eider, Eider-down, s. eyderdun.
—däck, S. ejder, bottengSs.
Elgh, t. ajl ack I
Eight, num, Stta, -éon, num. Sder-
ton. -eenth, a. Sdertonde. -fold,
a. ättadubbel, Sttafaldig. -h, a. Et-
tonde. -ietb, a» Stta tionde, -ly,
ad, for dett Sttonde. -SCOrO, a.
.Stta tjog. -y, a, Sttatio.
Eigne, a. förstfödd; sora ej kan for-
yttras, [antingen.
Either, pr, endera, nSgondera. -, c.
lyaculallte, v. a, utskjuta, utstöta.
—tion, s. utkastning ; bönesuck, -tory,
a. utkastande; utsprutande; utkastad,
plötslig.
FJect, V, a. urkasta, utstöta, förkasta.
—ion, S. utkastning. -ment, 8, bort-
drifvande ; utkastning,
Ejulation, s. skri, tjut, veklagan.
Eke, ad. äfven, ock. -, v. a. öka,
forstora ; komplettera, göra fullständig ;
uttänja genora onödig tillsats. — , 8.
Eking, 8. tillökning. [tillökning.
Elahora||te, a. utarbetad; gjord med
raycken omsorg. — , V, a. utarbeta,
bringa till fullkomlighet. -teness,
8. fullkommande, fullkomlighet. — tion,
8. fullbordan; utarbetning.
Elance, v. a. kasta, slänga.
Elapse, v. n. smyga förbi; forlida,
förflyta. [8. spänstighet.
Elaslltic, a. spänstig, elastisk, -ticity,
Elayte, a. uppblåst, högmodig, stolt.
— , V, a. uppblSsa ; göra högmodig.
-tion, 8. högmod.
Elbow, 8. armbSge; krökning, bSge.
at — , till händs. — , V. n. skjuta
fram. — , V. a. stöta; köra bort.
-chair, S. länstol, -roosii, <?. mm,
ledighet, -shaker, s. tärningspelare.
Eld^ 8. Sider; gammalt folk.
Eleve
Elder, a, (eompar. af old) äldre.
— ly, a. Slderstigen, gammal. — S, 8»
pl. föräldrar; förfäder; kyrkoförestSn-
dare. -ship, 8. förstfödsel ; kyrko-
förestSndareskap.
Elder, S. fläder, -hcrry, S. fiäderbär.
-flower, S. fläderblomma, fläder*
blomst. -tea, 8. fläderte. -trCC,
8. fläderträd, fulbom.
Eldest, a. (superi, af old) äldat.;
-horn, a. förstfödd.
Elecampane, s. Slandsrot, hSllrot.
Elect, 8. utvald, helgon. -, a. utvald,
utkorad. — , V. C välja, utnämna, |
kora. —ion, 8. val; valrätt; högtid-
lighet vid en valförrättning; predesti*
nation, nSdevalet. -ioneering, s.
konstgrepp för att vinna röstarne till
val af ea parlamentsmedlem. -ivC,*
a. val», väljande. -Or, 8. valmän,^
väljare; kurfurste. -Oral, a. kur-
furstlig. -Orate, 8. kurfurstendöme.
-öress, -ress, s. kurfurstinna, -ric,
-rical, a. elektrisk, -riclty, S. elek-,
tricitet. -rify, -rize, v. a. elek-
trisera. -ron , s. bemsten; blandad
metall, -oary, 8, latverg.
Eleeraosinary, s. fattighjon.
Eleganllce, 8, prydlighet, fägring; sir-
lighet; behaglighet. —t, öt. vacker,
fin, behaglig; artig.
Elegljiac, a. elegisk; sorglig. -, 8,
klagodikt. — y, 8. klagodikt, sorg-
säng.
Element, S. element, grundämne; hem-
vist; förnöjelse, elements, pl. första
lärogrundema. *-, V. a. infora, be-
stämma, —al, a. elementarisk; med-
född, -arity, s. enkelhet. -Rry,
a. innehållande de första grundbegrep-
Eleot. 8. cideräple. [pen.
Elephant, 8. elefant; elfenben, -lasis,
8. spetälska, elefantutslag. —In©, a.
elefanten tillhörig; af elfenben.
Elevayte, a. upphöjd, hög. -, v. a.
upphöja ; muntra ; göra högmodig.
—tion, 8. upphöjning; höjd; storsin.
nighet. — tor, 8. muskel sora upp-
lyfter vissa lemmar, -tory, 8, häftyg,
E)eT6» 8, discipel, fqsterbJirn.
Eleven
Dlevcn, num, eifva. -th, <l elfte.
-thly, ad, för det elfte.
Elfj 8, elf, tomtgubbe. — , V, a, tofva
ihop (hSret). —ID j a. hörande till
elfvor. -ish, a. troUsk. -lOCk, S.
martofva.
Elicit, a. frambragt. -, V. a. fram-
bringa; utlocka, utdraga. — atlOllj s.
utlockning ; föranledning.
Elide 9 U. a. bryta, 8lä sönder; göra
maktlös ; utesluta (en vokal).
Eb*gi!|bility, a. valrättighet; företräde.
-bio, a. valbar ; foreträdesvärd. -ble-
neSS, S» valförhet, valrättighet; före-
trädesrätt, —bly, ad, efter önskan.
£limiiia||te, r. a. bannlysa, -tion,
s. bannlysning; utdrifning.
Eliquation, ^. segring.
Elision, 5. delning; ellips, bortkastning,
utelemnande (af en bokstaf ell. vokal).
Elisor, 8. skeriffens substitut för ed-
svurnes väljande.
ElixJIate, v. a. koka, sjuda, -ation,
Ä. urkokning, afsjudning. — ir, 8.
elixir, extrakt; urkok; qvintessens.
Elkj 8, elg; svan.
£11, 8. engelsk aln.
Ellipllsis, 8, T, ellips, utelemnande (af
ord); T.äggformig linie. -lic,-tical,
a. aflSng, oval.
Elm, 8. almträd.
El0||CUti0n, 8, utförsgSfvor; vältalig.
het. -ge, 8, likpredikan, -gist, 8.
loftalare. -gy, -gium, 8, loftal.
Elonga|{te, v, a. förlänga. -, v, n,
aflägsna sig. — tion , 8, förlängning ;
aflägsnande; afstSnd.
Elope, v. n. löpa bort, rymma, -ment,
Elops, 8. hafsorm. [5. flykt.
Eloquenllce, 8, vältalighet, -t, a.
vältalig.
Else, pr, annan, annat. — , ad, an-
nars, eljest. — where j ad, annor-
städes.
£lacida||tO, v, a. upplysa ; tydligt fram-
ställa, —tion, 8, upplysning; förkla-
ring, —tive, a, upplysande. — tOr,
a, uttydare, kommentator.
ElnCUbrate, a. väl utarbetad.
Elu||de, ^ a, undgS ; undvika, -dible,
Emberday 123
a. undviklig. -SiOQ , 8. undflykt,
undvikande; bedrägeri, -sive, a. be-
dräglig. — SOry, a. bedräglig, svek-
Elute, v. a, afskölja, vaska. [full.
Elutriallte, v, a, sila ifrSn. -tion,
8, vaskning, slamning.
Eluxation, S, ledvridning, förränkning.
Elver, 8, smä hafsSl.
Elysii;an, a, elysisk. -um, 8, ely-
seiska fälten, de saligas boningar.
Emacljeratlvn, s, afmagring. -iate,
a, utraagrad. — , v. a, utmärgla. — ,
V, n, aftyna. -iation, 8, aftyning.
Emaculallte, v, a, taga ut fläckar.
—tion, s, rensning.
Emanllant, a, utflytande, utgSende.
-ate, v, n, utgS, härröra, -ation,
8, utflytning. -ative, a, utflytande,'
härrörande. -Cipate, V. a, frigifva;
förklara myndig. -Cipatiou, 8. hi»
gifning; befrielse; förklarande för myn-
dig. — cipator, 8, befriare; som för-
klarar för myndig.
Emarginate, v, a, kringskära.
Emasculayte, v. a, kastrera; försvaga.
— , a, qvinlig. — , 8, snöping. — tiOB^
8. snopning; veklighet.
Em bale, v, a, packa in (varor).
Embalm, v,, a, balsamera. -er, 8,
balsamerare. . (en dam.
Embank, v. a. indika, omgifva med
Embar, y. a, stänga igen. -cation,
8, inskeppning. — gO, 8, beslag, qvar-
stad pä skepp. — , V, a, lägga beslag
pS, embargera ett skepp, —k , v, a.
inskeppa. — , V. n, inlSta sig i nSgon
sak. —rass. V, a, förvirra, sätta i
förlägenhet, -rassmcnt, 8, oreda,
förvirring ; förlägenhet.
Embase, v, a, förringa; förfalska,
-men t, S, forminskande ; förfalskning.
EmbaSSa{|dor, S, sändebud; gesandt.
—ge, 8. ambassad, legation, budskap.
Embattle, v, a, ställa i slagordning.
-d, a. försedd med skjutglugg; försedd
med skSror (i heraldiken).
Embay, v, a, vaska; föra in i hamnen.
Embellish, v, a, försköna, pryda.
— nient^ ä. försköning; sirat, ornament.
Ember-day, -ing, s, fastedagar.
124
Embers
Embers, S, pi. askmörja, falaska.
Embezzle, v, a. försnilla; frSssa bort.
— ment, S. förskingring, försnilling.
— r, S. slösare, fÖrsnillare.
Emblazon, v, a, blasonera, mSla va-
pen; belägga med lysande färger;
utbasunera, —er, 5. härold ; larmande
berömmare. — ry, 8, vapenmälning.
Emblem, S sinnebild. -, V, a. före-
ställa, förebilda, -atic, a. sinne-
bildlig. -atist, s. författare af epi-
grammer. -atize, V, a. föreställa
pS ett sinnebildligt vis. -ents, S. pL
inkomst.
Embody, v, a. införlifva, förena.
Embolden, v. a. gifva mod, uppmuntra.
Embolism, S. en skottdags insättning;
skottar; skottdag.
Embolus, 5. pumpstSng.
Emboss,.!?, a. göra ell. pryda med upp-
hojdt arbete, betäcka, —ment, S.
upphöjdt arbete; höghet, sublimitet.
Embottle, v, a, förvara i flaska; tappa
EmbOTf, v. a. hvälfa. [pä buteljer.
Embowel, v. a. uttaga inelfvoma;
uppfylla.
Embower, v. a, bilda till en löfsal.
Embrace, S. famntag ; tryck. — , V. a.
famntaga, innefatta, trycka. — , V. n.
oraarma sig. — ment, s. omfamnande ;
innehall, orafSng. — ry, S. mutande.
Embrasure, 5. fönsterluft; skottglugg;
afsats pä gamla murar.
Embrocaljte^ v. a. T. frottera, -tion,
S. bad ning, frottering.
Embroider, v. a. brodera, sticka, -y,
8. broderi, stickning.
Embroil, v. a. förvirra; uppvigla.
-ment, 8. oreda.
Embryo, S, öfSdt foster; utkast, half-
gjordt arbete. — tomy, s, anatomi-
sering af ett ofödt foster.
Emendajjble, a. som kan förbättras.
-tion, 5. förbättring. -tOr, 5. för-
bättrare. -tory, a. förbättrande.
Emerald, S. smaragd.
Emerge, v. n. komma upp, stiga;
hända, -nce, -ncy, S. uppstigande ;
händelse; trängande behof. — nt, a.
framkommande ; oförmodad.
Employ
Emerll, Emery, 8, emergel.
Emerited, a, uttjent.
Emeroids, s, pl. gyllenSder.
Emersion, s, äterframskinande ; fram.
kommande. [-, s, kräkmedel.
Emetic, a. förorsakande kräkning,
Emi cation, s. giimningr.
Emiction, s. urin.
Emigraljnt, 8. utvandrare, -te, V. 71.
utvandra, utflytta. — tion, 8, ut-
vandring, folkflyttning.
Eminenlice, s, höghet; höjd, spets;
eminens (titel till kardinaler), -t, a,
hög, ansenlig; namnkunnig. 77105^ — ,
Emir, 8. emir. [högvördigat.
Emissliary, 8. kunskapare, spion, -ion,
8. utsändning; utbredning. — itious,
a. lurande, spionerande.
Emit, v. a. utsända, utdrifva; slänga,
Emmet, 8, myra. [kasta ut.
Emmew, v. o, innesluta, ^spärra.
Emmove, v. a. uppröra, uppväcka.
EmoUi^jate, v. a, förvekliga, -ent,
a. lenande, lindrande. — , 8. uppmju-
kande medel, —ment, 8. uppmjukande
medel. — tion, 8. uppmjukning..
Emolument, S. fördel, nytta; sportel.
Emotion, s. rörelse, sinnesoro.
Empale, v, a. spetsa (en missgemings»
man); palissadera. — ment^ 8, spets»
ning; pSlning.
Empanel, v. a. kalla rätten tillsara,
mans. — , 8, edsvurnes väljande.
Empark, v, a. omgärda, kringgärda,
kringpSla.
Empassion, v. a. röra, intaga sinnet,
—ate, a. liäftigt rört. [kejsare.
Emperjless, 8. kejsarinna. -Or, s,
Emphäjlsis, S, eftertryck, styrka f
uttryck, -tic, S, eftertrycklig.
Emphysema, s. vädersvulat. -toas«
a. uppblåst,, svullen.
Empierce, u a. intränga.
Empire, s, rice, kejsaredöme; välde.
Empiric, a. gr jndad blott pä erfarenhet ;
qvacksal vande. — , 8, qvacksalfvare.
Emplast||er,5. piaster. -,t;. a. piSstra.
-iC, a. klibbig. [rätten.
Emplead, v. a anklaga, stämma föf
Employ 9 a, tjtust, embete, syssla;
Employable
goromal. — , V, a, använda, bruka,
sysselsätta ; befullraäktiga. -able, a.
användbar, brukbar. — ©r^ S, som syssel-
s&ttar, herrskap. — Itieiltj 5. tjeiist,
embete, syssla; göroraäl.
Empoison, v. a, förgifta, -er, s.
förgiftare. -luent, s. förgiftande, för-
giftning.
Emporium, s. stor köp. och handels-
stad; nederlagshamn.
EmpoYerish, v. a. utarma, -ment,
s. utarmande; förminskning.
EmpOTrer, v. a. befullmäktiga; sätta i
stand (för att g5ra nSgot).
Empress, S, kejsarinna.
Emprise, s. företag, förehafvande,
Empt|{iness, a. tomhet; otillräcklighet;
fSfänglighet. -y, a. tom, uttömd;
bristfällig; (Efänglig; flyktig; hungrig;
dum. — , V, a. tömma. — , v. n. blifva
tom. -yings , 5. j>J. drägg, botten.
fälle, bottensats.
Empurple, v. a. purpra.
Empuzzle, v. a. förvirra.
Empyema, S. blodvar; bröstböld.
Empyrjleal, a. bildad af eldens ele-
ment; hörande till den högsta him-
melen. — ean, S, högsta ell. öfversta
himmelen. — euma, s, brandlukt;
vidbränning. -eumatical, a. som
osar brändt.
Emula{|te, v. W. tilfla med. -, v. a.
efterhärma. — tion, 5. täflan, kamp;
afund. -tive, a. täflande. -tor,
«. medtäfiare, rival. — tresS, 5. med-
täflarinna, afundsam fruntimmer.
Emulge, v. a. nyölka. -nt, a.
. utmjölkande.
Emulous, a. täflande; afundsam.
Emulsion, s. kylande läkedryck.
Emuscation, 5. afmossning (af ett träd).
Enable, v, a. sätta i stSnd. -ment,
S. iständsättande ; förstärkning.
Enact, S, beslut. -, v. a. stadga, för-
ordna; föreställa, spela, agera, -ment,
9. förfogande, anordning. — Or, S.
lagstiftare; anstiftare.
Enambnsh, v. a. ställa sig i bakhSii.
Enamel, S. emalj, amelering; inlagdt
arbete, -ler, 0. emaljör, araelerare.
EncrimsonecJ 125
Enamour, v, a. göra kär.
Enarmed, a, af en annan färg som
kroppens (i herald.).
Enarration, 5. berättelse.
Enarthrosis, a. ledgSng.
Enatation, S, uppsimning.
Enavigate, v. a. segla öfver.
Encage, v. a. sätta i bur; inspärra.
Encamp, v. a. siä läger. -, v. n.
ligga i fält. -ment, S, liggande i
fält, kampering; lägers uppslSende.
Encanker, v. a. gnaga sönder.
Encaustic, a. enkaustisk, hörande till
mSlning mod väx.
Éncave, v. a. dölja l en grotta.
Enceinte, a. hafvande. -| 8, fUstnings*
verk kring en föstning.
Enohafe, v, a, förtörna, reta.
Enchain, t;, a, fjättra; sammanfoga.
Enchant, v. a. förtrolla, förtjusa.-
-er, 8. hexraästare. -ingly, ad,
förtjusande, —ment, s. trolldom;
förtjusning. — ress, S, trollqvinna;
förtjuserska.
Encharge, v, a. uppdraga (en nSgot).
Enchase, v, a, infatta (i guld etc);
sätta i ram ; rista in. [ring.
Encircle, v. a, omringa, —t, 8, cirkel,
Encl0||se, v. a. inhägna, instänga;
innefatta, the enclosed, hosföljande,
inneliggande. — SCr, ^, inhägnare;
kuvert. -SUre, 8. ringmur, stängsel;
den instängda platsen; täppa.
EnCOach, v. a. IfSra in en täckvagn.
Encoffln, v. a. lägga i likkistan.
Encomijlast, 8, loftaiare. -astic, a.
hällande loftal, berömmande. — Um,
S, loftal, äreminne.
Encompass, v. a. omgifva ; kringsegla.
-ment, s, omsvep, omskrifning.
Encore, ad. ännu en gSng.
Encounter, S. envig; träffning, fäkt-
ning, strid; möte; häftigt samtal.
— , V. n, räkas, stöta pä hvarann; gä
till mötas. — , V. a, angripa, —er,
S, motstSndare.
EncouraJlge, v. a. uppmuntra, upp.
möda, -gement, 5. uppmuntran.
-gingly, ad. pl ett uppmuntrande vis,
EnCrimSOned, a. karmosinröd.
126
Encroach
Engine
Encroach ^on, ujponj, v. ?l. inkräkta,
göra intrSng i ; insmyga sig ; tillvälla
sig. — ingly^ ad. genom orättraätigt
tillvällande. -Hientj, S. inkräktning,
ingrepp.
Encumbli'er, v. a. besvära; hoptrassla.
—rance, 5. besvär; hinder, -ranccr^
S, panlkreditor, hypotek borgenär.
Encyclllical, a. gSendc i kretslopp.
-Opedia, S. encyklopedi.
Encysted, a. sammanlupen till en böld.
End 9 S. ände, slut; ändamSl ; beslut;
ändalykt, död. an (onj -, uppSt.
still an — , most an — , mestadels.
— , v. a. fullända, sluta. -, V. n.
göra slut p3; upphöra. -S-man, 8.
upphandlare, mSnglare. -S-TTOinan,
S. mSnglerska,
Endamage^ v, a. skada, förfördela.
-men t, S. skada, förlust.
Endanger, v. a. sätta i fara, blottställa.
Endear, v. a. göra behaglig; rekora-
mendera en ; stegra (priset pä en vara).
— ment, S. högaktning; smekning.
Endeayonr, S. bemödande, sträfvande,
flit. ~, V, a. försöka, foretaga sig.
— , V. n. bemöda sig, bjuda till.
Endem||ial, -ic, a, inhemsk, inländsk
(om sjukdomar).
Endenizen, v. a. naturalisera.
Ending, s, ändelse.
Enditllable, a. anklaglig. -e, v. a.
kalla inför rätten; diktera, skrifva,
göra utkast till. ~, V. n. göra en
anmälan, rapportera. — Cment, s.
käromSl, anklagelse. — Cr, S, an-
klagare; författare.
Endive, 5-. endivia, cikorie.
Endyless, a. oändlig, -lessness, s.
oändlighet, -long, ad. längsefter.
-most, ad. Qermast.
Endoctrine, v. a. undervisa.
Endorse, v. a. pSskrifva, skrifva utan.
skrift pä; jT. endossera. -ment, s.
pSskrift ; bekräftelse ; endossering. — r,
S. endossör.
Endow, v. a. begSfva. -er, y. som
begäfvar med hemgift, —men t, s.
gSfva; utstyrsel-, naturgSfvor.
Endrnd^e, v. a, göra till sUf.
Endue, v. a. begafva; utrusta.
Endnr||able, a. dräglig, -ante, .9*
fortvarande; tälamod, —6, V,- a. lida,
uthärda. — , V. n. vara, räctä. -Cr^
$. en lidande; tålsam.
Endwise, ad. rätt upp och ned,
Enecate, v. a. döda, förgöra.
Enemy, S. fiende; djefvulen.
Energlletic, a. kraftig, eftertrycklig;
driftig, -ize, V. a. göra kraftig, -y,
S. kraft, eftertryck, förmSga,
Enervjlate, a. enerverad, utmattad.
— , V. a. afmatta, försvaga» — ation<^
S. kroppens utmerglande ; kraftlöshet.
— e, v. a. försvaga.
Enfamisli, v. a. uthungra.
Enfeeble, v. a. försvaga, göra kraftlös.
Enfeoff, v. a. beiäna. -ment, s.
belåning; länsbref.
Enfetter, v. a. fjättra.
Enfilade, s. rak väg ell. gäng; sträcka ;
löpgraf. — , V, a. bestryka (om kanoner),
Enfire, v. a. pätända, upptända.
Enforce, S. makt. -, v. a. förstärka;
beveka, genomdrifva, tvinga; indrifva,
öfvertyga. — dly, ad, tvSngsvis.
-ment, S. förstärkning, bekräftelse;
tvang. — r, s. som tvingar, som
genomdrifvar nägot.
Enfranchise, v. a. befria; gifva bur.
skåp, naturalisera. — mCnt,*. befrielse ;
burskap, naturalisering. -Ty S, befriare.
Enfrozen, a. utfrusen.
I^ngaglle, v. a. pants&tta; förniS;
värfva; inveckla; intaga; gifva • att
syssla. — , V. 11. inlåta sig; släs..
-edly, ad. ifrigt, nitiskt, med till-,
gifvenhet. -edness, S. ifver, nitj
— ement, S. pantsättning, förbindelse ;
öfverenskommelse , drabbning; beve-
kande skäl; göromSl. -ingly, ad:
pä ett intagande vis.
En gaol, v. a. arrestera, inspärra.
Engarrison, v. a. lägga in manskap^
(i en stad ell. fästning).
Engender, v. a. föda yngla (om krea-
tur) ; dana ; förorsaka, —er, S. fram-
bringare, fostrare.
Engild, v. a. göra glänsande, förgylla,
Engine, S, miiskin, instrument; verktyg*
Engine-builder
eldspnita; pinbänk; konst, knep.
-builder, s. maskmfabrikSr. -Clea-
ner, S» maskinrensare. —driver, 8,
lokoraotivfSrare. — er,5. ingenior ; maski-
nist, —man, s. maskinist, lokomotiv-
förare, -rry, 9, maskinlära, ingeniör-
vetenskap; artilleri; maskineri; knep.
Engird, v, a. omgjorda, omgifva,
Englad, v. a. göra glad.
English, a. engelsk. -, s. Engelskan ;
engelska språket; engelska folket. «-,
V. a. öfversätta till Engelska.
Englut, V. a, mätta, öfverlasta.
Engorge, t?, a, uppsluka; frässa.
Engraft, v, a. ympa; Qättra,
Engrail, v, a, göra brokig; göra taggar.
Engrain, v. a. färga dunkel.
Engrapple, v. n. siSs, brottas.
En grasp, v. o. gripa, fatta i.
Engra||ve, v. a, gravera, prägla; be-
grafva. — ver, 8, gravSr, koppar-
fitickare. — Yery, 8. graverad arbete;
kopparstick. — ying, s, gravering,
kopparstickarkonst ; kopparstick, stälrit-
En grieve, v, a, bedröfva. [ning.
Engross, v, o. förstora; mätta; upp-
bläsa; hopa, slä under sig. —er, 8,
uppköpare, monopolist. — ment, *.
uppköpning; renskrifning, textning.
Engulf, v. a. störta i en afgrund.
Enhance, v. a. stegra, höja priset; mera
anse. — DlCnt, 8, stegring; tillväxt.
Enigma, ti. gSta. -tie, a. gätiik,
^dunkel, otydlig. — tist, s. som talar
i gStor. -tize, v. n. tala i gåtor.
£!iiJoin, v. a. befalla, -nient, s,
åläggande, befallning.
Enjoy, v, a. njuta ; förlusta, — , v. n.
lefva förnöjdt. — mentj S. njut-
ning; nöje.
Enkindle, t;, a. upptända ; väeka, reta.
Enlard, v, a. späcka.
Enlarllge, v. a. utvidga, förlänga, lägga
ut; frigifva. — , v. n, vara vidlyftig;
vidgas, -gement, 5. tillväxt; utvidg.
ning; befrielse; vidlyftigt til. -ger,
8. forstorare, udvidgare. — ging, 8.
utvidgning, utt&njaude.
Enlighten, v, a, upplysa; tmderrisa.
Ensign
127
Enlfnk, v. a. sammankedja; förbinda.
Enlist, v. o. värfva.
Enliven, v. a. lifva, m\infra.
Eulnmine, v. a. illuminera, upplysa.
Enmesh, v, a. fSnga i nät; inveckla.
Enmity, 8. fiendskap; ondska.
Enneatical, a. nionde.
Ennoble, v. a. adla; förädla; göra
namnkunnig, -ment, 8. adlande;
Ennui, s. ledsnad. [förädling.
Enorm, a. oregelbunde^ ; gudlös. — ity,
Ä, oordning; omättlig storlek; faslig-
het; groft brott. -OUS, a. oordentlig;
omSttlig; förkaräcklig. -OUSness, s,
faslighet.
Enough, 8. tillräcklig del. -, a, till-
räcklig, nogsam. — , ad. nog, tillräck-
EnOUnce, v. a. förkunna. lligt.
Enrage, v. a. förbittra, reta.
Enrange, t>. a. ordna.
Enrank, v, a. »tälla i rader ell. led.
Enra||pture, -vish, v. a. fröjda,
förtjusa, hänrycka.
Enregister, v. a, inregistrera.
Enrich, v. a. rikta; pryda, -meut,
8, riktning, tillökning.
Enridge, v. a. randa; reffla.
Enring, v. a. omlinda; omringa.
Enripen, v. a. bringa till mognad.
Enrobe, v. a. kläda, pSkläda.
Enrol, v, a. registrera, inskrifva ; svepa.
—ler, 8» registrator, —ment, Ä. in»
akrifning, värfning; värfningslista.
Enroot, v. a. plantera; trycka fast
till rötterna.
Ensanguine, v. a. bloda, befläcka.
EnSChedule, v. a. uppteckna, 8krif?a
upp.
Ensconce, v, a, förskansa, gömma.
Enseal, v: a. märka med ett sigill,
besegla.
Enseam, v. a. sömma. -ed, a. flottig.
Ensear, v. a. bränna, sveda; torka ut.
Ensearch, v. a. eftersJJka.
Enshield, v. a. boakärma, betäcka.
Enshrine, v. a. förvara i ett kabinett
säsom en helgedom.
Enshroud, v. a. insvepa, öfvertäcka.
Ensiform, a. svärdformig.
Ensign,, $, fana, flagg; känrveleckcTi,
128 ^nsignbearer
hederstecken; niiidrik. -boai'er, 3.
fändrik. -Cy, 5. fändrikssyssla.
EBslaye, v, a. göra till eiaf. ~ment^
8, träldom, slafveri.
Ensober, v. a. göra nykter.
Ensphere, v. a. göra rund.
Enstaiup, v. a. prägla ell. slä mynt;
inprägla.
Enstyle, v. a. benämna.
Ensulle, v. a. pSföija. -, v. n, här-
flyta, -ing, a. påföljande.
£llSUr||auce, S. försäkran; assekurans.
-ancer, S, assuradör. -C, V. a.
föiJiäkra; assekurera; lofva. — er, 8.
assekurant.
Entabljlature, -em ont, s. det öfversta
af en mur; fris pä en pelare.
Entackle, v. a. tackla.
Entail, S, arf-förordnande; fideikom-
miss. — , V. a. göra fideikommiss, be-
stämma om arfioljden. to — on, ut-
dela, lata följa.
Entame, v. a. tärna.
Entangle, v. a. trassla, inveckla;
snärja. — meut, S. förvirring, hop
trassling.
Enter, v, n. gä in, inträda, stiga in.
— , v, a. företaga ; inskrifva. to — i7lto,
inträda; begripa, förstå, to — upori^
företaga; pStaga sig. to — at the
custo Ill-house, gifva an gods i tullen.
-able, a. som kan införas, -ftlg,
8. ingång.
Entorlacc, v. a. fläta ihop.
Enterollcele, s. tarmbrSck. -logy,
8, läran om inelfvorna.
Entcrparlance, s. samtal.
Enterprise, S. företagande, försök. -,
V. a. påtaga sig; forsöka, vSga. — r,
8. som pStagar sig något, entreprenör.
Entertain, v. a. underhålla; hysa;
traktera, —et, 5. underhållare; som
trakterar. — ing^ a, underhållande,
munter, språksam. — ment, *. mot-
tagande; gästfriliet; underhåll; förlu-
stelse, tidsfördrif.
Entertissued, o. inväfd, gcnomvirkad.
Enthril) U. o, genomtränga, genom-
borra.
£utlu*0Dae> v. a, sätta pä tronen;
Envelop
upphöja till konung, -neuient, -ni»
zation, S. upphöjelse på tronen.
Enthusiallsm , 5. hänryckning; ifver.
svärmeri. -st , S» hänryckte ; ifrig
beundrare, häftigt intagne; svärma» c,
fantast. -Stic, a. svärmande; häCLii:,
ifrig.
Enthymeme, s, ofullkomlig slutsats.
Entice, v, a, locka, reta. -ment, s,
retelse, upph^jtsande, förförelse. — fj S.
frestare, förförare.
Enticingly, ad. förtjusande.
En tier ty, s. det hela.
Entire, a. hel och hållen, odelad;
hjertlig; T. utan grenar, -ly, ad.
helt och hållet, alldeles, fullkomligen.
-ness, 5. fullstiindighet ; uppriktighet.
Entitative, a. betraktad för sig. -I5 ,
ad. väsendtligt. {rättiga.
Entitle, v. a. titulera, benämna; be-
Entity, 8. väsende; väsendtlighet.
Entoil, v. a. inveckla.
Entomb, v. a. begrafva, jorda. -ment,
8. begrafning.
Entomology, S. lära om insekterna.
EntOrtilatiOll, S. vridande, vridning.
Entrails, s. pl. inelfor; det inre.
Entrammeled, a. krusig.
Entrance, s. ingång; tillträde; begin-
nelse. — , V. a. förtjusa, hänrycka.
Entrap, v. a. fånga- öfverras.ka.
Entreat, v. a. högligen anhålla. -,
17. n. ingå förbund ; afhandla. -ablc,
a. beveklig. blidkelig. -ance, s.
bon, anhållan. —er, s. ansökare,
supplikant. — y, 8. bön, förbön.
Entrepot, S. nederlagsplats.
Entry, 8, ingång; inträde; (örstuga;
registrering.
Entune, v. a. intonera.
Entwist, v, a. fläta omkring.
Enubilons, a. moiufrL
Enumerallte, v, a. räkna, uppräkna.
-tion, 8, uppräknande, hopräkning.
—tive, a, hopräknande.
Enuncia||te, ih a uttala, förklara,,
förkunna, -tion. a. uttal ; förklaring ;
underrättelse, -tive. a, förklarande,
tydlig, -tively, ad. uttryckligen.
Envelop, 5, tlickcise, omslag; fodiaL
Envelopement
— , v. a. inveckla, insvepa; inlägga i
papper; fodra (kläde), -emont, S.
förvirring, hoptrassling.
Envenom, v. a. förgifta; forarga.
Enviilable; a. afimdavärd. -er, o.
missunnare.
Enyious, a. afundsjuk. ~ly, ad, af
afund. — ness, s. afand, missunsamhet.
Environ, v. a. omgifva. -s, s, pl
kringliggande trakt. [af en sändebud.
Envoy, s. sändebud. -Ship, d. embete
Envy, s. afund, missunsamhet. — , v. a.
afunda, missunna. — , V. n, vara
afundsam. — in^, s, elakhet.
Enwheel, v. a. omgifva.
Enwomb, v. a. dölja; lägra.
Enwrap, v, a. inveckla. >ment^ 8.
omslag, täckelse.
Eolian-harp, s. eolsharpa.
Eolipile, $. dunstkula.
EpaenetiC, o. berömmande.
Epauljiet, s. axeiband. -ment, s.
bröstvärn; half bastion.
Ephemerila, S. dagslända (insekt); hvar-
dagsfrossa. —al, — ic, a. daglig;
flyktig. -ides, -is, «. dagbok;
almanack ; astronomisk tabell. — ist,
s. stjämtydare. — OUS, $. dagsgammal,
Ephialtes, s. mara. [flyktig.
Ephod, s, judiska prestens lifkjortel.
Epic, a. episk, berättande hjeltebragder.
Epicellde, -dium, s. sorgqväde, elegi.
—dian, a. elegisk ; sorgsen.
Epicnrlle, -ean, s. vällustig menniska.
— ism, $. Epikuri lära; vällustigt
lefverne. -ize, V. n. lefva vällustigt.
Epicycllje, s, bicirkel. -Oid,^. krokli.
nie pä en cirkels omkrets.
Epidemic, a. smittsam; allmän (om
farsoter). [omger kroppen.
Epidermis, S» yttre tunna huden som
EpigastriOD, s, magmunnen.
Epigeam, s* solens ell. månens minsta
afständ ifrSn jorden.
Epiglottis, 5. locket öfver v&derstrupen.
Epigram, «. epigram, -matic, a.
kort och sinnrik.
Epigraph, s, öfverskrift.
Epilepllsy, S, fallandesot. -Hc, O.
plSgad af fallandesot, epileptisk.
English-Swedish DicU
Equidistance 129
EpilOgllism, 8. beräkning, -ne, 5.
slutet af ett tal, poem etc. — uize, ©•
a. göra slut pä. -, v. n, hälla ett slut«
Epiphany, s. txettondedag jul. [tal.
Epiphora, *. tSröga.
EpiplOCele, *. nätbrSck.
Epiploon, s, nätet, Urmhinnan.
Episcopljacy , S. blskopllg regering.
-al, a. biskoplig. -alian, s. en
8om bekänner sig till biskopliga kyrkan
i England, -ate, 8, biskopsembete,
biskopsstift. — y, 8. uppsyn ; granskning.
EpiS0||de, S. bisak, biomständighet.
-die, a, inflickad.
Epistjjle, 8, epistel, sSndebref. -olary,
a. tillhörande bref ; i brefform. — 0li«
cal, a, i epistelform.
Epistrophe, s. slutlig upprepningo
Epistyle, s. arkitraf.
Epitaph, s. grafskrift.
Epithalamiam, s. bröiiopssSnr
Epithem, s. fuktigt omslag.
Epithet, 8. tillnamn; tilläggningsord.
EpitomJJe, S, sammandrag, kort begrepp.
-ise, v. a. hopdraga, förkorta. -Ist,
S. en som författar korta utdrag.
Epoch, 8. tidpunkt.
Epode, 8. slutet af ett ode.
Epopee^ S. hjeltedikt.
EpulatlOn, s, fest; maltid.
Equab||ility, «. likformighet; jemnhet,
-le, o. likformig, jemn.
Equal, a. jemn, jemnlik; likformig;
jemngod; liknande; opartisk. — ,5. jemn*
like, make. — , v. a, göra lika ; jerana ;
svara mot. -ity, 8. likhet, jemnlikhet.
-ize, v. a. göra lik. -ization, 8,
likagörelse. -ly, ad, lika, lika med«
-ness, S, likhet.
Equangnlar, n. likhörnig; likvinklig.
Equanimljity, s, sinnesjemnhet, sinnes»
lugn. — ons, a, jemn till sinnes, lugn*
Eqaa||tion, s. jemkning; T, eqvation.
—tor, 8. eqvator, dagjemningslinien.
-torial, a. hörande till eqvatom.
Equerry, s. otallmästai-e.
Equestrian, a, tm bäst; ridderlig.
~, s. ryttare.
Equillbalance, s. jemnvigt. -crural,
a, T. likbent. -distance, «. Uka
9
130 Equidistant
afstSnd. »distant^ a. ilka aflägsen.
-formity, s. likformighet, -late-
ral, a. liksidig. -librate, v. a.
lika afväga. -libratiOTl, 5. leranvigt.
-libriOUSj 05. jemnvagande. -librist,
9. eqvilibrist, lindansare, -librityj
8, jemnvigt. — nOCtial, s. dagjemnings-
linie. -, a. hörande till dagj^mningen.
—110X5 8, dagjeraning. -nnmerant,
Cb, af lika antal.
Eqnip, v. a, utrusta, utstyra, -age,
8, hästar och vagn; rustning, utrust-
ning; besättning; svit; tross; klädning.
-aged, a. väl utrustad, -rnent,
8, utredning, utrustning.
Eqnipendency 5 s. hängande l jomn.
vigt; villrSdighet.
Equipoise, 8. jemnvigt.
Equipollenllcy, S. lika makt, lika
värde, -t, a. lika gällande, jemngod.
Eqttiponderllance, s. jemnvigt. -ant,
a. jemnvigtig. -ate, V. a. väga lika.
Equitijable , a. billig, rättvis, skälig;
opartisk. — ableiiess, 5. opartiskhet.
-y, 8. billighet; opartiskhet.
Equivaljlence , 8. jemngodhet. lika
värde. -, v. a. raotväga. — ent, a.
jemngod, motsvarande. — , 8. nSgot
som är af lika värde ; ersättning.
EqnivOllCal, a. tvetydig; tvifvelaktig.
-, 8. tvetydighet. -CalnesS, 8, tve-
tydighet. -Cate, V. n. tala tvetydigt ;
vara tvetydigt. -CatlOn, 5. tvetydig.
het. -que, ^-.tvetydighet; ordlek.
Era, S. tidpunkt.
Eradlallte, v. a. utstråla, -tion, s.
utstrålning.
Eradicallte, v. a. utrota, -tion,
8. utrotande. — tivO, a. utrotande;
läkande.
Erase, v. a. utplSna. stryka ut. to he
erased, utplanas, dö ut, -ment, 8.
öfverstrykning, utskrapning, utpläning.
Sre, ad, förr ; förrän , innin. -, pr,
förut, tillförene^
Erect, a. upprat, rak; ständaktig. — ,
V, a. uppresa, upprätta; bygga. — ,
V. n. resa «ig. -iOn , 8, resning ;
uppbyggande: byggning. — ive, a.
upprättande. — ly» ödL upprätt.
Escapade
-neSS, S. nppr&ttstlonde ; upprätt
ställning, -or, 8. byggare, stiftare.
Erelong, ad, innan kort.
Eremit, 8. eremit, -age, 8. cremitkoja.
Erenow, ad, fordom.
Ereptllation , 8. utkrypning. -ion,
8. vSldsamt bortröfvande.
Erewhile, -s, ad. nyligen.
Ergo, ad. sSledes, följaktligen.
Ergot, s. häl. -ism, s. lärd strid.
Ermelin, Ermine, s. hermelin, lekatt;
hermelinskinn, --d, a. klädd i herme-
lin; bebrämad. [frätmedel.
Erode, v. a, gnaga, fräta, -nt, 8,
Erogajlte, v, a. skänka, -tion, 8,
begafning, skänker»
Erosion, s. frätning, söndergnagning.
Erotic, -al, a. erotisk, handlande
om kärlek.
Err, v. n. vandra ell. fara omkring;
fara vilse; irra, fela. — , v. a. föra
vilse, missleda, —able, a. som lätt
kan fela. -ablenCSS, 8. felaktighet.
-and, 5. ärende, budskap, -and-boy,
8. springpojke, -and-goer, -and-
man, 8. hKå, bud.' -ant, a. kring,
vandrande, lösdrifvande ; slät. — atic^
a. kringvandrande, vandrande. — stars,
8. pl. irrstjärnor. — fever ^ inter-
mittent feber. — , 8, landstrykare.
-atically, ad. oordentligt, -atnm,
8. ipl, -a), tryckfel, -oneous , a.
oriktig, afvikande. -OneOUSnesS, s,
oriktighet ; irring. -Or , 8. fel , för-
Ers, 8. rosvicker. (seelse; misstag.
Erst, ad. först; fordom; hittils.
Erubescenlice, 8. rodnad, blygsamhet.
—t, a. rodnande.
Eruct, v. n. rapa. -ation, 8, rap.
ning, uppstigning; utbrott.
Erudljlte, a. lärd. -tion, 8. lärdom,
kunskap.
ErnginOUS, a. ergig, koppargrön.
Ernpti||On, S. utbrott; utslag; utfall;
häftigt utrop. — ve, a. utbrytande.
EryngO, S. eryng, manskraft.
Erysipelas, s. rosen (sjukdom).
Escalade, s. en murs bestigning;
stormning.
Escapijade^ S, falskt sprSng (af en
Escape
h&stj. -Ö, S. flykt, lÄdÄykt ; urs&kt ;
fel. — , V. n. undvika ; undfly , und-
komma. — e-gOat, s. syndabock.
Escarp, V. cz. göra sluttande, -ment,
S, sluttning.
Eschalot, S. schalottenlök.
Eschar, S. skorpa, ruga pä sSr. -Otic,
a. frätande; bitande. — , 8, frätmedel.
Escheat, $, dana-arf. — , V. 71. hem-
falla. — , V. a. göra hemfallande.
-able, a, hemfallande, -age, 8*
hemfallsrätt. -Or, s. fiskal.
Escort, 8. eskort, konvoj, betäckning.
— , V. a, eskortera, beskydda.
Escot, 8, skatt. -, V. a. betala en
EsCOUt, S, spion. [annans andel.
Escnage, s. rusttjenst.
Escnlent, a, ätbar. -, 8. lifsmedel.
Escutcheon, S. hjertsköld i ett vapen.
Esoteric, a. hemlig. [gSrdef.
Espalier, s. spalier, spjelverk i träd-
Esparcet, 8, helgehö.
Especial, a. särskild, synnerlig. ~ly,
ad, särskildt.
Espi||al, 8, kunskap, rekognoscering.
—er, 8. spegare. — Onage, 8. spejande.
Esplanade, 8. jemn plats framför
fästningsverk,
Esponsljal, a, hörande till forlofning.
-als, 8. pL fästning, forlofning. -e,
V. n. gifta sig ; göra bröllop. — , V. a,
antaga en mening, —er, 8, som an*
tågar ell. försvarar en mening.
Espy, V, a, skönja; spionera ut. — ,
V. n, se sig omkring, gifva akt.
Esqnire, 8. esquire, landjunkare; vapen.
Essart, v. a. utroda. [dragare.
Essay, s, försök, prof; uppsats. — , V. a.
försöka, probera.
Essenllce, s, varelse; spiritus, essens;
vällukt. — , t^. a. begjuta med essens.
— tial, a. väsendtlig, vigtig. — , s.
väsendtlighet, hufvudpunkt, — tiality,
8, väsendtlighet. -tially, ad. hufvud-
sakligen. -tialness, s. väsendtlighet,
oumbärlighet, -tiate, V. n. antaga
d«n samma beskaffenhet.
Establish, v. a, förordna, fastställa,
bekräfta ; stifta, inrätta, grunda, to —
Cne'5 SClf^ nedsätta sig, sätta bo.
Etymology 131
—er, 8. stiftare. — ment, 8, grund-
läggning; inrättning; anordning; in»
stitut; bekräftelse; bosättning.
Estafet, 8, staffet.
Estate , 8, tillstSnd ; rang ; egendom ;
stat; Slder. — , V. O. utstyra. -d>
a, egande gods och egodelar, rik.
Esteem, S. aktning, högaktning. — , V. a,
värdera , hedra , högakta ; anse, mena.
Estimaljble, a, aktningsvärd, -ble-
ness, s. aktningsvärdhet, skattbarhet.
—te, s. aktning; värdering; kostnads-
forslag. — , V. a, högakta; skatta,
värdera ; beräkna kostnaden till nägot.
—tion, 8. aktning, vördnad ; skattning,
värdering; öfverslag af en kostnad;
mening. — tOr, 8. värderingsman.
Estiyalll, a. sommaren tillhörig, —te,
V. n, vistas sommaren öfver. — tion^
8. sommarnöje, somraarvistelse.
Estrade, 5. landsväg; upphöjdt ställe
i ett rum.
Estrange, v. a, fr3nvända, aflägsna.
—ment, s. obenägenhet; aflägsnande.
Estrapade, «. spräng af en motvillig
häst. [seqvestrerad boskap.
Estray, r. n. stryka omkring. -, 8,
Estuilary, 8, mynning af en flod.
— atlon, 5. sjudning, häftig rörelse,
—re, s. sjudning, uppvällning.
Esurine, a. frätande.
Etch, v. a. etsa.
Eternllal, a. evig; beständig; oför-
änderlig. — , 8. den Evige. — alize,
-Ize, v. a, föreviga. -O, a, evig;
beständig. — ity, 8. evighet.
Ether, S. himmelsluft; himlahvalfvet;
eter. -eal, -eOUS, a. eterisk, luftig;
gudomlig.
Ethic||al, a. moralisk, etisk. -Sy 8J(
pl. sedolära, moralen.
Ethmoid, 5. T, silbenet.,
Ethnic, a. hednisk.
Ethology, 8. sedolära.
Etiology, 8, lära om ejukdomars or»
saker. [etikett.
Etiquette, S. belefvadt uppförande,
Etymologljical, a. etymologisk. -ist,
8. etymolog. -izo, V. n. härleda orden
frSn sina rötter. '— y, ä etymologi.
132 Etymon
EtyniOll) S, stamord, radix.
Eucharist 9 S. den heliga nattvarden;
tackoffer- -ical , a. hörande till
nattvardens sakrament. (bok.
EucholOgy, S. grekiska kyrkans ritual»
Euchymy, S. T. blods och safternes
god beskaffenhet. fbeskaCFenhet.
Eucrasy, s. T. god och sund kropps-
Eudiometer, s. eudiometer, luftmätare.
Eunuch, 5. snöping, kastrat. -ate,
V. a. kastrera, snöpa.
Eyouymus, s. iönn,
Kupatory, s. dosta.
Eupheuiism, s. skonsamt uttryck.
Euphonllical, a. välljudande, -y, 8.
välljud, välklang.
Euphorbiunij S. vargmjölk (ört).
Euphrasy, *■. ögontröst (ort).
EurUS^ s. sydostvädret.
Euryt!imy, s. symmetrl.
Euthaiiasy, s. lätt och stilla dod.
Evacua||ut, s. purgermedel. -te, V. a,
tömma ; afföra ; rensa , upphäfva, öfver-
gifva. — , V. n. iäta öppna Sdern.
-»tion, S. afföring, purgering; af-
skaffande.
Evade, v. a. undvika. -, v. n. fly.
Evagation, s. afvikande; tankspriddhet.
Eval, a. fortvarande.
Evanescent, a. försvinnande.
Evangelljic, a. evangelisk., -ism, s.
evangelii förkunnande, -ium, -y,
8. evangelium. -Ize^ V. W. predika
evangelium.
Evanish, v. n. försvinna.
Evapora||ble, a. som lätt bortdunstar.
—te, v. CL. S n. utdunsta ; lata gä upp
i dunster. — , a. utdunstad. — tion,
Ä. afdunstning.
EvasillOn, S. undflykt; ursäkt; list.
—ve, a. sökande undflykter; bedräglig.
Eve, 8. afton, qväll ; dagen fore en hög-
tidsdag, on the — , vid pass, sS när.
Evection, S. upphöjelse; beröm.
Even, «. afton, qväll. -tide, «.
aftonstund.
Even, ad. äfven, till och med* <- <^^i
likasom. - Tiow, just au.
Even, a. jemn, lika; fiat, sl£t; lugn.
-, V, a. jempa, gOr» lika. ^^ Vo n*
Evilworker
vara lika. -nesg, S. likhet, släthel;
opartiskhet; lugn. (aftonpsalm.
Evening, s. afton, qvälL -song, s.
Event, S. pSrölJd, utgång; händelse.
at all —Sf i hvarje händelse. — ful,
a. rik pS händelser, äfventyrlig.
Eyenterate, v. a, taga inelfvorna ut.
Eventila'Jte, v, a, sikta, vanna; under-
söka, -tion, 8, siktning, sSllning,
EventuIJal, a. tillfällig, som till äfventyrs
kan päfölja. -ally, ad, lät sä vara;
i sanning, —ate, V, n. ändas, slutas.
Ever, ad. alltid, beständigt; någonsin;
än aldrig sS. - and anony tid emel-
lan ; ofta ; mellanSt. — morCt städse,
evigt. — sincey — after, sedan den
tiden, -during", a. fortfarande, be-
ständig, evig. — grecn, a. alltid grön.
— , s. ett alltid grönskande träd ; tak*
lök. -lasting, a. evig, oupphOrligj
odödlig. — , 8. evighet; kattfot (ört).
-lastingness, s. evighet. -living,
a. odödlig.
Everllse, v. a. kasta öfver ända, om-
störta. — sion , 5. nedrifvande ; för-
störing, —t, V. a, förstöra; kullstörta.
Every, a. hvar och en, enhvar. — one,
- body, hvar och en. — 7vheret
öfverallt. —day, a. hvardaglig.
Evestigate, v. a, spSra upp ; forska.
Evict, v, a. öfvertyga, bevisa; lagligen
ätervinaa. — ion, $. bevis; lagligt
återvinnande.
Evidenllce, s. klar sanning; tydlighet;
vittnesmål ; dokument ; vittne. — , V, a.
bevisa, ådagalägga, —t, a. ögonskenlig,
oneklig. — tial, a. bevisande. — tly,
ad. påtagligen, uppenbarligen. — tliess,
S. ögonskenlighet, visshet.
Evil, s. ondt; last; förderf; y'uidom,
opasslighet. — , a. ond, elak ; eländig ;
bfcdröfiig; förstörande. — , ad, ondt,
illa. -affected, a. obenägen, -doer,
8. illgerningsroan. —eyed, a. afund-
sjuk. -favouredness , «. vanskap-
lighet, fulhet. -ly, ad. illa, elakt.
-Minded, a. elak, illasinnad. -Siess,
S. elakhet. -Spcaking, 8. fdrUl,
smädelse. -wishing, a. illasinnad.
-worker, S, iUgernin^sroan,
Evince
E?ill|fice, t>. a, bevisa, öfvertyga. -cible,
a, bevislig. -cibly, -clngly, ad.
bevisligen, pä ett öfvertygande sätt.
E?ira||te, v, a, kastrera. -tion, 8.
snSpning.
Eriscerate^ v. a. uttaga inelfvorna.
EYitallble^ a. undvikiig. ~te, v. a.
undvika, undfly. — tioilj 5. undvikande.
Evocation, s, framkallning.
Evoke^ v, a. framkalla.
ETOlation, S. bortflygande.
Eyolation, «. upprullning; svängning;
evolution; utvecklad krokig linie.
Erolve, v. a, utveckla. -, v. n, utveckla
Evomition, s. kräkning. [sig.
Eynlgallte, v. a. kungöra, -tion, s.
kungörelse.
EynlsiOII, «. uppryckning, frSnslitning.
£we, 8, tacka, fSr. — , v. n. lamma,
fä lam. laf silfver.
Ewer^ $, vattenfat; kanna ell. bäcken
Ewry, 3» embete af en konglig taftel-
täckare.
ExaceiJ^allte, v. o. förbittra, uppreta.
•tion, 3. förbittring, förvärring;
paroxismus.
Exacervation, s, läggning i hög.
Exact 9 a. noga, noggrann, sorgfållig;
riktig ; samvetsgrann. — , v, a. fordra ;
infordra, kräfva; utpressa; aftvinga.
to - upon (any ont), trycka, plSga,
oroa. —ion 9 s, tvSngskatt; fordran.
— Itnde, -ness^ «. noggrannhet;
riktighet; öfverensstämmelse. -OF, S,
som infordrar; prejare.
Exacna|{te, t;, n. hvässa,' skärpa.
—tion, 8. hvässning.
£xaggera||te, v. a. göra större; pä
ett öfverdrifvet satt ber&tta; fiiröka;
dämma, — tion, 8, öfverdrifning ;
utmSlning. -tOry, a. öfverdrifande.
Exagita|{te, v. a. skaka ; piSga. -tion,
8. skakning; uppvällning.
Exalt, V. a. exaltera, upphöja; be-
römma, prisa, -ation, 8. exaltation,
upphöjelse; högre stSnd. -OdnCSS,
8. upphöjdt tillstSnd; stolthet.
Examljen, s. examen, förhör, -inant,
8, examinator. — ination, 8. examen,
förhör; undersökning. — inator, 8.
Exceptiousness 133
examinator , undersökare , granskare.
—iue, v, a, examinera, undersöka,
anställa forhör; öfverlägga; öfverväga,
—in er, 8, examinator, undersökare,
granskare.
ExampllJary , a. exemplarisk, efter.
dömlig. — e, 8. exempel, mönster.
for — , till exempel. — , v. a. bevisa
genom exempel ; uppställa som exempel.
— eless, a. utan exempel, utom-
ordentlig.
Exanguions, a. blodlös; blek.
Exauimjlate, a. liflös, död; modföiid.
-, v, a. döda, förskräcka, -ation,
5. dräp ; nedslagenhet. -OUS , a.
liflös, död. [finnig, fnasig.
Exanthema, 8. finner, -tons, a,
Exarticillation, 8. ledvridning.
Exaspera]|te, v. a. förbittra; förarga;
uppbringa. -tion, 8. förbittring;
förvärring.
Exanctorallte, v. a. afdanka, aftaga,
beröfva väldet, -tion, 8. aftkedande ;
ohelgande. fupphetsning.
Excandescency, 8. glöd; hastig vrede;
Excantation, 8, befrielse ifrSn för-
trollning.
Excamilate, v, a. rena, befria ifrSn kött,
-i fl cation, 8, befriande ifrSn kött.'
Excava||te, v, a. urhSlka, vgröpa,
— tion, «. urhSlkning,-urgröpning , hSl.
Excecation, 8. förblindelse.
Exceed, v. a. öfverstiga; öfverlräffa.
— . V. n. göra för mycket i en sak.
-ing, a. omSttiig, öfrerdrifven. -ing»
ly, ad, öfvermSttan.
Excel, v. o. öfverträffa. -, V. n. ut.
märka sig; vara förträfflig. — lenCO,
-lency, 8. förträfflighet; värdighet;
godhet; exellens (titel). — lont^ a,
förträfflig; utvald, utmärkt.
Excentric, a. s. Eccentric
Except, pr. undantagandes, utom. — ,
V. a. undantaga, utesluta. to —
against, invända, -ing, prp» utom.
—ion, 8. undantag, förbehSll; und-
flykt; jäf, inkast. -ionable, a.
jäfvig, hvaremot inkast kan göras.
-ioner, «. som gör inkast, -ioiis,
a. knarrig, snarstloken, — ir»"snes?!i^
134 Exceptive
5. vresigbet. — Iv©, a. undantagaade,
invändande.
Excern, v. a* uttrycka, utpressa.
Excerpj v. a, utdraga, utsöka, plocka.
—t, S» utdrag, —tion, 8. urval, utdrag.
Excess, «. öfverflöd ; utsväfning. -iye,
a. omåttlig, öfverdrifven , öfverflödig.
-ively, ad, omSttligen, ytterst. — ive-
ness, s. öfverflöd, omEttlighet.
Dxchange, S, byte, vexling; bdrs;
vexelkurs, in — , till vedergällning
for. —, i?, a. byta, vexla ; vederskifta.
—broker, S. Texelmäklare. -OlÄce,
«. Texclbank, diskontbank. — r^ ä.
Vexlare,
Exclieqner, S. kongl. ränttammare.
conrr o/ -^ skattkammarrätt, receipt
of — , ränikamjnare*
ExciSlJaMe, a. acdsbar. —fe, 5. ^cds,
— , v. <z. pålägga accis, '— eman, s,
accisbetjent. — ©OfflCO^ s, acciskam-
Excision, s. utrotande^ [mare.
Excitabljility , $. retlighet. :-lfr^ a.
som lätt uppröras, retlig.
Excitatijlon^ ^. väckelse, retelse, -ve,
O. retande, uppmuntrande»
Excite, i». n. reta, väcka, uppmuntra.
—mentjS^ uppretande; anledning. ~r,
S, som uppmuntrar, jaom Ästädkommer.
Exclaim, S. utrop, — , r. cl utropa;
skrika. to — ^igailist, ilxa emot,
—er, Ä. ffrare,
£xclama||ti011, *. utrop, häftigt anskri.
note of '-^ utropstecken, —t Dry, a.
utropande,
Exclullde, v. a, utesluta j kläcka, ioda,
alstra. — sion, s^ uteslutningr; ior-
kastande; alstring. — siT8, a, ute-
slutande, frånskiljande, -sively, ad,
uteslutande,- med uteslutande.
Excogitailte, v. a. tänka ut. — ^ v. n.
eftersinna. — tiQU, s. uttänkning,
uppfinning.
Excommanica]|te, v. a. bannlysa.
—tion, s. bann, bannlysning.
ExCOr||iate, v. o, fl5, rifva (huden,
skinnet, barken etc.) afnSgot; afhyda;
plundra. — tication , s. barkning;
afskalning.
|)XCrement, 5. orenlighet gom gSr
Exemplariness
i£rln kroppen.^ -al, a, hörande till
exkrementer. — itiOUS^ a^ innehällandd
öxkrementer; skadlig.
Excrescenjlce, 5. ^äxt, utväxt, —t, a.
utväxande, onaturligt utskjutande pä
en kropp.
Excrellte, v. a. afsondra; bortkasta
(exkr em enter j. — tlon, s, afföring,
afgSng ; den afdöndrade saken. — tive,
a. afförande, afledande. ~t0ry, s,
kärl i kroppen som tjenar att afföru
exkrementer. [5*-jnarter, qval.
Excrucial|t€, t?, a. pläga, pina. -tion,
ExCulpalJte, v* a. urskulda, ursäkta;
rättfardiggora, — tion^ rättfårdiggö*
rande, ^säkt. r-tory^ a. rättfärdig-
görande.
Excursljion, a, öfverskridande; afvik-
^ing frän ämnet; ströftSgi Just fart.
r-ive, O. utsväfvande.
ExcTisllable, a. förlåtlig, -ableness,
^ ursäktlighet. — atlOtt, s, ursäkt.
^ator)', o. ursäktande. — 6, ä. ur-
säkt. -, V. O. ursäkta ; befria ; förläta.
— eless, a. oförsvarlig,
EXCUSS, v. a, avskaka, afskudda; lag.
ligen borttaga, -iOBii, S. beläggning
med qvarstad,
Execrayble, CU-afskyvärd, faslig, oKy gg»
Jig. —te, v, a. förbanna; afsky,
—tion, 5. förbannelse, svordom ; afsky.
— tory, 5. formulärbok af förbannelser.
Execuljte^ U a. verkställa, fullbörda,
uträtta; afrätta, döda. -tiOn, 8.
verkställighet, verkställande, utöfning;
iutsökningi afrättning. place C^" ""»
afrättsplats. -tion-day, s. afrätt-
ningsdag. ^tlOner, s. mästerman,
bödel, skarprättare. — tivöj a. full-
bordande, verkställande. — power,
lagskipande makt. — tOr, S. verk;
ställare ; tcbtaments verkställare. — tOr-
ship, 5. sysslemanskap. -tOry, a,
verkställande, verkställbar ; exekutorisk.
-treSS, -trix, S, yerkställarinna
(testaments).
Exegellsis, «. tolkning, förklaring.
-tical, ö. tolkande, förklarande.
Exemplar, S. urbild, eftersyn; exem-
plar, -iuess^ a. ostrafiFlighet; oför»
Exemplary
Exotic
135
vitlighet; mJ^nster. -y, a. exerapla-
risk, efterdönilig, efterföl jansvärd.
Exempliljfication , s. upplysning ge-
nom bevis ; bevittnad afskrif^. — fy^
V. a. bevisa, upplysa med exempel;
afskrifva»
Exempt^ 8, officer vid lifgardet, som är
vaktfri. — , a. frikallad, undantagen.
— , V. a. frikalla, undantaga^ — ion,
S. frikallelsQ, undantag; skattfrihet.
-itiOUS, a. skiljaktig.
Exenterallte, v. a. uttaga inelfvorna.
—tion, 8, tarmames uttagande.
Exequiljal; a. hörande till en begrafning.
— es, s, pl. likbegängelse, begrafning.
Exercijlse, S. kropps- ell. sinnesöfning ;
förvaltning ; rörelse, motion ; exercering ;
andaktsöfhing. — , v. a. inöfva ; ut-
öfva; exercera. — , V, a. öfva sig.
-tation, 8. öfning. [jer etc).
Exergue, «. afskäming (pä medal-
Exert, V. n. göra sitt bästa. — , V, a.
använda ; Sdagalägga. — ion^ 8, fram-
bringande; bemödande.
Exestuation, S. jäsning, kokning.
Exfolialjte, v. n. splittra sig, klyfva
sig i tunna skifvor. —tion, 5. splittring.
Exhalllable, a. som kan utdunsta.
— ation, 8. afdunstning, fiyktighet,
egenskap att förflyga ; Snga. —6, V. a.
utdunsta ; afdunsta ; sprida. — ement,
8, utdunstning.
Exhaust, v. a. uttömma, utösa; ut-
matta, —ed, a. utmattad. — ible,
a. gom kan utösas. — ion, s. utösning,
uttömning; svaghet.— 168850. outtömlig.
Exheredayte, v. a. göra arflös. -tion,
8. arflösgörelse.
Exhibit, v» et. uppvisa; uppte; öfver-
lemna. — , 5. T. framläggning inför
domstolen, —er, 8, ingifvare, fram-
visare. — lon, 8, framvisning; stipen-
dium, pension, underhåll; belöning,
— louer, s. stipendiat, -lye, a. fram-
visande; vikarierande,
Exhilarajjte, v. a. fröjda, muntra. -, V.
n, glädjas, -tion, 8. fröjdande, glädje.
Exhort, v, a. förmana -atiOR , 8.
förmaning, -fttive, -atory, a. för-
laanande. -ert ^* förmanare, varciare.
Exhumation, S, (ett liks) uppgr"frang7
Exiccaljte, v. a. uttorka, -tion, s.
uttorkning. — tivo, a. uttorkande.
Exig||ence, -ency, s. behof, trSngmSi,
nöd. — ent, a, trängande, nödvändig.
— , 8. nödfall ; proklama ; ilnda. —ible,
a. som kan affordras; betalnlngsgill.
Exiguljity, S. litsnhet. ri...ghet. -OUS,
a. ringa, föga.
Exil||e, 8. landsförvisningr : landsflyktlfj
biltog ; ort dit en förvises. — , a. liten ;'
späd, mager. -, v. a, landsförvisa;
— ement, «. landsförvisning. _— ityJ
litenhet; obetydlighet.
Eximious, a. förträfOig, utsökt.
Exinanition, 8, tillintetgörande; matt-
het; förnedring.
Exist, V, n, vara till, ega beständ;
lefva. -ence, 8, tillvarelse; verklig,
het, bestSnd. —ent, 8, tillvarande,
— imation, 8. mening; aktning.
Exit, 8. afsked; frSnfälle; bortovaro.
-ial, -lons, a. förderflig, dödande.
Ex0d||e, 8, efterspel. -US, -y, 8.
afresa ; andra Mose bok.
Exolete, a. ur bruk.
Exolution, 8. svaghet uti nerverna,
Exomphalos, 8- nafvelbrSck.
ExOnera||te, v. a. afbörda, befria;
trösta, —tion, 8, afbördande; be-
frielse. — tiTO, W. uttömmande.
ExOptable, a. önskansvärd.
Exoral]ble, a. beveklig ; försonlig, -te.
v, a. erhålla genom böner.
Exorbitllance, 8. omSttlighet, öfver-
drift, -ant, a. omSttlig, Öfverdrifven,
-ate, v. n, vika af (planeter etc),
Exorcillse, v, a. besvärja vid ett heligt
namn; utdrifva (onda andar). — Ser,
771. besvärjare. -Sm, 8» besvärjning.
—st, S. besvärjare,
Exordi|{al, a. inledande, införande.
-Uni, 8, ingSng (af ett tal etc).
Exornation, S. prydning, sirat.
Exossilated, a. benad. -ation, *.
bening. — eOUS, a. benlös.
Exostosis, 8, öfverben.
Exotljeric, a, offentlig, publik ; oinvigd.
-ery, S. offentlighet, -ic, a. främman-
de, uUändsk. -, a. utländsk ört ell. växt.
136 Expand
i^xpanlldj V, a. utbreda, utsträcka.
■^se, s. utsträckning ; längd och bredd.
-Sibility, S. uttanjbarhet. -jsible,
c. uttänjbar. — siOD j utsträckning;
vidd; rymd. —sivöj a. utvidgande.
—SiveneSSj S. utvidgningsförmåga.
lExpatiate, v. n, spatseraj ^ow, ujponj
utforligen afhandla ett ämne,
Expatriallte, v, a. landsfSrvisa. -tion^
s. utvandring, flyttning.
Expect, v. a. afvakta, forbida. -, V. 71.
vänta pS. -able, a, formodllg.
-ance, -ancy, S. väntan; förhopp,
ning ; expektansbref, survivans, ansprSk.
-ant, a. & s, ^väntande, afbidande.
•»ation 9 $. väntan , forhoppning.
-atiye, a. afbidande. -,, S. hopp,
förhoppning. -Orants, S. pl. medika-
menter, sora befordra upphostning.
-OratCj V. a. upphosta; gifva sitt
hjertaluft. -Oration, 5. upphostning ;
hjertat3 lättning. -Orative, a. be-
fordrande upphostning.
Expedijiate, v, a. utfärda, expediera;
iiträtta; afsända. — ency, 5. rSdighet;
.förehafvande; hastigt affärdande. — Cnt,
a. rSdlig; förmänlig; befordrande. — , S.
medel, utväg. — tato, V. a. T. stympa
(en hund). — te, a. behändig; liflig, be-
ställsam, driftig, — , V. a. bringa till
slut; affärda, utfärda; snabbt förrätta.
-tely, ad. snabbt, behändigt. -tlOD,
S. snabbhet, drift ;tSg, fälttSg. -tioas,
a. skyndsam. — tivOj a. skyndsam,
driftig, l^rifva; utesluta^
Expel, v. a, ntdrifva, bortjaga, för-
Expend, y. a. utgifva, koäta pE.
-itnre, S. Stgäng; utbetalning. ,
Expéusiie, Expence,^. utgift, om-
kostning. -eful, a. kostsam. ~eleS8,
a. icke dyr, forgodtkop. — ife, a. dyr,
kostsam; yppig; frikostig, -iveness,
S. kostbarhet; slosaktighet, slöseri.
Experienljce, s. erfarenhet, förfarenhet ;
TÖn. — , V. a. försöka, probera ;,6fva ; er-
fara. — ced, a. förfaren, —t, a. erfaren.
Experiment, S. försök, rön, prof. -,
v, a. försöka, probera. — , V. n. göra
expetimenter. -al, ö. erhällen genom
försök ellsr erfarexxhet, ezperlmental.
Export-trade
Expert, a. förfaren, skicklig; klok.
-lleSS, s. erfarenhet.
Expillable, a. som kan försonas, blid-
kelig. —ate, v. a. försona, godtgöra,
blidka, -ation , s. försoning, för-
soningsoffer. -atory, a. försonande^
*>lation, s. plundring, -ration, s.
utandning; aflidande; utdunstniug;
slut. —re, V. ä. utandas, utdunsta;
bringa till slut. ~, v. n. afiida, dö;
utplSnas; förfalla; upphöra.
Explain, v. a. förklara, utlägga.
-able, a. som kan förklaras, -er,
s. utläggare, uttydare.
Explanaytion, s. upplysning, förkla-
ring ; tolkning. — tory^ s. upplysande,
förklarande,
EXpletilJOn, $. tillfredsställelse, -ve,
a. uppfyllande. — , s. fyllningsord.
Expllcallble, a. förkiariig. -te, v. a,
utveckla, 'förklara, uttyda. — tion,
S. utveckling; uttydning, förklaring.
-tiye, a. forklarande. -tOr, S,
uttydare, utläggare.
Explicit, a. utvecklad, klar, uttrycklig.
. -ly, ad. uttryckligen. -nCSS, S.
klarhet, tydlighet.
Explode, v. a. med vSld utstöta;
uthvissla. — , V. n, flyga i luften,
springa i stycken.
Exploit, S. bedrift, idrott, -able, a.
görlig, sora kan utföras.
Explorllate, v. a. utforska, -ation,
S. undersökning. — ator, S. utforskare,
spion, —atory, a, utforskande. —6,
V. a. utforska, undersöka, ransaka.
-ement, s. undersökning, -er, 8.
utforskare, spion.
ExplOSiJIOn, S. knall; utbrott. -76,
a. häftigrt utfarande ; knallande.
Expoliation, s. plundring,' röfvande.
Expolish, v. a. polera, glanska.
Expolition, S. utfilande, f(5rbättrande.
Exponent, s. T, exponent, -ial, a,
utläggande, exponential.
Export, V. a. utföra, utskeppa. — , S,
utgSende varor. -atiOn, s. utförsel,
utskeppning, -duty, 8. utgSende tull.
-er, 8, exportör, —trade, s, ex*
porthaadel. •
Expose
ExpOlIse, V. a. utsätta, framstUIIa, ut-
lägga; blottställa; forlöjliga; skämma
ut. — sition j 8. läge; utställande,
framställande. -Sitor, 3. för klarare,
upplysare,
£xp08tula{|te, v. n. (upon) beklaga
sig; tvista, ordvexla. —, v. a. vänligen
föreställa, undersöka. — tion, s, be-
svär, klagomal; tvist. -tOr, S,
grälmakare. -tory, a. innehållande
besvär; bestridande.
Exposure, S, läge; framställning;
blottställning.
Expound, v. a. framställa nSgot till
allmänt äskädande ; förklara. — ©r, S.
uttydare, kommentator.
Express, a, uttrycklig, tydlig; lik-
nande; särskild. — , 8, särskild bud,
kurir. — , V. a. utpressa ; uttrycka ;
säga, yttra, beteckna; likna, -ible,
a. som kan uttryckas. — ion, 8.
utpressning; uttryck; talesätt, -ive,
a. uttrycksfull. -Iveness, S. efter-
* tryck, -ly, ad. uttryckligen, -ness,
8. eftertryck. -Ure, 5. uttryck, form.
Exprobrayte, y. a. förebrS. -tion,
S. förebråelse, förevitelse. -tive, a.
förebrående.
Expropriallte , v. a, sätta ur besitt-
ning. -tion, 8. afstående, öfver-
gifvande.
ExpHgn, v, a. eröfra. -able, a.
som kan eröfras. -ation, 8. be-
stormning, — ©r, 8. eröfrare.
Expnlllse, v, a. utdrifva, förjaga.
-sion, 8, utdrifning.' -sive, a.
förjagande ; afförande.
Expunllction, S, utstrykning. -ge,
t', a. utplåna, utstryka.
Expurgllate, v. a. rengöra, befria, ute-
sluta, —ation, 8. rening; rättelse.
— atory, a, rensande; rättande, -e,
V. a. rensa ; rätta.
Exqilisit||e, a. utsökt; förträfnig.
-en ess, s, förträfflighet. -Ive, a.
utförlig.
Exscind, v. a. utskära.
Exsicc||ant, a. uttorkande, -ate,
v. a, uttorka. — ation, s» uttorkning,
torrhet, -^atiyei a. uttorkande.
Extirpate 137
ExSpuition, «. utspottning. fsugninf^.
Exsucllcous, a. saftlös. -tion, s. ut-
ExSUdation, s. utsvettning, afdrypning,
Exsufflation, 8. biåsbäljama.
ExsnSCitayte, v. a. väcka, uppmuntra.
—tion, 8. väckande, upprauntring.
Extant, a. framstående; förhanden;
befintlig.
Extalfsy, S. hänryckning, fortjusning;
dvala. —tie, a. hänryckande.
Extempor||aneous , a. oförberedd,
plötslig. — ary, a. oförmodad ; oberedd.
— e,' acZ. oförberedt, utan betänketid,
strax. — ize, v. n. tala utan för-
beredelse.
Extenlld, v, a. utsträcka, uttänja; be-
lägga med qvarstad. — , V. n. sträcka
sig. -der, 8. sträckmuskel, -diblo,
a. sträckbar, utvidgelig. -Slbility,
8. uttänjbarhet. -sible, a. sträckbar.
-sion, s, utsträckning, -sional,
a. vidsträckt ; mycket innehållande.
-Sive, a. stor; vidsträckt. -SivO-
ness, 8, storhet; sträckbarhet. -SOr,
8. sträckmuskel, —t, 8. utsträckning,
vidd ; seqvestrering.
Extenua||te, v. a. förtunna ; förminska ;
bemantla, öfvérskyla; utmärgla. — , a,
tunn, smal. — tion, 8, minskning;
afraagrande.
Exterior, a. yttre, utvärtes. -. 8,
yta, utsidan. — ity, 8, utsidan.
Exterminallte, v. a. utrota, -tion,
8. utrotning. — tOr, 8. utrotare, fÖt>
störare. — tory, a. utrotande.
Extern, a. yttre. -, 8, utsidan, -al,
a. utvärtes, yttre, -ality, 8. syn-
lighet, -ally, ad. utvärtes.
ExterraneoUS, a. utländsk, främmande.
Extil, v. n. afdrypa. ^-lation, 8.
afdrypning. [retning.
Extimulaljte, v. a. reta. -tion, 8,
Extinct, a. utsläckt; utgången, död.
-ion, 8. utsläckning; utslocknande;
förödelse.
Extinguisfi^, v. a. släcka; dämpa;
döda. -able, a. utsiäckiig. -er, ,5.
Ijus-släckare. — ment, 8. utsläckande ;
utslocknande, upphörande.
ExtirpalltOj v. a. utrota, utplåna.
138 Extirpation
-tion,*. utrotning; förstöring. -tOfj
9, utrotare« förstörare.
Dxtol^ v, a. upphöja, prisa, berömma.
-ler, 8. loftalare.
£xtOr{{sive, a, tvingande, utpressande.
—t, Vi a. utpressa, aftvinga, skinna,
preja, —ter, 8, prejare. — tioa, 8,
preijeri. -tiOQS, a. väidsam.
Extra, ad, utom, utomordentligt. «-Ct,
fi. extrakt, utdrag. -, v. a. utdraga,
samla, -CtlOn, a, utdragning; ätt,
börd. — Ctive, a. som kan utdragas.
—judicial, a» som ej ar i vanlig
rättegSngaordniDg,extiajudiciel.-mEli-
dane, a. öfvematuriig. -neous, a.
främmande. -Ordinarily, adc ovan-
ligt. -ordinariness, s, utomordent-
lighet. -ordinary, a. utomordentlig,
ovanlig, -parochial, a. utsocknes.
-prOTincial, a. utom ett bilkopsstift
ell. län. -regular, a. oregelbunden.
-Tagauce,^. utsväfning; omSttlighet,
orimlighet; därskap; obetänksamhet.
—yagant, a. utsväfvande, dåraktig.
— , 8. landstrykare; avärmare, fantast.
-Tagantness, 8. orimlighet, -va-
gate, Vo n. sväfva ut, skicka sig
orimligt. -Tagation, 8. dtsväfning.
-yasate, v. n, rinna ut; utsippra.
-Tasation, 8, utsippring (om blo-
det etc.).
Extre||me, a. ytterst, sist; omSttlig.
— , 8. ände, ytterlighet ; nöd ; obetänk-
wmhet. -mely, ad, ytterst, ganska,
utomordentligt, högligen. -mity, S.
ytterlighet, det sista af nägot; nöd;
förlägenhet.
Extricallte, v. a, utveckla, utreda.
—tion, s. utveckling, befrielse.
Extrinsical, a. utvärtes, yttre, -ly,
ad, utifrSn.
ExtrUCt, v. a. bygga ; uppresa, -ion,
8, byggning. -ive, a. uppbygglig.
—or, s. uppbyggare, byggmästare.
Extrullde, v. a. utdrifva, utstöta.
-Sion, S. utdrifning.
Extuber||ance, -aney, «. upphöjdhet,
evulst, svullnad, utväxt, -ant, a.
framstSende. -atO, ^^. n. svälla,
evulii^a.
Eyewitness
Extnmescence, 8, svullnad.
Exuberailnce, S, öferflöd, ymnighet.
-nt, a. öfverflödig, ymnig, -te, V. n.
ExUCCOnS, a. saftlös. [vara ymnig.
Exu{|date, -de, v. a. utdrifva genom
Bvettning. — , V. W. svettas, utdunsta.
— dation, *. »vetting, utdunstning.
Exulcera||te, v. a. förorsaks sSr, fräta;
förbittra, -, V. n. vara sig. -tion,
8. böld, sSmad; frätning; förbittring.
-tory, a, sSrande.
Exult, V, n, fröjdas, innerligen glädjas ;
uphäfva glädjerop. ~ant, a. fröjdfuU.
-ation, 5. fröjd; glädjerop.
Exuudajjte, v, n. öfverfiöda. -tion,
8, utflytning, öfversvämning.
Exuperaijble, a. öfvervinneiig. -nce,
S. öfvervigt. -te, V. a, öfverträffa.
Exnrgeut, es. börjande, uppkommande,
ExUSCitate, v. a, uppröra, v&cka.
Exust, v. a. förbränna, -ion, 8. för-
bränning. [qvarlemningar.
Exuviae, s, pl. aflagd hud ell. skal;
Eyas, a. icke flygfördig. -, 8. falkunge.'
—musket, S, sparfhöksunge.
Eye, 8, öga; blick; uppmärksamhet;
vaksamhet; synpunkt; ögla; tornglugg;
kegel pä boktryckeristii * märke pS
hästens tänder. — of the wind, vin-
dens riktning, kosa. iron — , krämpa.
with an — of green, grön schatterad.
eyes, pl, glasögon. -, v. a. bo-
trakta, granska, -ball, 8. ögonsten.
-brigllt, 8. ögontröst, rödkulla (ört).
-brow, S. ögonbryn, -drop, 8, tär.
— ilap, 5. skygglapp för ögon pä hästar.
-glance, s. blick, -glass, S, ögon-
glas, -glutting, 8. fUgnande ögonen.
—hole, s. ögongrop. — lash, s. ögon.
här. -less, a, blind, -let, 8,
glugg; snörhål, —lid, 8. ögonlock.
-r, 8, äskSdare. -salve, 8. ögon-
salva. -servant, S, ögontjenare.
-service, S. ögontjenst, iStsadt nit.
-shot, S. blick. -Sight, 8. sigte,
syn. —sore, 8, ögonsjukdom; grand
i ögat. —string , s. ögonnerv.
-tooth , s. . ögontand. -water, 8,
ögonvatten. — witUCSS, S. ögon-
vittne, Ssynavittne.
Eyot
Eyoty 8. smä e.
Eyre^ S, vandrande tribunal.
Eyry^ «. roffSgelnäste.
F.
Fable, s. fabel. -, v. n. prata dikter;
dikta, förtälja fabler, -d, a, diktad;
berdmd, mycket tält om i fablerna.
— r, S, fabeldiktare.
Fabric, S» byggning; fabrik, -ate,
V. a, bygga, tillverka, -atiOII^ S.
tillverkning, förfärdigande; byggning,
-ator, 8, uppbyggare; forfärdigare.
Fabrile, a. jernsmide tillhörig, handt»
verkare tillhörig.
Fabulyist, 8, fabeldiktare. -Osity, S.
fabelaktighet. -OUS^ a. fabelaktig,
diktad.
Face, s. ansigte, anlete; min; grimas;
framsidan; Ssyn; yta; djerfhet, mod.
— , t;, a. se i ansigtet ; vända framsidan
fit ; bräma ; tacka ; hyckla. — , V» n.
vända sig om. to — out a lie, fräckt
pSstä en lögn. to - the enemy, göra
front; gä emot fienden, -ague, s,
ansigtsvärk. — d, a. bildad, skapad.
—less, a. utan ansigte, oförskämd.
-painter, s. porträttmSiare. -paint-
ing, s, porträttmålning. -ECreen, s.
Facele, S. turkisk böna. [eldskärm.
Facet, 5. slipad kant, facett.
Facetions, a. lustig, skämtsam, rolig.
— ness, S, skämt, rolighet, munterhet.
Facillle, a, lätt; lättrogen; godvillig.
-eness, s, villighet, -itate, v. a.
lätta, befordra. -itatlOn, S. lättnad,
befrämjande. — ity, 8, lätthet ; skick-
lighet, färdighet; eftergifvenhet.
Facing, p. Sskädande, vettande. -, 8.
förklädning; uppslag.
Facinorons, a. förmäten, skamlös,
ondskefull ; brottslig. -nCSS, 8, gud-
löshet, skändlighet.
Facsimile, s, afskrift; efterhärmning.
Fact, 5. gerning, dSd ; verklighet, visshet.
in — , i sanning. — ion, s. parti,
eammangaddning; oenighet, -ionary.
Fairconditioned 139
— ioner, S. partigängare. -iOUS, a,
hörande till ett parti; upprorisk, upp-
stussig. — itions, a. eftergjord med
konst, icke naturlig. — ive, a. görande,
skapande. — Or, 8, kommissionär,
faktor; multiplikator. — Orage, 8,
kommissiozi&arfvode. — Orsbip, s, om-
budsmanskap, faktorssyssla. — Ory, 8»
faktori. -Otum, a, hufvudman.
Faculty, 8, förmåga, gSfva, talang;
egenskap; rättighet, frihet; fakultet.
Facund, a. vältalig, -ity, 8. välta.
lighet. [smeka, smickra.
Faddle, v. n. leka, skämta. . -, v. ^.
Fade, a. smaklös, matt, svag. — , V, n,
vissna; förgEs; försvagas. — , V. Ö.
göra vissnad. — less, a. oforvissnelig,
oförgängiig.
Fadge, v. n, skiclca sig, komma öfverens.
Fading, a. förvissnande. -. -ness, 5.
förvissning, forfall.
Fag, s, slaf; utskott, -end, 8, sal.
band, sallist; utskott.
FagOt, 8. risknippa ; knippa stälstänger.
-, V. a. binda.
Fail, 8, fel, brist ; förlust ; död. v>iih»
out -, ofelbar, osvikelig. -, V, n,
(of, 'from) brista ; upphöra, omkomma,
förgSs; förfalla, misslyckas, göra ban-
krutt. — , V. a. underläta; öfvergifya;
bedraga. — ance, «. fel; Underlätelse.
-ing, 5. fel. -ure, «. brist; fel;
misslyckande ; bankrutt.
Fain, a. munter ; nödgad. — , ad. gerna.
-, V, n. längta, önska, -ing, a.
begärlig, lysten.
Faint, a. matt; dunkel; svag; försagd.
— , V, 71. försvinna; tröttna. — , v. a.
göra modfälld, bedröfva ; dfina. -hear-
ted, a. klenmodig, rädd. -hearted-
ness, 5. rädsla, -ing, s. dSning.
-ishness, «. matthet, opasslighet.
—ness, 8, svaghet, kraftlöshet; overk-
samhet; rädsla. — y, a. kraslig.
Fair, 8. marknad, -ing, 8, mark-
nandsgäfva.
Fair, s. skönhet. — , a, fager, vacker;
ljus, klar; gynnande; redlig; öppen;
billig. — , ad. sakta; höfligt; vänligt;
lyckligt; rätt fram, -conditioned,
140
Fairish
Fancy
■o. goclKfertad, -isll, Ä. vacker.
— ly, ad. vackert; sakta; rätt fram;
Jiel och hSllen. ~neSS, 8, fägring,
skönhet; ärlighet, -play, 8, höflighet.
-spoken, a, höflig. -way, s,
farvatten.
Fairy, s. fé, trollgudinna ; elf, elfva.
Faith, 8. tro, troslära ; ärlighet, trohet,
löfte. -, ad. i sanning, -breach,
S. trolöshet, -ftll, a. trogen, trofast,
ordhSlIen; redlig. -falneSS, 8.
trofasthet ; redlighet. -lesS, a. trolös ;
otrogen. — lessness, 8. otro ; trolöshet.
Fake, s. T. bugtan af ett uppskjutet t§g.
Faleatyed, a. krum, krokig, half.
mSnelik. -ion, s. krokighet.
Falchion, S. kroksabel.
Falciform, a. lik en skära.
Falcon , s. falk ; en art fältstycken.
-er, 8. falknär. —et, 8. falkenett
(skjutgevär), -ry, 8, falknärkonsten.
Faldage, 8. rättighet att fälla fSren
och göda åkern.
Fall, 8. fall; sluttning; störtning (at
vatten); löffallet; minskning; fällande
(af träder); slöja; sänkning (i ton).
— , v. n. falla ; sjunka ; afta^a, minskas ;
nedsättas i värde; blifva; undfalla;
betaga ; hända ; aflas ; börja. — , V. a.
fälla, sänka; minska; larama, fS lamm.
to — asleep, somna, to — away,
förfalla, aftyna ; gä förlorad; affalla.
to — hack, draga sig tillbaka; bryta
sitt löfte, to - down, nedfalla; segla
utföre. to — frc.n, affalla. to — in,
falla in ; öfverensstärama ; instämma.
to - in at, räka i. to — in with,
träffa; anlända; komma i handgeraäng
med. to - off, falla af; blifva af.
fällig. to - on, häftigt falla öfver.
to — put, falla ut, aflöpa; gräla.
to - over, öfverlöpa. to - 8hort,
bedraga sig ; icke räcka till ; icke hinna
fram. to - to, tillfalla; falla öfver;
cga sig åt. to - together, rSka i
slagsmål, to - under, komma med
i beräkniög ; duka under, to - upo7i,
anfalla.
Falla||ciottS) a. bedräglig, -cions-
neSSj 6. bedrägligbet -Cy, S, be*
drägeri; sofisteri.
Falli||bility, 8. feibarhet. -ble, a,
som kan irra sig, felbar.
Falling, S. fail ; lutning inåt. -sick-
ness, 8. fallandesjuka.
Fallow, a. ljusgul; ouppbrukad. --
deer, dofhjort. -, t?, a. köra i åkeni;
träda, -field, 8. trädesfält. -filich,
—smith, 8. brSkfågel, rödvinge.
—ness, 8. ofruktbarhet; hvad sora
ligger i trade.
Falsary, 8. for falskare.
False, a. falsk, osann; oäkta; skrym.
tände; trolös; oriktig, -dealer, 8»
bedragare. — faced, a. skrj'mtande;
bedräglig. — flre, 8. lösen som sker
blott genom fängkrutets afbrännande.
-hearted, a. bedräglig; förrädisk.
-hood, -ness, 5. falskhet; lögn.
-ly, ad. falskt ; bedrägligt.
Falsetto, S. fistel, falsettstämma.
Falsiyfiable, a. som kan förfalskas.
-fication, 8. förfalskning. -ficatOF,
-iier, 8. förfalskare; lögnare, -fy,
V. a. förfalska. — , V. W. bryta sitt
löfte; ljuga, —ty, 8. falskhet, svek.
Falter, v. n. stamma ; stappla, -ingly,
ad, svårt, med möda.
Fame, 8, rykte, ryktbarhet, godt namn,
beröm, -d, a, berömd. — leSS, a.
oberömd.
Familiar, a. huslig; vänlig, förtrolig;
väl bekant; lätt; gemen. — , 8. för.
trogen vän; sällskapsande. — ity, 9.
förtrolighet; bekantskap; vänlighet.
— ize, V. a. göra bekant, tillvänja att.
Family, 5. familj; slägt, ätt, stam.
Fami||ne, 8. hungersnöd, dyr tid. -sll,
V. n. svälta ihjäl. — , V. a. uthuHgra.
-Shment, 8. hungersnöd.
Famous, a. berömd, beryktad. -neSS,
S. namnkunnighet.
Fan, 8. solQäder; vanna. — , v. a.
vanna; fläkta, afkyla. fsvärmare.
Fanatic, a. fanatisk. -, 8. fantast,
Fancifal, a. fanatisk, underlig, -ness,
8. grillfdngeri, inbildning.
Fancy, 5. inbildningskrafl; fantasi, in«
fall; einne, eget manner; nyck^ begSr-
Fancy-articles
relse; tycke, to take a — to, tycka
om. — , V, a, inbilla sig; tro. — , V.
n. tycka om. -articles, 8, pL ga-
lanterivaror. —monger, S, grill-
fängare. ^
Fane, S, tempel; väderhane.
Fanfa||re, s. trumpetstycke, -ron, $.
storskrytare. -ronade, s, skryt, ord-
prSl.
Fang, S, klo, ram, tass. -, V. a.
fSnga, gripa, taga. -6d, a. försedd
med betar.
Fangle, «. päfund; infall; lappri. -S,
Fan got, 8» bal, packa. [pL nyheter.
Fanner, S, kornvannare.
Fanon, s, armband; trossfana.
Fanshaped, a. solQäderformig.
Fantasljied, a. fuU med inbildningar.
— M, 8. syn, spöke, skuggverk ; grund*
lös tanke, -tic, -tical, a, fantastisk,
sällsam; inbillad, -ticalness, S,
grillfängeri — y, s, inbildningskraft;
inbildning.
Fantom, 8. spöke; hjernspöke.
Far, a, fjärran, iSngt borta belägen. — ,
ad. fjärran, hy — , pS iSngt när.
-fetch, s. krigslist, knep, -fetched,
Far, 8, gris. [a. långväga.
FarC||e, S. gyckelspel. -, v, a. farsera,
fylla, -ical, a. narraktig, komisk.
— y, 8, rots hos hästar.
Fardel, ^. bunt, knippa.
Fare, «. fora; frakt; kost, spisning.
bill of — , matsedel. — , v. n. fara;
gä; äta; fara (illa ell. väl); befinna
sig. -well, 5. & t. farväl.
Farinaceous, a. mjöiig, mjölaktig.
Farm, *. bondgSrd, hemman; arrende,
hemman; arrende. — , V, a. förpakta;
leja; bruka jorden, -er, s, paktare,
arrendator, landtman. — hold, s. ar-
rendering. —ing, 8, jordbruk, åker-
bruk, —rent, «. arrendeafgift.
Farmost, a, vidast.
Farness. s. afstSnd, aflägsenhet.
Farrajlgmons, a. uppblandad, -go,
«. blandning, röra.
Fanler, s. hofslagare; hästiäkare. -,
V. 71. bota hästar, idka hofslagare-
yike. -y^ 9» hästläkarekonst» ,
Fatality 141
Farrow, S. gris. -, v. n. grisa, a
grisar.
Farthel, v. a. uppveckla segel.
Farther, a. & ad, vidare, längre. -,
v. a. befordra, -ance, 8. befordran.
-more, ad, dessutom.
Farthing, s, fjärdedelen af en engelsk
penny, -deal, 8. fjärdedel af en Sker.
Fascia||ted ,^ a. prydd med bindel ell.
krans. — tion, 8. band, förband.
FaSCinallte, v, a. förtjusa, förtrolla.
—tion, 8. synens förvändande, tjus»
ning.
Fascine, 8, faskin, stor risknippa, -ry,
8. faskinverk.
Fashion, 8. sätt, skapnad ; form ; bruk,
sedvana; mod; klädedrägt; värdighet.
-, V, a. bilda, -able, a, nymodig,
pä modet ; enlig ens stand och värdig.
het. -ahleness, s, öfverensstäm-
melse med modet. —monger, $„
som efterapar alla moder.
Fass, 8, trumf (i bassetspel). -, v. n.
Fast, 8. fasta. [trumfa.
Fast, a, fast ; obeveklig ; snabb, hastig ;
härd. - and loose, bedräglig. -,
V. n, fasta, -handed, a. girig, snäi.
-neSS, 8. fasthet ; stSndaktighet. -y,
ad, fast; hastigt; ofta.
Fasten, v. a. fUsta ; hopkitta ; samman-
binda. — , v, n, fästa sig.
Fastidi{|OSity, 8, öfvermod, stolthet.
-OUS, a. föraktlig, högmodig; svär
att tillfredsställa.
Fastigiate, a, T. jemnhög. -d, a.
spetsig (som åsen på ett tak). ;
Fasting, s* fastande, fasta, -day, ^.
fastdag.
Fastly, ad, säkert, helt visst.
Fastuous, a. stolt, högmodig.
Fat, 8. fett; fat; kar. -, a. fet, gödd^
diger; tjock; plump; förmögen; ym-
nig. -, V, a. göda, göra fet. -, V. n„
blifva fet, lägga pS hullet, -guts,,
8, pl. isterbuk. -headed, a. dum.
-kidneyed, a. huUig, korpulent.
-Witted, a. trög, oskicklig.
Fatal, a. olycklig; dödlig; oundviklig.
-ist, 8, fatalist,^ en som tror pä ett
oundvikligt öde. -ity, 8, oun^vi^-
142 Fatalness
ligft 8de, sklckelse. -II6S85 9. Sde,
oundviklig nödvändighet.
Fule 9 s. öde, sklckelse; död. — d^ a.
bestämd.
Father 9 s, fader; kyrkofader. - in
law, svärfader. -, V, a, antaga for
son. -llOOd, 5. faderlighet; faders
värdighet, -land 5 8, fädernesland.
— lasher, S. rotsimpa, skrabba. — leSS,
a, faderlös. -liness, 8, faderlig öm-
het. — lyj a» faderlig, öm. — , ad,
faderligt.
Ffithom, 8, faran, längdmätt af sex fot;
skicklighet. — , V, a. pejla ; omfamna ;
utgrunda, utforska. — lesS, a, out*
grundelig. ~W00d, 5. famnved, kast-
ved.
Fatiljdical, a. späende, profetisk, -fe-
rons, a. dödlig; olycksbSdande.
Fatigllable, a. uttrötteiig. ^ -ate, v.
a, uttrötta, utmatta. — ation, 8. ut«
tröttande. — ne, 8. möda, trötthet,
besvär* — , v. a. utmatta.
Fatjlling, 8. ung gödboskap, -ner,
8, hvad som gör fet, eödsel. — ness,
«. fetma; fett; fruktbarhet, -te 11, V»
a. göda, göra fet; gödsla. -, V. n.
fetma, blifva fet. -tening, 8, göd-
ning. -tin ess, 8, fetma, -ty, a.
fet, oljaktig. (tokisk; utan kraft.
Fatuility, 8. därskap. -Ons, a. dum,
Faucet, 8, svicka, tapp.
Fangh, i, foj, fy.
Fault, 8, fel, förbrytelse, villfarelse,
misstag; förlägenhet. — , V, 71. fela,
misstaga sig. — , V. a, häckla, -er,
8, missdädare, öfverträdare. —finder,
8. tadlare, häcklare. — ful, a. brotts-
lig. -inesS, 8, felaktighet. -ICSS,
a. felfri, -y, a. felaktig, skyldig;
förderfvad; full med fel.
Faun, 8, faun (skogsgud).
Fausen, 8, hafsåi.
Fautor, a. gynnare, befordrare.
FautresS, 8. gynnarinna.
Fai^illOUS, a. bestående af aska.
Favour, 8, gunst, ynnest, bevSgenhet;
tillstädjelse; bandros, respektdagar i
vexlar; älskling; anletsdrag, your—,
j;der ärade skrifvelse. in -, till för»
Febrifuge
del af. hy the -, hjelpande, medelslt
— , V, a. gynna, understöda; likna^
—able, a. gynnande, lyelpsam. -able»
nesS, 8. gunstighet, välvilja, -er, 8^
gynnare, -ite, 8, gunstling, älskling,
-less, a. utan gynnare, ogunstig.
Fawn, 8, hjort- ell. rS^jurskalf ; smicker,
nedrig höflighet. — , V. n. kalfva (om
hjorter); (upon) smickra, smila, -er,
Faxed, a. hSrig. [s, smickrare.
Fay, 8. trohet; ära; fé.
Feaberry, «. stickeibär.
Fealty, *. trohet.
Fear, «. fruktan; vördnad; fSgelskräm^
ma. — , V» a. & n, förskräcka ; frukta,
befara, -ful, a. rädd, förskräcklig.
—fulness, 8, fruktan, fdrsagdhet.
-less, a. orädd, ofdrsagd. -lessuess,
8, oförskräckthet.
Feasillbility, 8, görlighet, möjlighet,
— ble, a. görlig, verkställbar.
Feast, 8, fest ; kalas. -, V. CJ. traktera,
välpläga. — , v. n, vara pE kalas;
lefva kräsllgt. —er, 8, rustare; som
trakterar. — ful, a. högtidlig; frSs»
sande. — money, 8, handpenningar.
Feat, a. flink, färdig; artig. -, 8.
bragd, gerning; skicklighet, -eous,
a. nätt; skicklig. -nesS, 8, nätthet,
artighet.
Feather, 8, Qäder; slag; prydnad.
plume of feathers y Cälerbuske. -,
V. a, Cädra, pryda med QädVar. -bed,
8. dunsäng. — brOOm, *. Qädervinge.
-driver, 5. Qädervlska. -ed, a.
beljädrad. -edged, a. gnedskuren,
afspäntad. -few, S. hvitört. -grass,
5. lungört, -less, a. oQädrad, na.
ken. -ly, a. fjäderlik, dimlik. -sel-
ler, 5. en som spritar och handlar
med (jäder. -y, a. beQädrad, full
med Qädrar.
Feature, s, anletsdrag; konstverk, -ed,
a, bildad, skapad. — less, a. van-
skaplig, oskaplig.
Feaze, v. a, rispa upp; piska.
Febri||citate , v. n. vara sjuk af fe*
ber. -Culose, a. sjuk af feber, -flc,
a. feberaktig, -fuge, a. feberdrif-
vande.
February
Fenland
143
February, 9, Februari.
Feces, S, pi, drägg, grummel ; afskrap.
Fecalenllce, S. bottenfalle; dyaktig
egenskap, —t, a. full med drägg.
grumlig.
Fecund, a. fruktsam, ymnig. -atiOD,
s. befruktning, -ify, V. a. befrukta.
~ity, S, afvelsamhet, ymnighet.
Feder||al, a, federativ, förbundsmässig.
~ary, 5. bundsförvandt. -at^, a.
förbunden, förenad. — ation , s. för-
ening, förbund. -atiTC, a. federativ,
förbindande.
Fedity, s. iSghet, nedrighet.
Fee, 8. län, belöning; sportlar. -, V. a.
belöna; besolda ; muta. -farm, s.
arfräntelän.
Feeble, a. svag, matt. — , v. a, för-
svaga, oininded, Ö. svagsint; van-
kelmodig; villrådig. — ness, S. svaghet.
Feed, 5. föda; bete; foder; måltid. -,
V, a. föda, underhSlla, mata, fodra,
göda; beta. -, V. ^2. blifva fet. -er,
8. fodare, underhSllare ; ätare.
Feel, s. känsel. -, v, a. känna ; vid-
röra ; utgrunda, —er, 8, en som vid-
rör; antenner, spröt på insekter, -"ing",
a. känslig, känslofull, — , 5. känsel
(känselsinnet); känsla.
Feet, pl. af foot, -less, a. fotlös.
Feigll, v. a. iStsa; dikta. -, v. n.
hyckla. -Cdly, ad. diktadt, falskt.
—er, 8. bedragare.
Feint, a. förställd; uppdiktad. -, 8.
fint i fäktning; förställning.
Feldspar, s. fäitspat.
Felici||tate, a. lycklig. -, v. a. lyck-
önska; göra säll. — tation, S. lyckön-
skan. -tOUS, 8, lyckliir. -ty, 8.
lycksalighet, sällhet; lycka.
Feline, 8, kattartad.
Fell, a. grym, gruflig, obändig; rof-
girjg. -ness, 5. grymhet, vildhet.
Fell, 8. skinn, -monger, 8. skinn-
handlare, bundtmakare.
Fell, v. a. fälla; kasta öfver Snda.
-er, 8. som fållar träd,
Fellitluous, a. gallfull.
Felloe, 8. hjuiiöt.
Fellow, 8. like, kamrat; medlem; karl.
— , V, a. sammanfoga, passa tillhopa.
-citizen, s. medborgare. -Com-
moner, 8, student sora hunnit en
viss grad. -Counsellor, 8, rSds.
medlem. -Creature, S. medmenni-
ska. -feeling", 8. medlidande, sym-
pati, —heir, 8. medarfvinge. -hel-
per, 8. medhjelpare. -labourer, 8,
medarbetare. —like, — ly, a. kam-
ratlig, broderlig, —maiden, 8. lek-
syster, -member, s. medlem, --mi-
nister, s. erabetsbroder. -prisoncr,
8, medfSnge, -SCholar, s. skolkara-
rat. -Serrant, S. medtjenare. -Ship,
8, kamratskap; gemenskap; likhet;
omgänge; omgängsamhet; bolagsräk-
ning. -soldier, S. krigskamrat.
-student, 8. akademi-kamra^t. -Suf-
ferer, 8. olyckskamrat, -travollcr,
8. reskamrat. -WOrker, S. med-
arbetare, -writer, S, med författare.
Fellwort, 8. baggsöta, gentiana,
Felly, ad, grymt.
Felly, 8. bjullöt.
Felo-dé-sé, 8, T, sjelfmördare.
Felon, a. gräslig, omensklig. — , 8,
missdSdare; fulslag. — iOUS, a. för-
rädisk; skändlig, nedrig. -TTOrt, 8,
qvesved, solanum. — y, 8. nidingsverk.
Felt, 8, filt; skinn. -, V. a, filta,
val ka. -maker, s, filtare.
Fcltre, v. a. hoptofva, filta ihop.
Felucca, 8. feluck (litet fartyg).
Female, 8. hona ; qvinkön, qvinna. — ,
a, qvinlig. - rhyme, tvSstafvigt rim.
— servant, piga.
Feme, 8, qvinna. T, -COTCrt, 8.
äkta maka. -SOle, 5. ogift frun-
timmer.
Femin-ality, 8, qviniighet. -ate, a.
qvinlig. — ine, a. qvinlig, finkänslig,
veklig. — , 8, hona; ung qvinna. — ity,
8, qviniighet, veklighet.
Femoral, o. hörande till länderna ell.,
höfterna.
Fen, 8. kärr, moras, -berry, 8. trän-
bär. -cress, 8. kSrrkrassa. -Cricket,
S. jordkräfta, syrsevad. — duck, ä.
ett slags and. — fOTTl, 8, vadare
(f3gel). -land, *. marskland, zidl
144
Fenmen
Fetid
l&ndt land, ^men, pL invSnare 1
marskland.
FonCCj 8, bcskärm; utanverk, bröst-
värn; gäxdesgSrd; stacket; föktkonst.
coat of — , pansarskjorta. — of pa-
les, palisad. — , V, a, gärda, instänga,
inneslatA ; befösta, omskansa. •>, v. n.
Hkta; sfitta sig i säkerhet, -less^
<Z, ohägnad, öinstängd; fri. -month,
s, tid dä vildtet ynglar. -r, s. fak-
tare. [8, pL landtvärn.
FenciblCj a, som kan försvaras. ~S,
Fencing, S. fäktkonst, fäktning; in-
stängning, omaster^ 8, fåktmästare.
-school^ 8, fäktskola.
Fcild^ v. c. foffj afvända, parera un-
dan. — , V, n, forsvara sig. — ©r, s.
jemgaller framfor en stenkolseldstad;
r. frihult; lösbord.
Fenerayte, v. w. ockra, -tion, s.
Fenestral, a. fönster tillhörig, [ocker.
Fennel) s, fenkSl. -flower, 5. svart-
kummin, -giant, 8, björkris, ferja.
Fenny, a, kärraktig, sumpig.
FeOd, 8, län. -al, a. läns-, feodal-.
-ality, 8, länbarhet. -ary, 8. va-
sail, låntagare, -atary, 8, vasall.
Feoff, v. a. beläna. — ee, 8, läns-
innehafvare. —er, 8, länsherre, län-
gifvaro. — ment, 3. beläning. — in
trust, fideikommiss.
Feracillous , a. fruktbar, -ty, a.
fruktbarhet.
Feral, a, grym; dödlig. trier.
Ferial days, s, pi. högtidsdagar, fe-
Feriation, $. helgdags firande.
Ferine, a. vild. -ness, s, grymhet.
Ferm, S, arrende; herberge.
Ferment, S. gäsningsmedel. -, V. n.
gäsa. — , V. a>. bringa i gäsning. —al,
— atiye, a. som sätter i gäsning.
— ation, 8, gäsning, häftig rörelse.
Fern, «. ormbunke, -y, a. beväxt
med ormbunkar.
FerOCillons, a. vild, gruflig, barbarisk.
-OUSnesS, s. vildhet, grymhet, -ty,
8, vOdhet, grymhet.
FerreOUS, a. af jem ; jemartad.
Ferr'^t, s, fret ; florettsilke ; bläsrör till
glas. —, V, a. drifva kaniner; snoka,
noga genomleta; bedraga, to — OUt,
uppspana, -er, *. stöfvare.
Ferriage, s. fåqpenningar.
Ferryiförous, -ngiuous^ a. jem-
hLliig, rostig. [trissa.
Ferrule^ s. bögel, ring omkring något;
Ferry, s, faijstäUe, färja. -, v. a. & n,
färja, föra öfver. -boat^ S, färjbät.
-man, s, färjkarl.
Fertiyle, a. fruktbar, -leness, s.
fruktbarhet. -llty, 8, fruktbarhet;
ymnighet. -lize, V. a, uppodla;
göra fruktbar, befrukta.
Ferula, s. ferla; risört; doppsko.
Ferule, v, a. slS, straffa.
Fervljency, 5. ifver, häftighet; nit, an.
dakt. -ent, a. ifrig, brinnande, häf-
tig, het. -ently, ad. ifrigt, häftigt,
af allt hjerta. —id, a. het, brän-
nande; ifrig. -idneSS, s. häftigt
begär; ifver; andakt. -OUr, s. het-
sighet, ifver.
Fescennine, a. utsväfvande, liderlig.
Fescue, S. griffel. lotuktig.
Fesels, s. pL spelt.
Fesse, s. T, tvärbjelke.
Festal, a. festlig.
Fester, v. n. bulna, vara sig.
Festinallte, a. brådskande, öfverilacL
-tion, S, hast.
Festijlval, a: festlig. -, «. högtidsdag,
högtid, —ve, a. högtidlig; munter.
-vity, 6*. högtidlighet; lustighet;
glädje.
Festoon, s, festen, löfverk.
Festullcine , a. blekgul. - cons, ^
gjord af strS; strSaktig.
Fet, 8. stycke; lapp.
Fetch, s. fint, krigsputs, knep. — , V. a,
hemta; bringa; härleda; taga; hinna
fram till. — , v. ti. hastigt vända sig.
to — a hloWf gifva ett slag. to —
ahout, drifva omkring; hastigt vända
sig om. to — do2un, bringa ned;
förödmjuka, to - 171, fä in ; infordra.
to - offy skaffa bort. to - out,
locka utur. to — over, hemta fram ;
bedraga, to " vp, bringa uppföre;
uppnä.
Fetid, a- stinkande, -ness, s. stank.
'• \
Fetifcrous
FetiferOUSj a. fruktbärande, fruktbar.
Fetlock, s, hofskägg p5 hästar.
Fetor, S. elak lukt.
Fetter, S. fatter! -, v. a. Ijättra.
— S, S. pL Qättrar, bojor; slafveri.
Fettle, V. n, laga; Qäska.
Fetus, S, foster, lifsfrukt.
Feud, S, fejd; gräl; krig. -alisni, «.
läninrättning. — ality, S. länbarhet.
~ary, -atOry, S. länsman, vasall.
FeuillemOi't, S. black färg.
Fever, S. feber. -, V. a. ådraga en
feber, -few, S. matram Cort). -Ish,
a. feberaktig; brännande; ombytlig.
-ishness, S. feberaktighet. -OUS,
— y, a. feberaktig; febersjuk.
Few, a. fS. -, s. litet, föga. a -,
nSgra. in -, med fä ord. -ness,
s. fähet, ringa antal.
Fewel, s. bränsle. -, V. a, brasa pä.
FewinetS, S. hjortträck.
Fey, v. a. muddra.
FiantS, s, räf- ell. gräfsvinsträck.
Fib, 5. liten osanning, fabel. — , V. n.
ljuga, narras, -ber, 3, Ijugare.
Fibrlle, s. fiber, litet åderrör. -il, S.
liten fiber. -OUS, a, full af fibrer.
Fibnla, s. vadben.
Fickle, a. vankelmodig; lättsinnig.
-uess, s. lättsinnighet.
Fictile, a. gjord af lera.
Flcti|{OU, s, dikt, saga, osanning.
-Ons, -tiOUS, a. fabelaktig, upp-
diktad, falsk, —ve, a. uppdiktad, in-
Fid, S. splisshorn, pryl. [billad.
Fiddle, s. violin, fiol. -, V. n. spela
pä fiol; narras, Qäska. --faddle, a.
flärdfull. — , S, lappri. -r, 3, fiol-
spelara ; stackare. — stlck, 5. stråke ;
lappri. — striDg", s. violinsträng.
-wood, s. fiolträd, gigaträd.
Fidelity, S. trohet, ärlighet.
Fidget, a. orolig. — , s, ständig rörelse;
kringsjukan. — , V. n. vara i ständig
rörelse ; spritta (ora fiskar).
Fiduci||al, a. tuiförlitlig. -ary, a.
Fie, i. fy I (betrodd.
Fief, s. län.
Field, S, fält, mark. Sker; utrymme,
vidd; äng; drabbning. -basils S*
EnglishrSwcdish J^icU
Figurative 145
basilika (ört), -bed, s. fältsäng, -day,
8, raönstringsdag. —ed, a. liggande
i läger ell. fält. -marshal, S, fält-
marskalk, —mouse, S, åkermus,
Skersork. -Officer, 3, stabsofficer.
-piece, s. fältstycke, -preacher, s.
fältpredikant, fältprest. -rOOm, 8,
spelrum. -Staff, s. luntstake. — WOrks,
8. pl, fältskans, verk som uppkastas
vid belägringar.
Fiend, s, fiende; ond ande, satan.
Fierce, a. vild, grym, våldsam, rasande,
-minded, a. grym. -ness, «. vild-
het, häftighet.
Fieri facias, S. utmätningsutslag.
FieriJiness, 8, hetta; lifiighet. -y, a.
eldig; ifrig, liflig.
Fife, 8, tvärpipa. —er, S* pipare,
hvisslare. [tonde.
Fifteen, num» femton, -th, a. fem-
Fifth, a. femte. — , 8, femtedel ; quint.
-ly, ad. för det femte. [femtio.
Fiftljieth, a. femtionde, -y, num.
Fig", s, fikon; vårtan, svulst pä hästar.
/ don* t care a - for it, jag bryr
mig icke derom. —apple, s. fikonäple.
-gnat, 8. ett slags gallegeting. -leaf,
8, fikonblad. -marigold, 8, afri-
kanskt fikon, -orchard, s. fikon-
trädgård. -pecker, 8, fikontrast.
-tree, 5. fikonträd, -whelk, 8.
flkonbläsan (snäcka). -WOrt, 8. flenört.
Fig, V. a. gifva en näsknäpp. -, V. n,
trotsa, to - up and down, Qäska.
Fight, 8, fäktning, träffhing, strid;
skanskläde. — , v. n. fakta, strida,
slåss. -, V, a, förfäkta, to - one*8
way, slä sig igenom, to ^ it out,
afgöra en tvist genom vapen, —er, «.
stridsman, kämpe, —ing, a duglig
till fäktning. — , 8. fäktning.
Figment, s. dikt, fabelaktig uppfinning.
Figulate, a. gjord af lera.
Figurllability, 8. möjlighet att antaga,
en viss form. —able, a. som kan
formas, —al, a. figurlig. —ate, a.
formad, lik nSgot af viss form ; figurlig.
— atcd, a. föreställande en geometrisk
figur. — ation, 5. formning, bildning:
form* -ative, a. figurlig; blommerad.
146
Figure
•>6(| 9, figur, skapnad, gestalt; an*
seende, prakt; kopparstick, bild; före-
bild; siffra: stjärntyderi. to CUt a «-,
göra stor pSkostnad, lefva stört. — ,
v. a, forma, bilda; föreställa; blom»
mera. — , v, n. figurera. — e-C&Stdr^
-e-flinger, S. stjämtydare.
Filallceous, 0. trSdig. -cer, s, in-
rotulant. -m 611 1 5 S, fin träd, fiber,
-meJltOUS, a. bestSende af fina trS-
dar. -liders, s,pl. iSng trädlik maak.
Filbert, S. lombardisk hasselnöt.
Filch, v. a. snatta. -Or, «. cmätjuf,
snattare. -ingly, ad, snattande.
File, 8. linie, led ; fil ; ordning, sträcka ;
fitSltrSd hvarpä skrifter uppträdas; re-
gister; florett; ficktjuf. — , v. a. fila,
polera med fil ; orena ; skrifva pä ens
räkning. «-, V. n. marschera rotevis,
troppa af. — CUtter, S. filhuggare.
^dnst, S. filspan. -flsll, s. flundra,
rödsputta. -leader, S, förman, flygel-
man, -mot, 8, gulbrun ftlrg. -r,
8. filare, polerare. [skåp, sonlighet.
Filiilal, a, barnslig. -atiOU, 3, barna-
Fililjgrane, -gree, s, fiUgramsarbete.
Filings, 8. pl, fiispSn.
Filipendnla, s. brudbröd (ört).
Fill, 8. fyllnad, mätthet. -, V. ö.
uppfylla, mätta ; tillfredsställa. — , v. n.
uppfyllas, blifva full. to — the sails,
brassa fullt seglen, to — OUt, upp-
fylla ; slä ut. to - up, uppfylla ; in-
taga; blifva full. ~er, 5. uppfyllare;
korfhorn ; inflickningsord ; stSnghäst.
»ing, 8. fyllning, pSfyllning; inslag
(pä YäO.
Fillet, 5. hSrband, hufvudbindel ; tung-
band; plätten öfverst pä en pelare;
strängen pä en ständare i bioraman;
skifva af kött; kotlettkött, förgylld
rand pä en bok. — , V, a. binda med
band; fästa (häret) med en näl.
Fillibeg, ». smä rak. [näsknäpp.
FiOip, s, näsknäpp. — , V, a. gifva
Filly, S. ungt sto ell. märre; stofdl.
Film, 8. hinna i tunn hud ell. skinn;
fröhus. — , v. a. betäcka med en tunn
hinna. — y, a. sammansatt af tunna
hinnor.
Fingerboard
Filter, S, sll, darkslag, silduk. -, <;. a,
sila, filtrera.
Filth, 8, ©renlighet, smuts, -ily, ad:
glemt, fult. — iness, 8. orcnlighe*
osnygghet. — y, a. oren, smutsig,
osnygg; oanständig. [s. filtrering.
Filtraijte, v. a. sila, filtrera, -tion,
Fimble-hemp, 8. honhampa.
Fimbriate, a. bebramad; infattad.
Fin, 8. fiskfena. -footed, -toed, a.
försedd med simfötter. -ICSS, a. fen-
lös, utan fenor, —like, a. fenartad.
—ny, a. försedd med fenor.
Finable, a. straffvärd.
Final, a. slutlig; beslutande, afgörande.
— ly, ad. slutligen.
Finan|{Ce, «. -Ces, S.pl* penningevä-
sende, statsinkomster ; inkomst. —Cl al,
a. tillhörande penningeväsende ell. in-
komster. — Cier, 8, räntmästare; ka*
moralist.
Finary, s. smälth&rd.
Finch, s. fink. -creeper, 5. talgoxe.
Find, v. a, finna, hitta pä; uppräcka;
befinna; gilla; släppa till; förse med.
to — fault, tadla, häckla, to - one's
self, befinna sig, mä. to — OUt, upp-
finna, upptänka, utfundera, to — tUt
hill, taga emot stämningen, -er, 8*
uppfinnare; spärhund. —ing, s. fin-
nande; fynd.
Fine, a. fin, ren; tunn; klar; härlig,
präktig; slug, skicklig; skön, grann,
vacker, utvald, lysande; angenäm.
—drawer, 5. en som syr sticksöm.
-fingered, a. subtil, konstig, -ly,
ad, fint, skönt, pä fint sätt. -ness,
«. skönhet; finhet, -spoken, a.
smickrande. [«» utan ända.
Fine, s, ända. in -, slutligen, -less.
Fin©, 8. plikt, bota, saköre, städsel,
hemulsformulär ; öfverlStelse. — , V. a.
klara, luttra, skeda; fålla till böter;
bota, plikta.
Finer, s, handtverkare som proberar
guld och silfver. — y, 8* glans, prakt
(i kläder); tralla.
Finesse, s, list, spetsfundighet.
Finger, s. finger; fingerbredd. -, V. a,
fingra, vidröra; stjäla» -board, 8»
\ Fingered
gripbräde, -öd, a. befingrad, -fferil}
s, stensöta* — St&ll^ 8, tuta kring
ett sjukt finger, -stone, S. pilsten,
belemnit. [*. tillgjordhet.
Finical) a, konstlad, behags^uk. -ness^
FiniS) 8. ände, slut.
Finish) v, a, ända; fullkomma, full-
borda, -er 5 8, fuUbordare. -ing,
8. fullbordande.
FinitO) a, ändellg, inskränkt, -less^
a. obegränsad, gränslös. -I16SS) 3.
inskränkning, begränsning.
Finitor, s» horisont, synkreta.
Finned^ a. tvSäggad.
Finnikill) S, tumlare (ett slags dufvor).
Fipple^ 8, propp i en flöjt.
Fir, 8. furu, tall. -apple, *. tallkotte.
-moss, s, lusgräs, -linings, 8. pl.
T* furufyllningar.
Fire, 8, eld, brand, eldsvSda; hetta,
värma, häftighet. — , V. a. göra upp
eld, elda ; antända, sätta eld pS. — , V, n.
skjuta, gifva fyr; taga eld, brinna.
-arms, 8. pl. skjutgevär, -ball, s.
granat, -bote, s, vederlag af ved.
—brand, 8. eldbrand ; upprorsstiftare.
-cross, 8, budkafle. -drake, s,
huggorm, —engine, S, brandspruta.
^fan, s. eldskärm, -fork, 8. brand-
stake, eldgaffel, -kiln, 8, ugn, fyr-
ugn, -lock, 8. musköt, skjutgevär.
—man, 8, sprutlangare ; fyrbytare.
-master, S. öfverfyrverkare. -new,
8, 3plitter«ny, obrukad, —pan, s,
kol panna; fångpanna, -pluck, 8,
vattenpump för sprutorna. — r, 8.
mordbrännare. -ShOVel, S. eldskyffel.
-side, 8. spishSll. -stick, 8, eld-
brand. -Stone, 8, eldfast sten.
-tongS, S.pl. eldtSng. -ITOOd, S,
bränsle, vedbrand. -WOrker, 8. fyr-
verkare. -WOrks, 8» pL fyrverkeri.
Firing, «. bränsle.
Firk. v, a. slä, basa.
Firkin, 8, ankare (liten tunna).
Firm, *. firma, handelshuätdtel; skrift-
lig förklaring. -, a. fast, stark; trygg,
ständaktig; orörlig, stadig. — , v. a.
fästa starkt. -amont, 8, fästet,
hymlahvalfvet. -an, 8. fenuan. -itu-
Fit
147
de, -ity, -neSS, *. fasthet, stadig-
het, ståndaktighet.
First, a. först, fömämst; stor. — of
exchange, prima vexel. — , ad, först,
främst, at — , först, i böljan. — or
lastj förr eller senare. -begott,
C. förstfödd, -born, 8, förstfödd.
-cousin, 8, köttslig kusin, -fruits,
8. pl. förstlingar, -ling, 5. & a.
förstling; förstfödd, -ly, ad. för det
första, —rate, s. förnämst.
Firth, 8. spöke, buse.
Fisc, S. räntkammare, —al, 8, stats,
inkomster; räntmästare. -, a. fiskal isk.
Fish, 8. fisk. -, v. a. & n. fiska;
• noga undersöka. — bone, 8. fiskben,
ben i fisk. -er, S. fiskare, -erboat,
8. fiskarefartyg, -ertown, s. fiskare-
läger. -ery, 8. fiske, fiskfSngst.
-ful, a. fiskrik, -garth, 5. fiskdam,
fisksump. -gig, 8, ljuster, harpun.
-hook, 8. T, pentarhake. -ify,
V. a. förvandla till fisk. -ing, s.
fiske, fiskfSngst. — ing-boat, S. fiska-
refartyg, -ing-gear, S. fiskredskap,
fiskdon. -ing-haivk, S. hafsöm.
-ing-line, s, metref. -kettel, s.
fiskgryta, -like, a. fiskaktig, -mar-
ket, 8. fiskargSng. -meal, s. fisk-
mat. -monger, S. fiskhandlare.
-oil, 8. fisktran. -poud , s. fisk-
sump. —pool, 8. spelbricka. — Spear,
8. harpun. -trOWCl, S. fiskslef.
-wife, -woman, 8. fiskmSnglerska.
— y, a. fiskrik ; fiskartad, smakande fisk,
Fissljile, a. som kan klyfvas. -ure,
s. spricka, rerana, — , v. a. spräcka,
spjelka.
Fist, 8. knytnäfve. — , v. a. slS med
knytnäfven, dänga. — icuif, S. knyt-
näfvekamp; näfrätt.
Fistinut, 8, pistacie (en frukt).
Fistuiya, 8. fistel ; rör. -ar, -ary, a.
ihälig som en pipa ell. ett rör. —ate,
V. n. blifval ihSlig som ett rör. -,
V. a. urhälka. -OUS, a. fistelartad;
T. rörartad..
Fit, 8. stöt; anstöt, anfall (af en sjukdom);
fallandesjuka; dSning; nyck. Infall,
- of the face, grimas, h}^ fits, dä
148
Fitful
Flap
och dl. — , a. (for^ to) beqväm;
passande, lämplig; rSdlig, tjenlig; till-
reds; billig, skälig.. — , V. a. bereda,
lämpa, passa, sortera. — , V. n. passa,
anstä. to — out, utrusta, to — up,
inreda. — ftllj a, plRgad af oformo.
dade anfall; omvexlande; nyckfull.
— ly, ad, beqvämt, passande, väl,
lämpligen. — meiltj 8. passande sak ;
beqvänilighet. — lieSS, s, skicklighet,
billighet; afpassad tid; lämplighet, tjeu-
lighet. — ting, a. passande, lagom.
-tinglyj ad, pä ett passande sätt.
Fitch, *. vicker.
Fitchat, Fitchew, s. hiiier.
Fitche, a. uddhvass.
Fitter, S. stycke, slarfva. fen konung.
Fitz, 8» son. — roy, s. naturlig son af
Five, num. fem. -fold, a. femfaldig.
-foot, 8, korsfisk. -grass, s. ref-
potentill. -leaved, a. fembladig.
— S, 8. pl. ett slags bollspel; hals-
körtlar pä en häst.
Fix, V, a. fastställa, stadga, bestämma ;
genomsticka; uppehålla; rikta (en ka-
non); besluta; upphöra. — , V. W.
biifva stadig; förblifva fast vid. /o —
in 3 inpassa, to — upon a resolW'
tion, fatta ett visst beslut, -ation,
8. faststäilning; beständighet, stånd-
aktighet, —ed, a. fastställd, bestämd;
orörlig; fallen för. -edneSS, S.
ståndaktighet , beständighet , fasthet ;
eldfasthet, -idity, -ity, 5, eldfast-
het, eldhärdhet. — Star, s, fixstgärna.
-ture, 8, fasthet; fast husgeräd.
-lire, 5. orörlighet. [spel).
Fizgig, n. ljuster, harpun ; snöra (pojk-
FlabJlMness , s, slapphet. -Iby, a.
slapp, sladdrig.
Flabile, a. luftig; lätt.
Flaccid, a. vissnad, slapp, sladdrig.
-ity, -neSS, S. slapphet, svaghet.
Flag, S. flagg pä skepp ; fana till lands ;
flat gatsten; svärdslilja. — of defi'
ance, stridsflagg. - of truce, hvit
flagg, fredsflag. -brOOm, 5. qvast.
-feather, s. vingQäder. -officer,
8, eskaderchef. — ship, 8. arairalskepp.
-Staff^ 8, flaggstång, fiaggstake.
-stays, 8, pl, trumstake-stag pä skepp.
-stone, 8, lerskiffer; engelsk täljsten.
-union, «. besans-flagg. — worm,
8. metmask.
Flag, v. n. vissna, slakna; blif?a matt;
digna. — , v. a. försvaga; stenlägga
med breda stenar, -giness, s. slapp-
het. — gy, a. slapp, sladdrig; slokig.
Flagelet, s. flagelet, liten flöjt.
Flagellajlte» v, a. gissla, -tion, s.
gissling.
Flagitious, a. elak, skändlig; gruflig.
-nesS, s. elakhet, brottslighet.
Flagon, 8. flaska.
Fiagrallnce, s. färsk geming. -ncy,
S. hetta, brand; klarhet; skändlighet.
—ut, a. häftig, brännande; uppblåst,
röd, blossande ; uppenbar, Sgonskenlig;
faslig, —tion, 5. bränning, brand.
Flail, 8, slaga.
Fiaklle, S. flagga; gnista; hvarf, lag,
— of ice, isfiinga. — of snow, snö-
flinga. — , V, a, skala. — , v, n. flaga,
skifva sig. — y, C. lös, flagig ; hvarftajs.
Flarn, 8. drafvel, lögn ; nyck. — , v. a.
afspisa med osanning.
Flamboan, 8. brinnande fackla.
Flame, S. flamma, låga; häftig kärlek.
-, V. n. låga, kasta lågor. -, V. a,
uppelda, -coloured, a. eldfärgad,
Flarnen, s. offerprest. [ljusgul.
Flamingo, s. rödling (fågel).
Flammjiability, 8, förbrännlighet,
brännharhet. — ation, 8. itändning.
— eOUS, a. flammande ; flammig. — ifs-
rOUS, a. som orsakar eld. -ivomOUg^
a. eldsprutande.
Flamy, a, flammande; flammig.
Flanch, S. Andreas-kors.
FlanCOnade, s, sidostöt (i fäktning).
Flange, 8. sidostycke; bjulsk-ena. —
V. a. beslå med skenor.
Flank, s. veka sidan, slaksida ; ljumske ;
flank. — , V, a. beskydda pä sidan;
anfalla i flanken ; T, bestryka. — , V. w.
gränsa ell. stöta intill. ~ard, 8. körtel
i slaksidan pä ett djur.
Flannel, 8. flanei.
Flap, 8. snibb; sprite, framstycke;
smälli slag ; munskoUa. -, V, a. platta»
Flapdragon
slS med flata handen. -, V. n. fladdra,
flaxa; sloka, hänga slak. -dragOn,
8. sluka (ett slags spel), -eareil, s.
slokörig. — jack) S. ett slags äplekaka.
Flapper, S. solfjäder. [skimra, prSla.
Flare, s. glattrocka. -, V. n. fladdra;
Flash, S. glitter; blixt; kärr, pöl;
hastigt utbrott. - of the eye, ögon-
blick, vink. — of water, vattensqvalp,
stänkning. — , V. n. blixtra, Ijunga;
stänka (om vatten); sqvalpa. — , V, a.
visa (pS skryt), to - one's ivory ^ grina,
visa tänderna. — Cr, S. som vill vara
qvick. — ineSS, S. skryt; fjolleri.
—man, s. tjuf; bedragare, falsk spe-
lare. — plpOj 5. luntstake. — y, a.
svag , obetänksam , Qollig ; prElande,
skrytsam; smutsig, gyttjig
Flask, s. flaska, drickskärl; kruthorn;
sidostycke ell. planka pS en lavett,
-et, S. fat; korg.
Flat, s. flata; flackt land, slätt; bran-
ning i sjön ; sandrefvel ; täckplit; flätan
pä en klinga; T. förhöjningstecken.
— , a. flat, slät, flack; platt, osmaklig;
matt, liflös, dålig ; uttrycklig. — and
plain f rent ut. — , v. a. göra flat,
göra platt; bortskämma. — , V. 72.
blifva osmaklig; slä af sig, dulna.
-footed, a. plattfotad, breddfotad.
—iron, 8. strykjern. -ive, a, som
ger väder. -lODg, a. flat, flack.
-ness, 8, jemnhet, flackhet; dufven-
het; nedslagenhet; iSg ton. — nosed,
a. plattnäst. -ten, v, a. nedtrycka,
platta. -, V. n. blifva flat. -ter,
8, strykare; slätningsverktyg. -tiujj,
«. plattande, -ting-hammer, s,
pläthammare. -tlsh, a. flataktig.
-wise, ad. med flätan.
Flatter, v. a. smickra, smeka, -er,
8. sraickrare. — IDg, p, smickrande.
— y, s. smicker, smek.
Flatujilency, S, väderstinnhet , upp-
svallning, kolik ; ogrund, skryt, -lent,
-ons, a. uppblSst, väderstinn; ogrun-
dad, fSfäng.
Flatus, 8. blåst, vind; kolik.
FlaHEt, 8. glitterverk, falskt prSl. •,
V. 72. yfvas, prunka; svälla.
Plesh-diet
149
Flavour, b. behaglig smak ell. lukt.
— OUS, CL. smaklig; välluktande.
Flaw, 8. fel, flack ; förbrytelse ; remna t
stormväder. — , V. a, spräcka; upp-
häfva. -less, a. felfri, -y, a. felaktig.
Flawter, v. a. skafva af, afbarka.
Flax, 8. lin. -comb, 8. häckla.
-dresser, 8. linhäcklare, -en, a.
af lin. -flnch, -flince, S, hampling.
-seed, 8. linfrö, -weed, 8. flug-
blomster.
Flay, v. a. flS, aftaga huden, -er, 5.
flåbuse, afdiagare. -Ing-llOUSe, 8.
afdragarens boställe.
Flea, 8. loppa. -, v. a. loppa, -bane,
8. loppfrögräs. —bit, a. loppbiten;
fläckig i huden, —bite, 8. loppbett,
loppfläck. -biting, 8. loppbett.
-grass, 8. loppstarr. -WOrt, 8.
Fleak, 8. fläta; ulltapp. [askört.
Fleam, 8. snäppare, hofsl ägares» Sderjern.
Fleck, -er, v. a. göra fläckig, isprllngaJ
-ed, -ered, a. fläckig, prickig.
Fledge, a. fullQädrad. -, v. a. be*
fjädra. -, V. 72. bli fullQädrad, vara
flygfärdig.
Flee, v. n. fly, rymma; undvika.
Flee||ce, S. fallen pä ett fSr, skinn. -, V,
a. klippa fSr ; skinna, plundra. — ced,
a. ullrik; klippt; skinnad. -Cer, 8,
prejare. -Cy, a. ullrik, ullig. —
flock, fSrskock.
Fleer, 8. bespottelse, hän. -, v. n. fat)
begabba, —er, 8. begabbare ; smickrare.
Fleet, a. snabb, hastig. -, 8. flotta;
hafsvik; löpgraf. — , V. 72. vara flott;
flyga fort ell. förbi, hastigt försvinna.
-, V. a. skumma, to - a tackle , T,
afskaka ett tackel, to - the shrouds,
T. forsla vanten. -fOOt, a. lättfotad.
-honnd, 3, stöfvare, spSrhund. -Ing,
8. skumning; T. skrockning. — , a.
flyktig, förgänglig, —milk, S. skum-
mad mjölk, -ness, 8. flyktighet;
snabbhet, hastighet.
Flesb, «. kött; kropp. -. V. a. mätta;
dressera (hundar ell. falkar); inviga;
afskrapa kött. — broth, S, köttsoppa.
-brnsb, S. frotterborste. -COlOOr,
*. köttfärg, liffarg. -diet, 5. köUmat.
150
Fleshed
Florid
-ed, a. köttig, fet, knubbig, -fly, S.
spy fluga, -full, a. köttig, fetlagd.
-hook, 5. köttgaffel, köttkrok. -ineSS,
8. köttaktighet ; sinnlig lusta. — leSS,
a, mager. — liness, 5. köttsligt vä-
sende, sinnlighet. — ly, a. köttslig,
sinnlig, djurisk; köttig, —meat, 8,
kötträtt, -monger, S, kötthandlare;
kopplare. -pot, S. gryta. — quabo,
8. skälfning, rysning. — y, a, köttig,
köttfull.
Flet, a. skummad (af grädden).
Fletcher, s, pil- ell. armbostmakare.
Flew, 8. fiabb; fiskaregam,
Flexanimons, a, bevekande.
Flexi||bility, -bleness, s. böjlighet,
smidighet, foglighet. — ble, —le, a,
böjlig, eftergifven; tjenstaktig. — Oö,
8. böjning, krölfning.
FlexllOr, s. T: krökmuskel. -UOIiS,
a. krokig, bugtig ; ostadig. —UlOy S,
bugt, knä ; slafvisk bugning.
Flicker, v. n. fladdra, flaxa, -monse,
8. flädermus. {sats i en trappa.
Flier, 5. flyktning; svängningshjul ; af.
Flight, 8. flygt, flygande; flykt, rym-
mande ; pilsalva ; svärm ; afvel, afföda ;
infall, hög tanke; afsats i en trappa.
-shot, 8, pil- ell. bågskott. -y, a.
flyktig, hastig; inbilsk, fantastisk.
Flimljfiam, 8, puts, knep, lögn. -si-
ness, 8, sladdnghet, vekhet ; tunnhet.
-sy, a. vek, svag; tunn; ringa.
Flinch, v, n, (from) öfvergifva; upp.
höra; söka undflykter; misslyckas.
Flindermouse, s. flädermus.
Flinders, S, pl, smS stycken, bitar.
Fling, 8, kast ; pikord. -, 17. a, kasta ;
slänga; sparka upp (en dörr), to —
at, anfalla, gifva ett slag; gifva
stickord, to - away, vräka, kasta
bort. to - down, nedkasta, to -
off, forfela spSret (jagt). to - OUt,
slå bakut (om hästar); utsprida, to
— up, uppsäga (arrendet).
Flint, 8, flinta, kiselsten. -glaSS, 8.
bergkristall. -hearted, a. hård-
hjertad. -waro, 8. engelskt sten-
porslin, -y, a, ^elartad; stenhård,
härdyerted.
Flip, 5. flipp (ett slags sijömansdryok).
Flippanjjcy, s, pratsamhet, -t, a.
behändig; pratsam, liflig, yr, tanklös;
slipprig. -tnesS) 8, behändighet;
pratsamhet.
Flirt, a. IQollig, skalkaktig. -, s,
elastisk rörelse; knäpp, slag; skämt,
stickord ; näsvis flicka ; kokett. — , V. a.
svänga hastigt ; gifva stickord. — , V. n.
var^ ostadig; kokettera. <*ation, 8.
snabb rörelse; koketteri. -Silk, 8,
florettsilke.
Flit, V. n, fly undan; aflägsna sig;
fladdra. — , t7. a, bortskaffa.
Flitch, 8, saltad och torkad fläsksida.
Flittjler, «. lapp, trasa. -, v. n,
fladdra. -ermouse, 8, flädermus.
-inesS, S, fladderaktighet , flyktighet.
—ing, 8. förbrytelse, förseelse.
Flix, 8. dun, fjun; durklopp. -WOCd,
8. stillfrö.
Float, 8. flytning; timmerflotta; flöte
pS en metref. to he a — , vara flott.
— , V, n. flyta, vara flott; simma. — ,
V, a, flotta (timmer); öfversvämma.
-ages, 8. pL flytande saker, -boat,
8. vedflotta, —er, 8. simmare, seglare.
-ing, 8. simning. ~y, a. flott, fly-
tande.
Flock, 8. flock, hop; fiaga (snö); tapp
(ull). — , v. n. skocka sig, samla sig.
— y, a. tofvig, ruggig.
Flog, v, a. gissla, piska, bJ'sa.
Flood, 8, flod; flöde, ström; mSnads-
rening. — , V* CL. öfversvämma. —gate,
8. sluss. ->ing, 8, öfversvämning ;
blodflod.
FlOOk, 8, ankarfly; skälla (flsk).
Floor, 8, golf, loggolf ; flacket, skeppets
botten; vSning. — , v, a. lägga golf.
--heads, 8. pl. T. kimning. -ing,
8, golf. -plane, s. T, vattenpass.
-timber, s. T, bottenstock.
Flop, v, n, skaka på vingame.
Floral, a, blomster-. - leaf, blom«
skärm.
Florence, 8. taa af Plorenz.
Floret, 8, liten blomma, -silk, 8.
florettsilke.
Flori||age, 8, blomma, blomning:. -d,
Floridity
Flux
151
G, blomstrande ; hogrod. -dity^
-dness, *. liflig färg; grannlSt.
-ferOUS, a, blombärande. -St, 9.
blomsterälskare, blomsterkännare, blom*
Florin, S, gyllen. (mist.
Fl0SCUl||ar, -OUS, a. blommig, blom-
sirande; svassande, STulstlg.
FlOSSy 3. knappsilke, flocksilke,
Flote, V, a, skumma.
Flotilla, S, 8mä flotta.
Flotson, S. strandgoda, strandvrak.
FlOance, S. falbolan; frans, krus. -,
V. n, plumsa, kasta sig häftigt (i vatt-
net), plaska; yfvas; dSna i fallande;
ee surmulen ut; sticknas. ->, V, a.
ftrasa, svassa.
Flonnder, s. flundra. -, v, n. sprattla,
^asta sig.
Flourish, a, blomning; prakt; pryd-
lighet i tal; vältalighetsblomster; släng
(till prydnad vid en bokataf); blom-
verk; stock, vignett; svängning; T,
preludium, förspel. — , V. n. florera,
blomstra ; trifvas ; nyttja ordprSl ;
skryta; preludiera. — , V. a. smycka;
broders, sticka, fo — a ti^mpet,
trumpeta, stöta i trumpet. —er, *.
flom är i sina blomstrande Sr. -ingly,
ad» skrytande.
Flont, 3. bespottelse. — , V, a. begabba,
göra narr af. —er, 3. spefSgel, gäckare.
-Ingly, ad. spefullt.
Flow, 3. flod, vattnets stigande ; hastig
tillförsel; flytande, god talegäfva. — ,
V. W. strömma, flyta. — , V. a. öfver*
flöda; öfversvämma.
Flower, s. blomma, blomster; kärnan,
det bästa af en sak ; vignett ; mjöldoft.
our ladies — , hyacinth. flowers,
jpZ. manadsrening, regler. -, v. w.
blomstras, florera; fradga sig. — ,
V. a. blommera, pryda, —age, s,
öfverflöd pä blommor. -amour,
S, tusenskön. -CUp, 3, blomkalk.
»ed, a. blommerad, utsirad med blom-
mor, -et, 3, liten blomma, -gar-
den, 3. blomstergård, -gentle, s.
snabelamarant, tusenskön, — iECöfJ,
8, rikedom pS blommor; prydlighet i
tal. -ing^ 3, blomning; ett slags
fradga. -llltVOYen, a, beprydd mié\
blommor. — y, a, blommig.
Flowing, a, flytning; rinnande. -*
sheets, T, rumskot. - wit, qvicfti
hufvud. Igräs.
Flowk, 3. flundra. -WOtt, 3. nafvel-
Flown, a. uppblSst.
FluctuaJInt, a, vacklande, villrSdig
-te, v. w. drifva af och an; flyta
fram och tillbaka ; tveka. — tlon, 5,
sqvalpning; vexlando rörelse ; ovisshet;
Fluder, s. vrakfSgel.
Fine, 3. luftrör; skorstenspipa; kanin-
hår; fnask som fastnar pä kläder.
Fluöllin, 3. T, ärenpris.
Fluenilcy, s. flytighet. -t, S. strö^.
-, a. flytande, lätt, otvungen, -ly,
ad, flytande, med lätthet, med far.
dighet.
Flaid, a. flytig, flytande. - , s. flytand*
ämne. -ity, -ueSS, 3. flytighetj
flytbarhet.
Fluke, 3, flundra; ankarfly.
Flummery, s. hafregröt; smicker.
Fluor, 3, T, fluss, fluor. -spar,;^.
fiussspat.
Flurry, S, by, väderil; häftig rörelse^
förvirring. — , V. a. opoa.
Flush, S. rodnad i ansigtet; öfverflöd;
blomma; flyttning. -, a. kraftfull;
öfverflödig, rik. — , V. n, rodna ; riniiu
öfver; uppvälla; vara rik; utbryta i
häftig glädje. — , V. a» upphetsa, göra
röd; uppmuntra, uppblåsa, —er, s,
törnskata, -ing, 3, rodnad. -neSä,
3, färskhet, friskhet.
Fluster , 3, häftighet , snarstickenhet.
— , V. a. upphetta, göra drucken. — ,
V. n. skryta.
Flute, s. flöjt, pipa; refifla pä en pe»
lare; flöjtskepp. — , V, C. göra refiflo^
pS. -, V. n, bläsa pä flöjt, -r, é,
flöjtblSsare.
Flutter, s. svängning; böjning; öfvei"»
ilning; förvirring. — , V. n, fladdra,
flaxa; fjäska; vara orolig. — , V. a,
förvirra, oroa.
Fl«iyiatiCj> a, hörande till flod.
Flux, 5. öod, fiöd; UUopp; samman,
flytning; fluss. - of women, regler.
152 FluxibiKty
mSnadsrening. — , a. obeständig. — ,
V. a. smälta ; väcka spottning. — ibi*
lityi S, smältbarhet. -ible, a.
smältbar, upplöslig. —ing, S. smäl-
tande ; salivation, dregelkur. — lon^ S,
fluss, flytning; fluxion, infinitesimal-
räkning. —ure^ 5. flytande egenskap;
flytande ämne.
Flyj S. fluga; oro, svängningshjul; vä-
derhane; vimpel; postvagn med tre
hästar; amickrare. — bloWj s, flug-
smuts. — , V. a. besmitta med mött.
— boatj S. litet enmastadt fartyg ; ka-
pareskepp. — catcherj $. flugfångare.
—fish, V. a, meta med flugor, -flap,
8. flugsmälla. -leaf, 5. T. förslags-
papper i en bok. — tr©©j S. almträd,
flugträd.
Flyj V. n» flyga, ila; fly, rymma; gä
sönder, springa i stycken. — , V, a.
undfly, undvika, öfvergifva. to —
ahoutf sprida sig, flyga omkring, to
-• dbroadf blifva ryktbar, to — at,
anfalla, falla öfver. to - in one's
face . rusa pä en midt i synen, to
i- offy vika, svika ; smälla af (som ett
gevär), to — out, vredgas, bryta ut.
-coach, S, ilvagn. -er, S. flykt-
nlng; sväogel. -press, s. snäll-
press.
Flying, a. flygande. -, 3, flygt.
—bridge, S, vindbro, flottbrygga.
—camp, a. flygande här. — COacllj
8, ilvagn. —fish, 8, flygande fisk.
Foal) 8, fäle, fol. -, v, n, & a. fala,
fä en föl unge (om ston och äsninnor).
-bit, -fool, 8, hästhof (ört).
Foam, 8, skum, fradga. — , v. n, frad-
gas, skumma sig; vara häftigt ond.
— y, a. skum mig, fradgande.
Fob, 9. liten ficka, urficka; bedrägeri,
strek. ->, V, a. bedraga, to — one
off, afspisa nSgon med fagert tal.
Focal, a. liggande i brännpunkten.
Focil, 8. armskena, skenben.
Focillation, 8. tröst, ityrka, bigtänd.
Focus, 5. brännpunkt.
Fodder, 8. foder för boskap. — , V. a.
fodra med torrt foder. — iBg 5 8, fo-
der, fodrande, faraferinf.
Fomenter
Foe, 8. fiende, ovän, förföljare, -lillö,
Foetus, 5. foster. [a. fiendtlig.
Fog, s, dimma, töcken; efterslätter. -,
V. a, omgifva med dimma; förmörka.
-giness, s, töcknighet» -gy, a.
töcknig; svSrmodig.
Foh, i. fy I [fel.
Foible, a, svag. —,5. svaghet; vurm;
Foil, 8, löfverk; prydnad; florett; fo-
lium; nederlag; besvikning. — , v, a,
besegra; utmatta; förvirra, besvika.
-ing, S, fjät. [sticka.
Foin, 8. stöt, styng. -, v. W. stöta;
FoiSOn, 8, öfverflöd, ymnighet.
Foistj 8, en art jaktskepp.
Foist, V, a. (in) inflicka; insmyga.
-er, S. förfalskare, lögnare. — y, a.
gyttjig, möglig.
Fold, s. fålla, fSrlijord; fSrhus; gräns;
fäll; rynka, veck; inveckling. — , .V.
a. fälla (fär); lägga ihop; innesluta.
to — the sails f duka upp seglen.
—er, 5. falsare, falsben.
Folding, 8, falsning; fällors uppslä-
ende. -bed, s. fältsäng, -chair,
8. föltstol. -door, 8, flygeldörr.
-Skreen, 5. spansk vägg, flyttbar
skärra, -stick, s. falsben.
FoliaJlceous, a. biadig. -ge, 5. löf-
verk. —te, V. a, belägga med löf;
hamra ut till tunnt löf ell. folium;
foliera (soeglar). — tion, 8, hamring
till tunna plätar ; löfsprickning. — ture,
8. folium; tunnhet.
Folio, 8, foliant; foliosida.
Folious, a. biadig, bladrik.
Folk, 8, folk. -mote, 8, folkmöte.
Follicle, 8. T. frukthylsa; liten bläsa
ell. hinna.
Follow, V. a, <fe «. följa; ledsaga,
gä efter; härma; lyda; förfölja; vinn-
lägga sig. —er, 8. efterföljare; med-
följe ; anhängare ; underhafvande. — Ingj
a. följande, päföljande.
Folly, 8. dSrskap, galenskap; svaghet.
Foment, v. a. bädda; nppvärXDa; un-
derstödja, befordra. — ation^ 8, badd-
ning. — OFj 8. underatödjare , befor-
drar«.
Fond
Force
153
Fond 9 a, narraktig, Qollig; förälskad,
narraktigt intagen; ömsint; kärleks»
full ; from. — , v. a. smeka, kela med,
älska öfverdrifvet. — , V, w. vara för-
tjust ; hafva synnerligt tycke for. — le^
v, a. smeka, kela. — ling^ 8, skote-
barn, älskling, morsgris. — DCSSj S,
ömhet, kärlek; eftergifveahet , iQäs;
kelning; galenskap.
Font, s. funt, dopfunt; boktryckerikast
med stilar.
Font||anel, -icle, s, fontanell.
Food, S, näring, föda, spis. -föl, a.
fruktbar; närande. — lOSSj a. ofrukt-
bar, —y, a. ätbar.
Foolj S. narr, däre, tok; putsmakare;
T. gudlös; toka, Qolla. -, v. n.
narras, göra puts, skämta. — , V, a.
narra, bedraga; göra narr af. to —
awai/y förslösa, -bold, a. formaten.
-born, a, r;dd svagsint. -s'cap,
*. narrlufva propatria-papper. —Gry,
8, därskap, narri. —happy, a. vSp-
lycklig. -hardiness, s. dumdristig-
het, förmätenhet. -hardy, a. fräck,
dumdristig, -ish, a. narraktig; dSr-
aktig; svagsint, tokig; löjlig, -ish-
ness, 8, narraktighet, dSrskap. -StO-
nes, s. pl. T. vildpersilja.
Foot, 5. fot, ram; fotfolk. Infanteri;
grundval, bas; tillstSnd, vilkor; grund-
teckning. 071 -, till foots, to set
on — , komma upp nSgot. — hy — ,
smSningom. — , v, n. gä till fots;
trippa, taga smS steg. — , V, a. för-
fota, försko. -ball, 8. vSderbSll.
-bands, «. pL fotfolk, -board, s,
fotbräde; fotspjärn. — boy, 8, gosse
som gSr ärender, -breadth, 5. fot-
bredd, -bridge, 8, smal brygga;
bräde ofver ett dike. -cloth, 8,
golfmatta, -ed, a. fotad, -fall, 8,
falsteg, förseelse, -flght, «. drabb-
ning till fots. -guards, *. pL fot-
folk hörande till lifgardet. -hold,
8. fotföste. -hot, a, genast, utom
omsvep, -ing, 8. vandring till fots;
RJrfotning; fotspSr; gSng* grundval;
vilkor, tillstånd; fotfäste, -lickcr,
8, lag smicUrarc. -^lUau, '5. infante-
rist ; lakej, betjent ; ött slags ställning
vid elden i engelska splslar. — of a
sail, bolen af seglet, -match, s.
kapplöpning, vädjelopp. — pftCe, s.
maklig gSng; afsättning in en trappa.
-pad, s. strätröfvare till fots. -path,
S, gångstig. -post, 8. gSngpost.
-race, s. kapplöpning, -rope, S.
underlik pä ett räsegel. -rOpes, 8.
pl, T. perter, rSperter. -SOldior, S.
infenterist. -Stalk, 8, stängel, stjelk,
blomskaft, bladskaft. -Stall, 8. stig-
bygel pä en fruntimraerssadel. —Step,
8, fotspär; tecken; exempel. — StOOl,
8. pall, fotapall. -StOYC, 5. fyrpotta.
Fop, 5. sprätthök; grann narr. -Ung,
5. liten narr. — pery, 8. därskap, to-
keri; orimlighet; dumtxpräl. — pish,
a. narraktig, sprätthöklik. —pish-
neSS, 8. fäfänglighét; fänighet.
For, c. ty, emedan. -, prp. för, af;
oaktadt. as — ,• angSende. — all,
oaktadt. — all you, er till trots. -
as much, hvad angär. - life, pä
lifstid. — nothing, för intet, good
- nothing, a. oduglig. - shame!
fy skara! — want of, i brist af. —
why, fördenskull.
Forage, s, foder ät hästar, anskaffande
af foder i krig; furagering. — , V. n.
■furagera, anskafTa foder; kringströfva.
— , V. a. härja, plundra. — r^ 8, som
furagerar.
Foraminons^ a. hSiig.
Forbear, v, a, & n, spara; tala;
hafva fördrag med; umbära; afhälla
sig; underläta; vänta; iSta bli; T,
stryka med ärorna. — ance, s. un*
derlätande; undvikande, tälamod, för-
dragsamhet ; längmodighet.
Forbid, v. a. förbjuda*; förhindra; und-
vika, hälla sig ifrän. God — , Gud
förbjude det! -danCO, 8, förbud.
-ding, 8, förbud. — , a. vedervärdig,
motbjudande.
Force, s. styrka, kraft, verkan; vSid,
väldsamhet ; nödvändighet ; giltighet ;
värde, forces, pl. troppar. — , V. a.
tvinga, förmä. — , V, n, drifva ; väld-
taga, inbryta: uppfylla; trygga sig.
154 Forcedly
to - away, ^its bort få -^ f<fr^
VPWå, st^ta fram, drifva framät. to —
upon, pStrugra. -dly, a^. vSldsamt;
onaturligcn, tvunget, -dness, $. vräng.
ning. -ful, a. stark, väldig, -less,
a, 6vag, kraftlds. "-meat, e, en art
kottpastcg.
Forceps, S. fältskärstSng.
Forcers, s, pi. tandnyckel.
Forcible, a. väldig, stark; verksam;
v&Idsam; bindande, kraftig. -nesS,
S. vSld, vSldsamhet.
Forcipated, a. tSngformig.
Ford, S. vad, grundt vatten. — , V, a.
vada öfver, passera ett vad. —able,
<z. der man kan vada öfver.
Fore, a. framfore varande. — , ad.
fbre, förut, -admonisll, v. a. vama.
-advise, v, a. rSda förut, -ap-
point, v, a. förut bestämma, -arm,
v. a. rusta sig till. -bode, v. a.
förebSda; ana. — bodor, s. spSman.
-boding, S. ferebud, spSdom. -by,
prp. tätt invid, -cast, S. förutseende ;
utkast. — , V. a. öfverlägga; förut
inse. -, V. n. göra utkast, -castle^
5. T. back pS ett skepp. -Chosen,
a. förut utvald, -cited, a. före-
nämnd, förbemäld. -close, V. a. af-
visa frän rätten ; utesluta ; förekomma.
-conceived, a. förutfattad. - opi-
nion, fördom, -deck , S. fördäck.
—deem, v. a. förmoda, döma pS
förhand, -design, v. a. förut be-
stämma, —do, V. a, förfördela, trötta ;
förgöra. -dOOm^ V. a. förut bestäm-
ma. -door, S. utandörr. -Ond, s,
framändan, förändan, —fathers, S,
pl, förfader, stamforäldrar. -fend,
V. Cl. förbjuda ; hindra ; förse sig med.
-finger, S. pekfinger. -fOOt, S.
framfot, framtass; T, underlopp, för-
Btäfs-koppstycket. — frOnt, S. fram-
sidan, -game, s. förespel, -gears,
*. pl. T. fockkardeler. -gO, V, n.
gä förut. -, V. a. öfverlåta; afträda.
-goer, 8. fdregSngare. -gOing, p.
föregäende. -grOUnd, s. förgrunden.
-guess, v. a. tissa. -hand, s.
framdel. -lianded, a. tidig; i förhand.
Foreskirt
•i-liead, 8. panna; •djerfhet. — Iiead-
cloth, «. hufvudbindei. -hear,
v. n. (of) hafva kunskap cm nSgot i
förut. — hevf, v. a. framfor genom,
skära, -hörse, 8. framhäst.
Foreign, a. utländsk, främmande; T.
obefogad, —er, 8, utländning, främ-
ling, -ness, 8. aflägsenhet; olaglig,
het, obehörighet.
Fore] [imagine, v. a. inbiua sig förut.
-judge, V. a. döma förut, -jud-
ging, 8. fördom; afvisning ifrSn
rätten. -knOTf, V. a. veta förut.
-knowable , a. som man kan vela
förut, -knowledge, S. förutvetando.
-land, S. hög udde i hafvet. -lay,
V. a. lura pS; uppfinna. -lOCk, 8,
framhär ; stift, sprint. -loOk, V. a. för-
utse. —man, S. förkarl; hufvudman;
ordförande. -mast, s. fockmast.
-mentioned, a. förbemäld. -most,
a. främst, fömämst. -mother, 8.
stammoder. —name, V. a. nämna
förut, -noon, 8. förmiddag, -no-
tice, 8. kungörelse i fortid. — Ordain,
V. a. förut bestämma; anordna förut.
—part, s. framdel, begynnelse. — past,
a. förfluten. -porch , 8. förgSrd.
-possessed, a. förut intagen. -rank,
8. företräde; front, -reach, V. a.
segla förbi. -recited , a. oraför-
mäit. -remembered, a. förbemäld.
-right, ad. rätt fram. -j a. ifrig,
liflig. -room, s. förmak; förstuga.
-run, v. n. komma förut; förebäda.
-runner, s. förelöpare, förebud.
-said, a. förutnämnd, -sail, $.
fock; focksegel. ~Say, V. a. säga
förut, spS. —see, v. a. se förut;
veta förut. -SCizO, V. a. gripa förut,
-shadow, v. a. antyda förut, -she w,
8. förebud. — ship, 8. framstam, for-
stäf. -shorten, v. a. förkorta;
mala i perspektiv. -shOTT, V. a.
utvisa, förkunna. -Shrouds, 8. pl.
T. fockvant. -Side, S. framsida.
-sight, 8. förutseende; försigtlghet.
-Sie'htful', a. förutseende, försigtig.
-signify, r. a. beteckna, -skin,
8. förbud. -skirt, S. framskört.
Foreslack
Fortification 155
•-slack, V, a. vSrdsiösa. -slow^
V. a. apphSlla; försumma, dröja.
-speak, V, a, sSga, forut, spS; for-
bjuda, -speech, «. företal. -SpCIltj
d. uttröttad, utmattad ; förbi. —Stall,
V, a. göra förköp; förekomma. —Stall-
luent, 8. förköp, förekommande.
-stay, 8, T- fockstag. »staysail,
S- stormfock; förstagsegel. — taste , s,
försmak. — , V» a, smaka pä förut;
hafva aning om. -taster, s. munskänk.
-teeth, *. pl, framtänder. -tell,
V. a. säga fornt, profetera, spS. —tel-
ler, s, spSman, profet, —thought,
8. öfverläggning , öfVertänkande förut.
-tie, S, förstag. -token, 5. tecken,
förebud. -tOOth, s, framtand. -top,
8. främsta; högsta delen; front; T.
fockmärs. -topmast, S. förstäng.
-topsail, 5. förmärssegei. -topyard,
8, förmärsrå. -Tlgil, ad, i föigSr.
—ward, 8, förtroppar, -warn, v. a.
varna, erinra; säga förut, —wheel,
8, framhjul, -wind, 8. förlig vind.
Forensic, a. hörande till domstol.
- term, lagterm.
Forest, s. skog; djurgärd. -age, s.
skogsrätt, skogsrättighet. -er, 8,
skogsvaktare ; skogsbo, -ry, s, skog,
skogspark.
Forfeit, 8. missgeming; straff; böter;
vite. forfeits, pl. pantlek. — , v. a.
förverka; förgöra, -able, a. som
kan förverkas. — ure, 8, konfiskation,
förverkande ; penningböter.
Forfex, 8. skär.
Forge, 8. smedja; härd; masugn. — ,
V. a. smida; dikta; förfalska, -ry,
8, dikt, förfalskning; smedsarbete.
Forget, v, a. förgäU, glömma, f^r.
summa. — ftll, a. glömsk, försumlig.
-fulness, 8, glömska, förgätenhet;
försummelse.
Forgi||?able, a. föriätiig. -ve, t>. a.
fÖrlSta; cftergifva, -Teness,. 8. för-
iStelse, tillgift.
Forinsecal, a, främmande, uUändsk.
Fork, 8, gaffel, grep; ändan pä en pil.
-. v. 71. klyfva sig. -ed, a. gaffel.
formig; försedd med en ell. flera gafflar.
-edneSS, S. gaffelform. -et, *. liten
gaffel, -fish, 8. svärdfisk. -head,
8, pilspets, -tails, 8. laxöringe -y,
a. gaffelformig, klufvcn.
Forlorn, a. förlorad, bjelplö», fortviflad,
olycklig. — , 8. en förlorad, öfvergifven
person. — ness, 8, ensamhet ; armod ;
hopplöst tillständ.
Form, 8. form, figur, gestalt; skick;
formel; längt säte ell. bänk; klass i
skolar; härläger (jagt); boktryckare-
form. — , V. a. formera, skapa, bringa
i ordning; uppfostra, dana. — , v. n,
formera sig. -al, a. formlig, uttryck-
lig, tydlig; kniserlig. — ality, s.
formalitet, ceremoni; ordning; prSl.
-alize, v. a, inrätta efter viss mo-
dell. — , V. a. formalisera sig; vara
noggrann, vara formlig, to — upoTl, for-
argas, —ally, ad. formligen, kruser-
ligt, ceremoniöst. — ation, 8, bild-
ning, form. — atiye, a. formande;
plastisk, -er, 8, formare, skapare.
—ful, a, fyndig, quick, skapande.
-ication, 8. stickande i skinnet.
-idable, a. förfarlig, förskräcklig,
-less^ a. oformlig, oskaplig. -OSity,
8, bildning; skönhet. — ulary, s,
formulär. — , a. föreskrifven , fast-
ställd, -nle, s. formel, föreskrift.
Former, a. föregäende; fordne. -Ij,
ad. fordom.
Fornicatye, v. n. bedrifva otukt,
—ion, 8, horeri; lagersmal.
Forprise, 8. T. beting; förbehäll.
Forsake, v. a. försaka, öfvergifva;
afstä ifrän; förlöpa.
Forsooth, ad. sannerligen, ja visst.
Forswear, v. a. afsväija, försvära.
— , V. n. göra mened. — Cr, s. menedare.
Fort, 8. skans, liten fästning, -ed,
p. befästad, försedd med fästningsverk.
Forth, ad., ut, framgent; ntät, vidare.
-coming, 8, inställande inför rätten,
—issuing, ^.framkommande, —right,
ad. rättfram, -ward, ad. framät.
—with, ad, genast, strax
Fortieth, a. fyrationde.
Fortillfication, s. fortifikation, befäst,
nings- o. beligrlngskonstj fäjtningsvcrk.
156
Fortify
-fy. V, a, beräata, stärka, uppmuntra.
—läge, — Hj *. blockhus, liten skans.
— tude, s. mod ; storsinnighet ; sinnes*
Fortnight, s. Qorton dagar. [styrka.
Fortress, S. fästning. -, v. a. fasta.
FortuilltOUS, a. tillfällig, oförmodad.
-tOUSliesS, -ty, S. händelse, slump.
Fort«!|iiate, s. lycklig, säii. -nate-
ness, S, lycksalighet, -ne, S. lyckan,
lycklig händelse, medgång; äfventyr;
lyckskott; rikedom; rikt gifte; för*
mogenhet; befordran; öde; hemgift,
morgongSfva; tillstånd, hl/ — , af en
slump, good — , lycka, ill — , olycka.
— , v. n, tilldraga sig, hända. —116-
book, s. spSdomsbok. -ned, a.
lycklig. — ne-hunter, S, lycksökare;
en som friar till en rik flicka for pen-
garnas skull. — neless, a. olycklig;
obemedlad, icke rik. -ne-teller, s.
spåman, -nize, V. a. göra lycklig.
Forty, num. fyratio.
Foruiil, $. forum, torg.
Forward, a. främst ; tidig ; djerf, oför-
vägen ; benägen, villig ; driftig ; hastig.
— , ad. framåt, utåt. — , V. a. befrämja.
—er, S. befordrare, befrämjare. — ly,
ad. hastigt, ifrigt. -neSS, S. tidig,
het ; snabbhet, färdighet ; beredvillighet ;
framsteg. -S, ad. framåt!
FOSS, S. graf, dike. -il, s. é a. som
uppgräfves ur jorden, mineral. — Coal,
stenkol. — salt, jordsalt.
Foster, a. fostrande ; foster-, -brother,
S. fosterbror, dibror. — , V. a. upp-
fostra, uppföda, —age, 8. uppfostran.
-child, 8. fosterbarn, -dam, 9.
amma. -earth, s. fosterjord, -father,
s, fosterfader, —ling , s. fosterbarn,
myndling, —mother, 8, fostermor;
amma. -niirse, 8. amma. -sister,
8. disyster. —SOU, 6. fosterson;
Fostress, 8. amma. Ifosterbarn.
Fougade, 5. fladdermina.
Foul, a. osnygg, lortig, snuskig; skänd-
1ig; äcklig, ful; grof; lagstridig; grum-
lig. — , v. a. orena, smutsa ; grumla.
-copy, s. oredig afskrift. -dealing,
8. bedrägeri, -faced, a. ful i an-
sigtet. -ground, s. dålig ankar.
Fracture
botten, -hawse, 8. traasladt ati*
kartSg. -mouthed, a. en som
alltid är ovettig. -nesS, 8. orenlig-
lighet, osnygghet; stygghet; falskhet.
-play, 8. falskt spel. -rope, 8,
oklart tåg. -words, 8. pl. lösa ord.
Foumart, 8. hiller.
Found, v. a. gjuta; grunda, stifta,
anlägga, -ation, 8. grundläggning,
grundval , grundsats, -er, 8. stiftare,
grundläggare ; gjutare; fång (hästsjuk-
dom). — , V. W. sjunka (om skepp som är
läck); misslyckas, -, v. a. tröttköra
(en häst), -ery, 8. gjuteri, smälthytta,
smältugn, -less, a. ogrundad, grund-
lös, falsk, -ling, 8. fynding; hitte-
barn. — reSS, s. stifterska.
Fount, 8. T. bokstäfver. en kast;
brunn, källa.
Fountain, 8. källa, springkälla; vatten-
konst; ursprung, -head, 8. grund-
källa, -less, a. utan brunnar.
Four, num. fyra. -cornered,
-square, a, fyrhömad, fyrkantig.
-double, a. fyrdubbel, -fold, ö.
fyrfaltig, -fOOtcd, a. fyrfotad.
-score, num, ättatio. [furir.
Fourrier, 8. under-hofqvartermästare ;
Fourteen, num, Qorton. -th, a.
Qortonde. [fjärde.
Fourth, a. Qärde. -ly, ad. för det
Fowl, S. fågel, fjäderfä. -, v. n,
skjuta fågel, gä pä fSgeljagt. -er, 8,
fågelfångare. -ing, 8. fägelbössa.
-ingpowder, -ingshot, 8. hagel
eller skrot.
Fox, 8. räf. -case, 8. räfskinn. -CUb,
8. räfunge. -dOg, 8. räfhund. -Cry,
s. slughet, -evil, 8. härens utfall-
ning. -fish, 8. ett slags fisk. -glOTC,
8. liten blä öronklocka, bjällra, —hun-
ter, 8. räfjägare ; landtjunkare. — ish,
-like, -y, a. slug. -tail, 8. räf-
svans. — trag, 8, räfsnara; räfsax.
Foyj 8. trohet,
Fl-actljion, s. brytning; liten del; tve-
drägt; T. bråk, brutet tal, -ional,
a, tillhörande ell. innehållande bråk,
-ious, a. grälaktig, -iousuess, 8.
trätsjuka, — ure, 8. brott, benbrott;
Fragile
French
157
vänskapsbrott ; eprioka. — « V. a» bryta
af, krossa.
Fragillle, a. bräcklig, skör; svag.
— lityj S. bräcklighet ; svaghet.
Fragment, s. fragment, afbrutet stycke,
utdrag; smula. -ary, a. fragmen-
tarisk, [tände.
FragranKce, s. vällukt, -t, a. väiiuk.
Frail, S. säf, tSg; säfkorg.
Frail, a. bräcklig, svag, krcslig. -UOSS,
—ty, s. svaghet; fel, lyte.
Fraise, s. skanspSle.
Frainlle, S. sammansättning, byggnad;
rara; karm; ställningsverk; lavett;
form; plan, utkast: sätt, art; tillstSnd,
sinnesstämning. — , V. a. formera,
bilda : inrätta ; passa ihop ; infatta ; sam-
mansätta, författa ; uttänka, -e-grate,
8. gallerverk, -e-knitter, 8. strurap.
väfvate. — ©r, 8. skapare, upphofs-
man. —ing, 8. sammansättning;
infattning, besättning.
Franchise, a. befrielse; privilegium;
fristad; valrättighet. fmunk.
Franciscan, S. franciskanermunk, grä-
Francolin, s, morkuiia.
Frangillbility, s. bräcklighet, -ble,
a. bräcklig, skör.
Frank, a. frikostig, frimodig; öppen-
hjertig ; otvungen. — , 8. fribref ; en
frank (franskt mynt); Frank; svin-
stia. — , V. a. befria, frigöra ; frankera
(ett breO. -almoigne, s. kyrkogods.
-bank, 8. enkesäte. -Cliase, S. privi-
legium att jaga. —farm, S. odalgods.
-fee, 8. frilän. -foMs, S. rättigliet
att beta pä en äker. -incense, s.
rökelse, rökverk, -law, S. laglig rätt.
-lin, 8. fogde ; trälsemann. -ly, ad.
fritt, rent ut, uppriktigt. — ness, 8.
frimodighet, öppenhjertighet ; frihet.
Frantic, a. vanvettig, rasande. -nesS,
8. ursinnighet, raseri.
Fratornllal, a. broderlig, -ity, s.
broderskap, gille ; enighet. — IzatiOn,
8, medbroderskap. — iz©, v. n. lefva
broderligt.
Fratricide, 8. brodermord; broder-
mördare.
Fraud, 8. bedrägeri, trolöshet, •fill,
a. svekfull, listig, -ulence, s. he-
dräglighet. — Ulent, a. bedräglig.
Fraught, S. frakt, last. -, p. & a.
befraktad; full. -, V. a. befrakta.
—age, 8. skeppsladning.
Fray, 8. fäktning , slagsraäl ; oväsende ;
gräl. — , V. a. förskräcka , skafva,
— , V. 71. brista; nötas. —ing, 8.
skorpa af hjorthornet.
Freak, S. griller, -ish, a. vurmig,
nyckfull, häftig. -islineSS, 8. egen-
sinnighet.
Freckle, s, fräkne; finne, -d, a.
fräknig. -dnCSS, 8. fräknigliet.
-ly, a. fräknig.
Free, a. fri, oinskränkt ; ledig ; befriad ;
privilegierad; öppenhjertig; gifmild.
— , V, a. befria, frälsa, fiikalla ; T,
länsa, pumpa ut. freed ^ befriad;
frigjord, lösgifven. -hench, s. enke-
säte. -booter, 8, fribytare. -born,
8. friboren. -COSt, 8. skattfrihet.
-denizen, s. fria borgaren, -dom,
8. frihet: privilegier; ledighet; otvunget
väsende. - of a city, borgarrätt,
naturalisering. - of Q companyt
mästarerättighet. — fold, S. rättighet
att beta pä en Sker. -gifvcn , a.
utan betalning, -hearted, a. öppen-
hjertig. -hold, s. frälsejord, -hol-
der, 8. frälseman. -man, 5. fri
menniska ; borgare : frigjord slaf. — ma»
son, 8. frimurare, -masonry, 8.
frimureri. -minded, a. gladlynt,
sorgfri. — ncss, s. frihet; otvunget
väsende; öppenhjertighet: ädelmod.
-r, 5. befriare. -SChOOl, S. friskola.
-spoken, a. fritaiig. -stone, s.
s. qvadersten. -Stool, s. fnstad.
-thinker, 5. fritänkare. -thinking,
."?. fritänkeri, otro. -tongued, a.
frimodig, -warrcn, 8. jägarrättighet.
-woman, S. frigjord slafvinna.
Freeze, v. n, frysa, blifva is. -, v. a.
kyla, döda genom köld.
Freight, S, frakt, last; forlön. -. V. a.
befrakta, lasta, -©r, 8. skeppsredare,
befraktare.
French, a. fransk, fransysk. - lean,
Y&lsJ^ böna. — hrandy, franskt bränvin.
158 Frenchify
— chalky 6J5skuin. - cowslip, auri-
kel. — disease y venerisk saukdom.
grass ^ helgeho. - honeysuckle,
ett slags klofver. - marigold, sam-
metsrös. — pox, veaerisk sjukdom.
— wheat, hirs. — if^j v. a. forfranska.
FrenlletiC, a. rasande, ursinnig, -zy,
S, raseri, ursinnighet.
Frequenllcy, s. ofta fomyadt uppre-
pande; tillopp, mängd (af folk etc.).
—ty a. tät; alman: talrik; vanlig.
— , V. a. ofta besöka, -table, a.
uragängsam. -tatioil^ s. umgänge.
-tative, S. T, freqventativum. -t©r,
S. flitig besökare. — tly, ad, ofta.
Fresco, S. frisk luft; svalka; skugg.
mSlning; mElning med vattenfärg.
Fresh, a. sval, frisk; ny; färsk; vacker;
sund, stark. — en. V, a, förfriska,
uppfriska. — , V. n. blifva frisk ; blåsa
friskt, -et, 5. fiskdam med färskt
vatten. —man , S, nybegynnare.
— neSS, s. svalka; färskhet, nyhet,
liflig hy; kraft, -new, a, oerfaren.
-soldier, s. rekryt, -water, «.
färskt vatten.
Fret, S. sund, trSng sjöled; jäsning;
harm, förtret; grephand pS instrumen-
ter; upphöjdt arbete, frets, pl» knip-
ningar i inelfvorna. — , V. a, skrubba
af huden, skafva; fräta; forarga, för-
treta; göra upphöjdt arbete; klia. — ,
V. W. vara i rörelse eller oro ; jäsa.
-fill, a. fortretlig, harmsen, -ful-
neSS, S. sinnesrörelse, oro, olustighet.
-saw, S, sticksSg. -ty, a. prydd
med upphöjdt arbete. — WOrk, s.
drifvet arbete, ciseleradt arbete.
Frlallbility, S. lätthet at pulverisera
sig. — ble , a. som lätt smular sig.
Friar, s. munk. -S'-C0wl, s. munk-
kåpa. -s'-lantem, S. lyktgubbe, irr-
bloss, -like, a. kiosteriig. -y, s.
kloster, munkkloster.
Fribble, a. obetydlig, lättsinnig. -, S.
pultron. — , V. n. göra narr af; galnas.
Friction, S. friktion, gnidning.
Friday, s. fredag.
Friend, S. vän; väninna; kamrat; koi-
respondent. — , V. a, gynod. —less^
Froise
a. utan vän. -llness, S. vänlighet,
fryndlighöt; ynnest, -ly, a. vänlig,'
god; tjenstaktig. -, ad, vänligt.'
-ship, 3. vänskap; förtrolighet;
ynnest; hjelp. [hårig (om tyg).
Frieze, s. fris. -d, a. friserad, krus-
Fri gate, s. fregatt, fregattskepp.
Frigeratory, s, kyifat.
Fright, v, a. förskräcka, förfara. -,
8. fruktan, skrämsel, —en, v, a. for*
skräcka. -fal, a. fSrskräcklig, gruflig.
-fulness, 8. faslighet, förskräckelse.
Frigllid, a. kall, sval; kallsinnig.
-idity, -idness, s, kyla, köld;
kallsinnighet. -Oriflc, a. kylande.
Frill, 8, halskrås. -. V. n. darra.
Fringlle, s, frans ; bräm. -, v. a. be*
sätta med fransar. -C-maker, 8.
snörmakare. -y, a. befransad, försedd
med fransar.
Fripper, s, klädmäklare, -y, 5. kläd-
stånd; kläder; trasor, lappri.
Frisk, a. lustig. -. «. skutt, hopp.
— , v. n, hoppa, dansa omkring, -al,
S» luftsprång, -er, 8. vankelmodig
menniska. -et, s. rämikan på en
boktryckeripress. — iness, 8, yrt,
sjelfsvSldigt k ringspringande; skutt;
munterhet, -y, a. lustig, munter; yr.
Frit, 5. glassats.
Frith, 8. hafsvik.
Fritillary, s. kronlilja.
Fritter, S. öfverblifvet stycke; pann-
kaka ; ostkaka. — , V. a, stycka, dela
i små bitar.
Frivolllity, s. fåfänga ; löjlighet, -ons,
a. fåfäng, lättsinnig ; oduglig. — OUS-
ness, 5. fåfänga, lättsinnighet; löj-
Frize, s. fris. liighct.
Frizzle, s. hårlock. -, v. a. frisera,
— r, S. härkrökare.
FrO , pr. från. to and -, fram och
tillbaka, Iklädning.
Frock, 8. frack; kolt; kapprock; barn-
Frog, s. groda; kråkan £ en hästhof.
-bit, S. dyblad (Ört). -flsh , 8,
qvabba. -grass, 8. gulsippa. -hop-
per, -5. spottare (insekt), -lettuce,
8. hästsyra.
Froise^ e. späckpankaka.
Frolic
Fuel
159
Frolic, a, lustig; glädtig. — 8, lu-
stighet; fantasi; upptSg; skalkstycke.
— , V, n. vara munter; spela puts.
^ness, S, lustighet, munterhet. -SOme,
a. glädtig, skälmsk.
From, prp, frSn, af, undan. - amidst,
midt utur. - among, bland, ibland.
- within t inifrän. - without, ut-
ifrSn.
Fron dilation, S, löfning, löfbrytning.
-iferOUS, a. löfrik, bladfuU.
Front, 8. front, spets; änne, panna;
grundritning ; * djerfhet, fräckhet. — ,
V. a. ställa sig midtemot; trotsa. — ,
V. n. stS midtemot ; vara belägen.
—al, 8. förband om hufvudet; sirat
öfver dörrar. -ated , a. T. förut
bred. -boX, s. loge i fonden, -ed,
a, i from. -i er, S. gräns; gräns-
föstning. -, a. närgränsando. — ispice,
8. framsidan af en byggnad : koppar-
stick framför titeln af en bok. — leSS,
a. dristig, fräck, —let, s. hufvud-
bindel. -rOOni» 8. rum i främre de-
len af huset.
Frorne, Frory, a. frusen.
Frost, 8, frost; rimfrost, glazed -,
glanskis, glattis. white ".rim. -nail,^.
brodd, ishake. -ed, a. frusen, islupen.
-iness, s. kyla. -work, s. rosiga
figurer sSsom pS frusna fönsterrutor.
— y, a. rimmig, frostig; kallsinnig.
Froth, 8, fradga, skum , löst prat. -,
V. a. skumma. -. v. n. fradgas.
— iness, 8. skummighet-. löst prat;
fäfänglighet. — y, a. skumraig; lätt;
förgänglig; tom.
Frounce, s. rynka. -. v. a. krusa.
—less, a. utom rynkor.
Frouzy, a. unken, smutsig; töcknig.
— hair, martofva.
FrOWard, a. förtretlig, ögen, tvär, sur*
mulen; stursk , näsvis. -nCSS, 8.
elakt lynne; vresighel; näsvishet.
FrOTVer, 5. kil att klyfva med.
Frown, 8. vresig min. -, v. n. fupon,
at) rynka , slå rynkor i pannan , se
3ur ut.
Frozen, a. frusen, kall.
Fruct||iferous, a. fruktbar, -iilca-
tion, «. befruktning; fruktbarhet.
-ify , V. a. befrukta. -, v. n. gifva frukt.
-U0U8, a. fruktsam, befruktande.
Frngal, a. sparsam, tarflig. -ity, 8,
måttlighet; sparsamhet.
FrugiferOUS, a; fruktbar.
Fruit, 8. frukt, afkomst; trädfrukt;
vinning, nytta; verkan; afkastnin^;
desert, sluträtt. — , V. n. vara frukt-
bar, -age, 8, frukt, trädfrukter.
-basket, 8, fruktkorg, -bearer,
8. fruktbärande träd. -bearing, a.
fruktsbärande. -erer,5. frukthandlare;
fruktmSnglerska, -Cry, 8. frukter;
fruktkällare, -ful, a. fruktbar, öf-
verflödande; nyttig. -fulness, 8.
fruktbarhet, ymnighet. -grOve, 8.
allé af fruktträd.- -bouse, -loft,
8. fruktkaramare. — ion, *. nyttjande,
njutning. — ive, a. njutande, egandc.
-less, a. fruktlös, fSmng. -less-
neSS, 5. ofruktbarhet; fruktlöshet;
fSfänga. -seller, S, frukthandlare.
-stalk, s. blomskaft, -time, s
frukttid ; skördetid, -trade, S. frukt-
handel, -tree, s. fruktträd, -wo-
man, S. fruktmänglerska.
Frumentllaceous, a. som bär korn.
— y, 8. hvetvälling med mjölk.
Frush, 8. krSkan 1 en hästhof. -. V, a.
sönderbryta.
Frustrajlneous, a. fSfång. onyttig.
—to, a. bedragen; fSfäng ; kraftlös,
— , V. a. bedraga; tillinletgöra ; ogilla.
—tion, 8. beavikande, upphäfvande.
-tive, a. besvikande. -tory, a.
upphäfvande.
Frutjjescent, -icons, a. busklik.
Fry, 8. stim af fiskar ; Cskrom , små-
fisk ; svärm ; ett slags stek. -. v. a.
steka t panna. — , v. n. brynas.
-ting-pan, 8. stekpanna.
Fub, 8. tjock och lunsig gosse.
Fucate, v. a. sminka.
FUCUS, 8. hafstSng, hafsslSnga.
Fnddle, v. a. göra drucken. -. v. 7i.
supa sig full. -cap, -r, s. fyllhund.
Fudge, 8. förevändning, lögn. prat.
Fuel, 3. bränsle. -, v. o. förse med
bränsle.
16Ö IFugacious
Fiigaci||ons , a. flyktig, -ousness,
S. flyktighet. —ty, s, obeständighet.
Fngh! i. fyl fy skam!
Fugitive, a, flyktig, flygtig; lands,
flyktig; obeständig; flyktande; osta-
dig. — , 5. flyktning ; rymmare. ~neSS,
S, obeständighet.
Fugue, S. fuga i musik.
Fuiclliment, -rum, 5. stöd, hvilopunkt.
Fulfil, v. a. uppfylla; fullborda, full-
ända. -ling, -ment, S, uppfyllning.
Fulfraugllt, a. tillräcktligt försedd.
Fulgllency, 5. ^gians, sken. -ent, a.
glänsande, —id, a. glänsande, glitt-
rande. — ity, S, glans, sken. — OUr,
s. glans, -uration, S, blixt, Ijun-
gande.
Fuliginous, a. sotig; mörk.
Fulimart, s. vildkatt; hiller.
Full, S, fullhet, fyllnad. -, a. fiill,
fullkomlig; tjock; fullständig, ^eyes,
stora ögon. —face, fylligt och trindt
ansigte. -moon, fullmånen, -powers,
fullmakt, -, ad, fullt; till fullo;
alldeles. -WOOd, 5. fullblod; full-
blodshäst. -Mown, a. fullkomligt
utsprucken; stinn, —eared, a. ma-
tad (om säd), -eyed, a. storögd.
-faced, a. fyllig i ansigtet. -fed,
a. mättad, utfodrad. — grown, a.
växt ut\ -hearted, a. tniitsfui.
-laden, a. fuii-iaddad. -nigh, ad,
nästan, nära.
Full, v, a, valka tyg. -age, S, val-
karelön. —er, s, vaikare. — er's-
earth, s, vaikiera. -er's-hcrb, s,
kungsljus. -er'S-thistle, s, kard-
tistel. — ery, S, valk ell. valkqvam.
-ing, s, vaikning. -ing-miU, 9»
valkqvam.
Fully, ad. fullt; till fullt; alldeles.
Fulmar, c, hiller.
Fulminaljnt, a. dundrande, -te, V.
n. dundra, Ijunga; förpuffa, knalla (i
kemien). — , v, a, lata detonera ; koB*
göra (en påfvebulla etc.). -tion, #.
Ijong&nde ; dundrande ; bekräftelse ;
knall. — tory^ a. ljungande, f5r-
nkräckande. [vidd.
Fulness, tf.fallhet; ofverflöd; mätthet;
Fnrtrade
Fulsome, a, acklig; okysk, otuktlg.
-ness, S. obehaglighet; äcklighet.
FulT||id, -OUS, a. rödblack, brandgul.
Fumage, S, spisrättighet.
Fumbllje, v, a. fumia. -, v. n. töip.
aktigt, drumligt handtera; skrynkla;
vara brydd; fjäska, —er, 5. fumlare,
fuskare ; klSpare. -ingly, ad, oskick-
ligt, tölpaktigen.
Fum||e, s, rök, Snga; vrede, to le in
a — , vara uppbragt. — , V. n. gifva
rök ifrSn sig; afdunsta; vredgas. — ,
V, a. röka, beröka. -ets , s. pl.
©renlighet efter rådjur, —id, a, rö-
kig. -idity, s, dunstighet. -igate,
V. a. röka, beröka; bädda, -igation,
8. rökning, berökning; spottkur. — iug-
ly, ad, uppbragt. -OUS, -y, a.
rökig; rusgifvande.
Fun, 5. skämt, puts; tidsfördrif; lustig-
het; skälmstycke. — , v. a. göra narr
af. to — upj locka, förleda.
Funamhulist, S, lindansare.
Function, S, embetsförrättning , em-
betsgöromål. — aiy, S. embetsman.
Fund, S, fond, statsskuld; bank.
— ament, S. grund, grundval; fäste;
sätet, -amental, a, grundlig, vä-
sendtlig. — , s. grundval; grundregel.
Funer||al, S, begrafning; jordfästning.
-, a, begrafnings-. a -sermon, lik-
predikan. -ato, V. a, begrafva,
-ation, 8. begrafning. -eal, a.
begrafnings— ; bedröflig.
Funest, a, bedröflig.
FungllOSity, S. svampaktighet. -OUS,
a, svampaktig ; mjuk. —US, 5. svamp ;
svampaktig utväxt.
Fnnic{{le, S» streck, snöre ; fiber, -ular,
a, bestående af ett fint snöre.
Funk, 8. stank ; ängslan. — , V, a, upp-
fylla med stank.
Funnel, S, tratt; rör. ^ of a chim^
ney, skorstenspipa.
Funny, a. skämtsam, rolig.
Fur, S. pdsverk; klädning (pS skepp),'
gnxms, sediment. — , V, a. fodra med
pelsverk. — Cap, s, buntmössa. — cloak,
6. pelskappa. -trade, 8, pelsbandcl.
Furacious
Furacillous, a. gufaktig. -ty, a.
tjufaktighet.
Furbelow, S. falbolan.
Furbish^ v. a. polera, skura, göra ren.
—er, s.^polerare . svärdfejare.
FurlJCatiOlljÄ. klyfning, gaffel. -CheO,
a. gaffelforinig.
Furfur, s. skorf i hufvudet. -acoous,
a. skerfvig. [ä. raseri.
Furious, a. rasande, ursinnig, -liess,
Furl, v. a. bcslS, duka upp (segel).
Furlong, s. Ve dels engelsk mil.
F'uruaco, s, stor ugn, masugn.
Farn||ish, v. a. furnera, förse med,
lemna, anskaffa, ställa i ordning, to
— a house, inreda ett hus. -er, s.
leverant, leverantor. -Islling, 8.
profstycke, mönster, furnishings, pl.
husgerSd. -iture, S. verktyg; mö-
bler, hu:>gcrSd.
Furrlled, a. fodrad med skinn; förhydd
(om skepp). -ler, 8, skinnhandlare,
körsnär.
Furrow, 5. fSra, Skerfära, rynka. -,
V. a. fSra, plöja, rynka, -weed, S.
quickhvete. [af pelsverk.
Furry, a. betäckt med pels; bestSende
Further, a. vidare, längre bort, af.
lägsnare. -, ad. längre, yttermera,
bortom. -, v. a. befordra, hjelpa,
bistS -ance, s. befordran, hjelp.
-more, ad. vidare, yttermera.
Furtbc.it, a. & ad, längst bort^ yt-
Furtive, a. hemlig, lönnlig. [terst.
Furuucle, S. blodböld.
Fury, s. raseri, vrede; hänryckning; en
af furierna.
Furze, s. ginst. ljung.
Fuscyation, s. fördunkling. -0U8, a,
brun, dunkel.
Fuse, v. a. smälta -. v. n. flyta,
upplösa 8ig. [furmj.
Fusee, s. brandrör. raket; snäckhus
Fusillbility, S. smältbarhet, smältlig-
het. -ble, ~l, a. smältbar. smältlig.
Fusil, Ä. liten jagtbössa. -eer, s.
musiveteraro. fotsoldat.
Fusion, s. smältning, gjutning, flytmng.
Fuss, s. larm, oväsende.
Fust, .<?. T skaft p8 en pelare.
English-Swedish Diet.
Gage
161
Fust, 8. elakt lukt. -, V. n. bli unken.
Fustct, 8. gulholts (en sort färgträ).
Fustian, s. parkum, yllesammet; hög-
trafvande skrifart. — . a. gjord af par-
kum ; högtrafvande, svulstig. -wea"
fer, S. parkuinsväfvare.
Fustic, 8. gul bresilja (af ett slaga
mullbärsträd). (spöslitning.
Fustig^allte, v, a. prygla, -tion, s,
Fustjlilarian, S, svinaktig menniska.
-iness, s. stank; unkenhet. -y, a.
stinkande; unken.
Futil||e, a. pratsam; fåfäng. ~ity, 8.
oduglighet, lappri; pratsamhet; lätt*
färdighet.
FuttOCks, 8. pl, T. upplängor, sittror.
Futullre, s. framtid;^ futurura. -, a.
tillkommande, -ition^ 8, tillkom-
mande tillstSnd. -ity, 8, det till-
kommande; framtiden.
Fuzz, V. n. förflyga i smä delar; lugga.
sig. -ball, 8, kSringfis, bofist, rök-
svamp.
Fuzzle, v. a. göra drucken.
Fy, i. fy. - for shame, fy skam I
O.
öab, 8. mun. -, v. n. prata; ljuga.
Gabardine, s. regnkappa.
Gabble, s. prat, sladder; oredigt sorl.
— , V. n. prata, sladdra, brumma. — r^
8. pratmakare.
Gab el, s, tuii. -ler, 8. uppbördsman.
Gabion, S. skanskorg.
Gable, s. t5kas, gafvel.
Gad, s. en st§ng stSl ; gravernSl. — ,
i. i sanning! -, v. n. stryka om-
kring, göra ingenting, —bee, -fly,
5. broms, geting, -der, 8. en som
sl§r dank, landstrykare.
Gaff, s. jernkrok ; harpun ; narr.
Galler, s. husbonde.
Gafile, s. stälspännare: sporre.
Gag, s. kafle. -. v. a. lägga kafle I
munnen pä nSgon. -tOOtll, S. gigel-
tand.
Gage, 8. pant. underpant, säkerhet;
11
IG2
Gager
borgen; llkareraStt, vlslrstaf. -, V. Cl.
förpanta; slä vad; förbinda sig till
n!lgot; mäta. —Ty S. justerare; skepps-
mätare.
Cia^gle^ v. n. kackla sSsom en gSs.
Gaily, ad. glädtigt; högligen.
Cxaillj a. rask, hurtig.
Osiin^ s, vinst; fördel, bStnad; ränta.
-, V. a. vinna, »rnä, fä, bemästra
sig. — , V. n. blifva rik ; gynnas, to
— ground, rycka fram ; fä inflytande.
to — the day, vinna fältslaget, to —
the wind of a ship, vinna lofven.
— ablO, a. som kan vinna?. — fulj
a. fördelaktig, nyttig. -fulnesS, S.
fördelaktighet, vinst. -leSS, a. onyt-
tig. -lessness, S, ofördelaktighet.
Gainsay, v. a. säga emot, bestrida.
-er, S, motsägare.
Oainstand, v, n, motstS.
Gairish, a. glänsande, präktig; öfver-
modig, lustig öfver all mätta.
Gait, s, väg; gSng; skick när man g'^r.
Gaiters, S. pL damaskor.
Gala, s. galla.
Galactite, s, mjölksten, spansk krita.
G ålan ga, «. gaigant.
Galaxy, s. vintergatan.
Galbannni, s. ett slags glänsande, hvit-
aktigt ell. rödgult harts.
Gale, s. kultje, frisk vind. — , V. «.
(aivay) gå för förlig vind.
Gale, 8. pors (ört).
Galeas, s. galeas (skepp).
Galeated, a. hjelmprydd.
Galena, s, blyglans.
Galiot, s. Galliot.
Gall, s. galla; gallblSsa; vrede, arghet;
galläple. — , V. a. galispränga; för-
arga, förtreta; afskrubba huden; rispa
upp. —I V, n, rispa sig ; vara ängslig,
-l)ladder, s. gaiibiSsa. -fly, s,
svampstekel. — niit, 3. galläple.
Gallant, a, tapper, belyertad; artig,
höflig; galant; smyckad. — , S, kurti-
8ör, fruntimmerskarl; tapper karl;
flagg pä mesanmasten, —, V. n, vara
kurtisör, ställu sig in hos fruntimmer.
-ness, 8. artighet, -ry, 8. artighet,
galanleri; tapperhet.
Gamesome
Galled, a. T, skamfilad.
Galleon, s. gal jon (skepp).
Gallery, S. galleri; betäckta vägen;
läktare, chor i kyrkan.
Galley, $, galer, galcja; kabysa; T,
skepp. — Slaye, S, galerslaf.
Galliard, S. putslustig karl ; rolig dans.
-. a. lustig, glädtig. -ise, -ness,
8. lustighet.
Galli|[C, -can 5 a, fransk, fransysk.
-eism, 8, fransk ordställning.
Galligaskin, s, flickskräddare. -S, 8.
pl. vidbyxor, bussaronger.
Gallimatia, s. gallimatias.
Gallimaufry, s, hackmat..
Gallinnle, 5. sothöna.
Galliot, 8. galiot, brigantin (skepp).
Gallipot, s. porslinsburk pS apotek;
(öknamn) apotekare.
Gallopin, s. springpojke; kökspojke.
Gallon, 3. gallon (vStvarumått).
Galloon, 5. galon; bräm.
Gallop, S. galopp, fyrsprång. -, V. fl.
galoppera.
Gallowtree, $. galge.
Galloway, 8. klippare, liten ridhäst.
Gallo WglaSS, S. lan> förare.
Gallows, 8. pl. galge, -bird, -clap-
per, 8, galgfSgel, tjuf.
Gallowses 9 «. pL byxhängslor; T.
deckelstol.
Gally, a. som har galla, bitter. -WOrm,
GalOClie, 5. galosch. Is. grSsugga,
Galsome, a, förtretlig.
Galyanllic, a. gaivanisk. -ism, ».
galvanism, djurisk elektricitet. — IzO^
V. a. galvanisera.
Gamashes, 8. pl. damaskor.
Gambado, S. stöflett; luftsprång.
Gambiyo, v. n. spela hasardspel, -er,
8. spelare, -ing-horse, $, kapp»
rännare.
Gamboge, S. gummigutta.
Gambol, S. luftsprSng; streck, spratt.
— , V. n, hoppa och springa (af glädje).
Game, S, lek, spel, tidsfordrif; skämt;
sats; parti (i spel); jagt, vildbrSd.
— , V. n. leka; spela, gäcka^?. -COCk,
8. stridstupp. -keeper, 5. skogs-
vaktare. -leg, s. lamt ben. -SOme,
GamesomeneBB
a. skämtsam, rolig, lustig. — SOlfiO-
noSS, 5. munterhet. -Ster, s» spe-
lare, dobblare; skämtare; hora.
Gaming, s. spel. -house, a. spel-
hus, -table, S, spelbord.
Gaminer, s. gumma.
Gammon, 5. skinka; brädspel, -ing",
S. T. bogsprötsvuling; bedrägeri.
Gamut, 8. skala i musik.
Gauch, v. a, päla (en raissdSdare).
Gander, s, gSse, gäskari. -goose, $.
stSndört.
Gang, 3, band, tropp ; arbetskommando.
-, V. n. gS, vandra. -Way, S. gSng-
bord.
Ganglion, s. ganglium, nervsvulst.
Gangrenllate, v. a, förorsaka kall-
brand, -e, S. kallbrand. — , V. W.
slå sig till kallbrand. -OUS^, a. kall-
brandartad.
Gantlet, s. stålhandske ; stridshandske.
Gantlope, s. gatlopp.
Ganza, s, vild gäs.
Gaol, s, fängelse, -er, 5. fSngv^ktare.
Gap, S. gap, öppning, genomgäng.
-toothed, a. tandlös, gleständ.
Gaplle, v. 71. gapa, gäspa, to — at,
förgapa sig pä; beskäda tölpaktigt.
to - after t eftersträfva. -ing, s.
gapp, öppning, remna ; gäspning, — ing-
flsh, s. näbbgädda.
Garb, S. drägt, klädning; (herald.) halm.
Garbjjage, S, ränta, innanmäte; skräde,
©renlighet. -, — ish. V, a, taga ur
innanmätet.
Garble, v, a. sikta ; utvälja , förvränga.
-r, S, visitator. -S, S. pl, skräde.
Garboil, S, oordning, buller.
Garden, v. trädgärd. -, v. a. anlägga,
sköta en trädgSrd. -balsam, s. bal-
samin. —er, S. trädgårdsmästare.
-ing, S. trädgårdsskötsel, -mould,
S. matjord. -stuff, $. trädgSrds-
saker, grönsaker, -tillage, 8. träd-
gSrdsskötsel. — 1?are, 8. gSrdsvaror,
trädgSrdsväxt. -WOrm, 8. daggmask.
GarderObC, a, garderob, kl&drum.
Gare, s. ett slags uii.
Garfish, a. homgädda, näbbgädda.
Gargarism, s gurgelvatten.
Gastriloquist 163
Garget, a, fäpest.
G argil, a, gässjuka.
Gargle, S, gurgelvatten. -, V* «•
gurgla, skölja munnen; porla.
Gargol, a. dynt (hos svin).
Garish, a. glittrande; raggig. -lieSS^
a. glitter, falsk glans.
Garland, a. blomsterkrans.
Garlic, a. hvitiök. -hop, 5. hvit-
lökskiyfu. -pear-tree, s, hägg.
Garment, a, kläder, klädning.
Garmer, a. spannmålsbod. -, v. a.
förvara i spannmålsbod. (tälja.
Garnet, a, granat; T. stagtackel ell.
GarniJIsh, a. sirat; löfverk kring fat;
traktering; fängelse. — , V, a. lörso
med; garnera; pryda; stämma. -shCG,
a, seqvestrering. -shment, a. sirat,
prydning; stämning, -ture, a. gar-
nitur, garnering; tillbehör; grannlåt.
GarOUS, a, liknande fiskspad; gelé-lik.
Garret, a. vind, vindskammare. — eor,
8. en som bor i vindsrumen; dSlig poet.
Garrison, a. garnison, besättning. — ,
V. *a, förse med befästning.
Garron, s» klippare.
Garrulllity, a, sladder, pratsjuka. -OUS,
a, pratsam.
Garter, a. strumpeband, knäband;
strumpebands -orden. — , V, a. fästa
strumpebanden; pryda med strumpe-
bandsorden.
Garnm, a, säs af inlagt fiskar.
Gas, 8. gas. -eOUS, a. gasartad.
-holder, s. gashäiiare. -lantern,
a. gaslanterna, —light, 5. gasljus.
—lightning, a. gaslysning, gasupp-
lysning, -meter, -o me ter, a. ga-
someter, —pipe, Ä'. gasrör, gaspipa.
-ligllt, a. gastät. -work, 8. gas-
anstalt. Iskräfl.i,
Gasconade, s. skryt. -, t;, n. skräpp i»
Gash, 8. skräma, djupt sär. — , V. a.
hugga djupa skåror, skära djupt in.
Gaskets, a. T, beslagssejsingar.
GaskinS, a. pl. vidbyxor.
Gasp, 8, fläsning, andedrägt. -, V. Ql.
dra}-:a andan, fl??sa ~, v. a. utand.n.
Gastrillc a. magen tillhörig. - loquist,
8, buktalare.
ir
164 Gate
Otite^ S. port ; stor öppning. -Il0ns©j
S. ett fängelse i London, -keeper,
S, portvaktare. —vain, s. stora
portSdern. — ITfty, S. stor inkorsport.
CiS'tlier, V. a. samla, plocka, skörda;
sluta, göra slutsats; vecka; fSlla;
vinna. — , V. «. samla sig, församla
sig; löpna, ysta sig; tilltaga; bulna,
vara sig. to — up the sails, duka
upp seglen. — , S, fSil, veck, rynka.
—er, s, samlare; skördeman, upp-
hofsman; skärtand. —ing, S. folk-
samling; kollekt; skörd; böld.
€atten-tree, $. tamarindtrad.
Gand, S, grannlSt. -, V. n. fröjda sig.
-ery, -iness, 5. bondpräi, löjlig
grannlSt. — y, C8. prunkande, öfver-
drifvet grann. [steradt mStt.
Oange, v, a, mäta; justera. — , «. ju-
Gauntj a, mager, utmärglad.
Gauntlet, s.stSlhandske ; stridshandske.
Gauze, 5. gas, flor.
Gavel, S, ränta ; dagsverksarbete. -lOCk,
S. kastspjut; spade.
GaTfd, S, lappri, drafvel.
Gawky, a. dum, enfaldig.
Gay, d. glad, munter; grann, lysande.
-, 8, grannlSt. ~ety, -ness, S,
glädje, lustighet, lifllghet; nöje; pryd-
nad, —some, a. lustig, munter.
Gaze, 5. förundran ; uppmärksamhet. — ,
V. n. stirra med ögonen; se stint p§.
-hound, 5. vindthund. -r, S. ga-
pare, gaplolla.
Gazel, s. gasell (ett arabiskt rSdjur).
Gazette, s. tidning, -er, $. tidnings-
skrifvare ; tidningslexikon.
GazingstOCk, s. underverk, skådespel.
Gazon, s. T, gräsvall.
Gear, S, klädnad; möblering; seltyg;
leksaker; rikedom; T. kardeler.
Geck, v. a. bedraga, narra.
Gee-hol i. gä päl (till hästar).
Geese, pl, af Goose.
Gelaljble, a. som kan frysa, -tin©,
-tinons, a. geléartad.
Geld, v, a. snöpa, kastrera; valkoka
(en häst), —er, S. vallackare. — Cr-
rose, 8. snöbollar, olvon, -ing, s.
TaUack,
Genial
Gelid, a. frusen, stelnad. -11688) 8,
stark köld.
Gelly, 8, gelé, stelnad saft. -brotll,
S. kraftsoppa.
Gclt, S, vallack; kapun; glitterguld.
Gem, s. ädelsten, juvel ; knopp. -, v. a,
pryda med juveler. — , V. n. skjuta
telningar, knoppas. -Salt, S. bergsalt.
Gomel, 8. T, par. -liparous, a.
som föder tvillingar, -ring, 8, dub-
belring.
Geminllate, v. a, fördubbla, -ation,
8. fördubbling. -OUS, a. dubbel,
tväfaldjg.
Gemmlla, s, stensalt, bergsalt. -ary,
8. juvelskrin. — , a. bestSende af ädla
stenar. -COUS, a, lik ell. af juvelsten.
— y, a. juvelartad.
Gendarm, 8. polissoldat.
Gender, s. kön, siägte. -, v, a, föda,
frambringa, — , V. n, para sig,
Genealollgical, a. hörande till slägt.
register. — gist, 8. en som skrifver
slägtregister. -gy^ S, slägtregister,
staratafla.
Gen er able, a. som kan framfödas.
General, a. allmän, vanlig, in -, I
allmänhet, öfverhufvud. — , 8. general ;
det hela. -issimO, 8. fältherre.
-ity, 8, allmänhet; generalitetet.
the — of men, de flesta menniskor.
-ization, S. förallmänligande, -ize,
V. a. förallmänliga, -ly, ad. öfver-
hufvud, allmänt, gemenligen, vanligen.
—ness, 8, allmänhet, allmänlighet.
—ship, 8, generalsvärdighet, -ty,
8. generalitet.
Generjjant, s. alstringskraft, -ate,
v. ö. föda, afla; förorsaka, -ation,
8, födsel, fortplantning; siägte, led;
mansålder ; sekel. — ativO, a. födande,
-ator, 5. alstrare ; alstringskraft. -IC,
a. ett siägte tillhörande. — OSity, 5.
ädelmod, frikostighet. —OUS, a. ädel-
sinnad; liflig (om djur); välgörande,
-OUSneSS, 5. frikostighet.
Genesis, 8, skapelseboken, 1. Mosis bok.
G enet, s. spansk hingst af klipparestorlek.
Genera, S. Geneve; enbärsbränvin.
Genial^ a. frambringande, alstrande;
Geniculate
Get
165
medFöJcl; genialisk; glädtig, munter;
okoustlad.
Geiliculallte, a, försedd med knän;
T. ledfull. — , v. a. hopknyta, sam-
manlänka, —tion 5 8, knäböjning;
afsatser'pa orter.
Oeiliculum, 5. T, stängel.
Oenio, s. snille.
OenitJIal, a. hörande till aflelse. ge-
nitals, pL födslodelarne. -ing", 3»
paradisäple. — ive^ S, genitiv. — OFj 3.
fader; fostrare. -Ure, 8. födelse.
Oenins^ s. genius, ande, skyddsängel;
snille; lynne.
Genteel, a. artig, höflig, belefvad;väl
klädd. -nesS, 8. nätthet; höflighet,
belefvenhet. [gentian.
Gentian, s, gentian. -ella, s. fält-
Gentiljje, s. hedning, -ism, 8. heden-
dom. — itiOUS, a. ärftlig (inora en
nation ell. familj). — ity j 8, ädel
börd ; belefvadt uppförande ; hedendora.
Gentle, a. af förnäm börd; af gammal
familj; mild, höflig. förbindlig, sedig;
tam; saktmodig; lätt. —f Olk , 8*
bättre folk, stundspersoner, —man,
8. förnära raan, herre. ~ of the kmg*a
bedcliambre, kammarjunkare. a —
pensioner, en af kongl. Hfvakten.
— usher, kammartjänare, -manlike,
-manly, a. artig, hederlig, -man-
liness , 8. hederligt uppförande.
-manly, ad, pä herrevis. -man-
Sllip, 8, förnära stSnd ; »värdighet ;
hederligt uppforande. — ness, 8. för-
näm börd; artighet; mildhet; benägen-
het, -woman, 8. adelsdam, adels-
fru ; kammarjungfru ; fröken.
Gently, ad. mild, höflig, artig.
Gentry, s. herrefolk, stSndspersoner;
höflighet. flande.
Genuflection, 8. knäböjning, knäfal-
Genuine, a. naturlig, äkta. -ness,
.5. äkthet, pannskyldighet.
Genus. s. slägte, genus.
GeoHcentric, a, med samma medel-
punkt som jorden, —de, 8. skaller-
sten, ömsten. -desy, 8. landtmät-
ning, landlmäterikonst. -dctical,
vt. hörande tiU landtmätcnen. -gra-
plier, 8. geograf,- jordbeskrifvare.
-graphical, a. geografisk, -gra-
phy, S. geografi, verldsbeskrifning.
-logy, s. geologi, läran om jordens
natur. -mancy, s. punkterkonst.
-meter, 5. landtmätare. -metri-
cal, a. geometrisk, -metrician,
8, landtmätare. -metrize, v. n.
afmäta fält. -mctry, 8. geometri,
jordmätingsläran. — tic, a. jordisk
Geranium, 5. storknäf (ört).
G er bo, «. T. kärfve.
Gerfalcon, 8, gamfalk.
German, 8. tyskan, tyska sprSket. -,
a. tysk; närskyld, köttslig. — flutey
flöjttraver. — ocean. Nordsjö. — text,
T, frakturstil.
Germander, s. gamander (ört).
Gerra||e, 8, grodd; fröet* i ett ägg.
-inate, v. n. gro ; spricka ut. -Ina*
tion, 8. groning; utsprickning.
Gerund, 5. T. gerundium.
Gesling, 3. hänge pä träd.
Gestation, 5. hafvande tillstSnd; drag-
tighet (om djur).
Gesticulallte, v. n. åthäfva sig, nyttja
Stborder, gestikulera, -tion, 8, ge«
stikulerande; narraktiga åtbörder.
Gesture, S. åtbörd, äthäfva; kropps-
ställning. — , v. n. nyttja åtbörder.
Get, v. a, <Sc n. i%, bekomma, ådraga
sig; föranstalta; bemäktiga sig; öfver-
tala; skaffa bort; komma, hinna till;
gå bort; begifva sig, förfoga sig; blifva;
afla. to — one*s lesson, kunna sin
läxa. to - the tetter, förekomma.
to — with child, göra med barn.
to - above, öfverträfTa. to - abroad,
gå ut, bli gängse, to — away, komma
undan, smyga sig bort. to — before
one, förekomma en. to — down,
stiga ned ell. utföre. to - from, aU
draga, to — in, införa; gå in. to
— into, intränga; smyga sig in. to
— off, afdraga; föryttra; draga sig
lyckligt ur spelet, to — on, fram*
skrida, to — out, komma ot; ut-
veckla, to — over, gå öfver, komma öf-
ver, öfvervinna. to "thro^igh, komma
igenom, gcnomdrifva, to - together,
166
Getter
Rrsamla. to — up, stS upp, stiga opp ;
upphäfva; uppväcka, -ter 5 S, som
fSr, förskaffar; aflare, frambringare.
~till2'j 5. vinst, fSrvärfvande ;• aflelse.
öewgaw, 5. glitter, lappri, leksak. -,
a. glittrande; utan värde.
Gliastllfalj a. faslig, -liness, s.
förskräcklighet; likfärg. —ly, a. hisk-
lig, faslig; blek, likfårgad.
Glierkillj s, vingurka, saitgurka.
CfhOSt, s. ande, sjal ; spöke, -fatlierj
S. biktfader, -lincss, s. andeligbet.
— ly, a. andelig; faslig.
Giant, 5. jätte, rese. -esS, S. jättinna.
-like, ~ly, a. jättelik.
ijib, S. kran.
Gibber, v. n, tala rotvälska, tala otyd-
ligt. — isll, 5. rotvälska, galimathias.
Gibbet, S. vippgalge; tvärbjelke. — ,
V. a. upphänga ; hänga i galge.
Gibble-gabble, 5. sliddersladder.
Gibbllosity, s. puckiighet. -ous, a.
puckelryggig, kullrig.
Gibe, fi. narri ; hSn ; stickord. — , V. W.
skämta. — , tJ. a, bespotta, -r, S. be-
Giblets, S. pl. gSskrSs. [gabbare.
GidclyineSS, S, svindel, yrsel i hufvn.
det; vankelmod, orabytlighet; glädtig*
het; tanklöshet, —y, C. yr; kring.
svängande; ostadig; tanklos; pstyrig.
-, V. a. göra yr. ~y-brained,
-y-lieaded, a. tanklös, -y-paeed,
Gier-eagle, s, gamörn. [a. vacklande.
Gift, 5. gåfva, skänk ; skicklighet, talang.
-, V. a. begSfva. -ed, a. begSfvad,
försedd med; talangfull. [vagn.
Gig, S. gigg; snorra; giga; ett slags
Gigantljean, ~ic, a. jättelik.
Giggle, v. n. flina, le i mjugg. -, s.
Giggmill, s. valkqvam. [sraäskratt.
Giglet, S, glädjeflicka.
G I got, $. fSrlSr.
Gild, v. a. förgylla, -er, S, för-
gyllare; gyllen (mynt).
Gill, s. mStt af ett hälft qvarters rymd;
Gills, S. pl. fiskgäl. [jordref; slinka.
Gillyflower, 5. neglika; nattviol; lev*
koja.
Gilt, S. förgyllning, -liead, S, guld-
in^ilare (fisk), -tail, tV. gulddocka.
Give
Gim, a. täck, nätt. »crack, s. tusen.
konstnär.
Gimbllals, s. pL böglame p% en ^5*
kompass, —let, S, svickborr.
Gimlet, S, nafvare, handborr.
Ginimal^ $. bögel. -bit, S. riugkindked.
Gimmer, 5. konststycke.
Gin, s. giller, fälla; pinbänk; ett slags
pump; enbärsbränvin. — , v, a. fSnga,
snärja. [—bread, S. pepparkaka.
Ginger, 5. ingefära, wild -, citverrot.
Gingerljly, ad. noggrannt. -ness, s.
noggrannhet; ömhet.
Glngle, s. klang, slammer; bjellra.
-, v. a, skaka att det klingar. — ,
V. n. klinga.
Ginnet, s. mulSsna; klippare,
Ginshop, S. bränvinskrog.
Gip, v. a. taga ut inelfvorna.
Gipsy, s. zigenare, tattare; zigonerska,
tatterska.
Giraffe, s, giraff, kamelopard.
Girandole, «. armljusstake.
Girasole, S. solros; solsten.
Gird, s. stickord, hy girds, ad. oftare.
— , v. a, omgjorda , omgifva , insvepa,
omringa. — , V. n. gifva stickord.
—er, S. tvärbjelke, kroppSs. -ing^
S, klädning.
Girdle, s. gördel, bälte; infattning.
-, V, a, omgjorda. -belt, s, bälte,
lifgördel. — r, S, gördelmakare.
Gire, o, krets.
Girl, S, flicka; tveSrigt rSdjur. -Ish,
a. flickaktig, barnslig. -Isliness, S,
barnsligt väsende.
Girrock, S. käring (ett fiskslägte).
Girth, s. sadelgjord, bukgjord; under-
lifvet: förband; omkrets. — , V. a.
spänna till.
Gise, v. a, ofverlemna, uthyra,
Gisie, S. pant; gislan.
Gist, S, nattläger.
Gith, s. svartkummin, spansk peppar.
Give, v. a. & n. gifva, skänka, öfver-
lemna, öfverlSta, meddela, tillställa;
tillstädja, eftergifva; åstadkomma, af.
säga sig, taga afsked ; tycka om ; (on,
upon) anfalla, angripa; förfoga sig
till; riira sig; slakua; smältas, to -^
Gives
Glimmer
167
hacJc, draga sig tillbaka, tö ~ evi-
dence, vittna, to — forth, utsprida,
göra bekant. to — ground, vika.
to -inta, bifalla, to - joy, lyckön.
ska. to — o/f, upphöra, afstS. <0 —
one the slip, smyga sig ifrSn en.
to — out, utdela ; föregifva ; annonsera.
to - over, öfvergifva, afstS ifrSn.
to ^ up, uppgifva; T, sticka upp.
— Fj 8, gifvare. ^ of a hill, trassant
af en vexel.
Giyes, S. pL bojor, Qättrar.
Cfizzard^ S. kräfvan pä fäglar; örraagen.
Giabrity, s, glatthet.
Glaciyal, a. isig, kall. -ate, v. n.
blifva till is; glacera. -ation^ «.
isning, is. -er, g. isberg. -OUS9 a.
isig; lik is.
Glacis, 8. sluttning; fältvall.
Glad, öf. glad, munter, förnöjd. -deB,
V. a. glada, fröjda, fägna. -föl, Ö.
glädjeful, fröjdeful. -fttlllCSS, 8,
glädje. -neSS , 8, glädje, "^glädtighet,
fröjd, --some, a. glädtig, glädjeful,
fröjdande. -SOinenesS, 8, glädje,
glädtighet, munterhet.
Glade, 5. öppning, uthuggning i skogen.
Gladen, Gläder, 8. svärdslilja.
Gladia|{te, a. svärdformig. -tor, s.
fäktare, gladiator.
Glair,^. rä ägghvita. -, V. a. be-
stryka med Sgghvita. -age, 3, T,
bestrykning med ägghvita.
Glaire, 8, svärd; makt, välde.
GlailClIe, 8, glans, skimmer; blick,.
öfversigt. -, v, n, glänsa, skimra.
-, V. a. hastigt öfverse. -ing, a.
flyktig, hastig, -illgly, ad. hastigt,
flyktigt.
Gland, s. körtel, -age, *. svlnrdda
af ållon. -ers, 8, pl, qvarkan (häst-
sjukdom). -iferOUS, a. Silonbärande.
-ule, 8. liten körtel, -uloslty, 8.
körtelaktighet. -nlons, a. körtelaktig.
Glare ^ 8, skimmer, glans. — , «7. 71.
skimra, glänsa; ee stint p% en. — ,
V, a. blända.
Glareons, a. klibbig, lik Sgghvita.
Ghtring, a, bländande, lysande. — ly,
0,d, ögonskenligt.
Glass , 8. glas, dricksglas ; klunk ; 8pe5
gel; timglas; teleskop; glans, glasyr.'
-, a. glas-, af glas. -, v. a. betJlcka
med glas ; glasera , polera. — blower,
5. glasbU^sare. -founder ^ s. glas-
makare. -farnace , S. glasugn.
-gazing, a. speglande eig. -grin*
der, 8. glasslipare. -llOUSe, 8.
glashytta, glasbruk. — ElP.a, 8. glas-
handlare, -metal, S, smält glas.
-tube, S. glasrör. -Ware, S. glas-
vara. -TVOrk, s. glasbruk. -WOrt,
8. sodaört. — y, a. af glas; genom-
skinlig. IblSgrS.
Glanc||oma, s. grä starren, -ons, a.
Glave, 8, glafven, sabel.
Glaymore, s, bredt och stort svärd.
Glaze, v. a, förse med fönster ell. glas ;
glasera, glazed frost, glanskis.
Glazier, S» glasmästare.
Gleam , S. strSle ; skimmer. — , V, ö.
BtrSla, glimma, blänka, -"ing, 8,
ljusstråle, Ssksträle. — y, a. strålande,
skimrande.
Glean, 5. spillad ax pä Skern ; axknippa.
—er, 8. axplockare; samlare, —ing, 3.
axplockning. — ingS, 5. pL qvarlefvar.
Glebjje, 5. jord och grund; prestg-^rd.
-ons, a, torfvig.
Glede, 8. glöd, eldkol; hönstjuf (fSgel).
Glee, S. glädje, lustighet; skämt, -ful,
a, lustig, -fulness, 8, munterhet,
glädje.
Gleek , 5, musik; musikant; spe. — ,
V^n, (at) göra narr af; förnö ta tiden
med lappri.
Gieet, *. tunnt var ur aSr; dröppel,
— , V, n. vara sig; di-ypa.
Glen, 9. smal och djup dal, bergsklyfta,
Glene, S, T. ögongrop; fogning eller
hSl, hvari ett ben är fogadt och tager
i ett annat,
Glew, 8, lim. -, v. a, limma, -iness^
8. klibbighet. -ish, a. klibbig.
Glib 5 c klibbig, slipprig; flytande.
— ly, a. hal, slipprig, — , ad. slipprigt.
-ness,5. slipprighet, halhet; talförhet.
Glide, 8. glidning. — , V, n. skrida,
rinna sakte..
Glimmer^ 8. glimmer, svagt skeu ; kalt'
168 Glimpse
guld. — , V, rt.^skimra, glimma, skina
svagt. [förgänglig glans; skymt.'
OliiUpSOj 8. hastigt sken, skimmer, blixt ;
Glistilen, -er, v. n. glimma, glittra,
tindra. [V, n. glänsa, glittra.
Glitter, S, glans, glitter; strSle. -,
Gloaming, 5. skymning. [blickar.
Gloat, v. n. snegla, kasta forstulna
Globard, S. lysmask.
Globjlated, a, rund, klotformig. -6,
3. glob, klot, kula. celestial — , him-
melsglob, terrestrial -, jordsglob.
-e-daisy, S, blä tusenskon. -e-fish,
8. klotfisk. ~e-flOW©r, s. buller-
blomster, ängbullar, -e-thistle, S,
8, klottistel. -OSe, a. klotformig,
kulformig. -OSity, S. rundhet, klot.
form. -OHS, -Ular, a. klotformig.
-Ule, 8. liten kula, bläsa. -ulOUS,
CL. lik en liten kula. — y, ä, klotrund.
Glomerllate, v. a. nysta, formera till
en boll. — atiOn, 5. nystning, hop-
veckling; samlande, förökande. ~OUS,
a. hopnystad ; klotformig.
OlOOm, 8, dunkelhet, dysterhet; sorg-
senhet. — , V, n, vara dunkel, dyster,
bedröfvad. — , V. CL. göra dunkel, be-
dröfva. -iliess, 8, dunkelhet, -y,
a. dunkel, dyster, mörk, mulen.
Gloriljed, a, prisad; härlig, -fica-
tion, 8. förherrligande, förhärligande.
—fy, V, a, forhärliga, förklara; upp-
höja till ära. -OUS, a. härlig,
prisvärd, förträfflig. -OUSnesS, 8.
härlighet. ,
Glory, 5. ära, pris, heder; himmelsk
lycksalighet ; namnkunnighet ; glans,
härlighet; strSlring, gloria. — , V, 71,
finj skryta, yfvas, berömma sig.
Gloss, 5. glans, glanske; förklaring
öfver nSgot mörkt. — , v. a. polera,
glätta; uttolka. — ary, 8, glossarium.
—er, 8, polerare, glanskare ; uttolkare,
kommentator. — inCSS, 8. glans,
skimmer, politur. -Ographer, 8,
en som författar ett glossarium , kom-
mentator. — y, a. glatt, polerad.
Glottis, 8, lufthSlet till luftröret.
GlOUt, V. 71. se sur ut, se ledsen ut.
Gloye, 8. handske, -r, 8, handskmakare.
Go
Glow, 8. glödande hetta; ' häftighet;
liflig färg. — , V. a. glödga, göra glö-
dande. — , V. n. glöda , brinna ; lysa
starkt; rasa. — WOrm, 5. lysmask.
Gloze, 8, smicker; förevändning, — -,
V. 71, smeka, lisma.
GluJIe, 8. lim, klister. — , V. a, limma,
klistra, hopfoga. — e-I)Oiler, S. lira-
kokare. -e-pot, 8, limpanna. — Ish^
a, limmig, klibbig.
Glum, a, harmsen, knorrig, surmulen.
Glut, 8, mätthet, öfverflöd; afsmak.
— , V. a, sluka; öfverlasta, mätta;
väcka äckel.
Glut||en, 8» klibb.^ -inate, v, a, hop-
limma. — iliatioil, 8, hoplimning.
— inative, a. hoplimmande; T. hop-
dragande. -illOUSj a. klibbig,
-inOUSneSS, 8, klibbighet.
glutton, 8, storutare, frässare; filfras,
jäi-f. -ise, V, a. svälja, frSssa. -OUS,
<X. glupsk, fråssande. — y, 8. glupskhet.
Glyn, 8. bergsklyfta.
GlyllpMc, 8, T, rand, urhSlkning.
— ptiCj 8, gravyr i sten.
Guar, Gliarl, v. n. brumma, morra.
-ed, a. full med knölar, knölig.
Ghasll, v. n, bita hSrdt i, sä att det
knastrar; skära tänder; rasa. '-llSgy
8. tandagnisslan.
Gnat, 8, mygga, -flower, S. stSndört.
-snapper, S, ilugsnappare (fSgel).
Gnaw, v. a, gnaga, skafva med tän-
derna; bita.
Gnomlje, S. gnom, bergande; tänksprc^k.
-ical, a. gnomisk. -onics, 8, 2^^»
gnomoniken, konsten att inrätta tira-
stenar.
Go, V, n, gä, stiga, färdas, vandra;
lyckas ; beträffa ; gS ut p3 ; räcka till ;
gälla; tyckas, to -^ a journey, göra
en resa, to — along ^ gä sin väg,
färdas framät. to - alout one's
husinesSf sköta sin syssla, to — hack,
draga sig tillbaka; vända om. to —
hack from one's word, taga sina
ord tillbaka, to - "backward, gä
baklänges, to — heyond , gä förbi;
öfverträffa; bedraga, to — for, gä för
att hemta, gä efter; anses, gälla.
Gobetween
hällas fgr. to - forward, fortfara;
göra framsteg. to — near, nalkas.
to — off, vika undan J dö; fä afsätt*
ning. to - on, fortfara, to - 'out,
slockna, to — over, fara öfver; slä
sig till ett anqat parti, to - through,
tränga sig fram. to — upon tick,
taga pä. kredit, to - with child,
vara hafvande. to — wrong, misstaga,
bedraga sig. —,. Ä. gSng, lopp; sätt.
-between, $, underhandlare. -Cart,
s, gSngstol (föi: barn). -dOWH, S,
fall; klunk.
Ooad, s. oxgissel. -, V, a. fösa, drifva.
fiOal, 5. mSl, ändamSl, syftemäl.
Go ar, s. kiu
Goat, s, get. -beard, -bread^
-majoram, s. salsofi, bockskägg
(ört), -chafer, 5. timmerman (insekt).
-fish, s, raajfisk. -hart, 5. osnöpad
bock. -herd, 3. getherde, -ish,
a, som luktar bock; kSt, kättjefal.
—milker, 3. qvällknarren, nattskräfva.
-'S stones, S. pl. stSndört. -'S
thorn, 3. dragant (ört).
Gob, Gobbet, s. stor bit; munfull.
— , V. a. sluka pä en gäng.
Gobble, v. a. glufsa i sig. ~, v. n.
locka som kalkontuppen, -gut, 3,
frSssare. — r, $, frSssare; kalkon.
Goblot, 3. bägare, dricksbägare.
Goblin, 3, buse snöke.
God, 3, Gud. for - ormercy, för Guds
skull; för intet. — , V. a. förguda.
-bote, S, offentlig kyrkoplikt. -Cilild,
fson, daughter J, s. gudbarn. -dess,
S, gudinna, -father, 3. gudfader.
-head, s, gudom, gudomlighet. -leSS,
a. gudlös, ogudaktig. -like, a. gu-
dalik; from. -liness, 3, gudlighet,
fromhet, helighet. — ly, ö5. gudlig,
from, helig, —mother 3. gudmoder.
-ship, s. gudom. «-ward 5 ac2. i
anseende till Gud.
God wit, 3. rotgel (f^gel).
Goer, 3. fotgängare.
Gog, 3. hast, ifver. [glosögd; fSrögd.
Goggle, v. n. bliga, skefva. -eyed, a.
Going, p. gSende. — , 3. gäng; bortresa;
hafvande tillständ. I am -, jag hällar pä.
Goodnight 169
GÖla, 3. T, reffla.
Gold, 3. guld; penningar, -beatér,^
3. guidsiagare. -bcater-skln , ^.j
guldslagarhinna. -bOUUd, 3. infattad,
i guld. —dust, 3, fint guldpulver.
-flnch, 3. stegiitsa. -finer, 3. guid-l
skedare. -fish, 5. guldfisk, -flower,'
3* berglänke. -foil, $: bladguld.j
-glimmer, 3. gul glittersand, katt-:
guld. -hammer, 5. gröning. -ing,
5. renett. -lace, 8- guldgalon. -Icaf,
3, bladguld.. -noy, s. guldfisk.
-pleasure, 3. dodra. -size, 3.
triindrärg till förgyllning. -^Smlth,
3. guldsmed. -Splnk, S» gröning.
-thread, -wire, s. guldträd.
-weight, 3. guldvigt. -y-locks,
3» pl. björnmossa.
Golden, a. gyldene, af guld ; glänsande ;
guldgul; fdrträfflig, lycklig. — herh,
trädgärdsmolla. — number, gylleo*
talet. - rule, regula de tri.
Golf, 8. hövälm, höstack» •^Stlck, $.
hötjufva ; hällträ.
G oil, 3, tass, ram, labb.
Gome, 5. vagnssmöija.
Gondo{{la, s. gondol, -lier^ a, rod*
dare pä eu gondol.
Gone, p, gängen, förgängen. -> in
drink, drucken. — in years, Slder-
stigen. — with child, hafvande.
Gonorrhoea, 3, dröppei.
Good, a. fcomp, letter, 3up, hest)
god, from, välgörande; tillräcklig;
beqväm. for — and all, med allo.
to make — , godtgöra; bevisa, pästä;
genomdrifva; ansvara för. — , ai,
bra, godt. — , t. välan! — , $, godt,
gagn , förmän ; allmänt bastå ; dygd.
goods, pl, gods, varor, saker, egen»
dom; last, laddning; husgeräd. — a«
bearing, 3, väirörhäilande, -bree-
ding, 3, lefnadsvett. -frlday, e.
längfredag. -liking, 8, bifall, gil-
lande. — lineSS, 3, skönhet, fägring,
behag. — ly, fl. skdn, vacker, förträff,
lig; lycklig. — , ad. skönt, — man^
s, husfader, husbonde, —nature, 3»
godsinthet. — neSS, 3, godhet, from»
het, barmhcrlighet ; kraft, saft. — nightia
170 Goodspeed
S. aftonrausik, serenad. ~Speedj S,
välgSng. -s-train, s. godståg, -wife,
3. matmoder. — will^ 8, välvilja. — y,
CfOOd, V. a, gödsla. [$, kära mor.
Ooose, s» gSs; gSsspel; skräddares
prcssjem. —berry, «. stickelbar,
krusbär. -Cap, s. tolp. -foot, 8,
xnolla. -giblets, 8. pi. gSskräs.
-grass, 8, snärjgrSs. -neck, 8. T.
svanhals. -pen, 8. gässtall. -qulll,
8, gåsfjäder. -rush, 8. borsttSg.
-tongue, 5. strandkill.
Gorbelly, 8. storbuk, isterbuk.
CforcOCk, 8, orre.
GorcrOW, «♦ askrSka.
Gordlan, a. gordisk, förvecklad.
Gore, 8, kil (i en skjorta); svickla;
..stannad blod. — , v. a, borra.
Gorge, 8. kräfva pS en fSgel ; svalg;
drick, klunk; ingSng till en fästning;
bergpass. — , v, a. öfverlasta med
mat ocb dryck; mätta; sluka. — , v.
n, äta, Mssa.
Gorgeous, a. kostbar, härlig, glän-
sande. — ness, $. skimmer, glans,
prakt. [krage.
Gorget, 8. ett slags fruntimmer . hala.
Gorgon, 8. medus.
Gorhen, 8. orrhöna.
Goring, 8, T. gilning af ett segel.
G ormand, 8. frSssare. -ize, v. n.
frässa, sluka.
Gorse, S. gins? (ört).
Gory, a. gorrfuU, blodig, mordisk.
Goshawk^ S, hök, sJaghök.
Gosling, 8, gSsunge; häng© (pS träd).
—weed, 8, snärjgräs. [gelist.
Gospel, 8, evangelium, -ler, 8, evan.
Gossamer, 8. T, lina trädar 1 årOhus ;
sommartrSd (spiadelvSf).
Gossip, 8, medfadder; pratmakerska.
— , v, n, pladdra, sladdra; dricka
Gosting*, 8. kräpp. tbyttöl.
Gothical, a. götisk, gammalmodig.
Goud, 8, vejde. [med hälkjern.
Gouge, 8. hålkjern. -, V. a. urhSlka
Gouland, 8, ringblomma»
Gourd, 8, kurbits, vattenmelon; rund
flaska; tärning, -inesa, 8. sp&tt (i
hästens ben). -WOrm, 8. lefvermaak.
Graduation-house'
Gout 5 6. gikt, podager. -inesS,""^.
gikt, giktaktighet. -swollen, a,
svullen af gikt, —weed, 8. sqvaller-
kSl. -wort, 8. mSra, margräs. ~y,
a. giktfuU, giktsjut.
Goto, s, stack, vSlm, hop. — , v, Oé
hopa, sätta i stack.
Govern, v. a, regera, förvalta, styra;
anordna. — , V. n, herrska. -able,J
a. som kan styras; lydig, regerlig.'
-ance, 8, styrelse, förvaltning, -ante,
8. guvernant, uppfostrarinna. — eSS,
8* herrskarinna ; guvernant. — mont,
8. regering; regeringsform; stSthSller-
skåp; län; eftergifvenhet. -Or, 8,
regent, styresman; stSthällare, lands.
höfding.
Gown, 8, klädnicg; iSngrock; mantel,
kåpa; amtsklädning. —ed, a. klädd
i mantel, —man, 8, embctsman, prcst,
domare.
Grab, v, a. g^^^a, fasttaga.
Grabble, v, o. grabba i, handtera.
Grace, s. nSd, gunst, bevSgenhet; tack-
sägelse ; behag; gratie, täckhetsgudinna ;
fögring, behag; titel som gifves herti»
gar och erkebiskopar; bön till ell. frSn
bords. — , V, a, sira, smycka; hedra.
-cup, 8, tacksägelseskSl. -fal, a.
behaglig. -fulnOSS, 8, behaglighet.
—less, a. oanständig, ohyfsad.
Gra'cijjle, a. smärt, spenslig, -lent,
a. tunn, iSng. — lity, 8, spenslighet.
Gracious, a. nSdig, välgörande; be-
haglig, täck; dygdig. — ness, 8. nä-
dighet ; huldhet ; behaglighet ; frorahet.
Graduation, 8, fortgång, gradvis till-
tagande ; slutföljd. -atory, 8, trapp»
till kyrkan. — , a. gradvis, -e, 8,
grad, rang. — ieut, a, gäende, skri-
dande, stigande. — ual, a. som sker
trappvis. — , 8. gmdual (^alm). — ua-
lity, 8, ordentlig fortgSng. -ual-
ness, 8, gradvis fortskridande, -uate^
8. person som tagit graden vid ett
universitet. —, V. W. promovera (till
magister). — , V. a, indela i grader.
— uatiosi, s» indelning i grader; fort»
gSng ; promotion. -ation-llOUS0^ *•
graderhus.
Graft
Graft 5 S, ymp, ympqvist. -. V. O.
ympa, okulera.
Orail, 8, smä kora, hagel.
Grain, *. kom, säd, frö; gran (vigt),
gry i sten, Äder i trä; temperament,
lynne. -, v, n. gifva frö. -ed, a,
skroflig, som har narf. — S, S* pl,
mäsk, draf, drank, -y, a, komig;
priokig.
Oraminlleous, a. gräsbeväxt. -iyo-
rous, a. gräsätande.
Grammaljr, s, eprSklära, grammatika.
—Tian, S» grammatiktis , en i språk*
läran kunnig. -r-SChOOl, S. skola
f3r de lärda språken, -tical, ä.
grammatikalisk, enligt språklärans reg-
lor. -ticaster, s. skoifux.
Grample, S, krabba.
Grampus, S, löpare (fisk).
Granary, s, kornhus, spannmålsmagasin.
Granate, S, granatäplc; granat.
Grand, a. stor, hög, ståtlig, h&riig,
ansenlig, -am, s* mormor. -Child,
8. bamabam. -daughter, s, dot-
terdotter, -day, 5. högtidedag. -duke,
B. storhertig. —66, 8. förnäm man;
adelsman af gammal ätt. — 6Ur, S, stat,
högh^et; härlighet; storsinnighet ; for-
nämhet. -eTity,«. hög ålder. -evOUS,
a. mycket gammal, -father, s. farfar.
-ific, a. förstorande. -ilOQuence,
8, högtrafvande täl. -lloquous, a.
skrytande, -ness, S, storhet. -inOUS,
a. full med hagel, -mother-, s,
mormor. -Sir6, 8. farfar. -SOB,
5. sonson.
Grange, s, tröskloge; bondhemman.
Granite, s, granit, grå marmor.
GraniyorOUS, a. som lefver af s&d.
G rann am, s. mormor.
Grant, *. förläning; oktröj; bevillning.
— , V, a. iMvilja, tillåta, medgifva.
God grant / gifve Gkid ! -able, a. som
kan förlänas. —66, S. förläningsman.
Granull |ary, a. komig; trind. -atd,
v. a. korna, söndersmula. — , V, n,
gifva korn. — ation, $, koniing;
stötning till sniS korn. —6, 8. litet
korn; hagel. — OUS, a. full med smS
korn.
Gratulation 171
Grape, s. drufva; vlnrefvå. hunck of
grapes, vindrufva. -gathering, s,
vinbergning. -sllOt, S. dnifhageL
-stone, $, drufkärna. -TiU6, #.
vinstock.
Grapes, s. pl. spritt (hästsjuka).
Graphical, a. omständlig, tydlig.
Graphomotor, s, vinkelmätare.
Grapjlliug, 8. änterkrok, änterhako.
— nel, S. dragg, litet ankar ; jemankar
i en mor. -ple, 8. båtshake, änter-
hake. -, v. a. grabba, haka i ; hålla
fast. -, V. W. kämpas, brottas, -pling,
8, fasthaknlng. - iron, änterhake»
jernklamra.
Grapy, a. fuU m«d drufvor.
Grasp, 8. tag, grepp; handfuU; våld;
tvång. <-» V. a. fatta i, med handen
gripa. — , V. n, cftersträfva.
Grass, 8, gräs, hö, gräsmark.- — , V, n.
blifva grön, gräarik ; grönska, -blado,
*. gräshalm. -COCh, S. liten hövålm.
-green, a. gräsgrön, -hopper, s.
gräshoppa. — iness, s. gräsrikhet;
grön mark. — plantano , S, ormrot.
—plot, 8, liten gräsbeväxt plats.
-poly, 8. en art^poleja. -week,
8. bönveeka. -y, a. gräslg, gräs-
betäckt.
Grate, 8» jemhalster att bränn» ston-
kol i ; jemgaller. -, V. a, rifva, raspa jj
förtreta, — d, Ö. förgallrad; raspad.
Grateful, a. tacksam, erkänsam; an-
genäm, dyrbar. — ness, a. tacksam-
het, erkänsla; angenämhet.
Grater, S, rasp, rlQem.
Grati||fication, S, benådning; skänk,
nöje, tillfredsställelse, -fy, v. a.
skänka; fornöja, tillfredsställa; er.
känna, -fyiug, a. fägnesam, gläd.
jande.
Grating, a. flJrtretlig, bitande. -, s.
rifning, *«spning. -S, 8, ph T. trall,
trallverk.
Gratis, ad, för intet, kostnadsfritt.
Gratitude, $, tacksamhet.
Gratui||tOttS, a, oförtjent, frivillig. -
assertion, ogmndadt pSstäende. -ty,
8. frivillig skänk, vedergällning.
Gratulayte, v, a. lyckönska, -tiowj
172' Gratulatory
5. lyckönskan, -tory, a. lyckön-
skande.
Grave, a. allvarsam; förständig; tro-
värdig; vördig; grof (ton). —, V. d,
gräfva; ingräfva, uthugga, rista, gra.
vera ; begrafva. tO -^ a sJlij), kalfatra,
harpöjsa ett skepp. — , s. graf; ac-
cent gravis, -clothes, S. pL svep-
ning, -(ligger, 5. dödgräfvare. -lesS,
a. obegrafvad. -ly, ad. allvarligt,
med värdighet. — ness, S, värdighet,
allvar; tyngd, -stone, s. grafsten.
— yr^rd, $. kyrkogSrd, begrafningsplats.
dravel, S, grus, grof sand; biussten;
T, singelgrund. — , V. a. sanda, be-
6ti:ö med sand ell. grus ; förvirra. — ly,
a. sandig, grusig. —pit, S. sandgrop.
ClravllerjÄc gravör, kopparstickare; bild-
huggare; grafstickel. —ing, S. gra-
vering, kopparstickning; intryck, -ing»
tool, S, grafstickel.
C(rayita||te, v. n. trycka till en viss
punkt; svigta, -tioil, 5. T. tyngd-
kraften.
Gravity, S. tyngd, vigt; allvar.
Gravy, S, saften af kokadt ell. stekt
kött.
Gray, a. grS, askfärgad; grShSrig. -,
$, grått, grä färg. -beard, S. gam.
mal gubbe. -brOCk, s. gräfsvin,
gräfling. —friar, s, kapucinermunk.
-llOrse, S. gråskymmel. -IlOUnd,
S. vindthund. -Ish, a. grSaUig.
-ling, s, barr (fisk), -mill, S. lätta
(ört). -neSS, S, grSnad, grähet.
-wack, s. gråvacka.
firazjle, v. n. beta, afbeta. -, v. n.
snudda tätt förbi (om kulor), —ler,
s. en som betar boskap till afsalu.
Greas||e, ^. fett, flott, smörja; spatten
(i hästars ben). — , V. d. smörja, be-
stryka med fett. -iness, 5. fiottighet,
smetighet. — y, a, flottig, smetig; fet,
stark.
Great, a, stor, vid, betydlig; vördnads-
värd; allmän; namnkunnig; storsint;
präktig; förtrogen; hafvande, rSdd;
sruärtande. ö - way, vidt. — ivith
child, hafvande. a — many, flere,
mänga, a - deal, ganska mycket, a
Gridelin
- loTiile, pä längt när. -bellied, a.
häftande, -en, v. a. förctora, *•, v,
n, biifva större, -grandfather, s,
farfars far. -grandson, $. sonsons
son. -hearted, a. behjertad. -ly,
ad. i hög grad. -nesS, S. storhet,
vidd; ädelmod.
Greaves, S. pl. benpansar.
Grecljlan, s. grekisk, -sm, $, gre-
kiskt talesätt.
Gree, s. tycke, behag.
Greed||iness, s. girighet, -y, a.
glupsk , snSl , sniken ; häftigt intagen.
~ gut, storätare.
Greek, a. grekisk. -, S. Grek; gre.
kiska språket, -rOSO, S. student-
ros.
Green, a. grön; färsk; omogen; half,
torr; olärd; växande; ung; sjuklig.
—, S, grönska ; grönsaker ; grönt ; en
grön plats, gröngräset. — ^ V. a. göra
grön. -chaffer, $. grönsaker. -Cliee-
Se, S. kryddost. -Cloth , S. borg.
rätten. -COlOUred, a.' blek. -com,
s. sidd. -eyed, a. grönögd. -lincli,
S. gröning (fSgel). -gage, s. rejnklo
(plommonsort). — grocer, S. grön-
mSnglare. — horn,^. oerfaren men-
niska; väp. -hOUSe, S. drifnus. -isll,
a. grönaktig, —ly, a. grönaktig; ny;
omogen. — ness, S. grönska, grön
färg; omogenhet; kraft; nyhet, -sick*
ness, S. grönsjuka, bleksot. -Sward,
S. gräsbeväxt plats. — weed, s. ginst.
-wood, S, grönt, växande träd.
Greet, v. a. & n. helsa, önska lyck-ti.
-ing, 8, helsning.
G regal, a. hörande till en hjord.
Gregarious, a. gSende i flock.
Gresnial, a. hörande till barmen.
Grena||de, S. granat (ihSlig kula fylld
med brännbara ämnen), -dier, S,
grenadör.
Greiiadille, s. passionsblomma.
Grenat, S. granat (ädelsten).
Gresling, s. simpa.
Grey, a. s. Gray. -, *. forell.
Gr ice, S. gris, digris.
Gr Ide, V. o. skära.
Grldeiiu, s. gredelin, Imblomnjefarg.
Gridiron
Gridiron, s. haister.
Grief, s. sorg, bekymmer, smärta, -fall,
a. bekymmerfull. -ICSS, a. sorglös.
GrieY{|ance, S, besvär, klagan; ofdr-
rätt, betryck. — ©, v, a. qvälja, be-
dröfva. — , V, n. sörja, grufva sig.
-OUS, a. bedröflig; smärffull; gruf-
1ig. -OUSness, S» bekymmer, be-
svär; elände, olycka; fasa.
Griffln, 5. kondor, grip.
Grig, s, liten Si; vildbasare.
Grill, v, a, steka pä haister, griljera.
-ade, S, halsterstek. -y. V» a.
plSga, qväljå.
Grim, a, grym, arg, förskräcklig; but-
ter. -faced, -looking, a. tvär,
surmulen. -nOSS^ s, vresighet; grym.
het, faslighet. -vlsaged, a. för-
skräcklig.
Grimace, s, grimas; skrymteri; sken-
helighet, (gumma.
Grimalkin, S, gammal katt; gammal
GrimO, S, svärta; smuts. — , V, a,
sota full, orena, smörja ner.
Grimy, s, smutsig, solig.
Grin, v, n. grina, visa tänderna, —ner,
s. grinare. — ningly, ad. grinande.
Grind, v, et, mala, gröpa; rifva; slipa,
hvässa ; förtrycka, —er, S, skärslipare ;
slipsten; qvamsten; oxeltand. —ing,
9» njugghet. —mill, 8» mjölqvarn.
— StOne, 8. qvarnsten; slipsten.
Griplle, a, tiilgripiung, grepp; göpen,
handfull; bekymmer, sorg. gripes^
pL knipningar i inelfvorna. dry gH'
peSi blykolik. — , V. a. gripa, fatta,
hälla fast; Sstadkomma kolik. — , v,
n, bafva knipningar ; vara girig. -er,
«. blodsugare, okrare. -ing, 8, kolik,
bukref; samvetsagg.
Gripple, a, snål. -ness, «. girighet,
snälhet.
Griskin, 8. halstrad svinrygg.
Grisly, a. gräslig, förskräcklig, gruflig.
Grist, s, mäld, säd som skall malas;
bröd; proviant. —1©, 8, brosk. -ly,
a. broskaktig.
Grit, S. grus; gryt; kli; iilspSn. — ,
v. n, braka, knastra. -tiness, 8.
grusaktighet. -ty^ o. sandig, grusig.
Groundselling 173
Grizjleliu, a. rödbiek. -zle, a. grl
— , S. grS färg. -zly, a. gråaktig.
Groan, S. jämmer, veklagan. — , v. n.
stänka, jämra sig, klaga; skrika som
en hjort.
Groat, 8. engelskt mynt af i pence
värde; lappri. — S, S, pl, hafregryn.
Grocer,. «. kryddkrämare. -y, s. spe-
GrOg, 5. grogg. [cerihandel.
Groin. 8. ljumske, grenen; tryne.
Gromil, Gromwell, s. stenfrö.
Groom,' S, uppassare,, stalldräng ; brud-
gumme. — of the stole, förste kam-
raarjunkare. — porter, 5. förnämste
dörrvaktaren vid hofvet.
GrOOTe, «. spänt, rännil, urhälkad fara.
— , V, a. spänta, urhSlka, — r, s,
grufarbetare, bergsman.
Grope, v. n, famla, trefva sig fram.
-, V, a. gripa.
Gross, 8. det tjockaste, förnämsta af
nSgot; en gross ell. 12 dussin. — , a.
tjock, grof, pussig ; smutsig ; obelefvad ;
oinskränkt; oanständig. — boak , 8.
stenknäck (fägel). -headed, a. dum.
— ness, 8, tjockhet, pussighet ; plump-
het, dumhet, -weight, 8, brutto -
Grot, -to, 8, grotta, hala. [vigt.
Grotesque, a. sällsam, löjlig, vid.
underlig.
Ground, 6. grund, botten; jord, äker,
egor, tomt; folium; uppränning; slag.
fält; T. fält; parterr, grounds, pl.
bottensats, drägg ; första larogrundorna.
— , y. a. grunda; stöda; kasta i backen;
stöta pä grund; undervisa. -agO, &.
ankarpenningar, -ash, 8. ungt ask-
träd, -bait, 8. fiskbete. -floor, 8.
nedersta väningen. -ing, 8. köl-
halning. -ivy, 5. jordref. -less,
a. grundlös, ogrundad, oförnuftig.
-lessness, s, grundlöshet, obevis-
lighet. —ling, 8, simpa ; domhufvud.
-malt, 8. draf, mäsk. -Oak, 8,
ung ek. -pine, 8, vild cypress.
-plate, 8, tröskel, -plot, 8. grund-
■ ritning ; grundfåste. —rent, «. grund-
ränta, tomtören. -rOOm, 8. rum i
nedersta väningen. -SOl, S. trö.skel;
T, boöft. -selling, 8. gruudla^g-
174 Groundsize
ning. -size) 3, bottenfärg. -tackle,
S, grundtacklage. — WOrlf, S. grund-
val, underlag; första orsaken. -TYOrill)
S, metmask, daggmask.
Group, $. grupp, klase» «, V, a. ordna,
sammanställa, gruppera.
Orouse, $, järpe, bjerpe.
Grout, «. groft mjöl, gr5pe; drägg,
grummel; vört. -nol, 5. dumhufvud.
Grove, S, lund, liten skog.
Grovel, v» n, krypa, kräla; vara nedrig
smickrare. — ler^ S» sow krälar, nedrig
smickrare»
Grow, v, n, växa, trifvas, (orkofra sig ;
framkomma; gro; blifva; närma sig.
to — upy uppväxa. — , v, a. plantera,
odla. -ing, S. växt, tilltagande, för-
kofran.
Groivl, V. n, mumla, morra, gräla,
knota, —er, $, vresig menniska,
Groivtll, s. växt, förkofran ; befordran.
-lialipenny, S. boskapstionde.
Grub, $. mask, larf, kålmask; dvärg.
-, V. a, (upj uppgräfva. -båge, s.
hacka, rotyxa. —ber, S, vedhuggare.
Grubblc, v, n. kräla. -, v. a. vidröra.
Grudllge, s: agg, groll; afundsjuka;
tillstöt, -*, V, 11. afundas , missunna,
ogerna gifva; knorra, vara missnöjd;
pS komma, —ger, 8, afundsam men-
niska. —gin g, s. groll, afundsjuka;
hemligt begär; symptom af en sjuk-
dom. — gingly, ad, knorrande, med
olust. ,
Gruel, s, hafresoppa.
Gruff, GruiJi, a. vresig, mulen; grof.
■ — ness, S» butterhet, vresighet; grofhet.
Grumbllje, v, n, (at) gräla, knota,
beklaga sig öfver. -er, s, vresig
menniska. -iug, a. hes, knorrig.
Gnime, S. klimp (af blod etc).
Gmmous, a. tjock, ispnad. -ness,
Grundel, é, sirapa. [s. tjockhet.
Grunt, S. grymtning. — , V. n. grymta;
stänka; knarra, —er, 5. grymtare;
rötsimpa. -ing, a. grymtande, —le,
V. n, grymta, -liug^ s. gris.
Gry, s. lappri.
Gliaiac, s, fransosenholts, pockenholta.
f«i3aU0^ S, guano, tägelträck,
Guilty
Guarantllee, s. löftesmän, borgen;
hemulsman. — y, a. ansvarighet, bor«
gen; heraul. •», V, a. gi- i borgen
för, ansvara.
Guard, $, vakt, vSrd, beskydd; försig-
tighet; förraynderskap ; ställning i fäkt-
ning; fals i en bok. — , v. a. & n,
vSrda, vakta, försvara ; (against) vara
pS sin vakt. -age, S. uppsigt. -ant,
8» väktare. — boatj 8, vaktskepp.
-chamber, -room, «. vaktstuga.
-edly, ad, varsamiigen. -edness,
S, varsamhet. — ©r, S» väktare, be-
vakare. -ful, a. försigtig. -house,
8, vakthus. — iau, 8, förmyndare,
mSlsman; förvaltare. — , a. skyddande.
-ianship, S, förmynderskap , värd.
-less, a. värnlös. -Ship, S, vaktskepp.
Gubcrnation, s, regering, styrelse.
Gudgeon, s. simpa; enfaldig stackare;
lockmat; bult.
Guerdon, s. lön, vedergällning. -lesS,
a. obelönad, olönt.
Guerkin, s. ättikgurka.
Guess, S, gissning. — , t;, n. gissa,
förmoda, sluta till.
Guest, s, gäst, främmande. — , V. n.
logera, bo. -Chamber, S, gästrum.
-rite, s, gästvänskap, -rope, s,
T. släptSg.
Guggle, v. n. lata klunk-klunk.
Guidayble, a. lydig, -nce, 8. an»
förande, vägledning.
Guide, s. vägvisare, ledsagare, anförare.
— , V, a. anföra, styra, leda. — bOOk,
S. resebok, vägledare. -lesS, a. utan
anförare. — pOSt, 8* milstolpe. — Fj
s. ledare, vägledare, anförare.
Guldoil, 8, standar; fändrik.
Guild, $. gille, broderskap ; skrä. — Cr,
s. gyllen, —hall, s, radhuset i London.
Guile, «. list, bedrägeri, falskhet, -ful,
a. bedräglig, listig, förrädisk. — ful«
ness, 8, bedräglighet, listighet. -IcsS,
a. utan svek. — r, s. bedragare.
Guillem, -Ot, S, sothöna.
Guillotine, S. halshuggningsmaskin.
Guilt, S, brott, skuld, missgeming.
-iness, 8. brottslighet, skuld, -less,
a. oskyldig, -y, a, skyldig, brottslig.
Guinea
GalBOft^ S. giné (engelskt guldmynt).
»com^ s, hirs. -fowl, -hen, 5.
perlhöna, »grain 5 s. paradiskorn.
—pepper, S, spansk peppar, -pig,
8, marsvin; sjökadett. —wheat, 5.
Snglabröd. -WOOd, 8. fårgträd.
Ouiniad, s. hvitfisk, löja.
Guise, 8, sätt, bruk, uppförande, skick ;
Guitar, 5. gitarr. [klädnad,
Gulchin, 8, frSssare.
Gulf, 8» hafsvik, bugt ; afgrund ; hafsgöl.
Gull, 8, svek; narr; fiskmSse, hafstrut.
— , V. a, narra, bedraga, -catcher,
8» bedragare. — Or, 8, bedragare.
— ery, 8, bedrägeri.
Gnllet, «, trSng hals; matstrupe; liten
insjö. [faldighet.
Gulllsh, a. enfaldig, -ness, s. en.
Gully, 8. sqvalbäck. -, V, n, sorla.
Gulosity, 8, frässeri, glupskhet.
Gulp, 8, drick, klunk. -, V. a, svälja,
sluka i sig; klunka.
Gum, 8, gummi, kSda; ögonvar; tand-
kött; gom. -dragon, tf. gummi dra.
gant. — lac, 8, gurarailak. -mOUS,
a, gummiartad, klibbig, kädig.
Gun, s. skjutgevär, bössa, kanon, kanon.
skott, -barrel, 5. bösspipa. -boat,
8. kanonbSt. -Carriage, 8, lavett.
-charger, 8, krutmStt. -cotton,
8. skjutbomull. — flints, 8, flintsten.
-metal, 8, styckegoda. -nel, 8.
loppet i en kanon ; T, skandäck. -port,
8, styckeport (pä skepp). -pOTVder,
8, krut. —room, 8. arkliet pä skepp.
-shot, 8, skott, skotthäii. -smith,
8. bösssmed. -stick, 8. laddstock.
-stock, 5. bösskoif. -wale, $,
skandäck. — WOrm, 8, krats.
Gunner, ^.konstapel, arklimlstarc ;
styckjunkarc ; bössraakare. —mate,
8, konstapelsniat. — y, 8. artilleri-
vetenskap.
Gurgle, v. n. porla (om ©n bäck).
Guvnii'ard, -et, s. rötsimpa.
Gush, 8. ström, skyfall. -, V. 11. & O.
foutjf strömma, utbrista, uppvälla,
Gussot, 8, ärmspjäll pä en skjorta;
kil; fåll.
Gust, 8, smak, böjelse;, fiträ; väderil,
Hability 175
fallvind. -able, a. smaklig, -ful
«. smaklig. — lesS, a. osmaklig"
-O, 8, smak, — y, a, stormig.
Gut, s, tarm; magen; frässeri. giiis,
pL inelfvor, — , v. a, taga ut in»
©Ifvomaj utskrofva. -string, s
tarmstrSng. -tide, 8, fastdag. -WOlt.
8. clinopodium.
Gutta, «i droppe, tSr; gikt. -Serena,
8, svarta starren (ögonsjukdom), -ted,
a. fuUdrupen.
Gutter, 8» takränna, vattenrör. — , V. a«
urhälka. — , v. 71, rinna, drypa (som
ett ljus), -lane, 8. strupe, svalg.
-ledge, 8. T, luckkarfvei, -stonc,
8» rännsten. — tilo, 5. utböjdt taktegel.
Guttle, v. a. & n, frSssa, sluka i sig,
svälja. — r, 8, rucklare, rustare.
Guttural, a. strupen tillhörig. - letters,
gutturalbokstafver. [T, buUentSg.
Guy, 8. T. bardun. - of the loom,
Guzzle, v, n, supa, plmpla. — , V, a^
sluka i sig; hälla ner. — r, 8, fräs*
sare, storätare; supbröder.
Gybe, v. n, bespotta, begabba.
Gymn||asium, 8. gymnasium, -astic,
a. gymnastisk, -astics, S. gymnastik,
kroppsöfningar. — ic, a. förrättande
kroppsöfningar. — , 8, kroppsöfning.
-OSpermOUS, a. T, bar och utan
fröhus. fgips, gipssten.
Gyps||eous, a. gfpsartad. -um, 8.
Oypsy, 8. Zigenare.
Gyrilation, «. cirkelformig rörelse;
svängning. -0, 8, krets, oirkel. -ed.
Gyve, v. a. Qättra. (a. i ring.
H.
Ha, i. ha!
Haberdasher, *. krämare, smShand-
lare. — y, 8, smähandel, nipperhandel.
Haberdine, 8, torr stockfisk.
Habergeon, 8. halfhamesk, ringkrage.
Habllillment, s, bekiadning. -tåte,
o. skicklig. -, v. a. berättiga; sätta
i st3nd att. -tation, 8. berättigande.
-ty, s. skicklighet,
176
Hafcit
Hamated
Hal)ity ^. klädnlng; beskafTenhet; vana,
sed, skick. ~, V. a. kläda, utrusta.
-aliility, s, beboeiighet. -able, a,
som kan bebos. -ableness, 5. egenskap
att kunna bebos, -aiice, S, boning,
vistelse, -aiit, S, iavänare. -atiOMj
€, boning, hemvist ; boställe. — ualj
a, inrotad, vanlig. -Hate, V. a. (to)
vana vid. — , C?, inrotad, ~ude, B.
vana; färdighet; förtrolighet.
Habnab, b, slump. — , aå. pS mSfS.
Hack, 5. foderhäck; hacka; hyrvagn;
hyrhäst; stammande; häck i stall.
~, v. a. hacka, stympa; tala oredigt.
-saw, S. drillsäg.
HacMe, b, häckla. — , t;, a. sönder-
hacka; häckla.
Hackney, S. passgSngare Oläst). — , a,
hvad som hy res ; utnött, — , V. a, vana ;
kora i en hyrvagn. — out^ lega ut.
-COacIi, S, hyrvagn, -horse, B,
skjutshäst, —man, S, hyrkusk; en
som hyrer ut hästar.
Haddock, b, kolja (fisk).
Hades, 5. Hades, andeverlden.
Haft, B, handtag, skaft. -, V, ö. förse
med skaft, sätta handtag pS.
Hag, B. trollpacka, hexa; ohygglig
käring ; buken. — , V» ö. qvälja, pläga.
—ridden, a. i0en af maran.
Haggard, a, bister; mager; ful, hisklig.
— , s. ett slags falk ; vildbasare ; odjur ;
Haggis, B, lefverkorf. [lider.
Haggisb, a. svinaktig; [pS; hagla.
Haggle, v, a, hacka sönder; pruta, falka
Hagiographer, b. kanonisk författare.
Hah, i. ha!
Hail, a. frisk, sund. — , 8. hagel. — ,
V. imp. & a. hagla ; helsa ; preja (ett
främmande skepp). — , i. hell lycka
till! -SllOt, S. drufhagel, skrot.
-stone, s, hagel, -y, a. bestSende
af hagel.
Hair, S, hSr; hSrstrS; tagel; borst.
-bag, -bell, b, ett jlags hyacint.
-brained, a. ursinnig, -broom,
8. damborste. -Cloth, -sllirt, 8.
hSrduk. -fillet, -laCO, s. hSrbindel.
-grass, s. tStei. -iness, a. hSrighet.
-less, a. skallig, utan ii^r. -mOSS,
B, björnmossa, -necdlo, -pin, 8,
härnäi. -star, 3. komet, -stroke,
B, hSrdrag. -WOrmj 6. tagel mask.
-y, a. härig, luden.
Hfilcö, Hakot, B, ett slags löja (fisk).
Haitoerd, .s. hillebard, -eer, S. hille*
bardier, stånddrabant.
Halcyon, 5. is^gel. -ian, a. lugn,
stilla; lycklig.
Hale, a. frisk, sund, — , v. a. draga,
släpa; helsa.
Half, B, hälft, halfpart. -, a. é ad,
half; till hälften. -blOOd, s. af
olika far och mor. -blOOded, a,
dälig, urartad, -bred, a. ofullkomlig.
-dead, a. haifdöd. -learned,
a. halflärd. -mOOn, s. halfmRne.
—pike, s, handpik, officers gponton.
-seas -over, a, pirum, halffuU.
-sighted, a. kortsynt, -starved^
a. haifdöd. -strained, a. ofull.
komlig. -sword, 8. handgemilng,
slagsmSl. -way, ad, halfvägs.
-wit, B, stolle.
Halfer, b, snöpad dofhjort.
Halibut, B, helgeflundra.
MalitnOnS, a, dunstig; rökig.
Hail, 8. sal ; stor stuga ; salong ; sessions-
rum ; tingsstuga, —day, s. sessionsdag.
Halliard, b. T, faii, hisstSg.
Halloo, i, hallo! -, V. a. jaga med
stoj ; locka till sig. — , V. 71. ropa hallo»
Hallow, v. a, helga, -mas, b, all.
helgonatid.
Hallucination, b, irring, felsteg.
Halm, 8. halm, strS.
Halo, s, ljus ring; mSngSrd; vädersol.
Halser, b, T. pertlina.
Halt, B. halt, stillastäende. -, a, halt,
lam, linkande. -, i, halt! —, V.n,
halta, linka; göra halt; tveka» — er^
B. rännsnara, galgrep ; Viii^noa. — , V, «•
påsätta griraraa; insnärja. — ingly,.
ad, längsamt.
Halve, v, a, halfvera.
Halyard, 8. T. kardel.
Hamj> 5. höft; by; skinka.
Hamadryad, a. skogsnymf.
KasJiate, a. insnärjad, forveckläd* -d|
a. forsedel med hakar»
Hamlet
Harbour 177
Haiulét) 5. liten by; föritad.
Hammer 9 S, hammare; locket (pä ett
skjutgevär); fink (fSgel). — , V, ö.
hamra, slS, smida ; inprägla. — , V. ti.
arbeta; stamma, •»ftblc^ a. som kan
hamras. — ©r, S. hamrare, smed.
-hard, a. hSrdt hamrad, -mau,
S. hamrare, smed.
Hammock, S. hängmatta.
Hamper, S. stor brödkorg; buteljkorg.
-, «;. a. inveckla, f5rvirra, sätta i
forlägenhet.
Hamstring, s. hasa, senen i bakbenen.
-, v, a, hasa; förlama,
Hanäper, s» skattkammare, statskassa.
Hand, $, l^and; knytnäfve; sida; hands-
bredd; trakt ; stil ; egenhändigt namn ;
kontant; vilkor; skicklighet; hand-
ling; öfverhand; visare pä ur; matros.
— ^0 — , man emot man. — in ~,
enhällig, from - to mouth, torftig.
out of — , strax. in — , pä förhand.
under -, hemligt, at -, till handä.
the matter in -, det föreliggande
Smne. at no — , pä intet vis. — bar-
row, s. bär. -basket, s. handkorg.
—bell, s» liten klocka» bordJdocka.
— bow, $, armbost. —breathy s, en
hands bredd, -cloth, s, näsduk. -CUff,
9. handklofve. -fast, a* arrest; halt.
— , a. fdriofvad. to — , V. a, arrestera ;
trolofva. -fastningr, S. trolofning.
-fetter, s, handQätter. -ful, s.
göpne, handfull-; ringa antal, -gallop,
5. koi-t galopp. — gnn, 8» bössa.
-icraft, 8o handtverk. ^ily, ad.
behändigt. — iness, s, färdighet, be-
händighet. — iwork, S. handarbete.
-kercMef, a, duk, näsduk, halsduk.
-language, s, fingerspräk. -lea-
tlier, S, sSlhandske. -less, a. utan
händer, —mald, S, piga, tjenstflicka.
-mill, 8. handqvarn. -pamp, 8,
T. stekpump. —rail, s. spaljer.
-sail, 8. smätt segel, -saiy, 8.
handöäg, sticksäg. — SCrOW, 8, hiss-
verk, -seizing, S, T, bofvenbändsel.
-spike, 8. handspik, häfstäng. -Staff,
8, kastpil. -vice, 8. skrufstäng.
-work, 5. handarbete, -writing,
En^liah'SiJcedish.Dict^
s, handskrift; stil. — y, a. händig,
skicklig; nyttig; tillhands.
Hand, v, a, h&ndhafva, leda ; inhändiga,
öfverlemna, räcka; T» langa, to —
about, gä hand, emellan, to - down,
öfverlemna. to — over, uthändiga.
to - the sails, beslä seglen.
Handljle, s, handtag, skaa, grepe;
förevändning. — , v. a. handtera,
vidröra; afhandla, —ing, s, vidrör-
ning; knep.
Handsel, Hansel, a, handsöi. -, v, a.
gifva handsöi ; nyttja första gängen.
Handsome, a. fager, vacker; artig;
anständig; ädel. — , V, a, göra vacker,
-ness, 8, skönhet; artighet; skick;
frikostighet.
Hang, v. n, h&nga, vara upphängd;
sväfva; bero af. -, v. a. upphänga,
hänga upp. to ^ a room, tapetsera
ett rum. tO — hack, blifva efter, dröja,
to — out, hissa ; hänga, blifva hängd ;
dangla, hänga öfver; öfverensst&mma.
to — up, upphänga. -dOg, 8, galg-
fägel. —er, «. handtag, grepe; sabel;
jagtknif. -ing, a, hängande. -, 8,
hängning, hängande; tapet, -man,
8, hängman» bödelsknekt. — lUkU, 8.
nitnagel.
Hank, «, nystan; häg; äträ, knut;
makt ; T. stagring. -er, V. n. f after)
längta, fiträ,
Hanse, s. hanse. -town, s. hansestad,
Hap, 8. slump, händelse, -hazard, 8,
sluraplycka. -less, a. olycklig, -ly,
— pily, ad, kanske, torde hända.
-pen, v, n, tima^ ske, hända, -pi-
ness, 8, lycka, sällhet, glädje, -py,
a. lycklig, säll, lyoksaiig; skicklig.
Haram, Harem, a, harcm.
Harangue, s. tal, oration. -, v, t*.
hälla offentligt tal till nägon. -, V. a,
tilltala, -r, 5. ordförare.
Harass, s, afmattning, uttröttande. — ,
V,, a. utmatta, uttrötta ; härja. -Or,
8, röfvare. -ment, s. qval, pläga.
Harbinger, s. förebud; förelöpare.
Harbour, S, hamn; herberge; tillflykts-
ort, fristad, — , V, a, herbergera ; j:ifya
beskydd ät. — , v. «. uppehSUa sl^,
12
178 Harbourage
vistas, -age, ♦. tillflykt; hysande.
-less, a. husvill; hamnlos.
Hard, a. hSrd; svär; besvärlig; stadig;
dyr; fortretlig; elak; sträng, styfsint,
förhärdad; kanslolSs; sniken; obillig;
kärf; seg. — of "belief , vantrogen.
- of hearing, lomhörd. -, ad. hSrdt;
nära intill ; flitigt, —feeam, S. afven-
bok. -bound, a. fdrstoppad, hSrd-
lifvad. -dock, s. kardborre. -fa«
vonred, a. ful. -got, a. dyrköpt.
-handed, a. härdhändt. -hearted,
a. obarmhertig. -heartedness , s.
obarmhertighet ; känslolöshet. — ihOOd,
S, tapperhet, raskhet, -iniont, S.
behjertenhet. — iness, s. raskhet, dri-
stighet; hårdhet, -ish, a. nSgot härd.
— ly, ad. hSrdt, svårligen; knappt.
-mouthed, a. styfmunt, hSrdmunt.
-ness, S, hSrdhet, stränghet, svSrig-
het- snålhet; nöd; styfhet. -resin,
8. sträkharts. -rOWOd, a. xomraig.
—ship, S. raSda, svårighet; betryck.
—ware, S, stäiarbete, melallvaror.
-witted, a. dum, trög. -Tforking,
a. flitig, arbetsam. — y, a. härdig;
modig; raanhaftig; djerf.
Harden, v, a. härda, forhärda, göra
hård. — , V. n. hårdna, förhärdas.
Härds, S. pl. blår, blSnor; dref.
Hare, s. hare. -brained, a. flyktig.
-foot, s, flSsväpiing. -hearted,
a. harhjertad; feg. — hOUWd, s. an-
dom, svinknyler. -hunting, S. har-
jagd. -Hp, S. harraun. -lipped,
a. harmunt. —mint, s. aron (ört).
-'s-©ar, 8. byii (ört). -'s4ettuce,
*. harekäl, mjölktistel. — WOlt, 3,
kattost.
Haricot, S. turkiska bönor.
Häri er, S. spårhund, stofvare.
Harlr, i. hörl gif aktf
Harl, 3. tåga, tråd.
Harlequin, s, harlekin, plckelhärin^.
Harlot, a. gemen ; vällustig. — , S. sköka,
frilla. ~ry, s. skörlcfnad; horpack.
Harm, a\ oförrätt, ondt, skada, olycka.
-, v. a. skada, oförrätta. -ful, C.
fiirlig, skadlig. -fulnCSS, 8. okadlig-
het. -less, a. menlös, oskyldig.
Hasten
-lOSSnesS, *, oskaOlIghet; oskyl»
dighet.
HarmOn||iC, ~ica1, o. harmonisk, sam*
ljudande, -ious, a. samljudande;
likformig; endrägtig. — iOUSnesS, 3.
harmoni, -ize , v. a. göra enhällig.
— , V. n, samljuda, öfvöronsstSmma.
-y, 3, harmoni, samljud; enighet.
Harness, 3, harnesk, rustning; seldon.
— , V. a. kläda i harnesk, utrusta ; sadla,
sela pS ; försvara, -fish, 3, Qällning.
-maker, s, vapensmed.
Harp, s. harpa. -, r. a. é n. (upon)
spela på harpa; (at) åsyfta; uppe-
hålla sig; (on) vidröra, —er, $,
harpspelare. — Ing-irOIlj a. harpun.
-ings, 3. pL T. plankorna i bogen.
— ist, s, harpspelare. — OOIS, 3. har-
pun, kastspjut — , V. a. harpunera,
fånga med harpun. — OOneer, s, hap*
punerare. -sichord, s, klaver.
Harquobusier, «. böss-skytt.
Harridan, s. gammal skinkmärr; sköka.
Harrow, 3, harf, åkerharf. -, V, a.
harfva ; sarga ; qvälja ; oroa. io - up,
upprifva.
Harry, v, a. plåga; röfva.
Harsh, a. härsk, kärf; ekorrande; but-
ter; sträng, -ress, 3. kärfhet, skärpa;
hSrdhet, stränghet.
Hart, 3. hjort, -evil, s, hjortsjuka.
-root, s. hundloka, harkuramin.
-royal, 3, getapel, -'s-ease, 3,
violbiomma. — 's-hom, 3, lyorthorn.
-^S-rOOt, 3. rosmarin. -'s-tOUgue,
3, tunglänke, hjorttunga. — WOrt, ö.
ängselin, mosserot.
Harvest, 3. bergningstid , skörd; höst,
— , V, a, skörda, berga säd. -er, 3,
skördeman, — home, 8* skördefesten;
skördevisa. — lord, 3. förste skörde-
man, -man, s, skärkarl, skördeman.
Hash, 3. hackraat. — , V. a. hacka
smått; göra hackmat.
Haslet, Harslet, 3. inmäte af hjerta,
lefver och lungor.
Hasp, s. haspe, dörrklinka. — , V. a.
Hassock, 3. säfmatta. ftillregla.
Hastll©, 3, hast, brådska; flit. -en,
V. n. skynda sig; ila.^^~. V, a» fort«
Hastily
skynda, pSdrifva. -11^, dä, hastigt,
skyndsamt, -iness^ S, hastighet;
tnarstiök enhet. -ingSj, s, ;pl. enar-
mogen frukt. -Xj a* hastig, skyn-
dande; otalig; snarstioken; obetänk-
sam; snarmogen.
Hat, «. hatt. -band, -string, a,
hattsnSre. -bOX, -Case, S, hatt-
federal, -money, 8, T, kaplake.
Ratable, a. förhatlig.
Hatch, 5, halfdörr, portlucka; kyck-
lingbo ; foderhäck ; uppenbarelse ; dam*
lucka; T, falldörr; lucka. -, V. a,
kläcka ; uppspinna ; stämpla. — , V. 71,
vara i verket. — Ol, 8, häckla ; harnp-
bräka. -eUer, 8. häcklare; oxelbär.
-et, $. handyxa, bila. -et-helve,
9* yxskaft. -TVay, 9. T. y*elfva öpp-
ningen i en lucka.
Hate, 8, hat, fiendskap, . -, V. a. hata,
-able, a. förhatlig, -ful, a. för-
hatlig, vederstyglig. -fulness, 8.
förhatlighet. — r, 8. hatare, fiende.
Hatred, 8, hat, fiendskap, ovänskap.
Hatter, 8. hattmakare; hatt«?tofferare.
Hanght, a. stolt, öfvermodig. -iness,
8, högmod, högfärd, —y, ö. öfver-
modig, stolt, inbilsk.
Haal, 8, dragande, släpning. -^, V. a.
draga, släpa; T» hala, tO — the
wind, segla väl bide-vind och ej drifva.
Haum, 8. halm, strS.
Haunch, 8. höft, bakdel, länd.
Haunt , 8, ■ tiilhSll , ^ vistelseort ; kula,
näste. — , V, a. ofta besöka. — , v, n.
vandra omkring (som ett spöke); ofta
synas. [ananassmultron.
Hautboy, 8, oboe. -strawberry, s.
Have, v, a. hafva, ega, hälla; vilja,
önska; göra. Äe had rather, han
vill hellre, to - a care, akta sig.
to — Jy heart, kunna utantill, to
^ one excused, ursäkta en.
Haven, 8. hamn; fristad, skyddsort,
-er, 8, broinspektor.
Haver, 8, innehafvar©.
Haversaclc, s, ränsel, matsäck.
Haviour, a, uppförande, rörhSllande,
Havock, 8. förstöring, ödeläggelse, — ,
V, a. ödelägga, h^rja.
Head
179
Haw, 8, hägnad; fläck pä ögat; stam-
ning. -, V* n. stamma. . — flnch,
8. stenknäck. -thorn, 5. hagtorn.
-tree, a, tarmbär.
Hawk, 8, hök, falk ; rackling, upphost-
ning. — , V. a, ropa ut pä gatorna
till salu. -»'V. W. rackla. -ed, a.
krokig, böjd. —er, 8. falkenerare;
kolportör, smäkrämare. -flsh, 5. knot,
—moth, 8, skogstroll (insektslägte).
-nosed, a. med krokig näsa. -Owl,
8, falkuggla, -'s-eye, 8, äkerhöna,
—weed, 8, nackel, nackelblonaater.
Hawse, 8. T, hals. -bag, 8, klys.
häck. -hole, 8. kiysgatt. -pieces,
8. pL klysbultar. -pipe, 8, klysbuss.
Hay, 8, hö. rowing ~, efterslf\tter.
-cock, 8, höväim. -harvest, s-
höand. -loft, ^. hövind, höskulle.
-maker, s, räfsare, räfshjon. -mark-
et, 5. hötorg. -monds, 8, pL jord-
murgrön» — mOW, 8, höstack, hövSlra.
-rick, 8, höstack, -seeds, *. ph
ludd-tätei. -stalk,5.höstjeik. -time,
8. slätter, höand.
Hay, 8. stängsel ; nät, snara ; runddans.
-, V. n, lägga ut nät. -bote, 8.
stängselrättighet. — thorn, 8, hagtorn.
—ward, 8, gemensam herde.
Hazard, 8. slump, händelse, lyckskott;
vSda; äfventyr; vägspel. — , V, a, &
n* väga, äfventyra, försöka sin lycka.
-Äable, a, förvägen, djerf. -er, s,
väghals; tRrningspelare. — OUS, a.
farlig, vädlig, vSgad. -OUSness, s.
fara, vada. — ry, 8» förmätenhet, dum-
dristighet.
Haze, 8, rimfrost; tjock dimma. — , V,
imp, dugga, smäregna, vara töcknig.
— , V. a, förckräcka.
Hazel, 8. hasselnöt ; hasselbuske, -hen,
9, hjerpe. -ly, a. nötbrun. -monld,
8, svartmylla, —But, 8, hasselnöt.
-spider, 8, korsspindel, -tree, 8.
hasselbuske, — WOOd, 8. hasselbuske.
—wort, 8, hasselört.
Hazy, a. töcknig, dimmig.
He, pr. han; den; hane, hanne, -goat,
s. bock.
Head, 8. hufvud; det främsta; spets;
180 Head-aclie
Heat
motslSnd; front; hufvudman; hufvud*
sats; kapitel; punkt, stycke; företräde,
öfverhand, seger; källa, iipphof; kro.
nan (pä blomster); T. gallien; fören
ell. bogen pS stippet. — tO —, man
f<Jr man. to give — , släppa, to
make -, göra motstSnd. -, v. a,
höfda; anföra, regera; halshugga; be-
8l3 ; understöda ; klippa krona pä trän,
-ache, -ake^ s. hufvudvark. -band,
'8. hutvudband, hufvudbindel; T. bestick.
-borough, s, konstapel, -clout,
S. hufvudkläde. -dag, 5. pannrem
pS hästar. -drCSS, S, hufvudbonad.
-er, S. hörnsten, -gargle, 5. ea
art boskapssjuka, —gear, S, hufvud-
bonad. — ineSS, S, obetänksamhct;
rusgifvande egenskap; bfirduackenbct.
-ing, S, anförande, befäl ; titel, -land,
.?. landsudde. -landlord, 8. yp-
perste länsherre, -less, a. hufvud-
lös. -line, 5. jT. riband, -long,
a. snarsticken °, obetänksam; plötslig.
— , ad, hufvudstupa ; oljetänksamt ;
öfveriladt. -man, $. hufvudman.
-money, s. koppskatt, -pan, s. huf-
hudskäl. -pence , «. pl, koppskatt.
-piece, S, hjeim ; det öfversta af nä-
got; förstSnd; hufvud; T, bogkanon.
-quarters, S. pl. hufvudqvarter (för
en krigshär). -rOll, 5. fallvalk.
-rope, 5. T, rSlik. -sail, $, fram-
segel. -ship, 5. förmanskap, -sman,
8, skarprättare. -spring, 5. grund-
källa, -stall, 9, hufvudlaget pä en
häst. -stick, 8, T, klyfvareträd.
-stone, 8, hörnsten. -StiOng, a.
halsstarrig, härdnaokad. -tire, 3, huf-
vudbonad. —way, 8, T. ett skepps
segling rätt föri^ -y, a, häftig;
oförsigtig.
Heal, v. a. hela, l^ka; bilägga. -,
V» n, läkas, blifv^i^ hel, -able,
a. botlig. -er, s, läkare. -Ing,
o. helande; mild, lindrig. — , S, läk-
ning.
Health, 5. helsa, sundhet, y&ImSga;
s&llhet; ekäl. — fril, a* helsosdm,
Bund. -fnlness, ^. helsa. -inosB,
8^ friskhet. -le$S, a. ki&nk, ^oklig.
-some, a. sund, helsosam. -y, f?.
sund, frisk.
Heam, s, efterhörd.
Heap, 8. hop, hög; mSngd. -, V, a.
hopa, samla, —er, 8, som samlar,
som läggar i hop. -y, a, lagd i hop.
Hear, v. a. &n. höra; bönhöra; lyssna;
fä underrättelse om ; hörsamma, lerana
gehör ; förhöra, -er, 5. åhörare. -Ing,
8* hörsel ; gehör ; förhör ; session ; till-
träde, -ing-trampet, S. hörselrör,
sprSkrör. — say, S. sägen, rykte.
Hearken, v, n, lystna till, gifva akt
pä, lyssna. — €r, 8, lyssnare.
Hearse, s, likvagn; likbSr. -cloth,
5. bärkläde, -like, a. sorgsen.
Heart, S, hjerta; bjertblad; hjerter (i
kort); tapperhet; själ; lust till n^got;
kärna; minne; T, stora stagblock.
secret — , käraste; fästmö; älskare,
älskarinna, hy — , utantill. OUt of
-, modfälld, -ache, 8. hjertängslan.
-fåppjllling, a. förskräcklig. -blOOd,'
S, hjertblod. -breaking, a. hjert-
fr ätande. — , 5. tärande sorg. —bred,
a. född i hjertan. -burn , 8, hals-
bränna ; hemlig fiendskap, —burning,
a, hjertfrätande. — , 8, halsbränna.
— 'S-ease, $, sinneslugn, ro ; etyfmors»
blomster. -Oaslng, 8, hjertstillande.
-eating, a, hjertfrätande. -felt,
a. lifiigt känd. -heaviness, *.
svSrmodighet. --llyj ad. bjertligen.
— ineSS, S» hjertlighet; öppenhjertig-
hef. -less, a, försagd, klenmo<:lig;
feg. -lessness, S, försagdhet; feg.
het. -rending, a, lijertqväljande,
grämande. — sick, 8. dödssjuk. — SOre,
8, själslidande. -Strhlg, S, hjert-
fiber, -struck, a. häpen, förskräckt.
-whole, a. in, icke kär. -wouuded,
a. hjertstungen, dödligt kär, — y, O.
hjertlig, uppriktig ; ifrig, frisk ; munter.
Hearty Hearten, v, a. uppmuntra,
uppmoda. -iugf a. stärkönde. — •
5. uppfriskning.
Hearth, 5. eldstad, spfshan, hftrd.
Heat, S, hetta, värme; ifver; jäsning;
hetblcmraa; lopp vid kappränning. — ,
Vp a* upphetta f värma ; reta ; f^r*
Heater
orsaka jäsning, -er 5" é7 lod i ett
strykjern.
Heath, $. ljunghed; ljung; buskar;
blSbär. -cock, s, orre. -hen, $.
oirhöna. — mOSS, S, Qäll-lummer.
-peas, S. pl f^gelTicker. -pout, S.
orre. -rose, S, vildros, -saild, S.
flygsand, -y, a. Ijungbeväxt.
Heathen, s. hedning. -, a. hednisk.
-ish, a. hednisk; barbarisk. -isiO,
s. hedendom.
HeavO, S. upply fining; bröstets sval*
lande; äckling; kräkning. — , V. a.
cfe n. häfva, lyfta; höja bröstet; häfva
sig, jäsa som deg; äckla; T, vinda;
stampa. tO — the lead, loda, kasta
lodet.
Heaveu, S. himmel. -ly, a. him-
melsk. — , ad. himmelskt. -Wftrd,
ad. St himmelen, till himla.
Heavller, s. häfst3ng; T, bärling, hand-
spak, -iness, S. tyngd; tröghet;
sömnighet. -y, a. tung, svSr; ned-
slagen ; trög ; oskicklig ; iSngsara ; sömn*
aktig; ledsen; hSrdsmält; mödosam.
Hebdonialldal, -dary, a. bestSende
af sju dagar, vecko-^.
Hehen, S. ebenholts.
Hcbet||;;te, v. a. försvaga; göra dum.
-at i on, s, f^rslöande; afmattning.
-Ude, s. slöhet; dumhet.
Hebrjlaisni, s. ebreiskt uttryck, -aist,
-ician, ^. Ebré. -ew, 5. Ebrelskan;
Jude. -, a. ftbreisk. -ewess, 8.
Judinna.
Hecatomb, S, afgudaoffer, hekatomb.
Heckle, S. häckla. -, V. a. häckla.
Hectic, s. tvinsot. -, -al, a. hek.
ti?k, utmärglad.
Hector, s. storpratare, öfversittare. — ,
t'. }i. trotsa, yfvas ; göra storprataren.
Hederal, a. bestående af murgrön.
Hedge, s. häck, gärdesgSrd. a quick set
— , vä.xande gärdesgSrd, lefvande häck.
-, V, a. gärda, inhägna, -bells, S.
pl. Skerbinda. —bird, S. oduglig men-
niska. -born , a. som är af nedrig
härkomst, -bllt, S. njupon. -Crce-
por, $, landstrykare., -fumitory.
Heliotrope 181
é, en art jordrök (ört). -llOg, s.
igelkott; piggsviu ; lucern. -liysSOp,
$, jordgalla, -marriage, S. lönn-
gifte. -mustard, S. väggkrassa,
dufkSl. -nettle, S. häcknässla.
-note, s, gatvisa. -pig, s, smS
igelkott, —plant, S. skogsranka, kle«
matis. -row, S. trän till häck ; allé.
-tavern, s. gement kroghSi. -Wri-
ter, S. lagvrängare.
Hedging, s. inhägning. -bill, a,
trädgardsknif, ^
Heed, s. sorgfälllghet, försigtighet, akt,
varsamhet; allvarsamhet; eftertanke.
-, V. a. akta, gifva akt pS. -, v. n»
vara uppmärksam. — ful, a. aktsam,
uppmärksam; försigtig. — fuliiCSS, 5.
varsamhet. — ICSS, a. bekymtnerslöa,
v<^rdslös. -lessness, s. obetänksam*
het, eftcrlätenhet.
Heel, 8. häl; hof; klack (pS skor etc).
" of a mast, mastfot. -, v. nJ
dansa ; luta åt en sida. — , V, U»
sätta sporrarna pä; T, sida, kränga.'
-er, 8, stridstupp, -maker, s.
klackmakare. — pleCC, S, klacklapp.
— , V. a, klacklappa.
Heft, 8. handtag, grepe.
Heifer, 8. qviga, ung ko.
Heigh, t. hej! holla! - Jio! Sh hä!
Height, 8. höjd; värdighet; bredds*
grad ; topp ; fullkomlighet. -en, V. a,
förhöja; öka; försköna; hänrycka.
Heinous, a. ohygglig, afskyvärd. -nCSS,
8. förskräcklighet, ohygglighet.
Heir, 8, arfvinge. -apparent, s. äldste
8onen (under faderns ell. moderns lifs*
tid), -dom, 8, arf, arfskap. -ess,
8, arftagerska. -lesS, a. arflös.
-loom, S. arf, dyrbart lösöre, -pre»
SUmptive, 5. nästa person i arffölj*
den (om icke ägaren fSr nSgra barn).
—ship, 5. arfsrätt.
Heli[|acal, a. T, med solen, ur solen.
-cal, -coid, a. spiral, -ocentric,
a. hörande till solens medelpunkt.
— Ography, .9. matematisk beskrifning
om solen. — OSlötör, 8. instrument
att roäta solens diameter. -OSCOpC,
8, soikikare. -OtrOpe, $. solros.
182 Helispheric
-spheric, a. snäckfoimij. -X, 3.
spirallinje.
Hell, S, helvete. -Cat, 8. hexa. -llOaild,
8. helveteshund; djefvulsk menniska.
— ish, a, helvetisk; afskyvärd ; djefvulsk.
— ishneSS, S. helvetlskhet ; vederstyg-
lighet. -ward, ad. St helvetet,
Hellebor||e, s, prustrot. -ine, s.
serapis.
Hellenism, a. grekiskt talesätt.
HellU, 8. hjelm, stormhatt ; roder, styre.
helms-man, styrman, -et, 8. hjelm,
kask. — e1>Ö0Wer, S, helsosam storm-
hatt.
HelmintiC, 8, maskdrlfvande medel.
Helot, 5. helot, slaf.
Help, 8, hjelp, understöd; lijelpmedel. hy
the - of, medelst. -, V» a,écn, lijelpa,
bistS, understöda; förbättra; lägga for
en ; vara behjelplig. J canrtxtt - re-
marking ^ jag kan ej* underlSta att
anmärka, —er, 8, befordrare ; biträde.
—fal, CS. hjelpsam, nyttig, tjenstaktig.
-less, a, hjelplös, öfvergifven. -less»
11 ess, 5.hjelplö3het; vanförhet. -mate,
Ä. hjelpare; hjelperska.
Helter-skelter, ad, huller om buller,
oordentligt.
Helve, s, skaft, grepe.
Hem, 8. fSll; rackling. -, I. hml hör
hit! -, V, «. rackla. -, v. a. fälla.
to — in, insömma, infatta, innesluta.
Hemi||cycle, 8. haifcirkei. -sphere,
8, hemisfer, halfklot. -spherical,
a. halfljlotforroig. -Stich, s. half
Hemlock, 8. odört. [vers.
Hemorrhilage, 5. blodflod, blodgäng,
blodstörtning. -Oidal, a. hemorroi»
dalisk. -OidS, 8. pL gyllenSder, he-
morroider.
Hemp, 8, hampa, -agrimoiiy, 5.
vattendosta. -ClOSC, -plot, 8. hamp.
Sker. -en, a, gjord af hampa. -SCed,
8, hampfrö; hampa. -Seed-Oll, 8,
hampolja. -Stalk, 8, hampstSnd.
— y, a. hampartad.
Hen, S. höna; hona af alla slags fSg-
lar. -hane, 8. bolmört, -bit, 8,
narfgräs. — COOp, 8. hönsbur, -dr!»
verj 8. hönstjuf (ett-slags falk. -h&rm^
Herein
-harrier, «. biSfaik. -Iiearted,
a. feg, rädd. -hOUSe, s. hönshus.
-pecked , a. beherrskad af sin hus-
tru. — rOOSt, 8, hönsvagle; hönsbur.
-'s-feetj 8. jordrök (ört).
lien CO, ad. härifrSn; härefter, häraf.
-forth, -forward, ad, hädanefter,
framdeles.
Hendecagon, 8. elfvakantig figur.
Hepatica, 8. blEsippa; kiUingblomma.
-1, a. lefvern tillhörig.
Heptajlcapsular, a. försedd med sju
fröhus, -gon, 8, sjukant, -gonal,
a. sjuvinklig. -rchy, 8, ej urnan-
naregering.
Her, pr, hennes, sin.
Herald, S. härold. -, v, a, högtidligt
föreställa ; presentera genom en härold.
-ry, 8, heraldik, vapenkonst ; härolds-
emböto. —ship, 8, en härolds embete,
lierh, 8, ört, planta ; gräs. - of grace,
ruta. herds, pl, grönsaker. — aceOUS,
a, plantaktig, vegetabilisk; lefvande
af plantor. —Age, 8. gräs ; gräsmark ;
allahanda örter, betesrättighet, —al,
a, hörande till plantor. — , 8. ört-
bok, -alist, -arist, -orist, s.
^rtkännare, botanigt. -arize, V, W.
botanisera. -ary,5.kryddgard. -hen»
net, 8, negiikerot. -bretch, 8.
björnbärsbuske. — elot, 8, liten ört.
-escent, a. grönskande, -guard,
8, angelika (ört), —id, a. beväxt med
gräs. —market, s. gröna gängen,
der grönsaker säljas. — OUS, a. grä-
sig. -porridge, s. grönsoppa, -wo-
man, 8, grönmSnglerska. -y, a.
örtartad, gräsig.
Herculean, a, herkuiisk.
Herd, 8, herde ; hjord, skock, —, V, a»
kasta In i en hjord. — , v, n. skocka
sig, samlas; sälla sig tillhopa. -OSS,
8. hcrdinna. -grass, 8. ängkaffe»
-groom, -man, S. fäherde.
Here, ad, här, härstädes. -abOUt,
-abonts, ad, häromkring, här vid
lag. -above, ad. här ofvanpS.
-afte'r, ad, framdeles, hädanefter.
-at, ad, härät, häröfver. -by, ad^
härigenom; derigenom. — !Bj. öd»
Hereinto
derinne, deruti. -into, ad, häri.
-on, ad, härpä. -tofore, ad. tin-
fSrne, fordom. -Qpon, ad, härpS ;
derpS. —with, ad, härmed.
Heredit||able , a, ärftlig, -anient,
s, arf, arfgods. -ftry, a, ärftlig.
Heregeld, s, subsidier.
Eere||siarcll, 5. stiftare tin en kättersk
lära. -sy, S. kätteri. -tiC, S, kät-
tare. -, -tical, a, kättersk.
Heriot, S. en läntagares dödliga fr£n*
fälle.
Heritajlble, a, ärftlig, -go, s. arf,
arfdel; T. guds folk.
Hermaphrodijite, S, tvekSning, herma.
fro dit. -tical, a, tvekönig.
Hermetic, a. kemisk ; lufttät, hermetisk.
Hermit, s. eremit, -age, S, eremit-
koja ; eremitago. — ary, S. en eremits
kapell, -leal, a, eremitisk, enslig.
Hern, s, häger, -bill, 8, storknäf
(ört), -hill, s, vägört. -sTiaw, s.
Hernia, S, brack. [hägemaste.
Hero, 8. hjeite. -ess, -ine, s. hgei-
tinna. -»ic, a. heroisk, hjeltemodig.
- poemt lyeltedikt. -ism, s, hjelte-
mod, tapperhet.
Herodian, a, herodlsk. the - dis-
ease, lussjukan.
Heron, S, häger. — ry, S. hägernäste.
Herplles, s, ref.orm. -etic, a, ref-
oimartad.
Herring, a. sill, red -, böckiing.
-buss, 8, siilbSt. -gutted, a.
tunn, slankig. — hOg, 8, marsvin.
-woman, s. sillmänglerska.
Hers, pr, hennes.
Herse, S. fdUgaller.
Herself, pr, hon sjelf, sig.
Hesita|{ncy, S. ovisshet, tvekan, —te,
v, n, stappla, vara villrSdig, tveka.
-tion, 8. tvifvelaktighet.
Hesperus, s. aftonstjärnan.
Heterollclite , «. T. ord som afviker
ifrSn alla reglor. — dOX, a, irrlärig;
kättersk. -doxy, 8. kätteri. -gene,
O. olikartad, -geneity, 8, olikartad
eller främmande beskaffenhet. -gQ"
nous, a, af olika slag, olikartad.
*-scian, a. enskoggig. -scians, 8,
fiighfed 183
pl. de folkslag som alltid hafva mid*
dagssolen pä samma sida.
Hew, V, a, hugga, fålla ; aftimra ; hacka.
-er, 8, vedhuggare, stenhuggare.
Hexaljedron, s, sexsidig figur, -gon^
8. sexkant. — gonal, a, sexkantig.
-meter, 8, eexfotad vers. -ngular,
a, eexvinklig. -petalOUS, a. T.
sexbladig.
Hey, 8. lustighet. -, i, h€|j I - day !
Hoynet, S. fEgelnät. [hvad nuf
Hiatus, 8. klyfta, djup afgrund; gapning.
Hiberujial, a. hörande tUl vintern.
-ate, v, n, öfvervintra.
HiccOGgh, Hickup, s, hicka, hiok'
ning. -, V, n. hicka.
Hickory, s, amerikansk valnöt.
IIick||wall, »way, 8, vedknarr, grön-
göling.
Hidage, 8, ckatt för hvart fikerland.
Hiddenly, ad, hemligt.
Hide, 8, hud, skinn, läder; litet plog*
land. — and seek, kurragömma (en
barnlek). — , V, a, förborga, dölja.
-, V, n. Tara Krborgad. -bound,
a, styf, etel; sntl. -r, 8, döljare.
-g, 8, pl. tillflyktsort.
Hideous, a. gräslig, förskräcklig.-
-ness, 8, faslighet, förskräcklighet.
Hiding, 8, döljande, -place, 8.
gömställe.
Hie, 8, hast. ~, v. n, ila, skynda sig.
Hierarch, S, prelat, -ical, a, hierar-
kisk. — y, S. hierarki, kyrkoregering.
HierOllglypll, S. hieroglyf (figur i det
slags skrift, som har ett tecken för
hvarje ord) ; sinnebild, -glyphical,
a. hieroglyfisk. -graphy, s. den
hel. skrift, -pliaiit, 8. öfverste prest.
Higgle, v. n. gnida; mEngla. -dy
piggledy, ad. hummel om duramel.
— r, s, mSnglare.
High, 8. höjd. -, a. hög, upphöjd;
högspänd ; stark ; stoU ; dyr. — , ad,
högt. on — , ofvan, uppa. — aimod,
a, som har stora planer. — blost, a.
mycket lycklig. — blo <Tn , a, upp*
sväild, uppblåst. — l>OSi''p tf. högboren,
-built j G. reslig, -crowned, a,
UögkuUig (hatt), -fed, a. välfödd^
184 High-flier
fet; som lefver väl, -flier, s.'svar-
mare, lycksökare, -land^'f. bergs.
bygd. -»lander, 5. bergsbo, -ly,
ad. högt, högligea. -mettled, a.
modig, hetsig; stolt, —minded, a,
storsint; hogmodig, ärelysten. — mOSt,
a, öfverst. -ness, S. höjd; storhet;
höghet (titel), -pad, 8. strStröfvare.
-pressing, s. högtryckning, -priest,
S. öfverste prest. — rOftd, S. landsväg.
— sea, s. uppsjö; öppna sjön. —sea-
soned, a. starkt kryddad. -Spiri-
ted, a. stoit,trotsande. -stoinaclied,
a. högfärdig. — tastcd, a. med skarp
smak. -treason, S. högförräderi;
högmSlsbrott. — way, S. stenlagd väg,
landsväg, -wayman, s. strStröfvarc.
^-wrought, 5. utarbetad, fulländad,
fullkomlig. [benämnd.
Hlght, V. n. heta. -, jp. kallades;
Jlighty-tighty, ad. hals öfve? hufvud.
Hilarity, S. munterhet, gladtighet.
Hilding", S. skojare, gement fruntimmer.
HIII, S. kulle, backe, hög. up — , upp-
för backen, down — , utför backen.
— , v, a. skyla, -ock, 3. liten kulle.
— y, a. backig, ojemn.
Hilt, S. skaft, handtag, fäste, värjkafle.
—ed. Cl. försedd med handtag etc.
Him , pr. honom, -self , pr, sjelf,
han sjelf, sig sjelf.
Hind, S. hind, hjortko; tjenstehjon ;
bonde. — , d. bakdelen tillhörig.
-berry, s. hallon, -calf, s. hjort-
kalf. -er, a. sednare, efter. -emiOSt,
a. efterst, ytterst.
Hinder, v. a. & n. hindra, förekomma,
skada, -ance, Hindrance, s.
hinder, skada. -lesS, a. förfallolös.
Hinge, S. gSngjern, hänge; hufvudsak.
— , V. a. förse med gSngjern ell. dörr-
hakar ; kröka. — , V. n. bero, komma
om pä. to — upon, vrida sig.
Hinniate, Hinny, v. n. gnägga.
Hint, S, vink, hänsyfting; anledning.
— , V. a. göra uppmärksam pS, ISta
firsts ; vinka. -, V, n, io - at,
hänsyfta p§.
}Upf i. hör hit I -, S. nypon; höft,
länd, ro; nocksparre pä ett taklag^
Hiver
-bone, $, höftben, ländkota.' -gOUtj
8. ländvärk. -halt, -sbot, a. l§g.
halt. -ped, a. försedd med länd;
lam i höften. -WOrt, S. naflegräs.
HippOllcamp, S. en art hafsnSl. -ceii-
taur, 5. centaur. -Crass, S. kryddvin.
-crates'sleeve, s. siiduk. -dro-
me, S, ridbana, rännarebana. — grilf,
S. vingad häst. -macliy, 5. tornering,
riddarespel. -niane, S, hundtistel.
-potanms, s. sjöhästen.
Hire, $. hyra, lön, lega. -, v. ö. hyra,
betinga, hyra ut. — liug, s. legohjou,
dagsverkskarl; hora. — , a. tjenande
för lön ; vinningslysten. -r, 8, hyres-
man.
Hirsute, a. grofhSrig, raggig.
His, pr. hans, dess, dennes.
Hispid, a. styfliärig.
Hiss, S, hväsning, hvissling; tadel. -,
V. n. & a. hvässa, hvina, hvissla ;
hväsa St, bespotta, hvissla ut.
Hist, i. st I tyst I
Hister, S. svartbagge (insekt).
IIistOr||ian, S. historieskrifvare, häfda-
tecknare, -ical, a. historisk, -i fy,
V. a. författa en historia, -iogra-
plier, S. historieskrifvare. -logra-
phy, S. historieskrifning. — y , S.
historia; saga. -y-painter, S. historie«
mSlare. — y-^plece, S. historie-mSlning.
Illstrionlcal, a. gyckelaktig,, kome-
diantisk.
Hit, S. slag, stöt, träff; händelse, lucliy
-, lyckskott; infall. -, V, a. hitta,
r2ka, träffa; sl3; gissa, upptäcka;
uppnä. — , V. n. hitta pS ; hända ; lyckas.
Hitcll, S. hake; T. stek (slinga). — , i.!
gör stek! — , v. a. & n. skrida fram ;!
sticknas ; gifva efter ; haka, gripa uti ;
T, göra stek. -buttOCk, ad. smS-^
ningom, vexelvis.
Hitlie, 8. lastageplats, skeppsbro.
Hither, a. närmast, -, ad. hit, hitSt^
-most, a. närmast hit. -tO, ad.\
hittills, -ward, ad. hitSt.
Hive, S. bistock, bikupa, bisvärm. — ^
V. a. stocka bin ; innefatta. — , V. wj
vara tillhopa, bo tillsammans. — drOSS,^^
;5j^förvax. ^ -r^ S. biskötare.
Ho
Hollow-chested 185
Ho, Hon, i. holla! hör hit!
Hoar, a. hvitgrä; möglig; grShSrig.
-IVOSt, 8. rimfrost. -hOUnd , 8.
stjelkborre. — inCSS, 8, grShSrighet ;
rimfrost; mögel. -stonO*^ 8, gräns-
8ten, rSmärke. — y, a, grS, grähSrig;
rimraig; möglig.
Hoard, 8. hop; skatt. -, V. a. & n,
lägga i hög, skrapa ihop, göra hemligt
förrSd af.
Hoarse, a, hes. -ness, s. heshet.
Hoax, v. a. bedraga, lura. — , s. gyckel-
spel, begabberi, puts, skälmstycke.
~er, 8. marktschreier ; qvacksalfvare.
Hob, «. lymmel, bondlurk. -goblin,
8. buse, spöke, —like, a. bondaklig,
grof, plump, -nail, 8, söm, häst-
. skosöm ; bonde, -nailed, a. broddad.
Hobble, s. haltande gäng. ~, v. a.
halta, linka. -, v, a, förvirra, -r,
8. stympare.
Hobby, 8, lärkfalk; klippare; vurm.
-horse, s. rldkäpp for barn; dum-
Hoboy, 8, oboe. [hufvud.
Ho ca, 8, ett slags kortspel.
Hock, 8» knäveck; tungspänne; Hoch-
heimer Rhenskt vin. — of hacon,
ekinkskaft. —.V. a, hasa; förlama.
-amore, 8, gammalt Rhenskt vin.
-herb, s, kattost (ört).
Hockle, v. a. plocka ax vid berg.
ningen ; förlama.
Hocus-pocus, 8, taskspeleri; gyckleri.
Hod, 8. lerlafve, lerträg. -man, s.
murare-handtlangare.
Hoddy-doddy, s, dumhufvud.
Hodge, 8, bondlurk. -podgO, 8.
blandning, röra, mischmasch.
Hodiernal, a. som sker i dag.
Hoo, s. trädgSrdshacka. -, v. a. hacka.
Uog, 8, svin; galt; T, luta, spansk
qvast. -, V. a. afputsa (ett skepp)
med luta, -badger, 8, gräfsvin.
-beans, «. pl. stora fikerbönor.
—bread, S. jordärtskocka. -cote,
— Sty, 8. svinstia. — fish, 8, marsvin.
— gish, a. svinaktig; otäck; egen-
nyttig. -gishness, 8. svinaktighet,
plumphet, -grubber, *. frSssare.
•herd , ^. 6viiiherde.^-l0 ttSe , 8.
grSsugga. -'S-Choek, 8. svintryne.
-'s-fen nel, -'s-rOOt, S, svinfenkäl.
-'s-llesh, 8. svinkött. -'s-grease,
8, svinister. -'s-liarslets , 5. pl.
inmäte af ett svin. -'s-mushr00n9,
8. mjölktistel. -'S-pudding, s. svin-
korf, köttkorf. -'s-stecr, S. tveSrsgalt.
Hoggerel, Hogget, 8, tveärsfSr.
Hoiden, a. ohyfsad. -, ä. bondlolla.
— , v, n, trifvtt groft skämt; rasa
plumpt.
Hoise, v. a. hissa, vinda.
Hoist, $. T. förlik, ^ofa flag, djup.
leken af en Hagg. — , V, d, upphissa,
Hoit, v, n. hoppa. [vinda.
Hoity-toity, i. tor tusan ! -, a. rasig,
yr. — , ad. yrt, hals öfver hufvud.
Hold, 8. hSll, tag, fäste; vSld; verkan;
fängelse, kula ; hållet, rummet i skeppet.
-, i. häl ! -, v. a. & n. hälla, gripa,
fasthälla ; församla ; rymma, innehålla *.
ega; afstä; bevara; hämma; gälla;
hälla ; mena ; räcka, to — a icagev,
slä vad. to — forth t framföra, före*
draga, to — in, inskränka, to —
off, hälla pä afständ. to - of one,
hafva län af en. to — on, fortfara.
to — out, uthärda; utsträcka; vara,
to — tr^uSf vara sann. to — up, upp-
lyfta, uppehålla, to - water, T. stryka
med ärorna, —er, 8. forpaktare. —
— of a bill, vexelinnehafvare, — er-
forth, 8. offentlig talare; sparlakans-
lexa. -fast, 8. hako, ankare; girig-
buk. -ing, 8. hSllning; paktgods.
Hole, 8. häl; häla, kula; remna; und*
flykt. -, V. a. halka, urhälka.
Holibut, S. helgeflundra.
Holi||dam, s. vär fru. -day, 8. helg-
dag, holidays, pl. ferier, -ly, ad,
heligt, -ness, S. helighet, dygd.
Holia, i. holla I hör hit I -, v. a. ropa
Hollao, i. hej 1 (svarande rop).
Holland, s. Holland; enbärsbränvin,
genever. ~S, 8. pl. Hollandslärft.
Hollow, a. ihälig, tom, insjunken;
oäkta. -, s. häla, ihälighet, grop ; rännil.
the - of the hand, flata handen. -,
V. a. urhälka, utgräfva. -Cheeked, a.
8om har infaUsa kinder, -chested,
186 Hollow-eyed
a. högbroslad. —eyed 9 a. raed in-
fallna ögon. -hearted, a. falsk,
— neSS, 8, ihSlighet; bedrägeri, falsk-
het, -root, 5. hSllrot; desmansört;
jordrök.
Holly, B, jernek. -but, s. helgeflundra.
-llOCk, 5. stockros. -tOSe, s. cist.
-tree, S. jernek. -wand, s. épö,
gatlopp.
Holm, 5. holme. -Oak, 5. jernek.
Holocaust, B. brännoffer.
Holster, 5. pistolhölster.
Holy, a. helig, from ; vigd. iht - of
holieSf det allrahelgaste. the — ghosts
den nelige Ande. the — vjrit, den
Heliga Skrift. -CrOSS-day, S. Christi
kors npphöjelsesdag. —day, $» helg-
dag, söndag, —days, 5. J)L ferier.
-rood-day, s. korsmessa. -rose,
S. vild salvia, -tlllstle, S. kard-
benedikt. -tliursday, 5. himmels-
fördsdag. —water, S. vigvatten.
-water -stock, 5. vigvattenkärl.
-water -sprinkle, s. stankborste
till vigvatten, -week, 5. pSskveckan.
Homage, 5. hyllning, trohetsed ; under-
gifvenhet. — , V. a, hylla, vörda.
-able, a. förpliktad till hyllning.
— r, 5. låntagare, vasall.
Hombre, S, lomber (kortspel).
Home, 5. hem, hus, boning, at — ,
hemma, — , ad. hem, hemät; dugtigt.
-baked, a. hembakad, -born, s,
inhemsk, infödd; medfödd, -bred,
a, inhemsk; rä; okonstlad. -Child,
s, hjertunge, smekunge. — dreSS, 5.
hvardagskl&dning ; nattrock. —ex-
pression, 5. djerft uttryck, -fclt,
a. djupt kännt -jest, S. bitande
skämt, -less, a. utan hem, husvill.
-liness, S, grofhet, fulhet; enkelhet.
— ly, a. rS, oskicklig, obelefvad; en-
faldig, okonstlad, -m&de, a. hem-
gjord, inhemsk, -slck, a, hemsjuk.
-spun, a. hemspunnen, hemgjord,
-stall, -stead, 5. hemvist, gods, hus.
-thrust, 5. nSdestöt. -war, 5.
inbördes krig. — ward, ad. hem, hemSt,
to hit one — , träffa p& rätta stället.
Homelyn, 5. glattrocka (fisk)^
Hoodwink
HomiciJIdal, a. mordisk. -de, s,
mördare ; mandrSp.
Homil||etical, a. umgängsam; homi-
letisk. — ist, 5. postillskrifvare. -J,
S. predikan; homilie.
HommOCk, s. enskild kuile.
Homo]|centrie, a. som har samma
medelpunkt. -geneOUS, a. af samma
slag, likartad, -geneousness, s.
likartad natur, likartighet. -lOgOUS,
a. af lika beskaffenhet, motsvarande.
— nymOUS, a, af samma namn; tve-
tydig, -nymy, s. ljudets ell. namnets
likhet.
Hone, s, hen, fin brynsten.
Honest, a. hederlig, rättskaffens, redlig;
kysk. — y, s, ärlighet, uppriktighet;
kyskhet.
Honey, S, honing; sötma; smekord,
— , V. a. smeka; göra söt. -apple,
S, Johannisäple. —bag, s, bimage.
-bee, 5. bi, arbetsbi, -buzzard,
S, bifalk, slaghök. -COUlb, 5. ho-
ningskaka; T. gallor eller gropar I
kanoner. -COmbed, a. försedd med
piporna; hSlig, pipig. — CUp, S. bo-
ningshuset pä en blomma. — dew, S.
honingsdagg. — flower, S. bonings-
blomma. — HlOOn, s. smekmånaden.
—stalk, $, honingsklöfver, melotengräs.
-sucker, S. honingsfSgel. -SUCkiC,
5. rödväpling. — SWCCt, a. honingjsöt.
—thief, S, krypare, nötväcka (fSgel).
— WOrt, 5. vaxblomma.
Honied, a. honingsrik, söt.
Honor! |ary, a. hedrande. -, S. heders»
belöning. — iflc, a, berömlig.
Honour, S, heder; redlighet; kyskhet;
hedersställe ; aktning; en titel; mSlare
i kort. honours, pl, hedersställe;
hedersbetygelse. — , V, a. hedra, hög-
akta; högt skatta, värdera, — able,
a» hedrande, hederlig, berömvärd, ädel,
ädelsinnad. -ableness, S, värdighet:
ädelmod. •
Hood, S. kSpa, hufva; doktorshatt; T,
kappa, huf. — , V. a. binda för ögonen ;
betäcka, -man'bluid, S. blindbock.
-wink, v. a. förbinda ögonen {)%;
dölja;^bedraga.
Hoof
Hoof, 5. hof, hästhof. -, V. n. iSng-
saint framskrida, —bound, a. som
har hoftrång. -Cd, a, försedd med hof.
He ok, 3. krok, hake; rännsnara; krok-
knif; dörrhake; skära; kökggaffel; T,
resande bottenstock. -», v. a. haka
pä| haka fast ; fSnga ; bedraga. -, v. n,
T, laska; kräka sig. -edness, 8,
krokighet, krumhet. — land^ €, plog-
land. -nose, 8, krokig näsa. -110-
66dj a. med krokig näsa.
Hoop, 8, tunnband; styfkjortel. — , V. a.
banda (kärl), omfatta. -COUgil, 8.
kikhosta. -fOr, 8\ tunnbindare, -ing,
8c bandning. — iron, 8, jerntunnband.
-petticoat, 8, styfkjortel. -ring,
8, ring utan infattning.
Hoot, 8, skri. -, V. a. drifva pS under
Bkri och larm. — , v, n, hojta, tjuta
»om en ugla; ropa hSnligt. -ing,
8, ätlöje; skri.
Hop, 8, sprSng; hoppning pS ett ben,
—, V. W. hoppa pä ett ben; springa;
dansa. -SCOtcll, 8, hoppning.
Hop, 8, humle. -, v. a. lägga humle
pä dricka, -bind, 8, humleplanta.
-clover, s. humle väpi ing. -garden,
8, humlegärd. -ground, 8, humle-
gärd. -kiln, -OäSt, 8. huralekölna.
-picker, 8, som samlar mogna hum-
len, -polo, 8, humiestäng. -yard,
8, humlegärd.
Hope, 8. hopp, tillit, förhoppning. -,
V. n, hoppas. -, v, a. fdrtrösta;
förbida. to - for, hoppas pä. f O -
in God, föitrösta pä Gud. -föl, a.
förhoppningsfull, -fulness, 8, godt
anlag. -lesS, a. hopplös, förtviflad.
Hopper, 8, hoppare; sädesskäppa.
Horal, a. stundlig, som angär en stund
eller timme. [tiracirkel.
Horary, a, skeende timvis. - circhp
Hord, -e, a, hord, flock, stam.
Horizor, 5. horisont, synkrets, -tal,
a. vägrat, i vattenpass. — watchy
cylinderur. -talness, 8, jemnlikhet
med horisonten.
Horn, 8, horn; spröt, antenner (pä in-
sekter); bugt; mälarspade. -bftCk,
-beak, -fisll,*. hornfisk, näbbgädda.
Horsedung 187
-beam, s. hagbok. -bill, s. horn-
skata. —blende, S, hornblende,
strälskiramer. — bOOk, $. a-b-c-bok.
-coot, S. hornugla. -ed, a. be-
hornad. — heasts, hornboskap. —
goat, stenbock. — moon, nytänd-
ning. -et, 8, bälgeting. -fly, 8,
blindknagg. -fOOt, a. försedd med
hof. -goat, 8, stenbock, -mad,
a, svartsjuk. — OWl, 5. hornugla,
stenugla. -pipe, 5. hompipa (dans).
-shavings, S. pL raspadt hjorthorn.
-Sllirl, s. gemen hornblende, -stone,
8. hälleflinta. -WOrk, 8, T, horn-
verk, -wort, 8. hornblad. -y, a.
hornig. — coat, hornhinnan i ögat.
Horojlloge, 5. slagur, solvisare, -lo-
gical, a. hörande till ur. -logy,
8, urmakarekonst. -SCOpe, 8, T,
horoskop, stjärnornas ställning vid en$
födelse.
Horr||ent, a. taggig; förskräcklig.
-ibility, 8, faslighet. -ible, a,
förskräcklig, gruflig. -iblenOSS, 8,
förskräcklighet. —id, a. faslig, ohygg.
lig; skroflig. -idnCSS, s. ohygglighet.
-ific, a. förskräcklig, -isonons,
a. fasligt danande. -Or, s. fasa,
afsky, rysning. — of water, vatten-
skräck.
Horse, 8. häst ; rytteri ; bock att torka
kläder pä ; T. räpert ; standert. to -, till
häst. — , V, d. bestiga, betäcka (om
hingstar) ; gifva risbastu ; bära pä ryg-
gen. -, V. n. stiga till häst. -back,
8. hästrygg; sittning till häst. to he
on horseback, sitta till häst, rida,
-bean,*, vargböna, hästböna.-beech-
tree, 8, afvenbok. -block, S. kubb
till uppstigning pä hästen. -?J0at,
8. färja, -boy, 8, stalldräng, -brea-
ker, 8, beridare. -Chesnnt, 8,
hästkastanie. -cloth, 8, hästtäcke,
schabrak. -COllar, 8. sej]a, grimma.
-COlt, S. fölunge. -COnib, 5. skrapa.
-courser, S. beridare, jockey. -Crab,
8, ett slags krabba. -CUCUmber,
8. stor grön gurka, -d, a. beriden,
ridande, -dealer, S. hästhandlare.
-doctor, 3. hästläkare. -Ör.Bg^ 5.
188 Horseface
track efter hästar. -fflCÖ, S, groft
ansigte. -fOOt, S. hästhof (ört).
-guard, 8. lifdragoner. -hair, S,
tagel, -heel, 5. Siandsrot. -keeper,
-V. nave, «. stalldräng, -laugh,
S, gnäggande, oanständigt gapskratt.
-loech, S. hästdoktor ; blodigeJ. -lit-
ter, s. hästbSr. -man, 8, ryttare,
kavallerist, -matten, S. hästfluga.
-match, 3, pelikan, -meat, s,
hästfoder. -mill, 5.hästqvarn. -miflt,
S, horsmynta, svinknyler. -muscle,
8. ätlig mussla, -nail, 8. hästsko,
söm. -physic, 5. hästläkedom, -play,
8. plump lek. -pond, 8. hästvad.
-power, 8. hästkraft, -provendcr,
8. hästfoder. -raCO, 8. kappränning
med hästar, -radish, 6, pepparrot.
-shoe, 8. hästsko, hästhof; fålafötter
(ört), -stag, 8. brandhjort, -tail,
8, hästsvans, -tongue, 8. nessel-
klocka. -trappings , S. pL häst-
mundering, —way, 8, farväg, ridväg.
-whip, 8, ridpiska, -woman , s.
ridande fruntimmer.
Horsing, a. brunstig, löpsk. -iron,
8. T. klamej.
Hortajltion, 5. förmaning; uppmuntran.
—tive, a, förmanande. — , 8. förma-
ning, -tor, 8, förmanare. -tory,
Ö. förmanande, tillstyrkande.
]||ort||icalture, S, trädgSrdssköUel
^ -nian, a. trädgärd tillhörig, -yard,
8. fruktträdgSrd.
Hoslle, 8. strumpa; byxor, -ier, 8»
strumphandlare ; strumpväfvare.— iery,
8, strump-stickarevaror.
Hospitllable, a. gästfri, vänlig, -ahlc-
neSS, 8. gästfrihet, -al, 8. hospital,
sjukhus, fattighus; sjukskepp till sjös.
-ality, S, gästfrihet, frikostighet.
-aller^ S, hospitalsförestSndare.
Host, S, krigshär; värd, herbergerare ;
oblatet vid nattvarden. — , V. a. her-
bergera. — , V, n, vistas; brottas.
-ago, 8. gisslan. -eSS, 8. värdinna,
gästgifverska.
Hos tie, 8. oblatet vid nattvarden.
Hostillje, a. fiendtiig; -eness, -ity,
8» fiend tlighet, o vänskap.
Housewifely
Hostlller^ S. stalldräng, -ry, ,5. värds.
hus; hällstall.
Hot, a. het, brännande; brunstig; häf-
tig, eldig; farlig; skarp, -bath, ,9.
badstuga, -bed, 8. drifbänk. -brai-
ned, a. snarsticken, häftig. -COCliles,
8. ])!. ett slags barnlek, -headed,
a. häftig. -house, 8, badstuga;
driflius; horhus. — monthed, a.
halsstarrig. -nOSS, 8. hetta, hetsig-
het. -pot, 8. varradricka. -Spiir,
8. snarsticken menniska-, sockerarter.
-spurred, a. häftig, obetänksam.
Hotch-potch, 8. mischmasch.
Hotel, 8. hotel, stort värdshus.
Hough, 8. bakleden, knävecket p5 fyr-
fotade djur. — , v, a. hasa, afskara
senan i bakbenet; sladda, köra med
sladd pä Skern.
Houlet, 8. ugla, uf.
Hound, 5. jagthund, stöfvare; T. kind-
backar pä master. — , V. CL. jaga,
hetsa, -bitch, 8. jagttik. -fish,
8. lake. -tongue, 8, hundtunga,
munklöss (ört).
Houp, 8. härfägel.
Honr, s. timme, stund. -glasS, 8.
timglas, sandur. —hand, s. tiravisare.
— ly, a. stundlig. -, ad. stundligen.
—plate, 8. urtafla, solvisare.
Housage, S. magasinshyra.
House, 8. hus; hushåll; slägt. - of
call, herberge. — of commons. Under-
huset. - of lords, Öfverhuset. - of
office, afträde, privet. — , V. a. hysa,
herbergera. -,t?.w. bo, vistas, -bread,
8. hembakadt bröd. -breaking, 8,
inbrottsstöld, -dOg, 8, gärdshund.
-eaves, s. pl, takränna, -hold, 8.
hushall, familj; hofstat. -holder,
8, husfader; hushSllare. -keeper,
8. husfader; bofast man; gästgifvarc,
-keeping^ a, hushSiining. -leek,
8. huslök, taklök. -leSS, a. husvill.
-maid, s. huspiga, -rent, s. hus-
hyra. -robbing, 8. inbrottsstöld.
—snail, 8, snigel, snäcka med hus.
-top, 8. husgafvei- -warming, a,
inflyttningsöl. -wife, 8. hushäijerska.
-wifely, a. hushäl isaktig.
Housing
Humorous
189
Housing 9 $, hysning inqvartering ;
schabrack.
Hovel, 8. skjul, dSlig koja. ~, p. a.
ställa under skjul.
Hover, v. n. svafva, fladdra.
How, ad, huru? - he it, likväl. -
do you do? huro mSr ni? -6Ver,
ad, likväl, imellertid. -SOever, ad.
ickedess mindre; fastän.
Howitzer, S, haubits.
Howl, S, tjutning, skri. — , V. n. tjuta,
skrika. — et^ 8, nattugla.
HOX, V. a. förlama, hasa.
Hoy, s, ett slags slup.
Hoy, I. nSl Sh! hurtigt I
Hubbub, 8, larro, buller.
Muck, V, n. pruta pS.
Huckaback, S, ett slags damaskdrall.
Huckle, 8, höft. -back, s. puckel-
rygg. —backed, a. puckelryggig.
-bone, 9. höftben.
Huckster, S, hokare» mSnglare, smS-
krämare; skälm. <-, t^. n. mSngla.
•^ess, 8f månglerska.
Huddle, 8, oordning, villervalla. — ,
V, a. förvirra; hastigt förrätta; kläda
8xg ovärdigt; vräka ihop. — , V, 71.
slarfva, klåpa; komma brådskande.
—r, 8, hutlare, fuskare.
Hue, s, hy, färg; skri; efterlysnings-
sedel; uppbSd.
Huff, s, storskräfla; anfall; vrede. — ,
V,n. uppsvälla; trotsa; flämta, pusta.
— , V. a. skryta, groft behandla, to —
at draiujhts, bläsa bort en bricka i
damspel. — ör, 8, skrytare. — isll,
a, trotsig, pockande. — ishness, 5.
näsvishet, sturskhet.
llug, s, famntag, omarmning; tag i
brottning. — , V. a, omfamna, trycka
fast intill sig; gripa; smeka.
Huge, a, stor, ofantlig, -ly, ad.
öfvermSttan, ofantligt, ovanligt. — nesS,
8, oraätlighet, ofantlig storhet.
Hugger-mugger, 8. lönrum. -, ad.
lönligen.
Huguenot, *. hugenott (namn pS de
reformerta i Frankrike).
Hulk^ ^. holk, stort lastskepp; skrofvet
af ett skepp; holk vid skepps kölhal-
ning. — , V. a. taga inelfvorna ur. — y,
s. grof meuniska.
Hull, 8. ängsnärpa; hylsa, skal; skepps,
skrof. — , D. a. skala, fnasa; drifva.
-ock, $. T, bonnett, bisegel. -y, a.
försedd med hylsa.
H ni ver, s. jemek.
Hum , s. brumning , surming ; oredigt
sorl. — , i. hm! — , V. n. brumma,
surra; gnola, sjunga sakta. — , v, a.
frambringa i en hurrande ton; göra
narr af en.
Human, a, menskUg. -e, a. mild,
vänlig. - learning, skolvetenska-
pema. — eness, 8. menniskovärtskap,
mildhet. — ist, 8, en som studerar
skolvetenskaperna. — ity, 8. mensklig-
het; menniskoslägtet ; mildhet, väl.
vilja ; bildning ; skolvetenskaper. -ize,
V. a. göra mild ; hyfsa, bilda, -kind,
8. menniskoslägtet.
HumatlOB, «. jordfåstnlng.
Hiimbld^ a. ödmjuk, undergifven; ne-
drig. — , V. a. förödnyuka; under»
kufva. -mouthed, a. iSgmält; mod-
stulen. — ness, 8. ödmjukhet, under-
gifvenhet, saktmod. -plant, 8. sen-
sitiva (ört).
Hnmblebee, s. nyödhumla; melissa,
honingsblomma. , —eater, S. bihök.
Humbug, 8, puts; prat. -, V» a. be-
draga, narra.
HumectaJlte, v, a. fukta; l>eg3uta.
-tion, 8. befuktning.
Humeral, a. hörande till axeln.
Humid, a. fuktig, vSt. -ity, s. fuk-
tighet, vätska.
Humili||ation , s. förödmjukelse, fiJr*
nedring. — ty^ S. ödmjukhet, under-
gifvenhet.
Hummer, S. T. spSnbräde.
Hamming, s. brumning, surming.
-ale, 8. öl som sl&r i hufvudet, starkt
61. -bird, 8. kolibri, flugfågeln.
—top, 8. pisksnurra.
Hummums, S. pL badstuga, badhus.
Humorjjal, a. hörande till vätskorna I
menniskokroppen. — ist, S. humorist,
lustig, besjrmerllg menniska ; grilirän-
gare. -OltS, a. sällsam; lustig, skämt-
190 Humorousness
sam. - OUSnesSj s, sällsarahet; skämt,
lättsinne. -SOme, a. skämtsam.
Humour 9 S. fuktighet, vätska; lynne,
sinnelag; nyck, infall; skämt, puts-
lustighet. — , V. a, villfara ; gifva goda
ord; eftergöra.
Hamp^ s, puckel, kiioi. -back, s.
puckel, puckelrygg. -backed, -ed,
a. puckelryggig.
Hnmph, i, heml ha!
Hunch, 3, stöt, knuff; knöl, puckel.
— , v, a. stöta, knuffa; kröka ryggen.
-backed, a. puckelryggig.
Hundred, num. hundra. -, S. hundra,
hundratal; centner; härad, -fold, a.
hundrafaldig, -weight, s, centner.
Hundredth, a. den hundrade.
Hungary-water, s. vosmarinvatten.
HuBger, S. hunger, svält. -, V, n,
hungra , vara hungrig ; lida brist.
-bitten, a. uthungrad, -ly, a,
hungrig, uthungrad. -Starve, V. a.
hungra ut, svälta.
Hungry, a. hungrig; ofruktbar; snSl.
-evil, S. omättlig hunger.
Hunks, S, smutsig girigbuk.
Hunt, 3, jagt, hetsning ; förföljelse ; kop-
pel. — , V, a, jaga, förfölja. -, V. n.
vara begifven p^ jagt. to — out, spSra
upp. —er, S, jägare; jagthäst ; spår-
hund. -ing, 5. jagt ; sökande, -ing-
hOrn, s, jägarhorn, valdthom. -ing»
nag, s. jagtkiippare. -'s-iuan, S,
jägare till häst. -'S-manship , «.
jägeri, jagtkonst.
Hurden, s, dreflinne.
Hurdle, S, sprötgrind; fSrfSlla; skans-
korg. -work, s, flätverk, korggaller.
Hurds, «. pl. dref.
Hurdy-gurdy, s. lira.
Hurl, 8, tumult, oväsende; bollspel.
— , V. a, & n, kasta, slänga; hvirfla.
-bat, S, fäkthandske. -er, 8, boll-
spelare, -wind, 8, väderhvirfel. -y«
burly, *. sorl; uppror, upplopp.
Hurrah, i, hurra!
Hurrllicane, s. orkan, vSderli. -ied,
a. öfverilad, öfverhastad. — y, S. hast,
brSdska; förvirring; svärm. — . V, n.
Hybernal
ila, skynda ; RJrhasta sig ; brSdska. — ,
V, a. drif\'a pä, pSskynda.
Huröt, 8. skogbeväxt kulle.
Hurt, 5. skada, oförrätt; Skomma, »Sr;
fel. — , V, a. skada, göra men, foro*
lämpa, sära; f^rderfva, tclsshandla.
-ful, a. skadlig, menlig. -fulneS3,
8. skadlighet, farlighet. -lesS , a.
oskyldig, oskadlig. — leSSnesS, S,
oskadlighet; menlöshet.
Hurtle, v. a, skaka med häftighet,
— , 17. n. armbSga sig fram ; stöta emot;
röra sig häftigt, -berry, 8, blSbär.
Husband, 8, man^, äkta man; hushSl.
lare; jordbrukare, Skerman; vingårds»
man. — , v. flo vara i mans ställe.
— , v. a. hushälla väl, spara; sköta.
-less, 05. i enkestSnd. -ry, 8. landt-
bruk, jordbruk ; sparsamhet.
Huse, S. stör (fisk).
Hush, 8, st I tyst! -, ad. tyst, stilla.
— , V. a. tysta, nedtysta. — , V. n,
vara tyst. -mouey, S. mutor.
Husk , 8. skal , fhas ; hylsa , skida pä
ekalfrukter. — , v, a. skala, fnasa,
— y, a. försedd med skal; fnasig;
rosslig i halsen,
Hnssar, 8. husar, ryttare.
Hussy, 8, gemen qvinsperson; slyna;
sypung.
Hustings, 8. pl rSdstugur&tt i Lon-
don ; ställningar vid ett parlamentsval.
Hubtle, v. a. stöta, knuffa.
Huswife, 8, hushållerska, matmoder;
sypung. — , V. a. förvalta godt, — ly,
ad. hushällsaktigt. -ry, 8. hushålls.
aktighet, sparsamhet.
Hut, 8. hydda, koja, näste.
Hutch, 8. baktrSg; brödkist». -, V. a»
förvara.
Huzz, V. n. brumma, surra.
Huzza, 8. fröjderop. -, i. holla! hurra I
— , V. a. emottaga med glädjerop. —.
V. n, ropa af glä<^'e, ropa hurra.
Hyacinth, 8, hyacint (ädelsten).
Hyades, S. pl. sjustjärnorna.
Hyaljline, a. af glas ell. kristall; ge.
nomskinlig; -OideS, 8. pl, T. glass-
vätskan i ögat.
Hybernal, a. vinteriig.
Hybridous
Ideal
191
Hybridous 5 a, som härstammar frSn
tvenne särskilda arter.
llydra, S. hydra, vattenorra ; trollmask.
Hydraulic^ a. horande till vattenbygg.
nadskonsten. — Sj 5. hydraulik, läran
cm vattnet, vattenbyggnadskonst.
Hydro||cele, s» vattenbrSck. -cepha-
lus y 8, hufvudvattensot. -gCn , S.
T, väte. -grapher, s. vattenbe.
ekrifvare; en som gör sjökort, —gra-
pllical, a. hörande till vattenbeskrif-
ningen. - map, sjökort, -graph y,
Ä. hydrografi, vattenbeskrifning. — nian-
Cy, s, konsten att spå genom vatten.
— inelj S. rajöd, honingvatten. -meter,
*. vattenmätare. -ITietry, s. vatten-
mätningskonst. -niplialuSj s. vat-
tenbrSck i nafveln. -pllObia, S»
yattenskräck. — pic, a. vattensiktig.
— pics^ s. jpl. läkemedel emot vatten-
got, -scope, 5. hygrometer. -Static,
U. hörande till vattenvägningskonsten.
—statics 9 8, hydrostatik, vattenväg,
ningskonst. -tics, s. svettdrif vande
medel.
Hyemljal^ a. vinteriig. -ate, v. n.
öfvervintra, -atiOU , 8. underhSll
öfver vintern.
Hyena, S, hyäna.
Hygrometer, S, hygrometer, fuktig-
hetsmätare.
Hymen, S. Hymen, äktenskapsguden;
giftermfil; (T. hymen, möhinnan. — Cal,
—can, a, äktenskaplig. — , 8. bröl'
loppssang.
Hymn, s, psalm, lofsSng. -, V, n.
agunga lofsänger. — , V, ö. upphöja
med lofsSnger; prisa. — ic, a. hög-
tidlig, lofsjunga-nde.
Iiyper||bola, s. T. hyperbei. -bole,
8. hyperbol, öfverdrifvet uttryck. — bo-
lical, a. öfverdrifen, evassande, svul-
»tig. -bolize, v. a. förstora, öfver-
drifva. — , v. w. skrifva in hyperbler.
— borean, a. yfverboren; nordisk.
-critic , s. sträng tadlare. -Criti-
cal, a, för mycket kritisk, -icoil,
s, hönsbett, jehannisört. -meter, s.
Öfverdrift ; öfvermSl.
iryphen, *, bindestreck, „divis.
Hypnotic, S. sömngifvande medel.
HypOllchondria, 8, mjeltsjuka, svSr.
raodighet; grillfängeri. -CllOndric,
a. hörande till mjelten; nyelt^juk,
svSrmodig. -Crisy, 8. skrymtan,
hyckleri. -Crite, 5. hycklare, skrym-
tare. -Critical, a. skenhelig, -ga-
stric, a. hörande till underlifvet.
—stasis , s, personlighet i Gudomen ;
T. sediment, fällning, -statical, a.
väsendtlig; sjelfständig. -tllCCary,
a, i egenskap af pant, -tllCCate,
V. a. för panta (eganderättshandlingar).
-tliecation, S, förpantning. -tllC-
sis, s, hypotes, förslagsmening, för-
modan. -tlietiC, a. antagen, för-
modad, oviss.
Hyssop, 8, isop.
Hysteric, a. plSgad ef moder^juka.
-alness, $. moderplSga, moderpassion.
-S, 8. pl, hysteriska plSgor.
1
Iambic, a. jambisk. -, 8* jamb.
Ibex, 8, stenbock.
Ibis, 8. ibis (fSgel).
l^Ce, «. is; glass. — , V. a. isa, göra
till is; kandera, glacera med socker.
-berg, 8. isberg, -bound, a. fru-
sen. -breaker, 8. isbräckare. -Cel-
lar, -house, 8, iskällare, -plant,
8. isört.
Iclineumon, 8, sjupp, skunk, lekatt.
—fly, 8, balgstekel. [hus etc
Ichnography, 8. grundritning till ett
Ichor, 8, blodvar, blodvatten. -OUS,
a, varig; tunn, skarp.
IchtliyolOgy, 8, läran om fiskar.
Ici||cle, 8. ispigg. -neSS, «. ieighet.
— ng, 8, is; glacering. — , a. isande.
ICOUO||clast, 8, bildförstörare. -later,
8. afgudadyrkare.
Icterical, a. som har gulsot.
Icy, a. isig, frusen; känslolös.
Idea, 8, idé, begrepp, tanke.
Ideai^ «. ideal, bild; mönster. ^ . ^, a.
192
Idealize
idealisk, inbillad, fullkomligr. -Ize,
v. 72. bilda begrepper, idealisera.
Ident||ic, a. identisk, enahanda, -ical-
ness, 8, likhet, -ify, v. a. bringa
tvenne ting under ett begrepp, — ity,
8. identitet, fullkomlig likhet.
Idiocy, 8, dumhet, fénighot.
Idiom, 8. dialekt, munart, ^atlcal,
a. ett sprSk cgendomligen tillhörande.
IdiOlJpathy, 8, ^nkåom i en enskild
del af kroppen. -syocrasy, 8.
anlag.
Idiot, 5. enfaldig stackare, vanvetting.
-ism, ^. sinnessvaghet, fSnighet; egen-
heter i ett sprSk.
Idle, a. lat, ledig; vSrdslSs; föfdng;
ofruktbar ; narraktig. — , v. n, lättjas,
vara sysslolös, --headed, a. dSr.
aktig, vanvettig, -ness, S. lättja,
tröghet , sysslolöshet ; obetydlighet ;
onyttighet; oförnuft, -fj S, lathund,
dagdrifvare.
Idly. ad. fSfängt; narraktigt.
Idolj, 8. afgud, afgudabild; älskling.
-äter, S, afgudadyrkare. -atrize,
V, n» drifva afguderi, -atrOUS, a.
afgudisko -atry, 8. afguderi, afguda-
dyrkan. -ist, 5. afgudadyrkare. -Izo,
v. a. förguda, afguda.
IdOlieOUS, a. beqväm, lämplig.;
Idyl, 8. herdedikt.
if, C. ora, i fall, fastän.
Igneous, a, eldig, brinnande.
Igniljpotent, a. befallande öfver elden.
-te , v. a. elda , antända. -, V, «.
glödgas, -tible, a. brännbar, lätt
antändlig. -tion, 8. glödgning, an-
tändning. -VOmOUS, a. eldsprutande.
Ignoble, a, oädel, nedrig.
IgnominjjiOUS, a. skymflig, neslig.
— iOUSuess, 8. skymf, skam, vanära.
— y, 8. vanheder, nedrighet.
IgnojjrainUS, 8, tölp, dumhufvud; T.
när domstolen finner stämningsmSlet
för svagt. -rance, S, okunnighet.
—vant, a. okunnig, ovetande, olärd,
obekant, -re, u. a. iStsa som man
icke visste; T. förklara stämningsmS-
let etc. vara för ofullständigt. -SOåble,
a. fdrlätlig.
Hliterature
Ile, 8. korridor, genomgång; sädesax*
Ilethole, 8. snörhål.
Ilex, 8, stenek ; skarlakansträd.
Iliac, a. hörande till tarmarne. <Äe
- passion^ tarmvred.
Ilk, 8» hvar och en.
I'll, fork, af / will o. 1 shall.
Ill, a. elak, ond, stygg; ssjuk, opasslig.
— , ad. illa, svart. -, S, elakhet,
ondt; olycka, elände, -affected, a.
illa sinnad, -boding, a. af elak
betydelse, -breeding, 8. dålig upp-
fostran, -concerted, a. nia ut-
tänkt, -contrixed, a. illa utfun-
derad. -fated, O. olycklig, -fa-
voured, a, ful, missgynnad, -fa-
VOUredneSS, 8. fulhet, stygghet.
-fortune, s. olycka, -gotten, a.
orättfången, -luck, 8. olycka, miss-
öde. • -minded, c. illasinnad, -na-
ture, S. elakhet, okynne, -naturod,
a. elak, ondskefull, dSlig. -pleased,
a. illa tillfreds, missnöjd, -princip-
led, a. vanartig, af dSliga grundsatser.
-shaped, a. fui,''vanskapiig. -timed,
a. otidig, oläglig, -will, s. illvilja.!
niapse, 8. utflytning; instörtning.
Illaqueajlte, v. a. snärja, inveckla.
—tion, 8. inveckling, fängning.
Illatiljon, 8. slutsats. -Te, a. aaf».
rande. — , 8. slutpartikel. — Töly,
ad, följakteligen.
Illaudable, a. oberömlig, olofllg.
Illegal, a. olaglig, lagstridig. -Ity,
8. olaglighet, orättmätighet. — nOSS,
8. lagstridighet.
Illegible, a. oiäsiig.
lUegitimajjcy, s. oäkta födsel, -te,
a. oäkta, olaglig, -töly, ad. oäkta.
Illeviable, a. som ej kan utfordras.
Illiberal, a. snSl, karg; oädel; in-
skränkt, -ity, 8. snälhet; nedrigt
tänkesätt ; ofördragsamhet.
Illicit, a. oloflig, otillStlig.
Iilimit]|able, a. gränslös, -ed, a.
oinskränkt, obegränsad, -edness, *.
oinskränkthed.
Illiteraljcy , 8. okunnighet, olärdhet.
-te, a. olärd, okunnig. -tönesSj
-tnre, 8. okunnighet, rShct.
Hlness
Immediateness 193
Illness^ S. ondt; opasslighet/kraslighet.
Illogical, a. oförnuftig; ogrundad.
Illude, v. a. bedraga, svika.
Illiimlje, v. a. upplysa, -inate, v. a.
upplysa; illuminera (kopparstick); an-
ställa illumination. — , a. upplyst.
— ination, S. upplysning; illumina-
tion; glans; schattering. — inativG,
a. upplysande. — ine, v, a. upplysa;
förklara; försköna.
Illusljion, s, förblindelse, bedrägligt
sken; förblandning, synvilla. — ive^
— Ory, a. falsk, bländande ; snärjande.
niastrjjate 5 v. a. upplysa, förklara,
förhärliga, — ation, S. upplysning;
förhärligande; gravyr. — ative, a.
upplysande, förklarande, -ions, a,
förnäm, lysande, berömlig, namnkun-
nig; förträfflig, -ionsness, S, ädel-
het, namnkunnighet.
Imaglje, S. bUd, beläte; likhet: tanke,
föreställning, -ebreaker, s. bild-
stormare. -emaker, s. skulptör.
— ery, S. bidhuggeri; bildstoder; in-
billning ; skenbarhet ; föreställning.
-eworship, s. bilddyrkan, -inablc,
a. upptänklig, -inabieness, 5.
tänkbarhet. — inailtj a. upptänkande.
-. S. fantast, -inary, a, inbillad,
falsk, -ination, S. inbillning, in-
billningskraft ; begrepp ; uppjBnning ;
gehemt konstgrepp. — iliative, a. upp-
linningsrik, sinnrik, —inc^ V. a, upp-
tänka, uppfinna; inbilla sig, tänka.
-ining, 5. inbillning.
Imbathe, v. a. blöta.
Imbecillle, a. svag, oförmögen; svag-
sint. — , V. a. försvaga. —ity, S,
skröplighet, oförmögenhet; sinnessvag-
Imber, S. sjöflundra. [het.
Imbiybe, v. a. insupa, msuga; inherata.
— bition, S. insupning, insugning.
luibitter, v. a. förbittra; reta.
Imbody, v. a. införlifva; göra kropps-
lig. — , v. n. införlifvas; tjockna,
löpna ihop.
Imbolden, v. a. uppmuntra, uppmoda ;
vederq vicka.
Imborder, v. a. begränsa. [bakhSU.
ImbOSk, v. a. dölja. -, v. n. vara i
English-Swedish Diet
ImbOSOm^ t;, o. förvara i barmen;
anförtro.
IinbOUSld, v. a. instänga, innesluta:
ImbOWJIer, v. a. öfverskygga genom
trän. -, V. n. betäckas med löf. -ment,
S. hvalf, hvalfbäge.
Imbricatlled 9 a. urhäikad, kupig; T.
Qällig. -tion, s. takning med kupigt
taktegel; urhälkning. [förmörka.
ImbrOWn, v. a. bryna, göra brun;
Imbrue, v. a. doppa, blöta; befiäcka.
Imbrate, v. c. göra dum. -, v. n,
blifva fäaktig. [inplanta, undervisa.
Imbne, v. a. (with) doppa; insupa;
Imbnrse, v. a. stoppa penningar i
pungen ; förse med penningar, -ment,
s. inkassering.
Imitajlbility, s. efterföijUghet. -ble,
a. efterföljiig. -te, V, a. härma,
följa, göra efter. — tion, 5. härmning,
efterapning. — tlve, a. härmande, efter-
gjord, —tor, S. efterföljare, härmare.
Immaculate, a. obefläckad, obesmittad ;
klar. —nesS, S. renhet ; oskuld, kyskhet.
Immalleable, a. som ej kan hamras ;
känslolös. [fjättra.
Immanacle, v, a, slä i handklofvar;
Immane, a. stor, ofantlig.
Immanent, a. invändig; vidhängande.
Immanifest, a, otydlig; icke uppenbar.
Immanity, S. ofantlighet; gräslighet.
Immarcessible, a. oförgänglig, -ness,
5. oförvansklighet.
Immartlal, a. okrigisk.
Immask, v. a, förkläda; dölja.
Immaterial, a. andlig, okroppslig;
likgiltig, föga betydande. -Ity, S,
andlighet. -ized, a. okroppslig.
ImmatriCUlation, S, Inskrifning i
matrikeln, uppförande pJl namnlistan.
Imma||ture, a. omogen; otidig, för-
hastad, -tnreness, -tuiity, s.
omogenhet.
Immeability, 5. ogenomtränglighet.
Immeasurable, a. omätlig, ofantlig.
Immechanical, a. omekanisk.
Immedialjcy, S. omedelbarhet, -te,
a. omedelbar; närvarande (om tid).
— tciy, ad. omedelbart; genast. — te-
Bess, 5. omedelbarhet; oafhängighet.
13
194 Immedicable
ImmedicaMe, a, obotlig.
Immemorial, a. urminnes, -ly, ad,
frä urminnes tid. — HCSS, s. ur-
minnes tid.
Immenllse, a. omätlig, oändligt stor.
-seness, -Sity, S. omätlighet, oänd-
lighet. -SUrability, S, omätlighet.
— SUrate, a. omätt, oinskränkt.
Immerge, v. a, sänka, fördjupa.
Immerit, s, ovärdighet, -ed, a. ofSr-
tjent. -OOS, a. obetydlig, värdslös.
Immerllse, a. försänkt. -, v, a, sänka,
doppa; fördjupa; forborga. »siOH,
5. nedsänkning, doppning; 2*. immer-
sion (en planets inträde i en annan
planets skugga).
Immesh, v. a. förveokla, insnärja.
Immethodical, a. oordentlig, oredig.
— nesSj s, oordning, oredighet.
Immlgraljte, v. a, invandra, -tion,
S. invandring.
Imminenllee,. s, hotande, sväfning f^r
ögonen (om faror). — tj a, öfver-
hängande, hot&nde.
Immingle, v, a. blanda.
Imminntion, s. förminskning.
Immisciljbility^ 5. obeblandlighet.
— ble, a. obeblandljg. [ning.
ImmissiOB, s. Insändning; insprut-
Immit. v, a. insända, inskicka ; invisa.
Immitigable, a. som ej kan blidkas,
obeveklig.
Immix, v, a. förbianda. -able, a.
80m ej kan hopblandas, -t, a. omängd,
oblandad. [het.
Immobility, S. orörlighet, ståndaktig.
Immoderajlte, a. omåttiig, öfver-
drifven. -teneSS, -tlOH, 5. omStt-
lighet; häftighet.
Immodest, a. obeskedlig; oanständig,
fräck; okysk. -y, S. oanständighet,
fräckhet, oförskämdhet.
Immolatlje, v. a. offra, slagta offerdjur.
—ion, 5. offer, offrande.
Immoral, a. osedlig, liderlig ; odygdig.
— ity, S. osedlighet, sedeslöshet.
Immortal, a, odödlig, ©förgänglig,
evig. - floioer, hedenblomster, -ity,
5. odödlighet, -ize, V. a. göra odöd-
lig, föreviga.
Impeacher
ImmoTäble, a. orörlig, -ness, ^,
orörlighet. — S, S, pl. fast egendom.
Immimdicity, s. orenlighet.
Immunity, S. frihet; företrädesrätt.
Immnre, v. a. mura igen , sätta i arrest.
Immusical, a. omusikalisk.
Immuta!|bility, s. oföränderlighet.
-ble, a. oombytiig. -bloness, s,
oföränderlighet. — tion, S. ombyte.
Imp, Ä. ympqvist; satunge ; ättling;
tomtgubbe ; styggt barn. imps, pl. T,
ställningsstånger. — , v. a. ympa ; öka
Impact, t^. a, packa ihop. [till.
Impaint, t7. a. bemSia.
Impair, 5. förminskning. -, V, a, för*
svaga, förringa. -, v. n, aftaga, minskasc,
— ment, S. förminskning; skada.
Impale, v. a. spetsa (en brottsling).
Impalpable, a, okänbar, omärklig.
Impalsy, v, a. förlama, göra lam.
Impanate, a. närvarande i brödet (^
nattvarden).
Imparadlse, v. a, göra saiig.
ImparasyllabiC, a. bestSende af add&
stafvelser.
Impardonable, a. oföriStiig.
Imparity, S, olikhet; missförhSllanda;
udda förhållande.
Impark, v. a, instänga, inhägna.
Imparl, v, n. debattera (om nSgot).
Impart, v, a. meddela, iSta veta,
kungöra, -ial, a. opartisk, oväldig.
-iality, -ialness, 5. opartiskhet,
rättvisa. — ible, a. meddelbar ; odelbar.
Impass||able , a, obanad, otillgänglig.
-ableness , s. ogenomtränglighet.
-ibility, 5. tillstånd att ej vara un-
derkastad lidande af yttre ting. -ible,
a. som ej ^^n lida. -ionate, a.
känslolös. — , V. a, röra djupt. — lo-
tted, a. lidelsefull, ifrig. -ItC, C
fri från yttre tings åverkan, käzislolös.
Impasted, a. inklistrad.
Impatienljce, S. otålighet; gensträfvig-
het; häftighet, -t, a. otålig, häftig.
Impawn, v. a, förpanta.
Impeach, S, hinder. -, V. a. hindra;
offentligen anklaga, beskylla ; bestrida.
-able* a. anklaglig. -er, 3. an*
Impeachment
klagare, angifvare. — meBt^ S. hinder;
offentlig anklagelse. (lik perlor.
Impearly v. a. pryda med perlor . göra
ImpeCCaJlbility, S. osyndighet, ofor.
mogenhet att synda, -ble, a. osyndig,
oförmögen att kunna fela.
ImpedjjO^ v. a. hindra, förebygga ; drSja.
— iment) S, hinder, motständ, - in
Speech, svart målföre. -itiTe, a.
hindetlig.
Impel, t?, a. drifva pä, fortskynda;
nödga, -lent, s. pSdrifvare; pädrif-
vande kraft, —ler, 8. pSdrifvare.
Impend, v. n, hänga öfver; hota;
förests. -ence, S, väntande till-
stånd; hotande fara. — entj «ing,
a. förestående, nästkommande.
Impenetrajjbility, s, ogenomtränglig.
het. —b le, a. ogenomtränglig; out*
gnmdlig.
Impenitenjice, S. obotfardighet ; för-
h&rdelse. -t, a. obotfårdig, förhärdad.
Impennons, a ovingad. oCJädrad.
Imperaj|te, a. skeende med medvetande.
-tire, a. befallande. -, 8. T. im-
perativue. — torialj s. befallande.
Imperceptible, a. omärklig, obe-
griplig ; fin. -ness, 8. omärkbarhet,
omärklighet.
Imperdible, a, oförstöriig.
Imperfect, a. ofullkomlig, ofullstän-
dig, defekt. — , 5. T. imperfectum.
^ion, 8. ofullkomlighet, bristfäUighet ;
defekt, -ness, 8, ofullkomlighet.
Imperforable, a. ogenomtränglig.
Imperforate, a. ogenomborrad; hel.
Imperilial, a, kejserlig; kunglig. -
lilyt kejsarkrona (blomster). — cityy
fri riksstad. - cutting^ T. kejsar-
snitt. ««- diett riksdag. — dignity,
keijserlig värdighet. •>alist, 8, kejser-
ligt sinnad, -ality, 8. kejserlig välde.
— OQS, a. befallande, herrskande ; öfver-
modig. -OUSnesS, 8, herrsklystnad;
ofvervSld.
Imperishable, o. of5rgängilg.
Impermanence, *. förgänglighet, östa.
dighet.
Impermealjbility, s, ogenomtränglig-
het* *-V>l^l ^* ogenomtränglig.
Implunge 195"
Impersonal, a. opersonal.
Impersuasible, a, oöfvertalellg.
Impertinenllce, 5. näsvishet; otidig,
het, ohöflighet; oanständighet, -t, a.
näsvis , ohöflig , oförskämd ; obehörig,
— , 5. näsvis lymmel, tilltagsen glop.
Impertransibility, 5. ogenomtrang.
lighet.
Imperturbayble, a. oförstöriig, obe.
veklig. —tion, s. sinnesjemnhet.
Imper?iX)liS , a. otillgänglig, ogenom,
tränglig. -ness, s. tillslutenhet.
Impetiginons, a. skabbig.
Impetrayble, a. som kan erh2llas
medelst anhållan, —te, v. a. erhålla,
fS. -tion, s. bekommande efter förut,
gången anhållan.
ImpetnllOSity, s. häftighet, våldsam-
het. — OIIS5 a. häftig, stormande,
stark. -OUSness, s. häftighet. ~S,
8, häftigt sträfvande; styrka stöt,
Impierceable, a. ogenomtränglig.
Impiety, S. ogudaktlghet, gudlöshet.
Impignoraiite, v. a. förpanta, -tion,
8. förpantning.
Impinguate, v. a. goda.
Impious, a. ogudaktig, gudlös.
Implacallbility,^. oförsonlighet. -ble,
a, oförsonlig, oblidkelig. -bleness,
S. oforsonlighet.
Implant, v. a. implanta. Inskärpa
inympa. -atlon, s. inplantning,
infogning.
Implausible, a. osannolik.
Implead, v. a, anklaga, stämma.
—able, a. anklagbar. -er, 8. andra.
gande. (råd; tillbehör.
Implement, 8, verktyg, redskap; husge-
Impletion, 5. fyllnad, uppfyllande.
Implex, a. invecklad, sammansatt.
Impli||cate, t;, a. inveckla; förvirra.
-cation, 8, inveckling; delaktighet;
insvepning. — Cit, ö. inbegripen; in«
vecklad; mörk. with - faith^ blind.
vis, med blind tro. -Cltness, 8,
blind förtroende; otydlighet.
Imploiiratioa , 8, anhållan, -re, i^
a. anropa, högligen bedja om.
Il35 plumed, a. utan Qädrar.
Implunge, v, a. störta l, försänka.
xr
196
Imply
Imply, V. a, inveckla . medföra ; inne-
bära, innefatta; sluta (det ena af det
IrapOisOn, v, a. förgifta. (andra).
ImpOlijjCy, S. oklokhet. -te,^a. opo-
lerad ; höfiig , ohyfsad. ~tic ^ a,
opolitisk, -ticiiess, 5. oförsigtighet.
Imponderllable, a. som ej kan vägas,
utan vigt. -OUS, a. utan märklig tyngd.
ImpOOr, v. a. utarma, göra arm.
ImpOrllOSlty, s. täthet, brist pä porer.
-OUS, a. tät, fast.
Import, S. införsel, import, betydenhet;
inDchSli , mening. — , v. a. införa,
importera , införskrifva ; frambringa ;
innehSlla, inbegripa; hjelpa . betyda.
-able, a. odräglig, -ance, 6-. vigt,
betydenhet , mening . anledning, orsak.
— ant, a. vlgtlg, angelägen, makt-
päiiggaDde. -atiOH, S. införsel, im.
port. -less, a. obetydlig, utan
mening. -Hliacy, S. besvärlighet,
enträgenhet. -Unate, a, besvärlig;
efterhängsen. -Une , V. a. besvära,
falla besvärlig, erfordra. -UUity, S.
besvärlighet; efterhängsenhet, enträ-
genhet.
Inipoljse, v, a. pålägga, pSbörda, till-
sknfva. to - on ell. uporiy bedraga,
narra. -SCftble, a. som kan åläg-
gas, m. m. — sing, a. imponerande,
imposant. -Sition, $. paläggning ,
påbud . pålaga . tvSng . bedrägeri ;
skälmstycke , sofisteri.
InipOSSiblJility , S. omöjlighet; ogör-
lighet. -le, a. omöjlig, ogörlig.
Impost, 5. pålaga, tull; taxa. -hu»
mate, v. n. bulna, vara sig. -, v. a.
åstadkomma bulnmger -hnmatiOD,
S. bulning. — hunie, s. bulnad, svulst.
—or, S. bedragare, förförare. -UreJ^
s. bedrägeri.
Inipotejince, S. svaghet, oförmogenhel,
vanmakt. ~nt , a. oförmögen , svag.
Illiponnd, v. a. inspärra, stänga in
(boskap).
Impoverish, v. a. utarma.
ImpOWer? v. a. befull mäktiga.
Impract)Cai|bility,5 ogörlighet. -ble,
CL. egörlig, obrukbar, omöjlig -ble-
liess^ Sr ogörli^het, obändighet
Improvement
Imprecaljte, v. a. förbanna, -tioiiy
s. förbannelse; tillönskan af nSgotondt.
-tOry, a. förbannande.
Impregn, v, a. göra hafvaade, im.
prägnera. — ablö, a. oöfvervinnelig,
ointaglig. ~ate, v. a. göra hafvande ,
befrukta ; uppfylla . T, imprägnera,
mätta, -ation, 6\ befruktning.
Imprejudicate, a. opartisk.
Imprescriptible, a. icke förfallen
under gammal häfd.
Impress, s. intryck ; verkan . stSrapel .
devis, valspråk, sinnebild. — . v. Q
trycka, intrycka, prägla, pressa ma-
troser, -ible, a. intryckiig. -ioa^
s. intryck ; inflytelse , tryckning, tryckt
upplaga, märke, inbillning- -Ivö»
Eess, S, eftertjycklighet. -uro, S.
märke , intryck.
Imprest, S. handpenningar.
Im prime, v, a. T. åter uppjaga.
Irapriat, v. a. intrycka . trycka (böcker) ;
inskärpa.
Imprison, v. a. häkta, sätta i fUngelse.
-ment, s. fångenskap, arrest.
Improbab||ility, S. osannolikhet, otro.
lighet. -le, a. osannolik, otrolig.
Improbity, S. oredlighet; nedrighet.
Improfltable, a. ofördelaktig.
Impromptu, a. oförberedd, extempore.
— , s. impromptu, improvisation.
Improper, a. oegentlig, figurlig; oskick*
lig; otjenlig, olämplig.
Impropitioas, a. olycka förebådande.
Improportionayble, a. oi&mpiig. ej
svarande emot. —te, a. utom pro-
portion, oproportionerad.
Improprijlate, v. a. tillegna ; lemna i
förläning. -atiOTl, ,9. tiliegning, for.
läning till lekmän, sekulariseradt gods.
-ator^ S, lekman som besitter kyrko-
gods. ~ety, s. oegentligh^l ; olämp.
lighet, oskicklighet.
Im prosperous, a. olycklig.
Improvjjable, a. som kan förbättras.
-ableuess, -ability, s, skicklighet
att kunna förbättras. -8, V, a. för-
bättra, förädla; begagna, uppodla. — J
v. n. förbättras , Ulltaga. -ement, S.
förbättring tillväxt, uppodling; fram.
Improver
steg; undervisning, befordran, -er^
S. förbättrare, torbättringsraedel.
Improvillded, a. oförberedd, -deiice,
5. oförsigtighet, obetänksamhet. — fleiit,
a. oförsigtig, ovarsam. -Sator, S,
improvisator.
Iniprudenljce, S. oförslgtighet ; oklok-
het; oaktsamhet. — t^ öf. oförsigtig,
oklok.
Impadllence, S. oförskämdjiet , skam.
löshet. -©nt, a. oförskämd, skamlös ;
fräck, -icity, s. okyskhet, otukt.
Impugn^ v. a. angripa, -er, s. an.
grip a re.
impulsjle, S. drift, pSdrifvande ; retelse ;
idé; anfall; stöt. — ion, 3. pädrifning,
dria, intryck, -ive, a. pädrifvajide,
rörande. (-ityj s. strafflöshet.
Inipuiillely, -ibly, ad. ostraffadt.
Inipurjle, a. oren. befläckad, ohelig;
okysk. -enesS, -ity, S. orenhet,
otukt, orena lustar. Ipurröd-
Impurple, v. a. purpra. färga pur.
Imputljable, a. tillräcknelig ; straffbar.
-ableiiess, S, tadelbarhet. -atiOD,
S, tillräknande, tillvitelse; förebråelse.
-ative, a= tillräknande, -e, v. a.
tillräkna, päbörda, beskylla.
Imputrescible, a. oförruttnelig.
In ^ pr & ad. i, uti, hos. af. till, p3
ud. - as much as, sä vida. -
contempt, af förakt. ~ my mind,
efter min tanke. — stead of, i stället
för. — that, dS, emedan. - the
mean time, imellertid. — writing,
skriftligen. (otillräcklighet.
Inability, s. oskicklighet; oförmögenhet;
liiabstiiience, s. omåttlighet.
lnaccessi||ble, a. otillgänglig; svär
att fä tillträde hos. -Ibillty, -ble-
ness, s. otillgänglighet.
Inaccurallcy, S. bristande noggrann.
het; ovåvdighet. —tö, a. icke nog*
grann; ovSrdsam.
IliactillOll, 5. overksamhet; lättja, -ve,
a. overksam ; trög. — vlty, s. overk.
samhet, sysslolöshet, hvila.
Inadequate, a. olämplig, ofullkomlig,
ofullständig. -neSS, S, ofullständig.
het, bri^tfällighet.
Incalescency 197
Inadmissible, a. otillåtlig, som ej kan
lemnas tillträde eller erkännas.
Inadvertenljce, s. oaktsamhet, för.
seende, —t, ö. ovarsam; efterlåten.
-tly, ad. oförmodadt.
Inaffable, a, ovänlig. [lende.
Inaffectation , S, okunstladt forhäl-
Inalienabie, a. oafhändeiig.
Inalimental, a. icke närande.
Inalterable, a. oföränderlig.
Inamiable, a. obehaglig, oangenäm.
Inamissible, a. som q kan förloras.
Inanllo, a. tom; fåfäng. -, S, tomt
rum. -imate, a. liflös. -ition,
s. tomhet, kraftlöshet; brist pä föda;
liflöshet. -ity, 8. tomhet; flätja;
lappri. [äckel.
Inappetency, «. brfst pE matlust;
Inapplical|billty,5. obrukbarhet, odug.
lighet, otjenlighet. -ble, a. otjenlig,
oanvändbar. — tion, s, tröghet; oakt-
samhet; brist pä flit.
Inapposite, a, olämplig.
Inappreliensillble, a. oförständiig.
—ve, a. ouppmärksam.
Inaptitude, s, oskicklighet, oduglighet.
Inarable, a. opiöjbar.
Inarch, v. a. ympa, afsuga.
Inarticulate, a. otydlig, oredigt ut-
talad. -neSS, S. oredigt uttal.
Inartificial, a. okonstlad, naturlig.
Inasmuch, ad, sä vida, säframt.
InattentilJOn, S, ouppmärksamhet;
oaktsamhet. — Vö, CL» ouppmärksam,
oaktsam.
Inaudible, a. ohörbar, som cy kan höras.
Inaugnrajlte , v. a, inviga, insatta (i
embete); kröna; installera. -tiOU,
3. kröning, invigning, installering.
Inauration, s. förgyllning.
Inauspicious, a. olycklig, af olycklig
betydelse, -ness, s. elak betydelse;
olyckligt tillstånd.
Inbeing, s. oåtskiljelighet.
Inborn, a, medfödd.
Inbreathed, a. ingifven, inspirerad.
Inbred, a. medfödd, infödd, inländsk.
In cage, v. a. sätta i bur; inspärra.
Incalculable, a. som ej kan beräkna*.
Iiacalescenjjcy , S. hettnande, upp.
198 lucalescent
värraning. -t, a. böljande att bli
varm, hettnande.
IllCameration 9 S, förening med do.
Incamp, v. a, slE läger. [mänerne.
Incantljation, $, besvärjning, fortroll,
ning. -atory, a. trollsk, magisk.
—ing*, a, förtjusande.
lucautOU, v. a. förena med en kanton.
liicapaybilityj 5. oskicklighet, oduglig,
het. -ble, a. oduglig, oskicklig,
oförmögen. -Cious, a, trSng, icke
rymlig. -Ciou liesS, 5. trSnghet.
— Citate, v. a. göra oskicklig, för-
svaga; förklara oduglig, —city, 8.
oduglighet, brist pä fattningskraft.
Incarcerallte, v. a. s&tta i fängelse,
arrestera. — tiOIl, S, häktning.
Incarn, v» a. bekläda med kött. -, V. n.
antaga kött; blifva menniska, antaga
mensklig natur, -adinc, <z. kött.
färgad, lifförgad. -ate, v. a, kläda
med kött. — , d, blifven till kött,
som antagit mensklig natur ; lifTårgad.
— ation, S, menniskoblifvande ; liffUrg.
-ative, S. T. förköttning i sär.
Incartation, s. T, skedning.
InCasO, v, a. innesluta.
Incask, v, a. gjuta i ett fat.
Incastelled, a. inmurad ; T. fyilhofig.
Incautious 5 a. ovarsam, oforsigtig.
-nesSj «. ovarsamhet, oforsigtighet.
Incayated, a. urhälkad; ombojd.,
Incenljdiary, a. upprorisk. -. s.
mordbrännare ; upprorsstiftare. — S©j S.
rökelse, rökverk. — , v. a, röka, beröka ,
uppreta, hetsa, förarga, -sementj
«. raseri; häftighet, vrede, -sion, s,
antändning^ bränning, -sive, a. fofj
uppretande. -SOr, s. upphetsare ,
uppviglare; mordbrännare. — SOry, s.
rökfat, rökelsekärl.
luCOntlTe, a. (toj retande, uppmun.
trande. — , S. bevekelsemedel, grund.
InceptlliOn, S. begynnelse, -ive, a.
börjande. —Or, s. nybegynnare, lärling.
laceration, S, vaxning; uppblandning
med vax.
Incort||ain, a. oviss, ivifveiautig.
-tainty, -titude, s. ovisshet, osa-
korhet.
Incline
Incessjlable, -ant, a. oupphörlig,
oafbruten. (skändande.
Incest, S, blodskam. -UOUS, a. blod-
luch, S, tum, tumsbredd; lappri. at
an — , pä det nogaste. hy —^ smä-
ningom. hy inches^ iSngsamt. not
an — , ^ det minsta. -, v. a. (oiitj
mäta ut tumtals; gifva sparsamt;
skarfva. -, v. n. skrida fram. -ed,
a. indelad i tum. -meal, s. tums-
bredd, hy inchmeal, »mäniugom.
Incharitable, a, obarmhertig.
IllChastity, S. okyskhet.
Inchest, v. a. lägga i en kista.
Inchoilate, v. a. börja, begynna,
-ation, s. början, -ative, a, bo-
gynnande.
Inchpin, S- ändtarmen pä ett djur
Incide, v. a. sönderdela, sönderskära.
Incidenllcy, 9, vidrörande, händelse;
koncentrationsvinkel, -t, a. tillfällig;
tillkommande ; vidhängande. - , 5.
händelse, tillfällighet, omständighet.
-tal, "a. tiiifUiiig. -tally, ad.
händelsevis, i förbigående.
Incineralite, S. a. förbränna till aska,
-tion, S. askläggning.
Incipient, a, begynnande.
Incirclet, S, smä cirkel.
incircumliscriptible, a. oinskränkt.
-SpectiOn , S. ovarsamhei , olcrsig.
tighet.
Inclslied, a. inskuren, -ion , -nre,
S. inskärning, snitt . öppning, -ive,
a. inskärande. -Or, 5. framtand.
-Ory, a. inskärande.
Incitation, S. ingifvelse , retande.
Incite, v. a. locka, uppmana, uppmun* I
tra. -naent, 5. retande; bevckelseskäl.
Incivil, a. ohöflig. -ity, s ohöfiighet,
Incle, s. trädband. ylleband [grofhct.
Inclemen||Cy, S, stränghet, härdhet
(om luften och vädretj. -t, a. obarm.
hertig, omild.
Inclin||able, a. böjd, benägen -atlon,
S. böjelse, Inst . tycke, tillgifvenhet; ,
T. afvikning. -atory , a. böjUg, i
eftergifvande. -e, v. a. böja , luta ; ^
gynna. -, v. n. vara böjd ell. hafva
böjelse för vetta at -t( to pä
Inclip
Inclipy V. a. fatta; omglfvac [spärra.
Incloister, v, a. sätta i kloster; in.
Inclose, V, (L inhägna.
iBClond) v. a, fördunkla.
Inclnllde, r. c. innesluta, inbegripa.
-Sion, S, inneslutande, infattning.
-Sive, a. inneslutande; innefattad.
Incoagulable 9 a. som ej kan löpna.
Incog 9 ad. okändt. -itancy, s.
tankidsliet, obetänksambet. -itänt,
-itatiTe, a. tanklös, -nito^ ad.
okändt; lönligt.
Incoherenljce, s. osammanhang, -t,
a. osammanhängando; löa, lucker (om
InCOlnmity, S. säkerhet. fjord).
InCOmbastljjbility, S, ofSrbrännlighet.
-ble , a. oförbränniig. -bleness,
S, oförbrännlighet.
Income, s. inkomst, afkastning. -duty,
S, inkomstskatt.
Incommensuraljbility, s. T. tvenne
tals odelbarhet med en gemensam di-
visor; omätlighet. —ble, —te, a,
som ej kan mätas, omätlig.
Incommiscible, a. som ej kan blandas.
Incommodjlate, -e, v. a. besvära,
falla besvärlig. — iOUS, a. obeqväm,
besvärlig. -iOUSness, -Ity, s. obe.
qvämlighet, besvärlighet, olägenhet.
InCOmmunicallbility, S. omeddelbar.
het. -ble, a. omeddelbar. -ting,
a. utan gemenskap.
InCOmmntallble, a. oföränderlig, oför-
bytiig. -bleness, -bility, s. oför-
änderlighet
Incompact, a. lös, otät.
Incomparable, a. oförliknelig; maka-
lös. — ness, S. ojemförlighet, oförlik»
nelighet.
InCOmpaSSionate, a. obarmhertjg.
Incompati||billty, s. stridighet, orör-
enlighet, —ble, a. stridig, oförenlig.
Incompensable, a. oskattbar, oer-
sättlig.
InCOmpetenllcy, S, obehörighet; odug.
lighet, oskicklighet, —t, a. obehörig,
ogiltig, ogill; otillräcklig.
Incomplete, a. ofullständig, ofull-
komlig, -ness, S. ofallständighet.
Incompliance, S. vresighet; vägran.
Inconstant 199
^■
Inoompollsed, a. förvirrad, -sed^
ness, -sure, S, förvirring.
Incomprebensillbility, s. obegriplig.
het, ofattlighet. —ble, a. obegriplig.
-bleness, s, obegriplighet, -ion,
5. brist pä fattningsgåfva. — ve, a.
ej innehållande.
Incompressijjbility , 8. oskicklighet
att kunna tvingas in i ett trängt rum.
—ble, a. som ej later ! optrycka sig.
Incon||cealable, a.ofördöijeiig. -ceiv-
able, a, obegriplig, ofattlig. -ceiT-
ableness, s. obegriplighet, -cinni-
ty, s. oiämpiighet. -cludent, -elu-
sive, a. icke bindande; obevisande.
-ClusivenesS , S. oskicklighet att
kunna draga slutsatser; felande tyd-
lighet. — COCted, a. okokt; omogen.
-COCtion, S, rShet, omogenhet. -CUr-
ring, a. oofverensstämmande. — CUS-
Sible, a. obeveklig, -dite, a. ore-
gelbunden; rä. -ditional, -ditio-
nate, a. ovilkorlig, oinskränkt.
-formity, S. olikformighet, -gcl-
able, a. som ej kan frysa, -genial,
a. olikartad ; olämplig, -genialness,
S, olikartighet; olämplighet. — gru-
ence, -gruity, S. orimlighet; osam*
manhang ; olämplighet. — grucnt,
-grUOUS, a. ofoglig, oskicklig ; otjen-
lig. — nexion, S. brist pä samman-
hang. -SOfjUence, S. falsk slutsats;
olikhet, regellöshet. -Sequent, a.
utan öfverensstämmelse i sina grund-
satser; orimlig. -siderable, a.
ringa; obetydlig. -SiderableueSS,
S. obetydlighet. -Sidcracy, S. obe-
tänksamhet. -siderate, a. obetänk-
sam, värdslös. -siderateuess, -si-
deration, 6*. obetänksamhet, oakt-
samhet, efterlätenhet. -sistenCC,
-Sistency, 5. stridighet ; motsägelse;
obeständighet. — sistent, a. stridig,
oförenlig. -SOlable, a. otröstlig.
-solableness, s. tröstlöshet, -so-
nancy, 8. missklang; oenighet med
sig sjelf. -sonant, a. icke öfver-
ensstärnmande, orimlig. — spicuOUs,
a. omärklig. — stancy, 8. ostadig-
het, vankelmod; lättsinnighet. -Staiit,
200 Inconsumable
Indecisive
a, ostadig, föränderlig; flyktig. -Slim-
able, -SUmptible, a. oRJrtärlig.
—testable, a. ostridig, oförneklig.
-testableuess, 5. ostridighet, -ti-
gOnS, a. afsondrad, fränskiljd. -ti-
nence, 5. oSterhSllaamhet ; okyskhet.
— tinent, a. oSterhällsam ; okysk;
vällustig; omedelbar, -tineiltly, ad.
omSttligt; genast, strar, pä stället.
-trovertible , a. ostridig, oneklig.
-venience, -veniency, s. olägen-
het, omak, obeqvämlighet. — , V. a.
besvära, oroa. — veilient, a. oläglig,
besvärlig, obeqväm. -versable, a.
icke umgängsam. -vertiblc, a. obet-
färdig; oföränderlig, -vlnclble, a,
som ej later sig öfvertalas.
Incorllporal, a. kropplös, omaterlel.
-porality, 9, kropplöshet, imma-
terialitet. -pOratO, a. infdrlifvad;
förenad. ~, V, a. gifva materiel form ;
införlifva. -, V. n. sälla sig tillhopa,
förenas, -poration, S, införlifning,
förening, -poreal, ö. omateriel. -pO»
reity , 5. kropplöshet ; andelighet.
T-rect, a. oriktig, felaktig, -rection,
-rectness, *. motstrSfvande. -rl-
gible, a. som ej kan förbättras;
härdad; i grund förderfvad. -rlgl-
bility, -rigibleness, s. oförbätter-
lighet. -rupt, -mpted, a. oför-
derfvad, oförfabkad ; obestickjig, omut-
lig, -ruptibility, s. redlighet;
omutbarhet ; oförgänglighet. -rup-
tible, a. ofSrderfiig; sora ej kan för-
falskas ell. mutas. -ruptiOH, 3. egen-
skap Ett ej ruttna ; oförgänglighet.
->niptll6SS, S. redlighet ; oförderfvadt
väsende.
Incrassa||te, v. a. g5ra tjock. -, v. n.
blifva tjock. — tioilj 8, förtjockning.
— ti?e, a. fortjockande.
Increase, ». tilltagande ; fortplantning ;
afkomma. — of the year, årsväxt.
— , v, n. tilltaga, forkofras. -, v. a.
6ka, förkofra. -T, S, som Ökar.
Iiicreate, a» oskapad.
Iiicred-ibllity, e, otrolighet. -ible,
a. otrolig. -iblenCSS, s, otrolighet;
tvifvelaktighet. -Hlity, U. misstro-
ende, otro. -uloas, a. misstrogen,
klentrogen.
Incremable, a, oforbränneiig.
Increment, «. tillväxt, förkofran.
Increscent, S. nymSne, nytändning.
Incroach, v. n. göra intrSng i.
Incrnst, -ate, v. a. inkrustera, öfver-
draga med skorpa, -atlon, S. in-
krustering.
Incnb{|ate, v. n. ligga pä agg, kläcka.
-atiOIi, -iture, s, liggning pä ägg.
—US, s, maran (under sömnen); elak
ande; tyngd.
Incnlcaljte, v. a. inskärpa, inprägla.
—tion, S. inskärpning, undervisning.
Inculpable, a. ostraffiig. -ness, s,
ostrafflighet.
InCUlt, -irated, a. obrukad; oupp.
odlad, -iration, S. brist pä kul.
tur ell. odling.
Incnmbjlency, «. äliggande; plikt; in-
nehafvande af en tjenst ell. lägenhet.
— ent, a. åliggande; pålagd. — , ä,
innehafrare af en lägenhet, —er, S.
Encnmber.
Incur, v. n, & a. falla In, falla i sin-
net; tilldraga sig.
Incnrabljle, a. obotlig. -leness^
-ility, $. obotlighet.
Incurions, a. värdslös, oaktsam. -ness,
S. vårdslöshet.
Incursion, s, anfall ; inbrott ; ströftäg.
Incurvljate, -e, v. a. böja, göra krum.
— ation, s. böjning, krumning. -ity,
S. krokighet ; bugt ; krökning!
Indaga||te, v. a. forska, undersöka,
tänka efter. — tion, S. efterforskning.
—tor, S. forskare.
Indamage, v. a. skada.
Indart, a. a. kasta in ; skjuta.
Indebtyed, p. & a. förbunden, skyl-
dig, -ment, s. förskyllan, förval-
lande.
Indecen||Cy, s, oanständighet; ctill-
borlighet, —t, a. oanständig, oskicklig.
IndeciduOUS, a. qvarsittande (om löf).
Indecimable, a. som ej bör gifva
tionden.
IndecisijjOn, s, vUlrSdighet , obeslut-
samhet, —ve, a. icke afgörande.
Indeclinable
Indecliuable, a. oböjlig, oföränderlig;
I T. som ej kan deklineras.
IncfeCOriJOUS) a. oanständig, oskicklig.
— Uin, 5. ohöflighet, obelefvenhet.
Indeed^ ad. verkligen, i santljg; jasS.
Indefatigable, a. outtröttlig; oför-
truten. — ness, B, outtröttlighet.
Indefeasible^ a. oåterkallelig.
Indefectiljbility^ ». ofelbarhet, -ble,
a. felfri.
Indefeisible, a. oföränderlig, orygglig.
Indefensible, a. oförsvarlig, -ness,
6, evaghet, oförsvarlighet.
Indeficienljcy, «. fullkomlighet. -t,
fullkomlig ; fullständig,
Indefinllable, a. oförklarlig, -ite, a.
obestämd ; oinskränkt. — itCllCSS,
—i tu de, s. obestämdhet; oändlighet.
Indeliberate, a. oöfveriagd.
Indelibljility, s. outpiSniighet. -le,
a. outpiSnlig, oförgänglig.
Indelica|{cy, «. brist pS fin känsla;
oanständighet, grofhet. ~te, ö. oan-
ständig, grof; otjenlig.
Indemnljliication, s. skadeersättning,
skadeslöshällande. -fy, V. a. hälla
skadeslös, ersätta ens förlust, —ty,
S, strafflöshet ; skadestånd.
Indemonstrable, a. obevisiig.
Indenizen, v. a. upptaga till borgare.
Indent, S, inskärning, skSra. — , V, CL»
inskära, göra taggar pä; sluta ihop.
to — artides^ göra kontrakt, kon-
trahera. -atioil^ S, inskärning;
sinkning. — uro^ 8, karfstreck; kon-
trakt.
Independen||ce, 8. oberoende, sjelf.
ständighet, — tj a. oafhängig, fri,
sjelfständig, — , 8» Independent (reli-
gionssekt).
Indeprecable, a, obeveklig; som ej
kan erhållas genom böner,
Indeprchensible, a, outransaklig.
Indescribable, a. obeskriflig,
Indesert, 5. ovärdighet.
Indesinently, ad. oupphörligt.
Indestructible, a, som ej kan för-
störas.
Indetermina|[ble, a. obestämbar, -te,
a. obestämd, oinskränkt; obeslutsam.
ludireclly 201
-teneSS, S. obeslutsamhet i tvifvel-
aktighet. -tiou, 5. villrådighet.
Indevllotion, s. andaktslöshet, kallsin?)
nighet. -Out, a. andaktslös.
Index, *. register; pekfinger; visare på
ett ur ell. kompass ; T. ezpoQentea_a£i
en logaritm.
Indexterity, s, oskicklighet. ., _ _
India, s. Indien, -man, s. bstindie'^
farare, -n, a, indisk. - hark, kaa-
karille, — cane, indiskt rör. - corn,
majs , turkiskt hvete. — cress, indisk
krasse. — ink, tusch, tuschfarg. — leaf,
indisk hirs, — rubber^ gummi. — saff'
ron, gurkmeja.
IndicaJInt, a. anvisande, otmärkanJc.
—te, v. a. visa; tillkännagifva , ut-
märka, -tion, S, tillkännagifning ;
anvisning; prof. — tive, a, utmär-
kande, betecknande. — , S, T, indi-
cativus. —tor , S, sträckmuskel af
pekfingret. — tOry, a. bevisande.
Indiet, v. a. skriftligen anklaga, -able,
a, som kan anklagas. — er, s. an-
klagare; författare. — lOn, S. sam-
mankallande ; kungörelse ; indiktions-
cykeln.
Indiiferen||ce, s, likgiltighet, liknöjd-
het; opartiskhet, —t, a. liknöjd;
kallsinnig; opartisk; temligen god, me-
delmåttig.
Indigence, S. torftighet, arnjod.
Indigen||e, S, den infödda, -ous, a.
'^inhemsk, infödd.
Indigent, a. torftig, arm, behöfvande,
Indigestyed, a. osmält; oordentlig;
rå; omogen. — ible, a, osmältlig;
hårdsmält, -IblenesS, *, osmältlig.
het. —lon, 8. dålig matsmältning.
ludigitation, 8. bevis; påpekning.
Indign, a. ovärdig, skamlig, -ant,
a, harmsen , förargad, — atlon , s.
harm, vedervilja. — Ity, 8. ovärdig-
Indigo, 8. indigo, (het, skymf.
IndiUgenllce, «. lätlja, lathet, bristande!
flit. -t, a. lat, oflitig.
Indirect, a, icke rät; medelbar. —
means, bivägar, olofUga medel. — ion,
— ness, 5, krumhet, omsvep; oredlig-
het. — ly, ad. pä sned; medelbailigen.
202 Indiscernible
Ineluctable
Indiscernljible, a, omärklig, -ible-
ness, 5. omärklighet. -ment, 8.
oförstSnd, brist pä urskilning.
Indiscerptile, a. oStskiijeiig ; oupp.
Iö3lig. -ness, 5. oStakiljelJghet.
Indisciplinable, a. otamjeiig.
IndisCOvery, s, forborgadt tillstSnd.
Indiscrljeet^ a. oforsigtig, obetänksam.
— etion, s. oRJrsigtighet, Obetänksam*
het; öfverilning.
Indiscriminate, a. oskiijd, blandad.
Indispensable, a. oundgänglig, ound-
viklig. — ne.^S, 8, oundgänglighet, nöd-
vändighet.
IndispOSlle, v. a. sätta ur stand, göra
oskicklig; uppreta mot nSgon. —ed,
a. opasslig, sjuklig. — itlon, s, opass-
lighet ; obenägenhet, ovilja.
Indisputllable , a. ostridig, otvifvel-
aktig; tillförlitlig, -ableness, 8,
ostridighet; klarhet. — Cd, CL, obe-
stridd, otvistad.
IndisSOlubllility, S. oupplöslighet; fast-
het, -le, a. oupplöslig, förbindande.
-leness, s. oupplöslighet.
Indissolvable, a. oupplöslig.
Indistinllct, a. otydlig, förvirrad.
— Ction, 8, förvirring, ovisshet. — Ct-
ness, s, otydlighet, -guisliable,
a, oStskiijeiig.
In disturbance, s, stillhet.
Individu||al, a. Individuel; särskild;
odelbar. — , 8, individ, enskilt vä-
sende. — ftllty, 8, odelbart väsende,
individuel beskaffenhet, -ate, V. a.
särskildt beskrifva. -« a. odelt. -um,
s. individ.
Indivisibllillty, a, odelbarhet. -le,
a, odelbar. — , 3. atom. — leness,
s. odelbarhet.
JndOCillble, -le, es. oläraktig, trög.
-lity, 8. oläraktighet.
Iudoctrina{|te, v, a. lära. -tion^
s, undervisning.
|ttdolen||ce, ».maklighet; tröghet; obe-
kyramersamhet. —t, a. sorglös, käns-
lolös, trög.
Endomllable, -itable, a. obetvlngeiig.
LndorSe, v. cl. endossera (en vexel).
-men t, 5. päskrift bakpå en vexel.
In draught, s, vik; inlopp; ström inSt.
lu drench, v, a. dränka, fördränka.
Indubiljous, -table, a. otvifvelaktig,
viss. -tåte, a, tillförlitlig, obe-
tviflad.
Induce, v, a. inleda, förleda, förmä;
föranleda; frambringa, -ment, s»
bevekelsegrund ; motiv, orsak; förfö-
relse. — r, 5. upphofsman.
Induciate, a. förmodlig. - titir, n^sa»
måste arfvingen.
Induct, v. a. infora, inställa, -ion,
s. införande, inledning; besittnings-
tagande af ett prestbol; foretal; slut-
sats, -iye, a. (to) föreledande ; (of)
frambringande; härledd af exempel.
Indue, v. o. begåfva; päkläda.
Indulge, v. a. öfverse; (with, in, to)
bevilja; tillSta. — , V, n. vara efter-
gifven. -nce, S. mildhet, efterläten-
het; aflatsbref; försköning; njutning.
— nt, C5. klemig, efter läten.
Indnlt, 8. anstSndsbref; privilegium.
Indöra||to, v. a. förhärda. -, v. n.
härdna. — , a, härdad, förstockad.
-tion, s. förhärdelse, härdning.
Industrijial, a. industriel, -ious, a.
idog, flitig, ofortruten, enträgen. — y,
8, industri, konstflit, idoghet, arbet-
samhet.
In dweller, 8. inbyggare.
Inebrljjant, a. rusgifvande. -ate,
v, a, göra drucken; bedära; förtjusa.
-, V. n, blifva drucken, -ation,
— ety, 8, druckenhet; bedårande.
Ineffabllility, 5. outsäglighet. -le,
a. outsäglig, obeskriflig.
Ineffectllire, a. kraftlös, fruktlös, -ual,
a. overksam, -ualness, 8, kraftlös-
het; svaghet.
Ineföllcacious, a. fSfäng, kraftlös,
-caciousness , -cacy, -ciency,
So kraftlöshet. — clent, a. fruktlös.
Inelaborate, a. icke utarbetad.
Inelegan||Cy, «. oprydlighet; brist pä
smak. -t, a. oprydlig; obehaglig;
utan smak.
Ineligible, a. ovalbar.
Ineloqnent, a. icke vältalig»
Ineluctable, a. oundviklig.
Ineludible
Ineludible^ a. ovederlagglig.
Inenarrable^ a, outsäglig, obesUrifiig.
Inept 5 a. oduglig; dSraktig; onyttig.
—itude,«. orimlighet; dumhet. -liesSj
S, oduglighet. [forhSUande.
Inequality^ s, olikhet, ojemnhet ; miss-
Inequitable^ a. obillig, oskälig, orätt-
rSdig.
Inerrabljility, s. ofelbarhet, -le, a.
, ofelbar, -leness, S. ofelbarhet.
Inert, a, trög; död; overkctm. -nesSj
s, tröghet; hvila.
Inescate, v, a. locka med bete.
Inestimable, a. ovärderligi oskattbar.
-ness, S, oskattbarhet.
In evident, a. otydlig.
Inevitabllility, -leness, s. oundvik.
lighet; bestämdhet, -^le, a. o and*
viklig.
Inexact, U, oriktig, felaktig.
luexcitable, a. oretlig, oretbar.
Inexcusable, a. oförsvarlig, -ness,
s. oursäktlighet. [het.
Inexecution, S, bristande verkställig-
Inexhalable, a. outdunsteiig.
Inexhaust||ed, a. outtömlig, -ible-
uess, 8, outtömlighet.
Inexisten||ce, S. otlng (som cg finnes
till), —t, a, icke varande.
Inexorabyility, s, obeveklighet. ~le,
a, obeveklig.
Inexpected, a. oföwäntad, oförmodad.
Inexpedien||cy , «. obeqvämiighet,
oskicklighet; oläglighet. —t, ö, olag.
lig, otidig; icke passande.
Inexperience, s, oförfarenhet, oerfaren-
het. — d, a. oförfaren, oerfaren. ,
Inexpert, a. oöfvad ; oskicklig.
Inexpiable, a. oförsonlig; oersättlig.
—ness, S. oförsonlighet.
Inexplainable, a. oförklarlig.
Inexplicable, a. oförklarlig, outtydlig.
-ness, s. oförklarlighet.
Inexplorable, a. outransaklig.
Inexpressi||ble , a. outtryckiig, out-
säglig. -bleneSS, S, outsäglighet.
— Ye, a. uttrycklös, betydelselös.
Inexpugnable, a. oöfvervinnelig.
Inextinguishable, a. outsläcklig.
Inextirpable, a. outplSnlig.
Infidel
203
I Inextricable, a. ouppiösiig, outrediig.
-ness, s, oupplöslighet, förvirring.
Ineye, v, a, ympa.
Infallib||ility, s, ofelbarhet, -le, a.
ofelbar ; säker, -leness, 8. ofelbarhet.
Infam||e, v. a. vanfrujda. -0US5 a,
ärelös, vanfräjdad, skamlig; vanheder-
lig. -OUSness, -y, s. skam, van.,
ära; skändlighet.
Infancy, s, barndom; begynnelse; T,
omyndiga Sr.
Infandous, a. outsäglig; ohygglig.
Infant, «. bam; omyndig; infant, arf-
prins. -, a. barnslig.^ -a, s. infan.
tinna, arfprinsessa. — icide, s. barn-
mord. -ile, -ine, a, barnslig, -ry,
s. infanteri, fotfolk.
Infasliionable, a. urmodig.
Infatigable, a. outtröttlig, -ness,
S, outtröttlighet.
Infatua|{te, v. a. bedSra, förtjusa.
—tion, 8, bedSrelse. [ogörlighet.
Infeasible, a. ogörlig, -ness, $,
Infect, v. a. ansticka, smitta, förgifta.
—lon, 8. besmittelse, smitta; stank.
— iOUS, a, smittande, smittsam ; rut»
ten. -iousneSS, 8. gift, smitta.
-ire, a. smittande, -ivcness, s,
giftighet.
Infecund, a. ofruktbar, ofruktsam.
-ity,^5. ofruktsamhet.
Infelicity, S. olycksalighet; olycka.
Infeoff, v, a. beläna.
Infer, v. a, härleda, sluta, förorsaka.
Inference, s, siutföijd, slutsats.
Inferior, a. svagare, sämre; lägre,
underlägsen. — judge , underdoraare.
— , 8, underhafvande , ringare person.
-ity, 8, ringare atSnd; ringhet; un-
derlägsenhet.
Infernal, a. helfvetisk; underjordisk;
afskyvärd. ^Stone, helfvetessten, frät-
sten. lofruktbarhet.
Infertil||e, a. ofruktbar, -ity, 8,
Infest, v. a. förhärja ;^ förderfva; be-
svära; cnfäkta. -ation , 8. anfUkt-
liing. -ire, a. glädjelös, -ivlty,
a, olust, sorg. -nous, a. förderflig.
Infeudation, a. fSrläning af ett gods.
Infidel, a. otrogen; opSlitlig; oriktig.
204 Infidelity
-, S» Otrogen ; irrlärig. -Ity, 8, tro-
löshet ; otro ; förrädeia.
Infinit|;e, a. oandlig, omätlig, -eness,
S, oändlighet, gränslöshet. — esinial^
a. T. infinitesiraal. -ive, a. oin-
skränkt. -, S. T. infinitivus. -Ude^
— y, s. oändlighet; stor mängd.
lufiriu f a. svag ; sjuklig , skröplig ;
ostadig. -, V, a. försvaga, -ary,
s, sjukhus, hospital, -ity, -ness,
S. svaghet, kraslighet ; svagsinthet.
Infix, v. a. insticka, befästa, intrycka,
Infiamlle, v. a. antända, tända pä;
upphetsa; förbittra; uppdrifva. -, V.
n. upptändas, -niability, s. an-
tändlighet, brännbarhet. -mable, a.
brännbar. -niableneSS, S. antänd.
lighet. -mation, s. antändning ; in-
flammation ; hetsighet ; svullnad. — ma-
tOry, S. inflammatorisk.
Inflatjje, v. a. uppblåsa. ~ion, s.
svullnad, uppsvallning.
Inflect, v, a. kråka inåt; T. böja.
—ion, S. böjning ; böjlighet ; brytning.
— iv©, a. böjlig, smidig.
Inflex, a. inböjd. -ibility, -ible-
ness, s. oböjlighet. -ible, a. oböj-
lig, obeveklig.
Inflict, v. a. pålägga, belägga med.
—ion, S, päläggning; bestraffning.
— ive, CL. som pålägges såsom straff;
ålagd.
Influen{|ce, S. infiyunde, verkan ; makt.
— , V. CL, verka , hafva inflytande pä ;
beveka, —t, a. inflytande. — tial,
a. verkande, inflytelserik.
Influx, s. sammanlopp, infiytning.
Infold, V. a. inveckla, insvepa.
Infoliate, v. a. bekläda (med 150.
Inform, v. a. uppllfva; (of) under-
rätta ; undervisa, to — againsty an-
klaga, angifva. — , -al, a. oformlig,
oordentlig. — ality, s. oformlighet;
T, ogiltighet; nullitet. -ant, S.
angifvare. — ation , S, berättelse ;
undervisning ; angifvelse ; anklagning.
— Cr, S. som upplifvar; som under-
rättar; lärare; anklagare. — idablc,
a. icke fruktansvärd. — ity, s. oform-
ligLet. -OUS, a. oformlig, oskaplig.
Ingrained
Infortun||ate, a. oiyckUg. -ately,
ad. ©lyckligen, olyckligtvis. -O, So
olycka.
Infract, v. a. bryU. -ion, S. öfver-
trädelse. — Or, 8. ofverträdare.
Infrangible, a. obrytbar, fast.
Infrequenycy, s. sällsynthet, -t, a.
sällsynt, ovanlig. — Cdj a. obesökt,
oberest (om trakt).
Infrigidate, v. a. kyla.
Infringe, v. a. bryta ; öfverträda ; hin-
dra, störa, -ment, S. brott, öfver-
^ trädelse. — r, s. ofverträdare.
Infrozen, a. infrusen.
Infrngal, a. omättiig.
Infucate, v. a. päsmörja.
Infumed, a. nedrökt. fräsande.
Infuriate, v. a. göra rasande. -, a,
InfaSCatiOn, S. fördunkling.
Infaslle, v. a. ingjuta, ingifva; göra
infusion, -iblo, a. som kon ingju-
tas. — iOH , S. infusion , utgjutelse ;
inspiration; ingifvelse. — ivO, a. in-
gjuten, ingifven.
Ingannation, s. gyckieri.
Ingate, s. ingång, dörr.
Ingathering, s. insamling; skörd,
Inge, s. äng.
Ingelable, a. som ej kan frysa.
Ingeminaljte, v. a. fördubbla, -t ed,
a. T. dubbel, -tion, s. fördubbling.
Ingender, v. a. förorsaka. .
Ingeneralible, a. som ej kan födas.
-te , v. a. föda , frambringa. > -, a,
medfödd.
Ingenyious, a. qvick, sinnrik; konst-
rik. -ionsness, S. skarpsinnighet.
-ite, a. medfödd, -uity, s. upp-
riktighet; skarpsinnighet; skicklighet.
-nous, a. frimodig; öppenlijertig,
redlig; friboren. -UOUSness, 6*. upp-
riktighet, öppenhjertighet; skarpsinnig-
het. ^ [ning.
Ingest, V. a. svälja, -lon, s. sväjj-
IngloriOUS, a. vanhederlig, skymflig.
Ingöt, s. tacka (silfver, guld); klump.
Ingrafi", Ingraft, v. a. inympa; in-
skärpa, —ment, s. ympning ; yiup-
qvist. [rottad.
Ingraiaed, a. iartjad i ullen; djupt in-
Ingrate
Ittgraliie, a. otacksam ; vidrig, -eful,
a. otacksam. — efulueSS, s. otack-
samhet. -iate, V, a. (one's self)
ställa sig in hos nägon. — ituclc, s.
otacksamhet.
Ingraye. ^' ^t- ingräfva; begrafva.\
lugTaviaate, v. a. göra hafvande.
Ingredient, s. ingrediens, beståndsdel.
Ingress, S. iugSng, inträdande, -ion,
S. ingSrig; inträde.
Inguinal, a. tillhörig ljumsken.
Ingulf, V. a. svälja ; störta i en afgrund.
Ingurgitallte, v. a. siuka i sig. -,
V. n, störta i en afgrund. —tion, 5.
fi;?sseri, slukning.
lugustable, a. osmaklig.
Inliabile, a. oskicklig.
Inhabit 9 v. a. bebo, innebygga. — ,
V, n, vistas. -able, a. beboellg.
-ance, s, beboende, -ant, S. in-
vSnare, inbyggare, -atlon, 5. boning,
hemvist, —er, S, invSnare.
Inhale, v. a. inandas.
Inhance, v. a. förhöja.
Inharmonious, a. oharmonisk, ilia Iju.
dande.
Inhere, v.n. vidhänga, vidiäda. -ncc,
— ncy, S. vidhängning ; egenskap. —Ht,
a. vidlSdande; medfödd.
Inherit, v. a. ärfva, komma i besitt-
ning af. -able, a. ärftlig, -ance,
S. arf; arfgods; besittning. — Or, 8,
-ress
-rix
arfving, arftagare<
arftagerska.
Inherse, v, a, begrafva.
InllOSion, S. vidhängning.
Inllibit, v. a. inställa, förbjuda. -lOn,
L^. förbud ; inställning ; qvarstad.
In hold, v. a, innehSlla. —er, 8. inne-
hafvare; husbonde.
Inhoop, v. a. inspärra.
InhOSl>ita]|ble, a. icke gästfri, ovänlig.
-bleness, s. ovänlighet; grymhet.
-lity, S. ogästfrihet.
Inhuman, a. omensklig, grym, obarm-
hertisr. — itj*, S. onienskligliet, grymhet.
Inhumijate, v, a. begrafva. -ation,
5. bcprafning. —O, t\ a. begrafva.
Inimaginable, a. otänkbar.
Inimical, a, fiendUig.
Inlighten 205
Inimitab||ility , 5. oefterh&rmlighet.
—le, a. oefterföljelig, makalös.
InquyltOUS, a. orättvis; lastfull. -ity,
5. orättvisa ; missgeming ; skam. — OUS,
a. orättvis.
Initial, a. börjande, initials, s.pL be-
gynnelsebokstafver. — ly, ad. i början.
Initiatye, v. a, inviga, inöfva. -, v. n.
boija. — , a, ovan , oofvad. — ion^
5. invigning ; undervisning i fötfta be-
greppen af en sak. — Ory, a. inledande.
Inject, v. a. inkasta; ingjuta; ingifva.
-lon, s. inkastning, insprutning.
Injucundity, s. oangenämhet.
Injudic||able, a. som esj kan dömas.
-ial, a. olaglig, -ious, a. oför-
ständig; oförsigtig. -iousness, «.
brist pä eftertanke; oförsigtighet.
Injunction, s. befallning, päbud.
Injur||e, v, a. oförrätta, skymfa, -er,
5. den förolämpande. — lous, a. orätt-
vis; skymflig; skadlig. -lOUSnesS,
8. skada, orättvisa. — y, 8. oförrätt,
skymf, forsmädelse; skada.
Injustice, S, orättvisa.
Ink, S. skrifbläck; trycksvärta. — , V.
a. bläcka full, besudla med bläck.
-block, 8, färgsten. -blot, s. bläck-
fläck, bläckplump. -bOX, s. bläck-
horn, —case, 8. skrifdon. — fish, 8.
bläckfisk, -horn, s. bläckhorn, skrif-
don. — ineSS, S. bläckighet, svärta.
-pot, -stand, s. skrifdon. -table,
-trough, 8. färgbräde.
Inkindle, v. a. upptända.
Inkle, 8, ullgam.
Inkling, s. hum, vink; knäpp.
Inky, a. bläckig, svart.
Inlace, v. a. bebräma, kanta, fSUa.
Inlaid, a. inlagd, fanerad.
Inland, S. det inre landet. -, a. in-
ländsk; iSngt ifrån hafvet. -duty,
S. landtull. -sea, s, insjö.
Inlapidate, v. a. förstena.
Inlaw, v. a. insätta i förra rättigheter.
Inlay, o. a. lägga in, göra inlagdt
arbete; pryda. — , 8. inlagdt arbete;
mosaik.
Inlet, 8. öppning, ingång; pass.
Inlighten, v. a, upplysta,
206
Inlist
Inlistj V, a. inskrifva, enrollera, värfva ;
taga värfning. — ment) S. värfning,
enrollerande.
Inlock, v. a. instänga.
Itlly, a. innerlig, invärtes. -, ad. inner*
ligen, af lijerta; inombords.
Inmate, S. hyresman, hemhjon. -foe,
Inmost, a, innerst. [s. husfiende.
Inn, 5. värdshus, gästgifvaregSrd , her-
berge. — and — , ett spel med fyra
tärninger. -holder, -keeper, s,
gästgifvare, krögare.
Innate, a. naturlig, medfödd, -ness,
' 5. natursgåfva.
Innavigable, a, osegelbar.
Inner, a, inre, innerligare. — mOSt,
a. innerst.
Innerve, v, a. styrka, gifva krafter.
Inning, $. bergning.
InnOCen|{ce, s. oskuld, oskyldighet.
—tj a. oskyldig, menlös, oskadlig;
svagsint. — , S, enfaldig menniska.
Innocent^s day, menlösa barns dag
.-^ Odje dag Jul.).
InnOCaOU:^, a. oskadlig; oskyldig.
— nesS, s, oskadlighet, oskyldighet.
Innominajlble, a. outsäglig, -te, a,
uton namn.
Innoratye, v. a. infora nyheter, -ion,
S. nyhet, förändring. -Or, S. nyhets-
Innoxions, a. skadlös. [älskare.
Innuen|]dO, s, vink, pSpekning. -t,
a. antydande.
Innuraer||ability , s. or&kneiighet;
otalighet. -able, a. oräknelig.
-OUS, a. otalig. [ohörsam.
Inobedienlice, 5. ohörsamhet, -t, a,
InobserYajjble, a. omärklig, -nce,
5. oaktsamhet, efterlätenhet.
Inocnla||te, v. a. & n. ympa. -tion,
S. ympning, koppympning.
Inodiate, v, a. göra förhatlig.
Inodor]|ate, -ous, a. luktlös..
InoflTensiye, a. oanstötlig; oskadlig,
oskyldig. — neSS, S, oskadlighet,
saktmod.
Inofficious, a, icke tjenstaktig; ohöflig.
— ness, s. bristande tjenstaktighet.
Inoperative, a. overksam, fSfäng.
InO^pinate^ a. oförmodad,
Insciilpture
Inopportune, a. obeqväm, olaglig.
Inordinatile, a. oordentlig, -en oss,
5. oordentlighet. — ion, S, oordentlig.
het, omättlighet.
Inorganillcal, -zed, a. oorganisk;
liflös. —ty, S, brist pä organer.
Inoscala||te , v. a. infoga. -, v, n,
utgjuta sig. —tion, 5. förbindelse
medelst vidröring.
Inquest, s, undersökning.
Inquietude, s. oro, sorg.
Inquinaytc, v, a. sudla, smutsa, -ion,
S. nersmutsning.
luqnilire, v, a. efterfrSga; efterspana;
undersöka; höra efter, to — about
a thing, göra sig underrättad om. to
- after one, fräga efter en. to - a
thing, undersöka (en sak), to — for
news, frSga efter nyheter, -rer, 5.
som frSgar, frägare ; undersökare, -ry,
$. efterfrSgan ; undersökning. — sltion,
S» undersökning, ransakning; pinligt
förhör; inqvisition. — sitive, a, ny-
girig, frSgvis. -sitivoness, S, ny-
girighet. — sitor, S, nygirig menniska ;
undersökare; inqvisitor. [skranka.
Inrail, v. a. innesluta inom skrank ; in«
Inroad, S. fiendtligt infall; ströfveri.
Inroll, s. Enrol.
Ill safety, S, osäkerhet.
Iasalabri||ous, a. osund, -ty, s.
osundhet.
Isanllable, a. obotlig, -ableness, 5.
obotlighet. -O, a, vansinnipj , ur-
sinnig; dSrande. -Cness, -ity , s>
ursinnighet, galenskap.
Insapory, a, osmaklig, smaklös.
Insatiijablc, a. omättiig. -ableness,
5. oförnöjlighet. —ate, ö. omättiig.
-ety, s, omättlighet.
Insatnrable, a. omättiig. -noss,
S. omättlighet.
Inscriljbe, 5, a, (on, in) inskrifva,
anteckna ; dedicera, tillegna. — ption,
^. inskrift, öfverskrift, inskription;
titel ; tillegnelseskrift.
Inscrutable, a. outforakeiig. -ness,j
5. outransaklighet.
Insculp, v, a. ingrafva; göra bildhug*
geri. -ture^ Ä, inskrift i 8t«o,
Inseam
Inseam, v» a. sätta narf pS ; inprägla.
Insearch, v. a. undersöka.
Insecable^ a. odelbar.
Insect 5 S. insekt, yrfii. -ile, a,
insektartad. — ioilj s» inskärning.
Insecnrlje, a. osäker, oviss, -ity,
8* osäkerhet.
Insecntion, 8, fSrfoIjelse.
Insenljsate, a. ofSrstSndig, ofsmuftigr.
-Sibility, s. känslolöshet; sinneslös-
het. — sible, <X. känslolös, omärkbar ;
ofSrslftndig. -Sibleness, s. omärk-
, lighet. — tient^ a. känslolös.
Inseparabyility , 8. oStskiijeiighet.
•*le, a. oskiljaktig, -leness» 8.
ofrSnskiljbarhet.
Insert, v. a. infora, inrycka; insätta.
—ion, s. insättning, tillsats, inflickning.
Inservlle, v. a. tjena, befordra, -lent,
a. tjenlig.
Inset, V. a. fösta, inplanta.
Insliell, V, a. inlägga i ett skal.
Insllip, v. a. inskeppa.
In shrine, v. ä. innesluta.
Inside, S. insida, det invändiga. — ,
ad, invertea, innantill, inSt.
Insidious, a. fdrsStiig, listig, -ness,
S. försSt, knep.
Insight, s, insigt, kunskap, forfarenhet.
Insignificajlnce, a, obetydenhet; lap.
prisak. — nt, a. obetydlig; onyttig;
lumpen. — tivC, a, obetydlig.
Insincerjle, a, falsk, icke uppriktig.
— itjTj 8, förställning, oredlighet.
InsineW, v. a. stärka, göra senfull.
Insinna||nt, c intagande, smickrande.
—te, V. a» insinuera, iSta förstS;
föresia. to - one's self, innästla sig,
ställa sig in ; slingra sig ; insmyga sig.
—tion, s, intagande ; vink ; införande ;
sakta inforning. — ti?©, fl. som iSter
förstS; inställsam.
Insipid, a, osmaklig; orimlig, -i ty,
s. osmaklighet, platthet.
Insipiency, s, oforstSnd.
Insist, v. n. (upon) hvila pS; pästS,
fortfara i anhSUan. -ent, a. grun-
dande sig pS nSgot. — Ure, 8. ihärdighet.
Insition, s, inympning.
InsnarOi v. o* suäga^ inveckla.
Insteep
207
Insnarl, v. a, förvirra, intrassla.
Insobriety I, s. omSttlighet, dryckenskap.
InSOCiable, a, sällskapsskygg, oum.
gängsam. -"IieSS, 5. oumgängsamhet ;
ofdrenlighet.
Insolayte, v. a, torka i solvarmen.
—ion, s. blekning i solen.
InS0len|]ce, -cy, s, öfvermod, skam.
löshet, fräckhet ; förmätenhet. —t) a.
trotsig, oförskämd, fr&ck.
Insolidity, S. ogrundlighct, ohailbarhet.
Insoluble, a. oupplöslig; oätskiljelig.
Insolvjjable, a, oupplöslig; ej att be.
tala. — ency, 8. oförmögenhet att
betala sin skuld, —ent, a. ur stSnd
att betala; medellös. (drömmar.
Insomnions, a. sömnlös; oroad al
Insomuch, ad, emedan, sä framt.
Inspect, v. a. besigtiga. -ion, s.
uppsigt, tillsyn, pSseende; undersök-
ning. —or, 8, uppsyningsmaa , in.
spektor.
Inspersion, s. bestankning.
Insphere, v, a. innesluta inom en krets.
Inspirjjable , a, som kan inandas.
— ation, S. inandning, andetag; in»
gifvelse. -O, v. a. inbläsa; ingifva,
— , V, 71. hämta andan.
Inspirit, v. a, uppmuntra; uppelda.
Inspissat|{e, v, a, förtdocka, -ion,
S. fdrtiockning. [mod.
Instability, s. obeständighet, vankel-
Instable, a. obeständig, ostadig.
Install, v. a. installera ; inviga, -ation,
S. installering, insättning i ett embete.
Instalment, s, invigning; betalnings.
termin.
Instance 5 s. enträgen begäran, an-
hällan ; skäl ; bevis, exempel ; tillfälle ;
instans, domstol, for — , till exempel.
— , v, 11, anföra exempel.
Instant, a, trängande, enträgen ; ange-
lägen ; dennes, i denna^ manad. — , 5.
ögonblick, stund, -aneous, a. ögon.
blicklig. -ly, ad, genast.
Instate, v, a. insätta; beläna.
Instauration , s, Sterinstäilning; fÖr-
nyelse; instiftelse.
Instead, pr, (of) i stället för,
Insteep, t;, a, blöta.
208
Instep
Instep 9 5. fotvrist. high in the -,
högtrafvande.
Instigatlle, v. a. upphetsa, uppagga,
uppreta att begS nSgot ondt. —1011,
S. ingifvelse; retelse; tvingande skäl.
—or, S. upphofsraan; anstiftare.
Instil, V. a. droppvis ingjuta, ingifva.
-lation, S. inflytning. -iiientj s,
indrupet ärane.
In stimulate, v. a, reta, ägga.
Instinct, S, instinkt, drift, ingifvelse.
-ed, a. upplifvad. -ive, a. efter
naturlig drift; instinktmessig.
Institu||te, v. a, stifta, inrätta, for-
ordna; undervisa. — , 5. förordning;
grundsats ; inrättning, institutes, pl.
stiftelser, stadgar, -tion, s. instiftelse,
inrättning, institut; invigning; under-
visning, -tional, -tionary, a.
elementariskv — tOr, S, stiftare; un-
dervisare.
Instruct, V. a. undervisa, underrätta.
-er, -or, s. lärare, -ible, a. (for)
läraktig, fallen för. -lon, S. före-
skrift, efterrättelse, uppfostran, -ive,
a, lärorik; uppbyggelig.
Instrument, s. verktyg, redskap, in-
strument; document, —al, a. som
utföres raed instruraenter. — allty,
-alness, S. tjenlighet.
Insubordination, s, motständ.
Insubstantial, a, väseniös.
Insuiferable 5 a. odräglig; afskyvärd.
Insufficienllcy, S. otillräcklighet; odug-
lighet. —t, a. otillräcklig; oförmögen.
Insufflation, S. inblSsning.
Insuitable, a. olämplig.
Insula{{r, s. öbo. — , a. hörande till
en ö, — ted, ö5. liggande ensam som
en ö, isolerad.
Insulse, a. orimlig, dum.
Insult, 5. förolämpning, skymf.. — ,
V, a. öfverfalla; smäda, förolämpa.
-ation, S. förolämpning, -iugly,
ad, spefullt, föraktligen.
Insuperabyility, S. oöfvervinnelighet.
—le, a. oöfvervinnelig ; -oöfverstiglig.
— leiieSS, S. oöfvervinnligbet.
Insupportable, a. odräglig, olidlig,
-ness, S, odräglighet.
Intendiment
InSUr||abl©, a. som Ican försäkras.
— ance, S. assurar^s; brandförsäkring.
-ancer, -er, 5. assuradör. —Oj
v. a. sätta i säkerhet; assekurera.
Insurgent, a. upprorisk. — , «, upp.
rorsstiftare, upprorsman.
Insurmountable, a. oöfverstiglig.
Insurrection, s. resning, uppror.
— ary, a. upprorisk.
InSUSCeptibilility , s. känslolöshet;
oskicklighet att begripa. -le, a.
ofattlig.
Intact, a. ovidrört, oantastad, obe-
fläckad, -ible, a. ej fattlig för känseln.
Intaglio, 5. kame, upphöjdt arbete i sten.
Intangible, a, okänbar.
Intangle, t;, a. snärja.
Intastable, a. osmaklig.
Integller, s. det hela; helt tal (utan
bråk), -ral, s, helt tal. -, a. full-
ständig ; rättskaffens ; T. icke bruten
i brSk. —rate, V. a. ersätta; göra
till helt. -rity, S. fullkomlighet;
redlighet, rättskaffenhet.
Integument, s. täcke ; skinn ell. hinna.
Intellect, S. förstSnd, förståndskraft.
—ion, S, föreställning, begrepp. — ive,
a. förstSndig. -ual , a. förständet
tillhörig; begriplig; andelig
Intelligen||ce, 5. förstSnd, insigt,
kunskap; själ, ande, öfvematurlig va-
relse; inbördes förtrolighet. — ce-of-
fice, S, adresskontor. -Cer, s. tid-
ningsskrifvare ; korrespondent, —t, a.
(of) förstSndig, kunnig, -tial, a.
andelig; förstSndig.
Intelligibliility, 5. begrlplighet , tyd-
lighet, —le, a. forstSndlig, begriplig.
-lenCSS, S. tydlighet.
Intemperaljnce, s, omSttiighet; oor-
dentlig lefnad. -te, a. omSttlig;
oordentlig; öfverdrifven.- — tUre, #•
oordning; oskick, elak beskaffenhet. i
Intenipestive, a. orimlig; oläglig, i
Intenable, 0. som ej kan försvaras.
Intend, v. a. hafva uppsigt öfver; vara
uppmärksam pä ; mena; äma. — ancy, 5.
öfverinseende ; intendentsyssla.— ail t, 5.
intenclciit, uppöyningsman, — liuent, 5.
Intendment
uppmärksamhet; Qfverläggning.^-ment)
S, förehafvande, afsigt. (ring.
InteneratiOIl} s. uppmjukning; mild-
Intensjle, a. häftig: hetsig; mycket
uppmärksam. — eneSSj S, häftighet,
ansträngning, kraft. — ion^ $. kraft;
ansträngning; högsta grad. --ity) 8.
styrka ; högsta grad. -iY©j a. häftig ;
innerlig; ansträngd.
Intentj 3. afsigt; ändamSl. — , a. om-
sorgsfull; flitig; uppmärksam. <*-i011^
8. afsigt, uppsät. -ionaly a, till-
ftmnad, ännu icke verkställd; med
afsigt gjord. — iv©, a, uppmärksam.
-ively, ad, uppsätiigen. -uess, 8,
flit, uppmärksamhet.
Inter, v. a, begrafva.
Interllcalary , a, inskjuten. - day,
skottdagen (24. Febr.}, -calate, V. a.
insätta en skottdag. -calatlon, s.
insättning af en skottdag i Febr. -Cede,
V. n. lägga sig ut, fälla förbön för
nägon, medla, -cedent 9 a. före-
bedjande, medlande, -cept, v, a.
uppsnappa (bref o. d.) ; afbryta, afskära
(reträtten), -ception, s. uppsnapp-
ning, uppfSngning; brytning. -C8S-
Sion, 8. bemedling, förbön. -CeSSOr,
8, bemedlare. -cesSOry, a. bemed-
lande, förebedjande. -Chain ^ V, a.
hopkedja, sammanlänka. -Change^
8. byte, byteshandel, utbyte. — of
kindness, inbördes välvilja. — , v, a,
& n* byta, vexla; förändra sig, om-
vexla. — compliments, kompllmentera
hvarandra. -Changeable, a. ömse-
sidigj omvexlande. -Cipient, a.
fångande, hindrande. — , 8, hinder;
hämmande kraft. -Cision, 8. afbrott,
hinder. -Clude, V, a. utsluta; af-
bryta, -clusion, s. förhinder; af-
brott. -columniation, s, T. peiar-
vidd. -common, v. n, spisa till-
sammans; gä p5 bete tillsaramans.
-communicate, V.n, meddela hvar-
andra; hafva gemenskap raed hvajrann.
-community, s. gemenskap. -CO-
stal, a. belägen eraeliaa refbenen.
—course, s. gemenskap; handel; um-
gänge, -currence, *. meliankomst.
English-Swedish Dict.j
Intermediate 209
-current j a. mellanlopande; frsm.
flytande. -CUtaneOQS, a. emellan
hull och skinn. — dlct^ V. a. för*
bjuda ; suspendera ; sätta i bann.
-diction, -diet, «. fSrbud; bann.
-dictory, a. förbjudande. -OSt, s,
intresse, fördel; andel; egennytta;
ränta (pä penningar) ; inflytelse ; verkan .
kredit. -, v. a, beveka, förmS, angå,
röra. -ested, a. intresserad; egen-
nyttig, -esting, a. intressant, re.
tände, -fere, V, n. blanda sig i;
träffas; vara stridig, -ference, sj
inblandning, mellankom.st. -fluous^
a. mellanfly tände, -foliato, V. a1
interfoliera. — flllgent, a. skimrande.
-fused, a, mellangjuten. -im, s,
mellantid. — ior, a. inre, invertes.
-, 8, det inre. -jacency, 8. läge
mellan tvenne andra ting. — jacent,!
a, mellanliggande, -ject, V. a. slänga
emellan. — , V. n, medla. -jectiOE,
8. mellankomst ; 27. interjektion. — join,
v. a. förena, förbinda. -laCO, V. a,
genomfläta; hopbinda, —lapse, 8.
förfluten tid mellan tvenne händelser.
-lärd, v, a. späcka, tillblanda, -lea-
ve, v. a. interfoliera, -line, V. 71.
skrifva mellan tvenne rader; öfver-
skrifva. -lineary, a. mellanradig.
-lineation, -lining, a, skrifning
mellan raderna, -link, V. a. hop-
länka, -locutlon, a. samtal; T.
interlokutorie dom. -locutor, 8.
talande i en dialog; samtalare. — 10«
CUtory, a. bestäende af ett samtal.
— lope, V. n. idka smyghandel ; blanda
sig i allting, -lopcr, S. lurendrejare.
-lucate, v. a. utgallra, -lucent,
a. skimranö:^ emellan. — lude, 3.
mellanspel, -lunar, a. hörande till
nedanet. -marriage, S, giftermSl
mellan tvenne familjer; syskonbyte.
-marry, v. a. anställa ell. inga ömse»
sidiga äktenskap, —meddle, v. n.
blanda, lägga sig i en sak. -meddler,
3. underhandlare, en som lägger sig J
allting.^ -mediacy, S» mellankomst.
-medial, a. mellankomraande. -m.e.-
diate, a. mellanliggande a i midten..'
210 Intermedium
Intomb
-mediam, «. mellanrum, -iwell,
V. <Z. hopblanda. -, V. n. lägga sig i en
sak. — ineritj s. jordfästning, bograf-
ning. -migration, s. ömsesidig ut-
vandrings -minable, a. gränslös:
oändlig. — miliate, a, oinskränkt.
-mination, s. hotelse, -mingle,
V. a. uppblanda, inmänga. -, v. n. vara
infdrlifvad. -mission, 8. afbrott,
roellanstund ; paus. — misslv©, a,
afbruten, ojemn. -mit, v. a. afbryta,
uppskjuta. -, V. n. upphöra. — mit»
tent, a. ojemn, oravexlande. — , 8,
intermittent feber, frossfeber. —mix,
V. a. uppblanda. — , v. n. vara sam-
manblandad, -tnre, s. blandning;
mischraaf^oh. -mundane, a. belägen
mellan tvenne verldar. -mural, a.
liggande mellan tvenne murar. — nal,
a. invändig, invertes : inhemsk. — n©C-
tion, S. förening, -node, S. länk,
led, emellan tvenne knölar. — nunciO,
8. internuncius, pSfligt sändebud. — pel"
lation, s. stämning, -plead, v. n.
T. afg3ra en tillfällig tvist, innan
hufvudaaken är afgjord. -point, V.
a. kommatera, skrifva skiljetecken.
— pOlate, v. a. förfalska medelst vissa
ords insättande; inflieka. -poiiition,
S. förfalskning; inflickadt stycke. -pO"
sal, 8. mellankorast, förmedling.
—pose, V. a. lägga emellan, medla.
-, V. n. falla in i talet. -pOSition,
8, mellankomst. bemedling. -pret,
V. O. tolka, öfversätta. -pretable,
a. tolkbar. -pretation , s. uttyd-
ning; öfversättning. -pretative, a.
uttydande, -preter, S. tolk; öfver-
sättare. -punction, S. punktering.
Interr, v o. jorda, begrafva. -ment,
b. begrafning.
Interllregnuni , -reign, s. interreg-
num eller tronledighet. — rer, S.
dödgräfvare. — rOX , S. regent , vice-
konung. -rOgate , V. a. frSga, af-
höra (vittnen). -rOgatlOn, S. spors-
mSl; frSgtecken. -rogatlvö, a. frä-
gande. -, 6. frSga -rogatory, a. frS.
gande. — , 5. förhör , spörsmål -rupt,
V, a, afbryta, hämma. -ruptiOU,
s. afbrott ; bindor ; paus. -SCäpnIar,
a. belägen mellan axelbladen. — SCind,
v. a sönderskära, stycka. -Secant,
a. sönderskärande , sönderdelande,
-sect, v. a. genomskära. -, v. W.
träffas (om linier). -SOCtion, 8. af.
skärning, afskärningspunkt. — semi-
nate, v. a. méiianströ. -soil, v. a.
uppstapla. -S0l6) 5. halfvaning,
mellanväning af lägre rum. -space,
8. mellanrum. — SpersO, v. a, inströ,
blanda emellan. -Spersion, s. mel-
lanstänkning, strönlng. -stellar, a.
belägen mellan stjärnor. -Stice, S.
mellanrum ; mellantid. -Stinctive,
a. åtskiljande. «(-Stitial, a. med
mellanrum. -tangle, V. a. fläta
ihop. -texturOj 8, inväfning. hop-
veckiing. -twino, -twist, v. a.
intvinna, infläta. — val, 5. mellanrum ,
mellantid. -vene, V. n. mellan-
komma . medla. — venient, a. mel-
lankoramande ; förebedjande. — ven»
tion, 8. mellankomst, medling, —vert,
v. a. förvända. — view, 8. samman-
komst, besök. -VOlve, V. a. in-
veckla i hvartannat. -weave, v. a.
inväfva, virka.
Intestallble, a. oskicklig att fä göra
testamente. — Cy, 8. tillständ , dä en
dött, utan att göra testamente, —te,
a. död utan att ha gjort testamente.
Intestinllal, a. hörande till inelfvorna.
— e, a. invertes, innehållen i kroppen.
intestines, pl. tarmar, inelfvor.
Inthral, v. a. göra till träi. -mest,
S. träldom.
Inthronlle, -ize, v, a. sätta pä tronen.
-ization, 5 upphöjeliie pä tronen.
lotimljacy, 5 rörtrolighet, -ate, v. a.
lata förstS , antyda. -, a. innerlig;
förtrogen, nära. — , 8. förtrolig vän.
-ation, 8. vink, antydning. -C, a.
innerlig. — idate , v. a. göra rädd,
afskräcka. — idation, 8. skrämning.
Into, pr. & ad. i, inuti; till.
intoleraljble, a. odräglig, -bleness,
8. olidlighet. -nce, -tlOn, 8. oför.
dragsamhet. -nt, a. ofördragsam.
latomb, v, a. jorda.
Intonate
IntOnallte^ v. n.» dundra . T intonera ,
gifva an en ton. — tioilj 5. dunder ;
T. angifvande af ton.
IntOllO) V. a. anstämma, intonera. -,
V, n. instämma (i en säng); ljuda
länge, dana.
Intort, v. n. tvinna, fläta.
Intoxicallte, v. a. berusa, göra drucken ,
förtjusa. -tiOllj s. berusning ; drucken-
he:.
lutractaijble, a. ohandterlig, oböjlig.
-bility, -bleness, 5. oregerlighet,
obändighet.
Iiitranquillity, s. oro.
Intransljient, a. oförgangiig. -itiv'e,
a. T. neutrum (om verber). — Hill-
table^ a. som ej kan förvandlas.
Intrench, v. a. skära i; förskansa.
- upon, göra ingrepp i, -ment, S,
fyrskansning. [oförsagdhet.
Intrepid, a. oförskräckt, -ity, 8,
Intricallcy, S. förvirring; svSrigbet.
—te, a. oredig, invecklad; förtretlig;
grannlaga, — , v. a. hoptrassla, -te-
tt esS, s. kinkighet.
Intrigue, 5. konstgrepp, knep, kärleks-
händelse, intrigues, pl. ränker. -, v.
n. stämpla, uppspinna ränker, —t, S.
intiigniakare ; kurtisör.
Intrinsjlecal, a. inre . vasendtlig ; sann.
-ecate, a. förvirrad. -Ic, a. va-
sendtlig. — , ad. invertes.
IntrOducIIe, v. a. införa, inleda; bringa
ä bane. — tion, s. införsel, införande ;
inledning, foretal. -tive, -tory,
a. inledande, förelöpande.
Ilitroit, s. ingång, början.
IntromJllssion, s. insläppning ; till.
trade, tillgäng, —t. V, a. inlåta.
Introspect, v. a. efterse, forska, -ion,
5. inseende , besigtning. — of one's
■'^elf, sjelfbctraktande, sjelfpröfning.
Introvert, v. a. vända invertes.
IntrU||(le, v. c intränga. -, v. n.
(on, uyon) tränga sig pä, komma
objuden . ( cntoj göra ingrepp. -Sion,
S. intrång, pStrugning, objuden tjenst.
— Sive, a. inträngande, intränglig, när-
gången.
Intiust, V, a, (tOf withj auförtro.
Invert
211
IntUlti||On, S, beskädnlng, påseende.
-ve, v. a, äskSdande, betraktande;
klar; omedelbart kännande.
Intumescence, Inturgcscence, s,
uppsvällande ; svullnad.
Intnse, s. contusion, qväsning.
In twine, Intwist, v. a. vira ; infläta.
Inumbrate, v, a. öfverskugga.
Inunction, 9, smörjning.
Inundaljte, v. a. öfversvämma ; • öfver-
väldiga. -tion, 3. vattenflöde, öfvcr^
svämning.
Inurbanity, S, ohöflighet, oartJghet.
Inure, v. a. (toJ vänja, tillhärda. -,
v. n. hafva laga kraft, hafva värde,
gälla, -ment, S. vana, färdighet.
Inurn, v. a. inlägga i uma; * jorda.
Innsitate, o. ovanlig, obruklig, -ness,
«. ovanlighet
Inns tion, s. inbränning.
Inutility, s, onyttighet, oduglighet.
Inutterable, a. outsäglig.
Inyade, v. ä. anfalla, öfverfalla; störa.
Invalid, a. oförmögen till arbete, kraft-
lös ; ogill. - , 5. invalid , vanför
soldat, -ate, v. a. försvaga; ogilla,
upphäfva. -ity, s. kraftlöshet; cgil-
Invaluable, a. oskattbar. Itlghet.
Invariable, a. oföränderlig, -ness,
S. oföränderlighet.
InvasillOD, 5. infall (af fiender); in-
grepp , intrång. — ve, 05. anfallande,
angripande.
Invectillon, S, fdrsmädelse. -ve, o.
stickande, satirisk, — , S. smädeord;
pasqvill-
Inveigh, v. a. (against) smäda, fara
ut emot. —er, 5. häftig tadlare.
Inveigle, v. a. förleda, -ment, s.
förledande, förförelse.
Invent, v, a. uppfinna ; dikta ; anträffa.
-ion, S» uppfinning; påfund, npp-
finningskraft. -ive^ a. uppfinnings-
rik, sinnrik. — Or, 5. uppfinnare. -OfY,
s, inventarium, bouppteckning. — , u. a.
inventera, uppteckna.
Inverslie, a, omvänd; ömsesidig, -ion,
s, ömvändning, omflyttning
Invert, v. a. förvända, vända bakfram;
vända ut och in.
212
Invest
Invest, V. a. fwitJi, in) omringa; be-
kläda, pryda; beläna; hSlla instängd.
—igablG, a. som kan utforskas ell.
uppspSras. —igato ^ V, a. utforska,
utspana. — igation, s. utforskning,
undersökning. — Igator, s. forskare.
—iture, S. belåning , insättning i ett
län ell. embete. — ivö, a. beklädande,
omgifvande. —mcilt, S. klädnad,
klädning.
Inveteraljcy, s, härdnackenhet; inrotad
bitterhet. — tC, a. inrotad, långvarig.
-tOneSSj 5. härdnackenhet.
Invidious, a, afundsfuil; förhatlig.
— nCSS, 5. afund, illvilja.
Invigilancy, 5.^vSrd«iöshct.
Invigorayte, v. a. stärka, lifva. -tion,
S. stärkande, forkofran.
Invincible, a. oöfvervinnelig. -ness,
8. oofvervinnelighet.
Inviolallbility, -bleness, s. obrotts.
lighet, okränkbarhet. —ble, a, oför*
kränklig. —ted , a, obefläckad , icke
InviOUS, a. obanad. [vanhelgad.
Invirility, s. omanlighet.
Inviscate, v. a, öfverlimma
Inviscerate, v. a. nära.
Invisibllility, s, osynlighet. -le, o.
osynlig. — leness, s, osjnlighet,
Invitllation , s, bjudning, kallelse.
-atory, a. bjudande, -e, v. a,
bjuda; locka, reta.
InvOCalite, v. a. anropa, Skälla, -tion,
5. Skällan.
Invoice, s. faktura, forteckning p3
öfversända varor.
Invoke, v. a. Skälla.
Involuntallrily, ad. ofrivilligt, emot
viljan, -riness, s. vedervilja; ofri-
villighet. — ry, a, ofrivillig, tvungen.
Involation, s, inveckUng.
Involve, v. a. inveckla, förvirra; inne-
fatta, innebära. [osSrbarhet.
Invulnerable, a. osSrbar. -ness, s,
Inwall, v. a. omgifva med en vall.
Inward , a. invertes , inre ; förtrogen.
— ly, -S, ad. invertes, inSt; inner-
ligen.
Inweave, v, a. inväfva. [rycka.
Inwrap, v. a. inveckla, insvepa; hän-
Irregular
InwrCathe, v. a. bekransa.
Inwrought, a. utarbetad, stickad.
Ipecacuanha, s. kräkrot.
Irasciljblo, a. snarsticken, -bleness,
— bility, s, snarstickenhet.
Ire, 8. vrede, ilska, -ful, a. vred,
hatful 1.
Iridescent, a. irisfärgad, regnbSgefär.
gad. [regnbSgshinnan.
Iris, 8. regnbSge; svärdslilja; T. iris,
Irish, a. irländsk, -man, S. irlän-
dare.
Irk, V. a. pläga, besvära. -SOmO, a.
förtretlig, obehaglig. -SOmenCSS, S.
förtretlighet, ledsnad.
Iron, s. jern, jemvaror; bojor. — , a.
af jern , jernfärgad ; onpplSslig , jern-
hSrd. — , v. a. stryka (med strykjern) ;
fjättra, -band, s. hjulskena, -bar,
s. jernstSng. -Clay, 8. fetlera. -dou-
blet, 8, fängelse, -dr OSS, 8. slagg,
hammarslagg. —grey, a, jerngrä.
-hearted, a. hSrdhjertad. -ish,
a. jernhaltig, jembunden. —mill, 8.
stSngjernshammare. —mine, 8. jern-
grufva, jernbergverk. —monger, S,
jernhandlare. — mould , 8, rostfläck.
-ore, 8. jernmalm. —plate, 5. jern-
bleck , jernplSt. -sick , a. rostig.
-stave, 8. stSngjern. -tOOl, 8.
jernredskap. — ware, 8, jernsaker,
jernvaror. -Wire, 5. stSltrSd. -WOrt,
8. mSra, niSrgräs. — y, a. jernhaltig.
IrOn||ic, -ical, a. ironisk, i motsatt
mening. — y, 8. ironi ; spe.
Irradialjncy, 8. utstrSlning, bestrSl-
ning. —te, V. a. bestråla; upplifva;
pryda. —, V. n. skina, glänsa. — tion,
8. besträlning.
Irrational, a. oförnuftig, irrationel.
— ity, 8, oförnuftighet, ofÖrstSnd.
Irre|!claimable, a. oförbätterlig, -con-
Cilable, a. oförsonlig; oförenlig.
-coverable, -cnperable, a. oer-
sättHg, oSterbringlig. -duciblo, a.
ominskelig; oupplöslig; T. som ej kan
reduceras, -fragability, 8. oemot-
säglighet. -fragable, a. ovedersäg-
lig, oförneklig. — futablc, a. oveder-
lägglig. -gular, a, oregelbunden,
Irregularity
^ oordentlig; oakaplig. -gularity, 9,
oordning , oordentlighet ; utavfifniDg.
-gnlous, a. Iagl53, tygellös. -la-
tivO) a. (to) som icke har afseende
pä. —levant, a, som bevisar intet.
-lieTable^ a. ohjeipiigi obotlig.
-ligion, 8. gudlöshet, ogudaktighet.
-ligions, a. gudlös, ogadaktig.
-ligiOUSneSS 9 a, religionsförakt.
-mediable, a. obotlig, -missible,
a. oundviklig, -missibleuess , s.
oundviklighet, -movable, a. oför.
underlig. -nOWlied, a. ej berömd.
-parable, a. oersättlig, -parable-
ness, -parability, s. oersättlighet.
-pentance, «. obotfärdighet. -ple-
viable^ a. T. som ej £2r igenlösas.
-prehensible, a. oforviuig. -pre-
hensibleness, s. ostrafflighet. -pre-
sentable, o. oföreställbar. -pres-
sible^ a, som ej kan undertryckas.
-proachable, a. oförvitlig, -prov-
able, a. ostrafflig, oförvitlig, -sisti-
ble, a. oemotstSndiig. -slstlble-
nessy -siätibility, s. oemotstSnd-
lighet. -soluble, a. oupplöslig.
-solubleness, 5. ouppiösiighet. -so-
lute, a. obeslutsam, villrSdig, van-
kelmodig, -soluteness, -solution,
S. villrädighet, vankelmod. -SOlvedly,
ad, villrSdigt. -spective, a. evil-
korlig, obetingad. -sponsibilltj ,
S, oförsvarlighet. -Sponsible ^ a.
oförsvarlig, -trievable, a. oersätt-
lig, -verence, s. vanvördnad, -ve-
rent, a. vanvördig. -versible,
-vocable, a. oSterkallelig, oföränder-
lig. -VOCableness, 5. oäterkallellg-
het, okullstötlighet.
Irrigllate, v. a, vattna, väta. -ation,
8. vattning, befuktning. -UOUS, a.
vätskig, vät.
Irrision, 8, Etlöje, begabberi.
Irritallbiiity, ä. retlighet; trätgirighet.
-ble, a. retbar, retlig. -nt, a.
tmintetgorande. — tCy V, O. reta;
förbittra; uppvficka. -tion^ 8* ré-
telse, retning; förbittring.
Irroration, s. bestänkning. [rumpling.
Irruption 9 *. fiendtligt infall, öfver-
It»s
213
Isabel, 8, isabellenfiirg.
Ischiadic, a. höften ell. länderna till*
hörig. - 'passion, ländvärk.
Ischurljetic, a. urindrifvande. -, *.
urindrifvande medel. — y^ 8» urinens
förstoppelse af stenpassion.
Isicle, tf. ispigg.
Isinglass, a, husbloss, -stone, s.
spegelsten, selenit.
Island^ 8, ö, holme, -er, a. öbo.
Islam, — ism, 8. mohametanska reli-
gionen.
Isle, 8, ö, holme; choret i en kyrka.
Islet, *. liten ö ell. holme.
IsOChrOIfal, a. skeende pä samma t|d.
Isolated 9 a. särskild, afsöndrad; fri*
stäende (om pelare).
Isosceles^ a. T. likbent triangel.
Issuable^ a. förande till utslag.
Issue, a. utgäng, utlopp, utväg; följd^
slut, ände; fontanell; lifsarfvingar ;
utgift ; den delen af en rättegSng;, som'
bada partema hänskjuta till domarens
afgörande. malQ — , gossebarn, man-
lig arfvinge. -, V. w. (fromt out)
utgä, härstamma, härröra; ändas. — ,
V. a. (out t forth) lata utgä, släppa
ut. to — money, utbetala penningar,
— less^ a. barnlös.
Issuing^ a. framkommande. — , 8, ut.
gifvande, emission (af bankonoter).
IstlimnSy 6. landtunga.
It, pr. det.
Italian, a, italiensk. -, 8, Italienare,
Italienska; italienska spräket. [stil.
Italic, a, italiensk. - letter, kursiv-
ItCh, 8. kläda, skabb; häftigt begär.
-, V, M. klia; • häftigt äträ. -mite,
£. klädmask. -weed, 8. hvit prust-
rot, — y, a, klädig, skabbig; begirig.
Item, ad. äfven, dessutom. — , S. dito ;
post i en räkning.
Itera|{t0, v, a, upprepa, förnya, g^ra
om igen, — tlon, 8, upprepning,
Itinera]|nt, a, vandrande, resande.
— ry, a, hörande till resor, — , s,
resebeskrifning, reae^ok, marschruta.
Its, pr. dess, sin.
It's, förk. af it is.
214
Itself
Itself, pr. sig sjelf.
Ivory, 8. elfenben. -, a. af elfenben.
Ivy, S, hedera, mur^ön. -OWl, «. grä
ugla.
J.
Jabber, v. n. pladdra; snattra. -, s.
Jaicent, a. liggande. [sladder.
Jacinth, a. hyacint (blomma -, ädelsten).
Jack , 8. Hans . karl; matros ; dum*
hufvud, hane bland fyrfotade djur;
gädda. sSgbock . stekvändare; atöfvel-
knekt; tangent (pä klaver); hissverk:
läderflaska, vimpel pä en mast; pan»
Barskjorta. - hy the hedge, hvitlök.
- with a lantern, irrbloss, -ass,
8. äsna. -boots, S. pi. kurirstöflar.
-catch, S. bödel, -daw, S. kaja.
-plaue,5.skrubbhyfvel. -puddiilg,
8. pickelhäring , arlekin. -sauce,
-sprat, 8. näsvis lymmel. -Staif.
, s. virapelstäng. -Star, s. batsman,
Jackal, 8. schakal. [matron.
Jackalent, a. enfaldig stackare.
Jackanapes, 8. apa; narr.
Jacket, 8. jacka, liftröja , sjömanströja ;
pansarskjorta.
Jacob, 8. Jakob; skata, -s'ladder,
8. Valeriana (ört). -S'staff, -StOCk,
s. jakobsstaf, gradstock.
Jacobin, 8. Domlnikanermunk, Jakobin.
Jacobite, a, Jakobit (sekt).
JacobnS^ «. jakobus (engelskt guldmynt).
Jactitation, 8. häftig rörelse prSl,
Jacnlate, v. a, skjuta, kasta, (skryt.
Jacalation, s, skjutning.
Jade, 8. skinkraärr; luder; bittersten.
-, V. a. afmatta, uttrötta, köra trött;
väldsamt handtera. -, v, n, afmattas ;
duka under.
Jadish, o. okysk; gemen; ondskefull.
Jag, 8, skära ; udd ; knytning. -, v. a.
göra inskärningar, hacka ut. -ged,
a. tandad, uddig. -gedness, 8,
addighet, taggighet. -gin g, s, ut-
skärning, uddning. -giug-iron, «.
kru^ern, degsporre, -gy^ ft. uddig,
tandad.
Lejune
Jail, 5. fångelse, arrest. «bird,^#
fänge. -er, -keeper, «. fängvaktare.
Jakes, 5. pl. afträde. gödselhög.
Jalap, 5. jalappa (rot).
Jam, s. konserf, sylt af frukt; liten
bamrock. — , v. a. klämma, trycka .
göra fast. (siljeträ.
Jamaica-TVOOd, 8, kampescheträ, bre-
Jamb, 8. dörrpost, sidpost.
Jane, a. ett slags parkum.
Jangle, t;, n. kifva, käbbla, -r, s«
grälmakare.
Janizary, s. janitschar.
JannOCk, a. hafrebröd.
Jant, S. gäng, promenad, utfart.
January, a. Januari manad.
Japan, s. japanskt arbete, laclfeoring.
-, a. japansk. -, v. a. göra japanskt
arbete, lackera; svärta (skor), -ner,
8. lackerare.
Jape, 8. skämt, lustig historia.
Jar, 8. skorrande. träta, kif; stor ler-
kruka. — , v. n. skramla , skrala ;
tvista, vara oense.
Jargon, 8. rotvälska.
Jarring, a. misshäiiig. -, a. gräl,
Jashawk, a. ung falk. (träla.
Jasmin, s. jasmin, persian -, syren.
Jasper, '5. jaspis.
Jaundice, a. gulsot. -d, a. guisiktig.
Jaunt, v. n, stryka omkring; spatsera.
— , 8. omlopp ; utvandring ; hjullöt,
-iness, s. Uflighet, lustighet, -y, a»
prydlig; rolig; fägnesam.
Javelin, s. kastspjut, half lans.
Jaw, 8, käft, kindben, tandkött; T.
mick. —bone, 8. käft, kindben.
-fallen, a. nedslagen, modfälld.
-tooth, 8, kindtand, axeltand.
-work, a. tuggning.
Jay, 8. skata.
Jealous, a. svartsjuk, afundgjuk; rädd
om, sorgfällig. -ness, -y, 8. svart-
sjuka, afundsjoka; ömhet.
Jeat, 5. gagat.
Jeer, v, a. begabba, bespotta. — , S*
hän, bitande skämt; T. kardeler.
Jegget^ 6". kcrf som ätes stekt.
JejU!I'3, a. nykter, lastande; mager,'-
Jejuneness
Jointure
215
dSlig. -ness, 8. nykterhet; brist,
armod; torrhet.
Jellijledi, a. geléaktlg. -y, a. gele,
stelnad saft. — y-brOth, s. kraftsoppa.
Jenn^t^ S. spanskt häst, gSngare.
JeCLIietting, S. johannisaple.
Jeopardy -ize, v, a. äfventyra, blott-
ställa. -O US, a. farlig, vädlig. -y,
8. fara, våda, äfventyr
JerfalCOn, S. armfalk.
Jerk, v. a. slS, stöta. -, v. n. nal-
kaa. — , s. stöt, käppsläng. ryckniDg
Jerkin, s. jacka, tröja.
Jess, «. T läderrem om falkens ben.
Jessamine, s. jasmin.
Jest, S. infall, skämt. ~, v. n skämta,
narras, —er , s. put.^makare . lustig
ture, hofnarr. -ingly, ad. skämt-
vis, pä skämt.
Jesuit, 8. jesuit, "'s-bark, kinabark.
—'s-powder, kinapulvei. -ed, a.
förälskad i jesuitiska satser, -ical,
a, jesuitisk, illistig. — isni, $, jesui-
tismus.
Jet, 8, gagat; vattenstråle . hörn. -,
V. n. skjuta ut, springa fram.
Jetsam, Jetson, s. strandvrak.
Jettee, s, hamndam.
Jettison, s, strandnlng.
Jetty, a. svart, gagatfärgad ; utstSende.
-head, S. utstående kajdam.
Jew, 8, Jude. -bait, s, odugUg bor-
gen, -broker, s. schackerjude. -esS,
8. Judinna, -isll , a. judisk, -'s-
liarp, -'s-trump, S. mungiga. -''s-
pitell, 8. judenbeck, bergbeck. — 'S-
Stone, s. judensten.
Jewel, 8. juvel, klenod, -house, 8.
stället der riEsklenoderna förvaras.
—ler, 8. juvelerare.
Jib, 8. knall; T. klyfvert, klyfvare.
-boom, 8. klyfvarbora. -hOFSCS,
8. pl. klyfvarboras-pertar. —Stay, 8,
bogsprötstSg.
Jig, 8. munter bonddans; puts. — , V. n.
dansa, skumpa, —ger, 8. dansare.
Jill, a, qvinnfolk; ett matt af ett hälft
qTarters rymd.
Jilt, 8, listig kona, slyna. -. v. a.
bedraj^a, gäcka. ~, V n. vara be-
dragerska. -ing, s. bediägerl. falsk-
het af en fästmö.
Jimp, a. nätt, prydlig.
Jillgle, s. slammer, klingande.
Job, S. Iliob , litet ell. obetydligt arbete.
"'s-comfort, klen tröst. -*5 comfor.
teVy olycksbud. -, v. a. hacka. -,
v, n. ockra, mäkla, -ber, S. ock-
rare; en som förrättar tillfälligt arbete.
Jockey, s. spanm-idare, betjentgosse ,
hästprSnglare , bedragare. — , V, a.
bedtaga, lura i kapp.
JocOSlle, a. skämtsam, lustig, -eness,
-ity, s. skämtsamhet, munterhet.
Joculailr, a. munter, rolig, -rity, s,
lustighet. -rly, ad. skämtvis , pi
skämt. — tOry, a. skämtsam , rolig.
Jocund, a. ärlig, Ijufiig. skämtande.
-ity, -neSS, s. Uflighet, lustighet, t
JOg, S. stöt, knuff, skakning . kinkighet,
svårighet. — , v. a. skaka, stöta, ruska.
— , V. n. skaka sig, vara i häftig rö-
relse . stöta (om en vagn), to - along,
skumpa. to - 071 , tråka sig fram .
gä makligt. [hit och dit.
Joggle, V. a. vricka. -, v. n. kasta sig
John, 8. Johan, Jan. -apple, a. pa-
radisäple , johannisaple — bull, 8.
engelska pöbeln (speord) - dOrCC, *
silfveröga. -s'-bread , s. ^ohanniö-
bröd. -S'-W0rt, S. gräbo (ört).
Join, v. a. sammanfoga, förbinda, -.v.n.
förena sig, göra gemensam sak; räkas,
gränsa intill, to - battle j leverera
fältslag, to - interest with one,
ingå bolag med någon. -dtT, ."?. för-
ening, -er, 8. snickare, schatull-
raakare. -Cry, .5. snickeriarbete, -iug,
s. led, fogning, ledfogning.
Joint, s. länk, ledfogning, led; gåiig-
jern . knä pä ett gräs-strå. - of veat,
kalflSr. -, a, förbunden, förenad,
samtlig. -, v. a. förena, förbinda;
dela sönder efter leder, -ed, a. för-
sedd med fogning. -Cr, 5. släthyfveL
-gout, 8. ledvärk, -heir, 8. med-
arfvinge. — ly, ad. gemensamt. -rCSS,
s. en ka som har lifgeding. —ring, 8,
fingening. -StOOl , 8. pall , bänk.
-tenant, 5 mcdforpaktare. -UVe^
216 Jointure-house
V. a, utsEtta en lifranta. -, S. lif-
geding. -Ure-llOUSe, 8» enkesäte.
Joist 9 8, tvärbjelke. — , V, a. belägga
med tvärbjelkar.
Jo^lle, 8. skämt, puts. -, V. n, skämta ;
(upon) narras med. —©Fj 8. skäm-
tare. — illgly, ad. skämtvis, pä skämt.
Jole, 5. kind, käft.
Joll) V. a. stöta med hufvudet; stöta
ihop. -iment, -iness, -ity, s.
munterhet, lustighet, rolighet, — y, a,
lustig, rolig; frodig, frisk. — dogt
munter karl. -y-boat, 8. travaljslup.
Jolt^ 5. stöt, skakning ; plump menniska.
— , V, n, skaka, stöta (ora Skdon).
— head, «. pundhufvud.
Jonquil, S. ett slags narciss.
Jorden, s. nattkärl.
Josepll'8 flowers , 5. pl. bockskägg,
elggräs.
Jot , 8, punkt , prick ; jota. ~ , V. a.
anmärka, notera, —ting", s. anmärk-
ning, notis.
Journal, S. jumal, dagbok; tidning,
periodisk skrift. — ist, 8. tidnings-
skrifvare. -IZO, V, a. föra in i en
jumal.
Journey, 5. dagsresa, landtresa, väg-
sträcka. — , v. n. resa. -man, s.
dagakarl; gesäll, -taylor, 5. skräd-
daregesäll. — lYOrk, 8. dagsverk.
JOUSt, 8. lansbrytning. — , V. n. bryta
Jove, 8. Jupiter. [lansar, tornera.
JOTial, a. munter, lustig, glädtig. -ist,
8. lustig ture. -nCSS, 8. glädtighet,
munterhet.
Jowler, s. spårhund, stöfvare.
JOT\'ter, 8. fiskhandlare.
Joy, 5. glädje, fröjd, lycka, to wish -,
lyckönska. —, v. n. glädjas. — , V. a.
önska lycka; fröjda, —auce, 8. mun-
terhet, glädje, —ful, a. glad, förnöjd.
-fulness, 5. glädje, munterhet. -lesS,
'a. bedröiVad, sorgsen, olycklig, -OUS,
a. glad, lustig. -OUSnOSS, 8. mun-
terhet, glädje.
Jubarb, 8, taklök (ört).
Jubiljlant, a. glad, triumferande.
-ation, 5. jubel, fröjdeskri. -ee,
S. jobelfwt, jubelSr.
Junction
Jucundity, 5. Ijuflighet, behaglighet
Judai||cal, a. judisk, -sm, 8. juden
dom. — Z©, V, n, lefva som en Jude.
Judge, 8. domare, skiljeman. — , v. a.
& n. döma, fälla omdöme, säga sin
mening, afgöra, bedöma, —hall, Sa
domssal, tingssal, —lateral, s. bi-
sittare. — ment, 8, dom, utslag ; dom-
stol, rätt; omdöme; klokhet, förnuftig-
het; straff af Gud. the day of -,
ytterste domen, -place, -seat, 5.
domstol, domsäte. — r, S. domare.
Judillcative, a. som kan dömas. -ca«
tory, a. hörande till dorastol. — , 8,
domsrätt; domstol. — Cature^ 8. do-
mare-embete ; domstol. — cial, — ciary,
a, laglig, juridisk, domare—. — ciOUS,
a. förstSndig, skarpsinnig. — ClOUS"
ness, 5.^ klokhet.
Jug, 5. vattenkruka, drickskrus.
Juggle, 8. taskspeleri, gyckel, bedrägeri.
— , V, 71, gyckla, göra taskspelarkonster.
— , V. a. bedraga. — r, 5. taskspelare,
konstmakare.
Jugulj|ar, a. halsen och strupen till-
hörig, —ate, v. a. strypa.
Juiclle, 8. saft (af kött o. frukt). -,
V, a. fukta, -©less, a. saftlös, utan
must. -eness, S. saftighet. -y, a,
saftig.
Jujub, Jujube, 8. rödt bröstbär.
Juko, v. n. sätta sig att sofva (om fåg-
lar); kasta hufvudet.
Julap, Julep, 5. kyldryckan.
Julian, a. juliansk. - aCCOUnf, ju-
lianska tidräkningen, gamla stilen.
July, 8» Juli mSnad. -flower, 8.
Jumart, 8. muloxe. [neglika.
Juinbals, 8, pl. sockersaft.
Jumble, 8, blandning, oreda. — , t7. a.
blanda, röra ihop. —, V, n, vara för-
virrad.
Jument, 5. ök, lastkreatur.
Jump, 8, spräng, hopp; qvinnfolks lif-
stycke. — , V. n, springa, hoppa, skaka ;
passa sig. — , V. a. vSga. — er^ 8.
hoppare, springare.
Juncate, S. ostkaka; läckerbit; kalas.]
JuncOUS, ö. beväxt med säf.
Junctjiion) e, förening, förbindelse.]
Juncture
- -urO) s. fog, fogning, led; förening;
kritisk tidpunkt.
Jane^ S. Juni manad.
Jungle^ 5. buskskog (i Ostinaien^.
Junior, S, yngre.
Juniper 9 s, en, enbuske, -lecture,
8. banner, snubbor.
Junk, S. vurst, gammalt tSgvcrk; ett
kinesiskt skepp.
Junket, S, läckerbit, slisk. -, V. n.
smSrotsa; lefva kräsligt. [ning.
Junta, Junto, S, junta, saramans värj -
Jurat, S. edsvuren domare; bisittare.
~ion, S. edgSng. -Ory> «• edlig.
Juripical, a, laglikmätig, juridisk.
-SCOnsult, S, jurist, lagklok. -S(Uc-
tion, s, domsaga, -sdictional* a.
laglig, -sdictive, a. laglig, -spru-
dence, a, lagfarenhet. -St, S. lagklok.
Jur||or, 8, juryman, ledamot af en ed-
Bvurenrätt. —y, $, jury, edsvurenrätt,
nämnd, domstol af edsvurna domare.
— y-man, 5. juryman, ledamot af en
edavurenrätt. — y-mast, s. nödmast,
reservmast.
Just, a. rättvis, billig; oförfalskad;
riktig; dygdig; sann ; ordentlig. — , ad.
just; noga. — now, nyss, just nu.
— SOf precist, lika sä.
Justi|{CO, S, billighet, rättvisa; rätt-
färdighet; dorastol; domare. — of
peace, fredsdomare. — , v. a. döma.
— Cer, 3. domare, domhafvande. —Ce-
Ship, 8. domare. embete. -clable,
a. som lyder under en viss domstol.
— ciary , s. domhafvande, justitiaric.
-liable, a. som kan forsvaras, -flab-
leness, 5. rättmätighet, -fication,
«. rättfärdiggörelse ; frikännelse. -fica-
tive, a. rättfårdiggörande. -ficator,
8, rättfärdiggörare, fdrfäktare. -fler,
8, försvarare; fris.ägare. ^fjy V. O.
lättfärdiga, frisäga; forsvara, bevisa;
T, justera. [stöta.
Just le, v, n. knuffas, stötas. -, V. a.
Jastjily, ad, rätt, billigt; noga, just.
-ness, 5. rättrSdighet, billighet; rik-
tighet. [tände utSt. -, s. regntak.
Jut, v. n. skjuta ut. -ting, a. lu-
Jnveni(|le, a. ung^-leness,^^. pojkva-
Keep
217
sonde; ungdomshetta. -illty, 8. ung*
domsfel; sorglöshet.
Juxtaposition, 5. hopfogning; ut»
vertes tillsättning.
K
Kabob, v, a, krydda.,
Kail, 5. matkSl.
KakatOO, s. kakadu (fSgel).
Kalendar, S. kalender, almanack.
Kalender, s. klädpress ; klädesberedaro*
Kali, 8, sodaört.
Kam, a. kram, förvrängd.
Kanastur, s. knaster.
Kangaroo, s, känguru, pungdjur.
Karabe, 5. bemsten.
Kastril, 8. hök, falk.
Kaw, v, 71. kraxa, skrika som en kaja.
— , 5. kajskri, krasning.
Kay, 5. kaj, strandgata, -age, S,
Keale, 5. flintsten. [lastpenningar.
Keck, v. n, hafva svSrt för att ned-
svälja ; * (atj äcklas,
Keckle, v. a T. bekläda med gammalt
Kecks, 8. pL risved. [tågverk.
Keck||sy, 8. odört. -y, a. lik odört;
T, med ihSlig stjelk.
Kedge, v, a, segla emot strömmen,
bogsera. — , v. n, omSttlig äta. — r^
-anchor, S. T. bogserankar, katt-
Kedlack, a. åkersenap. [ankar.
Keel, 8. vanna; T, köl pä ett skepp,
—age, 8. kölpenningar, hamnpennin-
gar, -liale, v. a. T, straffa med
räspringning. — SOn, 8. T. kölsvin.
Keen, a, hvass, fin; genomträngande,
skarpsinnig; bitter, -ness, 3. fin-
het, hvasshet; girighet; spetsfundighetc
-sighted, a. skarpsynt.
Keep, 8. uppsigt, vård ;• qvarstad ; slottet
i en fästning. -, V. a, hålla, ega;
behälla; sköta, vakta; nyttja; fira.
-, V. n. hälla sig, vistas;* fortfa*«.
to - away, afhälla, aflägsna; hSila
sig undan, to - Jjack, hindra, af-
hSlla; hSlIa sig tillbaka. tO - lad
hours, stiga »ent upp om raorgnaru^.j
218
Keeper
to — cattle y valla boskap, to -
company with, umgSs med. to —
counsel, bevara en hemlighet, to —
doum^ nedtrycka, förnedra; hålla vid
iSgt pris. to — /?-077i, hindra, dölja,
undvika, to — good hoiws, komma
hem i god tid ; stiga bittida upp. to
- in, äterhåna, kufva; dölja, to -
le7lt, fasta, to - off, afhSlla, hSlla
tillbaka; afvisa; hälla sig efter; T,
h<^la af ifrSn land. tO - OW, tilltaga.
to - one's ground^ stä på sig. to
~ one's hed, hSlla sig vid sängen.
to — out, utestänga, to — Silence,
tiga. /o - time, hålla takten, to -
the hooks, föra böckerna, to — the
wind, hålla dikt bi-de-vind. -er, s.
väktare, oppsyningsman. — of the
great seal eller Lord -, storsigill.
fSrvarare. —ing", s. förvaring. — ing-
room, s. sällskapsrum, -sake, S.
minne, suvenir.
Keeve, S. kar, så, vanna.
Keg", S. kagge, Qärding.
Kellj 5. fethinna; puppa (pä insekter).
Kelp, S. skottländsk soda.
Kelson, S, T, kölsvin.
KemelllD; S. bryggkar.
Ken, S, syn, ögonsigte; koja. — , V. a.
upptäcka , märka ; veta. — , V, n. se
omkring.
Kendal-green, S. ett slags grönt kläde.
Kenk, s. T. kink.
Kennel, s. hundkoja; ett koppel jagt»
hundar; rännsten; håla, kula. — , v. n,
gömma sig i kulor. [klamp.
KennetS, s. pL ett slags kläde; T,
Kerb, s. bräde, kant, list.
Kerchief, s. slöja, dok. -ed, a. be-
slöjad, höljd med dok.
Kerf, S. skåra, inskärning.
Kermes, S, kermesbär.
Hern, S. handqvam; irländsk fotsoldat;
landstrykare. — , V. il. gä i kärna;
giyna sig.
Kernel, s. käma, fro. -, v. n. gä i
kärna. — ly, a. körtelaktig. — S , S.
pl. köitler. —water, a. persico.
-wort, s. knölig flenört.
Kersey, $. kerning (groft ylletyg).
Kind
Kestrel, S, tornfalk.
Ketch, S. kits (fartyg).
Kettle, s. kittei. -drum, V. puka.
-drummer, S. pukslagare.
Kevel, 5. T, krysshult.
Key, s. nyckel ; klaf i musik ; slutsten i
ett hvalf; frö af askträd; skrufnyckel,
stämhammare; blind klippa; gräns*
fästning, -bit, S. nyckelax, -board,
-frame, s. tangentrad, tastatur.
—chain, s, nyckelring, nyckelknippa.
-groove, S, raffla, urhålkning, fals.
-hold , s. springfjäder i ett lås.
-hole, S, nyckelhål i dörren. -StOne,
S. slutsten i ett hvalf. -SWivel, 8.
nyckelkrok, nyckelhake.
KeyagO, s. lastpenningar.
Keyle, s. ett slags fartyg.
Kibe, S. kylsår pä hälen, -d, a. plägad
af kylsSr. - heels, pl. frusna fötter.
Kibsey, s. piikorg.
Kick, s. spark. -, V. a. & n. sparka.
— Shaw, s. lappri; mischmasch; fransk
ragu. -up, S. VUlg. dans ; förvirring.
Kid , S.^ kid , kidling ; barn. - , V. n.
kidla, få kidlingar; fä skidor (om ärter).
-der, s. uppköpare, -gloves, S, pl,
bock?kinn-handskar. -leather, s.
ungt fint bockskinn, —ling, s. kid-
ling. —nap, v. a. stjäla bort barn.
— napper, s. barotjuf, menniskohand-
KiddOW, s. vrakfågel. [lare.
Kidney, s. njure; det inre; slag; lynne.
—bean, s, turkiska bönor, -beau»
tree, 5. örtsiägtet orobus. -ore, s.
blodsten. — WOrt, 5. nafvelgräs.
Kifferkill, s, sjöskum.
Kilderkin, s. ölmätt af 18 galloner;
halftunna.
Kill, v, a. döda, dräpa ; slagta (boskap).
Killas, S. skiffer.
Killow, s, sot.
Klln, s. ugn, torkugn; roste fÖr malm*
-dry, v. a, torka i ugn.
Kimbo, a. krokig.
Kin, S. slägt; skyldeman , frände. — ,
a. slägt ; likartad. -Sfolk, s. fränder,
blodsförvandter. -Sman, S. siägting.
-SWOman, s. franka.
Kind, s, slägte; slag; natur- kön; art.
Kindhearted
Knob
219
— , a. god, vänlig, höflig, benägen.
-hearted, a, godbjertad. -le, v. a,
upptända, sätta i brand. — , v. n.
fatta eld, upptändas; yngla. — leSS,
a. onaturlig, vanartad. — ly, ad.
vänligt, höfligt. — ness, s, godhet,
välvilja; helsning. -red, a. slägt,
anhörig. — , s, förvandtskap, slägtskap ;
anförvandter.
King', S. konang; bricka i schackspel.
— at arms, japenkonung. — *5 evily
skrofler, körtelsvullnad.
V. a. göra
till kung ; T, sätta dam pS en bricka.
-apple, 8. ananas, -bird, S. lilla
paradisfågeln. -Craft, s, regerings-
konst, politik, -cub, 5. ranunkel,
-dom, s. konungarike ; trakt, -fislier,
S. isfSgel. -like, -ly, a. konglig.
-piece, s. gafveispetsen. -'s-bench,
*. öfverhofrätten. -s'pear, S, svalört.
—stone, s. sjöraunk.
Kintal, s, centner.
Kipe, s, ryssja.
Kipper, s. grålax, vraklax. -time, a.
den tiden laxfisket är förbjudet.
Kirk, 5. kyrka, församling, -yard, S.
Kirtle, S. kjortel. [kyrkogård.
Kiss, 5. kyss. -, V. a. kyssa, -ing,
s. kyssning. — , a. kyssande.
Kit, s. stor flaska; änbar; kagge;
stockfiol.
Kitchen, a. kök. -boy, a. kockspojke,
kökspojke, -garden, «. köksträd-
gård, —maid , a, kökspiga , köksa.
-stuflF, 5. stekfett. -tackling, s.
kökssaker, köksgeråd.
Kite, a. glada ; hök ; rofgirig menniska ;
pappersdrake. — 's-fOOt, a. hökört.
Kitkey, a. askfrön.
Kitten, a, kattunge. — , v. n, fö ungar
Kiye, a, kar, sä. [(om kattor).
Klick, v. n, snatta, klappa (som en
qvarn); picka (som ett ur). — , v, a,
praktisera bort. -©ting", 8, harar.o
löptid.
Knab, v. n. knapra, tugga med buller.
Knack, a. knäck; konst, skicklighet;
listigt streck. — , V. 11. knäppa (en nöt).
—er, s. fabrikör af leksaker ; repslagare ;
en 6om handlar maå hästkött.
Knag, a. knagia, knöl. -giness, a.
knagglighet. -gy, a. knagglig, knöligr.
Knap, s. knapp, topp: kuiie. -bottle,
S. åkervallmo, -pish, a. harmsen,
knorrig. -sack, S. tornister, ränsel.
Knare, s. knut; qvistborr.
Knavlje, a. bof, bedragare; tjänare;
knekten i kort. — in grain, erts-
skälra. -ery, a. skälmstycke, -ish,
a. skälftisk; bedräglig. -isbwCSS,
s. skälmstycke.
Knead, v. a. knåda, göra deg. -in:^",
S. knådning.-ing-trough, S. baktrc'lg.
Knee, ä. knä; led; T. knätimmor.
-buckle, S. knäspänne. — cap , s,
kuäskena. — decp, a. knädjup, ned-
sjunken till knäet. — gniSS, s. bock-
blad. -pan, s. knäskål, -.striuär,
a. knäband, strumpeband. -tribuLo,
a, knäböjning.
KneedgraoS, a. hundexing.
Kneel, v. n, falla på knä, knäböja,
—ing, 5. knäböjning; stockfisk.
"Knell, a. själringning.
Knick, a. knäppning, -knack, S. lek.
saker. [-CaSÖ, s. knifslida.
Knife, a. knif. -blade, a. knifsUiad.
Knight, a. riddare; stridskämpe; löpa-
ren i schack; parlamentsmedlem. —
of the hladCy storskrytare. - of the
postf falskt vittne. — of the road,
Btråtröfvare. — of the Shire , full,
mäktig för ett grefskap i Underhuset.
—'s-croaa, kermeskrydd (ört). -, ?;.
a. dubba till riddare. -errant,
a. vandrande riddare, -fee, s. rid-
daresäte, riddaregods. — hOOd, a,
riddarevärdighet. -ICSS, a. oridderlig.
-lin ess 5 a. riddareplikt, -ly, a.
ridderlig, -marshal, a. hofmarskalk.
Knit, v. a. sticka, knyta ; förena. -, v. n.
knyta sig (om kål), to — the hröics,
rynka ögonbrynen, —ter, a. sticlcare,
stickerska. -ting, a. stickning, -thlg-
needle, a. strumpsticka. -ting-
sheath, a. stickskida, -ting-tool,
S. sticktyg, -work, «. stickadt arbete.
KnittlC, 8. snöre.
Kliob, 8. knopp, knapp; knöl ; tofs; ut-
växt; T. märke. —,'0. n. Vnoppas ; blifva
220
Knobbed
knölig. -bed, a. knapplik, -bf-
neSS, S, knölighet, knagglighet. -by,
O. knagglig, knölig.
Knock, 8, slag, stöt ; klappning (pS en
dörr). -, V. a. & n. klappa, bulta;
etöta ihop. io - at the door, klappa
pS dörren. tO - down, slS omkull;
8lä ihjäl, to - iM, drifva in. - to
off, bryta, to - out, drifva ut. to
— under^ duka under, gifva sig tappt.
— ©r, S, en som klappar; portklapp.
-ing-mill, S. etaropqvarn.
En oil, 8. kulle. <-, V. a, & n. ringa
(för en död).
Enop, s. knopp; blomknopp.
Enor, 8. knöl, knöligt utväxt.
Enot, 8. knut; afsats, led pä växter;
bandvippa; khopp pä växter* band,
eSllskap , flock ; knippa ; hvnrtlasse ;
T. stek; knop. — , V. Ö. knyta ihop.
— , V. n. knyta sig, knoppas, -berry-
bnsll, 8. berghallonbuske, -grass,
t. trainpnäfva , trampgräs. — ted, a.
full med knutar ell. qvistknölar; knut*^
formig. -tin ess, s. knutighet; svå-
righet, -ty, a. knutig, knölig. -WOrk,
8. knutet arbete.
Enoutberry, s, hjortron.
EnOW, v. a. & n. veta, känna, ur-
skilja; känna igen. -abl©, ö. som
kan vetas, -er, 8, kännare, -ing,
8. kännedom, vetenskap. — , Q. skick-
lig, ft5rst5ndig. klok. -Ingly, ad.
med vett och vilja. -IcdgO, 8. kun-
skap, vetenskap, lärdom; käqnedom,
bekantskap.
Enubb, -le, v. a. elS, prygla.
Enuckle, s. knoge, knytnäfve; ledgSng,
knöl . ficktjuf. -, V. n. buga sig, böja
sig. -d, a. smidig in lederna.
Enur, -le, 8. qvlatknöl pS träd.
Koran, 8, alkoran (Muhammedanernas
bibel).
Korin, 8. gazell, antllop.
Kraken, s. krake (diktadt ofantligt
sjödjur).
K ruller^ $. smörkringla.
Lachrymation
La, {.-se! 86 der!
Laas, 8. fallstreck.
Lab, 8. sladderhane.
Labar, 8. baner, fana.
Labdannm, 8. laudanum.
Labe{|faction, 8. försvagning," utmätt,
ning. -fjr, t;, a. försvaga, förderfva.
Label, 8. sedel ; pergaraentsremsa hvar-
vid sigillet föstes; codicill.
Labent, a, halkande, fallande.
Labi||al, a. läpparna tillhörig. - let-
ter, bokstaf som uttalas med läpparna.
— ated, a. försedd med läppar; läpp-
formig. -Odental, a, uttalad med
läppar och tänder.
Labor||age, s. arbetslön, -ant, 8.
kemist. -atory, 8. laboratorium,
kemisk verkstad. -looS, a. arbet-
sam, oförtruten; mödosam. — lons-
ness, 8. arbetsamhet, oförtrutenhét ;
besvär.
Labour, *. arbete, bemödande; besvär;
barnsnöd ; kroppsrörelse. — , t;, a. di
n. förrätta, bearbeta, beflita sig, träla ;
plSgas i barnsnöd ; T. slingra, stampa.
to — with child, vara i barnsnöd.
-ed, a. tvungen (om skrifsätt). -er,
S. arbetskarl, jordbrukare, handtver*
käre. — less, a, icke mödosam, lätt.
-some, a. mödosam, besvärlig.
Laburnnm, 8. blSsärt.
Labyrinth, s, irrgSng, labyrint, -iao^
Lac, 8. lack. (a. labyrintiskc
Lace, 8. spets, galon ^ snöre, snörband.
— , V. a. galonera ; pryda med spetsar ;
tillsnöra; prygla. -CraTat, 8. spets- J
halsduk, -frame, -machine, 5. \
knyppellSda. -maker, 8. broderare,
spetsknypplare. -man, 5. snörraakare;
spetskrämare. — trado, 8» spetshan»
del. -"woman, S, spetsknypplerskaj
LaceralJble, a. som kan söndcrrifvag.
-te, v. a. rifva sönder, -tion, S.
sönderrifning.
Lachryllmal, a. som alstrar tSrar. -♦
glands, tSrkörtlar. -mary, a. inne-
bSUando tSrar. -mation ^ 8, grSt.
Lachrymatory
-matory, S. tSrkarl (hos de gamla
Romarne).
Lacllliated^ a. försedd med frånser.
Lack, S. brist, behof; 100,000 rupier
(i Ostindie). — , V. a. önska, längta
efter; tarfva, behöfva. — , v, n. bri-
sta, -a-day, i. ack ? o Gud ! -bonrd,
5. ung glop , vSp. — I)raifi , —wit,
S. dumhufvud. -lustre, «. utan
glans, matt. — lUllS, S. lackmus.
Lacker, s. lackfemissa. — , t?, a. lacke-
Lackey, S. lakej, betjent. (ra.
LaCOnjjiC, a. lakonisk; kort och ef-
tertrycklig. — isin, 5. kort sinnrikt
uttryck.
Lactyary, a. mjölkig. -, S, mjölk-
kammare. — ation, s, däggande.
—eal, a. mjölkig; innehfillande mjölk.
— fever, mjölkfeber. — veins, mjölk-
ådror. — , S. T. nijölkkäril , mjölk-
Sder. — eOUS, a. mjölkig, innehSllanUe
mjölksaft. — circle, vintergatan pä
hiramelen. -esceiice, S. mjölkaktigt
väsende. — esCOllt, a. innehållande
mjölksaft, -ic, a, mjölkig. — acid,
mjölksyra. — iferOUS, C?, som medför
mjölk. — ific, a, som ger mjölk.
LacnnOSe, a. T, fördjupad, gropig.
Lad, S. gosse, pojke; yngling.
Ladder, S. stege; grad; hederssteg.
-rope, 8. T. fallrep, -ways, s.
pl. T. trappluckor.
Lad||e, S. mynning; vattenledning. — ,
V. et, ladda, lasta, befrakta; hälla ur.
—ing, s. lastning, laddning, frakt.
Ladkin, S. liten pojke.
Ladle, S. slef, skopa; skofvel pS eit
qvarnhjal. — ful, s. skedblad.
Lady, S, fruntimmer, fru; fröken, our
-, vSr fru, vär kära fru. -bird, s.
J. Marias nyckelpiga. —day, S. var-
frudagen (borgerliga Srets början), —fly,
5. trollslända. —like, a. qvinlig;
lik en dam, förnäm ; nätt, fin. — 's-
bOTVer, S, örtslägtet clematis, -'s-
cnshion, s. nafveigräs. -'S-finger,
S, räfklo. -'S- glove, S. lungört.
-'S-liair, S, darr, darrgräs. -'S-laces,
8, pl, linört. -ship, $, -nad (för-
nämt fruntimmers titel). -'S-mantle,
Lammas
221
S. T, J. Marias k3pa. --'S-mllk, s
mjölktistel. -'s-SCal , 5. hundrofva,
-'s-sniOCk, 5. T. bräsma. -'s-
thigh, S, ett slags päron, -'s-
thi.stle, S, marientistel, mjölktistel.
Lag, a. senfärdig; sistkommande; trög.
— , s, den lägste i rangen; söler, en
som blir efter. — , V, 71. blifva efter,
söla. -i^ard, -ger, s, söier. -giug,
a. senfärdig, släpande, trög. — TTOrt-,
s. pestilensrot.
Lagoon, S. italiensk insjö ell. kanal,
Laic, 5. lekman, -al, a. verldslig.
Lair, s. läger, läge (der rudjur ligga
om dagen).
Laird, s, herre, husbonde.
Laity, S. lekmän, verdsliga ständet.
Lake, s, insjö, sjö; Florentinerlack.
-TTOed, S. röknäfva. [väO.
Lam, S, lan; ränning, varpning (i en
Lamb, s. lam, lamkött; frälsaren. --,
V, n. lamma, fä lam. -IlOg, S. Sra-
gammalt lam. —kin, s, lamunge,
litet lam. — skin, s. lamskinn. — 's«
tongue, S. grodblad. -'s-WOOl, S.
lamull; engelskt dl med etekta äp.
len uti.
LambllatiTO, a. som intages genom
slickning. — ent, CC. slickande; sväf-
vande, fladdrande. [skälen.
Lamdoides, s. T. vinkelsöra i hufvud'
Lame, a. lam, halt, haltande, felaktig;
otillräcklig. — , V. a. förlama, göra
lytt. — neSS, S. lamhet, svaghet.
Lamel, S. tunn plSt, liten skifva. -lar,
a. flisig. -lated, a. belagd med
lan; bladig, skifvig.
Lament, v. n. j-imra sig. -, v, a,
beklaga, —able, a. beklaglig, järn-
merfull; sorglig; bedröflig ; eländig.
-ation, s, klagovisa, beklagande;
veklagan.
Lamentino, s. sjöko (fisk).
Lamina, s, piSt, skifva; lan. -te,
y. a. betäcka med bleck, beslS me«I
tunna plStar. — ted, a. pläibcslagen ;
uthamrad; bladig. — tion, 8. bleck-
slageri ; uthamring.
Lammas, s. Petri fängelses dag (1. Au-
gusti), at latter -, aldrig nligonsin.
222
Lamp
Lapful
Lamp, s. lampa; ljus. -adary, s.
ställning under en lampa; klockare.
—blacky S. lampsot ; kimrök. -ligh-
ter, S. lykttändare. -Stand, S,
lampfot.
Lampoon, S. pasqvlll, smadeskrift. —,
V, a. göra nidvisor om nSgon. —er,
S. smädeskriftsförfattare.
Lamprey, S. lampret, nejonoga.
Lance, s. lans, pik. — , V, a, sticka
med en lans ; kasta ; öppna med lan-
sett, -knigllt, 8. lansförare, —man,
— r, S. ryttare med lans, pikenerare,
lansförare, —t, 8, lansett, Sderjem,
snäppare.
Land, S» land, landtgods; landskap;
folk; urin. hy — , pä landsvägen. — ,
V, a. sätta i land. -, V. 71. gS i
land, landstiga. — bCCf, 3, oxtunga.
-bred, a. inhemsk, infödd, -breeze,
S, landvind. -Cape, S, landsudde.
—chain, S. landtmätarkedja. — ed,
a. landad, be=;uten. -flOOd, S. ofver-
svämning. -forces, S. pL landtrop-
par, -gable, s, grundskatt, -giave,
S. landtgrefve. -graviate, 8. landt-
grefskap. -gravinO, 8, landtgref.
vinna, —hen, 8. ängsnärpa. — hol»
der, S, godsegare. -ing, 8. land-
stigning; plan vid en trappa, -job-
ber, 8. en som köper och säljer landt-
gods. —lady, 8, patronessa; husvär-
dinna; värdinnan pä en gästgifvare-
gSrd ell. värdshus. -locked, a.
omgifven med land pä alla sidor.
—löper, 8. landtstrykare, lösdrifvare.
-lord, 8. godsegare, jordegare; egen-
domsherre ; värd ; gästgifvare. — man^
'8. landssoldat, —mark, 8. gränsmärke,
rasten; landaraäre; berg; torn etc.
som tjenar sjöfarande till rättesnöre.
—mate, 8, granne, hvars egor gränsa
intill en annans. — measurcr, 8,
1 a ndt mätare, —pirate, 8, strätröfvare.
-propriety, 5. länderier. -scape,
8, landskap. — SCrvicC, 8, krigstjenst
till lands. -Sman, 8, landsman.
-Spaniel, s, vakteihund. -Stew-
ard , 8, landräntraästare. — tax , 8,
jordränta. —tenant, 8, jordegare.
-trade, s. landthandeL -Walter,
8. tuUuppsyningsman Öfver det goda
som utskeppas. — ward, ad. inät
landet, St land till. -WOrker, 8.
jordbrukare.
Lane, s. gränd; smal vSg mellan gär-
desgSrdar; haj, gata.
Lan er et, s, liten falk.
Lan got, >. rem. [kula; skrot.
Langrllage, -el, s, kedjekula, länk-
Language, 5. sprSk, tungomål; stil,
talesätt, -d, a. spräklärd; talför«
well -, vältalig, -master, 5. spräk-
mästare. [mare.
Languet, s. liten tunga ; kil i en ham-
Languid, a. matt. kraftlos, försmäk-
tande; försagd. -ness, 8, kraftlös»
het, svaghet ; modlöshet.
Languish, S. vanmäktighet. -, V. n.
mattas, aftyna, trSna bort. — ment«
8. försmäktande, aflyning.
Languor, 8, matthet, tvinsot; tröghet.
-OUS, a. sorgsen. [löpare.
Laniards, 8.pl T. kattstjärt ; taljrep;
Lania||ry, 8, siagtardisk. -te, v, a.
sarga, stycka sönder, sönderslita.
Lanijiferons, -gerous, a. som bär
ull, ullrik, ullig, luden. -fiCO, 8.
ylletyg; ylleväfnad.
Lank, a. slapp, slankig; tunn; rak.
-ness, 8, slankighetj magerhet, -y,
a. slankig.
Lanner, 8. vaktel falk.
Lansquenet, 5. landsknekt, tydsk lands»
soldat; lanter (ett slags kortspel).
Lantern, 5. lykta, lanterna; fyrbSk.
jack in a ~, irrbloss, -crank, 8,
T, armen pä akterblysan. -jaws, 8,
pZ. infallna kinder. -tOWCr, -turret,
8. litet torn, altan ofvanpä en byggnad,
-wheel, 8, drifhjul.
Lanthorn, s. Lantern*
LanUginOUS, a, dunig, Qunig.
Lanyards, s. Laniards.
Lap, 8. sköte, knä; skört (pä kläder);
örtipp; kärnmjölk. — , V. 71, läppja;
slafsa. — , V, a, slicka upp, omlinda;
dölja; hoppveckla. -dOg, 8. knä»
hfrod, mops, —eared, a, slokörig.
^ful, s, ett fång, sä mycket som kan
Lapwing
Latitant
223
tagas i förklädat. -Wing 5 S. vipa,
kovipa. -work, s, flätadt. arbete.
Lapidllary, a. som finnes i sten. —
style, stenstil. — , 5. stenslipare, ju-
velerare. — atö, v. a, stena till döds.
-ation, 8. stenande till döds. -GOUS,
a. stenartad, lik sten. -escence, S.
förstening, stenvandling. -esceilt,
-illC, a. förstenande, -ification,
5. stenvandling. — ist, s. juvelerare.
Lapis, s, ädelsten, -lazuli, $, lasur-
sten. [slag.
Lapper, S» läppjare; en som gör om-
Lappet, S. skörtet, släpet af^n kläd-
ning.
Lapse, S. snafning; fel, förseelse; fSr-
fallande, förverkande (till kronan). — ,
V. n, falla sakta, hemfalla; förflyta.
— , V. a. förfela, försumma.
Larboard, S, bakbord, venstra sidan
af skeppet (frän styret räknadt).
-watch, S. bakbordqvarter.
Larceny, s. tjufnad, stöld.
Larch, S. lärkträd.
Lärd, s. fläsk, späck, svinfett. -, V. a.
späcka ; inblanda. — , V, 71, blifva
tjock, —er, S, visthus, skafferi. — jng-
pin, S, späcknäl.
Lare, s. T, svarfhjul.
Lares, 5. pl. husgudar.
Large, a. stor, bred, rymlig.; frodig,
ymnig; frikostig, at — , vidlyftig, a
— conscience , ett rymligt samvete.
— wind, full vind. — , S, öppna sjön.
— , V, n, T. rumma, segla rumskots.
-ly, ad. ymnigt, vidlyftigt, -ness,
S, storlek, bredd; rymlighet.
Largess, S. skänk; frikostighet.
Lark, s. lärka, -er, S, lärkfangare.
-'S-heel, s. riddarsporre (ört). -Spiir,
5. svensk riddarsporre (ört).
Larmier, S. takränna; murband.
Laram, s, buller, larm; väckare 'pS
ett ur. [klädd.
Larva, s, T. puppa, -ted, a. för-
Larynx, S, struphufvad; lärkträd.
Lascar, S. ostindisk matros.
Lascivillent, a. sjeifsvSidig, rasig. -ons,
a. okysk, otuktig, kåt; oanständig.
»OnSUesS» 5. okyakLet, losaktighet.
Lash, S. stryk ; pisksmäll ; gissel ; pisk-
snärt; piska; satir. -, v. a. piska;
häckla. -, V. n. häftigt slä emot;
T, fastsurra. -er, s, piskare; drag-
rep; surrtSg. -ing, s, smällning;
Lass, s. flicka, tös. fsurring.
Lassitude, S. trötthet; matthet.
Last, s. läst; skeppslast (12 tunnor).
-age, 5. lastpenningar, -maker, S,
lästmakare.
Last, a. sista, yttersta, lägsta ; förliden.
- of all, pä sista slutet, -ly, ad,
■ sist, sednast; slutligen; nyligen.
Last, v. n, vara, räcka, -ing, a,
varaktig, oupphörlig, -ingly, ad,
beständigt, -illgness, S, varaktighet.
Latch, S, klinka pä en dörr; T, in-
flickningstecken. — , v, a. tillstänga
med klinka, tillsluta, —et, s, sko-
rem ; läderrem.
Late, a, sen, iSngsam; salig; afliden,
för detta. — , ad, sent; nyligen, -^j
V. n* dröja, -d, a, öfverfallen af
natt. — ly^ ad. nyligen, nyss.
Latency, S, hemlighet.
Lateness, S, en saks nyhet.
Latent, a. förborgad, dold, obemärkt»
Lateral, a. verkande pä sidan, -judge,
bisittare, assessor.* — ly^ ad, pä si«
dan, bredvid.
Lateward, ad, nägot sent. -hay,
S, efterslätter.
Lath, S, lekt; takstol. -, V, a. bräd-
slä , spika upp lekter. — hack , 5.
längskranglig person. — WOrk, S.
lektverk, lektlag.
Lathe, S, svarfstol; lada.
Lather, S, skum ; säplödder; Ijock
svett. — , v, n, löddras. — , v. a.
intvåla, insäpa, bestryka med säplöd-
Lathy, a, tunn, slankig. [der.
Latin, S. Latinare; Latin ell. latinska
språket. — , a, latinsk. — , V, a, öfver-
sätta pä Latin, -ism, S, latinskt
talesätt, -ist, S. god Latinare. — ity,
S, Latin, latinitet. -Ize, V, n, nyttja
latinska talesätt. — , V. a, göra till
Latisll, a. nägot sen. [Latin.
Latitllancy, -ation, s, hemlighet;
tysthet. ^ -ant, a, Jorborgad, Jieiiilig.
224
Latitude
-ude, S. vidd ; omkrets ; frihet ; sjelfs-
vald; T, polhöjd, -udinarian , ä.
fritänkare. — , (1. oinskränkt, — udi-
nariaiiism, s, fiitänkeri.
Latrant^ a. skällande; jgrälaktig.
Latrocinllation, -y,^^. röfveri.
ijatten^ S. messing.
Latter, a. sednare. -ly, ad, till slut ;
nyligen, -math, 8. efterslätter.
Lattice, S. gallerverk. -, V. a. RJrse
med galler. -windOW, 8. galler-
fönster; jalusi.
Laud, 8. lof, pris. -, V, a, prisa, be-
römma, -able, a. lofvärd. -able-
neSS, -ability, S, beromlighet, pris-
värdhet. -ative, -atory, a. lof-
vande, berömmande.
Landannm s. Labdanum*
Laugh, 8, skratt. — , V. W. skratta.
— , v. a. beskratta; utgrina. to — at,
beskratta, ^-able, a. löjlig, -ing,
8. skratt, -ing-stOCk, 8c skrattämne ;
ätlöje. -ter, 5. skratt, löje,
Launcb, 8. barkass ; sluttande bro, — ,
V. n, lägga ut till sjös; utsväfva.
-, v. a. lata gä af stapeln.
Laundyress , s, tvätterska. -ry, 8.
tvätt, tvättning; tvätthus.
Laurealjte, a. lagerkrönt. -tion, *.
doktors- ell. magisterpromotion.
Laurel, 8. lager, lagerträd; lagerkrans.
-ed, a. lagerkrönt. -herb, 8, lager-
ört, -wreath, 8* lagerkrans. ~ "^
LauriferOUS, a. lagerbärande.
Lava, 8. lava (af eldsprutande berg).
LaYaytiou, s. tvättning, -tory, s.
tvättrum i vaskfat.
Laye, v, a. lomma ; bada ; tvätta, lavera
(en ritning). -, V, n. löga sig, bada sig.
Laveer, 5. lovering. -, V. a. lovera.
Lavender, 5. lavendel.
Laver, s, badkar, tvättfat.
Lavish, a, slösaktig; öfverdädig, — , V.
a. slösa, -ment, -ness, s. slöseri.
Law, 5. lag; förordning; föreskrift; lag-
farenhet; lagen ell. Mosis lag. com-
mon — , landslag, civil — , borgerlig
lag. - of natiom, folkrätt, to go
to — , börja process mot någon, to
follow the — , studera juridiken, -day,
Lay
S. rättcgSngsdag. -expeitces, 8, pil
rätteg.^iigskostnader. -ful, a, laglig,
laggill. -fulness, 8. lasli;^het, rätt-
mätighet, -giver, 8. lagstiftare, -gi-
ving, 8, lagstiftning; lagstiftande.
-less, a. laglös; lagstridig; fridlö?.
-lord, 8. jurist 86m blifvit adlad.
-maker, 8. lagstiftare, -suit, 8.
rättegäng, process, good in — , rätts»
giltig.
Lawn, 8, skirduk, flnt linne, linon;
öppen gräsplan. — sleevo», 8, pl. fina
ärmar af linon (biskopsdrägt). — y, O.
gjord af linon; lik en slätt.
Lawyer, s. lagkarl, jurist, advokat.
Lax, 8, utsot; lax. — , a. lös; slapp;
afförande. -ation , 8, slapphet, for-
slappning, — ative, a. afförande. — ,
8, laxermedel. -ativeness, 8. öpp-
nande egenskap. — ity, -nOSS, s.
slapphet; löshet; öppet lif; •felande
noggrannhet.
Lay, 8. lager; betesmark; vad; säng,
visa; rangy stSnd, —land, 8, trade.
—stall, 8, gödselhög.
Lay, a, veridsiig. — , 8, lekman, -el-
der, 8. kyrkoforeständare, —man,
8. lekman ; T. rörlig bild som målare
och bildhuggare bruka.
Lay, v, a. lägga, ställa; tillfredsställa;
släcka; förlika; anlägga; slä vad, to
— aside, glömma; deponera, to —
asleep, söfva, to -^ a thing in
one's dish, forebrä en nSgot, to —
a wager, slä vad. to - ly, förvara.
to — claim to, göra ansprSk pS. to
~ down one's life, dö; iSta sitt lifo
to - äggs, värpa, to - heads tO'
gether, rädslS. to - hold of, gripa.
to — level, jemna, to — on, s\i
häftigt, io - open, ädagalUgga, to
- out. T, lägga ut pä reddeno to —
siege to, belägra, to — taxes ^ pS-
lägga utskylder. to - the cloth,
duka bordet, to - the stomach,
stilla hungern, to — up, samla, lägga
ihop. to " up a vessel, aftackla,
afdanka ett skepp. to - WUSte,
sköfla, ödelägga.
Layer
Layer, S. telning; lager; hvarf; varp.
höna. —out, S. utgifvare.
Ljizar, S. spetelsk ; spetelska.
Lazaret, S» lasarett, sjukhus.
Lazjle, V. a. & n. lättjas, -iness, s,
lättja, tröghet. — lUg", d. trög, slumrig.
— y, a. lat, trog; sömnaktig.
Lazali, S. lasursten.
Lea, s. slättmark, äng.
Leach, s. lut. -, v. a. utluta, lutiägga.
Lead, s, bly ; lod, kula. — , v. a, beslä
med bly, blanda med bly; plombera.
-Cry stall, s, blyerts, -en, a. af
bly, blybetäckt; tung, trög; dum.
-enhearted, a. känsioiös. -line,
8, lodlina. -miue, S, blygrufva.
-ore, s. blyerts, -pencil, 5. bly.
ertspenna. -shot, S. hagel. -ITOrt,
S, bly rot, tandrot. — y, a, bly färgad.
Xj6ad , 8. anfSrande ; förhand i spel ;
aqui (1 biljard). — , V. a, éc n. leda,
föra, ledsaga ; forleda, forma ; gS förut ;
vara anföraren; herrska. to — the
way, visa vägen; gä förut, -er, s.
ledare, vägvisare; förman, —ing", S.
ledning. -', p, & a, ledande; den
förnämste. — card, utslagskort. —
hand fat cardsj, förhand. - que-
stion, hufvudfrSga. -iug-strings,
*. jpL ledband för barn. -ing-wind,
S. gynnande vind. —man, $. före-
dansare.
Leaf, S, löf; blad; skifva ; folium. -,
V. n. fä löf, siä ut. -brass, 5.
glitterguld. -bud, s. löfknopp. -gold,
S. bladguld. -silver, s. silfverbleck.
-less, a. bladlös, utan löf. -let,
8. litet löf ell. blad. -Stalk, 8. T,
bladskaft. — y, a. löfrik, lummig.
League, a. förbund; fransk mil. -,
V. n. inga förbund, -r, S, förbunds-
broder; belägring»
Leak, s, läck. -, a. läck. -, v, n.
läcka, —age, S, läokage, forlust pS
utrunna vStvaror. — y, a. gisten (om
kärl); T. läck; * pratsam.
Lcani, 5. tSg, lina; koppelband. -er,
s. spSrhund.
Lean, a. mager; torr; slät. -, 5. det
magra ; blotta köttet utan fett, -ness,
English-Swedish Dict^
Leaven
225
s. magerhet; armod, -visaged, a,
mager i ansigtet. -ivitted, a. fÖr«
stSndig.
Lean, v. n, & a, luta; stöda sig; böja;
vara benägen för; lita pS. -Ing, .9.
lutning, -ing-staff, S, staf, krycka.
-ing-stock, s, stöd.
Leap, S» spräng, hopp, skutt; löptid
(om djur); ryssja, — , V, n. springa;
hoppa, löpa; spritta till; klappa som
hjertat. — , V. a, bespringa, betäcka
(om hingstar), —er, 8. dansare ; dan-
serska. -frog, 8. ett barnlek, -iugly,
ad, i spräng, -year, s. skottar.
Learn, v, a. & 1\. lära; förnimma,
erfara, to -^ hy a letter ^ inhämta
af ett bref. -ed, a. lärd, erfaren.
—er, 8, lärjunge ; nybegynnare. —ing,
S. lärdom, bokvett; kunskap.
Lease, 8. hyrekontrakt, arrendekontrakt ;
förpaktning; arrendetid. — , V. a. hyra
ut , förpakta ; plocka ax. — hold, 8.
arrendegods, —holder, s, paktare.
— r, 8, axplockare.
Leash, S, koppel ; grimma ; rera att föra
falkar med. — , V. a. koppla ihop.
Leasing, 8, falskhet, Ijugning.
Least, sup, af little, not in the -,
alldeles icke. — , ad, minst, at — ,
Leat, 8. qvarnränna. [ätminstone.
Leather, S, läder; garfvadt skinn. -,
a. af läder, —bag, 5. lädersäck,
läderslang, -bottle, 8. läderflaska.
—dresser, S. sämsk- ell. karduans-
makare; garfvare. — jackot, 8. ett
slags fisk i Söderhafvet. — n , ö. af
läder. — sellcr, 8, läderhandlare.
-Sling, 8. rem. -y, a. läderaktig,
lik läder.
Leave, S, lot, tlllständ; afsked; af.
skedstagande. — , V, a. iSta, lemna,
öfvergifva. — , V, n. aflägsna sig;
testamentera; upphöra; afstä ifrSn.
to - of, to — over, lata bli, upphöra.
to — out, fÖrbigä; atsluta. —T^ 9,
en som lemnar; öfverlöpare, rymmare.
-ingS, 8. pl. öfverlefvor, lämningar.
Leavlled, -y, a, löfrik; försedd med
blad.
Leay^n, 5. surdeg, jäsningsmedel; dräggc
15
226 Leavening
", v, a, syra, iSta jäsa; blanda till.
— in^^ 8, jäsningsmedel.
Leclier, S. vällusting ; horkarl. -, V. n.
bola, vara otuktig. — OnSj a. liderlig,
otuktig. -y, 8, otukt. (kollektbok.
Lection, 5. läsart; lektion, -ary, 8.
Lecture, 8, foreläsning ; läxa ; läsning ;
tilltal, skrapa. — , V, a, föreläsa ; banna
upp; undervisa, lära. — , V. n, hälla
föreläsningar. — r, 8, professor; lär-
mästare; aftonsSngsprest. — ship, *.
foreläsaretjenst ; kapellanssyssla.
Lectuni, s, puipet.
Ledcaptain, s. smiokrare, matsnuggare.
Ledge, .9. list; bräm; kant; hvarf, lag;
kedja af klippor. — r, 8, hufvudbok
pä ett handelskontor.
Ledhorse, 8. handhäst.
Lee, 8. T, vindsida, läsida; drägg. — ,
a. liggande mot vinden. —ShorO, 8,
T, lägervall. -Way, 8. T, afdrifl.
Leech, *. läkare; blodigel. — , V. a.
läka, bota. -Craffc, 8, läkarekonst.
^lines, 8, pL T. nockgärdingar.
—rop©, 8, stSende lik pä segel.
-worm, 8. blodigel.
Leek, 8. lök, puijoiök.
Leer, 8, snegling, blick pä sidan; vild-
brädets läge. — , V, n, se ät sidan,
bliga, glo; plira. — , V, a, locka ge»
nom blicker pä sidan. — llOrS©, 8,
paradehäst.
Lees, s. drägg (pä vin); moddor.
Leet, 8. dorastol; gärdsrätt.
Leeward, a. lävart. -, ad. i lävart.
-Islands, 8. pl. Lävart-öam©, An-
tilliska oarne.
Left, a. venster. -handed, a. venster-
händt; oskickh'gt. -handedness, 8.
vensterhändthet. -handlneSS , 8,
oskicklighet.
Leg, 8, ben, lägg (mellan knäet och
foten); skänkel; lärstycke; fot hvarpE
nägot hvilar; T, sträng pS en hanfot;
skänkling.
Legacy, s. testamente; testamenteradt
gods. -hnnter, S. arfsmilare.
Legal, a. lagUg, laglikmätig. -ity, 8,
laglighet, rättmätighet, -ize, V, a,
lagligen stadfästa, -ly, ad. lagligt.
Lengthy
Legalltary, -tee, 8. arfiagare. ~te,
S. päfligt sändebud, legat, -tesllip,
8. legats syssla ell. värdighet, —tin©,
a. grundad pä en pSflig legats värdig-
het, —tion, 8. beskickning; depu-
tation, —tor, 8. en som gör testa-
mente.
Legend, 8. legend, munksaga; fabel;
omskrift pä mynt. —ary, a. sagolik;
fabel a k tig.
Legerbook, S. hufvudbok; varulagerbok.
Legerdemain j 8. taskspelarekonster.
Legged, a. som har ben.
Leggins, s. pl. damaskor.
Legibjiility, 8. läslighet; tydlighet.
-le, a. läslig, -leness, s. läslighet.
Legion, 8. legion; myckenhet, -ary,
a. hörande till en legion; talrik. — ,
8. legionssoldat.
Legis||late, v. n. stifta lag; utglfva
en lag. — lation, 8. lagstiftning.
-lativ©, a. lagstiftande, -lator,
8* lagstiftare, -latorsllip, s. lag-
stiftande makt. -lature, 8. lagstift,
ning ; lagstiftande makt. —t, 8. jorist.
Legitima||Cy, 8. laglikmätighet; äkta
födsel, -te, a. äkta; rättmätig. -,
V. a. berättiga; offentligen erkänna;
gilla, -teness, s. laglig börd; äkt-
het, -tion, 8. laga bekräftelse; ett
oäkta barns förklarande for äkta.
Legnmlje, -en, s. skidfrukt, fruktbaljao
— inons, a. som hör till ärtslägtet.
Leisnrllahle , a. vid lediga stunder;
maklig. -C, 8. ledigliet, arbetslöshet,
mak, maklighet. — C-hOUr, 8. ledig
stund, fritimma. — cly, a. maklig.
Lemma, 8. T. hjeipsats.
Lemon , 8. citron , citronträd. -Ed©,
8. lemonad. — pecl, s. citronskal»
-squeezers, S. pl. citronpress.
Lemures, 8. pl. spöker.
Lend, v, a. utlSna, borga; meddela;
bevilja, —er, 8. borgenär, procentare.
Length, S. längd; utsträckning; af-
stSnd ; sträcka, at -^, slutligeno ändt*
ligen, —en, V. a. forlänga, utsträcka.
— , V. n. blifva längre, utsträckas.
-wise, ad. pä längden, -y^ a,
längvarig, längträdig.
.Leniency;
LenillCUCy^ S. mildhet, efterlStenhet.
— Ontj a, stillande; mjukande. — , 5.
lindrande medel, -fy, v, a, lindra,
mildra. — meilt, 3. lindrande medel.
—tive, a. lindrande. — , s. lindrande
medel, —ty, S, mildhet, godhet.
Lens, S. lins (synglas).
Lent, S. fastlag, fasta, -en, a. hörande
till fastan; tarflig. -sermon, *.
fastlagspredikan.
Lentijjcular, -form, a. linsformig.
-ginOUS, a. fräknig. -gO, s, fräk-
nar; utslagsfeher. -1, S. lins, linsen
(skidfrukt).
Lentiscus, Lentlsk, s. mastixträd.
Lentyitude, s, tröghet, -or, s, seghet;
längsamhet. -OUS, a. seg.
Leo, 5. Lejonet (i djurkretsen). -nhlC,
a. lejonartad. — ntico, s, lejonblad
(ört), -pard, s. leopard, -pard's-
bane, S. vildgetört.
Leper, S, spetelsk person. -OUS, a.
som orsakar spetelska.
Lepid, a, lustig, rolig.
Leporine, a. haraktig.
Leprllosity, s, skabbighet. -osy, s,
spetelska. —OUS, a. skabbig; spe-
telsk. -OUSnesS, S, skabbighet.
Less, eomp, af little, mindre, smärre.
— , ad, mindre.
Lessee, S, hyresman, paktare.
Lessen, v. a. förminska. -, V. n,
aftaga, minskas.
Lessiye, s. byk.
Lesson, s. lexa, lektion. -, V. a.
undervisa; banna upp.
Lessor, S, förpaktare.
Lest, c. att icke; i fall.
Let, V, a. iSta, tillSta; lemna; hyra
ut ; förpakta ; iSta fara. to — alone,
iSta bli. to — down, hissa ner;
skrufva ner. to — fall, fälla, hissa
ned. to — go, släppa, to — in,
släppa In ; inlSta. to - know, under-
rätta, to - off fa pistolj, skjuta af.
to — out, iSna ut (pä ränta), —in,
8. inflickningstecken. -pass, S. frisedel.
Let, *. hinder; dröjsmSl. -, V. a.
hindra, fSrhlndra, afhälla ifrän. -, V, n,
upphdra.
Lexicon
227
Leth{{a], a. dödlig, -argic, a. sömn-
aktig. -argicness, S. sömnsjuka;
tröghet, -argied, a. djupt insomnad.
— argy, s, sömnsjuka.
Letlie, 5. Lete ; glömska ; glömskedryck.
Letted, a. fördröjad, förhindrad.
Letter, s, bokstaf; bref; patent; full-
makt. - of attorney, fullmakt. -
of mark, kaparebref. -, v. a. teckna
bokstäfver. to ^ a hook, sätta titel
pä ryggen af en bpk. -b OX, s. bref-
iSda. -carrier, a, brefbärare. -casc,
8, planbok; kast (pä ett boktryckeri).
-ed, o. lärd. -founder, s. stil-
gjutare, -learning, s. boklärdom.
-less, a. olärd. -Office, s. bref-
post. —press, S. boktryckarpress.
Lettuce, s, laktuk. [sjuka.
Leucoplilegmacy, a. bleksot, grön-
Levant, S, öster ; Levanten. -, a. östlig ;
ifrSn Levanten. — ine, a. levantisk.
Levee, 8, uppstigande; morgonbesök.
Level, a. jemn, slät. — , s. slättmark,
yta; jemnhet; vattenpass; rättesnöre;
ögonsigte, — , V. a. jemna, göra slät ;
rikta ; jemnfdra, — , V. n. efterskräfva ;
(at) mätta, sigta ; gissa ; vara i jernii
riktning, —ler, 8, jeranare; jemnlik-
hetspredikant. — nOSS, S, jemnhet,
flackhet, -range, «. T. kärnskott,
Leven, S. surdeg, drägg.
Lever, a. häfstäng* handspak.
Leveret, s, harunge.
Le ver o ek, S, lärka. [skatter).
Leviable, a, som kan pSläggas (ora
Leviathan, s, hvalfisk; T. Leviathan.
Levigaljte, v, a. pulverisera. -tion,
8, pulverisering,
Levitlje, s. Levit. -ical, a, igvitisk.
-icus, 8. tredje Mose bok.
Levity, 5. lätthet; lättsinnighet; östa-
dighet.
Levy, S, uppbörd; värfning. — , 1). a,
beskatta, utskrifva; värfva, to — an
army, sätta upp en här.
Lewd, a, utsväfvande, vällustig; otuktig,
oförskämd. -UOSS, 8, liderlighet, otukt.
Lewet, S. härfSgel,
LexicOgraplier, 8, ordboksRJrfattare,
Lexicon^ S, lexikon, ordbok.
1^*
228
Ley
Ley, S. fält, betesmark; lut.
Liabljle, a. underkastad, förpliktad;
\ blottställd för. -ility, -lenoss, s,
benägenhet ; blottställning.
Liar, S. lögnare, Ijugare.
Llbj V. CL. kastrera.
Libation, $. dricksoffer.
Libcl, ^. smädeskrift ; skymf; T. stäm-
ning; klagoskrift. -, V, n. &a, (against)
skiifva smädeskrift; författa en klago-
skrift, —ler, 5. sraädeskrifvare. — lous,
a. smädande.
Libellnia, S. trollslända.
iiiberal, a. frikostig, gifmild. - edu'
cation, anständig uppfostran. — arts,
fria konsterna. ~ity, -IiesS^ S. fri-
kostighet, gifmildhet.
Liberajlte, v. a, befria, -tion, s.
befrielse. — tOF, 5. befriare.
Libertinllage, s. utsväfning. -e, s,
frigifven, eil. dess son; liderlig sälle;
fritänkare. — , a, sjelfsväldig ; oordent-
lig; liderlig. -ism, S, sjelfsväld,
liderlighet ; fritänkeri.
Liberty, S. frihet; fri vilja; tillstånd.
liberties f pL privilegier, företrädes-
rättigheter, friheter.
Libidinous, a, lättfärdig, kättjefull.
— ness, S. vällustighet; sinnlustighet.
Libra, 5. T, vägen (i djurkretsen).
Librarljian, S, bibliotekarie, -y, s.
boksamling ; bibliotek, circulating
-, iSnbibliotek. -y-keeper, S, biblio-
tekarie.
Librailte, v. a. väga ; balansera. -tlOn,
s. vägande, svängningsrörelse. — tory,
5. svängande, balanserande.
Lice, s. pl. af loiLse. —bane, s, lusört.
Licence, S. sjelfsvSld; tillstSnd; frise-
del ; censur pä en bok. — , v, a. gifva
frihet ell. tillständ till. ~r, s. en
som till äter nSgot. — of dooTcs, censor.
Licenti|]ate, s, licentiat. -, u. a. tm-
städja, tillåta. -DUS, a. sjelf väldig,
utsväfvande ; oinskränkt. -Onsness,
S. sjelfsväld; utsväfning.
Lichen, S, laf (ett mosseslägte).
Licit, a. tilläten. -neSS, s. laglighet.
Lick, s. liten släng; slickning; viilg.
grof behandling. — , v. a. slicka, sleka ;
Lifegiving
VUlg, basa, smörja upp. to — Mp»
uppsluka, -dish, 3. tallrikslickare.
—spittle, S, sraärotsare, matvän.
—stone, 8. ncjonöga.
Lickerllish, -OUS, a, l&cker, kräslig;
begärlig. -OUSnesS, 8. läckerhet;
Licorice, S. lakrits. flystenhet.
Lictor, 8. liktor (romersk hedersvakt).
Lid, s. lock; ögonlock.
Lie, (ly) v. n. ligga; hvlla; bestä;
vara belägen, to — ahout, vara kring-
spridd hit och dit. to — at one, vulg.
bedja enträget om, ligga efter, to —
at ones mercy, bero af ens näd.
to - at stake, vara blottställd, vara i
fräga. to — down, lägga sig att sofva ;
falla i barnsäng. to — in, ligga
barnsäng, to — in state, ligga pS
paradsäng (om lik), to — lurking,
ligga pä lur. to - on hand, icke
hafva afgäng. to - Ollt of doors,
sofva utom hus. to — to, ligga upp-
brassad; ligga bi. to -' under a
distemper, vara sjuk. to - under
a mistake, bedraga sig. to — with,
hafva samlag med.
Lie, S. lögn, osanning; ssga; lut. — ,
V, n. ljuga, säga osannt.
Lief, a, älskad. — , ad, gerna.
Liege, a, undergifven ; under länsplikt.
— , S. länsherre. — lord, s. länsherre,
landsherre, —man, 5. vasall, under-
säte. — r, S, ambassadör, sändebud.
Lienterllic, S. hörande till utsot. -y,
S, ett slags utsot. [rant.
Lier, S. person Bom ligger^ spejare, lu-
Lien, S. ställe, in - of, i stället för.
—tenancy, S. löjtnantssyssla; samt-
lige löjtnanterna af en korps, —tenant,
5. löjtnant; stäthällare; vikarie. —
colonel, öfverste-löjtnant. - general,
general-löjtnant, -tenantship, S,
löjtnantssyssla ; stäthällarskap.
Lieve, ad» gerna.
Life, ö', lif, lefverne, lefnad; lifstid;
liflighet ; lefvernesbeskrifning. — an«
nuity, s, lifränta. -boat, s.
räddningsbät. — drop, S, blods-
droppa, -everlasting:, s. murgrön.
-giving, a. lifvande, upplifvande.
Lifeguard
-guard, 8. liiVakt. -less, a. linos.
-like, a. lefvande. -preserver,
*. räddningsapparat, —rent, s. lif-
ränta. -String, s. nerf; lifsband.
-time ,. 5. lifstid ; lif. -wcary, s.
ledsen vid lifvet.
Lift, S. lyftning, hSMng; T. gigtSg;
fceraödande. — , V. a. lyfta , h&fva ;
löfva; befordra, upphöja; lyfta pS nÄ-
got. —er, 8, upplyftare; krycka.
Liga||ment, S. T. band, sena; för-
bindeise. -mental, -mentous, a.
senig; lik ett band. — tion, 8. bind-
ning. — ture, 8, band; förbindning;
knut.
Ligeance, s. länstro.
Light, 8, ljus, lyse, sken ; lampa ; upp-
lysning, förstfind; upplyst man; dag,
dager. — , V. a. lysa, upplysa; upp-
tända, to -- a candle, tända upp
ett ljus. — , a. ljus, klar; ljuslett,
blond, -bild, 8. fotografi. -Co-
loured, S. ljuslett, -house, 8, fyr.
bäk. —less, a. utan ljus, mörk.
-red, a. violett.
Light, a. lätt, snabb, snäll; ringa;
obetydlig; T. olastad; flyktig, lätt-
sinnig; okysk; undervigtig (ora mynt) ;
glad. — of belief, lättrogen. — , ad,
lätt. -hodied, a. smärt, väl växt
(om hästar), -brained, a. lättsinnig.
-fingered, a. händig; tjufaktig.
—foot, a. snabbfotad. -, 8. villbräd.
-headed, a. lättsinnig; hufvudsvag.
-headedness, 5. lättsinnighet; tank-
löshet. -hearted, a. glad, lustig.
-heeled, a, lätt pS foten, -horse,
8, lätt kavalleri, -legged, a. snabb-
fotad. -ly, ad. lätt. -minded,
a. lättsinnig. -nesS, 8. lätthet ; lätt-
sinnighet; ostadighet.
Light, v. a. lätta; lindra; T. lossa
ett skepp. — , V. n. tilldraga sig; falla
pä, komma öfver; stiga af; slä ned
(om fSglar). -On, V, a. lätta; ur-
lasta (ett skepp), -en, v. n. blixtra,
Ijunga; lysa omkring sig. — , V. a.
upplysa, —er, 3. liktare; prSra. — lling,
8. blixt. -S, 8. pl. fönsterlufter;
lungor (lios boskap). -SOme, a. ljus,
Limitless 229
klar; munter, glad. -SOmeness, «.
ljushet, klarhet, munterhet.
Lignljeons, -Ons, a. träartad, trä-
^aktig; gjord af trä.
Lig wort, 8. kongsljus (ört).
Like, a. lik, sannolik. — , ad. likasom,
eäsom ; sannolikt. — , V. a. & n. tycka
om; behaga; gilla, -lihood, -li-
nesS, 8. liklighet, sannolikhet ; likhet.
— ly, a. angenära ; passande till; troiig,
sannolik. — , ad. troligen, förmodligen.
-n, V. a. förlikna, jemföra. -ness,
8. likhet ; utseende ; porträtt. — wise,
ad. äfvensä, likaledes.
Liking, a. treflig, angenäm. — , 8,
tycke, behag, smak, böjelse; gillande.
Lilac, 5. syrenträd.
Lilied, a. beväxt ell. prydd med liljor.
Lilliputian, 8. liten docka.
Lily, 8, lilja. - of the valley, lilje-
konvall, haröron. -livered, a. klen-
modig, —white, a. hvit som en lilja.
Limatnre, 8. fiispSn.
Limb, 8. lera; T. brädd, bräm. -,
V. a. förse med lemmar ; slita i stycken,
—ed, a. lemraad. [distillera.
Limbeck, S. T. distillerhatt. -, V. a.
Limber, a. mjuk, böjlig, vek. -boards,
8.pl. T. vSghSlsplankor. -gate, s. T.
vSghSl. —ness, S, smidighet, mjukhet.
Limbers, 8. pl. gaffeltistel; T. före.
ställare. [vete.
LimbO, 3. rum emellan skärseld och hel-
Lime, 8. lim, fSgellim; kalk; lind; en
art citron, quick — , släckt kalk. — ,
V. a. bestryka med fSgellim ; klistra,
limma ; mura, kalka ; göda med kalk ;
snäija. —burner, S. kalkbrännare.
-grass, 8. strandråg, -hound, -er,
8. vildsvinshund. —kiln, 8. kalkugn.
-rod, 8. limstång. -Spar, 3. kaik-
spat, -stone, 3. kalksten, -treo,
8. lind. -twig, S. limstång, -wa-
ter, 8. kalkvatten. -WOrt, S. knopp-
neglika.
Limit, S. grans, rSmärke. -, V. a. in-
skränka; bestämma, utstaka, —able,
a. som kan inskränkas. — ary, a.
inskränkande, -ation , S. inskränk-
ning; oragränsning. — less, a. gränslös,
230
Li mm er
Listed
Limmar J 5. vildstinshund; oäkta bam;
stSnghUst.
Limn, V, a. rita, mSla i vattenfärg.
—Cl*,, 3. ritare, porträttmSlare.
JiiniOll, 5. sippa; limon, citron.
Limllosity, «. gyttjig beskaffenhet.
-OUS, a. lerig, gyttjig.
Limp, a. böjlig, smidig; trott.
Limp, S. haltning. -, V. 71. linka,
halta, —et, S. täckfat (östronslägte).
Limpid, a. klar, genomskinlig (om
vatten), -ity, -uesS, 5. klarhet,
renhet; genomskinlighet.
Limy, a. limmig, klibbig; kalkaktig.
Lin, S. kärrpuss, pöl. [linneskaf).
Linamen t, s. tSga, fiber; vele (af
Lincll, S. åkerren, -pin, 5. hjulpinne.
Linden, s. lind. [S. lind.
Line, s. lin. -sew, s, linfrö, -tree,
Line, 5. linie, rad; rand; utkast; snöre;
omkrets; rSmärke; jernbanelinie, jern-
vägfikena; Linien (Eqvatorn); löpgraf;
led, slägtlinie; linietroppar, l>y — ,
efter snöre, snörrätt, ship of the — ,
linieskepp. — , V, a, göra en linie;
besätta radvis ; fodra, betäcka ; befästa ;
löpa (om hundar). — ftge, 5. linie, stam,
slägt. —al, a. bestående af linier ; här-
stammande i rät linie. — design^ grund-
ritning, -anient, $, anletsdrag, -ar,
a. bestSende af linier. -atc, a. T.
strekad. — fttlOn, Ä. liniering; under-
strykning, —keeper, s, jernbane-
väktare.
Linen, S, linne, lärft. -, a. af linne, af
lärft. -cloth, S, lärft; linnekläder.
-draper, s. lärftskrämare. -weaver,
s. linneväfvare.
Ling, 5. ljung; långa (stockfisk). -WOrt,
S. angelika.
Linger, v. n. dröja; vara iSngsam ;
tveka. -, V. a. (07l, out) förlänga.
—er, S, vankelmodig stackare, —ing,
S, dröjande, långsam.
Lingle, S. becktråd.
Lingo, s. sp.Sk; rotvälska.
Lingnjlacious, a. språksam, talför.
-acity, s. pratsamhet, -ifomi, a,
tunglik. — ist, S. språkkännare.
Lniiment^ s. tunn salfva*
Lining) ä. foder, fodring.
Link, 8, länk, led; kedja; stoglod;
fackla , bloss ; lampsot. — , V. a.
länka. -, V. n, förenas, -boy,
-man, S, fackelbärare.
Linnen, s. Linen.
Linnet, S. hämpling. ^
Linseed, S. linfrö, -oil, S. linolja.
Linsey-woolsey, s, ett slags tyg. -,
a. hälften linne och hälften ylle;
dålig.
LinllstOCk, -tstock, s. luntstake.
Lint, S. lin; linneskaf.
Lintel, s. T, öfra dörrträdet. _ _
Lion, S. lejon. — ant, S. myrlejon,
-ess, 5. lejoninna, -'s-leaf, -*S-
paw, S. kSpört, Jungfru Marie kåpa,
^-'S-tOOth, S, lejontand (ört).
Lip, 8, läpp; mule; rand. — , v. a.
kyssa, -glue, S, munlim. -labour,
«. mundrafvel, prat. — pitude, 5.
surögdhet. — salve, 8, munpomada.
—wisdom, 5. munvisdom, vett utan
utöfning.
Llqnallbility, s, smältbarhet. -bio,
a. smältbar. -ableuess, 8, smält-
barhet. -te, V. n. smälta, flyta.
—tion, 8, smältning; smältbarhet.
LiquellfaCtiOHj^ S. smältning; flytande
tillstånd, -liable, a. smältbar. -fy,
V, a. smälta. -, v. n, blifva fly.
tände. -SCeilCy, S. smältbarhet.
-scent, a. smältande, flytande.
Liquid, a. flytande; tunn; klar; afslu-
tad, betald; Ijufiig. -, 8, flytande
kropp, vätvara ; T. flytande konsonant.
-able, a. som kan betalas, -amber,
8, storaxträd. — ato, V. a. smälta;
betala, -ation, S. smältning; be*
talning. -Ity, -neSS, 8. flytighet.
Liquor, s, vätska; dryck; likör. --,
V. a. befukta, smörja. — ico, 5. la»
Lisbon-root, S, sassaparlll. [krits.
Lisp, S, läspning. — , v, n, & a. läspa.
Lissom, a. sr^idig.
List, 8. lista, förteckltTng ; rännarebana ;
skrank , list , kant ; Sstimdan. — , v.
a. uppteckna, värfva; omgifva med
skrank. ", v. n. låta värfva sig, vara
benägen för; lyssna, -ed, a. randig.
Listen
liistljen^ v. n, lyssna. -ful, a. upp-
märksam. — Icss, a. kallsinnig, trög ;
fofj 8orglö3. -ICSSnesS, S. tröghet,
sorglöshet,' eflerlStenhet.
Litany, S, litania.
liiterllal, a. bokstaflig. -alUy5 s.
bokstaflig mening. -ary, a. lärd,
vitter. — atö, a. studerad, lärd.
-ature, S. literature, vitterhet.
Litharge, s. giitt.
Lithe, a. smidig, mjuk. — , V. Cl. lin-
dra,, blidka. — IICSS, 5. smidighet,
böjlighct. —som, a. smidig, böjlig.
Lither, a, böjlig, trög, lat.
Litlioljgrapher, s. stentryckare. -gra-
phy, S. stentryckerikonst. -toillist,
S. operatör för stenpassion. — tOlUy^
S. stenskärning, stenoperation.
Lithy, a. böjlig, smidig, vek.
Litigljant, a. tvistande, rättsökande.
— , 8, tvistande part. — ftte, V. n,
träta, gS till rätta. -, V, a. bestrida,
förfäkta, -atlon, s. tvist, rättegSng.
— iOllS, a. trätsara, stridig; begifven
pä rättegångar. -lOUSlieSS, 8. trät-
girighet.
Litmus, S. lackmus (blä färg).
Litorn, S, kramsfSgel.
Litten, S. kyrkogård.
Litter j S, bärstol; strö under hästar;
kull (sä mänga ungar ett djur får pä
en gäng) ; skräp. — , V. a, föda, yngla ;
ostäda, skräpa ned.
Little, a. liten, ringa, obetydlig. —
one, litet barn. -, ad. litet, föga.
-, S. liten del, lappri. -liess, 8. liten-
het, obetydlighet; nedrighet.
Littoral, 5. strand. — , a, hörande
till hafsstrandcn. [ordning.
Liturg||ic, a. liturgisk, -y, s, messe-
Li?e, v. n. lefva; bOj vistas; vara,
räcka; umgäs. to — out, öfverlefva.
to — upon, lefva af. — , a, lefvand^,
vid lif; liflig. -COals, S. pL glö-
dande kol. -ever, -long, s. tjock-
biad. -less, a. iiflö-% -lihood, s.
näring, bergning. — lineSS , 8. liflig-
het, munterhet. -long, a. I3ng.
varig, längsam. ilie livelong day,
hela länga dagen. -ly, a. liflig,
Loathsomeness 231
lustig, munter ; h&ftig. -T, *. Icfvandq
person.
Liver, s. lefver. -colour, c. lefver.
färg; lefverbrun. -COlourcd, a.
lefverbruD. -WOrtj *. bläsippa.
Livery, s, uthyrning af Lastar; livré.
-coach, 8, statavaga. -lUan, 8,
livré-betjent; ledamot l2 vissa gillen
(i London). -Stable, C, hällstall,
utfodringsstall.
Livid, a. svartgul. -ity, -ness, *.
svartgul färg.
Living, S. lif, lefvande; bergning, ut-
komst, handtering, — , a. lefvande, i
lifvet; verksam, liflig. — coal, glö-
dande kol.
Livré, s. ii ver (franskt mynt).
Lixiljvial, -viate, -vous, a. lut-
aktig, af lut. - Balts, lutsalt. -vium,
5. lut. [-stone, 8. ödlesten.
Lizard, 8. ödla, fyrfota; 2\ jernkusa.
Lo! i. sel se der I
Loach, 8, smärling; stenlake (fisk).
Load, 8. laddning, börda, last, lass;
malmäder. — , V. a. befrakta, lasta,
lassa; ladda (ett skjutgevär), —er, 8.
lastare, pälassare. —Ing, 8, laddning,
lastning ; lastarelön. — 's-nian , 8.
lots, styrman, -star, 5. Nordstjär-
nan. Lilla Björnen ; ledstjärna. — stone,
8. magnet, -ivaterline, s. T. lastlinle,
vattenlinie. — WOrt, 8, tandrot (ört).
Loaf, 8, brödkaka, impa, bulle. •*
of sugar, sockertopp, -sugar, 8,
toppsocker.
Loam, 8, lera, mergel, seg lera. — , V. a,
betäcka med mergel. — y, a. lerig,
full med mergel,
Loan, 8. län. -, v. a. läna, iSna.
-hank, 8. länebank. -fund, 8,
länkassa.
Loath, 8. ovillig, obenägen, -e, V. n.
ledas, vämjas; väcka afsky. — , V. a.
hata. —ful, a. vämjande, förhatlig.
—ing, S. afsky, leda ; vämjelse, äckel.
- of food, matleda. -ly, a. för-
hatlig, afskyvärd. -, ad. ogerna.
-ness, 8. leda, afsmak. -SOmC, a.
led, förhatlig; äcklig. -Sömeuess,
8. leda, afskyvärdhet.
232
Lob"
Lol)^ s, lurk, bondlyraraei; metmask.
— , V, a. skaka ; släppa, iSta falla oskick-
ligt, —like J a. plump, oskicklig.
-lolly, S. hackmat, hafregryn. -'s-
ponnd, S. fängelse för lättingar.
—worm, S, metmask, daggmask.
Lobate, a. T. flikig.
Lobby, S, förstuga; vapenhus vid en
kyrka.
Lobe, 9. lob, flik; örtipp; sprickan pä
skidfrukter. -d, a. flikig.
Lobster, S, hummer; landkrabba (ök-
namn pä en landssoldat).
Locayl, a. som tillhör ca ort. — cu-
stoms, jpl, landsseder. — medica-
QUents, pL utvertes läkemedel, -lity,
S. belägenhet; ställe* — tloil, 5. läge,
ställning ; uthyrande.
LOCll, S, insjö; bröstsaft.
Loche, 8. smärling, gronllng (fisk).
Lock, S, iSs, bösslSs; hake; instängd
plats; black pä hästar; daralucka;
lock, hårlock; tofva ; tapp (af ull ell.
hö). — , V» a. läsa igen; innesluta,
omringa. — , v. n. läsas, tillslutas;
ledvis hopfogas. -age, S. slusspen-
ningar, -er, 8. skäp, lada. —et, s.
läs pä ett armband ell. smycke, —gate,
8. slussport. -ram, S. blaggarn.
-smith, 8, låssmed. -y, a. lagd i
lockar.
L0C0m0t{|l0n, 8, flyttning; flyttmngs-
fÖrmSga; rörlighet, -ive, a, rörlig.
-, s. T, lokomotiv.
Locust, 8, gräshoppa. -trCO, 8. oäkta
akacia.
LoCuytlOD, 8. talesätt, uttryck, -tory,
8, talrummet i ett nunnekloster.
FiOde, 5. malmstreck.
Lodgjle, 8. hydda, läger; stuga; bygg-
nad; logo uti en orden. — , V. a.
hysa, herbergera. — , v. n. förskansa
sig; bo, vistas, hafva sitt hemvist;
taga in; lägga sig (ora växande säd).
-sable, a. beboelig. -er, S. hyres-
man, gäst. —ing, 8. boning; läger.
— meut, 8, samling, mgräfning: ned-
sättning (af penningar), T. posto.
Lolt. , s. left, vind, vindskammare.
-ineSS, S. hJjghet, höjd: stolthet
Longitude >
högmod. ~y, a. hög, upphöjd; prSkc
tig, stor; slolt.
Log, «. bäl, trädkubb ; tibmerstock ; 21
logg. -board, s. loggtafla. -book,
8, loggbok, -line, s, logglina, -mf.n,
8, stockbärare; T. loggman. — WOOd^
8, ka mpescheträd.
Logar! tli||mic, -mlcal, a. logarlt-
misk, handlande om logaritmer. — mS*
«. pl. logaritmer.
Loggerhead, 8, töip, dumhufmd.
—ball, S. stSngkula. —ed, a. dum,
oskicklig.
LoglliC, 5. fdrnuftslära, slutkonst, -ical,
a. logisk, enlig förnuftsläran. -iciaia,
s. en som studerar ell. är väl hemma
i Yörnuftsläran. -Istlcal, a. alge-
braisk. -Ogriphe, 8, ordgäta. -Oma-
Chy, 8, ordkrig, ordstrid.
LohOCk, 8. bröstsaft.
Loin, 8, länd, lär. -S, 8, pl, länder,
höft, njurar. — of veal, kalfsnjurstek.
Loiter, v. n. dröja, söla, prata bort
tiden, slä dank, —er, 8, långsam
person, dagtjuf.
LoligO, S, bläckfisk.
Loll, V, n, luta sig, hänga ute; ligga
och vräka. — , V. a. utsträcka. — ard,
S. dagdrifvare; anhängare af "VVickleff.
-eared, a. siokörig. -poop, s,
lathund. [~ic, a. lombardisk.
Lombard, 5. länebank, assistanskontor.
Lone, a. ensam, -enslig, enstaka. — li-
nesS, 8, ensamhet, enslighet. ~ly,
a. ensam, enslig. — nCSS , S. ensam-
het; sällskappsskygghet. — SOme, a.
ensam, enslig.
Long, 5. längd; orsak. — , a. läng,
långvarig, ledsam. — , ad. länge, långt.
ere — , för en kort tid sedan. - since, -
ago, för länge sedan. -, v. n, längta,
vara lysten. -animity, s. läng.
modighet. — boat, s. esping, barkass,
skeppsslup. — evity, s. längvarighet;
hög ålderdom, -lieaded, a. slug,
spetsfundig. -inianOUS, a. läng.
händt. -imctry, 3, landtmätarkonst.
•-ing, S, längtan, trängtan, lystnad.
-inquity, s. aflsgsenhet. -ish, a.
nägot I^ng. -itllde, s. längd; T.
Longitudinal
longitud. -itndinal, a. mätt efter
längden, -jointed, a. längskänkljg.
—lease, S. arrende pS arfränta. -leg-
ged, a. iSngbent. -legs, s.pL har-
krank. -lived, a. iSngiifvad. -niea-
SUre, 8, langdmStt. -Hccked, a.
iSnghalsad, — poll, S, schagg , felp.
«-primer,5.petit(tryckstii).-shaiiks5
S. pi. iSngskänklig person. -Slgllted,
a. iSngsynt. -sufferance, -suffer-
ing, s. tSlamod, ISngraodighet. -tOll-
gned, a. pratsam, -ways, ad. pS
längden, -TTinded, a. med iSng
andedrägt; trSkig; sora predikar orira^
ligt länge. -Wise, ad, pS längden,
längsefter. — WOrt, 8, angelika,
liOO, 8. ett Blags kortspel. — , V. a.
Looby, S. tölp. [hetsa (hundar).
Lo of, s. T. lof, lofvart. .-j V. a. T. (up)
lovera, bringa skeppet upp i vinden, io
"Up into a harhour, segla med knapp
vind in i en hamn. — up / lof upp !
stick upp bidevind ! — fl*anie, s. ba-
lanseringsspant. -hOOk, 8, halstalja.
-tackle, 8. löst tackel.
Look, S, blick, ögonkast; nppsyn, ut-
seende, min. lookSf S. xjI. miner, St-
börder. — , 1. se! - ye! se der I
—out, 5. vakt, uppsigt;'^, utkik.
-ont-man, a. utkik.
Look, v, n. se /tillse; blicka; tyckas,
se ut ; likna. -, v. a. beskSda ; of.
verväga; söka, leta. to — about, se
sig före. to - after, vaka öfver;
efterleta. to — askew, glosa, to
— big, se stursk ut. to - doivn, slS
ned ögonen, to — for, söka, se efter.
— into, undersöka, to — on, beskSda,
se pS, akta. to - but, gifva akt, se
sig omkring efter nSgot. to - over,
öfverse, genomse, to — to, draga för-
sorg om. -er-on, $. SskSdare. -il)g-
glass, S. spegel. Venus*S -, klocka,
nosselklocka.
Loom, s. lora (sjofSgel); väfstol ; hus-
gerSd. — , V. n. T. synas, visa sig
längt borta, -galo, 8, frisk vind,
Htrykande vind, [lynne, sinnelag.
Loon, 8. lätting: slyngel, lymmel;
Loop, 5. snöre, frans; ögla; skjutglugg.
Lose
233
-ed, a. full med smS hSl. -liolo,
S. öppning ; snörhSl ; glugg, skottglugg ;
skjutgatt pS skepp; undflykt; smyg-
hSl. -holed, a. försedd med l.äl
ell. gluggar. — IfiCe, S. galon kang
knapphSl.
Loose, 8, slapphet, frihet -, a. lös,
obunden; slapp, sladdrig; fladdrande;
ovärdig; löslifvad; Hderlig; Iwcker (ora
jord); vidlyftig; obestämd; flat; osam»
manhängande. ■— , t;, a. lösa, befria;
iSta fara; laxera. — , v, n. afsegla,
lyfta ankar. — gOWn, 8, nattrock.
— n, v. a. förlossa, öppna; lossna,
gifva efter, slappna (om knutar), -ness,
8» löshet, slapphet ; lättsinnighet, okysk-
het; utsot.
Lop, 8, afhuggen qvist; loppa. — , V. a.
qvista, topphugga. —er, $. trädput-
sare. -pored, a. ystad. -plngS,
s. pl. afskuma qvistar.
liOqualJciOUS , a, pratsam. -CioUS-
ness^ -city, 8, sprSksamhet, mun-
vighet.
Lord, 8. herre; Herren (Gud); Frälsaren;
lord, baron. - chamherlain , öfver.
kammarherre. — chief justice, Öfver»
domare, the Lord*8 house, kyrkan.
the Lords' house, Öfverhuset. -
lieutenant, vice-konung; stSthSllare.
- mayor, borgmästare. - of the
manor, länsherre som har grundrät-
tigheten. — , V. n. herrska; regera
despotJskt; uppföra sig förnämt. — , V.
a. göra till Lord. —il? g, S. smSherre.
-like, a. herrelil^, befallande. -H-
Dess, 6, höghet, stolthe't, herreväsende,
-ling, 8. smSherre. -ly, a. stolt,
herrskande. — , ad. pä herrevis ; hög-,
modigt, -ship, 8, herrskap, herra»
välde, your -, Ers nSd.
Lore, 3. lära, vishet.
Lorel, 8. skurk.
Lorillcate, v. a. klädda l pansar.
-mer, -ner, 5. sporrsmed; betsel,
niakare, sadelmakare.
Lorlot, S. grönsiska, gröning.
Lorn, a. olycklig, öfvergifven.
Losjie, v. a. förlora, tappa, förlisa;
plikta, irra; förderfva, bortslösa. -,
234
Loseable
Luci fenan
V. n g3 förlorai!, försvinna , upphSra.
[to - ground, gifva vika. to - oyie's
way, gS vilse, -eable, a. som kan
tappaa. — Ing, «. förlust; förminskning.
Loss 9 B, förlust, skada; ovisshet; lo-
djur, to he at a -, vara rSdvill.
liOSt, O. förlorad, l-fttl, a. skadlig.
IjOtj «. lott, 6de; andel; tärning.
Lot©.! B. oxelträd; qvabba , paddfisk.
Lotion, 8. T. tvättning, bad , kryddbad.
Lotos, B. oxelträd. Iterisedel.
Lottery, «. lotteri, -ticket, 5. lot-
Loud) a. ^ail, ljudande, högljudd , lar-
mande. ~ly, ad högt, gällt, -uess,
8, styrka, höghet I rösten.
Longh, B. Ingjö. (5. lösdrifvare.
Lounge, v. n. lättjas, slS dank, -r,
Lourdan, «. dagtjuf.
LOUSJIe, B. lus. -, v. a. lusa. luska.
-eberry, b. alster, -eivort, «.
lusört. -Iness, 8. Iu3ighet. -y, a.
lu=?ig , smutsig. — disease , lussjuka.
Lout, 8. bondlymmel. ^isll, a. plump,
bondaktig.
Lout, V. a. bedraga. -, V. n. buga sig.
Louver, s. rökhSi. -window, s.
Lovage, S. llbstlcka. (vindsfönsler..
Love, $. kärlek, älskog; ynnest; Ku-
pido; älskarinna, käfesta ; älskling;
smekord. — in a mist, blä passions-
blomma. ~ in idleness, styfmorsviol.
- lies-a '"bleeding ^ lusenskön. out
of - with , ledsen vid. to make -
to t göra j:ur, kurtisera. -, V. a.
& n. iilska, hSlla af, tycka om.
-fchild, s. oäkta barn. -darting,
a. som väcker en häftig kärlek, -flt,
8» kärleksbrSnad. -knot, S. val»
knut. -lass, S. fästmö, käresta, -loSS,
a. kärlekslös, känslolös. -letter, «.
kärleksbrcf. -lillft'SS, 8. älskvärdhet,
täckhet, -lorn, a. öfvergifven af sin
älskade, -ly, a. äl:kvärd, täck, in-
tagande. — , ad. behagligt. — pO-
tion, 8» kärleksdryck. — r, S. älåkare,
friare, fdrlofvad. -slck , a. älskogs-
kränk. -SUlt, 8. frieri, -täle, «.
kärlekshistoria, ^toy, 8. minne^gSfva ;
friaregSfva.
Lover, ^ rökhSJ,
Loving, o. älskande, älsklig, öm. ^,
8. älskog, kärlek. -neSS, B, god-
het, kärlek, kärlighet.
Low, a. iSg, nedrig, grund; ringa, svag*^
undre, nedre; iSg, sakta, nedslagen;
ödmjuk. — , ad. l°gt, för godt köp.
— , V. a. förnedra. —, v, n. rSma, ryta.
-bell, 8. fSgeikiocka. -born, a. af
linga härkomst, —ing, 5. rSmning, ra-
mande, —liness, 5. ödmjukhet; nedrig-
het; vanmakt.— ly, a. ödmjuk; iSg, ringa.
-nesS, 8. iSghet, nedrighet ; nedslagen-
het. -spirited, a. nedslagen, mod-
fälld. -Sunday, s. första söndagen
efter PSsk. -thouglltod , a. iSg-
länkt, af nedrigt tänkesätt., -tide,
-water, s. lägt vatten, ebb.
Lower, a. comp. af low. - empire,
sednare tldsrna af romerska riket. -
house. Underhuset. -, v. a. förringa,
nedsätta; släppa ned. to - the top'
honours, T. stryka flagg. -, v. n.
falla, minskas.
Lower, s. dunkelhet, mulenhet; mörk
blick. -, v. n. mörkna , mulna ; se
bister ut. — y, a. mörk, mulen, töcknig.
Loyal, a. laglydig, trogen ; huld. -ISt,
8. en s^m hSller med konungen. -UGSS,
-ty, 8. huldskap, lydnad mot öfver-
Lozel, 8. lathund. (heten.
Lozenge, b romb. skufvad fyrkant;
spetsruta i vapen; pastill.
Lubb||ard, b. lat menniska. -er, s.
släpdräng; lat lymmel. — ©r-llOle, 8.
T, märsgatt, soldatgatt. -©rly, a.
lunsig, fet; lat. — , ad^, plumpt.
LubrilJC, -COUS, a. slipprlg, hal; tve-
kände. -CatO, -cltate, v, a. göra
hal, göra slipprig. — City, 8, slipprlg-
het ; vankelmod, -fication, 8, glatt.
görlng, glättning.
Luce, 8. stor gädda; lilja.
Lucent, a. lysande; klar, ljus.
LuCCrn, S. lucem, spansk klöfvör, ^
Lucid, a. lysande, klar, ljus, genom- j
skinlig. - intervalls, ljusa mellan- '
stunder (för yrande). -Ity, -nOSS,
8. glans; genomskinlighet.
Luciyfer, S. morgonstjärna; Lucifer;
OJefvulen. -ferlan, a. OJefvufclr,
Luciferous
•ferOUS, a. upplysande, -flc, a.
Ijusbringande.
Luck, s. lycka, lyckskott; händelse.
-ily, ad, lyckligtvis, -iness, s.
god lycka. -leSS, ö. olycklig, -y,
a, lycklig.
Lucrative, a. indrägtig, fördelaktig.
Lucre, s. vinning, vinst.
Luctatloil, S, kamp, strid.
Luctual, a. bedröflig, sorgsen.
LuCUbrallte, v. n. studera vid ljus;
vaka. -tion, $, nattarbete, -tory,
a, frambragt genom nattliga studier.
Luculent, a. klar; ögonskenlig.
Lud, i. kom I
Ludicrous 9 a. skämtsam, putserlig.
— nesS, S. putslustighet, narraktigbet.
LudifllJCatiOU, S, begabberi; bedrägeri.
-CatOry, a. obetydlig; bedräglig.
Luft', 5. flacka handen; 2\ lof.
Lug, 5. öra ; mätstSng ; ryck, ryckning ;
liten butta. — , v. a. draga, släpa.
to — outf draga värjen. -sail, 5.
luggersegel.
Luggage, 5. tross, bagage, -train,
S. godstSg. -waggOll, S. godsvagn.
Lugger, S. kofferdiskep. (gande.
Lugubrious» a. sorglig, bedröflig; kla-
Lukewarin, a. ljum ; kallsinnig. -uess,
S. ljumhet, kallsinnighet.
Lull, 8, 2\ bedaring, aflugnande. — ,
V, (X, lulla, sjunga till sömns; T»
lugna, -aby, 8, vaggvisa.
Luni, 8, rökfäng i bondkojor.
Lumb||agO, 8. ländvärk, höftvärk. -al,
—ar, a. hörande till länderna.
Lumber, e, skräp, gröfre husgeråd;
stäfver och andra trävaror; T, belam-
ring. — , V. a. vräka ihop. — , V. n.
gä tungt och ovigt.
Lnmbric, s. daggmask ; metmask, -al,
a. raaskformig.
Lumin||ary, 8. T. ljus, lysande kropp,
Bolen; upplysare. — ato, — ©, V. a.
upplysa, -^ation, 8. lysning, upp-
klarande. -OUS, a. ljus, lysande, klar.
Lump, 8, klump, stycke, massa; det
hela; block. -, V. a. taga 6fver
hufvud, slumpa, sammanslå; fastna i
klimpar. -©rs, *. pl. T, arbetsfolk
Lust
235
8ora mot visst beting utlasta hela lådd*
ningen, -fisll, S. tänglake, stenbit.
-illg, a. stor, svär. -isll, a. tung,
klumpig, tjockhufvad. — isllIieSS, 8.
dumhet, plumphet. — SUgar, 8, lump.
socker, -y, a. klumpig.
Luu.l||cy, s. mSnadsraseri, vansinnighet.
~r, ~ry, a. mSn-. - ijear, mänSr.
-caustic, 5. helvetessten, frätsten.
-rian, s. mSnsbeboere. -ry, 5. iSs-
gräs. -ted, a. i form af en halfniSne.
-tie, a. vanvettig, fantastisk. — house,
d.^rhus. -tion, 8, mänförändrinf ;
ny eller nedan.
Lunch, -eon, 8. liten frukost; bröd.
kant. — , V. a. spisa nSgot, taga en
förfriskningsrätt.
Lune, 5. halfmSne; rSseri.
Lune, 8. rem; lina.
Lunet, 8, vädermSne. lunets, pL glas'
ögon; skygglappar pS hästar. — tO,
5. 2\ liten halfmSne ell. hoinvcrk.
Lung, 6. lunga. lungSf pl. lungorna.
—ed, a. försedd med lungor. — slck,
a. lungsiktig. -TVOrt, 5. lungört.
Luni||S0lar, a. sammansatt af manen*
och solens omlopp. — Stice, ä. mSii.
Lunt, 8. lunta. [skifte.
Lunula, 5. liten halfmäne.
Lupine, 8. vargböna.
Luicll, 8. dubbelt spel förloradt; lur,
bakhSll; Btöt, hastig rörelse. —,!;.«.
vinna dubbelt spel. — , V. a, lura,
smästjäla; svälja. — ©r, *. gräfsvins-
hund; tjuf som lurar att få stjäla;
storätare. [förleda.
LUre, 8. lockmat, retelse. — , V. a. locka,
Lurid, a, svartgul; blekblS, mörk.
Lurk, v. n, lura. -er, 8. tjuf som
lurar att f^ stjäla. -Ing, -lug-place,
8. gömställe.
Luscious, a. äcklig, söt. -uess^ 8.
hög grad af sötma.
Luscrue, s, lucem, spansk klöfver.
Lus 11 5 a. stark, mörk (färg).
Luskjj a. sluskig, trög. — , 8. lathund.
-ish, a, maklig, lat -Ishness, 8,
lättja, maklighet.
LasoriOOS, a, skämtsam, rolig,
Lust^ S. lusta, bränad ; sinnligh&tv oliysk»
236
Lustful
het. -, V, n. lysta, Str3.. -ful, a.
vällustig; kSt, kättjeful. -fulness,
S. kättja. -ihOOd, S. raskhet, -ily,
ad, raskt, driftigt, -iness, s. mun-
terhet, raskhet, kraft, —le SS, a. van-
mäktig. -ITOrt, 3, daggört.
Lnstraljl) a. hörande till de gamlea
reningar. — water, vigvatten, -te,
V. a. rena, viga. -tlon, 3, rening,
invigning.
Lnstrlle, S, glans; ljuskrona, -ing,
*. glanstaft. -OUS, a. skinande,
glänsande.
Lnstmm, S, tidrymd af fem Sr.
Lusty, a. frisk, stark, liPJg,
Lntanist, S. lutspelare.
Lutarioas, a. llfvande i gyttjan; smuts-
färgad, [ett kärl.
Lutation, s, T. kemisk förkittning af
LutO, S. luta; T. kitt af ägghvita och
kalk. -, V, a hopkitta. -player,
8, lutspelare. -String, s. sträng p3
en luta.
Lutheran, s. Lutheran, -ism, s.
Lutherska läran.
Lutliern, S. vindsfdnster.
Lutist, 8, lutspelare.
Lutulent, a. gyttjig, lerig.
LUX) —ate, v. a, vrida ur led, förränka.
— ation, 8, ledvridning. -6, S. lyx,
yppighet. -uriance, S. yppighet.
— Uriant, a. ymnig, stark, öfverflödig.
-Uriate, v, n, öfverflöda ; växa sUrkt.
-arious, a. yppig, vällustig, -uri-
ousness, s. vällust, yppighet. -ury,
8, öfverflöd, yppighet.
Ly, v. n. s. Lie.
Lyceum, s. lärohus, läroanstalt.
Lye, 8. lut.
Lying 9 a. liggande; lögnaktig. — in,
liggande i barnsäng. — ly^ cid. lögn-
aktigt, osannfärdigt.
Lym, 8, jagthund som vädrar det särade
vildtet efter blodet.
Lynipll, 8. blodvattnet i djurs kroppar.
— ated, a. rasande, ursinnig. — Jllic^
a. lyrafatisk ; vansinnig, -educt, S,
lymfatiskt kärl.
Lynce||an j -ous, a. skarpsynt, qvickögd.
Lynx, 5. lo, lodjur.
Madflower
Lyre, 8. lyra. eolian -, eolsharpa.
Lyric, -al, a. lyrisk; hörande till
lyran. — , S. lyrisk skald.
Lyrist^ S, lyrspelare.
M.
Ma'am, s, förk. af Madam*
Mab, s, el f drottningen.
5Iac, s. son. [(landsvägar).
Macadamize, v, a. makadamisera
Macarlloni, s. sprätthök; makrondeg.
-Onic, a. T, makaronisk. -, S,
mischmasch. -OOn, s, makron.
Macaw 9 S. en art papegoja, -tree,
8, skärmpalrae. [kryddöl.
Mace, 8, muskotblomma, -ale, s,
Mace, 8, spira; kommandostaf; strids»
klubba, —bearer, S, spirbärare; pe-
dell. — r, s. profoss, bödel.
Macera]|te , v, a. lägga i' blöt , upp-
mjuka i en vätska ; utmärgla, försvaga ;
plåga, —tion, 5. blötning; afraatt-
ning, utmärgling, späkning.
Machin{|al, a. mekanisk, med konst
inrättad, —ate, V. n. göra hemliga
anläggningar. — ation, 8, anslag,
stämpling; intriger, ränker. — ator,
8. uppspinnare. — e, 8, maskin, Urif-
verk.-e-made, a, mekanisk. -e-min-
der, -e-tender, *. masklnmästare,
maskinist. -Cry, 8, maskineri. -Ist^
8. maskinist, en som sköter maskiner.
Macilent, a. magerlagd.
Mackerel, «. makrill ; kopplare. -gale,
8. frisk vind.
MacrO[{COSm, 8. hela verldssystemet.
-lOgy, 8, vidlöftighet.
Mactation, S, offerslagt.
Macnljja, s, fläck, -ate, v. a. fläcka,
smutsa. — ation^ 8, fläckning, smuts»
ning. — atures, 8» pj, makulatur.
— e, 8. fläck.
Mad, a. galen, "ursinnig; häftigt läng-
tande efter; narraktig. — brainod,
a. gafen, vansinnig. — cap, s, galet
hufvud, ursinnig nienniska. — iit, s,
yihet;' vurm , nyck. -Hower^ 3,
Madhouse
fitenblomraa. — IlOUSe, s, dSihus.
-man, S. gaining, dare. -WOl't, S,
aliss, bitterört.
Hildain^ S, madam (titel som gifves alla
fruntimmer). [blifva galen.
Madden, v. a, göra galen. -, V. n.
Madder, s, krapp.
Maddin^j a. pickhSgad, begifven pS.
Maddish, a. narraktig; yr.
Made, pt. & p, af to make.
Madellfactioil , S, befuktning. -fy,
V, a. fukta, befukta.
Madge-liowlet, s, nattugia.
Madid, 0. fuktig.
Madness, S. raseri, galenskap; arghet.
Madrepore, 5. stjämkoraii.
Madrier, S, planka, halfbottenbräde.
Madrigal, a. herdedikt, kärleksverser.
Maffle. v, n. stamma.
Magazine, S. magasin, förrSdshus.
Mage, 8. trollkarl, hexraästare.
Maggot, S, mått, mask; * vurra, nyck.
-iness, S, fullhet med. ange? eller
mask; grillfangeri. — y, a. full med
mätt eller anger; 'nyckfull, underlig,
besynnerlig. — y-headed, a. vurmig,
egensinnig.
Magi, 8. pl. Zoroasters anhängare.
Magic, a. magisk, förtrollande. — laU'
iem, trolllykta. — , S. svartkonst,
trolldom. ~al, a. magisk, -ian, s.
trollkarl, hexraästare.
Magist|{erial, a. mästerlig; myndig;
stoH; kemisk, -erialness, S. mäster-
skåp; myndighet. — Ory, S. mäster.
skåp; raagistervärdighet; T. magiste-
rimn. —racy, S, magistratspersons
värdighet; masiatrat. —rate, 5. ma-
gistratsperson, erabetsman.
Magnanimllity, 5. storslnnlghet, ädel-
mod. — OUS, a. storsinnig.
Magnesia, S» magnesia, talkjord.
Magnet, S, m»gnet. -iC, a. magne*
tisk, dragande. ~isni, 5. magnetism ;
dragkraft. — iz«, V. a. magnetisera.
MagniJltiaMe^ a. prisvärd, -flc, -fi-
Cal, a. präktig, ståtlig, -flcat, s.
lofsSng Ci aftonsången); Jungfru Marie
lofsSng. -ficate, v. a. prisa, -fi-
COUCe, s, prakt, härlighet, stätli^het
Blaintain
237
-flcent, a. präktig, härlig. -ficO,
S. venetiansk adelsman, nobile. — fier,
S, loftalare ; förstoringsglas, —fy, V. a.
förstora; prisa; upphöja. — loquonce,
s. skryt, -tude, s. storhet^ storlek.
BJagpie, S, skata.
Magydare, s, dyfvelsträck.
Mahogany, 3. mahogony. -, a. af
mahogony.
Mahometan, S. Muhammedan. ~, a,
muhammedansk, .,-anism, s. mu-
hammedanska läran.
Maid, 8. mö, jungfru, flicka; rocka
(fisk); tvättkar. -marian , s. arle-
kinsdans ; pojke (i sädan dans) utklädd
till flicka, -pale, a. grönsjuk. -ser-
vantj s, piga.
Maiden, S. mö, jungfru. — , a. jung.
frulig, obefläckad; obrukad, —hair,
S, VenushSr, jungfruhår (ört), -liead,
— hOOdj S. jungfrudom, mödom ; nyhet.
-like, — ly, a. jungfrulig, blygsam,
kysk. —lip , 8. snärjgräs. . —rent,
8. jungfruskatt.
Mail, 8, merla, jernring ; pansar, har-
nesk; kappsäck; postväska; post. — ,
V, Q. bekläda med pansar ; insvepa,
-coach, 5. postvagn, -iiorso, 8,
posthäst. [forlama»
Malm, s. afstyrapning. — , V. CL, stympa,
Main, 5. hufvudsak; det hela;' större
delen ; vSld, makt ; stora hafv«t ; fasta
landet; packkorg. in tJie — , ofver-
hufvud. — , Ct. förnärast, hufvudsaklig ;
förnäm, herrskande; stark; ofantlig;
(i sammansättningar) hufvud ....
-braces, S. pl. T. storbrassar.
-flood, 8, hög flod. -guard, s.
högvakt. —land, 5. fasta landet.
-ly, ad, hufvudsakligen. -mast, s.
stormast, -sail, -sheet, 8, T.
skönvalssegel , storsegel. -sea, 8.
öppna sjön; hafvet. — top, S, T, stor-
stSng. -top-gallant-mast, s: T.
bramstäng. -yard, s. T, storrS.
Main, S. kanal, ränna.
Mainjlpernor, s borgen, -prise, 8,
personlig borgen. — , V. a, ansvar»
för n.'^got gä i bergen for någon.
-swear, v, n, svärja falskt, -tjiin.
238 Maintainable
Malleate
V, a. bibehSlla, underhSlIa; fSrsvftra,
förfäkta ; nära, föda. »talnablo, a.
bevislig, försvarlig. — tenaiice, s.
bibehällande ; försvar, underhSll, vid-
makthällande ; fortvarande.
Haize, S, mais, turkiskt hvete,
MaJest||iCj -ical, a. majestatlig. -1-
CalneSSy S, majestätiskt uppförande;
värdighet. — y^ S, majestät, höghet.
Major, a. större; myndig. — , 5. major;
det största; T» försats i en syllogism.
— of the toivn, platsmajor. — domo,
S. hofmästare. -general, 5. general-
major, —ity, S största delen, betyd
ligaste antalet; myndighet; forfåder;
majorssyssla. — of voices, flesta ro-
Majoram, S. mejram. [sterna.
Make , s, form , gestalt , figur ; ar-
bete; arbetslön; vän; make. —bate,
S, grälmakare; lisraare. — less, a.
ojemförlig. -peace, s» fredsstiftare.
-weight, 8, päökning (for att jemka
vigten).
Make, v. a, gSra, frambringa, stifta,
tillskapa, verkställa, utöfva ; upphjelpa ;
utgöra ; iSta ; nödga. — , V, n, begifva
sig, resa ; iStsa. to — abode, vistas, to
— after one, efterfölja en, förfölja en.
to — au assignation, stämma möte.
to — answer, svara, to — a pass
at one, gifva en stöt (i fäktning), to
— a pen, formera en penna, to — a
question, tvifla, sätta i fråga, to -
at one, mätta St, anfalla en. to —
away, förstöra, to — a wonder of,
förundra sig öfver. to — friends,
skaffa sig vänner, io — for, vara
fördelaktig; nalkas, to — gain of,
vinna, to — good, bevisa; godtgöra.
to — haste, skynda sig. to — hay,
räfsa hö. to — land, T, upptäcka
land. to — loss, lida skada, to —
love, fria. to - many words about
a trifle, tala mycket om ett lappri.
to — much of, smeka, fjäsa. to —
ö/f, gä sin väg. to — one, göra ens
lycka.; vara en af hopen, to — one's
escape, undkomma, to — out, för-
klara, to — over, öfverlemna, an-
förtro, to - sure of, försäkra sig om.
tö — towards, nalkas, to — toxvarä$
land, etyra St land. to — up,
fullborda, sluta, ända; vedergälla; bi-
lägga, uppgöra; lägga ihop (ett breO.
to — Vp for, ersätta, to - Up to,
nalkas, to - water, kasta sitt vatten ;
T, vara läck. -r, 9, som gör, för»
färdigare, tillverkare.
Making, s. form, skapnad; göronSl,
arbete, -iron, 5. T. kalfatjem.
Maladministration, s, däiig Krvalt*
Malady, s, sjukdom, ^'uka. [ning,
Malanders, a, pl. spritt, blodspatt.
Malapert, a. näsvis, ovettig, -ness,
s. näsvishet, oartighet.
Malaxation, s. uppmjukning.
Malcontent, -ed, a. missnöijd, opp*
rorisk. — Cdness, 5. missnöje.
Male, a. af mankön. — child, gosse
barn. — issue, manlig afkorama. — >
S. hanne.
Malelldicted, a, förbannad, f^rtappad.
-diction, s, förbannelse, -faction,
S. missgerning. — factor, 5. illger-
ningsman, missdädare. — flc, ö. elak,
skadlig. — flce, S. illgeming. —fl*
cence, s. iiigeming. — flcent, a»
elak. -ngine, s. knep. -Tolence,
s. ovilja, bitterhet, ondska. — YOlentj
a, illvillig, fiendtlig.f^
Malllfeasance, s, missgerning. -for*
mation, s. missbildning.
Mallclje, S, ondska, elakhet, ilska»
— ious, a, elak, illasinnad, hatfulL
-ionsneSS, S. elakhet.
Malign, a. ilsk, illasinnad; elakartad^
skadlig. — , V, a. hata; förnärma.
-ancy, S. ilska, -an t, a. förhatlig,
giftfuU, skadlig. — , S. illasinnad
person, -er, s, fiende ; bitter tadlare.
— ity, S, ilska, elakhet; elak be-
skaffenhet, [skrämma; ugnssopa.
Malkin, S» snuskigt qvinnfolk; fSgel-
Mall, 3» maljspel ; slägga, stor klujöba ;
släng. -, V. a, hamra, slä. -Stick» !
S. sälträ (vid maljspel).
Mallard, S. andbonde, gräsand.
Malle] lability, S, smidighet (om me.
taller). -able, a. smidig, böjlig. |
••abieness, 9, smidigbet. -ate
Mallet
Manifold
239
V. a, hamra, bulta ut. -t, 8. dubbel
^ hammare, driving — , klappträ, trä^
Mallow, 8, kattost. [klubba.
Malmsey, s, Malvasla Cvin).
Malt, 8, malt. -, V. a. mälta. -, V. n.
mältas. -dust, S. draf, mäsk. -flOOr,
8. mältlafve. -lliau, s. raältare.
— Ster, 5. mältare, malthandlare,
—worm, 8. mask i malt; supbroder,
MalvaCCOUS, a. lik kattost. [fyllbult.
Malyersation, s. rdrsniliande, under-
Mam, Mamma, s. mamma. [slef.
Mammer, v. n. tvifla, vara rSdvill.
Mammillfer, 8. däggdjur, -form, a.
i form af en bröstvSrta. -llary, a,
hörande till spenarne.
Mammock, 8. stort stycke. mamviocSf
yl. öfverlefvor. — , V. a. bryta sönder.
Mammon, 8, mammon, rikedom, -ist,
8. girigbuk.
Mammllotll, -Uth, S, mammothdjuret.
Mail, ^. människa; man, mankön; karl,
dräng, betjent; borido eller bricka i
schack* och damspel. — *5 estate, man-
liga Sr. — of war i krigare ; örlogs,
skepp. - of war-hird, stormfSgel,
albatross^^ — , V. a. bemanna ; försvara ;
inöfva; betjena. to - the capsiern, T.
sätta folk till gSngspelet. to — the
shroudSi T, manna x^.to— the yards,
lata folket refva. -bOte, 8, mansbot.
-child, 8. gossebarn, -eater, 8.
kannibal, menniskoätare. —hater, S.
raenniskohatare. — Mller, 8. mandrS-
pare, -midwife, 8. barnförlossare.
-servant, s. betjent.
Manade, v. a. sätta handklofvar pä en.
manades, pL handklofvar, fjättrar.
Manage, S. handterande; styrelse; rid-
konst, ridskola. — , v, a, förvalta,
handhafva, sköta, handtera ; spara, hus-
hälla med; inrida (en häst); styra; laga
sä att. — , V. n. hafva uppseende.
-able, a. handterlig, böjlig, -ab-
leneSS, S, handterlighet, böjlighet.
— ment, S. förvaltning, regering; upp-
förande; skicklighet; varsamhet; under-
handling, -r, 8. förvaltare, förestSndare,
uppsyningsman ; god hushållare, -ry, s,
handterande; förvaltning; sparsamhet.
Manche, s. T. ärm. [semla.
Manchet, s. fint hvetebröd. -loaf, 8.
Mancillpate, v. a. bättra, binda, -pa-
tion, 8, slafveri, beroende, -ple, 8.
spisraästare.
Mandamus, 8. skriftlig befallning.
Mandarin, s. mandarin.
MandP ytary, S. mandatarius, fullmäktig.
—te, 8, befallning, förordnande, an-
visning; p3fligt reskript. — tor, 8.
förestSndare. »tOry, a. bjudande,
befallande.
Mandillble, a. ätbar. -, s. käke, käft.
-bular, a. hörande till käken eller
käften.
Mandment, S. förordning.
Mandolin, s. mandolin, cittra.
Mandra'Igora, -ke, s. airuna.
Mandrel, s. T, docka.
Manducalible, a. ätlig, -te, v. a.
tugga, äta. -tion, s. tuggning, ätning.
Måne, s, man pä hästar och lejon.
—comb, 8. hästskrapa, -d, a. för*
sedd med man.
Maneged, a. inridad, dresserad.
Månes, S. pL de dödas själar.
Manful, a. manlig, tapper, manhaflig.
-ness, 8, manhaftighet.
Manganese, s. manganes, brunsten.
MangCOrn, s. biandsäd.
Mange, 8. skabb pä kreatut.
Manger, S. krubba, tr2g.
Manginess, S. skabbighet, utslag.
Mangle, s. mangel. -, v. a, mangla;
stycka, stympa, sönderhacka.
Mangrove, S. mangelträd.
Mangy, a. skabbig.
Manhood, s. mandom; raensklig natur;
myndiga Sr ; tapperhet.
Maniable, a. smidig. [däre.
Maniac, a. ursinnig. — , 8* vansianig,
Manifest, a. uppenbar, klar, ögonskenlig:
upptäckt. — , 8. manifest, kungörelse;
faktura. —, v. a. uppenbara, Sdaga-
lägga , upptäcka, -ablo, -ible, a.
som kan uppenbaras. — ation, S.
uppenbarelse; Sdagaläggande, bevi^;.
-ness, s. klarhet, tydlighet. -O, 8,
manifest, kungörelse.
Manifold, a. mnngfaldig, flerfaldi;,'.
240 Manifolded
Marblehearted
-ed, a. försedd med luSnga fällar;
mängfaldig. -ly, ad. T, raSngfalde-
liggen. -neSS, S. mSngfaldighet.
Maniglions, s. pL greper pä kanoner.
Hajlihot, Manioc^ Ä. kassava, manjok.
manikin^ s. bild; liten man, pyssling,
dverg.
Manilio, ManOle, S, armband.
Manipljle, s, näfve, handfull (apotek,);
tropp fotfolk hos Romarne; band som
katolska prester bära på venstra ar.
men. —ularj a, hörande till en ro-
mersk infanteritropp.
Maillllilnd, s, menniskoslägte, mankön,
—loss, U. utan manskap; obemannad.
-like, a. manlig, raanlik. -Mness,
s, manlighet, mandom, tapperhet. — ly,
a, manlig, tapper, manhaftig, ~ VJO-
man, karlavulen qvinna. — , ad,
manligt.
Ma^nna, $, manna. — grESS« 9, man>
svingel; mannajfräs.
Manned, a» bemannad, försedd med
manskap och tillbehör.
Manner, s, sätt, vis; stil, maner;
slag; sedvana, plägsed; Stbörd; uppfö-
rande, in a — , pS visst sätt. manners,
pl» seder, skick, Stbörder; belefven-
het; lefnadssätt. —ed, a. belefvad,
sedig. -liness, S. artighet, belefven-
het, lefnadsvett. —ly, Q» sedig, be-
lefvad, anständig.
Manning, s» bemannande, besättande
med manskap.
Mannish, a. oförskämd; karlavulen.
Manoeuvre, S. manöver (med ett skepp) ;
^ anrättning. — , V. n. manövrera, styra
ett skepp under drabbning; stämpla.
Manometer, s. T, luftmätare, mano-
meter.
Manor, S. säteri, landtegendom , odal-
gods. -house, -seat, S, sätesgärd,
mangSrd.
Manse, 5. hemman; prestgSrd.
Mansion, S. sätesgSrd, hus, boställe.'
—house, S. höfdingsäte; Lordmayorns
(borgmästarens) hus i London.
Man||slaughter, s. dräp; T. ouppsSt-
ligt dodslag. -SlayCr, S. drSpare.
-stealer, s. menniskoröfvare. -SUete,
a. saktmodig, tam. -SUetude, Ä
saktraod.
Mantel, S. brädbetäckning öfver spiseln.
-et, 5. liten mantel; T. stormtak.
-piece, -tree, 5. hylla öfver splseln.
Mailtiger^ S, babian, skogsmenniska.
Mantljje, S. kappa, kapprock; mantel,
kSpa; vapentäcke; täckmantel, före-
vändning. — , v. a. täcka, öfverhölja,
- bemantla. — , v» n, fradgas, skumma
sig; slä sig lös. -ing, S, T, hjelm.
täcke,
Mantua, S. fruntimmerskappa. -ma«
ker, S, fruntiraraersskräddare.
Manu||al, a. med händerna; egenhän-
dig. — lahour, handarbete. — , S.
handbok. —Mal, a, tagen som byte.
-ferium, s. skaft, grepe. -ductioil,
S. handledning, -factory, S. fabrik.
-facture, S, manufaktur, handaslöjd;
manufakturvara, tillverkning. — , v. a,
förarbeta, tillverka. -facturer, S,
fabrikör. -miSSion, S, en träls fri-
gifning. — rahle, a, som kan odlas.
-rance, S, åkerbruk, -re, S. göd-
sel. -, v. ö. odla ; gödsla, -renient,
a, odling. -script, S, handskrift,
manuskript. — tenency, S, under-
stöd, bistånd.
Many, a. mänga, mången, åtskillig.
— , 8, mängd, myckenhet. -COloured,
a, mSngfärgad. -COrnercd, a. mSng-
hörnig. -feet, s, polyp, -keadcd,
a. månghöfdad. -Icaved, a. mäng-
biadig. -parted, a. mSngdcit. -peo-
pled, a. folkrik, befolkad, -tlmes,
ad. ofta. [rita.
Map, S. landkarta. -, V. a. afteckna,
Mai)le, S. lönn, lönnträd,
Mappery, 5, kartritning.
Mar, s. smutsfiäck; fiskdam. — , V» G,
föräerfva, stympa.
Marasmus, s. tvinsot.
Maraud|]er, 5. marodör, -ing, s»
kringströfning, plundring. [mynt).
Maravedi, S. maravedi (ett spanskt
Marble, a. marmor ; Jcnäckar för barn
att spela med. — , a. af marmor;
maDiiorerad. — , V. a. marmorera.
-cutter, s. stensiipare. -hönrted^
Marble- quarry
Cf. hSrdhjertad. -quiirry, s. mar-
morbrott. -slal), S. marmorskifva.
-wood, S. rosenträd.
Marcasite, S, markasit, kiskristall.i
Marcescent, a. förvissnande.
March, S. Mars, vSrmånad.
March, C. marsch, tSg, gSng; marsch
(musikstycke); gräns. — , V. n, tSga,
marschera; bryta, upp. tO — off, af*
tSga. to — on, rycka an. — , V, CC.
sätta i marsch. — , i, fraraStI
Marcher, s. gränsvakt.
Marchioness, S, markisinna.
MarchpailO, S. mandelbakelse.»
Marcid, a. mager, affallen.
MarCOUr, S. magerhet: tvinsot.
Mar O, S, märr: sto; maran (sjukdom).
-colt, s, stoföi. -faced, a, flint-
skallig.
Mar^arite, S, perla. -S, pl. tusenskön.
Marglle, -in, s. kant, brSdd, marginal.
-inal, a. tillskrifven i brädden, -iu-
ated, a. randad.
Margrallve, s, markgrefve. -Yiate,
S, markgrefskap.
Marigold, S, ringblomma, solvicker.
french ell. african — , sarametsros.
-bird, s. kungsfSgel.
Marinate, v, a. inlägga med s§s af
salt, olja och kryddor etc.
Marine, S. sjövetenskap; sjömakt; sjö-
soldat. — , a. sjö—; hörande till sjö-
väsendet, -officer, S. sjöofficer, -r,
S. sjöman, bStsman.
Marish, 5. moras, — , a. sumpig.
Marital, a. som tillhör en äkta man.
Maritimllal, -e, a. belägen vid hafvet.
— voyage, sjöresa.
Major||am, ~um, s. mejram.
Mark, s. märke, tecken, kännemärke;
spSr; gräns; hälft skSlpund ; sumuia
penningar (13 sh. 4 p.); mål, mSltafla ;
bomärke; repressalierättighet, letter
of -, kaparebref. -'5 man, skytt. -,
V. a. märka, stämpla, utmärka. — ,
V, n. gifva akt. to — out y vräka.
-or, s. stämpelmästare; markör (i
biljard).
Market, s, marknad; marknadsplats,
En glisJi-Sw e dish D ict. ^
Marrowy 241
torg; försäljning; pris. -, V. n, köp»
slaga, handla, -able, a, gångbar,
säljbar, som har afsUttning (om va-
ror), -day, s. torgdag. -folks, 3,
pl, marknadsfolk. -gOds, S. pl.
raarknadggods. -ing, S, torggSng,
handel, marketings, pl. prutpennin-
gar, smygfyrk, liten oloflig vinst.
-place, '.s. marknadsplats, -price,
-rate, s. torgpris, markegSng. -tOWn,
S. köpstad, köping.
Marking-iron, s, märkjem,
M^rl, s. mergel. — , V. a. göda med
mergel; T*, merla. -ine, 5. T. mer-
Ung. -ing, s. mergling. -ing-knot,
S. T, merlslag. -ing-Spike, S. merl.
prim. — y, a. mergelartad.
Marmaljlade , -et, s. qvittenmos;
sockerkonserf (skorpa af socker kring
frukt).
Marmorllaceous, a. marmorlik. -ated,
a. marmorerad. — Can, a. af marmor.
Marmose, s, pungrStta.
Marmoset, s. en art markatta; mar-
kattansigte. I kortbuk.
Marmot, S, murmeldjur. -fish, s.
Maroon, v, a, sätta i land pä «n
obebodd o.
Marow, s. landstrykare..
Marquetry, s. inlagdt arbete.
Marquis, S. markis -ate, s. markis-
titel; markgrefskap, -sllip, 5. mar-
kisvärdighet.
Marr, v, a. skämma, förderfva.
Marram, S. sandrör.
Marriage, s. äktenskap, giftermSl, bröl-
lop, -able, a, manbar, giftvuxen.
-article , S. äktenskapskontrakt.
-bed, s. äkta säng. -Chamber, s.
brudkammare. -gOOd, -pOrtion,
S. hemgift, -hater, S. äktenskaps-
fiende, -settlement, S. äktenskaps-
fördrag, -song, S. brudskrift, bröl-
lopssang.
Married, a. gift. - state, äkta stSnd.
Marroquin, a. karduan.
Marrow, S. mevg, must, kärna; fyrka;
mergben. -bonc, 3. mergben. -less,
a. merglös, kraftlös, -y, a. full med
raerg.
242
Marry
Marry, i, sannerligen! - come lip,
min sann I -, V. a. viga, gifta, gifta
bort; taga till äkta; förena. -. V, n.
gifta sig.
Marsh, s, moras, träsk, -elder, s.
art fläder, -gentian, S. höstklocka.
-ground, s. sumpig jord. -lioly-
rose, s. vild rosmarin, —land, S,
sidtländt land. -niallOW, 8. art
poppel. -mint, S. mynta. -TOCket,
S, surapklöfver. -trefoil, s. vatten-
väpling. -y, a. sumpig, kärraktig.
Marshal, 5. marskaik; hoffurir; härold.
— of the king's housthold, hof*
marskalk. - of the Icing's hench,
uppsyningsman öfver fSngarna i Kings-
bench. -^ of a ship, skeppsprofoss.
— , V. a. ställa i ordning. — sea, S.
en marskalks residens; ett fängelse
i London, —ship, 8. raarskalsembete.
Mart, 8. Srsmarknad. — , V, a. & n.
Martel, v. a. hamra. [köpslaga.
Marte||n, -rn, S, ringsvala; mSrd,
bergm§rd.
Martial, a. krigisk, mllitärisk. — laio,
krigsartiklar. - court, krigsrätt. -neSS,
S. krigiskt lynne.
Martin, S. ringsvala.
Martingale, s. sprSngrem (pE en häst).
Martlet, S, rlngsvala.
MartnetS, S. J^.^gigtSg, gSrdingar.
Martyr, S. martyr, blodvittne. -, V, a.
martera. — doni, 5. martyrdöd; mar-
ter, pina. -ize, V. a, offra. -OlO-
gist, 8. författare af martyrers lef-
verne. -Ology, s. martyrers lefverne ;
förteckning pä martyrer.
Maruni, S, kyndel.
Marvel, s. under, underverk. -, V. n.
(at) förundra sig öfver, förvSnas.
-lOUS, a. underbar. -loilSnesS,
8. förunderlighet.
Mary-bud, 5. ringblomma.
Mascle, s. T. ruta i vapen.
Masculine, a. manlig, man-, mans-,
af hankön. — , s. T. maskulinum.
— ness, 8, manlighet.
Hash, 8. maska (pS ett nät); misch-
roasch; biandfoder; sörpe för hastar.
Masterbuilder
-, v. a. blanda; maska, syfta malt;
sönderbråka. — tul), 8, mäskkar. —y,
a, hoprörd; maskad.
Mask, 8, mask, larf, skråpuk, maskrad ;
maskerad person ; täckmantel ; förställ-
ning. — , V, ö. maskera, förkläda,
förställa, dölja. — , V, n. vara för-
klädd, gä maskerad, -er, 8. maske-
rad person.
Maslin, a. hopblandad.
Mason, S. murare, murkarl. -ed, a,
murad. — ic, a. hörande till frimure-
riet. -mast, 8. T. mcsannsast. -ry,
S. murarearbete, murarehandtverk ; fri-
mureri.
Masquerade, s. maskrad. -, v. n.
vara förklädd, — , V. a. anställa ma»
skräd. — r, 8. mask, maskerad person.
Mass, 8, massa, klump, mängd; större
delen af nSgot ; messa. — , V, n. mossa,
sjunga messan. — hook, 8. messbok.
-er, -priest, 5. raesspresten. -weed,
5. messkläder, mess-skjorta.
Massacre, 8. blodbad, slagtning. -, V.
a. nedgöra, hugga ned.
Mass eter, s. T, tuggmuskel.
Massicot, 8. T, blygult, massicot.
MaSSinesS, S, fasthet, täthet.
Massive, a. massiv, tät, grof, tung,
-ness, 5. storlek, täthet.
Massy, a. massiv, tät, grof, tung.
Mast, 8. mastning, svinfoder; T. mast,
stSng. main — , T. stormast, mizen — ,
T, mesanraast. — , V, a. förmasta. —ed,
a. mastad, -full, a. ällonrik. -less,
a. utan mast; utan Silon, -tackle,
8, T* sidotäckel.
Master, 8. herre, husbonde, mästare;
skeppare; lärare, lärmästare; ung
ståndsperson. - and commander^
underkapten pS ett krigsskepp. — '5-
matCf underskeppare. -^ of a mess,
T. backsmästare. — of arts, magister.
— of the horse, stallmästare. — of
the mint, myntmästare, myntdirektör.
— of the ordinance, fälttygmästare.
— of the posts, .postmästare. — of
the wardroh£, garderobsmästare. — ,
V. a. beherrska; bemästra, -atten-
dant, s. hamnkapten., -huiider, $.
Masterdom
Maudlin
243
byggmästare. — (lonij S. herravälde.
-general, s, generalfältygniästare.
•>haild, S, mästerhand , säker hand.
-key, S, hufvudnyckel. -leSS, «.
tttan herre; hSrdnSckad. —like, Cl,
mästerlig, hjeltelik. -liness, a. raä-
sterlighet, skicklighet. —ly? C*, mä-
sterlig, skicklig; befallande. — picce,
3. mästerstycke. — slllp, 5. mäster-
skap ; herravälde , makt. — sill , 5.
arfsynd. — strokc, S. mästerstycke.
-tectli, s,pl. oxeltänder. -warden
of the mint, S. myntdirektör.
-TfOrt, 5. mästerrot. -y, S. herr-
skap ; besittning ; öfning.
Masticalllion, 5. tuggande, -tory,
S, läkemedel som tuggas.
Masticll, Mastic, S, mastix, mastix-
kåda. [gSrdvSrd.
Blastiff, S, stor slagtarehund, bandhund.
Hat, S, matta, täcke; T» sarfving. — ,
v, a. betäcka med matta; fläta, hop-
tofva. -bed, .9. madrass, -maker,
S. en som väfver mattor.
Matadore, $, mSlare (i kortspel).
Match, s. lunta: svafvelsticka ; parti,
giftermSl, gifte; like, make; tailing.
'tis a "! topp ! -, v.n. & a. vara lik,
likna ; vara envuxen ; jemföra ; gifta,
giftas; sammanfoga; vara lämplig.
—able, a, som kan få sin make;
öfverensstäramande, passande. — lesS,
a. makalös, ojemforlig. -lessness,
B. ojemförlighet, förträfflighet. — lOCk,
S, luntlSs. -maker, S, luntmakare;
en som gifter ihop folk.
Mate, 5. kamrat, stallbroder; make;
maka; styrman pä ett handelsfartyg;
passagerare. — , et. matt, schackmatt:
— , t?, a. bjuda spetsen; bjrgga hjone-
lag; kufva; afmatta; para; göra matt
(i schack), — , v. n, para sig (om vissa
djur); vara lik.
Material, 5. grundämne. «-, a. Inropps-
lig; vigtig; väsendtlig, nödvändig.
— isui, 5. materialism. — ist, s, ma-
terialist, -ize, V. O» förse med kropp,
-ness, 5. hufvudsaklighet, vigt. -S,
s. ]i'l, materialier, grundSmnen, virke.
MaterialltO^-ted, a. materiell, kropps-
lig.
Matemljal, a. moderlig, pR modemet.
— ity, s. moderskap, moderlighet.
Math, 5. hö, slätter.
Matheniatic, a. matematisk. -5, J^L
matematik, matematiska vetenskaper.
-al, a. matematisk, -lan, s, mats-
matikus.
Matin, s, morgon. — , (t. hörande till
morgonstunden. — S, S, pL ottcsSng,
morgonbön.
Matrass, s. T, distillerkolf.
Matrice, s. lifmoder; stilgjuterimatris.
Matricide, S, modermord; modermör-
dare.
Matricula, $, matrikel, namnlista (pä
ledamöter i ett sällskap), —te, s.
inskrifven ledamot. — , a. inskrifven.
-, V. a. inskrifva. -tion, S, in-
skrifning.
Matrim onyial, -ious, a. äktenskap-
lig, äkta. — y, a, äktenskap; äkta
Matrix, s. Matrice. [häifu
Matron, S, matrona, ärbar fru; barn-
morska; förestSnderska i ett sjuk- ell.
fattighus, —al, a. hörande till en
matrona; bedagad; ärbar. — ly^ Ct.
bedagad; ärbar.
MatrOSS, S. konstapel vid artilleriet.
Matter, S, ämne, materie; sak; tviste-
mål; var; 27. manuskript, what's
the "? hvad är pä färde? hvad är
der? what is the — with him?
hvad fattas honom? no such — , in-
galunda. — , V, a. akta , värda , bry
sig om; betyda. — , V, n. vara sig-
— , a. full med var, varig.
Matting, S. bastmatta.
Mattock, s. trädgårdshacka, rotyxa^
Mattress, S. madrass.
Matnrllate, v, a, bringa tiU mognad.'
-ation, S. mognande, mognad.-ativo,
O. mognande. — e, a. mogen; tidig.
— , r. a. bringa till mognad. — , v, n.
mogna. — eness, s. mognad, —ity,
s, mognE^d, mogenhet.
Matntillnal, -ne, a, som sker tidigt
om morgonen.
Maudlin, S, balsamisk rölleka, -, «
244 Maudlinsweet
rusig, drucken. -Sweotj S» vatten-
do3ta (ört). -WOrt, S. T. prestkrage.
Mawgre, ad, i trots, oaktadt.
Maul^ 5. slägga; T, inocker; knölpSk.
— , v. a. slä, prygla.
Hann (1 9 s. stor korg. -er, v. n,
mumla, knorra. —Grer, $» grälmakare.
Manndy-thursday, s, skärtorsdag.
ManSOleeill, S. graMrd.
Mavis, 5. trast; fiskmäse.
MaiT, S, löpmage; fSgelkräfva; fiskmSse.
-seed, s. vallmofrö, -worm, s,
_ springmask.
Mawkish, a. äcklig, -ness, s. äck.
lig smak; orimlighet.
Maxillar, a. käken ell. käften till-
hörig. —hones, kindben.
Maxim, S, maxim, sats, grundregel.
May, S, Majmänad; vSrtid, — , t?, a.
plocka majblomster. —beetle, $.
majbagge. -Moom, 5. hagtorvis-
blomma, -"bng, 5. majbagge, -bush,
8, hagtom. -day, 8, första maj.
-flower, -lilly, s, majblomster;
liljekonvall. -fly, S. dagslända, -ga-
me, S. majlek. -pole, 8. majstSng.
—weed, 8» surkullor.
May, v, n, mE, kunna. — te, — liCtPi
kanhända; möjligt.
Mayor, s. major; borgmästare, -ftlty,
S. borgmästares värdighet ell. förvalt-
ningstid. —ess, 5. borgmästarinna.
Mazard, S. kindben.
Mazarineblue, a. mörkblS.
Maze, S, irrgSng, labyrint; förvirring,
bestörtning. -, t7. a. förvirra; göra
häpen. -^^ ,^» W» vara häpen.
Mazer, S. bägare.
Mazy, a. häpen; full med irrgSngar.
Me, j)r. mig. — thinks, jag tänker.
MeaCOCk, a. feg, veklig. -, 8* Tek.
ling, stackare.
Mead, S, möjd; äng, grSsvall.
Meadow, s. äng, gräsvall, -.ground,
8, ängsmark. -ro®, a, ängruta.
-safifiron, «. tidlösa (ört), -sweet,
8, kasespiror; elggräs, salsofl. -WOrt,
S, elggräs, salsoQ.
Meager, a. mager. -, v. a. utmagra,
utmärgla. -nesS, 8, magerhet.
Mechanist
Meal, 8, mjöl. -, v. a, mjöla, bestr?
med mjöl. -brimstone, s. svafvel-
blomma, stött évafvel. -iliess, f'.
mjölighet, rojölaktighet. -man, if.
mjölhandlare. — mite, S. mjölmask.
-y, a. mjöiig. -y-mouthed, a,
blyg. -y-mOUthednesS, S. skrym.
tcri. [s. måltidstimme.
Meal, 8, mSltid, roSl ; bete, föda. -time,
Mean, ej. medelmättig; eländig; iSg,
nedrig. — , 8. medel, utväg; medel-
väg; mellantid. mean8, pl, inkom-
ster; rikedora. "by all -5, ofelbart,
utan tvifvel. hy fair —5, med godo.
dy foul —5, med ondo. hy no —s,
ingalunda. — , v. n, mena, ärna, tänka.
— , V, a, betyda, bemärka, -bora,
a. af iSg härkomst. -Spirited , a,
iSgtänkt. -time, -while, ad,
emellertid.
jleand||er, S, slingrande irrgSng; bug.
tig väg, —rons, a. ormande, krokig.
Meaning, 8, afsigt, mening, uppsSt;
bemärkelse. — less, a. betydelselös.
Meanness, s. medelmSttighet; linghet;
nedrighet; gement tänkesätt; karghet.
Measled, a. finnig; sjuk af messling.
Measles, S. messling; svinkoppor; ma»
sur i träd.
Measnrljable, a, mätiig. -ableness,
8. mätlighet. -»6, 8» mStt; mSl, mEl-
käril; mSttstock; meter (i vers); takt
(i musik) ; mStta, hofsamhet. — , V. a,
mäta; rätta, to - hacJc, gS tillbaka.
-eless, a, omattiig. -ement, s.
mätning; ett skepps drägtighet. -er,
8. mätare; landtmätare. — ilig, s»
mätning, raätkonst. — ing"Clia!li, 8»
mätarekedja, -ing- tape, 8, mätsnöre.
Meat, 8, mat, spis; köttmat. -cliOp*
per, 8, hackknif. -Offering, 8,
spisoffer, -pie, s. köttpastej, -screen,
8. matskSp, skafferi. — y, a. köttfull,
Meathe, s. mjöd,
Mecbanllic, -ical, a, mekanisk; fc5r«
aktlig, ringa. — , 8* handtverkare. me.
chanies, pl, mekaniken. -icalncsS,
8. mekaniskt sätt; rörels© utan för»
stSnd. -ician, s, mekanikus. -Ism,
8. mekanism, -Istj 8, mekanikus.
Mechoacan
MccllOacan, s, hvit rhabarber.
HecOUiuin, S, vallmosaft.
Hodaly 8, medalj, skSdepenning. — liCj
a. hörande till mynt eller medaljer.
—lion, s» medaljong, — list, S, me-
daljkännare.
Meddle, v. a. blanda. -, V. n. (with)
befatta sig med ; blanda sig 1. — SOlue,
a. onödigt beatällsam, Qäskig.
Medial, a. medelbar.
Median, a. medelstor, -paper, s.
medianpapper. [bröstet midt i tu.
Mediastine, s. T, hinna som delar
Mediatjje, a. midtemellan; mellankom-
mande, mäklande ; medelbar. —, V. a.
mäkla, bemedla; bilägga. — , V, n.
ligga midt emellan; vara medlare.
-ely, ad, medelbart, -ion, S, be.
medling; mellankomst , medverkan;
förbön. —Or, s, medlare, mäklare;
förebedjare. -Orial, -Ory, a. med-
lare tillhörig. -Orsllip, 5. medlare-
embete. -reSS, ~rix, S» medierska.
Medic, s. lucern.
Mödic|[able, a. läkbar, botlig. -al,
a. 'medicinsk. — ailieilt,-^. läkemedel.
— amcntal, a. medicinsk, helsosam,
—aster, s. qvaoksaifvare. -ate, V. a.
blanda med medikaraenter. -ation,
8, försättning med läkemedel; kur.
-inable, a. helsosam; helande. -llial,
a. medicinsk, tjenlig i medicin. — ine,
S. medicin, läkarekonst; läkemedel.
Medillety, S, mellanstSnd; halfpart.
-ocre, a. medeimSttig. -ocrity, 8.
raedelmSttighet, medelmStta,
Meditat||e, v. n. utgrunda, tänka efter,
", V. a. öfverlägga, öfverväga ; be-
grunda, -lon, s. betraktelse; andakt;
djupsinnighet. -Ive, a. betraktande,
begrundande, tankfull.
Mediterranean, a. som ligger midt i
ett land. the - sea, Medelhafvet.
Medium, s, medelväg; medel, at a -,
efter medeltalet, permedium. -I)ap0r,
5. medianpapper.
Medlar, s. mispel; mispelträf^.
Medley, s, blandning, röra.
Medullary, s. mergaktig. '^mhstance,
hjernans kärna.
Melting
2f5
Medusa, S. manet (fisk).
Meed, 5, belöning; g§fva; förtjenst.
— , v. a, förtjena.
Meek, a. mild, saktmodig; from; öd^
mjuk. — , V. a, förödmjuka. -neSSj
saktmod, ödmjukhet.
Meer, a, idel, bara, pur.
Meet, a. tjenlig; beqväm, passande.
-nesS, 5. lämplighet, beqväralighet;
riktighet.
Meet, v. a, mSta, rSka; angripa. -,
V. n. träffas; samlas; drabba tillsam-
mans; gS halfva vägen. —ing, S.
möte, stämma; sammanträde; samman-
lopp. -ing-hOUSe, S. dissentemas
församlingshus. -ing-plaCO, S. sam-
lingsplats.
Meiny, s. rad, svit, följd.
Melaiiipode, S. svart prustrot.
MelancholHic, a, mjeltsjuk, svärmodig.
— ist, S. hjertängslig person. — y, 3.
melankoli, svSrmodighet. — . a. svär-
modig, olycklig.
Melilot, S, melotengräs.
MeliOra||te, v. a. förbättra, uppodla.
-tion, S, förbättring.
Mell||ean, -eous, a. söt som honing.
-iferOUS, a. som gifver honing.
— iflc, a. frambringande honing. — ift*
cation, S. frambringande af honinrj.
-ifluence, S. honingsflöde; öfverfiöd
pä honing, -ifluent, -ifluOUS, C5.
flytande af honing; honingssöt.
Mellow, a, mogen, mör; lucker, lö3
(jordmän); Ijuf (ton); rusig. -, V. n.
mogna; bokna, — , V. a. göra mjuk,
göra mogen. -neSS , S. mognad;
mörhet; lenhet. — y, a. mjuk, mild.
MelOJIdiOUS, a. melodisk, välljudande.
-dionsneSS, S, välklang; välljud.
-drame, S. melodram (deklamation
under musik), —dy, s. melodi.
Melon, 8. melon, -tllistle, 8. melon.
tistel.
Meit, V. a. smälta, gjuta; upplösa;
intaga, röra; slösa. -, V. n, blifva
flytande; intagas af medlidande i för-
smäkta. -able, a. smäitbar. -able-
nesS, S. sraältbarhet. -ing, a. smäl-
tande; rörande. -. s. smältning.
246 Melting-house
>ing-honse, «. smälthits, gjuteri.
-ing-pot, s. smältpanna.
Melwcl, 8, kabiljo,
Moillber^ 8» lem, ledamot; medlem;
afdelning.
Hombrane^ S. hinna, tunn hud. -OOS,
a, bestSende af hinnor.
Membrottoy s. T. iitet stöd.
Memoir^ 8, anteckning; tankebok; an*
märkning, memoirs ^ pi, historiska
handlingar.
HeillOrllable^ a, minnesvärd, märk-
värdig. — andumj $. promemoria.
-andum-bOOk, s. minnesbok, -ati*
V©j a» hörande till minneagSfvan. —
power, minne. ~ialj $. memorial;
inlaga; Sminnelse; uppsats; erinran.
— , o, som tjenar till åminnelse, — ia-
lisf^ 8, memorialskrifvare. — ize^ V. a,
uppteckna. — y, 8. minne, minneskraft;
hSgkomst, erinran; uppmärksamhet.
Men, 8, pL af man, folk, -pleaser,
8, Sgontjenare.
Menac||e, s, hot, hotelse. -, v, a. hota.
-ing, 8, hotelse, [nageri.
Henage, s, hushållning, -ry,.*. me.
jHend, v, a, laga, lappa, flicka; bota;
förbättra ; befordra; förstärka. — , v. n.
blifva bättre ; komma sig före. —able,
a. förbätterlig, som kan botas, -©r, s.
forbättrare, flickare. -ing, -ment,
5. förbättring. [lögnaktighet, lögn.
Mendacillons, a. lögnaktig, -ty, s.
Mendi||cant, a. tiggande. -, S, tiggare ;
tiggaremunk. — city, 5. tiggeri.
Menial, a, huslig, - servant ^ hus-
dräng; piga, —,5. tjensthjon, domestik.
Meninges, S, pl, hjemhinna.
Meniver, 5. art grSverk, [derna.
Menology, s, förteckning öfver mana-
MenOW, 8, ärlitsfisk.
Mensal, a, hörande till bordet.
Menstrullal, a, mSnadlig; T, upp.
lösande- — OUS, a. mSnadlig; som
har mSnadsrening. — eruptions, mä*
nadsrening.
Mensnrallbility, s. mätiighet. -ble,
a. mätlig; mätbar. ~1, a, hörande
till mätt ell. mSl, -te, v, a, mäta,
afm&ta» — tion^ 8, mätning.
Meritorious
Mental , a. inre ; andelig. - pOWer,
själens kraft. (omnämna.
Mention, s* omnämnande. — , V. O,
Mentor, s. mentor, ledare.
Mephitical, a. stinkande; giftig.
Meracious, a. lutter, klar; stark.
Mercallntile, a. hörande till handel»
— turö, 8, köpenskap,
Mercenaljriness , S, falhet; vinnings.
lystnad. — ry, a. sal för penningar;
vinningslysten, — , 8, soldat ; legohjon ;
egennyttig menniska.
Mercer, 8. krämare; sidenkrämare. — Yj
8. kramhandel, kramvaror.
Merchandise, S, vara, handelsvara;
handel. — , r. n. handla, köpslaga.
Merchant, S. köpman; handelsskepp.
-able, a, säljbar, -goods, 5. pl.
handelsvaror, gods. ~ly, ad, pä köp»
mansvis. -man, 8, kofferdifartyg,
handelsskepp. — tailor, 8. klädes-
krämare; kramhandlare,
Morci||ftll, a. barmhertig, medlidande;
god, -fölneSS, S. nåd, barmhertighet.
-less, a. obarmhertig. -lessness%
S. obarmhertighet,
Mercnr||ial, a. bestSende af qvicksilfver;
liflig, lätt. — y, 8. qvicksilfver; qvick-
het* posttidning ; bingelgräs. — V^w^er,
safran.
Mercy, s» barmhertighet; medlidande;
mildhet; förlåtelse; godtfinnande. -seat,
T, 8, nädastolen.
Mere, S. kärr ; gräns. -StOnO, 5. rSsten.
Mere, a. idel, bara, pur. -ly,'ac?.
blott, endast.
Meretricious, a. liderlig, förförisk,
-ness, S, liderlighet; horaktighet;
falskhet.
Merganser, s. vrakfSgel, kor^gel.
Merge, v. a. doppa. — , v. w. gä under,
Meridlllan, a. sydlig; hörande till
raiddagen. — , 5. meridian, middags»
linie; * högsta grad, -an-line, 8,
middagslinie, — Onal, a. liggande
mot söder.
Merils, 3, pl» qvarnspel.
Merit, 5. förljenst, värdighet; belöning;
ansprSk. — , V. «. förtjena. to - of,
göra sig förtjent. -able, -OriOUS,
Meritoriousness
kL som förtjenar belöning. -OriOHS»
ness, S. värdighet till belöning.
Herie, s. koltrast.
Merlin, s. lärkfaik.
Dlerlin^, s. hvitiing (fisk).
Mermaid, s. hafsfru, sjörä. -headj #.
. ^öborre. -trumpet, S, hafasnäcka.
Merrijimake, S, tidsfördrif, lustbarhet.
— , V, n, roa sig. — Ment, 8. rolighet,
lustighet. ^nesS, 8. munterhet, gladt
lynne.
Merry, a. lustig, glädtig; rolig, skSmt-
sam. — aildrew, s. narr, arlekin.
-grig", 8. putsmakare. -tale, 8.
lustig historia. -tliOUgllt, 8, rain-
nesbenet, bröstbenet pS en fSgel.
—wing, 8, knott, smR-raygg.
Mersion,- S. doppning. [synes.
Meseems, v, r. impers. jag tycker, mig
Mesentcr||ic, a, hörande till tarmkäxet.
— y, 8. tarrakäxet, tarmhinnan.
Mesh, 8. maska (i ett nätt). -, V, a,
fSnga i nät, snärja; fastna. — y, a.
nätforralg, full med maskor.
Meslin, *. blandsäd.
Mess, 8, maträtt; portion; forlägenhet;
T, backlag.' — , v. n. äta, gpisa; T.
skaffa, —mate, 8. bordskamrat, spis-
sällskap.
Messljage, s. bud, budskap, -enger,
8. bud, budbärare, sändebud; kansli-
bud; jT. vantknopp; löpare.
Messiah, 8, Messias.
Messieurs, 8, pL mine herrar.
Messuage, S, ladugSrdshemman; litet
hus.
Meta||basis, 8. T. sprSng, 6fvergSng.
-carpal, a. hörande till handlofven.
-carpus, 8. T, sjelfva handen.
-Chronism, S. fel i tidräkningen.
Metage, 8, kol mätning; mätarepennin-
gar for stenkol.
Mctal, 8, metall; mod. -llC, a. me-
tallisk; soiä angSr metaller. — life»
rons, a. som frambringar metall.
-line, a. metallisk. - water, mi-
neralvatten, -list, 8, metallurgist.
— lOgrapliy, S. beskrifmng om me-
taller, -lurgist, S. en som afhandlar
om m«tÄllerna. -lurgyj 8, emält»
Mew
24?
konst, metallurgi, -mail, 8. tenn*
gjutare; kopparslagare.
Meta||morphOSe, v. a, omskapa, forma
om. — morphosis, 8. omskapande,
förvandling, -phor, 8, T. metafor,
fSrblomraeradt talesätt. -phoric,
-pllOrical, a, metaforisk, flgurlig.
-phrase, S, bokstaflig öfversöttning.
—physical, a? juetafysisk ; öfvema»
turlig. -physician, «. metafysikus.
-physics, 8. pl, metafysik. -Stasis,
8. omflyttning, kastning, -tarsal, a.
hörande tUl fotbladet. -tarsUS, B.
fotblad,. fotsSla. -thCSlS, 8, bok.
stäfvers omflyttning.
Mete, 17. a. mäta; (at) sigta pÄ.
-wand, -yard, s. mätstSng.
Metempsychosis, b, själavandring.
Meteor, «. meteor, lufttecken. -OlO»
gical, a. meteorologisk. -OlOglst, 8,
en som studerar meteorer etc. — Ology,
8, meteorologi. — OUS, a. meteorisk,
Meter, 8. meter. [flyktig.
Metheglin, s. mjöd.
Methinlis, (för / think ell. it seems
to me) det synes mig, jag tycker.
Method, 8, metod ; ordning; sätt. -Ic,
— ical, a. metodisk; ordentlig. — Ism^
8. metodistiska sektens lära.
Mcthought, (for / thought ell. it
appeared to me) jag tyckte, mig
syntes.
MetO]|nymical, a. namnförvexlande.
— nymy, S. namnforvexllng. — pO»
SCOpy, 8, spSdora af ansigtsdrageu.
Metre, S. stafvelsemStt, metrum.
Metrical, a. metrisk.
Metro||meter, s. taktmätare. -polls,
8, hufvudstad. — politail, a. hörande
till en hufvudstad; ärkebiskoplig. —
"bishop, ärkebiskop. — city , ärke»
biskopssäte. — , 5. ärkebiskop.
Mettle, 8. ämne, materia; eld, lifligbet;
mod; rikedom, -d, — SOme, O. mo«
dig; munter; liflig; eldig; yster.
Mew, 8. kOrg; bur; mSke, fiskmSs;
jamning, kattskri. — , v. n. jama som
kattor; fälla fjädrame, håren, hor*
nen etc; ömsa skinn. «•» V* a. la»
ärra, Loat&Qga.
2m
Mewl
Mdirl; V. n, strika, grSta.
MeiTS^ 8, pL stairum. the king's -,
konglig bofstal.
Mezereon, s. källarhåls (drt).
Mezzanine, S, mellanvämng,
MezzotintO, 3. svartkonst (gravyr).
Sliasm^ 5. smittgift ; giftigt Snga , pest*
luft.
Mica, 8. glimmer. -Ceons, a. glimmer,
aktig.
Michaelmas^ S. Mikaelsmessa ; Mi-
kaelsfest.
MiCrO||COSni, S, llten verld ; menniskan.
-meter, S, T. mikrometer. -SCOpe,
8, förstoringsglas, mikroskop. ^SCOpiC,
8, horande till mikroskop^ som ej kan
ses utan mikroskop.
Jilid, a. midtuti belägen. — , 8» midten.
-age, 8, medelSlder. -COUrse, s.
halfva vägen, —day, 8, middag.
Midding, 5. gödselhög, dyngstack.
Middle, a. medlerst, mellankommande.
— , *, medlersta delen, —aged, a.
medelåldrig, -finger, 8, långfinger.
—man, 5. medlare, beraedlare. — most,
a. medlerst. —sized, <x. lagom stor.
Middling, a. medelmåttig; lagom stor.
Midge, 8, mygg.
Midland, a, medelländsk. the — «ea^
Medelhafvet.
Midleg, 8, tgockben, vada.
Midlent, «. midfasta.
Midmost, a. medlerst.
Midnight, a. midnatt -, a. midnattllg.
Midriff, ä. T. diafragma, mellangärdet.
Midship, 8, midskepp, medlersta delen
af ett skepp. — heam, 8* midskepps*
balk. — ftrame, 8» midskeppsspant,
nollspant. — man^ «. ejökadett. — S^
ad, midskepps.
Midst) a. medlerst, midti. », tf. det
medlersta, medelpunkten.
Midstream, 8» strömfåra.
Midsummer^ %, midsommar» sommar-
solatänd.
Midward, ad. midt.
Midyray, s. balfva vägen; mellanvSg.
— , a, midtemellan belägen. — , oå,
halfvägs.
Midwife^ 8, barnmorska. -^ V. a« f^r*
Milkwort
lösa. -ry, o. barnfbrlofisnlngskonctt
barnmorskesyssla. [stånd.
Midwinter, *. midvinter; vintersol.
Mien, «. min, åtbörd.
Miff, 8» missnöje.
Might, 8. makt, förmåga ; kraft. -lueSS,
8, makt, förmåga; anseende, -y, a.
mäktig, väldig; häftig; öfvermättan stor.
Might, imperf. af may.
Mignonette, 8, luktreseda.
MigratJle, v. w. flytta, bortflytta. -ion,
8. utvandring, flyttning. -Ory, a.
vandrande, resande.
Milch, a. mjölkgifvande ; af mjölk.
-COW, 8, nyöikko. -hearted, a.
vekhjertad.
Mild, a. mild, god, saktmodig; Jjuflig.
— ness, 5. mildhet, saktmod ; lindrighet.
Mildew, 8. honingsdagg ; brand på säd.
— . V. a. förderfva genom honingsdagg ;
orsaka sot pä säd.
Mile, 8. mil (engelsk), -StOXie^ 8,
milsten, milstolpe.
Milfoil, 8, rölleka, renfana.
Miliary, a. lik hirs. - fev&r, frlsel,
fläckfeber, the - glands, pi» hirs-
akrofler.
Mili||ce, 8. krigsväsende, -tancy, s,
8, krigsstånd, -tant, a. stridande,
'fåktande. -tar, -tary, a. militarisk ;
krigisk, — , 8, militär, -tåte, v. n,
strida, kriga. -tia, 8» krigsfolk;
milis; beväring.
Milk, 5. mjölk. -, V. a. mjölka.
—fever, 5. mjölkfrossa, mjölkfeber.
— honse, S, mjölkkammare, -iness,
8» mjölkaktighet. -livered, a. rädd,
feg. -maid, s. mjölkflicka, -man,
8. karl som säljer mjölk. — pail, 8,
stäfva, mjölkstäfva. —pan, 8. mjölk»
bunke. -pOttagO, 6. mjölksoppa.
-score 5 s. mjölkräkning. — fcJOp, «•
narr; dufunge; föraktlig karl som
regeras af sin hustru. — tOOth^
8, mjölktand; fåltand (hos hästar).
-trefoil, 8, sandling, knytningsört.
-Yetch, 8. oäkta lakritsört. -Weed,
8, vargrajölk (ört), -whito^.^. mjölk-
hvit, mjölkfärgad. -WOman, 8. mjölk»
hustru som säljer mjöllr, — WOrtj 9»
Milky
fSgelört; Marias lin. -y^ Cl» injölkig,
mjölkaktig; klemig, veklig. -yway,
9, vintergatan pä himmelen.
Hill 9 s, qvam; mejsel (huggjern). -,
V. a, mala; slä prägel pä mynt;
prygla, slä; mSrbulta. —beetle, 5.
brödätare (insekt). -Clack, -clap-
per, 8, qvarnsko. -COg, $. T,
qvarnhjulskugge. —dam, s. qvam-
dam ; damlucka, -dnst, s. mjöldoft.
—er, 8. mjölnare. -'s-thumh , sten-
filmpa (fisk), -handle, s» qvamvinge.
—hopper, S. qvarntratt, qvarnöga.
»leat, 8, qvarngraf. -pond, ».
qvarndike. -Stoue, 5. qvarnsten.
-tooth, S. oxeltand. -wright, 3,
qvarnbyggare.
Hille{|narian, s. T. kiiiast. -nary,
a, som innehåller tusende. -, 3. tid-
rymd af tusen Sr. — nnial, a. tusen-
årig, -nnium, 5. Srtusende; Christi
tusenSriga rike. -pede, s. grSsugga.
-pora, 8. trattkorall, -sliual, a.
den tusende; tusenfaldig.
Millet, s. hirs. -grass, s. mvskegräa.
Milliary, 8, milstolpe.
Millimeter, 8, millimeter.
Millin er, 9. nipperhandlare ; nipperhand-
lerska. — y, 8. nipper, grannlåts varor.
Million, num, million, -ary, s.
millionär, -th, a, den tiohundra-
tusende.
Milt, s, mjelte; rojölke pä fisk. -er,
8. mjölkfisk. -wort, 3. mjeltört.
Mime, 5. plckelhäring; gycklare. — ,
V. n. tokas, galnas, bära sig tokroligt
fit. -sis, 3. efterhärmning. -tic,
a. fallen for härmning.
Mimic, a. mimisk. — , S. fars, lust-
spel; gyckel. -, V. a. härma; för-
löjliga, -al, a. gyckelaktig, -ry,
5. gyckleri; löjlig efterapning. — S,
3. pl, mimik.
Mimosa, s. akacia.
Minaret, 5. liten torn.
Minatory, a, hotande.
Mince, v, a, hacka sönder; skräda ord.
-, V. n. göra sig till, vara sipp ; sätta
munnen i kyrklag. to - the matter,
bruka omsvep. — pio, 3, jultårta.
Ministration 249
Mincing, a. affekterad, tillgjoid. -ly,
ad, styckvis, stycktals ; ytligen, ytligt.
Mind, 8. sinne, häg, mening; minne;
förstånd; vilja, böjelse; föresats. I
have a — to, jag skulle gerna vilja, to
]gut in — , pS minna. — , V. a. betrakta,
märka ; sköta, vSrda ; påminna ; ärna ;
ämna. -ed, a, sinnad, benägen.
—föl, a. aktsam, sorgfällig ; som min-
nes, som kommer ihåg. -falness, 8,
aktsamhet, sorgfällighet. -lesS, a.
oaktsara, obetänksam ; liflös. — lOSS-
ness^, 3, oaktsamhet, efterlätenhet.
-stricken, a. rubbad till sina sinnen.
Mine, pr. min, mit, mina.
Mine, 8, grufva, bergverk ; T, mina. -,
V. a. minera ; undergräfva. -digger,
3, malmbrytare, grufarbetare. —pit,
8. malmgrufva. -r, 8, bergskarl,
grufarbetare; minor.
Mineral, s, mineral, malm. -, a,
mineralisk, malmaktig. -COUrt, 8,
bergskollegium, -ist, 3. mineralog,
bergsman. — ized, a. mineraliserad,
förenad med svafvel. — Ogist, 8.
mineralog, bergsman. — Ogy, 8, mi-
neralogien, läran om me^taller.
MinCTer, 8. grSverk.
Mingle, 8. blandning; mischmach. — ,
V, a. mänga, hopröra. — , V. a. blanda
sig. -mangle, s, mischmasch.
Minia||te, v, a. mala röd, färga röd.
— ture, 8. miniatur; miniaturmfilning.
Minikin, 8. dverg, pyssling.
Minim, 8. dverg; erlitsfisk; half not I
musik ; franciskanermunk.
Mining, 8. minering; bergsbruk.
Minion, 8. gunstling, favorit; morsgris;
nickhake (kanon), -like, — ly, a,
tillgjord. —ship, s. smicker.
Minious, a. blekröd, mönjeförgadv
Minish, v. a, förminska.
Ministjjer, 8, minister; prest; verktyg;
sändebud. — , v. a. gifva; utdela.
-, V. n. tjena; bota. -erlal, a.
igenande; angående ministern ell- mi-
nisterium; hatande till en prests em-
bete. -rant, a. tjenande, -ration,
ff. embete, tjenst; gudstjenstecs för-
250 Ministry
valtnlng. -ry, s. fSrvaltning ; mini»
ster; syssla; medverkan,
Miniam, s, mönja.
Minnow, S, erlitsfisk; himdgädda.
Minor, a. mindre, ringare; minderSrig;
yngre, — , S, minderSrig; andra satsen
i syllogismer. —ate, V. a. forringa.
— atiOn, S, förminskning, -ite , S.
minorit, franciskanermunk, — ity, 5.
litenhet; mindre antal; minderårighet,
omyndighet.
Minster, s, klosterkyrka; domkyrka.
Minstrel, S. musikant; spelman, ~sy,
8. spelmän, musikanter; spel, musik.
Mint, S. mynt, mynthus; mynta (ört)
—, V. a. mynta , prägla , slä mynt ;
dikta, -age, $. mynt; myntafgift.
—man, S. myntarbetare.
Mlnnend, S. öfra talet i subtraktion.
Minuet, s. menuett.
Minute , a. liten ; noggrann ; afkortad,
— , 8» minut; ögonblick; koncept, ut-
kast; anteckning. — , V. a. göra ut-
kast ; Inprotokollera ; anteckna. -book,
8, anteckningsbok. — glflSS, S. sandar
80m visar minuter, —hand, S. mi-
nutvisare, -linö, s. T, logglina,
—ness, 5. litenhet; obetydlighet; nog-
grannhet, -watch, S. minut-ur.
Minx, s, lustig flicka ell. snärta.
Mlny, a. underjordisk.
Mirable, a. beundransvärd.
Miracle, S. under, underverk, järtecken.
—monger, s. undergörare.
Miraculous, a. underbar, förundrans-
värd. -neSS, S. underbarhet.
MiradOr, S, altan, balkong.
Mirage, S. luftspegling, hägring.
Mire, S, slem, puss, dy. — , V. a. ned-
smutsa, besudla. — drum, S. rördrum.
Mire, «. myra.
Miriflcal, a. underbar.
Miriness, S. smuts, orenlighet.
Mirk, Mirksome, a. mörk, dyster.
Mirror, s. spegel; mönster. -OrC, S.
jemglitter. -StOnO, s. selenit.
Mirth, S, lustighet, glSdtighet; fröjd.
-fal, a. munter, glad. -IcsS , a.
olustig; bedröfvad.
Miry, «. oren, smutsig; lerig.
Mischiefmaker
MisaCCeption , s. missfSrstSnd , miss.
tydning.
Misadventure, s, mismile, oJycsa;
vSdadrSp. -d, a. olycklig.
Misadyice, S, elakt rSd; falsk berät-
Misadvise, v. a. råda illa. [telse.
Misaffect, v. a. ej tycka, -ed, a.
elaktlynt.
Misaimed, a. illa sigtad.
Misalliance, s. mindre passande gifle.
MlsanthrOp||e, .«?. misantrop, mennisko.
hatare. — y, s, folkskygghet, menni-
skohat.
Misapjlplication , 8, missbruk, elakt
användande, -ply, V, a. missbruka,
illa använda.
Missapprcllhend, v. a, missförstS;
orätt fatta. -hCUSiOU, 5. missför-
stSnd,
Misascribe, v. a. orätt tillskrifva.
Misassign, v. a, illa anvisa.
Misattend, v. a, försumma,
Misbecomlle, v, a. misskläda, -ing,
a. oanständig.
Misbegotten , a. föda af oäku säng.
Misbehajlve, v. n, bära sig nia St.
-ved, a. osedig, ohyfsad. -lOUr,
8, dSlig't uppförande, osedighet,
Misbelie||f, $. otro, vantro, tvifvelsmSl.
-ve, V. 71. icke tro, -ver, 5. van-
trogen, irrlärig.
Misboding, 5. elakt tecken, rerbetydelse,
Miscalculajlte , v. n. missräckna 8ig.
—tion, s. missräkning.
Miscall, v. a. orätt benämna.
Miscarjjriage, s. förseelse, förbrytelse;
felslag, olycklig utg^^ng ; missfall. — ry,
V. n. misslyckas, slå illa ut ; gå för»
lorad, förkomma; få missfall.
Miscast, v. a. räkna falskto
Miscellajlne, s. biandsäd. -neous,
a. blandad- -nCOUSUesS, 8, bland-
ning; sammansättning, —ny, a. blan-
dad; sammandragen. — , S. blandning,
samling, miscellanies, pl. blandade
skrifter.
Mischance, s. olycka, olyckshändelse.
Mischief, S. ofog, skada, förolämpande;
olycka: illfund. -maker, s. olycka,
stiftare.
Mischievous
MischieTOUS , a. skadlig; skalkaktig.
— ness^ S» skadlighet; ondska.
Miscible, a. som kan blandas.
Miscijjtation, 5. orätt anförande, -te^
V. a. anföra falskt.
Hisclaim^ 8. ograndadt ansprSk.
HiBCOmpu II tation , a. missräkning.
-te, v. a, räkna falskt. -, V. ii.
Liissräkna sig, förräkna sig.
Misconjjceit, s. falskt begrepp, -ceiye,
v. a. orätt fatta. -CeptiOll, S, vill-
farelse, missförstSnd. — dlict, s. ill-
fund ; dSiigt uppförande. — , V. a. illa
förvalta. — , v. n, dSligt uppföra sig.
— jecture, s. felaktig gissning. -,
V. a. & n, gissa galet, -structioii,
8, felaktig utläggning; raisstydning.
-Strue, v, a, misstyda, förvända.
—tent, v, a. göra missnöjd. — tl-
nnance, «. afbrott.
MIscoansel, v. a, gifva elakt rSd.
Miscount, v, n, fijrräkna sig. -ing,
s. räknefel.
Mlscre||ancy,5.otro; irriärighet. -an t,
c. otrogen; affällig; elak menniska.
— ated, a, vanskaplig.
Misdate, v. a. datera orätt.
Misdeed, s, missgeming, missdSd.
Misdeem, v. a. döma orätt.
Misdemean, v. a. to - one*s self,
uppföra sig illa. -OUr, 8, fel, brott;
embetsfel, förbrytelse.
MisdeTOtion, s. vidskepelse ; skenhelig-
Misdirect, v. a. missleda. Ihet.
Misdistinguish, v, a. urskilja galet.
MisdO, v. W. misshandla; fela, förgä sig.
—er, 8, missdSdare; missgerningsman.
-ing, 8, missdSd.
Misdoubt, 8, misstanke; villrSdighet.
Ml se, 5. jT. slutdora ; rättegSngskostna-
Misease, 8, misshag. [der.
Misemploy, v, a. illa använda, -ment,
8, missbruk.
Miser, «. girigbuk, smuigrEt. -able,
a. eländig, ömklig; olycklig; snål.
-able^ess, 5. uselhet, elände; snSl-
het. —ere, 8, tarm vred (sjukdom);
botpsalm. — IjT, et. gnidaktig, karg.
— y, 8. elände, uselhet, jämmer.
Misesteem, a förakt.
Misorderly 251
Misfare, S. olycklig händelse.
Misfasllion, v. a. vanställa.
Misfeasance, s. T. missgeming, för.
brytelse.
Misform, v, a. vanställa.
Misfortune, s. olycka; ofärd.
Misgijjve, v. a. befara, ana. -VlUg,
8, befarande; tvifvelsmäl.
Misgovern, V. a. iiia förvalta, -ancc,
8, oregelbundenhet, -ment, S. elak
regering ; utsväfning.
Misgnidjjance, «. förförelse, missled-
ning. — e, V, a. missleda, förleda.
Misiiap, 8. olycka, olyckshändelse.
-pen, v. n, hända olycktligtvis.
Misliear, v. a. höra galet.
Mishna, s. en del af Judarnas Talmud.
Misinfer, v. n. göra falska slutsatser.
Misinform, v, a. gifva falsk under,
rättelse, -ation, s. ogrundad berät-
telse.
Misintelligence, 8. missförstSnd.
Misinterpret, v. a. vränga, iiia ut-
tyda. — ation," 8. oriktig utläggning,
falsk tolkning.
Misjoin, v, a, oskickligt sammanfoga.
Mil^udge, v. a. döma orätt. -, v. n,
bedraga sig.
Miskin, «. gödselhög.
Mislay, v, a. förlägga; lägga pä orätt
ställe. [smSregn.
Misle, v. n. smSregna. misling rain^
Mislead, v. a. villa, förleda, -er, «.
Mislen, 5. blandsäd. [förförare.
Misle toe, S, mistel.
Mislike, 5. misshag, vedervilja. — , V»
a. ej tycka om, missbilliga, ogilla»
Mislire, v. n, lefva ogudaktigt.
Misluclc, 8. olycka.
Mismanage, v. a. illa förvalta. ->m6nt>
5. elak förvaltning.
Mismark, v. a. orätt utmärka.
Mismatch, v, a. illa sammanbinda.
Misname, v. a. orätt benämna.
Misobserve, v. a. orätt anmärka.
MisOllgamist, 8. äktenskapshatare. -gy-
nist, 5. qvinnohatare.
Misopinion, 8, falsk mening.
Misorder, 8. oordning. ~, v, a. ilU
indel^. -ly, o. o ordentlig.
252 Mispell
Kispellj V. a. pTcrifva fel*. roisaskriira.
Mispcrsuasion, s. faisk tro.
Misplace, v. a. förlägga; illa använda.
-inent, S. läggning pS orätt ställe.
Mispoint, V. a. orätt interpunktera;
sätta orätt skiljetecken.
Misprint, v. a. trycka ^let. ~, V. n,
begS tryckfel. -, s. tryckfel.
Misprijlse, V, a, vanvorda, ralssakta,
förakta, — siOll, 8, misstag, missgrepp,
felgrepp, villfarelse; förakt; T. for-
tigenhet af ett raedvetadt brott.
MispropOrtion, S. missforhSllande, dis-
proportion. — , V. a, inrätta utan pro-
portion, —ed, a. oproportionerlig.
Misquotllation , s. falskt anförande.
-e, v. a. anföra falskt.
Misrecite, v. a. berätta falskt.
Misreckon, t?, a. räkna falskt.
M.isrelal|tej v. a. beskrifva osannt.
-tion, s. oriktig berättelse.
Misremeniber, v. a. bedraga sig i
sitt minne.
Misreport, v. a. berätta falskt, van-
rykta. — , S. falskt berättelse; van-
rykte.
Misrepresent, v. a. oriktigt föreställa.
— ation, s. oriktig föreställning.
Misrule, ^.'oordning, orolig regering;
uppror.
Miss, 8. (titel for ett ungt ogift frun-
timmer); mamsel; jungfru; mätress.
Miss, 8. forlust, saknad; missförstånd,
vilKarelse. — , V. a. umbära, sakna;
utelemna; Icke träffa; hoppa öfver.
— , v. n. fela. misslyckas ; misstaga sig.
Missal, 8. messbok (katolsk).
Missay, v. a, misssäga. -. v. n. forsäga
sig. [illa.
Misseera, v. n. forstälU sig; kläda
Missel, -bird, s. björktrast, -dine,
S. mistel.
Misserve, t;, a. tjena otroget.
Mis-sllSpe, v. a, vanskapa; vanställa.
— d , ~n , a. vanställd , vanskaplig,
—ment, S. vanskaplighet.
Missile, a. som kan kastas. — , S.
kastvapen. — diirt, 8* kastspjut.
Mission, S. ?änflnJnp heikif^kning ; mis-
Äion , alsuilaing. -ftiy, 8. missionär.
Mithridate.
Missive, 8. bref; sändebud» -, a, af*
sänd. - letter, sändebref. - wea*
pons, kastspjut. fs&ga sig.
Misspeak, v. a. tala galet. -, V.n. miss.
Misspell, v, a, stafva galet.
Misspend, v. a. illa använda.
Misstate, v. a. oriktigt framställa.
Mist 5 s. dimma; dunkelhet. — , V. CL,
göra dimmig, -ful, -y, a, töcknig,
dimmig, mörk. -iness« 8. dimmighet;
dunkelhet.
Mistake, S. misstag, fel, missräkning.
-, V. a. förvexla, orätt första. -, V,
n. misstaga sig; irra. — able, a.
hvari man kan misstaga sig,
Misteach, v. a. orätt undervisa.
Mistell, v. a. berätta falskt.
Mistemper, v,- a, bringa i oordning.
Mister, s. herre.
Misterm, v. a. orätt benämna.
Mistliink, v. a. misstänka.
MistllOUght, s, ond tanke.
Mistime, v. a. göra i otid, förpassa,
försumma,
Mistle, v. 71. duggregna.
Mistletoe, S. mistel.
Mistlike, a, töckenaktig, töcknig.
Mistranslate, v, a. öfversätta orätt.
Mistress, 8. matmoder; fru, herrska.
rinna ; lärarinna ; älskarinna ; mätress ;
(titel) madam, fru.
MlstrCSt, s» misstroende. -, V. O.
misstro. — fnl, a. misstänksam ; tvif-
velaktig. —folness, 8, misstroende,
tvifvelsmSl. — less, a, omisstänksam.
Mistnne, v. a. förstämma.
Misturn, v. a. vrida.
Misunderstand, v. a, orätt fatu,
missförsta. -ing, 8. missforstSnd ;
oenighet.
Misnsage, MIsnse, s. missbruk; miss.
handlande. — , V. a. missbruka; illa
behandla,
Mis write, v, a. felskrifva.
Mite, 8, mal; qvalster, flott: ljugonda
delen af ett gran ; en half farthing;
solgrand.
Mitella, 8. biskopsmossa (Ört).
Mithridate, 8, motgift. mu3iard -.
lommegräs.
Mitigant
Mitigajlnt, a, lindrande, stillande. -tO,
V, a. stilla; blidka, -tion^ 8, lin-
dring, niildring. —tlYGj d. lindrande,
stillande.
Mitre, S, biskopsmossa ; hufvudprydnad.
-dj a, försedd med biskopsmössa.
Ml tre, 8, T, hörn af 25 grad.
Mittens, 5. 2?^. vintervantar; halfhand-
Mitteut, a. sändande. [skar.
Mittimus, S. arresteringsorder.
Mity, a., full af mal ell mot.
Mix, v. a. blanda, röra ihop. — , V. n.
blanda sig.
Mixen, s, gödselhög.
Mixtllion, -ure, s, mixtur, blandning.
Mizmaze, 8, irrgSng.
Miszen, s. T, mesan, besansegel. -bal»
last, 8, refvad mesan. -bOWliue,
8, halstaljan. -brails, 8, pl. demp-
gSrdingar. -COUrse, 8. störta me-
sanseglet. ~top-galant-mast , 8,
• kryssbramstäng. -yard. 8. mesanspri.
Mizzllle, v. n. dugga, -ing, 8, dugg.
regn.
Mnenomic, a. hörande till minnet.
mnenomics, pL minneskonsten.
Mo, ad, mer; vidare.
Moan, 8. klagan, jämmer, klagogrlSt.
~, V. a. beklaga, begrSta. — , V, W.
qvida, jSmra sig. ~ful, a. beklaglig;
veklagande.
Moat, 8. graf omkring en fästning. — ,
V. a, omgifva med en graf.
Mob, 8, pack, sämsta folkklassen; natt-
mössa. — , V. a. anfalla; reta pöbeln
pä en ; göra upplopp emot en ; insvepa.
-bish, a. pöbelaktig, packaktig.
Mobil||e, a. rörlig. -, S. lösören, -ity,
8, rörlighet; ostadighet, liflighet; pö-
Moble, V. a. insvepa. [bel.
MochO-Stone, s. dendrit.
Mock, 5. hSn, 3tlöje; efterapning. -,
a. efterhärmad, falsk. — , V,, a. be-
gabba, förlöjliga; lura. — , V. n, skratta
föraktligt, —able, ö. löjlig, narraktie.
-age, 8. begabberi. -er, 8, begab-
bare ; bedragare. — ery, 8, hSn, gäckeri ;
bländverk. -* ing, s. begabberi. — illg-
bird, 8. fSgel sora kan härma andras
läten, -ing-stocli, s. ämne for ät-
Modulation 253
löja. dicing, 8. teaterkung, kortkung.
-moon, 8, vädermäne. -Orangö,
8* syren. — Orö, 8. blände, glimmer.
-play, 8, satiriskt lustspel, -poem,
8, spevisa, löjligt skaldestycke. — pral*
80, 8, tvetydigt beröm, — priTOt, 8,
stenlind. — prophet, 8, falsk profet»
-Sliade, 8, qvällning. -song, 8.
parodi, förlöjligad efterhärmning af ett
skaldestycke. — stylo, 8, satirisk
skrifart. -velvet, «. schagg. — wll»
low, 8. stenlind.
Modal, a. tillfUllig; hörande till for*
men. -ity, 8, tillfällig skllnad, mo-
dalitet, beskaffenhet.
Mode, 8, mod, bruk; sätt, manner;
tillfällighet.
Model, 8. modell, mönster, form. -, V.
a. modellera, forma; göra utkast till.
•ler, 8. modellmakare, planritare.
Modera||ble, a. mättlig; som kan mä.
tas, styras, -te, a. mSttlig; foglig;
njrnuftig; medelmåttig; tarflig. — , V.
a. styra ; mildra ; inskränka. -tonOSS,
8, lagom beskaffenhet. — tion, 5. fog.
lighet, mättlighet, saktraod, hofsamhet.
—tor, 8. styresman, ordförande; pre-
ses vid en disputationsakt.
Modern, a. ny,nymodig, modern. -Ism,
8. nymodighet, -ize, r. a. inrätta efter
nya modet ; göra modem, modernisera.
-ness, 8, nyhet.
Modest, a. beskedlig; anständig, blyg*
sam; mSttlig. — lyj Cid, beskedligt,
blygsamt, p5 ett beskedligt sätt. -y,
8, beskedlighet; blygsamhet; kyskhet.
modesty -piece, halskrSs pä skjortor.
Modi||city, S, obetydlighet, -cuni, s,
liten bit, smula, -liable, -flcable,
a. som kan mildras, inskränkas ell.
förändras, -fication, 8, inskränk-
ning, raildring, förändring, —fy, V. CL-
förändra, inskränka, mildra ; bestämma
Mo dillon, 8. T. sirat pä listverket un-
der ett tak.
Modisll, a. nymodig, modern. — neSS,
8, modesjuka, begär att vara pä modet.
Modnlaljte, v. a. stämma; sjunga efter
takt. —tion, $, stämning, melodi;
sång efter takt.
254
Module
Monkseam
Modulo 5 8. monster, modell; T. dia*
meter.
Mo (ins, S. T. penningränta.
Modwall, s. kryparo, nötväcka.
Moe, S, grimas.
Mo gol, s. Mogul. [gam.
Mohair, S. kamlott. -yarn, s. kamel-
Mohawk, Mohock, $. strätröfvare.
Moider, v. a. förvirra. [mynt).
Moidore, S. moador (portugiskt guld-
Moiety, S, halft, halfpart.
Moil, V. a, smutsa ; besvära. -, V, n,
förrätta tungt arbete.
Moist, a. fuktig; saftig. -611, V. a.
fukta, -ness, 8. fuktighet, vätska.
Moky, a. mörk, mulen, [-ure, s. saft.
Molar, a, malande, söndermalmande.
- teeth, 8, pl, oxeltänder.
Molasses, s. pl. sockersirap.
Mole, 8, bolverk, stenmur fram^r ham.
nar; mSnadskalf, mSnadsfoster; lefver.
fläck, födelsemärke; mullvad. — cast,
-Mil, 5. mullvadshög. -Catcher,
8. mullvadsfSngare. — ttftCk, 8. mull-
vadsgång under jorden. — Tfarp, s»
mullvad.
Molecule, S. 2\ liten klimp, molekul.
Molest, v. a, besvära, oroa^ göra omak.
—at ion, s. besvär, omak.
Mollillent, -ficative, a. uppmjukande,
lenande. -liable, a. som kan upp-
mjukas ell. mildras. — flcatiOll, 8. upp-
mjukning, lindring. — l*y, V, a, upp-
mjuka, lena ; stilla, mildra.
MolOSSeg, 8. pL sockersirap.
Molt, V. n, fälla hSren, Qädrarne etc.
Moltable, a. smältbar.
Molten, part. (af to melt) smält.
Mol} bdellne, -nitO, S, molybden-kls ;
blyerts.
Moment, 8. ögonblick, handvändning,
stund; vigtighet, värde; en rörelses
hastighet. — al, a. vigtig, betydande.
-aliy, ad. ögonblickligt, förgängligt.
-aneons, -any, -ary, a. ögon-
blicklig, förgänglig, -aneousness,
8, vigtighet, betydenhet ; ett ögonblicks
varaktighet. -0U8, a. vigtig, bety.
dande. — Uni, 8. bevekelsegrund, drift.
Monachyal, a. munk ell. munktöfnad
tillhörig, »ism, 8, klosterlefnad, muiik»
stSnd. [väsende.
Monad, Mon&de, 8, enhet, odelbart
Monarch, 8. monark, enväldig regent.
-al, a» kunglig, monarkisk. -ICal,
a. monarkisk, enväldig, -ise, v. a.
regera enväldigt. — , V. n. agera kung.
— ist, 8. monarkist, — y, 8. monarki,
envSldsregering; konungarike.
Monast||erial, a. kloster tiiihöpg.
-ery, s. kloster, -ical, a. hörande
till klosterlefnad.
Monday, 8. MSndag.
Monde, 8. jordklot, glob; riksäplo.
Money, 8, penningar, mynt. — , pl,
myntsorter, —bag", s. penningepung.
—bill, 8. bevillningsstadga. -bOX,
8. bodkassa, -broker, -changer,
8. vexlare. —ed, a. rik, bemedlad.
—er, 5. myntare ; vexlare. — less, a.
fattig, utan penningar, -matters,
8. pl. penningeafTärer, skulder och for-
dringar; räkningar. — prOOf, a. omut-
bar. -scrivener, 8. mäklare, -'s-
worth, 3. penningevärde, fullt värde.
-times, 8.pL svära tider. -WOrt,
8. guldspira.
Mong-COrn, S. blandsäde.
Monger, s. mSnglar?, säljare; fiskarebSt.
Mongrel, S. mulatt, kreol. -, a. kom.
men af flera slag; urartad; tvetydig.
-dog", -puppy, 8. bländing (efter
en gemen tik och vindthundt).
Monied, a. rik, bemedlad.
Moniment, s. öfverskrift.
Monish, v. a. erinra, förmana, -ment,
8. förmaning.
Moniiltion, s. underrättelse; erinran,
varning, — tive, a. förmanande. — tOr,
3. förmanare; skolgosse «ora har in-
seende öfver de andra. — tOry, a.
erinrande, varnande. — . 8. varning,
anmaningsskrift.
Monk, 8, munk. -ery, ^. munkstSnd ;
klosterlefnad. —head, 5. lejontand.
— hOOd, 8. munkkSpa; munkstdnd;
klosterlefnad. -ish, a. munklik, hö-
rande till munkorden. -'s-hOOd, s.
bhl stormhatt; ulfgräs, -Seam , 8.
dubbel söm pä ett segel.
Monkey
Monkey, $, apa. -flower, s, gyokrf.
biorama.
Uono||ceros, s. narhvai (fisk), -chord,
$, musikaliskt instrument raed en sträng.
-cnlar, -culous, a. enögd, -ga-
mist, a. engift. -gamy, 5. engifte.
—gram, S. inbundet namn. -logue,
8, tal för sig sjelf. -Hiacliy, S. envig.
-petalous, a. T, enbiadig. -polist,
— polizer, S, en som har uteslutande
rättighet till iiSgot. -polize, v. a,
drifva enhandeU -poly, s, monopo.
lium; enhandel; uteslutande rättighet,
— stich, S. skaldestycke bestäende af
en enda vers. -syllabical, a. en-
stafvig. -syllable, a, enstafvigt ord.
—tony, 8, entonighet; enformighet.
— , a, entonig.
Monsoon, S, passadvind,
Monstyor, *. vidunder, missfoster; vild-
djur. -rOSity, S, .vidunderlighet;
onaturlighet. -rOUS, a. vanskaplig,
vidunderlig; faslig; oerhörd; ofantlig.
-ronsness, S, faslighet; vanskaplig,
het, vidunderlighet.
Montant, S. framryckande ; T. halfmSne.
Month, s. manad, -'s-mind, lystnad,
begär, -ly, a. mänadtlig. - flowers,
pl, mSnadsrening. — , ad. mSnadtligen.
Monument, S, minnesmärke , minnes-
vSrd>; grafvSrd. -al, a, hörande till
minnesvärd.
Mood , s. stil ; lynne ; mod ^ sinne ; T.
modus. — ily, et, svSrmodig, melan-
kolisk, -inOSS, S, egensinnighet,
elakt lynne. — y, a. vresig, besynner-
lig; vred.
Moon, S. mSno, tungel ; mSnad. -beam,
ff. mSnstrSle. —blind, a, svagsynt,
Qästan blind. -Calf, 3. mänkalf, falsk
börd hos qvinnor ; dumhufvud. — CUr-
ser, s. tjuf. -eyed, a. svagsynt.
-flsh, S, silfveröga. -flower, 5.
prestkrage. -isll, a. ~ föränderlig,
-less, a.'utan mSne ; mörk. -ligtlt,
S, mSnsken ; mSnljus. -ling, 8. dum-
hufvud. -seed, s. mSnfrö, karolinsk
'murgrön. -shaped, a. mSnformig.
—shine, 8, mSnsken. -shiny, a
mSnljug, raSnklar. -stone, 8, spegel-
Mordant
255
Bten, ffelenft. -Struck, a. mSnads»
galen, mSnadsrasande. -trefoil, 8,
mSnklöfver. -WOrt, s. mSnört, niSn.
viol. -y, a. mSnformig, halfmSn-
form ig, mSnlik.
Moor, 5.,Morian.
Moor, s, moras, myra, kärr. -berry,
8. tranbär. — fowl, 8. hanen till
vattenhönan. -gamOy 8. sothöna.
-grass, 8, Marias silkeshSr, daggört.
-lien, 8. vattenhöna. -land, 8,
moras, kärr. -stone, 5. myrmalm,
-WOrt, 8, vil4 rosmarin. — y, a.
sumpig, morasig.
Moor, V. a. ankra, Törtöja ett skepp.
— , V, n. ligga för ankar, —ing, s.
ankring. -ings, 8. pL hamnankare ;
förtöjningståg. — ropo, 8, draggtSg.
MOOSO, 8. amerikansk elg. -WOOd,
8, läderträd.
Moot, 8, möte ; strid, täflan.- -, v, n.
processa för öfnings skull. — , V. a,
aft^öra ett tvistemSl. -Case, -point,
8. tvistig sak, oafgjord sak. —er, 8,
processmakare. -hall, 8, disputa-
tioussal.
Mop, 8. svabb, sudd ; grimas. — , V. d.
tvätta med svabb. — , V, n. grina.
Mope, 8, dumhufvud, tölp. -, v. n,
vara modfälld, g3 och drömma. — d,
— ish, a. slummeraktig; svärmodig.
—eyed, a. skumogd. (tankar.
Moping, a. sorgsen, försänkt i djupa
Moppet, Mopsey, S, docka; litet barn.
Moral, a. moralisk, sedlig, ärbar; san-
nolik. — , 8, sedolära ; sedlighet. — ist,
8, sedolärare. -Ity, s. sedlighet;
anständighet; sedolära. — ize, V. a,
& n, förmana till goda seder; (upon)
förklara i moralisk mening. -Izer,
8, sedolärare. — ness, 8» moralisk
beskaffenhet. [8, hornblad.
Mofass, 8, moras, träsk, kärr. -TFCed,
Morbiyd, a. sjuklig, opassiig. -dity,
-dness, s. sjuklighet, sjukdom, -fic,
a, osund, ohelsosam.
Morbos||e, a. osund, sjuklig, -ity,
8. sjuklighet.
Mord||aciOUS, a. bitande, skarp, -aci-
ty, 5. bitterhet; bitande skämt. -ant».
256
Mordlcant
s. 1\ beta, betning, -icant, -Ica-
tiY©5 a. bitande, skarp.
More^ a. convp, af much, flere, mer. -,
ad. mer, ytterligare, once — , ännu
en gSng. the — the — , ju mer, desto
Moreen, S, yllemoiret. (mer.
Morel, S, trollbär; morell (ett slags
kersbär). -bexry, -cherry, s. jude-
, kersbär.
Moreland, S. bergtrakt.
Moreover, ad. yttermera, ännu mer,
dessutom, hvar förutom.
Morigerous, a, hörsam, lydig, -ness,
• s. villighet, eftergifvenhet.
Moril, 5. murkla.
Morling, 5. ull af ett dödt fSr.
MorinO, S. skräckbild.
Morn, S. morgon, gryning.
Morning", s. morgon, in the -, om
morgonen, pS morgonstunden. — , a.
hörande till morgonen. — gOWn, $.
morgonrock, nattrock, -prayers, s.
pL morgonbön, morgonandakt. — star,
S. morgonstjärna. — tlYlligllt, S.
dagning, gryning.
Morocco, S. karduan, saffian, -tanner,
S, säraskmakare.
MorOSlle, a, knorrig, tvär, olustig.
-en ess, -ity, s, egensinnighet, but-
terhet, knarrighet.
MorpheW, S. lefverfläck; hvit skabb.
Morris, s. Morisk dans., -dancer, 5.
dansare i en Morisk dans.
Morrow, S. morgon, morgondag, to ~,
i morgon, ofter to —y öfvermorgen.
to — morningy i morgon bittida.
Morse, S, sjöhäst, hvalross.
Morsllel, s. bit, stycke ; munfuU. -WrO,
8, bett, bitning.
Mort, B. treSrig lax.
Mortal, a, dödlig; dödande, farlig. -
Äour, dödsstund. — , a. dödlig varelse;
menniska. —ity, S. dödlighet; frän-
fälle; dödlig farsot, smitta; menskliga
lifvet, mensklighet. hill of -, för-
teckning pä döda. — neSS, S. dödlighet.
Mortar, S, mörsare; mortel; murbruk.
—piece, 5. mörsare.
Mortor, S, nattlampa.
Mortga||ge, s, förpantning, hypofek.
Motberliness
— , v. a. pantsätta fast egendom. -gCO^
5.4)antkreditor, hypotekborgenär. -ger,
8. pantgäldenär.
Mortijlferons, a. dödlig, dödande, -ft-
cation, S, dämpande; förtret, föröd-
mjukeise, kors ; kallbrand, -fy, V. a.
späka, underkufva, dämpa; smärta,
förtreta. -, v. n. fä kallbrand.
Mortise, S, tapphSl (i fogningar) ; tvär-
träd. — , V. a, foga tillsammans me-
delst tapphäl.
Mortmain, S. T, hemfallet gods; evär-
deligt afliändandd af fast egendom till
nSgon stiftelse.
Mortpay, 5. dödad skuld.
Mortuary, S, testamente till en kyrka ;
grafställe, begrafningsplats.
Mosaic, a. mosaisk, judisk; musivisk.
— law, Mose lag. — W0i% mosaik,
inlagdt arbete, musivarbete.
Moschatel, 5. desmansört.
Mosque, S, moské, muhammedansk
Mosquito, S. musquit. (kyrka.
Moss, S. mosse ; moras, träsk. — , V. a,
betäcka med mossa, —berry, s. tran-
bär. -campion, s. fjäUsiién. -iness,
8. mossighet ; fnugg, fjun, — rusll, 8,
borsttag. — y, a, mossig, mossbeväxt;
kärraktig.
Most, a. sup. af much, mest, störst.
— , ad. mest. — ly, ad. till största
delen, gemenligen.
MostiC, 8. målarkäpp.
Mote, S. solgrand, atom.
Mote, 8, möte, församling.
Motet, MotettO, s. motett (ett slaga
kyrkmusik).
Moth, 8. klädmal; nattfly. -eatcn,
a. maläten. — mullea, 8. sqvatfcram.
-wort, 8. gräbo (öft).
Mother, S. moder; upphof; lifmoder;
drägg. iit of the — , modersjuka.
— of teer, dricksjäst. - in law,
svärmoder, styfraoder. — of pearl,
perlemor. -ahhess, 8. kopplerska.
-church, €. moderkyrka. -Clty,
8. hufvudstad. -clove, 3. art krydd-
nejlikor, trädgSrdsnej likör. -llOOd,
8. moderskap. -lesS, a. moderlös-
utan barn. -liness, s. moderlig
Motherly
kärlek, modersCmhet. -ly, a. moder-
lig; ärbar. — , ad, moderligen; all*
varsamt. — tOIJgUGj s, modersmSl.
-wit, S, godt naturligt vett. -WOrt,
S, gräbo, lesjonsvaus. -y^ a. tjock,
lopnad.
Mot hy, a. full med mStt, maläten.
Motion, S, rörelse, drift, böjelse; for-
slag, anmälan; Stbörd; marionettspel.
— , 17. a. foreslä. — Cr, S. förslagsman ;
en som föreslSr eller andrager nSgot.
-less, a, orörlig, stel.
Motiv||e, 8, bevekelsegrund, skäl. ~, a,
rörande. — argument ^ bevekande
•skäl. - faculty y rörelsekraft, -ity,
S, rörelsekraft, rörlighet.
Motley, a. spräcklig, brokig.
Motor, S, styresman; drifverk, tralla.
Motto, s. valsprSk,
Mould, S, mögel. — , V. a, göra mög-
lig. — , V. W. mögla.
Mould, $, massa, ämne; mylla; gjut-
form; skeppsskapnad, modell; fogning
pä hufvudskälen ; slag. — , V. a, gjuta,
stöpa ; göra modeller ; forma, tillskapa.
—able, a. som kan gjutas; mjuk.
-board, s, plog, Srder. -candle,
Ä. stöpt ljus. —er, s, gjutare, for-
mare. — , V, a. förvandla till stoft;
pulverisera. — , V, n, multna; förtvina,
-iness, s, mögel, -ing", 5. T. list-
verk; kransen pä en pelare. — loft,
S. modellkammare till skepp, —plane,
S. ploghyfvel, kelhyfvel. -Warp, S,
mullvad. — y, a. möglig.
Moult, V. W. fälla fjäder, rugga, -er,
S. ankunge som ruggar.
Mound, S. jordvall ; balverk. -, V. a.
omgifva med vall, kringskansa.
Mount, S. berg, höjd; T, cavalier. — ,
V. a. upphöja, uppställa; inrida; göra
beriden; pryda; antaga. — , v. n.
klifva ; räcka ; bestiga sig till (i värde
'heller mängd); stiga till häst. to -
guard, gä pä vakt. to - the hréachf
löpa till storms.
Mountain, s. berg, höjd, kulle. -, a.
hörande till. berg. -balm, S. berg-
melLss. -COCk, 5. tjäder. -Ger,
-sr, S. bergsbo, bergsbyggare, -heatllj
English' Swedish Diet,
Mow
257
8. stenbräcka. — OUS, ö. bergig, berg-
aktig. - error i grof villfarelse.
-ousness, s. bergighet. -parsloy,
S, hönsbett, rödarfve.
Mountebank, s, qvacksalfvare ; stor-
skrytare. — , V» a. bedSra, bedraga.
Mounting, S, värjfäste; beslag, -ly,
ad, uppstigande, sträckande sig uppät.
Mourn, v, a, beklaga, begräta. -, V, n
sörja, qvida; bära sorgdrägt. — er, 5.
sörjande, som gär i sorgställe. — ful,
a, bedrönig, sorglig, -fulness, S,
sorg, sorglighet, bekymmer, —ing, S,
sorg, klagan, bedröfvelse; sorgdrägt.
Mouse, s, (pL micej mus, liten rätta.
—bat, s. flädermus, —ear, s, mus-
ören (ört), -grass, S, Skerkafle, ren-
kafle. — r^ €, rättkatt; rSttiängare.
—tail, s, musrumpa (ört), —trap,
8. råttfälla.
Mousing^ S. rättfängeri; lurning.
Mouth, 5. mun: tryne; mynning; in-
lopp ; storskräfla ; grimas. — , V, a*
& n, hugga efter med munnen; äta;
tala bredt, skräfla. -ed, a. försedd
med mun. -expences, 8, pl. kost-
penningar, —friend, s, falsk vän.
-ful, s, munfull ; nSgot litet, -glue,
S, munlim. — lionour. 8, smicker.
-less, a. munlös. -pieCO, $, mun-
stycke, —root, 8, jungfrun i det
gröna (ört).
Move, 5. -rörelse; flyttning (i dam- ell.
schackspel). — , V. a. röra, skaka;
drifva; föreslä , anmäla; uppvägga,
öfvertala; flytta. — , V, n. röra sig,
vara i rörelse, to — laughter, väcka
löje. to - to anger, förarga, -able,
a. rörlig. - goods, lösören, -able-
ness, 8. rörlighet, -ables, 8, pl,
lösören, rörlig egendom, husgeräd.
-less, a, orörlig, fast. -ment, s,
rörelse; böjelse; urverk. — nt, a,
rörande. — , s. rörande kraft. — r,
8, förslagsmakare.
Moving, a. rörande, beveklig; rörlig.
— , 8, rörelse; drifQäder.
Mow, 8, grin, sned mun; höskulle, sä-
deslada. — , V, n, rSma som en ko.
— , V. a. berga in (hö, säd) ; slS, skära
n
258
Mowbufn
med Ha ; skörda ; afhnggra ; nedsabla. — ,
V. n. to - at, lipa, grina, -burn, v. n,
orna, taga hetta I5t sig (om säd). — Cr,
S. skördeman, siStterkarl. -ing'-crad-
lo, 8. en inrättning i öfre änden af
lieskaft, att fatta axen och nedlägga
dem ordentligt, -ing-time, 5. hö-
bergningstid.
Moyle, s. mulSsna.
Much, a. mycken, mycket; stor. —, ad.
mycket, högligen. hy—, vida. a.s -,
— af one, lika mycket. - wliat^
nästan. — , 5. €n stor del; mycket.
Mucid, a. möglig, boken, -ness, 8.
möglighet, unkenhet.
Mucilallge, S, slem, seg vätska, -gi-
nous, a. slemmig, klibbig. — glands^
slemkörtlar. -gInOUSIiesS, 8. slem-
raighet.
Muck, a. fuktig, däfven. - , V. a.
göda. — , 8, berserkagSng (i Öster-
länderna); dynga, track. — hiU,
-inidden, 5. dynghög. -iness, s.
dyngighet, orenlighef, smuts. -Sireat,
8. Stark svett. — Weed, 8, svinmolla.
—worm, 8. dyngmask, -y, a. smut-
sig, lortig, oren.
Muckender, 8. näsduk (för barn).
Mucker, v. a, hopskrapa, -er, «.
girigbuk.
Mucous, a. slemmig. --IieSS, 8, slem-
mighet, segt väsende.
Mucro, 8, spets, udd. -nated , a.
Muculent,' a. slemmig, seg. (spetsig;
Mucus, 8. slemj, snor,
Mud,^. gyttja, dy. --, V. a. nedsänka
i lera ; besudla ; grumla. — diness, s.
gyttjighet, grumlighet; sorgsen uppsyn.
-die, v. a. & n, snattra i gyttjan
med näbben; grumta; göra en pirum.
—dy, a. grumlig; gyttjig, oren; otyd-
lig ; missnöjd. — idea, oredigt begrepp.
— , r. a. grumla; förvilla; bedröfva.
-sucker, «. art vrakfSgel. -Wall,
'8. dyvall; slaghök. -walled , O.
omgifven med dyvall. -WOrt, 8»
Mue, V, n. böla, vrSla, (dyplanta.
Muff, 8. muff."
Muffin, 8. ett slags tébröd.
Muffle, s. T. muffel.
Multiplicableness'
Muffle, v. n. tala i skägget. -, V. a?
inveckla, insvepa.
Muffler, 5. bindel; fruntimmers hufva.
Mufti, s. mufti (muhammedansk öfverste
prest),
Mug, 8, mugg, stenkrus; bägare. -hOU-
se, 8, VUlg. krog, -TTOrt, s. gräbo,
rödbo.
Muggy, a. fuktig. - weathevy rSväder.
Mugient, a. rSmande, bölande.
Mugil, 8. barbfisk.
Mulatto, 5. mulatt.
Mulberry, s, mullbär, -blito, a,
sminkbär. — Shell, 5. mullbär.
Mulcll, 8, halfmultnadt strS.
Mulet, 8. penningstraff, plikt, böter. -,
V, a. fälla till böter, -uary, o.
hörande till böter.
Mule, 8, mulSsna. -jenny, 8, spinn-
maskin. — S, 8. pl, remnor. -teer,
8. mulSsnedrifvare.
Muliebrity, 5. qvinlighet.
Mulisll, a. uppstudsig, halsstarrig*
Mull, 5, grus, sopor.
Mull, V. a, krydda, glödga, (vin).
Muller, 8. löpare, rifsten.
Mullet, 8. slängare (fiskslägte).
Mulligrubs, 8, kolik, bukvärk; • elakt
lynne.
MuUion, 5. fonsterkors.
Mullock, 8. skräp, skräda.
Multangular, a. mSnghömig. -ness,
8. mSnghörnighet.
Multiljcapsular, a. mSngskalig. -ca-
YOUS, a\ försedd med mSnga häl.
-color, a. mSngfärgad. -farious,
a. mSngfaldig; åtskillig. -fariOUS-
neSS, 8, mSngfaldighet. -fldOUS,
a. mSnggrenig. — form, a. mSng.
form. — formity, «, mSngfaldig skåp-
nad. -lateral, a, mSngsidig. -lo-
qubus, a* mSngtaiig, pratsara. -no-
minal, -nominous, a. eora har
mänga namn. — parOUS, a, afvelsam,
som frambringar raSnga lefvande ungar.
-partite, a. mSngdelad. -pede,
a, mangfotad, — , 8, mSngfota (in.
sekt), -ple, a. mSngfaldig. -plica-
ble, a. som kan multipliceras. — pli-
Cableness, 8. egenskap att kunna
Multiplicand;
multipliceras, -plicaild, 5. T, mult!-
plikand. -plicate, a. mSngfaldig.
-plication, S. mS^ngdubbling; mul-
tiplikation. -plicator, 5. T, niulti-
plikator. -pliciOUS, a. ipSngfaldig.
-plicity, 5. mSngfaldighet , mycken-
het, -plicr, S. T. multiplikator.
— plyj V. a. gora mSngfaldig, mSng-
dubbla ; T. multiplicera ; förökas, —ply-
ing, O. förökande. -, 9. multipli-
kation, -plying-glass, s. fördubb.
lingsglas med facettslipningar. —po-
tent, a. mycket mäktig. -presenCO,
s, närvaro p5 flera ställen tillika.
-scions, a. mSngvetande. -SOnOUS,
a. mSngtonig. -tude, S. myckenhet,
mängd; pöbel. -tudlnOUS, a, mäng-
faldig. -VionS, a. mSngfaldig.
Multocular, a. mSngögd.
Multure, S. qvamtull.
MuiU, S. mumma (ett slags starkt 61).
Mum, 8, tystnad. -, i. tyst I st! -
for that, hvad det angSr sä tiger jag.
Mumble, v. n. <fe a. mumla, knorra;
mumsa.
Mnmm, v, a. forkläda, maskera, -er,
S, utklädd person. — Cry, s. förkläd-
ning, maskrad; narrspel, —i fy, V. a.
balsamera. — y, S. mumie; ympvax,
harts.
Mump, V. a, gnaga p3 ; gripa, — , v. n.
munisa, smSrotsa ; narra ; mumla, —er,
«. stortiggare, —hall, 5. tiggarherberge.
-ing, 5. narri, narrspel, tokeri, -isll,
a. missnöjd, surmulen.
Mnmps, S. pl. halssjuka ; elakt lynne.
Munch, v. a, & n, tugga, mumsa.
MundalJne, a. verldsiig, jordisk, -nity,
5. verldslighet. — tioh , s. rening.
— tory, a. renande, rensande»
Mun die, S. svafvelkis.
Mundiljfication, s. rening, -ficative,
a. renande. — , S. reningsmedel, -fy,
V. a. rena, rensa. -Tagant, a.
kringstrykande. (bak).
Mundungns, S. galgknaster (dSlig to-
Munerallry, a. till skänks, -te, v. a.
belöna, -tion, 8. belöning; skänk.
Mung-COrn, s. blandsäd.
Municipal, a, borgerlig.
Museful
259
Mnniflcenllee, s. frikostighet. -t, a.
frikostig, ädelmodig.
Muniment, s, understöd; befästning;
krigsförrSd. muniments, pl. urkun-
der, dokumenten — rOOm, 8, arkif.
Munition, S. befästning, skans; krigs-
Munnion, S. fönsterpost. (förrSd.
Muns, 5. miile.
Murage, 8. byggningspenningar.
Mural, a. tillhörande en mur.
Murder, 8, mord, drSp. -, i, mord;
hjelp ! — , V. a. mörda, —er, 5. mör-'
dare; nickbake. — esS, 8. mörderska.
—ing, a, mördande. — , s. mord.)
—piece, liten kanon, —shot, skrot,
drufliagel. ^OUS, a. mordisk, mör-
dande, [to — up, mura igen.
Mure, 8, mur. — , V. a. uppmura.i
3Iurjat||e, s, mursalt, bergsalt. -IC, a..
smakande af saltlake. — acid, salt-
syra. — earth, ren talkjord,. bitter-
jord. \a. mörk, dyster i
Murkiness, s. dunkelhet; draf. -y,
Murmur, 5. sorl, mummel; knorrande;
missnöje. — , V. W. brumma, surra
som bin; mumla, knota, —ing, a.
knotande. — , 8. knorr, knot.
Murr, S. snufva.
Murrain, s. boskapspest, rojeUbrand.
- take you ! att hin onde roä ta dig I
Miirrey, a. mörkröd.
Itlurrion, 8. hjelm.
Muscadllel, -ine, 3, muskatellervin;
muskatäple. -ine, 8, desmanskula.
Muscat, 8. muskateller (vindrufvor);
muskatvin; muskatpäron.
Muscle, 5. muskel; mussla, -shell,
S. musselskal.
MusCOSity, s. mossighét.
Musco vyllglass, s. mariengias. -hides,
s. pl. juft, ryskt läder.
MuSCul||ar, a. muskler tillhörig. -
motion, frivillig rörelse, -arity, 8,
muskelkraft; muskelaktighet. — OUS,
a. försedd med muskler; köttig, sen-
full; stark.
Muse, 5. sSnggudinna ; skaldegSfva ; efter-
tanke, betraktelse. -, V. 71. & a. (upon)
eftersinna , grunda ; grubbla , fundera ;
vara tankspridd; tänka ofver. — ful,
260
Miiser
a, djupsinnig, eftertSnksam. -T, «.
grabblare. [alster.
Museum, s» museum, samling af konst*
Mushroom 9 s, svamp, champinjon;
• person som gjort hastig lycka, ^gallj
8, galläple.
Husic, s. musik, tonkonst, —al 5 a
musikalisk, välljudande. — alllÖSS, 8,
välljud, harmoni. — liOUSe, s. kon-
sertsal; konservatorium. — paper, 8.
notpapper. -pSJ^j 8, notstift, rostral.
Musician^ 8. musikus, tonkonstnär.
Hlisingr, a. begrundande. -, 8, fun-
. derlng, eftersinnande.
Musk, 5. muskus, desman, desmanskatt ;
muskathyacint. -aiaimal^ 8. muskus-
djur, desmansdjur. —apple, 8. mus-
katelleräple. -beaver, 8. demans-
rStta. -cabbage, 8, kälrabi. -cat,
8. desmanskatt, zibetkatt. — Cavy, 8.
desmansrStta. —Clierry, 8. muskot-
kersbär. -CrawfOOt, 8. desmanort.
-iuess, 8. desmanslukt. — y, a. väl-
luktande; luktande desman.
Musket, 8, musköt, bössa; sparfhSks-
hane. -barrel, s. muskötpipa. -bas-
ket, 5. skanskorg. -Cer, 5. böss-
skytt, musketerare. — prOOf, a. skott-
fri. -shot, 8, boss-skott.
Muskitto^ Masquitto, 8, moskito,
Muslin, 8. muslin, iiättelduk.
MusquetOOn, S, muskedunder.
Musrol, 8, nosrem pä ett betsel.
Mussel, *. mussla.
Musser, S, kryph'Sl.
Mussulman, 8. Museiman.
Must, 8, must, vinmust.
Mustj v. a. göra unken. — , I?, n.
unkna, orna. — Iness, 8, urikenhet,
möglig smak. —7, a. unken, förlegad,
dufven; utnött.
Must, V. def, mSste, nödgas.
Mustallclies, -chios, 5. pl, mustach,
murrhSr. [ört.
Mustard, 8, senap, —seed, 8. senaps-
Muster, 5. mönstring; mönsterrulle; skara,
myckenhet. — , V. a. mönstra, iSta se.
-, v. n, samlas. » -bOOk, -roll^ S,
inönstevrulle,
Mysteriarch
Mutailbility, -bleness, s, ombyölg-
het, föränderlighet, — ble, a. om-
bytlig, föränderlig. -tlOn, 8. om-
byte, förändring.
Mate 5 a. stum, mSllös; tigande; som
ej uttalas. — , 8. stumme, dumbe;
stura boxstaf. — lieSS, 8. stumhet.
Mute, 5. fagelträck. — , V, n. orena
sig (om fSglar).
Mutila||te, v, a. stympa, forlama.
—tion, S* stympning,
Mutinlleer, S, upprorsmakare , uppvig-
lare. — OUS, a. upprorisk, orolig.
-OUSness, 8, myteri, upproriskhet.
— y, 5. uppror, myteri. — , V. 71. blifva
upprorisk, resa sig; anställa myteri.
Mutter, 8. mlimmel, knorr, knot. -,
V. n, muttra, mumla, tala otydligt.
Mutton, 8, fSrkött; fSr. -fist, 8,
stor röd hand. -head, 8, dumhuf-
vud, f^rskaiie. -monger, S. • kur.
tisör.
Mutual, a. inbördes, ömsesidig, -ity,
8. ömsesidighet. — ness, 8, ömsesidig-
het, inbördes beskaffenhet.
Mntuation, 8. iSnande.
Mutule, 8. T, sparrhufvud, kragsten.
Muzzle, 5. mule, nos, tryne; mynning;
grimma, nosband. " of G, cannon^
kanonmynning. — , V, n. nosa pS, sätta
munnen intill. — , V. a, sätta nos-
band pä ett kreatur, -moulding,
8. hufvudfriserna pä en kanon.
Muzzy, a. tankspridd ; drucken.
My, pr» min, mitt, mina.
Myology, 8. lära om musklerna.
Myopjls, a. närsynt, svagsynt. -y, 8,
närsynthet. [af 10,000.
Myriad, s. myriad, otalig mSngd; antal
Myrmidon, 5. dverg ; bandit, myrmi-
dons, pl. polisen med dess anhang.
Myrrh, s, myrrha; rökelse. — Ine, a.
af myrrha.
Myrtiform, a. myrtenformig.
Myrtle, 5. myrten, -flag, 8. kalmus.
— Ttax, 8, grönt vax.
Mys, 8. ätlig mussla.
Myself, pr, mig, jag sjelf.
Mysterjjial, a. hemlighetsfull, -iarcli,
8, en som vakar öfver hemligheter.
Mysterious
— ioUSj a. fiemlig, invecklad, hemlig-
hetsfull, dunkel. -iousneSS, S, otyd.
lighet; hemlighetsfullhet. -y, 5. hem-
lighet; mystér.
MystillC, -Cal, a. mystisk, hemlig;
andlig; otydlig. — fy^ V, a, inbilla,
narra.
Myth, 5. myth, myt, saga. -ical^ a.
fabelaktig. -Ological, a. mytolo-
gisk, hörande till fabelgudaläran. -OlO-
gist, S. mytolog, fabeltydare. -OlO-
gize^ v. n, förklara mytologien ; nyttja
mytologiska talesätt, -ology, S, my-
tologien, grekiska och romerska ga-
daUran.
N.
Nab, v. a. nappa, gripa.
Nabob) S, ostindisk furste; ganska rik
karl. [östra.
Nacre, S. perlmussla. -shell, S. perl.
Nadir^ S. T, nadir (midt emot zenit).
Nag , 8. liten häst , klippare ; * älska-
rinna.
Naiades, $, pL vattennymfer.
Nail, S, nagel, klo; spik, söm, brodd;
längdmått af 2V4 engi- tull; mil. — ,
V. «. nagla, spika fast. to '•' a can-
non, hirnagla en kanon. — brush, S,
nagelborste. — ©r, s. spiksmed. — ery,
S, na^elfabrik. , -maker, S. spik-
smed. I -nippers, s, pL kniptSng,
spiktSng. —smith, s, spiksmed.
Naked, a, naken, bar; obeväpnad;
okonstlad. — helief, blind tro. —
truth, torra sanningen. — ness, 8.
nakenhet, barhet; ögonskenlighet.
Nall, s, syl, pryl.
Name, s, namn; namnkunnighet; före-
vändning; rykte; kredit; fullmakt;
öknamn. — , V. a. kalla, nämna; be-
nämna ; utnämna ; omtala. — lesS, a.
namnlös ; anonym ; obenämnd. — leSS-
ness, S. namnlöshet, anonymitet. — ly,
ad, nämligen; vid namn. -Sake, 8.
kajman, namne. (ullstyg).
Nankeen^ Nankin, a, nanking (bom-
Natal
2G1
Nap, 8. lugg, logg pä kläden; ludd,
blad; lur, liten sömn. — , V. a. rugga
kläde; nappa, fS fatt i. -, V, W.
slumra, taga sig en liten lur.
Nape, 8. nacke, bakdelen af hufvudet.
Napery, s. linneduktyg.
Naphew, $, stekrofva.
Naphtha, a, nafta (hvit genomskinlig
Napkin, S, servet. [bergolja).
Napless, a. lössliten, bar.
Nappljiness, S, lugg, ludenhet; frisur
pä kläde; skum; lui'ighet, slummer.
— 2^9 Ct. luden; ruggig; skummande.
— alCf starkt öl.
Naptaking, s. napptag; lur.
NarCOtiC) a. narkotisk, sömngifvands,
döfvande. — , 8, opiat, döfvande me-
del, -ness, 8, döfvande ell. sömn-
gifvande egenskap.
Nard^ 8, nardus (välluktande ört).
Nare, S, näsborre.
Narrajlble, a. som kan berättas, -te,
v. a, berätta, förtälja. -tion, 8,
berättelse, -tlve, a. berättande, för-
täljande. — , S. berättelse ; saga. — tor,
S, berättare, förtäljare.
Narrow, a. trSng, smal; liten; karg,
njugg; noga, noggrann; inskränkt;
uppmärksam. — , V, a, draga ihop,
göra träng; inskränka, -breasted,
-chested, a. trSngbrÖstad ; girig.
-hearted, a. kienmodig. -heeled,
a. smShofvad. -hoelodness, a.
hoftvSng. — ly, CLd. trSngt, smalt;
knappast, med möda. — neSS, a,
tränghet, smalhet; armod; felande be-
grepp. -SOuXed,. a, iSgtänkande;
kienmodig; girig. -spirited, a. in»
skränkt; svagtänkt.
Nanrhale, a. narhval, enhörning.
Nasal, a. hörande till näsan. - sound^
ljud som uttalas genom näsan.
Nascent, a. växande, tilltagande.
Nass, a, en stor sort grodor, som finnes
i Amerika.
Nast, «. smuts. -ineSS, a, orenlighet,
smuts; oanständighet. — y, a. »mut-
sig, oren; osedig; otäck.
Natal, -itfoilS, «. födelse tillhörig;
jT, hörande till nativitets^ställning.
262
Natation
Katation, s, simning.
Natch, s. bakdel; T. JcnapphSlsslcruf.
^'atiOD, S, nation, folk, folkslag, -al,
a. national, -ality, -alness, s,
national beskaffenhet, -alize^ V. a.
nationalisera, upplaga till borgare..
KatiTJjO^ a. medfödd; ursprunglig ;• ge-
digen. - counh-y, fädernesland. -,
8, Inföding, -eness, 5. naturlighet,
medfödd egenskap. — ity, 5. födelse,
bord; fosterbygd; T. nativitets-ställ-
Natron, s. T. natrum, lutsalt. {ning.
Natural, a. naturlig. - death, sotdöd.
— 5071, oäkta son. — , 8. inföding;
egenskap; natursgSfva; dSre. — ist, S.
naturkunnig; naturalist, -i ty, e. na-
turlig beskaffenhet, -izåtion, S. na-
turalisering. — ize, V. a. naturalisera ;
gifva burskap; göra likasom medfödd.
-neSS, 5. naturlighet; naturlig kärlek.
Natur©;, S, natur; naturen; egenskap;
" sinnelag; art; satt. -d , a. af viss
natur, good — , af god, naturlig art.
Nanjjfrage, s, skeppsbrott, -läge, s,
skeppspenningar. — macJiy, 5. skade-
spel af sjöslag (hos Romarne).
Naught, 8» ingenting, intet. — , a.
elak; oduglig; otuktig. — inOSS, S,
okynne, arghet; lättfärdighet, -ty,
0,. elak. — trick, skälmstycke.
rNauSellate, v. n. hafva leda till, bära
vämjelse för, vämjas. — , V, a. upp-
väcka äckel ; äclcla. — atiVe, a, äcklig.
-OUS, a. vämjelig, obehaglig. -OUS*
nesS, S. äcklighet; vedervilja.
NautiC, -al, a. som hör till sjöfart.
— compass, sjökompass.
Nautilus, 8. skeppare (snäckslägte).
Naval, a. .som tillhör sjöväsende; be-
BtSende af skepp. — arrmj, örlogs-
flotta. — CTOwn, skeppskrona hos
Romarne. — officer^ sjöofficer. 7ia-
valSf 8, pl. sjöväsende.
Naye, 3. hjulsnaf; raedlersta delen af
en kyrka, -line, S. T. rackupphalare.
Navel, 8, nafvel, nafle. -gall, S.
nafvelbråck. -string, S. nafvel-
sträng, -timber, 5. vränger, pl.
-wort, S. naflegräs.
Navew, «. iSngrofva.
Hecessitude
NaYicniar, a. 2*. skeppsforroig.
hone, jullen (i fotvristen).
Navigallblo , a. segelbar, -bleness,
8, segelbarhet. —te, V. a. styra, föra
ett skepp. — , v, n. segla, fara till
^03. —tion, 8, segling, sjöfart; styri
manskonst, -tor, S. seglare, sjöfa.
rande, förfaren sjöman.
Navy, 8. flotta, sjömakt; sjöväsende,
—office, 5. amiralitet; amiralitets-
Naivl, 8. syl, pryl. [kollegiet.
Nay, ad. ng; till och med, ja. ~, s.
nej. —word, 8. förnekande, afslag;
vaktord.
Nazarene, s. Nazaré; kristen.
Neaf, 8. knytnäfve.
Neal, v. a. värma. — , V. 72. glödgas.
Neap, a. iSg, utfallande (om en flod).
-, 8. ebb, iSgt vatten, -ed, a. stå»
ende pä grund (ora skepp, tills hög
flod Ster kommer).
Near, pr. & ad. nära, hardt intill,
bredvid; nästan. — , a. nära; nog-
grann; nisk, njugg; snSl; förtrogen.
— of kin to, nära slägt med. the
— side of a horse, venstra, Stsidab
pS en häst. — , V. W. nalkas ; T. för-
lora fördelen af vinden, -est, a. sup,
närmast. — way, genaste vägen. — ly,
ad. nästan. — nesS, 8. närhet, grann»
^kap ; slägtskap ; njugghet. -Sighted,.
a, närsynt, kortsynt.
Neat, s. nöt, kreatur, boskap.^ *», iJ*.
nätt, snygg, ren; oförfalskad; slog;
qvick ; netto. — Cattle , 8. horabo-
skåp. ^handed, a^ behändig, snäll.
-master, s. mhaiaturmälare. -nesS,
8. renlighet, snygghet; artighet; nätt»
het. -weight, S. nettovigt. -wiuo,
8. obemängdt vin. (skrifpenna,
Neb, $. näf, näbb; näsa; sprickan i en
Nebulya, s. moln, töcken; fläck pä
ögat. ~e, -OUS, a. töcknig, molnig.
Necessijarles, 8. pl. förnödenhet, nöd.
torft, nodvändighetsbehof. -ary, a.
nödvändig, oundviklig. — , 55. behof,
nödtorft. — itate, v. a. nödga, 'tvinga.
-itation, S. tvSng, nödgande. -itOUS,
a. torftig, fattig, behöfvande. -itOUS»
jaess, 8. armod, brist, nöd. -ItudO^
Necessity
Nervine
263
9, brist, behof; vänskap, -ity, S,
tvSng, nödvändighet; oundviklighet;
trSngraSl, armod; behof»
If eck^ S. hals ; nacke ; barm ; halsstycke
(pä ett kreatur) ; halsbandet pS en ka-
non. -^ of a periwig y bakdelen af
en peruk. - of land, näs, landtunga.
-band, s, skjortkrage, -beef, .9.
halsstycket pi en oxe. -Cloth, S.
manshalsdulc. -kerchief, s. Jials-
duk. -lace, S. halsband, -piece,
S. halsharnesk (fordom). -Weed , 3.
hampa.
NecroJllOgy, S. dödslista; kort biografi
(öfver en afliden). —luaiicer, S. svart-
konstnär, trollkarl, -mancy, 8.
konst att framkalla döda; svartkonst.
'BiantiCy a. horande till svartkon-
sten. — sis^ s. bensjuka.
Nectar, «. nektar, gudadryck. -Can,
a, lik ell. söt som nektar, —ed,
-eOUS, a, blandad med nektar, -ilie,
8, ett slags persika. — y, s. bonings-
huset (i blomster).
K66d, s, nöd, nödtvSng ; armod ; trSng-
mål. — , V. a. behöfva, lida nöd. — ,
V, 71, behöfvas; nödgas. — ful , a.
nödig, nödvändig. — fulnesS, S. nöd-
vändighet. -ilieSS, S. armod, torftig-
Let. -less, a. onödig, öfverfiödig.
»lessness, S. onödighet. -S, ad.
nödvändigt. — y, a. fattig, behöfvande.
Needle, s. nSl, synSl; pinne pä en sol-
visare, needles, pl. nSlar; vestra
udden af ön Wight; snäckor af hvirf-
velslägtet. -Case, 8, nälhus. -lisll,
S. kantnSl. — ful, S, nSlsända (som
pä en gSng trades pS nSlen). -luak^er,
8. nSlmakare. -poiist, 5. nålspets;
• fin skälm, -ireed, 8, kamkyrfvel.
-Trork, 8, söm; n3larbete.
Ne'er, fork, af neyer.
NeeseWOrt, S. nysgräs.
Nef, s. medlersta delen af en kyrka.
Nefalliidous, -rious, a. skändiig,
ohygglig; sfskyvärd.
NegalJtiOQ, 8. nekande, nekande sats.
—tive , a. nekande , negativ. — , S.
»nekande sats. -tively, ad. nej, med
.nekande, -tory, a. förnekande.
Neglect, v. a. försumma, vanvSrdä^
— , S. efterlatenhet, försummelse, -fuly
a. vSrdslös, försumlig. — iois , 3, ef-
terlStenhet. -ly% a. eftcrlSten, obe-
kymrad.
Neglig|[ee, «. negligé; morgondrugt.
-ence, 8, försumlighet. «eut, a.
efterlSten.
NegOlIce, «. handel; Srende. -tiablo,
a. som kan bortnegocierr^ (om vexlar).
-tiate, v. a. söka erhSlIa; afhändla;
negociera bort (vexlar); underhandla;
drifva handel. -tiatlOn, 8. under»
handling ; bortnegociering ; handel.
-tiator, -tian t, «. underhandlare.
Negro , 5. Neger , Negrinna ; slaf.
-heads, s, pL brunt skeppsbröd.
-land, 8. Nigritien.
NegUS, 8. negus (vin, socker ell. citron).
Neigll, v. n. gnägga. -, s. gnäggning.
Neighbour, 8. granne, nabo; nästa.
— , V, a, göra till granne. — , V. n,
gränsa. — hOOd, 8. grannskap; gran-
nar, -ing, a. nästgränsande. -li«
Uess, s. grannsämja, -ly, a. grann,
sämjelig. a - office, ett vänstycke.
— , ad. sSsom j^rannar; vänligt.
Neither, c. hvarken ; ej heller. - . . .
nor . . . , hvarken . . . eller .... — , pr,
ingendera.
Neniorous, a. skogig.
Nenia, s. sorgsäng.
Nenuphar, $, vattenlilja.
NeoillOgy, S. användning af ett nyska.
padt ord. -menia, 5. nymSne (ro»
mersk fest), -phyte , s. nykristen.
— teric, a. ny, modern.
Nep, 8. poleja.
Nepenthe, S, medel emot bedröfvelse.
Nephew,' S. brorson, systerson.
Nephritic, a. som hör tlll njurarna;
tjenlig mot stenplSgor. — stone, njur-
sten. — , 8, läkemedel emot stenpas-
sion.
Nepotism, s. nepotism, skadlig tillgif-
venhet för slägtingar.
Nereid, s. nereid, hafsnyraf.
Nervjjal, a. nerverna tillhörig. -0, 8,
nerv, känselsträng ; sena. — eless, a,
svag. -inCj 8, nervstärkande medel >
264 Nervosity
-OSiiy,«. senfullhet; eftertryck. -OUS,'
iC, nervfall, senig, eftertrycklig;. T.
nervsvag. — OUSneSSj S. senfullhet.
Nest, 8. näste; fSgelbo; tillhSll; iSda.
-, v. n. bygga bo, göra näste. — Cgg",
5. boägg , redägg (att honan ej mS
öfvergifva boet); sparpenning. — lö,
V, a. sköta, smeka ;-^göra näste, bygga
bo. —, V, n, nästla sig fn. to —
aboutf röra sig omkring. —Ung, s.
iunästling ; fSgelunge som icke ^r full-
flugen.
Netj 8". nät, näthinna, gam. -liko,
a. nätlik, nätformig. ~w!se, ad. nät-
vis, -work, 8, arbete flätadt i form
af nät.
Ketlier, a. nedre, lägre; undeijordisk.
-laiulSj s.pl. Nederländerna, -most,
a. nederst, lägst.
Netting, 5. nätverk; T. finkenEt.
Nettle, S. nässla. hlind -, blind
nässla; >—, V. CL, bränna, sticka med
nässlor^ förarga. -Creeper, 5. ko-
nungsfagel. — emp, s. Skersugor.
Neuryitic, a, nervstärkande. -Ology,
8. afhandling. om nerverna. — OtlC,
a. nervstärkande.
Neuter, a. neutral, opartisk. — , S.
neutral, opartisk person; T, neutrum.
Neutral, 8. neutral, Gom häller med
ingen. — , a. neutral, opartisk ; neutrum.
— salts t pl. medelsalter. ~ity, s.
neutralitet, oväldighet, -ixe, V. a,
göra neutral, neutralisera.
Never, ad. aldrig; ingalunda, -more,
ad. aldrig mer. -thelesS, ad. icke-
destomindre, det oaktadt.
New, a. ny, färsk; rS; oerfaren; ung.
— , ad. nyligen, nyss. — j V. a. förnya,
omarbeta. — born , a. nyfödd, nyss-
född. -coin, V. a. omprägla. -CO-
mer, 5. nykomling, -dress, v. a.
omkläda^ putsa upp. -fangled, a.
nyss uppspunnen. -fangledllCSS, S.
nytt pSfund ; nygirighet. -fasllioued,
a. nymodig. — Isll, a. nSgot ny. — ly,
ad. nyligen; pä nytt vis. — ntOOn,
8. nyraSne. — ness, s. nyhet; färsk-
bet; oerfarenhet, -yoar's-day, 8,
Nighness
nySrsdag. -ycar's-gift, 6. nySrs.
gSfva. I deltrappa gSr.
Newel, 8. pelare hvaronikiing en vin-
News, 8. pl. nyheter, nytt; avisa.
-man, S. tidningsbärare. -monger,
fl. en som sprider ut nyheter, —paper,
8. tidning, avisa. — writer f 8. tid-
ningsakrifvare.
Newt, 8. vattenödla.
Next, a. näst, närmast; följande. -,
ad, dernäst.
Nib, 8. näbb; spets af^en penna, —bed,
a, försedd med näbb ell. spets. — blc,
V. a, & n. (at) gnaga »sta af betet
<om fisk); häckla, tadla.
Nice, a. läcker, veklig; grannlaga; sam-
vetsgrann; fin; noggrann; skarpsinnig;
svar. — hess, 8. noggrannhet; sorg-
fällighet; finliet. —ty, s, noggrannhet;
punktlighet; kräslighet* varsamhet.
niceties, 2^1' läckerbit, godbit.
Niche, S. nisch, fördjupning.
Nick, 8. skära , inskärning ; ögonblick ;
dryckeslag; sjörS. old -, djefvuln.
— of the timet just pS punkten. — ,
V. a. skära in ; svika ; hitta pS ;
likna ; passa.
Nickel, S. nickel (metall).
Nickllnacks, s. pl. leksaker, -name,
8. öknanfti, skällsord. — , V. a. gifva
Nicotian, s. tobak. [öknamn.
Nictaljte, v. n. vinka, blinka, -tion,
S. blinkning.
Ni de, 5. bo, kull (om f3glar).
Nidget, 5. vip; styrapare.
Nidification, S. ett nästes byggande.
NidorllOSity, S. halsbrUnna. -OUS,
a. osande af flott.
NIdulation, s. fSglars* liggtid.
Niece, S. brorsdotter, systerdotter.
Niggard, a, snäl. -, s. girigUuk.
— , v. a. njugga. — isll, a. knapp.
-lin ess, s, karghet. -ly, a. & a(L
njugg; sparsamt. — nOSS, — y, #.
karghet.
Niggle, v. a. & n, narras.
Nigh, v, n, nalkas. — , a. nära; nära
slägt. — , ad, nära; nästan. — , pr,
nära intill. — nCSS, 3. grannskap;
nära slägtekap.
NigM
Night, 8, natt, afton; död; mörker,
okunnighet, to — , i dag om aftonen.
hy — , in the — , over -, om natten.
-butterfly, s, nattfjäril, -cap, s.
nattmössa. — d'öW, 5. aftondagg, serla-
regn. — dOg, S. jagthund, som nyttjas
tS lönskyttar. -dresS, S. nattkläder,
negiigé. —fall, s. skymning. — firO, 8,
lyktgubbe, -fluttorer, S. skogstroll.
-fly, S. nattfly, nattfjäril. -gOWn,
9, nattrock, —hag, s. trollpacka.
—hawk, 8, nattugla. -ly, a. nattlig.
~-, ad, hvar natt. —mar©, S. maran
(sjukdom). — pieC6, 5. nattstycke
(målning). — rcSt, S. nattro, nattsömn.
-revelling, S, nattlek; nattgille;
nattsvärmeri. — ralo, s, nattligt ovä-
sen, -shade, s, qvesved. -staud,
*. natttygsbord. -tillie, 8. nattetid.
—walker, 8. nattvandrare, sömn-
gSngare. — ward , ad, inpS natten.
-watch, 8, nattvakt. (natten.
Nighted, a, fördunklad ; öfverraskad af
Nightiugale, s. näktergal.
NigresCCUt, a. mörknande; svartlett.
Nihility, 8, ingenting; intet, nullitet.
Kill, 8. glimmeraska.
Nlll, v. O. & n, icke vilja, vägra.
Ni ni, v, a. snatta, taga..
Nimble, o. snäi, snabb, liflig. -ness,
8, snällhet, snabbhet, hurtighet. — wit-
ted, a. förveten. [hufvud.
Nimbus, 8. ljus krets omkring helgons
NImioty, s. öfverflöd.
Nincompoop, 8. enfaldig stackare.
Nine, num. nio, nie. -fold, a. niofaldig.
-men's-morris , s. ett slags lek.
-murder, s. vårfågel, -pins, 8, pL
k&gelspel. -score, ad. nio p.'^nger 20
(180). -teen, num. nitton, -teenth,
a nittonde, -tieth, a. nittionde.
-ty, num, nittio.
Ninny, s. stolle; dumhufvud.
Ninth, a. nionde, -ly, ad. f^r del
nionde.
Nip, V. a. nypa, knipa; gifva betord;
qvSiVa en blomma i växten; plSga;
dämpa; T. sejsa, göra fast -, 8.
nypning, klämning ; knäpp ; kall vind ;
IXftord; kattmynta (ört).
Noddy
265
Nipple, 8. bröstvärta, spene. — WOrt^
S. tomtört, harkäl.
Nit, 8. gnet, lusägg.
Nitoiicy, s. sken; sträfvandei
Nithing, S. pultron, mes.
Ni tid, a. glänsande, skinande,
Nitrjle, 8. salpeter. -IC, a. 6alpetef»\
syrlig. — acid, salpetersyra. — OgCn,'
8, qväfve. — OUS, a. salpetersyrad. '
— acidf salpetersyrlighet. — y, O.
salpeterhaltig.
Nitter, S, häötfluga, broms.
Nitty, a. full med gnetter.
Nivjlal, a. full med snö. -eous, a.
snöhvit; snöig.
Nizy, 8, pundhufvud.
No , ad, nej , ingalunda. — , a. ingen,
icke en. 'tis no matter, det gör in-
genting,
Nobj 8, knapp; VUlg, hufvud.
Nobllilltate, v, a, adla. -ty, S, adel,
adelskap ; adeln ; ädelhet, rang.
Noble, a. adlig, förnäm; ädel, högsin-
nad ; frikostig, ädelmodig. — , s. adels-
man, -man, 8, adelsman, ädling.
-ness, 5. adel, adelskap; höghet;
ädelmod. — WOman, 8. adelsdam.
Nobody, s. ingen.
Noceut, Nocive, a. skadlig; straffbar.
Nock, 8. inskärning; nock pä ett segel;
bakdel. -OaringS, 8. pL T, nock.
bändslar.
Noctllambulist, S. sömngSngare. -idi-
al, a. som innefattar en dag och en
natt. - day, ett dygn. -iforOUS,
a, som medför natt. -ivagaiit, a.
kringstrykande nattetid. — , s. natt-
svärmare. — urn, 8. nattandakt, natt-
messa. -urnal, a. nattlig. -, s. T,
astrolabium. -urnons, a. nattlig.
Nod, 8, nick, vink med hufvudet; nick-
ning. -, V. n, vinka, nicka med
hufvudet, Bvigta ; buga sig litet ; nicka
sofvande.
Nodation, 8. knutighet; knytning.
Nodd||en, a, krökt, böjd. -er, s.
som nickar; som är förty ngd af sömn.
-ing, a. nickande; T. lutande. -,
8, nickning. -le, 8, skalle, hufvud.
— y, 8, stolle, dumhufvud.
266
Node
Node^ 8, knut, knol; visare pi en tim*
sten; T. ofverben; T, nodus.
Nodllose, -ous, a. knutig. -osity,
5. kniitighet, knSIighet. ~£l6? *•
malm i 'smä runda stycken ; T, njure.
Nog, 5. Él ; nagel ; krus. — , V. a. nagla.
-gin, 3, krus; ämbar. -ging, a
T. ringmur.
Noislle, 5. buller, oljud. -, y. W. bullra.
— , v. a. utsprida. — ©fol, a. lar-
mande, -eless, a. tyst. -emaker,
8, larmare. — iness, 8, dån, buller.
— y, a, bullrande, stojande.
Noisome, a. skadlig; smittsam ; vidrig.
— ness, 3, skadlighet; smittsamhet.
Noli-me4afig6r6, S. springkorn ; kraft.
sSrnad.
Nolition, 8, ovilja, motstrSfvighet.
Noll, s. vulg, skalle, hufvud.
Nomades, 3. pl, nomader.
Nomblcr, 3, inelfvor af ett r§dj«r.
Nombril, s, T. medelpunkt (af skölden).
NomenclatlJOr, S, en som vinnlägger
sig om nomenklaturen; namnregister.
—lire , s, namnregister pä' naturalier,
vetenskapliga konstord etc.
Nominllal, a, sä kailad, tin namnet.
■^ate,-^. a. kalla, namngifväT" ut-
nämna, —ately, ad, i synnerhet.
— ation, 5. näraning, utnämning.
— ative , a, benämnande. — , 5. T,
nominativus. — ator, S. som ut-
namnar. -06, 3, T, utnämnd, full-
mäktig, [ning.
Nomothetical, a. horande till lagstift.
Non-I lability, 3, oförmögenhet. -ad-
mission, 5. vägradt^tillträde. -age,
3. minderSrighet. —aged,- a. min-
derSrig.
Nona||gesimal , a. nittionde; nittio.
Srig. —gon, 3. niohörning.
Non-l|appearance, s. uteblifvande frSn
rätten, -attendance, S. frSnvaro.
Nonce, s. afsigt, ändamäL for the -,
uppsStligen.
Non-l|claim^ s. T, förtigande af sin
rätt. -compliance, S. vägran, af-
slag. -conductor., 5. T. kropp,
som är elektrisk i sig sjélf. -COn-
fovmist, 9. nonkonformist, dissident.
Northsea
None, a. ingen, Jnga; intet.
Non-||entity, 3, intet väsende; oting.
—entry^ 8, varomas icke angifvande
i tullen.
Nones, 3, ptT^ nona ell. nionde tonen;
nionde timmer om dagen (i kloster).
Non-||existence_, a. intet väsende;
oting. -juring, a, som ej velat
svärja trohetsed, -juror, 5. fordna
pretendentens anhängare, -Obstante,
C. oaktadt, änskönt. -pareil, 3. T,'
nonparelj (en fin stilsort), -payment,
3, uteblifven betalning. — pluS, «•
förlägenhet, klämma. — , V» a. for-
bluffa, sätta i förlägenhet, -prol!»
ciency, 3, icke fortskridande, -re-
sidence, 3. bortovaro frSn det ställe"
der man har sina goromSl. -r-resi-
dent, a, som icke bor der han har
sin syssla, -resistance, «. blind
lydnad.
Nonsenslle, 3, prat ; ofornuft, omening ;
iappri. — ical, a. orimlig; narraktig.
-IcalnesS, 3, orimlighet, oförnuftig-
het.
Nonsolvent, a. oförmögen att betala.
Nonsuch, a. oförliknelig, makalös.
Nonsuit, 3. T. dom att icke fortsätta
rättegången längre. — , V. a. döma i
svarandens frSnvaro ; fälla tredskodom.
Nonterm, 3, T. ferier, tjenstledighet.
Noodle, 3, enfaldig stackare, pjSk,
Nook, 5. hörn, vinkel, vrS.
Noon, 3. middag, middagstid, -day,
3. middag. — rest, 3, middagssömn.
—stead, 5. solstSnd om middagen.
—tide, 3. middagstid; middagslur.
Noose, 5. slinga, rännsnara, löpknut.
— , V. a, snäija; hänga; knyta ihop.
Nope, 3, domherre (fSgel).
Nor, C. ^ heller; eller.
Normal, a. lodrät; efter reglor.
North, 3, norr, norden; nordanväder.
- ly east, nord till osten. -, a,
nordlig, nordisk. — Cast, 8. nordöst.
- hy north, nordost till norden, -er-
linesS, 3. belägenhet ät norr. -Crn,
a. nordlig, belägen i norr. -lUg, s.
longitudskilnaden norrut, —light, 3,
norrsken, -pole, 3. nordpolen, »sea.
Northstar
S, Nordsjön, —star, S. nordstjärnan,
polstjärnan, -ward, -wards, ad.
emot norden, norrut. — west, s, nord-
vest. — Tvindj 8, nordanvind.
Norwegian, a. norsk. — , s, Norman.
Nose, s. näsa, nos; väderkorn; pipan
pä en pust. — , V, a, & n, draga en
vid näsan; vädira upp; bjuda spetsen;
sätta näsan i vädret, —bag, s. tor-
nist, foderpåse pä hästar, —band, 8.
nosrem. -bleed, 8. röileka. -gay,
8. bukett, blomsterqvast. — lesS, a.
utan näsa. — sniart, 8. krasse.
Nosed, a. försedd med näsa.
Nosology, 8, läran om eijukdomar.
NostOCk, 8, skyfall (ört).
Nostril, a, näsborre.
Nostrum , a, arkahum , qvacksalfvare-
piiler.
Not, ad, icke, ej. not yet, ännu icke.
Nota||ble, a. ansenlig, -bleness, s.
vigtighet,^ märkvärdighet, —rial, a,
författad ell. bevittnad af en notarie.
— evidence, notaries intyg. — ry, 8.
notarie. — tion, 8, anteckning; be-
märkelse.
Notch, 8. skära, inskärning. — , V» a»
klippa ut, —weed, 8, molla. "
Note, 8, tecken, kännetecken, känne-
märke; anmärkning; värdighet; under-
rättelse; sedel, biljett; not i musiken;
revers, skuldebref. — of hand, billet ;
revers. — of interrogation, fräge-
tecken. — , V. al anmärka ; teckna ;
sätta pä noter; ("of, for) skylla för.
lo — down, uppteckna, uppskrifva.
-book, 5. kladd.
Noted, a. märkvärdig, berömd, bekant.
Nothiug, 8, intet, ingenting; ringa för-
mögenhet; lappri. — , ad, alldeles
ic^e. — neSS, 8, intet; lappri; tomhet.
Notillce, s. uppmärksamhet; underrät-
telse; kännetecken. — , V. a. märka,
bli varse ; uppraärka. — HcatlOn, 8.
kungörelse, -"f^, V. a. kungöra.
Notion, 8, begrepp, tanka, mening;
förstSnd. -al, a. inbUlad, föreställd.
-ality, 8, inbillning. -ist, S.
fantast.
NotOri||ety, #. vwldskunni^h«t- -OUS,
Nudity
267
a, bekant, uppenbar, beryktad. — OUS»
uess, 8, namnkunnighet.
Nott, V, a. karfva, söndersk&ra*.
Notas, 8, sunnanväder.
NÖtwheat, s, hvete utom snärp.
Notwithstanding, c. oaktadt, icke*
dessmindre.
Nought, 8. nolla, intet. tO 8et at -
förakta, w, ad, pS intet vis.
Noun, 8. T, noraen, benämningsord.
Nourish, v, a. nära, underhälla; upp*
föda, —able, a, som kan näras ell
iinderhällas. —er, 8, födoämne, nä-
ringsmedel, —ing, a, närande, fö-
dande. — ment, a, näring, föda,
näringsmedel.
NOYalJtion, a. förändring; införande al
en ny sak. — tor, s, nyhetsälskare.
Novel, Oi» ny, ovanlig. — , s. nyhet;
roman, novell; T, stadga. ^ —list, s.
romanskrifvare ; älskare af nyheter.
— ness, -ty, s, nyhet; ny sak.
November, s. November.
Novenary, a, niotalet. -, a. till.
hörande niotalet.
Novennial, a, nioärig.
Novercal, a, styfmoderlig.
Novic||e, s. blifvande munk ell. nunna;
nybegynnare ; oöf vad. -late, 8. pröfvo-
Novity, S, nyhet. (tid; läroSr.
Now, ad, nu; ömsom; emedan. — a-
days, nu för tiden. — and then,
stundom , dä och dä. — at lenght,
ändtligen.
Noway, Noways, ad, ingalunda.
Nowhere, ad. ingenstädes.
Nowise, ad. ingalunda.
Noxious, a, skadlig, farlig, osund.
-ness, 8. skadlighet.
Noy, v. a, plSga. [en bläsbälg.
Nozle, 8. näsa, nos; ljuspipa; röret pä
Nubblo, v. a. knuffa; prygla.
NubiyfcrOUS, a, som samlar skyar.
—late, v, a. hölja med moln; för-
dunkla, —le, a. manbar, giftvuxen.
— lOUS, a. molnig, muleij.
Nuciferous, a. som bär "nötter.
Nucleus, S. kärna; medelpunkt.
Nud||ati0U, s. blottning, afklädning.
-e, a. naken, bar; enfaldig, -ity,
268
Nutation
Oak-apple
8, nakenhet, barhet : oklädd del ; naken
figur.
h^UgalJtion, S, prat. -tory, a, narr-
aktig , orimlig ; obetydlig. — city, 8.
pratsamhet.
Nuisance, 8. skada, fSrfSng, olägenhet.
Null 9 5. noll; lappri. — , fl. ogiltig,
kraftlös. — , V. Cl, upphäfva, ogilla,
-i fy, V, a. förklara för ogiltig, -ity,
8. nolla; ogiltighet; kraftlöshet.
Numb, a. valen, stel, styf af köld. -, V,
a. göra lam, göra domnad. — ödnesS,
8, förstelning, -eel, 8, darrSl. -fish,
8, krampfisk, darrrocka, —ing, 8.
domning, stelning. — ness, 8. döfning,
domning.
Number, 3, tal, antal, nummer; mycken-
het ; vers, harmoni ; T. numerus. num-
hers, pL Qärde Mose bok. — , V. a.
räkna; nuraerera, — lesS, a, tallös,
oräknelig, -lessness, 3. otalighet.
Nnmbles, s. inelfvorna i en hjort.
Numbness, a, döfning, domning.
Numer||able, a. räknellg. -al, a.
hörande till ett tal. - letters, pl.
räknebokstäfver. — ary, a. tillhörande
ett visst tal. -ate, V, n. räkna.
— ation, 5. räknande, täljande; nu-
roerering; T. tals utnämnande. — ator,
8. räknare, sifferkarl ; T, täljare. -ical,
a. tillhörig räkning, -icalness, S.
odelad beskaffenhet. — ist, s. sifferkarl.
— OUS, a. talrik, mycken; harmonisk,
-OUSnesS, -OSity, S. talrikhet,
mängd.
NumismalltiCS, ». pL myntvetenskap.
— tOgraphy, s. beskrifnlng om gamla
mynt. [mynt.
Nnmmjlary, -ular, a; hörande till
Numness, S. förkylning, stelhet.
Numskull, s. pundhufvud, töip. -ed,
a. tölpaktig, dum.
Nun, s. nunna; blSraes (f^gel).
Nunchion, S. aftonvard, [embete.
Nunciature, 8. ett pSfllgt sändebuds
Nuncio, 5. päfligt sändebud.
Nnncupajlte, v. a. högtidligen förklara.
-tion, 5. muntligt testamente. -tivC,
—tory, a. muntlig (om testamenten) ;
högtidligen förklaratl.
Nandin||al, -ary, a. hörande till
marknad. — letters, pl, söndags-
bokstäfver.
Nunnery, 5l nunnekloster.
Nup, Nupson, 8, narr.
Nuptial, a. bröllop tillhörig. - hed,
brudsäng. — S, 8. pl. bröllop.
Nurse, s. amma; sköterska, sjukvater*
ska; gumma. — , a. födande. — , V. a.
uppamma, uppföda; ansa; underhälla.
-child, s. alpmbarn, dibarn, -maid,
s. piga som- sköter barn. — ry, s.
barnkammare, barnskola; trädskola;
skötsel, -ry-gardon, s. fruktträd-
gSrd. -ry-maid, s. barnsköterska.
-ry-man, s, fruktträdgSrdsmästare.
Nursling, 5. morsgris.
Nurture, S, föda, näring; uppfostran,
undervisning. — , V. a» uppfostra.
Nustle, v. ä, smeka,
Nut, S. nöt; nöten i bösslSs; klot elU
fogning; mutter, skrufraor. -. small — ,
hasselnöt. — brOWn , a. nötfärgad,
-crackers, s. pZ. nötknäppare. -gail,
s, gaiiäpie. -hatch, -jobber,
-pecker, s, väcka (fSgei). -meg,
8, muskot. -shell, S, nötskal.
-square, 5. T. fyrkanten pä ankar-
läggen, —ting, 8. nötplockning,
—tree, 5. nötträd,' hassel.
Nutation, S. bäfvan, skälfning.
Kutrillcation , S, närlngssätt, födning.
-ment, s. näring, föda. -moutal,
a. närande. — tion, 8. näring, föda.
-tious, -tive, a. födande, -tious-
•ness, S. närande beskaffenhet.
Nuzzle, v. n, ringa svin; gömma sig t
Nye, s. flock (fSglar), [böka som svin.
Nymph, 5. nymf; flicka, -a, s. puppa
(pä insekter); rosknopp. -OUiania,
8, moderraseri, kärlekraseri.
0.
Oaf, 8, byting; tok, fSne, narr. -Jsll,
a. dum, enfaldig. -islmess, S,
dumhet.
Oak, 5. ek, ekvirke, -apple, s. gall-
Oakball
Äpple, -ball, s, ekollon. -611, a.
af ek. -fern, s. ormbunke, -lea-
ther, S. eksvamp, fingersvamp, —ling,
s, ung ek. —t re O, s, ekträd, ek.
(Oakum, S. dref; gammalt uppsnoddt
tSgverke att inkilas i plankfogningarne
Oar, S. erta, malm. [pä skepp.
Oar, 8. 8ra. -, v. w. ro. öars, pL
en bSd med tvS par Sror. -y, a. i
form af Sra, tjenande till Sra.
Oasis, S. oas.
Oat, 3, hafra. -bread, S, hafrebröd.
-en, a. af hafra. -graSS, S, hafra.
-malt, s. hafremait. -meal, 8,
hafremjöl , hafregryn ; räfrumpegräs.
-S-Chair, 5. hafresnärp. -thistle,
8. hafretistel.
Oath, 8, ed, svordom, -able, a. be-
rättigad att aflägga ed. -breaking,
8. meneder! .
Obambulation, S, kringvandring.
Obda||Ce, v. a, öfverdraga, betäcka.
— Ction, 8, öfverdragande ; dissection.
Obdnr||acy, -ation, s, förhärdeise,
härdnackenhet. -ate, a. förhärdad,
envis, härdnackad. -e, V. a. förhärda,
förstocka.
Obedien||ce, s. lydnad, hörsamhet.
—t, a. lydig, undergifven. — tial, a.
hörsam, lydig. — tness, 8. lydnad.
Obeisance, 8. bugnig, helsning.
Obelisk, S. obelisk; T, korstecken.
Obese, a. tjock, fet. -ness. Obesity,
8. fetma.
Obey, v. a. lyda, hörsamma.
Obfuscate, v, a. formörka, fördunkla.
Obit, 8, själamessa, likbegängelse ; död.
-nary, 8. dödslängd.
Object, 8, föremal; ämne; ögonmärke.
— , V. a, invända, göra invändningar;
(agaimt, to) förevita. -glass, 8.
objektivglas. — ion, 8, inkast, invänd-
ning; beskyllning. — ive, a. gjord
till föremal; objektiv, -iveness, 8,
egenskap att vara ett föremSl for en
handling; objektivitet. -Or, 8. en
som gör invändningar.
Objurgallte, u. a. banna, bestraffa.
—tion, 8, bestrafTning ; förebrSelse.
*-tOry, a. förebrSende.
Obsequiousness 269
Obla||te, a. platt vid polerna. -tiOn,
8. offer; gSfva.
Oblectation, 5. förlustelse.
Obligljate, v, a. förbinda, nödga.
—ation, 8. förbindelse, skyldighet
skuldebref; gunst, -ato , a. T, ac-
compagnerande. — atoriness, 8. for-
bindande kraft, -atory, a. forbin-
dande, förpliktande. -C, V, a. för-
binda. — ee, 5. en som förbundit sig
till nSgot. -ement, S, förbindlighet,
skyldighet, —ing, a. förpliktande;
höfiig. -, 8. förbindelse, -ingness,
8. höflighet, artighet; förbindande kraft.
Obliqujie, a. sned; medelbar; bedräg-
lig; T. sluttande, -eness, -ity, 8.
sned ställning, lutning; afvikning;
oriktighet.
Oblitera]|te, v, a, utplSna, utstryka.
—tion, 8. utplSning, utstrykning;
glömska.
Oblid||on, 8, glömska, -oas, a,
glömsk. -OnsneSS, 8, fSrgätenhe^,
glömska. Ibeskaffenhet.
Oblong, a. afiäog. -ness, 8, afiäng
Oblollquious, a. smädande, -qay,
*. baktal, tadel; skymf, vanheder.
Obmutescence, S, förstummning.
Obnoxious, a, underkastad, under-
gifven; saker; ond. -nesS, 8, blott-
ställning; strafbarbet.
Obnubilallte, v. a. betäcka, hölja med
moln. —tion, 8, fördankling, mul-
Oboe, 8, oboe. [nande.
Obole, 8, obol, skärf, halföre.
ObreptitiOQS, a. falskligen utverkad.
ObrOgate, v, a. återkalla, upphäfva.
ObSCenjje, a. ohöfvisk, oanständig;
otuktig; otäck, —ity, 8, liderlighet;
okyskhet.
0bscur{|atl0n, 8. förmörkelse. -O, a.
mörk ; otydlig ; föga känd ; gemen. — ,
V. a. fördunkla, -eness, -ity, s.
dunkelhet; otydlighet; ensamhet.
Obsecrallte, v. a, anhSlla, bönfalla.
-tion, 8. bönfallande.
Obsejjquies, s. jpl. likbegängelse, be-
grafning. -qnious, -quent, a.
lydig; hörande till likbegängelse. — qit!™
OUSneSS, S, lydaktlghel; lik"bc§än.
270 Obsequy
gelse. "-^isy^ 3. likbegilngelgs; tH»
lighet.
Obser? || able ^ a, aaraärkningst&ra.
-ance^ s, uppmSrksarahet, sorgfailig-
het; arebevisning; Stlydnad; regel.
—ant 9 a, uppmärksam, Borgf&llig;
lydig, -of one's word, Of åhKUen. oh-
servants, s. pL observanteren. -atiOHj
S, anmärkniBg; uppraärksarahet ; ron.
— ator, S. iakttagare; uppmärksam
SskSdare. -atory, S, observatorium,
stjernkikeri. -6, V. a, iakttaga, an-
märka", blifva varse; fira; hSlIa. -,
V. n, vara uppmärksam.
Obsession, 5. belägring.
Obsidional^ a. hörande till en be-
lagring.
Obsignayte, v. a, besegla; bekräfta.
-tion, s, besegling, bekräftelse. -tO-
ry, a. bekräftande.
Obsolete, a. gammal, obruklig. -nesS,
S. obrukljghet.
Obstacle, $. hinder, motstSnd.
Obstetrillcation , $, barnforlossnings.
konst. — Cious, -C, a. bamförloss-
ningskonsten tillhörig; behjelplig.
Obstinallcy, -teness, «. härdnacken.
het, envishet, egensinnighet. —te, a.
halsstarrig, gensträ fvig, envis.
Obstipation, s. förstoppning.
Obstreperous, a. ostyrig, bullersam.
Obstriction, s, l^rbindelse.
Obstrnllct, v, a. föratoppa; hämma:
uppehålla. -CtiOn, $, härdt lif;
hinder; tillspärming. -Ctive, a.
förstoppande , hindrande , hämmande.
— ©ncy, 8, stoppande egenskap. — ent,
C. forstoppande; hindrande.
Obstnpefaction, s. domcing, bestört-
ning.
Obtain, v. a. erhSlla, fS; tilltaga. -,
V. n. bibehSlIa sig; hafva framgSng.
—able, a. som kan erhSllas. —er,
Ä. emottagare. — ment, S, emotta.
gande.
Obtemperate, v, a. lyda, hörsamma.
Obtend, v, a. invanda.
Obtenebrato, v. n, formörka.
ObteilsiOM, .9. forebärande.
Obtest, v. a. enträgen be^ja. -, V, n.
Occupier
(against) protestera, -ation, A
enträgen bön; högtidlig förpliktelse.
Obtrectation, S, bakdantning, fortaa
Obtrnde, v. a, pStvinga, pSbörda, p8«
truga.
Obtruncate, v, a. stympa.
Obtmsijion, s, pStrugande, pStvingnteg,
— VÖ, a, pStrugande, pStvingande.
Obtund, v, a, göra trubbig; dämpa.
Obturation, «. igentäppning.
Obtusyangular, a, trubbvinklig. -0,
a, trubbig, stubbad; slö, känslolös;
trög. -eneSS, S, trubbighet; alöhet;
dofhet (om ljud). -iOK , S, afstymp-
ning; trubbighet.
Obnnibra|{te, v, a, gifva skugga.
-tion, 8, skuggning, fördunkling.
Obvention, s, händelse, slump.
Obyerllsant, a. bekant, -se, a. om-
vänd, motvänd. -t, V, a. vända
emot.
ObvSilate, v. a. förebygga, förekomma.
-OUS, a. liggande midt emot; all-
män, icke sällsynt; lättfattlig, tydlig.
-OasnesS, S, ögonskenlighet, tydlighet.
Occasion, a. tillfälle, lägenhet; anled*
ning, skäl; angelägenhet; behof, tarf,
occasions, pl» ärender. — , V, a.
gifva anledning, förorsaka, -al, O»
foranlStande; tillfällig.
Occecation, S. förblindande.
Occident, 5. Occident, vester, vestan;
solens nedgSng ; vesterlanden. —al, a.
vestlig, vesterländsk.
Occlduons, a. aftagande; vestlig.
Occipllital, a. hörande till bakdelen
af hufvudet. — Ut, 8, bakdelen af
Occision, s, drSp. [hufvudet.
0cclu||d6, V. a. tillsluta, tillspärra.
-se, a-, tillstoppad, -sion, S, till-
slutning, igenstängning.
Occult, a. förborgad, fxJrdold ; obekant.
-ation, 8, förborgande; T, betäck-
ning, bortskymmande. — ncSS, S<,
hemlighet.
Occupllancy, S, tillegnelse; besittning.
—an t, S, inhäfdare ; innehafvare. — ato,
V, a. intaga , besitta, -ation , 5.
innehafvand© ; syssla, gÖromSl. — atiYe,
a. T, tagen I besittning, -ler, 8
Occupy
Officinal
271
Sbo, innehafvare. — y, V, a, inne-
hafva, besitta; innefatta; sysselsätta;
handla.
Occur, V, n, träffa, stöta ihop; mota-,
förekomma. — teiice, 8» händelse;
anledning, —rent, CC. förefallande,
mötande. — sion^ s, sammanstötning,
mötew
Ocean, s, ocean, verldshafvet, -ic,
a. hörande till verldshafvet.
Ocellatod, a. Hk ett öga; fläckig.
Ochlocracy, S, pöbelherrskap.
Oclire, s, ockra. -OUS, -y, a. ocker-
aktig; innehSUande ockra.
Octagon, 5. Sttkant. -al, Octan-
gular, a, åttkantig.
Octant, S. T. oktant -, a, T. af.
skiljd pS 45 graders afstSnd.
Octaijve, S. tid af 8 dagar; T. oktav.
-VO, 8. oktav-format.
Octennial, a. SttaSrig.
October, S. oktober.
Octöjledrical, a. Sttasidig. -genary,
a. SttatioSrig. — nary, a. hörande
till Sttataiet. -nocular, a, åtta-
ögad. -petalOUS, a. T, som har
åtta blomblad, -style, «. byggning
med Stta pelare i fronten, -syllable,
a, bestSende af Stta stafvelser.
Octuple, a. Sttafaldig.
Oculjjar, a. ögat tillhörig; ögonskenlig;
Ssyna. —ate, ö. försedd med ögon.
-ist, 8, ögonläkare. -US-beli, 8.
labradorsten.
Odd, a. udda, ojemn; underlig, besyn-
nerlig; obehaglig, olämplig; obekant.
-ity, 8. sällsamhet. -ness, 8, ojema^
het i tal; sällsamhet; gräl.
Odds, 8. olikhet, ojemnhet ; träta.
-bobs I -body! i. vassapperment I
Ode, 8. ode, lyriskt skaldestycke.
Odijjble, a. förhatlig, -ons, a. af.
akyvärd, vederstygglig; hatad. — OUS-
ness^ 8. vederstygglighet, forhatlighet.
-nni, 8, förhatlighet.
Odontalgy, s. tandvärk.
Odorllate, o. starkt luktande, doftande.
-iferous, a. välluktande. -ifer-
OQsness, 8. vällukt -ons, a. väl-
luktande.
OdOnr, 8, lukt, vällukt.
Oecumenical, a. allmän, ökumenisk.
OedematOUS, a. fallen för vattenaktiga
svullnader.
Oesophagns, 8, matstrupe; svalget.
Of, pr. af; till följe af; om; bland.
- all things, framför allt, - course,
säkerligen, det förstSs. — late, ny.
ligen. — oldf fordom, out — , utur.
Off, ad, & pr, bort; ifrän; T. pS
höjden af, utanför. — , i. bort I ur
vägen! — with your hat! hatten
af! —hand, a. genast, inpromptu.
-side, 8. frånsidan, högra sidan (pS
en häst).
Offal, s. smular» ofverlefvor; afskrap,
dåligt kött; inelfvoma i djur.
Olience, 8, förolämpning, skymf; för-
brytelse,8ynd ; förgripelse, öfverfallande.
to give — , förolämpa, to take — ,
taga illa. — fUl, a. förolämpande,
anstötlig. — lesS, a, menlös, oskyldig.
Offend, v. a. förolämpa, förtreta, oför.
rätta ; öfverträda ; angripa. — , v. n,
synda, fela; förgripa sig. —er, 8.
förbrytare, missgemingsman ; förargelse-
klippa.
Offensiljble, a, förolämpande. -Te,
a. ärerörig; förarglig; angripande. —
weapons, pl. anfallsvapen, -veness,
8. förarglighet, förtretlighet.
Offer, 8, tillbud, anbud; gäfva, äre-
skänk. -, v. a. & n, tillbjuda;
bjuda pS; föreslS, pStaga, tillbjuda sig;
fresta pS. to - at, eftersträfva. to
— to, uppoffra, -ing, *. offer, off-
ring; anbud. -tOry, 8, offertorium ;
offer.
Ol'fice, 8. plikt, skyldighet; embete;
syssla, house of — , af trade. — , v.
a. förrätta.
Officer, 8, embetsman; officer, befäl,
hafvare ; stadstjenare, poli&betjent. — Od,
a. försedd med befälhafvare.
Officijlal, a. tjenande; formlig; officiel.
— , 8. andlig domare; stadstjenarc.
-alty, 8, en officiah lagsaga, -ate,
V. a. förskaffa; förrätta gudstjensten ;
uträtta för en annan, -nal, a. som
tiliredes pä apoteken. — plants, me.
272
Officious
d i dnal växter. ~, s. drog, apoteks vn ra.
-0«S, a, tjenstaktij, fjäskande. -Ons-
neSS, S, beställaarahet.
Offing, «. T. öppna gon, mm 8j5.
Offsconring, «. skulor, skräde ; afskum ;
pöbel.
OfiSCt, S, rotskott, telning.
Offspringj S, afkomraa, bara.
OffORCallte, V, a, skymma, förmörka.
-tion, S. fordunkling.
OfTward, ad. utSt, sjovart.
Oft, Often, ad. ofta, flera ganger.
-ness, S, mSngfaldighet , ofta nppre*
pande. -entimes, ad, ofta.
Ogee, Ogire, s. T, ett litet hvaif
öfver fönstret ell. dörren inuti ett
annat.
Ogl||e, 8, "fink, forstulen blick, ögon-
kast. — , V, a. blinka, se kisögd pS
en. -ing, 8, bligning, snegling.
OgliO, s, ett slags spansk soppa (olla-
Ogre, 8, varulf. [potrida).
Oil, i. ack! o!
Oil 9 s. olja, bomolja, — , V. a, olja.
-back, e. oijedrsgg. -bnsli, s,
nnderträd. — CftS©, 8, vaxduksöfver-
drag (pl en hatt). -Cloth, 8, vax-
duk. -colour, 8, oljefärg. -luCSS,
5. oljaktighet. -nian, 8. oljehand-
lare, —will, 5. oljeqvarn. — nut,
8» purgernöt. — sllOp, 8, oljebod.
-skin, 8, vaxadt taft. -stone, 8,
oljsten. — y, a. oljig. — grainy
sesamört.
Oint, v. a. smörja, bestryka med salfva.
-ment, S, smörjelse, salfva.
OMj a. gammal, bedagad; forden; bra*
kad ; ohygglig. - man's - loard^
grSskägg (ört). -ftgO, 8, Slderdora.
—en, a. förSldrad, urmodig, -ish,
a, nSgot gammal. -nCSS, 8, Slder,
ålderdom; forntid.
Olellaginons, a, oijaktig. -aginons»
ness, 5. oljaktighet. -änder, 8.
lagerbärsträd. -aster, 8, vildt olje-
träd. — OUS, S, oljig, bestSende af olja.
Olfact, r. a. iraga lukt eft«r nSgot,
-Ory, a. hörande till lukten. — ner-
ves, luktnerverna.
Olid, -OUS, a. stinkande.
Onager
Oligarclililcal, a. oiigarklsk. -y, «
oligarki, f^välde.
Olio, 8. olls-potrida; samling.
Qlitory, 8, kSlgSrd, köksträdgård. -,
(1. hörande till en kökstrSdgSrd.
Olivallceosg, -ster, a. oiivegrön.
Olive, 8, oliv.> -snail, «. dorrvaktare
(mSnsnäcka). -trCÖ, 8, oljeträd.
Ollet, s. torr risved.
Olymplliad, 3, olympiad, -ic, a,
olympisk, himmelsk. —US, ff. berget
Olympus; Olympen.
Ombre, s, lomberspel.
Ombrometer, S. regnmätare, ombro.
Omelet, S, äggpannkaka. (möter.
Omen, s, forbetydelse.
Omentum, 5. nätet, isterhlnna om-
kring tarmarne.
Omin!|ation,5.sp3dom, förebud, -ons,
a, förebådande. -0USneS3, 8. före-
spSende natur.
OmissillOn. S, underlåtenhet, försura-
raelse. -lYO, a. utelemnande.
Omit, V. a. underlSta, utelemna, glöm-
ma. — tance, S, afstSende, under-
iStande.
Omnillfarious, a. af alla slag. -fe-
rOWS, 05, som frambringar allting.
-fiC, a, som skapar allting. — form,
a. som har alla slags former, —ge»
nous, a, bestående af alla slag.
-parent, a. som framföder allting.
—percipient, a. som ser allting.
-potence, s, allmakt, -potent,
c. aiisraäktig. -presence, 5. alle-
städesnänrarelse. -present, a. alle-
städes närvarande, .-science, 8, all-
vetenhet. — SCient, a. allvetande, all-
vis. — um <=» gatberum , s, misch-
raasch. -YOrOUS, a. allt frätande.
Om O plate, S. skulderblad, axelblad.
Ompbalo|]C9l0, 8, nafvelbräck. -ptor,
8, T. convex synglas.
On, pr, pS, vid, till. - a sudden,
plötsligen, 1 hast. — foot , till fots.
- higli, i höjden. - horsel?aclc, till
häst. - purpose, med flit. - con-
trary, tvärtom. — , ad, vidare; mer,
längre. — , i, gS p5! raskt!
Onager, .9, vildåsna.
Onanism
Onanism, s. ^'ein^efläckelse.
Once, ad. en gang; fordom. - for
all, en gSng for alia, at -, all at -,
St ejis, pä en gäng, plötsligen.
One J num, en, ett, en enda. -, pr,
& s. man; nSgon. one's self, sig,
sig sjelf, one by one , en i sender.
-berry, 5. storn)hatt,troiibär. -blade;
S. slStterblomster, ormtunga. — eyed,
a, enögd, -handed, a, cnhändt.
-ness, 8. enhet; enkelhet.
Onerllary, a. lastdragande; besvärlig.
-ate^ V, a. päiasta ; besvära, -ation,
s. betungande, besvärande. — OUS, a.
tung, svär.
Onion, s. rödlök, -eyed, a. tSrogd.
Only, a. enda, ensam. — hilly sola-
vexel. — , ad. allenast, endast, blott.
Onocrotal, s. pelikan.
O^.et, S^ anfall, angrepp ; början. — ,
V, a, anfalla; begynna.
Onslaught, S. storm, anfall.
Ontolollgist, s. en som 9r förfaren i
ontologien. -gy, S. ontologi.
Onward, a. gäende framät. -, ad.
fram, framåt. — S, ad. vidare,
Onycha, s. onix; rökverk.
Onyx, S. onix (en art agat).
Oozlle, 8. aflopp, gyttja, kärr; T,
muddergrund. -"t V. n. rinna bort,
torkas ut. — enesS, S, gyttjighet.
— y, a. sumpig, gyttjig, morasig.
OpaCJlate, v. a. skymma, fördunkla.
— ity, s. dunkelhet, ogenomskinlighet.
-OliS, a. dunkel, cgenomskinlig.
Opal, ^. opal (en art agat).
Opaqne, a. dunkel.
Open, a. öppen; oskyld; ögonskenlig;
uppenbar, offentlig; öppenhjertig. —
air, fria luften. — sale., auktion.
to lay — , to 8et — , framlä^a, bevisa.
— weather f lent väder, len väder.
-eyed, a. vaksam, -handed, a.
frikostig, -headed, a. barhufvad.
.—hearted, a. öppenhjertig, oforbe-
häilsam,. frimodig, uppriktig. — hear-
tednesS, S. öppenhjertlghet, upprik*
tighet, frimodighet. -ly, ad. of-
fentligen; uppenbart, ögonskenligen.
English-Swedish DkU
Oppletion 273
-monthed, a, glupsk, girif . -ness,
8. öppenhet; öppenhjertighet.
Open, Ope, v. a. öppna; upptäcka;
begynna. — , V. n, öppna sig; skälla
(om hundar). "-Ing, s, öppning, g«.
norafart; böqan. — , a. öppnande.
Opera, s. opera, sSngskädespel.
Operllable, a. görlig, -ant, a. verk-
sam. -ate, v. n, fon) verka; T,
operera. — Ö-tion, a. verkning, verkan;
företagande; T. operation. —atiTe,
a. verkande, verksam. — ator, 5,
arbetare, verkställare; läkare, operatör.
-culam, s. T. lock. -ment, s.
operment, auripigraent, gul arsenik.
— Ose , s. arbetsam , ofortruten ; svär.
— OSity, s. arbetsamhet, flit; möda.
Ophijlmorphons, a. ormartad. -opha-
gOUS, a. ormfrätande. -tö, -tes,
S. ofit, ormsten.
Ophthaiymic, a, som angär ögonen.
— , 8. ögonsalfva, ögonvatten. — HXy,
8. ögonsjuka.
Opiate, a. söfvande, dörvande. •-. 8,
opiat, sömndryck,
Opifice, S. arbete, verk. -r, 8. konstnär.
Opinljable, a. tänkbar, sannolik, -atl-
Ye, a. inbillad; envis» -atlon, s.
mening. — e, V. n. mena, hälla före.
-iative, a. envis; inbillad, -iative-
neSS, 8. egensinn. -iatre, a. hals-
starrig. — latry, S. halsstarrighet.
—ion, 8. mening, omdöme; allmänna
tänkesättet. — , V. W. mena, tro. — io*
nate, -lonative, a. haisstarrlg.
Opiparons, a. präktig.
Opitulation, s. biständ.
Opium, 8, opium, vallmosaft.
Opletree, s. vattenfläder.
OpOllbalsamnm, S. arabisk balsam.
-deldoc, 8. opodeidok. -panax,
8, panaxsaft. [rSttan.
OpOSSnm, 8. mindre amerikanska pung-
Oppidan, a. stad tillhörig. -, 8. stadsbo.
Oppignerate, v. a. pantsätta.
Oppilallte, v. a. orsaka förstoppning.
-tion, s. forstoppning, -tive, a.
förstoppande.
Oppletyed, a. full, uppfylld, -lon,
s. fyllnad, öfverflöd.
274 Opponent
Opponent 9 s, motständtre ; T. oppo-
nent.
Opportnnllej a. läglig, passande; ISmp.
lig. -»enesSj $» läglighet, beqväralig.
hot. -ityj 6. läglighet, gynnande
tllirälle.
Opposllalj Ä. motatÄnd. -e, V. a, &
71. motstS, invända, bestrida, sätta sig
emot ; T, opponera. — elöSSj a. oemot-
atindlig. -elessness, s. oemotständ-
llghet. -er 5 9, motatSndaro ; rival.
— ItO) a. midtemot belägen; motsatt,
stridig. <->» 9, raotstSndare; ting som
ligger raidt emot. -ItenesSj 8, mot-
stånd, stridighet. -ItiOD, 8. motstEad,
belägenhet midtemot; stridighet.
Oppress, v. a, trycka, underkufva.
-ion, 8, förtryck, pläga, elände, ned-
slagenhet. ~iv0j ö. tryckande, under-
tryckande, öfverväldigande; omensklig.
-or, S. förtryckare, tyrann.
OpprobriJlOUS, a. smädlig, skymflig,
-ousnesgi, *. skymfUghet. -nna, 5.
skam, vanheder, vanära.
Oppugn, V, a. anfalla, angripas; aek».
-ancy, -atlon, S, bestridande, mot-
stSnd. ~©r, 5. motstSndare.
Optayble^ a. önskansvärd. -ti?e, a.
önskande. — , 8» T, optativus,
Opti||C, a. optisk, hörande till synen.
— ntrveSt 8. pL eynnerver. -, a, öga ;
optiskt Instrument. -ClfåBj 8. optikus.
— CS, 8. optiken.
Optim||aey, «, aristokrati, -ism, $.
optimism, -tty, 8. bästa tillstånd.
Optloni 5. val, valfrihet, -al, a. val-
mässig. [-tj O. förmögen.
OpulenljCO^ 8. rikedom, förmögenhet.
Opuscule) 8, litet verk, litoB skrift.
Or, C. eller, antingen. — , &d, innan.
Or, s. T. guld, guldfärg.
Oraoh, s. moiia.
Oracllle, q, orakel. .-, v. n. glfva
gudasvsr. -Ulftr, -IslO^S, a. via;
aäker; I form af ett gudasvar. -ulOUS-
ness, 3. bestämdhet; tvetydighet.
Oraisonj s. bön.
Oral, a, muntlig.
Orange, S» poraerans, orange. -, a.
lik en pomerana. -ad, S. lemonad.
Orderly
-Cllip, 8, insyltade pomeransskal,
—coloured, a. pomeransfärgad, brand»
gul. —flower, 5. pomeransblomma,
-lily, 8, brandgul lilja, -musk, 8.
pomeranspäron. —peel, s, pomerans-
skal. — ry, 8, orangeri, driflius.
— tawny, a» pomeransfärgad.
Orang-outang, s. skogsmeanlska (ett
slags apa).
OranOCO, 8. en art tobak.
Oratljion, 8. offentligt tal. -or, 8,
orator, talare. -Orlal, a. oratorisk,
vältalig. -OriO, a. oratorium. -Ory,
8, bönrum, bönhus; vältalighet; tale-
konst.
Orb, 8, omkrets; klot, himmelskropp;
bana; tidrymd; ögonsten. — , V. a»
göra rund.
OrbatlOB, 8» bams beröfvondd af de-
ras föräldrar; fadsrlöshet.
Orb||ed, a. rund, klotrund^, omgifven.
— ic, -icular, a. rund, cirkelformig.
-icularnesS) 9» rundhet, cirkelform.
-Icnlated) o. rundad, -it, 5. T.
ban®, Oi'bits; ögongrop. -ttudC, 8.
barnlöshet. — J, Cl. r\ind, cirkelformig,
Orchal, *. vinsten, orselj, färgmossa.
Orchljanet, -ell, s. röd oxtunga (ört).
Orchard) s, fruktträdgärd. -grass,
8. exing, hundexing. -ing, 8. fruktod*
Orchestjlra, -re, 8, orkester. [Ung.
Orcllllla-weed, 8, orselj, färgmossa.
Orclliä, 8. orkis (ört).
Ordain, v, a. påbjuda, befalla; besluta;
ämna; ordinera, inviga till prcst.
Ordeal, 8, ordel, oskuldsprof. - hy
fire, eldprof, jernbyrd.
Order, «. ordning; förordning; order,
föreskrift; afsigt; orden, gille; sorg»
fällighet, orders, pl. andliga ståndet.
tö take 07'der8, blifva prest. OUt
of'', oordentligt; opassligt. -, v, a.
inrätta, sätta i ordning; befalla, före'
skrifva; ordinera; viga till prest; styra,
handhafva. — 1©ES , a, oordentlig.
-lessness, 8. oordning, -liness,
8, ordentlighet, regelbundenhet. — ly,
fö. regelbunden, ordentlig ; väl inrättad ;
sedig ; inakrifven i rullen. - , ad.
ordentligt.
Ordinal
Ordiuljal, a. ordentlig. - numher,
ordningstal. — , s. ritual, klosterordning.
-ance, ^. ordning; ställning; forord-
ninar, plakat ; groft artilleri, —ant, a.
bestämmande, beslutande, -arily, ad,
vanligen. ~ary, a. ordentlig, vanlig,
medelmättig; gemen. — , ad, vanligen.
— , 8, värdshus, spisqvarter ; fSngprest ;
ordinarie domare ; biskop; markegSng;
To arbetsfolk och manskap pS ett af.
tsckladt skepp, -atö, a, regelbunden,
<>rdentlig. — , V, a. forordna, bestämma.
-StiOHj S. inrättning; prestvigning.
^rdnasice, s. groft artilleri, master
general of the -, generalfälttyg-
mästare. [ning.
Ordonnance, s. god anordning, inrätt-
Or^UrOj 3, smuts, orenlighet, sopor.
Ore, s, metall, malm. -hearth, s,
emältugn. -weed, — WOOd, s, sjö-
gräs som uppkastas pä strandea.
Oread^ 9. bergnymf.
Or^al, S, vinsten.
Organ, S. organ, verktyg ; orgel, orgverk.
pair of orga7is, orgverk. -builder,
9, orgelbyggare, -ist, 8, organist,
orgspelaro. — loft, 8, orgläktare. —pi-
pe, s, orgpipa.
Orgaajlical, a. organisk; försedd med
crganer; tjenande säsom verktyg. — ICal-
nesS , 8, organisk natur. — ism , 8.
organisk sammansättning, -^izatloil,
S» eammansättning. — izO^ V. O. sam-
mansätta, bilda, organisera.
Organ y 9 «. bergdosta, märmynta.
Organzin, S. organsinsilko, tvinnadt
Orgasm, «. uppvällning. [silke.
Orgeat, 8. komvatten.
Orgeis, 8, liten stockfisk.
Orgies, S. pl, BaccM fest ; frSsserl.
OrgaeSj 5. J?2. stormgaller; ett slags grof
Orichalck, s, messing. [kanon.
Oriel, Oriol, 8. sommarguling, gultrast.
Oriency, 8. färgglans.
Orient, a. uppgående, ootlig ; ostindisk.
—, 8, morgon ; öster , solens uppgång ;
Österländerna, —al, a. österländsk.
— , 8, österländare. -alism, 8, öster-
ländskt talesätt.
Cr^^ce^ 8, mun, mynning, öppoing.
Oscillancy 275
Origan, S, mejram.
Origin, 5. m>sprung, upprinnelse, —al,
a, medfödd; urspiunglig; äkta. — , 8.
original ; ursprung , början. — ality,
—alness, S. ursprunglighet; äkthet;
egenhet, -ary, a, ursprunglig, -ate,
V, et, orsaka, framalstra. — , v. n,
härstamma, uppkomma. — ation, S,
uppkomst, härstammelse, härledning.
Orillon, 8, T, rundt hörn.
Orion, 8, Orion (stjärnbild).
Orison, S. bon. [fartyg.
Ork, 8, löpare (ett slags delfin) ; ett slags
Orle, 8, T, vapensöm.
Orlop, 8. T. kobrygga. -beams, 8.
pl. T, trossbottensbalkar.
Ornament, s, prydnad, hederstecken.
— f V, a, pryda , smycka, —al , a,
prydlig, sirlig. — alness, 3. prydlighet.
OrnijISCOpy, S, spådom af fäglars flygt.
-tholOgist, 8. fägelkännare. -thO-
logy, 3. fägelkännedom.
Orphan, S, fader- och moderlöst barn ;
barnhusbarn. —age, 3, egendom till-
hörig faderlösa barn. — hOUSe, 3,
barnhus. — ism, 8, fader- och moder-
löst tillstSnd. -OtrOphy, 8, barnhus.
Orpi||ment, 8. auripigment, gul arse-
nik, —ne, 8, auripigment; käringkäl
(ört).
Orrery, 8, planetarium (maskin som
foreställer himlakroppames gäng).
Orris, s, guld- ell. silverspets; svärds-
Ort, 8, afskrap. [lilja.
Ortho||dox, a, renlärig, -doxness,
-doxy, 3, renlärighet, -dromics,
8, pl, konsten att rätt segla, -epy,
8, uttalslära. -gOn, 8, rätvinklig
figur, -gonal, a, rätvinklig, -gra-
pher, é. rättskrifvare. -graphical,
a. enlig med rättstaöiingsläran. — gra*
phy, 8. rättstaCning, rättstafningslära ;
T. plan af en byggnad.
Ortive, a. T, uppgående (om stjÄmor).
Ortolan, 8, hortulan (fSgel).
Or val 5 8, ker meskorn.
Orvietan, 3. motgift.
Oscheocele, 8, testikelbrSck.
Oscillallte, v, n. svänga, -tion,
-ncy, 8* svängning, svängningsrörelse.
276
Oscitancy
Oscitaljncy) S. rSrsuiiimelse, oySrdigbot.
-nt, a. sömnig, slarfsktig. —tiOIl^
S. gäspning.
Osier, s. vide, korgpil.
Osmund; s, osmund (svemkt Jem).
0 spray J s. blSfot, fiskhSk.
Ossljelet, 5. benaktig svulst pä hästars
ben. -iclej S, litet ben. -iHc, a,
förvandlande till ben, -iflcation,
8. forbening, benbildning, -ifragentij
a, benbrytande.^ -ify? V- ^' förvandla
till ben. -nary, 8. benhus. -nOttS,
a. benig, benartad.
OstensiUble, a, som k&n vis&s; synbar.
— ve, a. visande, betecknande.
Oston t, 5. sken, min ; järteeken. -ftti-
OU) 8, anseende; skryt. — ations,
a. skrytande. -atiOBSness, 5. skryt-
aktighet. -ative, a, prälande» skryt-
sam. — ator^ 8, storskrytare.
OsteoHCOlla, «. benbrottssten. -COpS.
8, häftig benvärk. -lOgy, 8. be-
skrlfning om ben. [flod.
Ostiary, 8, portvaktaro; utlopp af en
Ostler 9 s, stalldräng, -y, 8, stall-
rum; gästgifvaregSrd.
Ostricll, 8, struts.
Other ) pr, annan, annat, andra.
-irherej ad, annorstädes, -while,
ad, en annan gSng. — wtSCj ad.
annorledes, annorlunda, annars, eljest.
Otter, s, utter. fkisk soffa.
Ottoman, a. turkisk. -, «. Turk ; tur-
Onch, 8. halsband, guldsmycke.
Oaght, 8. nSgot. -, V. def, borde,
skulle.
Ounce, 8. uns; lokatt; smStt panterdjur;
lodjur, -pearls , S, pl, smS perlor
(som säljas lodtals).
Onphe, 8. byting, tomtgubbe. •*&) a,
elflik, spökaktig.
Our, i?r. poss. vSr. - sélft vi,
selveSi pl, vi sjelfva, oss sjelfva.
Ousel, s, koltrast.
Oust, v, a. borttaga; utdrifva.
Out, 2. bort I fy I - ala8l ye mig
olycklige! — , a. uteleranad, Sfver-
hoppad. — , ad, & pr, uto, utur ; af,
utaf ; utan. — of, for medelst, genom.
- of doors, utom hus. - of tune,
Outnumber
förstämd. ^ of use, nr brak. I am ''t
det är ute med mig. — , v, a, utdrifva,
bortdrifva, fordrifva.
Out||act, v, a.öfverträffa. -balance, v.
a, vägaSfver. — , V,n, hafva Sfvervigten.
—bar, v, a. med bommar utestänga.
-bid, v. a, bjuda 6fver (i handel).
-board, 8, T. utombord, -born,
a, utländsk, -bound, a, bestämd
utomlands (om skepp), -bray©, v. a,
trotsa, bravera, -break, 8, utbrott,
utbristande, -breathe, V, a, & n,
utandas; d5. -Case, 8. yttre fodral.
—cast, 8, bortkastning ; afskrap; en
landsforvist, en bcrtdrifven. — , V, a,
utkasta, vräka; boiistöta; bannlysa.
-craft, v, a, Sfverträffa i listighet.
-cry, 8, skri, utrop ; auktion, -dare,
V, a, trotsa, -date, v, a, upphäfva.
-do, v, a, Sfvcrträffa, öfvergä.
Outer, a, yttre, -ly, ad. ntSt; utan-
fore. -most, a, ytterst.
Outjiface, v. a, trotsa; djerft neka ell.
pästS. —fall, a, utfall, utlopp, kanal.
—fit, 8, omkostnad vid en utrustning.
~, V, a, utrusta, utreda, —fly, V. O.
flyga undan, flyga om. -form, 8,
utvärtes skapnad, yta. — gat©j s. ut-
gSng, utlopp, -go, V, a, öfverträffa ;
gä fortare; bedraga, -guard, ^. ut-
post, förpost. . — hOnSOj 3, uthus,
utbyggnad, —jutting, G. utstående,
framstSende. -landish, a, utländsk,
flammande, —last. V, n, vara, räcka
längre, -law, a. bannlyst, fSgelfri»
— , 8. biltog person; bandit» — , V.
€L förklara fSgelfri; döma i den an-
klagades frSnvaro. -lawry, s, for-
klarande for fredlös; utskrifhing, pre-
skription, —lay, 8. utlaga, utgift.
-leap, S, flykt; utväg; utfall. -,
V. a, springa om. -let, s, utgSng,
utlopp, —lino, 8, omkrets; yttra
dragen; kort utdrag. — li?e. V, a»
öfverlefva; komma med lifvet ifrSn.
-lying, a, utom liggande; aflägsen;
oordentlig, -march, v, n, gä om,
gä fortare, -measure, v. a, öfver-
träffa i mStt. -mOSt, a. ytterst.
-^nnmberi v, a. öfverträffa tiU an*
'^Outparish
talet, -parish, 3. socken 1 RJratä.
derna, -part, 5. yttre del, aflägsen
del. "-pass, v, a, uppn3 ; öfverträffa.
-poise, v. a, väga öfver. -porch,
s. Inkörsport. -pOrtS, S, pL de för-
nämsta hamnar i Storbritannien (utom
London). -pOSt, s, utpost, -pour,
v. a. utgjuta, -prize, v, a, öfver-
träffa i värde.
Oatrag||e, S. skymf, öfvervSld, verkan.
— , V. a, oförrätta, förolämpa; öfver-
skrida. - , V, 71, utsväfva. -GOaS,
-iOUS, a. vSldsam, stormande, gruf-
lig; »kymflig; öfverdrifven , ohygglig.
-OOlISnOSS, 8, våldsamhet , raseri;
öfverdrift.
Ontjlraze, v. a. utrota, -reacli, v. a,
sträcka sig öfver; öfvergS; bedraga.
-ride, v, a. öfverrida. -, V. n,
rida ut. -rider, «. utridare, hejduk.
-rigger, S. T. utliggare (vaktskepp;
bottlof. -rigbt, ad, fullkomligt,
helt och hSllet, alldeles; med full hals.
-roar, v, a, strika öfver. -rode,
S. streftSg. -root, v. a, utrota.
-sail, v. a, löpa död, segla förbi ett
skepp, -set, S, början. -SliOOt,
V. a, skjuta bättre ell. längre, -sliat,
V. a, utesluta, -side, S, yta, utsida ;
utanbok ; utseende ; det yttersta ; yttre
menoiska. -side-paper, s, utskotta-
papper, -sit, V. a, försitta, sitt»
öfver tiden. -Skirt, 8, förstad.
-sleep, v, a. försofva, bortsofva.
-speak j v, a. öfverträffa I talande ;
öfverträffa. -Spread, V. a, utsprida;
utspänna. -Stand, V. a, uthärda.
-street, s, gata näst landsbygden.
-stretch, v. a. utsträcka, utspänna.
—strip, v. a. öfverträffa, lerana efter
sig. -talk, -tongue, v, a, öfver-
rösta, prata starkare, -value, V. a,
öfvergä I värde. -VOice, V, a. ropa
högre än en annan. — YOte, V. Q,,
öfverrösta, utvotcra. —Wall, S. för-
'mur, yttre muren. — Ward, a, ut-
värtes, yttre; utländsk; kroppslig. — ,
ad. utvärtes, utvändigt. -, 8. yttre
utseende, -wards, ad. utSt, utvän-
digt. -wear, v. a. uthärda; öfver-
Overcome 277
lefva ; afnöta. -weigh, V. a, öfver-
väga, öfverträffa. -wit, V. a, öfvcr^
träffa i vett ; lura, öfverlisU. -WOrk,
8, T. utanverk. -, V. a, arbeta mer
än en annan. -WOrn, a, utsliten.
Oaz{|e, v. n, drypa, rinna droppvis.
-y, a, fuktig, sumpig.
Oya{|l, a, oval, äggformig, aflSngt rund.
-, 8, äggrund figur. -rlOUS, a, be»
stSende af iåigz\ T, hörande till ägg-
stockarna, -ry, 8, äggstock, ägghus.
-te, a, ägglik.
Oven, 8. ugn, bakugn, -fork, 5.
ugnsraka. —peel, 8. ugnsspade.
Oyer, pr. öfver, ofvanpS. -, ad, öfver,
öfrigt. — against, midtemot. — and
over i ofta, flera gSnger. - and under,
mer eller mindre. - night, för natten,
natten igenom. — act, V, a. & n,
öfverdrifva, göra mer än som behöfs.
-all, 8, öfverrock, surtut. -arch,
V, a, betäcka med hvalf. -awe, v. a,
hSlla i vördnad ; injaga fruktan, -ba-
lance, V, a, Öfverväga, hafva öfver-
hand. — , 8, öfvervigt, öfverlägsenhet.
-bear, v, a, öfvervinna; vSldsamt
beherrska; öfverlasta. -bearing, a,
öfvermodig, stolt, -bend, V, a. öfver-
spänna, -bid, t;, a, bjuda öfver,
-big, d. öfverraSttan tjock. -blOW,
V, n, sakta sig, upphöra att bläsa.
-, V. a, bortbläsa, drifva. -board,
ad. dfver bord, i sjön. -boil, v. a.
koka öfver, koka for mycket, -bold,
a, tilltagsen, oforvägen. -burden,
V. a. öfverlasta. -busy, a, för mycket
sysselsatt, -buy. V, a. köpa för dyrt.
-care, 8, ängslighet, -carry, v. a,
gä för iSngt med nSgot ; förleda. -Cast,
a, mörk, mulen. — , V, a, förmörka,
betäcka med moln; beräkna för högt,
misstaga sig i räkning. — cautious,
a, öfverdrifvet försigtig. -Charge,
1^. a, öfverlasta; besvära; taxera for
högt. ~, 8, för tung börda; för
mycket betald summa. -Cloud, V, a,
fördunkla, hölja med moln. -cloy,
V, a, ända till äckel fylla med mat.
-coat, a, öfverrock. -come, V. a,
öfvervinna, underkufva; öfverlasta;
278 Overconfidence
vinna. -COllfldeuce, $. rdrmätenhet.
-confident, o. förmäten, -conied,
a. försaltad. -COUnt, V, a. värdera
för högt. -cover 3 v, a. öfverhölja.
-curious, a. for mycket nyfiken.
-diligent, S. alltför flitig, -do,
v. a. öfverdrifva, göra för mycket.
to - one*S self, gripa sig för hSrdt
Th, öfveranstränga sig. -drlve, V. ö.
öfverdrifva. — duO, ad. öfverraättan,
-eat, v. n. föräta sig. -eye, v. a.
öfverse, genomögna ; bli varse, —fall,
8. vattenfall, -feed, V. a. öfverföda,
öfverfodra. -flerce, a. öfverdädig.
-flow, S, öfversvämning ; öfverflöd.
— , V. a, öfversvämma. — , V, n. öfver»
flöda, -flowing, a. öfversvlnnelig.
-, S, öfverflöd. -fowd, ö. för mycket
kärlig. -forward, a. alltför begär-
lig, -forwardness, «. öfverlining.
-freight, v. a. öfverlasta, lasta (ett
skepp) för mycket. — full, a. öfver*
flödande. -glanCO, V. ö. hastigt
»öfverse, ögna igenom. — gO, V, a.
'öfvergS, öfverträffa -great, a. allt-
för stor. -grow, V. W. förväxa sig,
Växa för stor. — , V. a. läcka Öfver.
-growth, 5. för stark växt; öfverflöd.
—hale, v» a. betäcka; eftersöka, öfverse.
to - the shrouds, T, förbinda vanten.
-harfg, v. a. <fe n, hänga öfver,
skjuta öfver, stä ut. -Iiappy, a.
alltför lycklig, -harden, v, a. härda
för starkt, -hastiness, S. brSdska,
öfverilning. -liasty, a. brådskande,
obetänksam ; brädmogen. — liaul, V. a.
öfverse; rifva upp och ned, —head,
ad, öfver hufvud; ofvanpä. -hear,
V. a, lyssna till, höra pS. -lade,
V. a, öfverlasta. -lay, V, a, ligga
ihjäl; betäcka; öfverväldiga. -leap,
V. a, springa öfver. -learned, a.
öfvermSttan lärd. -lire, V. a. öfver-
lefva, lefva ut. — , V. n, vara utlefvad.
-load, V. o. öfverlasta, betunga.
-long, a. för iSng. -look, v. a.
öfverse; ligga högre; beherrska (ut-
sigten); förakta; glömma att se; se
igenom flngerna med. -looker, S,
iinpsyningsman. -ly, ad. ytlig, löslig.
Oversight
-master, v. o. ö^erväldig«.-match,
8. öfverman, öfverlägsen i makt. — ,
V. a. öfverväldiga ; öfverträffa. -mea-
sure, s, öfvermäl ; mellangift. -mix,
V* a. för mycket uppblanda, -most,
a. högst, -mnch, a, för mycken.
-, ad, för mycket, -muchness, s.
öfverflöd. -name, v, a. nämna i
ordning, -night, ad, sent in pä
nStten; tills morgonen. -Offlcious,
a. alltför tjenstaktig; Qäskig. -old,
a, utgammal. -pasS, V, a. fara öfver,
passera, gä förbi; icke upptaga i ea
räkning, -pay. V, a, betala för
mycket, -peopled, a. öfverbefolkad.
-plus, s. öfverskott ; öfvervigt ; öfver-
mSl. -poise, 8. öfvervigt,- mo tvigto
— , V. a, Öfverväga. — , V. n. hafva^
öfvervigten. -pO Wer, V. a. öfverväldiga
-press, v, a, nedtrycka, -prize,
v, a, skatta för högt. -rank, a,
för yppig (i v|lxt). -rat^, v. a. vär-
dera för högt; beskatta för mycket
— , S, för högt pris, för hög uppskatt*
ning. -reach, s. försträckning (hos
hästar). — ^ V. a. öfverraska ; bedraga j
skada; räcka öfver, träffa. — , V, n,
draga ur lod; förränka sig. -reckon,
V, a, räkna för mycket, -rlddou,
a, förriden, utriden, -ride, v. a.
förrida. -rigged, a. T. med för
mycket tacklage. -ripe, a. fullmo*
gen, för mogen, —rip en ^ v. a. bringa
till för mycken mognad. — , v. n,
blifva för mogen, -rulo, v. a. öfver-
mästra; befalla öfver. to -^ a plea,
T, förkasta, jäfva ett skäl. -run,
V. a. löpa om, springa förbi; öfver-
växa; betäcka; förhärja. — , v. n.
öfverflöda. -SCrupulOUS, a. för
mycket betänklig, för noga. — SOa,
ad. ifrSn andra landet ; utifrån. -SCe,
V, a. hafva uppsigt öfver; ej blifva
varse, icke märka. -SOer, S. upp-
syningsman. — of the poor, fattig-
föreståndare. — SOt, V, a, omstörta,
kullkasta ; köra omkull (en vagn). — ,
V. n, falla omkull, -shadow, v. a.
beskusiga; beskydda. — Shoot, V, a,
&n, zHut^ öfyer. -sight, 9, uppsfgt;
Overskip
cakts&mhet. -Skip 5 V, a. hoppa
öfver. —slip 5 V. a. försumma. — ,
a, försummelse. -SllOW, V, a. öfver-
snöa, snöa igen. -SOOn^ ad, för
tidigt, för hastigt, -straill, v. W.
anstränga sig för mycket. — , V, a,
utsträcka för vida; försträcka (sina
senor). -SWay, V, a, öfvervSldiga,
underkufva. -SWOll, V, a. öfver-
svämma. -SWlft^ a. fÖr hastig.
Overt, a, uppenbar, offentlig, -ly,
ad. uppenbart.
Oveiiltalte, v. a, hinna upp, taga fatt ;
öfverfalla. -W in drink, drucken.
— taskj v. a, lägga för mycket arbete
pS en. -tlirOW, V, a. kullkasta;
nederlägga; vända upp och ned pS.
— , 8, upp* och nedvändning. — tliwart,
a. egensinnig, — , pr, tvärsöfver. —,
«. a. hindra; motsäga. -tllTVaitnCSS,
s, tvärhet, -tiro, V, a. uttrötta, -toil,
t^. n* arbeta ut sig, försläpa sig.
Overture, S, öppning; förslag; upplys-
ning; ouvertyr.
Overllturn, v. a. omstörta, kullkasta,
stjelpa; öfvervinna, — , 8, kullstört-
ning, nederlag, -value, V. O. skatta
för högt. -, S, för hög värdering.
-veil, v, a. betäcka, skyla. -VOte,
V. a. öfverrösta, utvotera. -weenillg,
a» inbilsk, högmodig, öfvermodig.
-weigh, v. a, öfverväga, hafva öfver-
vigten. -weight, 5. öfvervigt. -well,
ad, alltför väl. -whelm, v, a, öfver-
hölja, öfversvämma; öfverhopa; neder-
trycka. -wise, a. sjélfklok. -zea-
lons, a, alltför nitisk ell. ifrig.
Ovillduct, S, jT. moderhornen, moder-
trumman, —form, a. äggformig, figg-
lik. -parous, a. figgläggande, vär-
pande.
Owe, V. G. vara skyldig, vara förpliktad,
stä i förbindelse; innehafva.
OTring, 2?. & a. skyldig, förpliktad;
härrörande.
Owl, s. ugla. -crown, S, skogs-
kattfot (ört). — Cr, m. lurendrägare.
-et, s, liten ugla. -eyed, a. katt-
ögd, som ser i mörkret, "lug, 8,
Pacfficator 279
lurendrSgeri. -isli, -like, a. lik*
nande en ugla. -light, 8, skym-
ning, skumrask.
Own, a. egen. — , 8» egendom. -, V,
a. godkänna, antaga ; erkänna för sitt ;
bekänna, tillstä; ega. -er, 8, egare;
skeppsredare. — ©rship, S, egendoms-
rätt, —ing, s, tillstSende, bekännelse.
Owse, 8, garfvarebark.
Ox, 8» oxe, boskapsnöt, utskuren tjur.
-eye, s. oxöga, -eyed, a. oxögd.
-eyo-creeper, ^..vedknarr, gröngö-
ling (fSgel). -feet, 8, pL hornklyfd
bakfot (pä en häst), —fly, 8. broms,
styng, —gang, 8» tio tunnlands jord.
-heal, 8, svart prustrot. -hOUSO,
-stall, 8. oxhus, oxstall, -lip, 8,
oxlägga. [— acid, sockersyra.
Pxalic, a. T, som häller syran i socker.
Oxide, Oxyd, s. oxyd.
Oxyllcrate, 8. vatten blandadt med
ättika, -date, v. a. <Sh n. oxydera.
-gen, 8, T. syre; lifsluft..
Oyer, 8, T, kongl. kommissionsdomstol.
Oyes, i, hör pSi
Oylet-hole, *. snörhSl.
Oyster,^, ostron, -hed, S, ostron-
bank, cstrongrund. —man, 8, ostron-
f^ngarp (fSgel).
Ozaena, s, stinkande näsbOId.
Ozier, s, vide.
p.
Pahulllar, a. närande, tjenlig till foder
(ät kreaturen). — ation, S. näring,
fodring. -OUS, a. födande. -Um,
8, foder; föda.
Pacation, 8, stillande, blidkande.
Pace, 5. mätt, steg ; gäng ; skridt, pass-
gäng (om hästar); mStt af 5 fot. -
of asstS, Ssnedrift. — , V, n. spatsera ;
gä pass (om hästar). — , V, a. mäta
med stegen, to -^ a horse, inöfva
en häst att gä pass. — r, 8. ^ängare.
Paci!|f©rO!lS, a, som medför fred. -flc,
a, fredsstifUnde, firoälig. -fication,
8. fredsalutaude, försoning, -ficator,
280
Pacifier
-fler 5 S* fredsstiftare. — ^, V, a,
stifta fred; tillfredsställa.
Pacing^ 3. gSende; passgSng.
Pack) 8* packe, lass; pack; rote;
myckenhet, a-^of hounds, ett koppel
jagthundar. — , V, a, packa « binda
ihop; skicka hastigt bort. — , V, n,
^^packa sig bort, tO — away , bort-
jaga; packa sig bort. to — o/f, dö,
kola af. to — up, packa in. to —
with, sammansvärja sig med. -agOj
S. segelduk; packarearfvode ; packe,
bal. -cloth, 8, packduk. -er, S.
packare. —et, S, paket, bundt, knyte ;
paketbät. — , V. a. inpacka, bylta
ihop. — iug"? S. packning; bortskick-
ning. —horse, 8. packhäst, tross.
häst. -ing-cloths, -iug-whites,
8, pl. packduk. -ncedlo, 8. pack-
nSi. -saddle, s. kiöfsadei. -thread,
8, segelgarn. — wax, s. härvax.
Pact , -ion , S. förbund ; kontrakt.
-iOUal, -itiOlIS, a. Öfverenskommen
i följd af kontrakt.
Pad, $. gSngare (häst); strätröfvare till
fots; låg kudde; stoppning pä stolar
och kläder. — , V. a. uppstoppa (med
h&r etc), -box, 8. hjulhus, -der,
8. strätröfvare till fots. -nag , 8.
klippare, ridhäst. — Way, 5. landsväg.
Paddle, S. paddla, Sra; skofvel. -, v. n,
plaska, slaska i vatten ; fingra, -fish,
8, marsvin. -Staff, 8. trädgSrds-
hacka.
Paddock, 8, klossa, korngroda; täppa.
-stool, 8. supp, röksvamp, bofist.
Paddy, 8. öknamn p^l Irländare.
Padelion, s. Jungfru Marie kSpa (ört).
Padlock, s. hänglSs,
Paeony, s, pion.
Pagan, 8, hedning. — , a. hednisk.
-ical, a. hednisk. -Ism, 5. heden-
dom.
Page, 8, page; pagina, sida. -, v. n.
göra pogetjenst. — , V, a. paginera.
Pageant, a. präktig. ~, 8, pomp,
©ffentlig lustbarhet; glitter; dockspel.
-ry, 8, stSt; skadespel; flärd.
Pagod, 5. pagod, afgud ; porslinsdocka ;
indianskt guldmynt.
Paling-boards
Paigle, S, oxlägga (blomster).
Pail, 8. ämbar, stäfva, balja, 38.
Pain, 8. straff; smärta; bekymmer. «
of death, lifsstraff. pains, pL möda,
besvär ; födsloarbete, pina. — , V, a. pina.
— fhl, a, mödosam; oförtruten; pläg-
sam. -fulness, 8, smärta; oförtru-
tenhet. -less, a. lätt; utan besvär
ell. pläga, -lessness, s. frihet frän
besvär ell. plSga. -S-taker, S, ar-
betsam meunlska. -S- taking, a.
flitig, oförtruten.
Pain i ni, s. hedning, otrogen.
Paint, 8. färg; smink. -, V. a, mSla,
färga; afbilda, beskrifva; föreställa;
sminka. — , v. 72. sminka sig. —er,
8. mSlare; T. fånglina. -5 gold,
bladguld. -ing, 8. mSlning, tafla;
sminkning; mSlarekonst. — UfO, 8.
mälning; mSlarekonst.
Pair, 8, par; makar. - of helloios,
blSsbälg. — of stairs, trappa. -
of scissars, sax. — , v, a, para ihop ;
sammanfoga; para sig (om fSglar). — ,
V. n, utgöra ett par; passa sig.
Palace, s. palats, slott, -yard, #.
borggSrd.
Palatljable, a. smaklig, välsmakande.
-ableneSS, S, smaklighet. -e, 8.
gom; smak, tycke. -, V. a. smaka.
-ial, a. palatslik, präktig. — ic, a.
hörande till gommen. — ivC, a, smaklig.
Palatinljate, S. pfaltsgrefskap. -e, 8,
pfaltsgrefve. -, a, pfaltsgreflig.
Palaver, S, sladder.
Pale, a. blek. -, v, a. göra blek.
-neSS, 5. blekhet, matt färg.
Pale, 8, påle, palissad ; omräde ; skrank ;
sköte. — , V. a. förse med palissader;,
oragifva med pSlverk ; omringa.
Paleography, s, paiäografi.
Paleous, a. agnig, sädig.
Pal et, s, hjessa.
Paletot, 8. öfverrock, paletS.
Palette, 5. palett, färgbräde.
Palfrey, S. klippare, gSngare. -ed^
a, ridande pä en gSngare.
PalyificatiOU , S, pSlars nedslagnlng.
—ing, s. pSlning; plank, skidgärd.
-ing-boards, s, pl: plankstyckenJ
Palisade
Panter
281
•"isade^ a, pallssad. -« V» a. förse
med palissader.
Pall, s, bSrtäcke; brudpell; kSpa, rid-
darmantel. — , V, a. bemantla, betäcka.
Pall, S, dufven, osmaklig. — , V, Cl»
göra osmaklig; nedslä; försvaga; väcka
afsmak. — , v. n. dufna, blifva osmaklig ;
blifva liknöjd för nSgot. -ed, a. duf-
ven, osmaklig. [frihetsvärn.
Palladium, a. palladium; skyddsgud,
Pallet, s. mSlarebräde, palett; dällg
säng, sofbänk ; krukmakareskifva ; fider-
låtningstallrik.
Palliallment, S. klädnad, statsrock.
-te, v. a, bemantla ; lindra, -tion,
9, undflykt, ursäkt; botande för nS-
gon tid. -tive, a. bemantlande. -
cure, lindrande medel. — , S, lin-
dringsmedel.
Pallid, a. blek, matt. -ity, 8. blek.
Palllliall, S, maljspel. [het.
PallOUr, 5. stenmussla.
Palm, 8, palm , dadelträd ;' flata handen ;
en hands bredd (3 tum); hänge (pä vide,
hassel, björk etc.) ; ankarfly. — , V. a.
handtera; stryka med handen; behändigt
gömma i handen (sSsora taskspelare) ;
bedraga, to - U^on one, päbörda
en. -berry, 8, dadel, palmens frukt.
-leave, s. judpaim. ° -oil-tree, 8,
oljepalmen. -SUnday, 8, palmsön-
dag, -tree, 8, palm, palmträd.
Palmlja, s, flata handen. - CJiristiy un-
derträd, Jonä kurbits. — ato, -ated,
a. lik en flat hand, handformig. -ed,
a. handformig, — head, kronan pi
hjorthorn.
Palmer, 8. pilgrim; ferla, gissel; ett
slags larf. -lYOrm, 8. hSrig löfmask.
Palmiletto, 8. dvergpaim. -iferous,
a. palmbärande, palmrik. -iped, a.
plattfotad (om sjöfågel), r-y, a. palm-
rik; segrande.
Palpal)||ility, 8. pStaglighet; handgrip.
lighet. -le, 01, tydlig, handgriplig.
-leiieSS, 8, pStaglighet. -ly, ad,
handgripligt, tydligt.
Palpitallte, v, n, klappa, bulta, picka.
-tion, 8, hjertklappning; pulserande.
Palsgraye^ s. burggrefve.
Pals||ical, -led, a, lam, borttagen,
förlamad. — y, 8, lamhet, lemlytthet.
Palter, v. n, bruka knep. -, V, a,
bedraga; bortslösa, —er, 8, arglistig
menniska,
Paltrlliness, 8. lumpenhet, dälighet.
-y, a, lumpen, eländig.
Paly, a. blek.
Palm, 8, klöfverknekt (i kortspel).
Pamper, v, a, föda läckert; göda,
-ed, a, fullstopp*ad.
Pamphlet, s, pamflett, flygskrift, bro-
chyr. — , V. n, skrifva smä pamfletter.
-eer, S, pamflettskrifvare.
Pan, 8, panna, stekpanna; skSl; fäng-
panna; bäcken, ler-käril. — Cake, s,
pannkaka, —tile, 8, takpanna, tak.
Pan, v, a. sammanfoga. [tegel.
Panaris, S, fingerböld, nagelböld.
Pancrfos, a. kröse, kalfbress.
Pandects, 8. pl, pandekterna.
Pander, 8, kopplare. -, v, a, koppla.
— , v, n, göra kopplaren. -ism, s.
koppleri. — ly, a. kopplande.
Pandore, 8. pandor, ljuta.
Pane, 8, ruta (glasskifva); fält, skifva.
—less, a. utan rutor.
Panegyric, a, prisande, berömmande..
— , 8, lofdikt; Sminnelsetal.
Panel, S. panelning, ruta; lista pä en
jury. ■ -, V, a, panela, formera till
rutor.
Pang", 8, qval, smärta. -, V, ä. q välja.
Panic, 8, panisk fruktan -, -al, a,
panisk, häftig, plötslig.
Panicle, 8, vippa, blomruska, -d, a,
försedd med blomruska.
Pannage, s, oiionbete.
Pannel, S, kräfvan h03 jagtfuglar;
klöfsadel ; slät sadel. -saTT^ 8. stick-
PannSc, Pannicle, 8, hirs. [sSg.
Pannier, s. stor korg.
Pansy, 8, styfmorsviol.
Pant, 8, hjertklappning; flämtning. — ,
V, n, slä, bulta (om hjertat); flämta,
fläsa; darra af räddhSga ; Cci'fi^r» for}
längta efter, eftersträfva. -ing, a.
flämtande.
Pantaloon, 8. pantalongs ; pickelhärlng.
Panter, a, flämtande hjort.
282
Pantess
Parcel
Fantess, s, andtäppa af en falk.
Pantheist, S, panteist. -ic, a, pan-
teistisk.
Panther, S. panter, panterdjur.
Pantler, S, brödforvaltare i stora hus-
Pantofle, s. toffei. [hSii.
Pa«tömim||e, a. pantomim, -ic, a.
pantomimisk.
Panton, $, tvSnghästsko.
Pantry, a, skafferi.
Pap, S, bamvälling; det saftfulla in»
nanmätet i frukt; brÖstvSrta.
Papa, 8. pappa, fader.
Papacy, s. pSfvevärdighet.
Fapal, a. pSfvelig, pSfvisk.
Papaverous, a. tillhörig vallmo.
Papaw, s, melonträd.
Pape, 8, pSfve.
Paper, S. papper; dagblad; blad, tid-
ning ; sedel, papers, pl. akter, skrif-
ter. --, a. af papper. -, V. a. sätta
pä papperet; registrera ; forsa med
jaapperstapeter. — board, S. fuktbräde.
^folder, 5. falsben. ^ -liangor, s,
tapetserare. -hängnings, S. pl.
papperstapeter. — klto, 5. pappers-
drake, -knife, 5. falsben, -ma-
ker , 8, pappersraakare. —man , 8.
pappershandlare, —mill, 5. pappers-
bruk, —money, s, pappersmynt, se-
delraynt. -Office, 8, arkiv, -prints^
8, pl, papperstapeter, —trade, s.
pappershandel. — war, 8. pennkrig.
Papilio, 8. dagfjäril. -naceoES, a.
lik utbredda Qärilvingar.
Papillljary, -OUS, a. värtartad;
knottrig.
Papis||m, 8. pSfvedömet, papisteri. -t,
8, papist, katolik, -tlcal, a. papi-
stisk, pSfvisk. -ticalness, s, pSf.
viskt tänkesätt, ^try, 8, pSfviska
läran, päfvedörae.
FappliiuoSS, 8, mosig beskaffenhet.
-OUS, a. fjunig (om växter etc). ~y,
a. blöt, grötaktig.
Par, 8, jemnlikhet; pari,
Pafa||ble, 8. parabel, liknelse, fabel.
-hola, 8. T, paraboL -Ibolical,
a. parabolisk. -centesis, 8, T. ef-
tappande af en vattusiktiga. -Cett»
trical, a. eiiiptisk. -chute, «.
fallskärm, regnskärm. — Clete, S, sak-
förare; tröstare.
Parade, s. parad; prakt; parerning (I
fäktning); vaktpa»-ad.
Paradigm, s. T, paradigma, exempel.
Paradiyse, S. paradis ; himmelen. -SO-
apple, 5. dvergäpie. -siacal, a.
■ paradisisk.
Paradox,*, orimlig mening, underlig sats.
-icalness, *. sällsamhet. -ology,
8, anförande af orimliga satser.
Parage, s, T. samrätt.
ParagOge, S, T. tillsats af en bok-
staf; stafvelse i slutet af ett ord.
Paragon, S, mönster, mästerstycke;
kamrat. — , V, ö. jemföra, göra lik.
Paragraph, 8. paragraf; paragrafs-
tecken, ^-ical, a. indelad i vissa
paragrafer.
Parahelion, 8. vädersol.
Parallax, 8. T. parallax.
Parallel, a. parallel, Uka, jemnllk. — ,'
8. parallel-linie; jämförelse, jemnlikhet.
— , V. O. jemföra, forlikna ; draga jemn-
lÄngs med nSgot annat; svara emot;
stämma öfverens. -ism, S, parallelt
läge ; jemförelse ; öfverensstämmelse*
—Ogram, S, parallelogram.
ParayiOgy, S. bedräglig slutkonst.
— iySO, v. a. förlama, göra oduglig.
-lysis, 8, lamhet; slag, slagfluss.
-lytic, a. lam; rörd af slag. -, *.
en »som har slag; en borttagen. ~ly-
ticalness, ». fallenhet för slag.
-ment, 8. galadrägt, skrud.-mOUnt,
a. högst, förnämst. — , 8. öfverhufvud ;
höfding. —pet, 8. bröstvärn, galler,
ledstSng. -pll€rualia, 8. egendom
som icke hör under hemgiften. — phrft»
se, 3. omskrifning, parafras. — , V. a.
vidlyftigare utlägga en text. -Site, 8»
smickrare, snugggäst; krypvöxt, para-
sit. -Sitical, a. krypande, matsnug-
gande; parasitisk, växande pä andra
trän. -sol, 8. parasol, solskärm.
-vail, a. T, tillhörande efterlän.
tenant — , efterläntagare.
Parcel, s. litet stycke, bit; paket, knyta j
hop. -, V. a. dela, lo -^the seamst
Parcelling
jr.(bdägga nSten med smarting, -liug,
. S, T, smarting.
Parceii||ftry, «. oskiftadt bo. -er, 5.
medarfving. [skorpna.
Parcli, V. a. torka, steka. -, V. W.
Parchment, s. pergament.
Pard, -ale, s. panterdjur.
Pardon, s, förlEtelse, aflat; ursäkt.
,-, V. a. forlSta, ursäkta, -able, a.
förl3tjig. -ableuess, S, förlStlighet.
-mong-er, 5. aflatskramare.
Pare, v, a. skära ; skala, to - a hor-
se's foot, verka en hästhof.
Paregoric, a. smartstillaudej lindrande.
Parent, s, fader ell. moder; upphof.
parents, pi. föräldrar, -age, 5. slägt,
härkomst, -al, a. fäderne, faderlig, mo-
derlig, -als, s. pl. graföi. -ation, s.
Sminnelsetal; ärerriinne. -hesiS, s,
e, parentes, -icido, 3, fader- ell.
modermördare. -lesS, a, fader- och
mo(.ierld3.
Pärer, s. T. veryem.
Parget, $, gips, murbruk; öfverdrag.
— , V. a. gipsa, rappa ; sminka.
Parhelion, s, vädersol.
Parlal, s, allor (i tärningspol).
Pari e tal, a. utgörande en sida. -
hanes, pl. hjessebenen.
Parletary, s. väggört.
Paring, s. afskärning. parings, pl.
spSnor, skal. -knife, S, skomakare-
knif. -SllOVel, s. skaQern.
Paris, S. blä stormhatt (ört).
Parish, s. församling, socken. -Church,
8» sockenkyrka. — clcrlc, S. klockare,
kyrkskrifvare. — iouer, 8, sockenbo.
Pari t or, 8. pedell, kursor.
Parity, 8, likhet, öfverensstämmelse.
Park, s. park; djurgErd. - of artih
lery, artilleri-park. — , V. a. instänga,
inhägna. — ©r, s. uppsyningsman af
parken, -flower, s. majblomster.
—leaves, S. pl. hönabett, rödarfve.
Parlance, 8. samtal, konversation.
Parley, s. samtal, dagtingan. -, v. W.
dagtinga, samtala.
Parliament, 8. parlament, -ariness,
8. enlighet med parlamentets författ-
ningar. — ftry, ce. parlamentarisk.
Partialness 283
-Iieel, 3, T, half köihaining. -nian,(
8, parlamentsledamot.
Parlour, s. förmak; sprSkrum i kloster.
Parlous, a. dristig ; listig, ekalkaktig.
-ness, 8. dristighet, liflighet.
Parmesan, 3. parmesanost.
Parnassus, 5. Parnassen.
ParOChiJial, a. församling tillhörig.
— pastor, sockenprest. — register,
kyrkobok. — ail^ 8, sockenbo.
Parod||ical, o. förlöjligande, -y, 8,
parodi. •», V, C8. parodiera, förlöjliga.
Parole, a, muntlig. -, 8. löfte, pa.
Paronychia, s» nagelböld. (roll.
Paroquet, s, liten papegoja.
Parotid, a. hörande till öronkörteln.
— glands, spottkörtlarne.
Paroxysm, S, paroxysm ; anfall af en
sjukdora.
Parrel, 8. T. rack, rackbälte. -rope,
8. T. racktSg, racktalje.
Parricidious, a, fadermördande.
Parrot, s. papegoja.
Parry, v. n, & a. parera, hälla un.
dan, afböja.
Parse, v, a. analysera; T. resolvera.
Parsim0||ni0US, a. sparsam, knapp.
-niOUSneSS, -ny, 3» sparsamhet,
hushSllsaktighet. (selleri.
Parsley, S. persilja, -port, «. sten-
Pars||nep, -nip, 8. palstemacka.
Parson, *. prest, kyrkoherde, -age,
8. prestgSrd; kyrkoherdeboställe.-
Part, 8, del, andel; lem; parti; skyl-
dighet; roll; T. stämma, parts of
mind, pl. talanger, natursgSfvor. in —,
pä visst sätt. — , V. a, dola, skifta,
Stskilja; utdela; iSta fara. — , V. n.
skiljas ät, taga afsked; hafva andel i
nägot; gä sitt väg. -able, a. del-
bar, -age, ».delning j lott. -OTfner,
8, skeppsredare*
Partakjle, v. a» é m. deltaga, åtnjuta.
-er, s. deltagare ; medbrottsling. -ing,
8. sammansvärjning.
Parter, s. delare, skiljeman ; guldskedare.
Parterre, ». parterr; blorasterqvarter.
Partial, a. partisk, ensidig; delvis.
— ity, 8. partiskhet, ensidighet. — izo,
V. a. göra partisk. -nCSS, 5. partiskhet,
284 Partibility
Partillbility, 5. delbarhet, -bie, a,
delbar.
Pai iicijlpable, a. Iwari man kan del-
taga. -pant 9 a, delaktig. -, S,
deltagare, -pate, V. a. skifta, dela
med en annan. — , v. n. deltaga, vara
delaktig, -pation, 3, delaktighet;
delning. — pial, ö. participium till-
hörig. -plOj s. T, participium.
Particle, S, liten del; grand; 2'. par-
tikel.
Particular, a. besynnerlig; särskild,
synnerlig; noga. — , 3. omständighet;
- enskild person, in — , synnerligen.
particulars, pL särskilta omständig-
heter. — Ity, 3, egenhet, besynnerlig-
het, sällsamhet. ~ize. V, a. om-
ständligt berätta ; specificera, -ness,
3. noggrannhet.
Parting", s. skifte; skilsmessa. -Cnp,
3, afskedsbägare , afskedsskSL -mo-
ney, 3. skiljemynt.
Partisan, S. anhängare; partigängare;
hillebard; kommandostaf i krig.
Partitijlon, s. delning; Stskiljande; af.
delning; afplankning; T, partitur.
-, V. a. dela, afdela. -On-wall, $.
skiljevägg, —ve, a. delande.
Partizan, s. Partisan.
Partiet, 3, hSna; halskrage.
Partly, ad. dels, till en del.
Partner, a. kompanjon, bolagsman;
maka; danskamrat. partner3y pL T,
masthSl; mastfisk. .-Ship, 3. bolag,
kompani; fSrenadt intresse.
Partridge, 3. rapphöna, rapphöna.
Parture, s, afresa.
Parturiyent, a. födande, i barnsnöd.
.-tion, 3, barnsnöd, födslopina.
Party, S, person ; parti , anhang ; säll-
ekap. -rage, 3, parti-yra. -spirit,
3. parti-ande. — T?all, 3, skiljemur.
Parvis, 3, vapenhus; betäokt ingång till
Pas, 3, företräde. [en kyrka, portik.
PaSCil, s, päsk. -al, a, päsk tillhörig.
— lamh, päsklammet. -egg", 3, pSsk-
ägg. -flower, 8. backsippa.
Pash, 3. slag, stöt. — , V. a. slS; krossa.
Pasha, 8» pascha, turkisk stäthSllarc.
PaS<]llieliOTrer« #. hacksippa.
Past
Pasquilll, -n, -naiie, *. paskili,
sraädeskrift. — , V. a. begabba, -ler^
3. paskillant, smädeskribent.
Pass, 3, belägenhet ; pass ; respass ; väg,
trSng genomfart; utfall; stotförpass-
ning (i fäktning). — , v. n. & a. fara
öfver, bli gSngbar; gä; komma öf?er;
transportera; öfverträffa; föra; öfver*
lata; sikta; ända, iSta bli; forsända;
hända, ske;" gä förbi; dö; antagas,
gillas; gä an (for nöds skull); passa,
säga pass (i spel); falla ut, gifva en
stöt (i fäktning), to — away, förslöja,
försvinna, to - for, hSllas för. to
— into, smSningom förbytas, —able,
a. som kan öfverfaras; som gär an;
gSngbar. -ably, ad. drägligen, tern-
ligen, -ade, -ad O, S. faktstöt; al-
mosa ät fattiga resande; 37. passad.
—age, 3. gäng, genomfart; durk-
marsch; väg, utväg; fäijpenningar; frakt;
händelse; förhällande; ställe (i en bok);
allor (i tärningsspol ). -age-boat,
3. resbät; färja. — enger, 8. resande,
passagerare, -énger-cariiage , 3,
personvagn (pä jembana). — enger-
train, 3, persontäg (pä jembana).
-er, 3. förbigäende. -ibility, 3, lidlig-
het, känslighet. — ible, a, som har
känslor och passioner, —ing, a. för-
träfflig; kort. — , ad, öfvermSttan.
-, 8. genomfart; förbigSende. -ing-
bell, 8, begrafnlngsklocka. -paroiö,
S. paroll, lösen. — partout, 8. hufvud-
nyckel. — port, 3, pass, respass.
-rose, 3, sippa. -yelours, s. sam-
raetsblomma.
Passion, 8, lidande, passion; häftig
kärlek; drift; vrede; ömhet; ifver.
-ary, «. passionsbok. -ate, a. häf-
tigt intagen; ifrig; snarsticken. — ate-
neSS, 8. häftighet; ifver; sharsticken-
het. -flower, 8. passionsblomma.
-less, a, utom passion. -weel£, 8,
pSskveckan.
Passivlle, a. lidande ; T, passiv. -, t.
T. paasivum. -euesS, -ity, 3, li-
dande förhSlIande; undergifvenhet.
Passover, 5. pSsk; päsklammet.
Fast, a. de pr, förbigSngen, förfluten,
Paste
förbi, utom. -, 9, det iorbigSngrnt,
det förflutna.
PnstO, 8* deg; klister. — , a. gjord
af papp. — , V, a, bcstryka med deg;
klistra; göra papparbete, —board, s,
papp. -cutter, S, degsporre. -WOrb,
Pastel, 8, vejde. [8. papparbet«.
Pasteler, 8, pastejbagare.
Pastern, S. fotleden, hasen.
Pastil, 8. välluktande kulor att röka
med ; rSkljus ; pastellfärg, -painting,
8. pastellmålning.
Pastime, S, ro, tidsfSrdrif.
Fastinaca, s, palsternacka.
Pastor y 8, herde, fSrherde; prett, pa-
stor, —al, a. landtlig, presterlig. —
CWr€, själavård. ~ Utter, herdebref.
— , 5. herdedikt; landtprest.
Pastry, 5. sockerbageri; pastej, bakelse.
-COOK, 8. sockerbagare. -WOrk, 8.
bakelse.
PastnrllaMe, a. gräsrik, som kan be.
tas. -age, 8. boskapsskötsel, bete,
betesmark. —O, s. bete; betesmark.
—, V. a. valla boskap. — , v, 71. beta.
-e-Cattlo, 8. boskap som gSr p3
bete. -e-ground, s. betesmark.
Pasty, 8. pastej.
Pat, S, litet slag; klimp. — , a. be-
qväm , passande. — , V, a. gifva en
liten släng; klappa sakta; göra ojemn.
PatacllO, S, vaktskepp.
Patch, 8. flik, lapp; musch; liten Sker-
lapp ; egensinnig menniska. — , v. a.
lappa, sätta muscher i ansigtet. to —
up, lappa ihop; bota illa. — Ory, 8,
tappverk, kludderi. —WOrk, s. lappri.
Paté, 8. hufvud, skalle, -d, a. häfdad.
Patee, 5. pastej; taggig kant.
Patefaction, S. uppenbarelse, öppnande.
Patén, 8, patén, patcnfat.
Patent, a, offentlig; öppen; patent.
— , 8, patent, -©e, 8, en som eger
ett privilegium.
Pateiilnal, a, faderlig; pS fäderne.
— estate, fädernegods. -nity, 8.
faderskap, -noster, 8. bönen Fader
Vår.
Path, 8, väg, stig. -less, a. -utan
väg, obanad, -way, 8. gSngstig.
Paw
285
Pathetical, a. patetisk.
Pathology, *. patologien.
Pathos, 5. det rörande i ett tal.
Patienllce, *. tSlamod; hästsyra (ört).
—t, a. lidande, iSngmodig. ••« 9, sjuk*
ling, patient.
Patine, 8, patén, paténfat.
PatnesS, 8, skicklighet.
Patriarch, s, patriark ; stamfader, -al,
a. patriarkalisk.
Patrician, 5. patricler. — , a. patricisk.
Patrimony, 8, arf, arfgods.
Patriot, 5. patriot. -iC, a, patriotisk.
— ism^ 8. patriotism.
Patrocination, 8, försvar, beskärm.
Patrol, 8, patrull. -, v. n. patrullera.
Patron, 8. patron; skyddshelgon; be-
fordrare. -agO, 8. beskydd, -al,
a. hägnande, skyddande. -eSS, 8»
patronessa; skyddsgudinna. — ize, v.
a, gynna, hägna. — ymic, 8, slägt-
namn. -yniical^ a. uttryckande ett
slägtnaran.
Patte, 8. tass, ram, klo.
Patten, 8. fruntimmers -galosoh; T,
foten af en pelare. [klumpigt.
Patter, v, a. smattra. -, v. n.. gä
Pattern, s, mönster, efterdöme. -, V,
a. efterhärma. -hOOk, 8, profbok.
-drawer, 8. mönsterritare.
Patty, 8. liten pastej, -pan, 8. tSrt.
panna. [gångspelet.
Paul, s, T. pallame. -, V. a. T. stoppa
Paunch, 8. underlif ; jT. stropp. -, V,
a. skära upp buken. — y, a. tjock-
magad. [dom.
Pauper, 8, fattig, -ism, 8, fattig-
Pause, S. uppehSll, hvila; afbrott; T.
paus. — , V. n, hvila; T, pausera.
to — upon, öfverväga.
Pave, v, a. steniägga. -nient, s,
stenlagd gata; stengolf, -V, 5. sten-
läggare.
Pavilion, s. paviljong; amiralsflagg.
-, V. a. slS upp tält.
Paving, 5. stenläggning, -beetle, 8
gatläggare- klubba, -stones, 8. pL
Pavone, 8. pSfagel. [gatstenar.
Paw, ». tass, rara, k'D. — , i. fy! -,
V, Q, läggft tassaa pä, handtera obe-
286
Pawky
händigt; emeka med framfoten. — , V,
n» skrapa med framföttcrna (sera en
Pawky, a. slug, listig. [häst).
Pawilj 8, pant, förpantning; bonde i
schackspel. — , V. a, pantsätta, för-
panta. -ögO, 8. förpantning. —bro-
ker, 8, pantlSnare* -ee, 8, pant-
tagare.
Pax, 8, patén; fridskyss.
Pay, 8, betalning, arfvode; sold; lön.
— , V. a. betala ; belöna ; godtgöra, to
— a ship, tjära ett skepp, to - a
visit, göra visit, to — O/f, prygla;
aflöna ; afdanka. —able, a. som kan
betalas; forfallen, -day^ 8, fdrfallo.
dag. -master, s. kassör, -ment,
8, betalning. —Office, 8. räntkam-
Paynim, 5. hedning, otrogen. [mare.
,Pea, 8. ärt; pSfSgei. -chick, 8, pä.
fägelsunge. »COCk, 8, pSfSgel, pS-
tupp.- -field, 8, ärtSker. -fowl,
-hen, 8, pSfSgelshöna, -SOlip, 8,
ärtsoppa, ärtvälling.
Peace ', s, fred; enighet; förlikning;
fredsfördrag; tystnad. — , i. tyst I
stilla I -able, a. fridsam, lugn; fred-
lig, -ableness, s. fredlighet, still-
het, ro. -breaker, 8. som bryter
fred. -ful, a, stilla, saktmodig, -ful-
neSS, 5. fredlighet; stillhet; ro. -ma-
ker, 5. fredsstiftare.
Peacli, 8, persika; äpl«. -blOSSOm,
5. persikblomma.
PeacIiy-WOOd, 5. kampeschträd.
Peak, 8, pik, topp, spets; hackspett.
-, V. M.SjS sjuklig ut; krypa af rädd.
häga.
Peal, 8, klockljud; dunder. ^ of a
rain, slagregn. — , V, n, skälla. — ,
V. a. bestorma med stoj doh gny.
Pear, 8, päron.
Pearl, 8, perla ; hvit fläck p5 hornhin-
nan i ögat ; perlstil. mother of pearls,
perlemo. -barley, s, perlgryn. -dri"
Ter, a, perlfiskaro. -Sliell, 8. perl-
mussla. -seed, 8, perlfrö. -TVOrt,
8» fetspergel. -y, a. perlerik.
Peasant, S, bond©, landtman» —like,
-ly, a. landtlik, bondaktig, grof.
-ry, 8, bondfolk.
'Pediculous
Peat, 5. ett slags bränntorf; favorit*
ämne. -bOg, 5. torfgrop.
Pebble, 5. smä kisel, kiselsten. -Cry-»
stal, S, kristallkisel. -d, a. betäQJkt
med kiselsten; stenig.
Peccallbility, «.. möjlighet att synda.
— ble, a, syndig, benägen fÖr synd,
-ncy, 8, fel, synd ; skadlighet. -nt,
a. syndande, felaktig; skadlig.
Peck, «. sädesmStt. -, V. a, picka
ell. hacka med näbben; plocka upp;
slä. -er, 8. hackar© ; grönspik. -Isll,
a. hungrig.
Peckled, a. isprängd.
Pectin II al, -ated, a. kamformig.
-ation, 8. slutning inom hvarann;
kamning.
Pectoral, «. bröstsköld; bröstmedel.
-, a. hörande till bröstet, nyttig för
bröstet. -nCSS, 8. bröstsjuka.
Peculajlte, v, n. iörsniiia. -tion, s.
underslef. «otOr, 5. krontjuf; för-
snillare.
Peculiar, a. egen, särskild; förtrogen.
— , 8, rättighet; privilegierad kyrka.
— Ity, 5. egenhet, besynnerlighet. — IzO,
v. a. tillegna.
Pecuniary, a, som hör till penningar.
— mulet, penningböter.
Pedago||gical, a. pedagogisk, -gism,
8, en skollärares syssla ; barnupp»
fostran, -gue , 5. skolmästare ; pe»
dant. — gy, Ä. uppfostring.
Pedal, 8, pedal, pedalregister.
Pedaneous, a, gSende till fots. -
judge, byfogde.
Pedant, 8, pedant; skoifux, -Ical,
a. pedantisk. — ry, 8, pedanteri.
Pedate, a. 2\ fotformig.
Peddle, v. n, bära ^omkring till etmi
skämta, dröja. IpojlQS».
Pedee, s. dräng som g5r ärender, spring*
Pederast, 5. drängaskändare.^ -yj> =^.
sodomiteri. (kanon%
Pederero, 5. T. nickhake (liten skepps»
Pedestjjal, 3. fotställning, fot. -rlaij,
8, fotgängare. -riOUS^ a« gSngande^
gSende.
Pedicle, .5. r. litet blomskaft. r>?Juka.
PedleuloMS, a. luslg, - dismae, lus?
Pedigree
PcdigrÖÖj S. stamträd, slägtregister.
Pediment, S, T. fronton. (kram.
PetHyar, S. krämare. -Cry, 8. smS>
Peok, s. T, spets, gaffelklo. -, V. a. T,
toppa (rär). — brailSj s, pl, mesans-
gigtSg. -liallard, S. bekajare till
ett gaffelsegel.
Peel, s. skal, bark ; ugnsspade. — , V. a.
afskala ; röfva ; bräka hampa. — , v. n.
skala sig, mista skalet. to — off,
förfalla, -er, S. röfvare.
Peep, *. tittande ; gryning; nyfiken blick.
— , V» n, titta; sticka fram, skjuta
fram ; . pipa som kycklingar, —er, 3.
gluttare; nykläckt kyckling; kikare;
öga. -hole, s, titthSi. -ing, s,
tittning.
Peer, S. make; 8tallbrod«r; engelsk
adelsman (pär), —age, 8, den högre
engelska adeln. — ÖOm, 8, en pärs
värdighet. -eSS, S. adelsdam. — lesS,
a. makalös, -lessness, 8, maka-
löshet.
Peer, v, n. synas, visa sfg. «-y, a.
nyfiken, misstrogen. [het.
PeeYish, a. kinkig, -ness, S, butter-
Peg", 8, plugg, svicka; dymling; stol
med rak arm. — , V. a. fastpinna»
-ladder, s. kranstege.
Pegm, S. ställningsverk.
Peize, 8. vigt; last.
Pelf, 5. penningar», rikedom.
Pelican, 8, pelikan, skedgSs.
Pelisse, s. pels.
Pell, 8. hud,, skinn; pergament, pells,
jpl. dokumenter, handlingar, —et, s.
liten kula. ' — icle, ä. hinna, fin hud.
-itory, 8. väggört. — niell, ad.
utan ordning, huller om buller.
Pellucid, a. genomskinlig. — ness, s.
genomskinlighot.
Pelt, 8* raseri; pels. — , V. a. skjuta
efter. — , V, n, rasa. -ate, a. sköld-
lik, -er, 8. girigbuk. -monger,
8. bundtmakare. — ry, 8. pelsverk.
Pelvis, 8. T. bäckenet:
Pen, 5. skrifpenna ; författare; hönshus;
fSlla för ^r; qvarnränna. — ; V. a.
skrifva, författa ; anteckna. — CaSO, 8.
pennfoder. -holder,' «. . pennhällare.
Penny-royal 287
-knlfe, 8, pennknif. -nian, 8,
skrifvare, skriftställare. -ner, 8.
skrifvare; pennfoder. —ning, 8. skrif-
ning, skrifveri.
Penjlal, a. angSende straff. — laws^ pl,
strafflagar, -ality, S. straffbarhet ;
böter. — alty, 8. bestraffning, böter.
-an CO, 8. kyrkstraff; bot.
Pf^nates, S. pl. husgudar.
Pencil, 5. pensel; blyertspenna; röd-
krita; grifTel. — , V. a,, pensla, rriSla.
»case, 5. fodral för blyertspenna;
pennstift.
Pendllant, S, gehäng; örhänge; T.
vimpel. — ence, 8. lutning; böjelse.
-ency, 8. dröjsmSi. -ent, a, hän-
gande; fladdrande;, öfverhängande. — j
S. T, skänkling. -ico, 8, vädertak,
-ing, a. T. anhängig. --nlous, a.
sväfvande; oviss. — ulum, 5. pendel
i ett ur; perpendikel. -nlum-clock,
8. pendel ur,
Penetra||bility, 8, genomtränglighet,
— hle, a. genomtränglig, — ncy, 8.
skarpsinnighet. — nt, O. genomträn-
gande; skarpsinnig. — tO, V, a. genom-
tränga, intränga ; utgrunda. — , v, n.
(in, into) tränga sig igenom. — tion,
8. genomträngning. — tiyO, a. genom-
trängande. -tiYOness , 8, skarp-
sinnighet.
Penguin, 8, pingvin feattenfSgel).-
Penicil, S. kompress (pS sSr).
Peninsula, 8, hairö. -ted, a. tiii
hälften omgifven med vatten.
Peniten||ce, S. Snger, bot och bättring.
-t, a. botfärdig. -, 8, botfärdig
syndare; skriftebarn. — tial, ö. som
angSr bot och bättring. — , 8. skrif-
termSlsbok. — tiaty, a. som angSr
bot. — , *. botpredikant ; biktstol ;
tukthus. [vimpel.
Pennant, s, T. tfig att hissa med;
Pennated, a, vingad, bevingad.
Penniless, a. utan penningar, fattig,
-ness, 8. fattigdom.
Pennon, 8. vimpel; vinge.
Penny, S. penning;- liten summa,
-grass, 8. pennirigegräs. -rOt, .?•
spikblad, —royal, S. poleja ; kyndel.
288 Penny-weed
-weed, 8, 8kaixergrä3. -weight, s,
penuingsvigt. — WOrt, 8, naflegräs.
— Tf Orth, 8. en pennings värde ; godt
k5p ; litet i sender.
Pensile, a. hängande, svafVande. -IiesS,
8, hängande, sväfvande i luften.
PensiOO, 8, pension, ärligt underhäll.
— , V» a» gifva pension; underhålla.
— ary, S, pensionär (en som har årligt
underhälD. —er, 8. pensionär (en som
lefvar af nädegSfvor).
Pensire, a, tankfull, djupsinnig, be-
kymrad. -nesS, S. djupsinnighot, tank-
fullhet.
Pentallcapsnlar, a. T, försedd med
fem fröhus. — ChOrd , S. lyra med
fem strängar. — gOn, 8, femkant,
femhörning. — gOnal, a. femkantig.
-meter, 8. T» femfotad vers. -ngle,
8, femviuklig figur. -Tlgular, a. fem-
vinklig. -petalOUS, a. fembladig.
-rchy, 8, femherrskap, -style, s.
byggnad med fem rader pelare. — teuclh,
8, de fem Mose böckerna (i bibeln).
Pentecost, S, pingst, -al, a. hörande
till pingsthelgen. - Collect8, pl.
pingstoffer. [tak.
Penthonse, Pentice, 8, skjul, väder-
Pentile, 8, utböjdt taktegel.
Pennit, 8, stafvelsen näst den sista.
-imate, a. näst den sista.
Penambra, «. T. halfskugga,
Penur||iOUS, a. fattig, torftig; spar.
sam; girig. -ionsness, 8, snSlhet;
sparsamhet. — y, 8, armod.
Peon, 8. soldat (i Indie); dräng som
gSr ärender, springpojke; bonde (i
schackspel).
Peony, 8. pion (blomster).
People, 8. folk, folkslag; allmoge;
menniskor. — , V, a. befolka.
PöpastiC, 8» magstärkande medel.
Pepper, S, peppar. — , v. a. peppra;
Prygla; smitta, göra venerisk, heaten
— , stött peppar, round -, ostött
peppar. — 1>0X, s, peppardosa. -CakO.,
*. pepparkaka. — COrn , s. peppar-
kom; lappri, smSsak. -gingerbread,
8. pepparkaka, -grass, 8. kloting.
-ing, a. hetsig, häftig, -mint, a.
Perfectness
pepparmynta. -wort, 8, krasse. -Jj
a. hetsig, häftig.
Peptic, a. matsmältande. [tyrs.
Perad venture, ad. kanske, tiiiäfven-
Peragra||te, v. a. genomvandra, -tion,
$. genomvandring.
Perambulallte , v. <X. fara igenom,
beresa. — tion, J?. genomseende; om-
Perann öm, ad, ärligen. [rSde.
Perarate, v. a. genompiöja.
Percoiv||able, a. begriplig, -able»
ness, 8, märklighet. -ancc, s.
känsloförmSga. — e, V. a. förmärka,
Percent, S. procent. [blifva varse.
Perceplltibility, 8. begriplighet. -ti-
ble, a. märkbar, -tion , S. för-
nimraelse; fattningsgSfva. — tivC, a.
begripande. — tivity, 8. föreställ-
ningsgäfva.
Perch, 8, aborre; mätstSng.
Perchance, ad. kanske, tilläfventyrs.
Percher, s. altarsljus.
Percipient, a. begripande.
Percolaljte, v, a. sila, krysta igenom.
—tion, 8, silning; luttring.
Percuss, v. a. siS, stöta, skaka, -lon,
8. stot, slag; skakning. -ion-cap,
8. kopparhatt. [stötning.
Porcutient, a. slSende, stötande. -, 8,
Perdition, 8. förderf, undergäng; för-
döraelse. [varaktighet.
Perdurallble, a. varaktig, -tion, s.
Perogrin a|jte, v. n. vandra, resa.
—tion, s. vandring, resa.
Perempt, v, a, T. döda, upphäfva.
-lon, 8. en saks nedläggande. — ori-
neSS, a. maktspråk; härdnackenhet.
— Ory, a. afgörande; hårdnackad, in-
billsk.
Perennl||al, a. som vamr Sret igenom ;
oupphörlig. — leaves f löf som icke
affalla. -ty, 8. oupphörlighet.
Perfect, a. fullkomlig; fullbordad;
ostrafflig; afgjord; lutter, erts. — , 8,
T, porfektura. -, V. G, fullända, full-
komna, -ibility, 8. fullkomnbarhet.
-ion, 5. fullkomlighot. -icnato,
v. a. fullkomna, fullborda, -ive, a,
förädlande, -ly, ad. fullkomligen.
-ness, 8. fullkomlighot.
Perfidious
Per0d||iOUS, a. trolös, förrädisk. -iOUS-
»ess, -y, S. trolöshet, förräderi.
Perflaljte, v. a. bläsa igenom, -tion,
S. genomblSsning.
Perforalltej v. a. genomborra, genom-
stinga. — , a, genomborrad. — tlOn,
S» genomborrning ; hål, öppning. — tor^
•5, borrare; borr.
Per form 5 v. a. verkställa, förrätta,
göra ; spela, agera, to — a promise ^
hälla ett: löfte. -able, a. görlig.
•»•ableness, S, görlighet, möjlighet.
— anCOj S. förrättning, uträttning ;
handling; utförande; T. spelsätt, —er,
S. verkställare; skSdespelare; dansare.
Perfricate, v. a. frottera.
Perfume, S. rökelse, vällukt. -, v. a.
parfymera. — r, S. parfymör.
Perfuse, v. a. öfverskölja; begjuta.
Pergola, S. löfhydda.
Perhaps, ad, kanske, tilläfventyrs.
Perillanth, s. T. biomhoik. -car-
dium, S. hjertsäck, hjerthinna. -carp,
s, T. fröhus, -clioudrium, s, T.
broskhinna. -Crailium , s. hinnan
som betäcker hufvudskålen.
PeriCUlOUS, a. farlig, vSgad.
Peril, S. fara, farlighet. -OUS, a.
farlig, vägsam. -OUSUeSS, S, farlighet.
Perimeter, s. T. omkrets.
Period, S. period, tidsomlopp; del af
ett tal ; slut. to hring to a -, sluta.
-ic, -ical, a. periodisk.
Peril losteum, s. T, benhinna, -pa-
tetic, s. peripatetikus. -phery, s,
omkrets, omfSng. -plirase, V, a.
perifrasera, omskrifva. — phrasis, S,
omskrifning. -plirastical, a, om-
skrifvande. -pueumony, s. inflam-
mation i lungah. -SCians, -SCil, 8.
pL invänare i Polarländerna.
Perish, v. n. dö, omkomma; förgSs.
-able, a. förgänglig, -ableness,
3, förgänglighet.
PeriystaltiC, a. maskformad. -style,
S. peristil. -toueum, S. T. tarm.
Bäcken. [makare.
Periwig, s, peruk, -maker, 3. peruk-
Periwinkle, s. vintergrön; hjerta (ett
slags snäcka).
English-Sioedish Diet,
Perry*
289
Perjurlie, v. n. svärja falskt, -er, s.
menedare. — y, $. mened.
Perk, v. a. smycka, pryda. -, V- n,
brösta sig, yfvas. to — up, komma
sig före igen.
Perlustration, s. besigtning.
Permanjlency, s. varaktighet, -en t,
a. varaktig; förblifvande. -sion, S,
förblifvande.
Permeallble, a. genomträngiig. -nt,
a. genomgående, —te, V, a. genomgå,
genomtränga.
Perm*is||cible, a. som kan blandas.
-sible, a. tiilåtiig. -sion, s. til-
låtelse, tillstånd, lof. -sive, a. till-
städjande, tillåten, -tion, Permix-
tion, s, blandning.
Permit, s. frisedel. -, V. a. tillåta,
tillstädja; anförtro, -tance, 5. lof.
Permutllation , s. byte, omvexling.
— e, v. a. bortbyta, förvexla.
Pernillcious , a, skadlig, rördernig.
-Ciousness, S. skadlighet, förderflig.
het. -city, S, snabbhet.
Pernoctation, s. nattvak.
Peroration, s. slutet af ett tal.
Perpenlld, v. a. öfverväga. -der, s.
kragsten. — dicle, S, perpendikel.
-dicular, a. lodrät, vinkelrät. -,
5. lodrät linie. -dicularity, 8, lod-
räthet. -slon^ 8, öfvervägande , be-
traktelse.
Perpetrayte, v. a. foröfva. -tion,
8, missgeming. — tor, 8, missger-
ningsman.
Perpetu||al, a. ständig, oupphörlig.
—ate, v, a. oafbrutet fortsätta eller
bibehålla; föreviga; för evig tid stad-
fästa, -ation, 8. fortsättning; för-
evigande. — ity, 8, beständighet,
evighet.
Perplex, a. förvirrad. - t), a. för-
virra, bringa i oordning ; plåga, -w-od*
ness, S, bestörtniug, förlägenhet ; svå-
righet, -ity, -iveness, 8. vuirädig.
het, bryderi.
Perquisiyte, S. sportler, bi-inkomst.
-tion, s, eftersökning , efterspaning.
Perry, S, päronmust, päroavin.;
19
290
Persecute
Persccu||te, v. a. förfölja, -tion, s,
förföljelse^ -tor, S, förföljare.
Persererllance, s. framhärdighet -e,
V, n, framhärda, fortfara.
Persicaria, s. nafva.
Persist, V» n. sU fast^ förblifva, fort-
fara. -ence, S, fortfarande, stSnd-
aktighet. -ent, -ing, -iye, a.
ståndaktig.
Porson, 8, perBon; nSgon. -able,
a. skön, yälbildad ; berättigad att pro-
cessera. —age, S, person; roll; ka-
r^kter. —al, a. personlig; närvarande;
kroppslig. — goods, pL lösören. —
verb, T. rerbum personale. -ality,
S, personlighet; T, rätta person; per-
sonlig skymf. -alty, s, personlig
egendom; enskild tillhörighet. — atO,
V, a, företräda, föreställa. ~, V. 71.
lätsa, härma. -, a. förklädd. -atlOn,
S, föreställning, härmning. -ifica-
tion, S. personifiering. -ify, -ize,
V. a, personifiera.>
Perspective, a. hörande till perspek-
tiven. — , $, perspektiv, perspektiv-
stycke.
Perspica||ciOUS , a. skarpsynt, -ci-
OUSnesS, -city, S, skarpsynthet.
PerspiCUiyty, s. genomskinlighet ; tyd-
lighet. — OUS, a. genomskinlig, klar.
Perspirajlble , a. som kan utdunsta;
svettande, svettig. -tion , 5. ut-
dunstning, svettning. -tivO, a, be-
fordrande utdunstning.
Perspire, v, a. bortdunsta. — , v, n.
svettas.
Persuaydable, a, som iSter öfvertala
sig. —de, v. a. öfvertala, öfvertyga,
inräda. to - one*s self, tro, inbilla sig.
-sible, a. foglig, böjlig, -sibleness,
8. lätthet att öfvertalas. -Sion , S.
öfvertalande ; öfvertygelse ; ^ meiiiing.
-Sive, a. öfvertalande. -sivenCSS,
8. öfvertygande egenskap. -SOry, a.
öfvertalande, beveklig. [skig.
Pert, a. flink; förslagen; näsvis; fjä-
Pertain, v. n. tillhöra, angä.
Perterebration, S. genomborrning.
PertinallciOUS, a. halsstarrig; stJlnd-
3ktfg; enträgen. -CiOUSness, s.
Petition
envishet. -City, -Cy, 8. halsstarrig.
het, ståndaktighet.
Pertinenllcy, s, tjeniighet, skicklighet.
-t, a. skicklig, -tness^ S. toeniighet,
Pertingent, a. hinnande, räckande.
Pertness, S, Uflighet; oförskämdhet;
orimlighet.
Perturb, -ate, v. a. oroa, förvirra.
-ation, 8. oro, förvirring.
Pertlision, s. genomborrning; hSl.
Peruke, s. peruk.
Perullsal, S, genomläsning. -SO, V, a,
genomläsa ; undersöka.
Peruvian, $. peruansk. - harJc, kina-
bark, kina. [s» genomgång.
Perva||de, v. a, genomtränga, -sion,
Perverslie, a. förvänd; arg, härd-
nackad. -Cuess, -ity, 8, förvändt
tillstånd, förruttnelse; elakhet. — ion,
5. förvirring, förvändning.
Pervert, v. a. förvända, vränga ; gifva
en annan riktning, förleda. — ible,
a. lätt att vränga ell. förföra.
Pervestigate, v. a. uppspåra, uppsöka.
Pervicalicious, a. halsstarrig. -cy,
S. halsstarrighet.
Pervious, a. öppen; genomträi.glig.
— ness, S. genoratränglighet.
Pesage, S, vägarepenningar.
Pessary, S» moderkrans (botmedel elK
instrument emot moderfall).
Pest, 5. pest, farlig smitta; förderf.
Pester, v. a. anfäkta, pläga, besvära,
-able, -OUS, a. besvärlig, tråkig.
-OUSness, S, besvärlighet.
PestiyferOUS, a, pestaktig, smittande.
— lence, s. pest, pestilens, -lence-
wort, s. pestilensrot. -lent, -len-
tial, a. pestaktig, smittsam, förderflig.
Pestle, 8. mortelstöt; lår; svinlår.
Pet, s. ovilja, missnöje ; nyck ; huslam ;
älskling. [sedd med blomblad.
Petal, s. T. blomblad. -OUS, a. för-
Petalism, s. landsförvisning pä fem Sr.
Petard, 8, T, petard, -eer, s. fyr-
verkare. [purpurfläckig.
Petechial, a, behäftad med fläckfebcr ;
Peterel, s, stormvädersfågel.
Peter's-WOrt, S. mjölblomster.
Petition, 5. böneskrift, supplik; be.
Petitionary
gäran, Sstundan ; ansökning. — , V* Ä.
anhålla om ; bönfälla, —ary, a. bön-
fallande. - Utter, bönskrift, -er,
s, supplikant.
Petitory, a. bedjande, anhSllande.
Petre, -salt, s. salpeter.
Petrel, S, stormVädersfägel.
Petrescent, a. som förvandlas till sten.
Petrill faction, S. förvandling till sten.
-factiye, a. stenvandlande. -ficate,
V. a, förvandla till sten. -flcatlon,
«. stenvandling ; förstenade organiska
kroppar, —fy, V. «. förstena. — , V. n.
förvandlas till sten.
Petrol, Petroleum, s. bergolja.
Petronel, s, ryttarepistol.
Petticoat, s. kjortel. -gOTernment,
5. qvinnoherrskap. — liold, s, qvin-
nolän.
Pettifog, v. n. vränga lagen, -ger, S.
bränvinsadvokat ; lagvrängare. — gery,
5. krångel, advokatstreck; knep.
Pettiness, S. ringhet, oansenlighet.
Pettish, a. snarsticken, -ness, 8.
snarstickenhet.
Petty, a. liten, ringa, obetydlig, -led-
ger, s. brefportobok. -spurge, 8.
vargnyölk (ört), -^wares, s. pL smä-
krara.
Petulan||ce, S. häftighet; näsvishet;
lättsinnighet. — tj a. näsvis, ovettig;
lättfärdig.
Pew, S, bänk i kyrkan; jufver.
Pewet, S. vipa, [tenngjutare.
Pewter, S. tenn, tennkärl. -er, s.
Pexity , s, liten knut ell. knöl af ull
pä vissa ullrika tyger.
Phaenomenon, s. fenomen, luftsyn.
Phaeton, s. öppen vagn.
Phant|{asm, s, hjemspöke, inbillning.
— om, 8. spökelse, hjemfoster.
Phare, s, fyrbäk, vSrdtorn.
Pharillsaical, a. fariseisk. -see^ 8.
farisé ; skrymtare.
Pliarm||aceatical, a, horande till
apotekarekonsten, -aceutlcs, 8, pL
apotekarekonst. — aCOpoeia, 8. läran
om läkemedels tillredning, -acy^ 8,
apotekarekonst.
Pliaro, s. faraospeU
Phrenology 291
PharyngOtomy, s. sUming i luftröret.
Pliasel, 8, sminkböna.
Phasis, 8» T. (en planets) utseende.
Pheasant, S, fasan, hjerpe. ^powt,
8. fasankyckling, — walkj 8. fasan-
gSrd.
Phenicopter, 8, flamingo Csumpfögel).
Phenix, s, fenix (diktad fSgel).
Phial, s, liten flaska.
Philantropllist, s. menniskovän. -y,
8. menniskokärlek,
Philemot, 8. bladgrä.
Philibeg, S. skotsk, drägt.
PhiloyiOger , s. språklärd, språkfor-
skare. -logical, a. hörande till
språkforskningen. — logy, S. språk-
j?etenskap. —mel, s. näktergal. — SO-
pher, 8, filosof, verldsvis. -S0phi«
cal, a, filosofisk, -sophize, v, a.
filosofera, begrunda. — SOphy, 8» filo-
sofi, verldsvishet.
Philter, Philtre, 8. kärlekadryck. -,
v. a. reta till kärlek.
PhiaJ, 8. ansigte, fysipnomi,
Phlebotoilmize, v. a. åderlåta, -my,
8, åderlåtning.
Phlegm, 8, flegma, slem. -atical,
a. slemmig; kallblodig. — OO^ 5. in-
flammation; blodböld.
Phleme, s. ädeijern för hästar.
Phlogistyic, a, T. flogistisk. -on,
8. T» ilogiston (det brännbara ämnet
I h varje kropp).
Phonics, 8, pL läran cm ljudet.
PhOO, i. strunt! lappril
Phosphate, 8. T, fosforsyra.
Phosphor'^ 8, fosfor; morgonstjärna.
— ated, a. innehållande fosforsyra.
—ic, a. fosforisk. — acid, fosforsyra.
Photojlgraph, 8, fotografi (bild), -gra-
pher, 8, fotograf, -graphy, ,<?
fotografi (konst), -meter, 8. T.
ljusmätare, photometer.
Phrase, 8. fras, ordalag, uttryck. -,
V. a, uttrycka, nämna. -Ology, s.
stil; sätt att uttrycka sig.
Phrenlletic, -tic, a. ursinnig. -, s.
den ursinnige. — itis, — Sy, 8. ur«;
sinnighet.
Phrenology, S. frenologi, kraniologu
292
Phthisical
Phthisljical, a. trSiuuuk. -is 9 8.
tvinsot; tränsjuka.
Phylactery, «. tänksedel hosJudarne;
amulett.
Physic, S. läkarekonst; läkemedel. — ,
physics, pi. naturlära, naturkunnighet.
V. a, gifva ea läkemedel; taga in.
—al J a, fysisk, naturlig. — philO"
SOjphy, naturläran. — ChCSt, S. res-
apotck. — ment, S, purgernot.
Ftiysiclan, s. läkare; naturforskare.
PhysiOglinomic, a. fysionömisk. phy-
siognoraics, pi. fysionomik. — gno-
Blist, S, fysionomist. -gnomy, s.
ansigtsbildning , fysionomi. — logcr,
s, fysiolog, -logical, a. fysiologisjc.
-lOgist, S. fysiolog, -logy, S, na.
turkunnighet, fysiologi.
PhytiVOrOUS, a. växtfrätando.
PhytolOgllist, 8. örtkännare, -y, a.
botanik.
Pia«mater, 8, T, Sderhinnan i hjernan.
Piano, ad, T, sakta, -forte, s.
fortepiano.
Piaster, s. piaster (spanskt silfvermynt).
Pica, s. lystenhet; T. cicerostil.
Picaroon, s. fribytare.; sjöröfvarefartyg.
PiCCadil, ~ly, s. halskrSs.
Pick, S, huggjem; bergborr; hacka.
-axe, 3. hacka, rotyxa. -back, ad,
pä ryggen sittande. -lOCk, S, dyrk ;
en som dyrkar upp iSs. — pOCket,
S, fioktjuf. -thank, 8. örontasslare ;
fjäsk, -tooth, s, tandpetare.
Pick, V, a. plocka, samla ; hacka ; sticka ;
snatta; Jeta ut. — , V, n, äta smått
och långsamt. tO -^ a hone, gnaga
af ett ben. to -^ a horse'8 foot,
verka upp foten pä en häst. to " a
lock, dyrka upp ett iSs. tO — än
acquaintance with any one, göra
bekantskap med en. to - a quarrel
with any one, börja gräl med en.
to — the teeth, peta tänderna, to
— wool, sortera ull.
Picked, a. spetsig, -ness, S, prydnad.
Pickeer, v, n. Uka sjöröfveri.
Picker, 8, plockare; hacka. — el, s.
snipgädda, liten gädda, -el-weed,
8, nat9*
Pignut
Picket, 8, landtmätare*pikstake ; krubb*
pSle; muskötpäle; piket, piketvakt.
Picking, s, snatteri ; j^icknins, pickings,
pl. skräde, smulor.
Pickle, S, saltlake ; saltvara, någonting
inlagdt ; brydsam belägenhet, illa fa^t.
-, V. a, salta, lägga in. -herring,
8, pickelhäring, gycklare.
Picknick, s, picknick.
Pictorial, a. malande, mSlad.
Picture, S, målning, tafla, porträtt,
planch. — , v, a, afmäla, beskrifva.
-drawing, s, mäiarekonst. -frame,
S. rara kring en målning. — SQUe, a,
målande; lifligt och naturligt föreställ
lande; aftagansvärd.
Piddiye, v. n, äta utan aptit ; fdrdrifva
tiden med lappri. —ing, a, obetydlig,
af intet värde.
Pie, s. pastej; skata; katolsk messbok
(fordom); T, svibelflsch. — hald, a,
skäckig ; apelkastad. -hall, 8, skäck,
skäckig häst.
Piece, s, stycke, bit, stump ; lapp ; ger-
ning ; kanon ; penning ; målning ; skåde-
spel. — , V. a, lappa, laga. — , V. n,
gå ihop, hänga tillsammans, to - cut,
förlänga. — lesS, a. hel, i ett stycke.
—meal, ad. styckevis. — , s. stycke,
afbrutet stycke. [brokighet.
Pled, a, brokig, skäckig. -ness, 8.
Pier, 8. trimä, fotspegel ; kajdam ; dam-
ning, —age, 8. hamn- och bropen«
ningar. -glass, 8, pelarspegel. -table,
S, pelarbord.
Pierce, v, a. borra, genomtränga. — ,
v, n, tränga sig igenom, —able, ö.
genomtränglig. — r, s, nafvare; stick-
tapp ; gadd. — WOrk, 8, genombrutet
arbete.
Piercing, a, uddhvass, genomträngande.
-^ eloquence, intagande vältalighet.
-, 8, genomborming.
Piet|{ism, S, bigotteri. -ist, 8, hyck.
lare, skrymtare, — y, «, gudsfruktan,
fromhet; ömhet.
Pig, 8, gris, svin; tacka, klump. -,
V, n, grisa. -badger, S, gräfsvin.
-eyed, a, grisögd, -headed, a,
halsstarrig. -^iron, 8, tackjern. -nut.
Pigsty
8. trjrffel. —sty, s, svinstia, — tftU,
9, härtofs; art tuggtobak.
Pigeon, 8, dufva. cock -^ dufhane.
hen ~, dufva. -foot, 8, gSrdstork-
näf. -hawk, 5. dufhok. -hearted,
Ö. blyg, rädd. — he^b, S, jernort.
-hole, s. dufbo. -honse, s. duf^
slag, -livered, a. enfaldig, rädd.
—milk, S. aprilnarri.
Plggin, 8, balja, sä, mjölkstäfva.
Pight, v, a. genomborra.
Pigment, s, färg, smink, pigments,
pi, färgstofter.
Pigmy, 8. dvärg. -, a. liten.
Pignoration, s. fprpantning.
Pike, 8, pik, läng lans ; hötjuga ; gädda.
—man, 8. pikenerare, lansryttare. — d,
a. spetsig. -staif, s. skaftet pä
en pik.
Pilaster, S, pilaster, fyrkantig pelare.
Pilchardj s. engelsk sardell. -Oil, 8,
engelsk silltran.
Pilcher, 5. fodrad väljbalja.
PilcrOW, 8, paragraftecken (§).
Pile, S. pSle; palissadpSle ; hop; bäl;
byggnad ; h§r ; logg pä sammet och
schagg; bildsidan pä ett mynt. piles,
pl, taggar, gyllenSder. — , V, a. (up)
lägga i hög, uppstapla. to — up
woody trafva ved. -gOOds , 8. pl.
manchester, bomullssammet. -TFOrk,
8. pSlverk, palissader. — WOrt, 8.
kSlranunkel, korskäl.
Pileated, a. i form af en hatt.
Pilfer, v. a. & n. snatta, stäija. -er,
8. snattare, smStjuf. — y, 8. snatteri.
Pilgrim, S. pelegrim, vallareman ; van-
dringsman. — , V, 71. vallfärda, -age,
8, pelegrimsfärd, vallfart, vallfärd.
Pill, 8, piller; skal. — , v. a. plundra,
rofva. -age, s. sköfling, plundring,
rof. [stödd ell. i form af pelare.
Pillar, S. pelare, stolpe. — Cd, a. under-
Pjlled-garlick, 5. flintskalle; poltron.
Pillion, s, fruntimmerssadel; klöfsadel.
Pillory, S. skampSle, halsjern. -, v. a.
ställa för käken, -knight, 5.' falskt
vittne.
Pillow, s. hufvudkuddej T. bogspröts-
Knk
293
golf. -, V. a. iftgga pS hyende. -bear^
—case, 8, örongottsvar.
PilOSity, 8, bärighet.
Pilot, 5. lots, styrman. -, V. a. styra,
lotsa (ett skepp), -age, 8, styrmans-
konst; lotspenningar. — flsh, 8. ett
slags skStspigg. — wator, 8, lots-
vatten, farliga ställen i cjon.
Pilons, a. härig.
Piment, 8. kryddvin. -O, 8, krydd-
Pimp, 8, kopplare. [peppar.
Pimpernel, 5. pimpinella.
Pimpinella, 8, stenpimpinella.
Pimple, 8, finne, blemma. — d, a*
finnig, koppärrig.
Pin, 8. näl, knappnäl; pinne; bult;
stift; strängskruf; kägla ; kafle ; lynne.
— , v. a, fästa med näl; nagla fast;
inskrufva; fälla, instänga, —basket,
8, ofärdig gris. -CaSO, 8, nälhus,
nälfoder. -dust, S. nSlmakares fil-
spän. -feathered, a. som ännu
icke är fiygför. -fold, 8, fälla för
kreatur. — hole, a. knappnälshäl.
-maker, 5. näimakare. -money,
8, nSlpenningar ; en hustrus plotter
Pinaster, S, vild tall. [penningar.
Pincers, 8. pL klo ; hoftäng, kniptäng.
Pinch, 8, nypning, knipning; nypa,
pris ; pina, trängmäl. — of snuff, en
pris snus. — , v. a. nypa, knipa;
krama, klämma; bringa i nöd; för-
arga. — , v. n. snälas; vara i nöd.
-beck, 8. toraback, pinsback. -belly,
s. matnjuggare.
Pine, $. gran: tall. -apple, 8, tall.
kött; ananas. — grOVC, 8. tallskog,
-tree, s. tail, furu.
Pine, v. n. magra, aftyna, förtäras af
sorg. — , v. n. utpina, utmärgla; sörja.
to - after, längta efter, to — away,
försmäkta. —full, a. pinfull.
Pinery, s, drifhus för ananas.
Pinguid, a. fet, smörjig.
Pinion, s. vingspets, vinge, hörnpenna ;
tralla, kugghjul; handklofve. —, V. a.
binda, fängsla med handklofvar, ving-
binda (fSglar). -wirO, 8. drifstäl (hos
urmakare).
Pink, S» erlitsfisk; neglika, neglikefärg;
294
Pinked
Pithiness
blinkning; litet öga ; det fullkomligaste
i aitt slag; spets. — , V, a. pikera,
genomsticka (kläde etc.) ; göra snörhSl.
— , V. n, genomränna ; vinka med ögo-
nen. — edj a. genombruten. — eyedj
a. smäogd. —ing, a, blinkande. — ,
^. pikering; genombrutet arbete. —160,
a. blekröd.
Pinnace, s, pinass, skeppsbät.
Pinnacle, S, tinne, spets ; högsta grad.
— d, a. försedd med tinnar.
Pinna||ted, a. T, parbladig. -tifid,
a. T. fjäderlik.
Pinner, s, nSlmakare; uppsatt mössa
PinnOCk, s, talgoxe. (med vingar.
Pint, s. ett mätt af vid pass halftannat
qvarters rymd; 12 uns apotekarevigt.
Pintado, s, perlhöna.
Pintail-duck, s, alfägel.
Pintle, s. jemsprint, roderhake; man-
nens fddslolem. (bium.
Pinnies , s. pl, T. galler pS astrola.
Pioneer, S, skansgräfvare.
Piony, 5. pionblomma.
Pions, a. gudfruktig, from, -ness,
S, fromhet.
Pip, s» tippen, hönstippen; oga (pS
kort); fruktkärna. — , V. n, pipa,
qvittra.
Pipe, s. pipa (vinfat om 180 kannor);
flöjt; tobakspipa; aflopp, ränna; rör;
röst. — , v, a. & n. pipa. -clay,
S, kakelugnsmakarelera, piplera. -tree,
' s, syren.
Piper, s, pipare; hvlsslare.
Piping", a, sjuklig, krämpig, svag.
Pipkin, 8. kruka, lerpotta (att koka i).
Pippin, S, pipping (vinteräple) ; pome-
ransk§rna.
Piquanjlcy, s, skarphét. -t, a. bi-
tände, stidkande,
PJque, 8. ilska; hetta, ifver; gräl;
sextio i piket ; lystnad. — , V. CL, pika,
förtreta, reta, förolämp».
Pique% 8, piket.
rira||cy, *. sjöröfveri, kaperi ; eftertryck
af andras förlagsböcker.
-te
^jöröfmre; eftextryckare. — , V, 71,
idka fljöröfveri. — , v. a. eftertrycka
andnts böcker, •»tical^ o. sjöröfvare
tillhörig; plundrande. '^p7*inter, efter»
tryckare, tjuftryckare.
Pirouette, s. piruett (i dans).
PisClIary, S, rättighet att fiska i an-
dras vatten, -ation , S, fiskande,
fiskafänge. -atory, a. hörande till
fisk. -es, S. pl. Fiskame (himmels-
^tecken). -irOrOUS, a. fiskätande.
Pish, i. fyl strunt! — , V. W. visa sitt
Pismire, s. myra. [förakt.
Piss, S. urin. -, v, n, kasta sitt vat-
ten, —a-bed, s, sängpissare; lejon-
tand, flugblomster, —burnt, O. smut-
sad med urin.
Pissasphalt, s. bergtjära.
Pistachio, s, pistacie (frukt).
Pistil, s, spiran i en blomma.
Pistol, 8, pistol. -, V. a. skjuta med
en pistol, -bag^ -Case^ 8, pistol,
bolster.
Pistole, 8, pistol (spanskt guldmynt).
Piston, 8, pumpstSng.
Pit, 8, graf; grufva;^ hSla; afgrund;
koppärr; grop efter^ fingret; tuppars
fUktplats; parterr i en teater. — of
the stomach, magmun. — , v, a.
göra gropar; nedsänka; märka med
ärr. — a-pat, 5. pickning, hjertklapp-
ning. -coal, 8, stenkol, -fall, 8,
giller, varggrop. — liolo, 8. koppärr.
—man, S, sSgare; en som arbetar i
kolgrufvor. — saw, 8, blocksSg, stor
handsSg.
Pitch, 8, beck. -, v. a, becka, tjära,
svärta, -cap, 8, beckiufvå. -tree,
8, gran. — y, a* beckad, lik beck;
svart, mörk.
Pitch, 8, storlek, höjd; topp; grad.
— , V, a, kasta handlöst; stenlägga;
bestämma. — , V, n, slå in; störta;
slä ned; fatta tycke; T. stampa, to
— a net, uppspänna ett nät. to -^ a
tent, slä upp ett tält. -er, 8. ler-
krus, kruka; T. stamiJare. -fork,
8, grep; högaffel; stämgaffel.
Plteons, a. ömklig, elUndig, jämmer-
lig;^ medlidande. — ness, 8. useihet;
ömklighet ; medlidande.
Pith, s, kärna i träd; merg; kraft;
det bästa B? ea sak. -iness^ ,s» mu^
Pithless
Plasterer
295
stighct, raergaktighet : eftertryck ; karri'
iullhet. —less 9 a, kärnlös , svag.
-lessnCSS, S, kraftlöshet, svaghet.
— y, a. mergfull, kraftig; eftertrycklig,
betydningsfull.
Piti||able, a. eländig, ömklig, -able-
ness, S, eländighet, uselhet. —fill,
a. jämmerlig, beklaglig, medlidande,
medömksam. -fulliesSj , 5. eländig-
het; barmhertighet. -lesSj a. obarni-
hertig; omild. -ICSSIiesS^ 5i obarm-
hertighet.
[— r, 8. skaffare.
Pittance, S. andel, liten bit, portion.
Pitted, a. koppärrig.
Pituitjle, S, slem. -OUS, a. slemmig.
Pityj 8, medlidande; skada, it is a
— , det är skada. — , V, a. ömka, be-
klaga, — , V. n, förbarma sig, hafva
medlidande med.
Pivotj S, tapp hvarpS nSgot vrider sigw
Pix, S. monstrans (oblatask i katolska
Pizzie, s. tjurpes. [kyrkan).
Placaybility, s. försonlighet. -ble,
a, försonlig.
Placard, a. plakat; affisch; kungörelse;
offentligt anslag. — , V, a. sätta upp
affischer, offentligen kungöra.
Placate, v. a. försona, blidka.
Place 9 S, plats, ställe, ort; tjenst,
syssla ; rang, ordning ; orsak, to have
— , ega rum. — , V. a, ställa, sätta.
-man, s, embetsman.
Placenta, S, T. efterbSrd.
Placid, a. saktmodig, stilla; vänlig.
-ity, 5. saktraod, lugn, mildhet.
Plagiar||ism, S, plagiat, stöld ur an-
dras arbeten, -y, S, plagiarius.
Plague, S. pest; farsot; plSga. -, V.
a. plSga; smitta, ansticka. — ful, a.
smittande. -SOre, -tokon, s. pest-
böld.
Plag-uy, a, smittad, fordjeflad.
Plaice, s, flundra, rödsputta (fisk).
-moutll, S. sned mun,
Plaid, s, ett slags brokigt ylletyg;
skottsk mantel.
Plain, 5. slättmark; slagfält. -, <X.
slät, jemn; platt; öppen; okonstlad;
klar; ärlig, uppriktig. -, ad. tyd-
ligt; utan omsvep. -Chart, s. plan-
karta, -dealer, s, rättskaffenc maa.
-dealing", s. oförställd uppriktighet.
-hearted, a, öppenhjärtig, trohjer-
tad. -ness, s. jemnhet, släthet;
uppriktighet ; tarflighet ; tydlighet.
-work, S, slätsöm.
Plaint, 3, klagomal, besvär; klagan,
jämmer, -ful, a. bedröfvad. -iff,
S, kärande, -ive, a. klagande, sorg-
Plaister, s. Plaster. (lig.
Plait^ S. fäll, veck; fläta. -, V, a.
vika iliop; fläta, tressa.
Plan, s, plan; grundritning, utkast;
förslag. -, v. a. göra en plan, anlägg»,
projektera, upptänka.
Plancli, v. a. panela, brädslS.
Planchcr, s, golf.
Plane, S, plan ; hyfvel, -, V, ä. jem-
na; hyfla; glätta. -, v.> W. sväfra.
— r, 8. slätare, glattare ; T. klappholts.
Planet, s. planet, -ary, a. planetisk.
—struck, a. skämd af honingsdagg;
förskräckt.
PIani||folious, a. jemnbiadig. -me-
trical, a. hörande till ytmätningeni
-metry, 8, T, pianlmetri. -peta-
lous, a. T, försedd med flacka blom-
blad. -Sh, v. a. glätta» polera,
— Spliere, 8. sfex uppdragen pä en
plan. fslS.
Plank, 8, planka, bräde. — , V. a. bräd-
Planner, s. som gör stor utkast.
Plant, 6. växt, ört, planta; telning;
fotblad. — , V. a. plantera, anlägga;
fortplanta. — , V. n. sätta sig ned p^
ett ställe, -age, 5. växt. -ain, s, T^,
groblad; pisang-träd. -animal, 8,
djurväxt, zoofyt. — ation, 8. plante-
ring; plantage; plantskola; koloni.
-er, S. planterare; anläggare; plan-
tageägare, -louse, 5. bladsput, bladlus.
Plaslx, 8. pöl, träsk. -, V. a, be-
stänka med vatten. — iness, 8, sum-
pighet. — y, a. full med pussar.
Plasm, 8, gjutform.
Plaster, S, rappning; gips; murbruk;
plaster. — Of Paris y stuck (en art
komponerad gips). — , v. a. gipsa,
rappa; plästra. —er, 8. gipsärbetars,
rappare; en som arbetar i stuck.
296
Plastic
Pleurisy
Plastic, -al, a, verkande, bildande.
— , 8. bildsnidarekonst; bildhuggare-
konst; raodellering i gips etc.
Plastron, s, bröstskärm.
Plat, 8. slättmark, täppa; p&rterr. — ,
V. a. fläta.
Plate, 5. plSt; arbetadt guld ell. silfver;
tallrik ; insats ell. pris (pS spel, pä en
löpbana etc); kopparplSt; plancb. — , V,
a. öfverdraga med en tunn silfver- ell.
guldskifva ; slä ut till plåtar, -fleet,
8, spanska silfverflottan. — glasS, 8.
spegelglas, —layer, s, stenläggare,
gatläggare. -Shears, 8. pl. sax att
klippa bleck med. — wlicel, 8, kom-
passhjulet i fickur, —wire, s, silf.
verlan.
Platen, S, digeln i en boktryckeripress.
Platform j 8. platt tak ell. ställning
hvarpä man kan gä; altan; plan för
ett batteri; grundritning.
Platina, 5. platina, hvitt guld.
PiatonJc, a. platonisk, icke sinnlig.
Platoon, 8, pluton, afdelning krigsfolk.
Platter, S. flått trä- ell. stenfat, -face,
5. bred ansigte.
Platting", 5. flätadt arbete.
Plandit, 8. handklappning, -ory, a.
gifvande ett högljudt bifall.
Plausipility, 8. sannolikhet; sken-
barhet. — ble, a. skenbar, liklig, an-
taglig, -bleness, S. utseende att
vara rätt. — ve, a. gifvande bifall.
Play, S. lek ; skadespel, roll ; spelning ;
utrymme; rörelse; verkning. — , v.n.
& a. spela; leka, roa sig; agera pä en
teater; röra sig; skimra; låta spela.
to — a part, spela en roll. to — at
cards, spela kort. to — away, spela
bort. to — upon one, göra narr af
en. -bill, 8, komcdiscdel. -er, 8,
spelare; aktör; spelman. — ful, a.
lekfull, skämtsam. -hOU.se, s. teater.
-ing, s. spelning. -SOme, a. yr,
rasig. -SOmeneSS, 5. yrhet, lättfär-
dighet, -thing, 5. leksak, -wriglit,
8. dramatisk författare.
Plea, 8. process; klagan; undskyllan.
Pleach, v. a. fläta.
Plead, 8, talan inför rätta; XiQyia) in
vändning, ursäkt. -, v. n. tala infor
rätta; strida, processa; fcJregifva. — ,
V. a. to - guilty, erkänna beskyllnin-
gen, to - not guilty, neka beskyllnin-
gen, —able, a. som kan anföras. -Cr,
8, advokat, -ing, 5. talande; rätte-
gäng. -ing -place, 8. behörig dom-
stol.
Pleas||ance, «. munterhet, nöje. -ant,
a. angenäm ; skämtsam ; glad. — ant-
ness, 8, behaglighet, Ijuflighet; mun-
terhet, —an try, S, skämt; munter-
het. — e, V. a, & n. vilja, behaga;
roa. -ed, a. förnöjd, tillfreds; ar-
tig, tjenstfärdig. -ing, a. angenäm,
intagande, -ingness, 5. behag, -ur-
able, a. angenäm, intagande. -Urö,
8, lust, nöje, förlustelse; välbehag,
godtfinnande. — , v. a. behaga, göra
till viljes, -ure- ground, 8, lust-
ställe.
Plebei||an, a. pöbeiaktig. -, «. ple-
bej; ofrälse. —ty, 8, gemene man,
menigheten.
Pledge, 5. pant; 'försäkran; borgen;
skäl. — , V. a. pantsätta, lemna till
pant. to — any one, dricka en till.
— r, 8, pantsättare.
Pledget, 5. kompress; linneskaf.
Pleiades, 5. sjustjärnorna.
Plenary, a. fullständig. -, s. full.
ständighet.
Pleni||lune, 8. fuiimäne. -potence,
5. fullmakt i myndighet. -pOtent,
a. fullmäktig, -potentiary, s. full-
myndigt sändebud. — tude, 8. full-
het, öfverflöd.
PlentlJeOUS, a. öfverflödig, fruktbar.
-eoUSneSS, S, öfverflöd, fruktbarliet.
-iful, a. ymnig, -ifulness , 8.
öfverflöd; fruktbarhet, -y, S. fullhet,
öfverflöd, ymnighet. horn of —, ymnig-
hetshorn, frukthorn.
Pleonasllm, s. pleonasm, mångordighet.
-tical, a. pleonastisk.
Plesh, 8. pöl, kärrpuss.
Plethor||a, 8, T. öfverflöd af blod ell.
vätskor, -etic, a. blodfull.
Pleurjla, 8. brösthinna. -isy, 8, plö-
resi, häll och sting, sting i sidan.
Plevin
Pockwood
297
Pie vin, s. borgen, kaution.
Plialjbility, s. böjlighet. -ble, a.
böjlig; vek. -bleness, -ncjv*.
smidighet; eftergifvenhet. — ntj a.
böjlig, lydig.
Plica, s. martofva. -ted, a. boptof-
Tad; T. fällig. -tion, 8. hopvek-
ling, fällning.
Pliers, s, pL liten tSng.
Plight, 5. pant; tillständ. -, V. a.
lofva, tillsäga, to ~ one's troth,
fori of va sig. —er, S. förpanta re.
Plinth, S, T, plint; underlag.
Plod, 17. n. släpa, arbeta träget; stu-
dera flitigt, —der, S, läsvurm; ar-
betskarl.
Plot, 8, stämpling, komplott; förslag,
utkast ; plantage ; parterr ; intrigen* i
en komedi etc. — , v, n. komplottera.
— , V. a. upptänka, uppspinna. —Cat-
cher, -hunter, 8. spion, -swea-
rer, 8^ en af de samraansvume.
Plough, 8. plog ; ploghyfvel. -, V. Ct.
& n. plöja, -beam, 8. plogtistel.
-coulter, 8. plogrist. -hale, -hand-
le, 8. plogstjert. -knife, 8. bok-
bindarehyfvel. —land, 8. plogland.
-man, 8. piöjare. -share, -socle,
8. plogjern. — Wright, 8. ploginakare.
Pluck, 8. hjertat, lefvern Qch lungorna
pä vissa djur; upplockande, mod, rask-
het. — , V, a. plocka; rycka.
Plug, 8. plugg-, stopp, pinne. — . v. a.
plugga igen.
Plum, 8, plommon; russin; en summa
af 100,000 pund sterling, -cake, 8.
russinkaka, —porridge, 8. russin-
soppa, —tree, s. plommonträd.
Plumage, 8, fjädrarne pä en fa gel ;
befjädring; fjäderbuske.
Plumb, 8. vattenpass , murlod ; blylod.
— , a. lodrät, rätt ned. — , v. a. mäta
med blylod ; undersöka. — agin , 8.
silfverhaltig blyerts. — agO, 8. en-
gelsk blyerts. -COUS, a, gjord af
bly; lik bly. -Cr, 8. blyslagare.
-Ory, 8. blyarbete, -line, 8. bly-
lod. -rule, 8. blysnöre.
Plume, 8. fjäder, fjäderbuske. -, V. a. &
n. pilha ^:ig; bringa fjädrarna i ordning
(oft) fSglar); pryda med fjädrar; plocka
afCJädrar; yfvas. — ftlun, 5. Qäderalun.
^ -striker, s. lismare.
]?lumi||gerous, a. beQädrad. -pede,
5. fägel som har ludna fötter.
Plummet, 8. blylod, sänklod ; blystifU
PlumjjOSe, -OUS, a. befjädrad, fjäder,
lik. -OSity, 8, QäderfuUhet.
Plump, 5. klump; stöt. -, a. fet,
frodig, fyllig; plump. -, ad. pladask;
rätt ner. — , V, a. göra stinn ; göda.
—er, 8, en odelad röst (vid ett parla-
mentsval), —faced, a. trindlagd.
-ness, 8, t;30Ckhet ; fyllighet. -y, a,
fet, frodig.
Plumy, a. löädrig. -crest, *. Qäder-
buske. [dra.
Plunder, 8. rof, byte. -, v. a. plun-
Plunge, 8, nöd ; förlägenhet ; doppning ;
dykning. — , v, a. sänka, stjelpa i
vatten; störta; häftigt stöta igenom.
— , V. n, doppa sig; plumsa i. — OD,
8, ärta, knipa (vattenfägel). — r, 8,
dykare; perlfiskare.
Plunket, 8. vattenblä färg.
Plural, a. flera. -, 8. T. pluralis,
-ity, 8, mängd, flertal.
Plus, a. mer.
Plush, 8. plys, schagg.
Plusher, 8. sjökaif.
Pluvi||al, a. regnaktig. -, 8, T, prest-
kappa. -ometer, «. regnmätare.
—OUS, a. regnaktig, regnig.
Ply, 8. böjning; fäll; * vana. -, V. a.
träget bedja, härdt ansätta. — , v. n. ar-
beta ifrigt ; gifva vika ; böja sig ; färdas,
Pneumjlatic, a. pneumatisk; andelig.
pneumatics, pl. läran om luft ; läran
om andar, -atocele, s, T. väder-
brSck. -atology, 8, T. pneumatik.
— Onic, a. som angär lungorna. — ,
8. medel emot lungsot.
Poach, 8, förlorade äi^^. -, V, a. för-
välla; stjäla vildt. to — eggs, koka
ägg lösa. —er, 8, smygskytt. -ineSS,
8. sumpighet. -y, a. sumpig , mo-
ra si g.
Pock, s. koppa, -hole, 8. koppärr.
-marked, a, koppärrig. -wood,
8. i>ockenholts.
298
Pocket
Pockety S. ficka; säck (i handel). — ,
17. a. stoppa i fickan; undansnilla.
to - up, fördölja, to - an affront,
smälta en skymf. -IJOOk, s. plSnbok.
-glass, e, fickspegel, -kiiife, s,
fickknif. —money, S. smSpenningar.
Pod, 8. skal, hylsa (pS skidfrukt).
Podagrlla, s. podager, gikt i fötterna.
— ic, a, plågad af podager.
Podge, s, slump, kärr.
Poem, S, skaldestycke, dikt.
Poesy, 3. poesi, skaldekonst.
Poet, S. poet, skald, -astor, 8, rim-
snidare; dSlig poet. — ical, a. poetisk.
-iCS, 8. pL poetiken. -ry, s. skalde-
POh, i. fy skam! [konst; poesi.
Poignan||cy, s. skarphet; bitterhet.
—t, a. bitande, satirisk.
Poilli, S. spets, udde, näs; byxband;
knyppladt spets ; infall ; punkt ; hafvud-
punkt; poäng Ci spel); ställning; öfjon-
blick; streck pä kompassen; syftem.^1 ;
punktnr (hos boktr.). — of sight,
— of view, — of light, synpunkt.
— ty point, punkt för punkt. -, V,
a, göra spetsig; punktera; syfta; ut-
peka, bestämma; sigta. —blank, 5.
den hvita pricken pä en multafla.
— , ad, rakt fram. — ed, a. uddhvass.
—el y 8, litet stift ; spetsfundighet.
-er, *. fågelhund. -ing, a, syf.
tände. — , 8, spetsning; T, hundpynt.
-less, a. trubbig.
Points, 8. pl, spetsar; T, SfvergSngs-
skenorna (pä jembanan); seisingar.
—man, 8. jernbanebetjent som ställer
öfvergSngsskenorna pä banan.
Poise, 8. tyngd; jemnvigt. -, V. a.
väga i handen ; ställa i jemnvigt ; lägga
vigt pä; väga lika.
Poison, 8, gift. -, V, a. förgifta;
förderfva. -asll, S. giftträdet, -fensh,
8. vargmjölk, törel. — ment, s. för-
giftning, -nut, s. kraknöt. -OnS,
a. giftig, -tree, s. girtbalsam.
Poitrel, 8. bröstrem; grafstickel.
Poke, 8. päse ; ett slag med kny tnäfven.
— , v, a. famla; gräfva. — r, S. eld-
gaffel; T. jemstöt. [Levanten).
Polajlcre, -que, S. mindre fartyg (i
Polyspermous
Polar, a. polerna tillhörig, -ity, 8»
en magnets polriktighet. — y, a, som
vänder sig St polen.
Pole, 8, pol; vändpunkt; pSle, stäng;
vagnstistel ; skeppshake. — , V. a, päla ;
binda vid pälar. — axO, 8. hillebard ;
stridsyxa; skarprättarebila. — Cat, 8.
hiller. -hedge, s. gärdesgärd. -niast,
8, mast af ett enda stycke. -Star,
8, polstjärna.
Polemic, a. stridig. -, S, stridsskrift;
disputant, polemics, pi, polemik.
Poley, 8. poieja. -mountain, s,
bergpoleja,
Policlje, 8, polis, -ed, a. förvaltad,
-eman, s. polisbetjent. -y, 8, po.
litik; förslagenhct; polis.
Polls5l, 5. politur; artighet. -, V. a,
polera, hyfsa ; pryda. — , V, n, antaga
politur. [hofli^'het.
Polite, a. polerad; höflig. -ne.ss, s.
Politic, a. klok; förslagen, politics^
pl. statsklokhet, politik. -al, a.
politisk; slug. — iau. C, politikus,
statsman.
Politure, S, polering, glanskning.
Polity, 8, regeringsform; författning.
Poll, .5. hufvud, bakhufvud; förteck-
ning pä dera som votera vid ett
val ; lök ; girs , gers (fisk). — , V, a»
toppa (trän) , afklippa (häret) ; af-
hugga; inregistrera (såsom voterings-
man); plundra, -money, -tax,
s. kopfskatt.
Pollard, 5. toppadtträd; girs; kliröra»
-, v. a. kapa.
Pollen, 5. fint kli; T. frömjöl.
Poller, 8. röstande, voterande.
Pollock, 8, polak (fisk).
Pollut||e, v. a. besmitta, befläcka;
ohelga. -edneSS, S. besmittelse;
orenlighet. — iOU, 8. ,besmittelse ; ohel-
gelse, [feghet.
Poltroon, 8. feg stackare, -ery, 8,
Polyllgamy, s. mänggifte. -glot, a.
på flera spräk. -gOn, 8. mänghörning.
— histor, 8. en man af mycken be-
läsenhet. — pe,5. polyp, trollmask. — pc-
talOlXS, a. flerbladig. -pody, S. brä-
ken. ormbunke. -sperMOHS, a. mSng-
Polysyllable
fröig. -syllable, s, flerstafvigt ord.
-theism, s, mängguderi. -tlieist,
S. raSnggudadyrkare.
Pomace, s. draf (af drafvor etc.).
-OUS, a, äplerlk.
Poma||de, -turn, s. pomada.
Pome, S, kärnfrukt. -, t7. W, knyta
sig (om käl etc.). — Citron, s, lemon.
-^ranate, s, granatäpie. -para-
dise, s. paradisäple. -royal, 8.
ananas.
PomiferOllS) a, som bär äplen.
Pommel, S. värjknapp; sadelknapp.
— , v, a. slä, prygla.
Pomp, s. pomp, stat, prSl.
Pompion, s. kurbits.
Pompous, a. ståtlig, präktig.
Pond, s. dam. -weed, s, nate.
Ponder, v, a. (on) öfveriägga. -able,
a. VHgbar. —al, a. räknad >iter
vigt. — atiOll, s, vägning; öfver-
vägande» -OUS, a. tung; eftertrycklig.
Ponent, a. vestiig.
PoilgO, S, skogsmenniska (ett slags apa)
Poniard, S, dolk, dart.
Pontage, s. bropenningar.
Ponti||fex, -ff, S, öfverste prest. -fi-
cal, a, pSfvelig. — , s. biskoplig ell.
päfvelig drägt ell. ritual, -ficals, S.
pl. biskoplig skrud, -ficate^ 5. päfve-
dome. — ficial, a. pSfvelig, papistisk.
-fician, s. päfvelig. -, s» papist.
Pontoon, s, ponton, Jbätbrygga.
Pony, s. liten häst, klippare.
Pood, s, pud (40 skalpund).
Poodle, 5. pudel.
Pooll, i. ack! strunt!
Pool, s. pöl, sump, kärr. -COUnter,
S. spelmark. — dish , s. spelbricka.
-Snipo, — Snite, S. sumpsnäppa.
Poop, s. T. bakstam, aktern. -, v. n.
släppa väder.
Poor, S. fattig; ringa; oduglig; ut-
märglad •, ofruktbar. — Ish, a. tiggare-
aktig. -John, S. insaltad stockfisk.
-ly, a. illamående. -, ad. fattigt,
-ness, 5. torftighet; nedrighet; ofrukt-
barhet, -spirited, a. försagd.
Pop, s. smäll. -, ad, plötsligen. -, i.
vips! — , V. ö, otörmodadt röra; skjuta.
Portman
299
-, v. n. smälla; gifva ett gällt ljud
ifrSn sig. to - o/f, laga sig bort,
— gUB, S. nyckelbössa.
Pope, s. pSfve ; gers (fisk), -'s eye, det
feU i ett fårlSr. -*5 nose, prestnäsan,
gumpen pä en kalkon. — dom, 9,
päfvedöme. -fly, s, sädesmask. — joan,
S, art kortspel. -ling, «. papist.
— ry, S. romersk -katolska religion.
Popinjay, S, grön papegoja ; hackspik ;
skräfla ; narr.
Popish, a. päfvisk.
Poplar, «. poppelträd.
Poplin, s. ett slags yllsilkekläde.
Popper, s. pistol.
Poppy, S, vallmo, -head, S, vallmo-
knopp, -joice, S. vallmosaft. -Oil,
5. vallmoolja.
Populace, s, gemene man.
Popul|[ar, a. allmän; vanlig; populär.
-arity, s. allmänlighet ; höfligliet;
folkgunst, —ate. V, a. befolka. — ,
V, n, föröka sig. .-ation, 3, folk.
mängd, folkökning. —OUS, a, folkrik,
befolkad.
Porcelain, s, porslin, porslinsler».
Porcll, s. portik; portlider.
Porcupine, a, piggsvin. -fiish, #«|
borrfisk.
Por||e, 8. por, -, v. n. se noga pä.
-, v. a. studera, -e-blind, a. när-
synt, — iness, S. porositet, pipighet.
Pork, s, fläsk, -er, -et, s. gris,
svin. —ling, s, digris.
Porollse, a. fuU med porer, pipig.
-Sity, 5. porositet; pipighet. -US,
Porphyry, s. porfyr. [a. porös.
Porpoise, s, marsvin; tumlare,
Porraceous, a. gulgrön.
Porret, s, schalott-lök.
Porridge, s. välling; gröt.
Porringer, s. soppfat, soppskSl.
Port, 5. hamn; stadsport; styckeport
pä skepp; Ottomaniska Porten; ätbörd,
min; Portvin; T. babord. -Charges,
-duties, S. pL hamnumgälder. -fo-
liO, S. portfölj, -glaive, S. svärd-
bärare. — graVO, 5. hamndomaro.
-llOie, s. styckeport pä skepp, -man,
8. borgare i en af de 5 hamnarna i
300 Portmanteau
Potelot
England. ^Tnantean, 8, kappsSck.
—mote, S, domstol i en sjöstad.
—reeve J s, förnämste magistratsper-
sonen i en sjöstad.
Port, V. a. bära; styra St babord.
—able, a. som kan bäras, —age, s.
bärarelön; styckeport; transport, —al,
s. portal.
Portcullis, S. fällgaller; fällbom. -,
v, a. tillspärra med fällbom.
Porte, 8. Ottomaniska Porten.
Portenlld, v. a. förebäda, beteckna.
-Sion, 8» förebSd, aning, -t, 8.
ondt förebSd. — tOUS, a. förebädande ;
oerhörd.
Porter, 8. dörrvaktare, portvaktare;
bärare; porter (dryck). —age, s.
bärarelön.
Portico, 8. portik; betäckt pelargång.
Portion, 8. del, andel; hemgift. -,
V. a. gifva hemgift; dela, utstyra.
—i st, 8, delegare.
Portly, CL, raajestetlig; tjock, stor.
Portrllait, S. porträtt. -, v. a, afmäla.
— aiture, s. porträtt; porträttmålning.
— ay, v. a, afmSla ; beskrifva.
Portress, S. portvakterska.
Pory, a. porös.
Pose, v. a, bry; stoppa munnen till.
— r, s. exarainator ; svSr frSga ; hinder,
uppehål.
Posityion, 8, ställning; sats. -ional,
a. tillagd, antagen, -ive, a. verklig;
uttrycklig; envis. — , 5. jT. positivas
gradas. -iveiieSS , 8. uttrycklig.
het; envishet. — urO, 8, ställning,
tillstånd. [hop.
Posse, 8, beväpnad makt; uppbådad
Possess, V. a. besitta; öfvertyga; be-
herrska. -IOH , S. besittning, häfd;
gods, egendom; njutning. — ioiier,
8. egendomsherre. — ivO, a. egande,
besittande. — , 5. T, pronomen pos-
sessivam. -Or, 8, egare. — Ory, a.
besittande.
Posset, 8, vassla, mjölkvassla. — ,
v. a. göra ystande.
Possibllility, s. möjlighet, -le, a.
möjlig, görlig, -ly, ad. kanhända.
Post, 8, post, förvakt; beställning,
ijenst; brefdragare; påle. -, t>. a.
st&Ua; postera; anslå pä en pSle;
skynda, — , v, 71. fara med posten.
to — the "books, skrifva ren ^konto-
böckerna, —age, 8. postporto, —bill,
S. ä vista-vexel. — boy, 8, postiljon.
•haste, 8, skyndsam resa. — hom,
5. posthom. —horse, 8, posthäst.
-house, s. posthus; gästgifvaregård.
- man , 8, postridare , brefförare.
-mark, 8. poststämpel, -mastcir,
S. postmästare. —O ffiCC, S. postkontor.
-paid, a. pdrtofri. -road, s. post-
väg. -stage, 8. poststation. -tOWB,
8, stad med postkontor.'
Postdate, s. senare datum. — , V. a.
datera för sent.
Posteri]|or, a, senare, följande; som
'är baktill. -Ority, 8, efterkomst. -ty,
8. efter\'erld.
Postern, 8. bakdöijr, lönndörr.
Posthumons, a. född efter faderns
död; utgifven efter författarens död.
Postillion, 8, postiljon, spannridare.
Postpone, v, a. uppskjuta; mindre
värdera. — mont, 8. uppskof.
Postscript, 8. postskriptum.
POStula||te, v. a, anhålla om; förut.
sätta. — , 8, sats antagen utan bevis ;
begäran, — tlon, 8, fordran; förut-
sättande.
Posture, 5. kropsställning; tillstånd,
— , t7. a. bringa i viss ställning,
Posy, 8. tänkspräk.
Pot, 8. potta; krus. — , V. a. sylta,
lägga in i krukor. — , V, n, supa.
-belly, 5. tjockbuk, storbuk. -Iierb,
8, gröna köksväxter, grönsaker. — hou-
Se, 5. krog, sämre värdshus, —lid,
8, grytlock. — luck, 8, sonlycka.
—man, 5 krogvärd, krögare. -pan, S,
stekpanna. —Share, s. skärfva, skrälle.
Potable, a. drickbar. -, 8» dryck.
Potage, 8, soppa.
Potash, 5. pottaska. [kalas.
Potation, s. drickning; klunk; sup-
Potato, S. potatis, jordpäron, -flOUr,
s. potatismjöl.
Potcb, v. 71. stöta, sticka.
Potolot, s. blyerts.
Potence
Fotence, S, T, knäformig stodbjelke,
krycka.
Potency, s, makt, inflytande, styrka.
Potent, a. stark, väldig. — , S, mon-
ark; vandringsstaf; krycka. —ate,
8, potentat, monark. — Iftl, <Z. verklig
ehuru icke känbar; kraftig. — , s, T.
modus potentiälis. — iality, 3. möj-
lighet utan verklighet.
Potgun, 5. fläderbössa.
Pothecary, S. apotekare.
Pother, S, larm, buller; dam. -, V. n.
larraa, — , V. a. besvära; göra för-
Potion, 8, läkedrick. [tretlig.
Potter, 8. krukmakare. -n-Ore, S,
krukmakarlera. — y, S, krukmakar-
arbete , lerkärl, stenkärl ; krukmakare-
profession. [läng korg.
Pottle, S. flaska; sädesmStt; ett slags
Ponch, S, päse, taska, väska; stor
mage. — , V. a. stoppa i pSse ; svälja.
— , V. 71, se surmulen ut.
Poule, s. sats (i spel),
Poult, S. kyckling.
Poultice, 5. mjukt omslag; kataplasm.
— , V. a. lägga pä uppmjukande omslag.
Poultry, S. fjäderfä.
Pounce, s. klo pä enroffdgel; pulveri-
serad pimpsten ; sandrakpulver; knall;
genombrutet arbete. — , V, a. fatta
med klorna ; beströ med stött pimpsten ;
punsa. — 1)0X, s. stTödosa.
Pound, S. skålpund, mark ; *pund (ster-
ling) ; fSlla för boskap. — , V, a. stöta,
krossa i mortel, —age, 5. afgift; svar;
pund. —er, S. mortelstöt; punding.
Pour, V, a, utgjuta, skänka i; öfver-
svämma. — , V, n, strömma, flöda ; rusa,
Pont, 8, lampret; smätorsk; orre. — ,
V, n. se surmulen ut; hänga läpp.
Poverty, s, armod, fattigdom.
Powder, s. pulver; puder; krut. -,
V. a. pulverisera; pudra; salta, —blue,
5. blå stärkelse. -bOX, 5. strödosa.
-case, 8. kruthorn. -Cliest, S,
sprängkista. — hom, s. kruthorn.
-ink, 8, bläckpulver, -mill, s.
krutbruk.
puff.
puderqvast.
-sugar, 8. pudersocker. — y, a.
pudri^.
Preapprehension 301
Power, 8, makt; anseende; rörande
kraft; regering; krigshär; mängd, po-
wers, pl. T. höjningsgraderna. -fllL
a. mäktig, kraftig; gällande, —ful'
ness, 8, välde; verksamhet. — less,
a. maktlös.
Powldron, s, jernbleck pä ett harnesk,
som betäcka axeln.
Powter, 8. kroppdufva, kräfdufva.
Pox, 8, pl. small -, koppor french
— , venerisk sjuka.
Poy, 8. balanssrstSng (för lindansare).
Pozzolana, S. pozzolanjord.
Practiilcability, 8. görlighet. -cable,
a. görlig; användbar. — Cal, a. prak-
tisk, verkställande. -CO, 8, utöfning ;
verkställighet; öfning, vana, färdighet,
forfarenhet; knep. — se, V. a. utöfva;
spela öfver; göra, praktisera. — tioner,
8, verkställare; praktiserande läkare.
Pragmatical, a. pragmatisk; praktisk.
Prairie, S. äng, slättmark.
Praise, 3, pris ; beröm. — , V, a. prisa,
upphöja; T, tacksäga; skatta. — ful,
a. lofvärd, prisvärd. -WOrthy, a.
Prame, 8, flack bSt. [prisvärd.
Prance, v. n. dansa (som en häst);
krama sig ; rida parad. — r, 8. paradhäst.
Prank, 8, streck, puts, dårskap.
Prason, 8. lök; hafsnate.
Prate, 8. prat. — , v. n, sladdra.
Pratique, S. landstigningsbetyg.
Prattl||e, 5. prat. -, v. W. snacka,
—er, 8, storpratare. —ing, s. snack,
Pravity, s. ondska. fprat.
Prown, 8. ett slags räkor.
Praxis, S, utöfning, praktik.
Pray, v. n, & a. bedja, bönfalla, an-'
ropa ; åkalla, —er, 8. bön ; anhållan ;
bonformulär. the Lord*S -, fadervår.
-erbOOk, s, bönbok.
Preach, v. n. predika. -, v. a. för-
kunna, förmana. — er« 8, prest, pre-
dikant; förmanare. —mg, 8. predi-
kande. — ing-hOUSe, 8. en dissidwi-
ternas kyrka i England. — ment, S."
predikan; pi^at; straffpredikan.
Preamble, 8. företal, ingång.
Preapprehension, s, förut fattad
mening.
302
Prebend
Prebend, s. prebende, pastorat, -al,
a, hörande till ett prebende. -ary,
S. pastor 8om har prebende.
Precarious 5 a. beroende af andras
välbehag; oviss, osäker. -neSS , S.
osäkerhet.
PrecativC, a. bedjande.
Precaution, s. försigtighet. — , v. a.
varna, -ary, acL försigtigt.
Precede, v. n. gä förut, gä framför.
-, v, a, öfverträffa. -UCO, S. före-
träde; öfverlägsenhet. -ut, a. före-
gSende. -, s. föredöme, exempel.
-nt-bOOk, 5. forraularbok.
Precentor, S. föresSngare.
Precept, -ion, 5. föreskrift; regel.
— ive, a. undervisande, bjudande. — Or,
S, informator; lärmästare. -Ory, s.
mindre kloster: undervisningsanstalt.
Precession, S. föregSende.
Precinct, S. lagsaga; omrSde; gräns.
Preci||OSity, S, dyrbarhet. -OOS, a.
dyrbar, ädel, äkta. -OHSneSS, S.
dyrbarhet ; förträfflighet.
Precipice, 5. brant, bräddjup; afgrund.
Precipitllancy, S. förhastande, öfver-
ilning. -ant, a. brädstörtande, brant;
brådskande, förhastad, -ate, V. a.
störta, brädstörta; öfverila; precipitera,
fälla till botten. - , V. W. förhasta
sig; sätta sig pä botten. -, s. T.
nederslag, precipitat- -, «• brädstör-
tande; förhastad, -atcly, ad, huf-
vudstupa. -ation , s. störtning;
brädska, öfverilning; T. föllning till
botten. -OUS, a. öfverilad; bräd,
brant, farlig.
Precislje, a. precis, bestämd, punktlig;
samvetsgrann: tiUgjord. -CHCSS, s.
punktlighet; tvunget väsende, -lan,
.9. grubblare. -ion, s. noggrannhet,
bestämdhet. -ivC , a. noga bestäm-
jnande.
Preclullde, v. a. utesluta; förebygga.
—si on, 5. uteslutande.
Precocious, a. brädmogen. -ness,
3. brSdmogenhet.
Precogitate, v, a. förut öfvertänka.
Precognition, s. förutvetande.
Preconcei||t, s, fordom, -ted^ a.
Fre-establistment
fönitfattad. -ve, V. a. fdirutfatttt
(utan unders5J<ning).
Preconception, s. fordoro. Uill.
PreCOnize, v. a. förklara nSgon dtlgllg
Precursor, S. förelöpare, foreg3ngare.
PredaJlceOUS, a. lefvande af rof. -1,
a. röfvande. -tory, a. plundrande,
rofgirig.
Predeceased, a. förut afiiden.
Predecessor, S. företrädare. -S, pU
förfäder.
Predesign, v. a. förut bestämma.
Predestillnarian, s. fatalist. -nate,
v, a, förut bestämma. -natiOB, S.
utkorelsen, nSdevalet. -ne, V. «♦
förut bestämma.
Predeterminllation, s, ett förut fat.
tadt beslut, -e, V. ö. forutba-stämma.
Predial, a. hörande till Jordbruk. —
titheSf skafttionde.
Predica|]ble, a. som kan sSgaa om
nSgot. — , 5. T. allmän egenskap.
-ment, S, klass; tillständ; brydsam
belägenhet, -mental, a, hörande
till en viss belägenhet. — nt, 3, pre-
dikant, prest. -te, V, a. pSstå; för-
kunna; yttra. -, 3, T, predikat.
-tion, 3, tilläggande; oraraälande.
Predict, v. a. förutsäga, spä. -ion,
5. spädom. -or, 8. förutsägare.
Predigestion , s. förhastad matsMlt-
ning.
Predilection, S. utmärkt tillgifvenhet,
PredispOllse, v. a. förut böja; för-
bereda, -sition, S. förberedelse;
tycke.
Predominllance, s. öfvcrmakt, öfver-
hand. -ant, a. förherrskande , rä-
dande. -ate. V, n. hafva öfverhand,
rSda, herrska. -ation, 5. högre
inflytelse.
Pre-election, S. förutgäende val.
Pre-eminent, a, öfvergäende, (jfrer-
träffande.
Pre-emption, s, förköp.
Pre-cngage, v. a, förut intaga, -ment^
8. aftal, äldre förbindelse.
Pre-establish, v. a, förut fastställa*
förutsätta, -ment^ S, föregående l?e.
stämmelse.
Pre-exist
Pre-exist, v. n. vara tillföre nSgot
annat. -Cnce, 8, fératvareke. -ent,
a. förutvarande.
Prefaljce, S, företal; förberedelse. -,
V. n. skrifva ett företal. — , V, a.
förutsäga. — tory, a. tjenande till
företal.
Prelect, 5. befälhafvare , höfding; öf-
verste (hos Romarne). — Uie, S, stät-
hSllareskap.
Prefer, v, a. föredraga; gifva före-
träde; befordra; öfverlemna, presente^ra;
andraga , föredraga, —able , a. som
förtjänar företräde, —ably, ad, fram-
för, hellre. -Cnce, s. företräde;
företrädesrättighet, -meilt, S, be-
fordran. — rer, s. föredragande. —
of an indictment, ankiagare.
Prefigur||ate, -e, v. a. förebilda.
-atioil, 5. förebildande.
Prefix, v. a. föreskrifva; sätta frara-
fore ; fastställa. — , S. T, partikel, som
sättes framför ett ord.
Preform, v. a. förebilda.
Pregnanljcy, S, hafvande tillstSnd;
drägtighet (ora djur); fruktbarhet, —t,
a. hafvande, rådd; fruktsara; vigtig;
PregUStation, S, försmak. [klar.
Projudllge, v. a, döma förut, -ge-
ment, s. fördora, förutmening\ -i Ga-
te, V, a. döma förut. — , a. förutfat-
tad ; intagen af fördomar. — icatloil, s.
föredöme. — ice, S. fördom; skada,
förfSng. -, V. a. förfördela, -icial,
a. intagen af fördomar; skadlig.
Preke, s. bläckfisk.
Prelallcy, S, prelatsvärdighet; samtlige
prelaterna, -te, $, prelat, -tesliip,
9. prelatsvärdighet.
Prelect, v. n, hSlla föreläsningar.
—ion, S. föreläsning; afliandling.
Preliminary, a. förutgSende. -, *.
preliminär förbindelse.
Preludlje, S, preludium; förspel; in-
gSng. — , V. a. göra preludier; för-
bereda. — , V. n. tjena sSsom inled-
ning. . — ious, a, tjenande till in-
ledning.
Prelusive, a. förutgSende.
PrematUTilOi a. förtidig; brSdmogen;
Preposterous 303
Sfverilad. -eneSS, -ity, S. fortidig-
het, mognad i förtid.
Premedita||te, v. a. förut betänka;
öfvertänka i förut. — tion, 8, öfver»
läggning.
Pre merit, v, a. förut förtjena.
Premices, S, Jpl, förstling, första fruk-
ten. [förste minister.
Premier, a. först, förnämst. -, s.
Premise, v, a. förutsätta, antaga sSsom
sats ; förbereda. — S, 5. Jpl. prämisser ;
fast egendom. [ranspenningar.
Premium, s, pris, premium; asseku-
PremOUllish, v. a. Etvarna, förmana.
— itiou, S. varning, förutgSende erinran.
— itory, a, varnande. — , s. förut-
gSende erinran. [inkast.
Premunition, S. förekommande af ett
Prenomiuallte^ v. a., nämna förut.
— , a. omförmäld. — tiOll, 8, förut-
nämnande, [begrepp.
Pronotlon, S. förutvetande ; otydligt
Prentice, s. lärling, -ship, S. lärotid.
Prenunciation, s. förutsägelse.
PreOCCUplJate, v. a. förut intaga, göra
ingrepp; inbilla. — , a. förut bort-
tagen, -y. V, a, taga först i be-
sittning.
Preord|lain,v. a. förut förordna. -ina-
tion, 5. förut gifven befallning.
Preparllate,^. & a. förberedd, -ation,
S, förberedelse, -ative, a, tillredande ;
erforderlig. — , s, tillredning, till-
rusting, anstalt. — atory, a, förbere-
dande; nödvändig. — e, V. a. tillreda.
— , V. n. bereda sig; hälla sig färdig.
Prepense, v. a. förut öfvertänka.
Prepolleuce, 8. öfverlägsenhet, öfver-
niakt.
Prcponderallnce, 8. öfvervigt. -te,
v. n. vara öfverlägsen. — tion, S^
öfvervigt.
Preposli'e, v. a, sätta framföre. -ition,
S. T, preposition, -itive, a. förut-
satt, föregSende.
Prepossess, v. a. intaga med fördo-
mar, inbilla med. — ion , S. tidigare
besittning; fördom; envishet.
Preposterous, a. förvänd; orimlig;
sällsam.
304 Prepotency
Prepoteullcy , s, ofvermakt. -t, a.
stark, kraftig.
Prepuce, s. förhud.
Prerequisite, a. fdmt erforderlig. -,
S. nödvändigt beting.
Prerogative, s. prerogativ, företrädes-
rätt; myndighet.
Presage, S, förebSd, anmg. -, V. a.
betyda, beteckna ; säga förut, -men t,
3. fdrbetytelse, aning.
Presbyter, S. kyrkoförestSndare; prest.
-ian, a, hörande till presbyterianerna.
— , S. presbyterian ; kyrkovärd. — la-
nism, S. presbyterianska sekten. ~y,
S. presbyterianernas lärosystem.
Prescienjlce, S. förutvetande. -t, a.
förutvetande. [skrifva recepter.
Proscribe, v. a. föreekrifva, forordna;
Prescript, S. föreskrift, befallning.
-ion, 5. föreskrift; gammal häfd ;
recept, -ive, a. häfdvunnen.
Presence, S, närvaro ; de närvarande ;
min, anseende. - O f mind, sinnes-
närvaro. -Chamber, S, audiensrum.
Present, a. närvarande. — , 8, det
närvarande; presens (af ett verb);
skänk* -, V. a. presentera; bjuda;
öfverlemna; visa; föreställa, anklaga.
to - to, utnämna till. -, i. an { (vid
skjutning)» -aneOUS, a, närvarande,
omedelbar, -ation, S, uppvisande,
utnämning: bjudning. -66, S. den
som kallas till en prestlä genhet, -er,
S, gifvare. — of a hilly vexelinne-
hafvare. ^-imeut, S. I'orkansla, aning.
~ly, ad. strax, genast. -lueut,
S. öfverlertinande , föreställning; an-
gifvande. -ne^S, 8. närvaro; fint-
Ijghet.
Preservllation, 8. föryar; bibehSllande.
-ative, a. förvarande. -, 8. preser-
vativ; motgift. -6, V. a. förvara;
inlägga; insylta. -, S. inlagd frukt;
&ylt. preservers, pl. preserver, glas-
ögon som styrka ögonen.
Presidlle, v, n. presidera, föra ordet.
— ency, 8. presidentsembete ; öfver-
inseende. -Cnt, s. ordförande, för-
man; hofding. -ial , G. vardande;
som har öfverinseende.
Pretext
Preslgnify, v. a. förut beteckna.
Press, S, press; klädskSp; trängsel, folk-
hop; fullmakt att pressa krigsfolk. — ,
V, a, & n. krama; tränga; pSskynda;
tvinga; enständigt bedja; värfva med
våld ; tränga ; göra intryck pä. to —
sails, sätta till alla segel, —bed, s,
fSllbänk i form af ett skSp. -boaxds,
8, presspapp. —gang, 8. ett kom-
mando matroser, som med våld värfvar
krigsfolk. — ion, 8, pressning; tryck-
ning; betryck. — iron , 8. pressjern.
— ure , 8. tryckning , klämning ; för-
tryck; trängmäl; stämpel. -WOrk,
S. tryckverk.
Prestlgjles, S, bedrägeri, bländverk.
-iator, 8. gycklare. -lOUS, a. för-
bländande, bedräglig.
Presnmlle, v. a. & n. förmoda; tänka,,
mena ; understa sig, töras ; (upon, on,
of J inbilla sig. —er, S. pretendent.
— ption, 8. förmodan, inbillning; för-
mätenhet; tillforsigt. -ptive, a. för-
modlig; förmäten. — heir, närmaste
arfvingen. — ptlOUS , a. inbillsk,
förmäten.
Presuppollse^ v. a, förutsätta, -si-
tion, 5. förut antagen tanke.
Pretence j S. förevändning, sken; an-
spräk.
Pretend, v. a. begära, föregifva, iStsa
som; anföra som ursäkt; förebara;
inbilla sig ; förmena. — , V. n. (to)
göra anspråk pä. —er, 8. pretendent.
-ingiy, ad. inbiilskt. -ingness,
S. förra ätenhet.
Pretension, 5. ansprSk; förevändning.
Preteril-imperfect, s. T. preteritum
iraperfektum. —it, a. förfluten. — , 8.
T. preteritum. — ition, S. förbigäeride.
-lapsed, a. förfluten, -legal, a.
olaglig, -mission, S. underlätande.
-mit, v. a. underlSta; förbigä. -na-
tural, a. öfvematuriig. -natural-
ness, s. öfvernaturlighet. -perfect,
a, fullkomligt förfluten. — , S. T. pre-
teritum perfektum. -pluperfect, a.
mer än fullkomligt förbi. — , 8. 27.
plusquamperfektum. [ning.
Pretex, v. a, bemantla, -t, S. föievänd-
Pretor
Princedom
305
PretOFj S, pretor, ofverdoraare. -ian,
s, pretorian. ~, a. pretoriansk. — ship^
S. pretors erabete.
Prett Illness, S. vackerhet, artighet.
— y, a. angenäm, intagande; nätt;
skämtsam; temlig. — , ad, ganska
prydligt; teraligen.
Prevail, v, n. (on, upon, over,
against) hafva öfverhand, rSda ; (on,
upon, with) förraä nSgot hos en,
ofvertala en. —iDg, a. kraftig, ra-
dande. — nieilt, S, öfverlägsenhet.
Frevalen||Ce, S, öfverhand; öfverläg-
senhet; inflytelse, —t, a, herrskande,
rådande; vanlig; gängse.
Prevarica||te, v, a. vränga; upphäfva;
bedraga. — , V. n, begä oredlighet.
—tion, S. oredlighet i embete ; vi'ang*
ning. —tor, S, bedragare; krSnglare.
Preven||e, v. a, hindra, -lent, a.
förekommande.
Prevent, v. n. komma först. -, v,'a.
ledsaga; hindra, förekomma. — atlYO,
8, förvaringsmedel. — lon, S. förut-
gSende; förekommande; hinder; för-
dora. — ivo, a. förebyggande. — , s,
preservativ.
Previous, a. fSregSende, förutgående.
-ly, ad» förut, pä förhand, för det
första.
Prevision, s, förutseende.
Prey, s. rof; byte. -, V, n. fan,
upon) röfva; plundra; lefva af rof.
Price, S. pris, värde. -, V. O. vär.
dera. -Current, S, priskurant.
-men t, S, värdering.
Prick, S. tagg ; syl ; stick, sting, punkt,
prick; mäL — of tohacco, tobaks-
rulle. — , V, a, sticka; pricka, punk-
tera ; sporrhugga. to " a tune, sätta
noter pä en visa. to - the ears,
spetsa upp öronen, to — the chart,
göra bestick. — , V. n, kläda ut sig;
följa en pä spSren* — eared, a.
näsvis, —er, 5. ål, pryl; jägare ttU
häst. —et, S. hjortkalf pä andra aret.
— ingS, S. hSU och sting; harspSr.
-le, s. tagg; törne. ~lc-back, s,
spigg, benunga, fläckig hornfisk. —led,
a. taggig. -liness, S. taggighet.
English'Sivedish Diet*,
-louse, s, flatlus. -ly, a. taggig.
-madam, S, fetknoppar, allvif.
Pride, s. stolthet, högmod, flärd; prakt;
grannlåt ; brunst (hos djuren). — , v. n.
(one's self in) yfvas ; vara högmo-
dig öfvér nSgot. -flul, a. stolt.
Prier, s, spejare.
Priest, S. prest, offerprest. -Craft,
8. prestknep. — esS , 3» prestinna.
-L-OOd, s, presterskap. — liness, S,
prestcrlighet. — ly, a. presterlig. — 'S-
pintle, 5. munkkåpa (ört).
Prig, s, näsvis glop; bedragare. — ^ V,
a. smSstJäla. — gisll, a. näsvis.
Prill, S. butta (fisk).
Prim, a. affektorad. -, V, a. göra sig
Primacy, S. en primats embete. {till.
Primage, c. fraktpenningar.
Primariljly, ad. i synnerhet, -ness,
8, förnämlighet.
Primary, a. först, ursprunglig.
Primate, s. primas. -ship, s, pri-
mas-embete.
Prime, s. det första af något; gryning;
vär; kärnan, det förnämsta af en sak.
— of the moon, ny månad, — , a. först,
ursprunglig ; blomstrande ; förträfflig.
-, V. a, lägga fängkrut pä; lägga
grundfärgen till en målning. -COSt,
8, inköpspris. — nOSS, s. ursprung-
lighet; förnämhet. — r, *. katolsk
bönbok ; abcbok ; T. antiqua ; T,
rymnål.
Prime||val, -vous, a. ursprunglig.
PrimigenOUS, a. förstfödd, ursprunglig.
Priming, s, fångkrut. -horn, s,
kruthorn, -iron, -wire, 8. T.
rymnäl. —pan, S. fängpanna. — pOW-
der, S, fingkrut.
Primi||tial, a. hörande till förstling.
—tive, a. äldst, ursprunglig. — verb,
stamord. — tiveness, 3. ursprunglig-
het, -ty, 8, fdrstvarande.
Primly, a. affekterad, tillgjord.
Primogenitsro, s. förstfödsiorätt.
Primordia||l, a. först, äldst. -, s. ur-
sprung, -te, a, ursprunglig.
Primrose, a. blommig. -, 8, oxlägg,
vifva, gullvifva.
Prince, s, prins, fursto. -dom, f.
20
306 Princelike
furstevärdighet. -like, a, furstlig.
-liness, S, prakt, -ly, a. furstlig.
-'s-feather, a, araaranth. -metall,
S, prinsmetall. — 's-WOOd, s, eben-
holts.
Princess, 8, prinsessa, furstinna.
Principajll, a. förnämst, hufvudsaklig.
— , S, kapital; hufvudman; rektor;
h'ufvudsak. — lity, S, furstendorae ;
herradöme; företräde. —Hy, Ctd, för-
nämligast. — InesS, s. hufvudsaklig-
het, förnämlighet. —te, Q, herrskap.
Principle, 5. grundämne, grundorsak ;
element; bestSndsdel; grundsats. — ,
V. a. ingifva grundsatser; grunda. — Ö,
j?. & a. som eger grundsatser.
PrinCOCk, s, näsvis menniska.
Prink, v. a. pryda. -, v. n. pryda sig.
Print, S. märke, spSr, skräraa; tryck;
aftryck; tidning; stamp; kopparstick.
— , V» a, trycka. ~, V, n, lEta trycka ;
idka boktryckeri - konsten, —er, s.
tryckare, boktryckare, —ing", s, tryck-
ning; boktryckerikonst, —ing-honse,
-ing-Office, S, boktryckeri. -IBg-
ink, 5. boktryckerisvärta. — lllg-
paper, s, tryckpapper. -Ing-types,
s. pL boktryckeristilar.
Prior, a, förre; äldre. -, S. prior.
—ate, S. priorat. — eSS, S, priorinna.
— ity, s, företräde; tidigare tillstSnd.
-ship, S, en priors embete. — y, S.
Prism, S, T, prisma. (priori.
Prison, S, fängebe, häkte. «, V. a.
fängsla, innesluta. -barS, 5. pL
-base, S. ett slags rännlek. -er, s.
fånge, arrestant. — liOUSO, 5. fängelse.
-ment, S. fångenskap.
Pristine, a. fordne, förre, urgammal.
Prittle-prattle, S. snicksnack. -, v.
n. prata.
Privacy, s, ensamhet; fSrtrolishet; af-
lägsen ort; enslighat.
Private, a. hemlig; enskild, privat.
in — , i hemlighet; embetslös. — end^
biafsigt. — man t enskild person.
-chapel, 8. huskapdi. -nes% s,
enskildt stSnd; hemlighet.
Privatlleer, S, kapare, kaparefartyg.
— , V. 71. utrusta kaparefartyg ; gS pS
Processionary
kaperi. — lOn, s. beröfvande, saknad ;
svärighet; förlust; brist. — ive, a,
beröfvande.
Privet, -5. liguster; benved.
Privilege, S. privilegium; förmSn;
företrädesrättighet. — , V, Ctv privile-
giera.
Privitllies, 5. pl, födslodelar, -y, 8,
hemlighet; hemligt medvetande, för-
troende.
Privy, a. hemlig, lönnlig; privat; med-
vetande. — counseller, geheimeräd,
— seälj mindre kongl. sigillet. — , S,
privet, afträde.
Prize, 8, belöning; byte; uppbragt
skepp ; vinst. — , V, CC. värdera, skatta.
-question, S, prisfrSga. -r, S, vär-
deringsman. ^
Pro, pr, före. — and con, skäl mot
och med.
Proibaijbility, 8. sannolikhet, trolighet.
-bl©, a, sannolik, -bleness, s.
sannolikhet. —te, $, vidimerad af-
skrift af ett testamente ; bevis. -tIon,
8. fcevisningsgrund ; pröfning, examen;
profSr. -tional, -tionary, a. hö-
rande till prof. —tioner, S. novis;
en som undergSr examen. — tioner*
ship, 5. pröfningstillstSnd , novitiat.
— tOry, a. tjenande till pröfning.
Probe, s. T, sond. -, v, a. sondera.
-SCissarS, S. pl. särskär.
Probity, 8. redlighet, ärlighet.
Problem, s. T, problem, -atical,
€t, problematisk, osäker.
PrOCacions, a. fräck, näsvis.
Procedure, s. förfarande, förfarings-
sätt, handling.
Proceed, v, n. härröra; härleda sig
ifrSn, utgå; lyckas; gä fort; tilldraga
sig; tilltaga; fortfara. -Ing, 8. fort-
gående; händelse. — ett law^ rätte*
gSng. proceeds, pl. vinst, inkomst;
belopp.
PrOCelloaS, a. stormig, bullersara.
Process 5 5. rättegSng; fortgSng; om-
ständighet.; förfarande. — lOn, 8. pro-
cession, t^g. -ional, a. procession
tillhörig, -ionary, a. gSende i pro-
cession.
Procidence
PrOCidenCe, S. sänkning, förfall.
Proclaim, v. a. utropa, offentligen
kungöra; sätta i bann. -©r, S. hä-
rold, förkunnare.
Proclamation 9 s. proklamation; kun-
göfelse; uppbäd.
Proclivljity, S. böjelse, villfarighet.
— OUSj a, feenägen, (prokonsulat.
Proconsul, s, t)rokonsul. -ship, s.
Procrastinallte, v.' a, uppskjuta. -,
v, n, draga ut pS tidén.^ -tioil, s,
uppskof, dröjsraSl.
Procrealjnt, a. alstrande, -te, v. a.
afla, föda. -tion, 5. aflande', fort-
plantning, —tive, a. aflande, födande.
^tivéness, S, afvelsamhet. -tor, 5.
aflare, fader.
Proctor, s, prokurator, kustos vid ett
universitet. — , V, a, förvalta, -ship,
S, fuUmäktigskap.
Procumbent, a. liggande utsträckt.
PrOCUrallble, a. som kan förskaffas.
-Cy, 8. förvaltning, -tlon, S, för-
skaffande; fullmakt; befullmäktigande.
— tion-money, s, provision, —tor,
S. prokurator; ombud, förvaltare.
Procure, v, a. förskaffa ; förmä ; mäkla.
— , V. n, vara kopplare. — nient, s.
förskaffande; förmedlan, -r, S. mäk-
lare; skaffare; kopplare. -SS, S,
kopplerska.
Prodigal, a. (of) slösaktig, yppig. -,
5. slösare. — ity, s. slösaktighet. -ize,
V, n, vara slösaktig.
ProdigJiiOUS, a, underbar; ovanlig;
förskräcklig, -iousness, S. ofantlig-
het. — y, S, under, underverk; ohörd
sak. [förrädi?!:, trolös.
Proditor, S. förrädare. -lOUS, a.
Pr0duc||e, s, produkt, afkomst; belopp.
— , V, a. alstra, frambringa; gifva;
Sstadkorama ; anföra ; framställa.— ent,
a. frambringande, —er, S. upphofs-
man. — i!)le, a, som kan fram-
bringas,'8om kan anföras. — ifoleneSS,
9, görlighet.
Product, S, produkt; facit (i räkn.).
—lon, s. alster; framvisande. — ive,
•a, (of) frambringande, -iyeueSS,
So fruktbarhet.
Prognosticator 307
Proem, s. företal, inledning.
Profauyation, s. ohslgelse, vanvörd-
nad. — e, a. ohelig; ogudaktig; verlds-
lig, — , v. a» ohelga, missbruka, van-
vörda, -eness, S. ogudaktighet, gud-
löshet. -ity, s. gudlöshet.
Profess, v, a, bekänna; offentligen
undervisa ; utöfva ; försäkra ; pSstä.
-, V. n. aflägga klosterlöfte, -ion,
8. bekännelse; afläggande (af kloster-
löfte); profession. — ional, C8. som
tillhör ens kall. — Or , 5. professor ;
bekännare. -Orsllip, 5. en professors
syssla. [erbjuda; föreslS.
Proffer, S. tillbud; försök. -, V. a.
PrOficien||cy, 5. framsteg; fortgSng.
—t, 5. som gör framsteg; konstnär,
mästare.
ProflCHOnS, a. fördelaktig.
Profile, S. sidoSsigt, profil.
Profit, 5. vinst, fördel; inkomst; fram-
steg. — , V. a. gagna, båta; befordra
framsteg. — , V. n. draga nytta af
nSgot; göra framsteg, -able, a. för-
delaktig, nyttig, -ableness, 5. gag-
nelighet; indrägtighet. — lesS, a. icke
bStande, utan vinst.
Profliga||Cy, s, lastbarhet, bofaktighet.
—to, Ö5. lastfull, skaralös, oförskämd.
-, 5. liderlig sälle. -tenöSS, 5. last-
barhet.
Profluenlice, S. fortgSng, framflytande.
—t, (X. framflytande.
Profound, a, djup; djupsinnig; grund-
lärd; ödmjuk. — , 5. djup; afgrund.
— , V, a. granska. — ness, 5. djup-
sinnighet.
Profundity, 5. djuphet.
Profaslle, a. slösaktig, öfverflödande.
-eness, -ion, S, Cfverflöd; förslöa-
ning.
PrOg, v» n, stjäla; fika efter; marodera,
furagera (efter mat).
Progenjleration, s. fortplantning, -i-
tor, 3, stamfader. — y, S. afföda,
slägt.
PrOgnOStica||bIe, a. som maiy kan
spä till förut, -te, t;, a. förespS.
-tion, s. spådom, tecken, -tor, s,
spåman.
308
Program
Prophesier
Program, S. program, bjudnlnjsskrift,
innehSll.
Progress, 5. framsteg, fraragSng; för-
kofran; Eriksgata. — , V, 71. skrida
fram, gä framåt. —iOll, S. fortgSng;
framsteg. -ivC, a. framgSende. -ivcly,
ad, gradvis, efterhand. -ivÖHOSS, .9.
fortgång, tillväxt.
Prohibit, v, ».'förbjuda, förhindra.
-ion, $, förbud. -Ory, a. förbju-
dande.
Project, 8. förslag; projekt. -. V. a.
anlägga, forcslS, projektera; kasta ut.
1—, V. n. utstS , stå fram; skjuta ut;
hänga öfver. — ile, a. framSt kastad.
— , s. kropp som är satt i rörelse;
kastvapen. — lOn, S. kastning ; skjut-
ning; framstående del af en byggnad.
—or, Sé förslagsmakare. — UrO , S.
utstSende del af en byggnad ; utbyggnad.
Pr0laps||e, v. a. falla framät. -ioii,
s. fallande framstupa.
Prolate, a. platt, flack. -, v. a.
' framföra, utsäga.
Proleptical, a. förutgSende (sjukdom).
Proletarian, a. gemen, föraktlig.
Prolific, a. afveisam. -ation , s.
fruktbarhet; barnfödelse, -ness , s.
afvelsarahet. [lyftighet.
Prolix, a. vidlyftig, -i ty, s. vid-
PrololJCUtor, s. talman, ordrdrande.
—glie, S. prolog, företal.
Prolong, v. a. förlänga; uppskjuta.
—ation, s, förlängning; uppskof.
Prolusion, S. förspel, preludium.
Prominenljce, s. utskjutande; fram-
stSende del; märkvärdighet, —t, a.
utstSendo, framskjutande.
Promiscuous, a. sammanblandad.
Promise, 5. löfte ; hopp. -, v. a. & n.
lofva, utfästa.
Promiss||ary , s. en som fatt löfte.
-ion, s. löfte. -Ory, a. lofvande.
— note, revers.
Promontory, s. udde, näs.
Promotlle, v. a. promovera; befordra;
befrämja, —er, 5. befordrare, befräm-
jare. -ion, s. befordran, -ive, a.
befordi'ande, befrämjande.
Prompt, a. snar, hastig; tillreds. ->
payment, kontant betalning. -, v a.
ingifva; pSminna; uppmuntra, reta.
—er, s. sufflör pä en teater; uppvlg.
lare. -itude, -nesS, 5. skyndsam,
het; redebogenhet. -uary, S. för-
rSdshus. — uro , 8. ingifvelse, upp-
muntring.
Promulgallte, v. a. offentligen kun.
göra. —tion, S. kungörelse.
Pronator, s. muskel som drar flata
handen inSt.
Prone, a. fallen for; med ansigtet emot
jordäoi ; sluttande. — ncSS, s. benägen»
het; sluttning; framstupa läge.
Prong, 5. gaffel; tjufva; skälm. -Öd,
a, gaffelformig.
Pronominal, a. tillhörig ett pronomen.
Pronoun, s. T. pronomen, -ce, v. a.
uttala; föredraga. — , V. n. döma;
tala dristigt. — , S. kungörelse.
Pronunciati]|on, s. uttal; afkunnande
(af en dom); utförsgäfvor. — Vö, a»
djerft och pSfluget dömande.
Proof, 8, prof, försök; skäl; täthet;
korrektur, profark. — , a. ogenom-
tränglig, skottfri ; proberad ; obeveklig,
—less , a. som icke häller profvet,
—sheet, s. profark, revidersark.
Prop, 5. stöd, pSle, stötta. -, V. a,
stöda, to — a vine, staka en vin-
ranka.
Propagallte, v. a. fortplanta; utvidga.
-, v. n. tillväxa, -tion, s. fort-
plantning ; utvidgning.
Propel, v. a. fortdrifva, fortskynda.
Propenljd, v. n. vara fallen för. -deii*
Cy, 5. benägenhet; böjelse; öfvervä»
gande. — Se, a. fallen för., benägen
till. -Sity, 8, benägenhet, fallenhet.
Proper, a. egen; enskild; tjenlig;
vacker; snygg; anständig, —'judge,
behörig domare. — owner, rätt egare.
-ly, ad. egentligen. — nesS, s. skick-
lighet, tjenlighet; ansenlighet. -ty,
S, egande rätt ; egendom ; egenskap ;
tillbehör, redskap. — ty-man, s. gar-
derobsmästare, —ty -tax 5 s. grund-
skatt.
Prophejlcy, S, profetia. sp2doin. ^hlQXf
Prophesy
8, profet, -sy, V. a. (S: 71. profetera ;
spä; T, predika.
Prophet, S. profet, spSman. -CSS,
s. profetissa, sierska. — ical, a. pro-
fetisk. ~ize, v. a. profetera.
.Prophylactic, -al, a, forebyggande.
— remedy, preservativ.
Propiwquity, s, grannskap ; slägtskap.
Propitijjable, a. försonlig, -ate, v.
a. försona, blidka, -ation, S. för-
soning, försoningsoffer. -atOl', S. för-
sonare, — atory, a. försonande. — ,
S, nSdastolen. -CUS, a. blid, nådig,
gynnande. — OUSness, s, godhet, mild-
Propolis, 5. stoppvax. [het.
Proponent, S. en som föreslSr nSgot.
Proportion, S. förhSllande; likformig,
het; regel; andel; mSn. — , V. a.
jemka, rikta, proportionera- —able,
a. passande, likformig, —ably, ad.
jemförelsevis. —al, a, (to) i för-
hallande till. -ality, S, likmätighet,
lika förhällande. — ato, a, propor-
tionerad. — , V. a. inrätta, ställa,
'' passa.
PrOpOSlIal, 8. förslag, anbud. -6, V.
a. proponera, föreslS. -, V. n. till-
bjuda, to — to one's self, föresätta sig
nSgot. — ition, a, förslag, anbud;
sats. — itional, a. såsom sats an-
sedd. - [frSga) etc.
Propound, v. a. föreslS, framställa (en
Proprielltary, a. tillhörande säsom
rätt egare. — tOr, 8. egare, egendoms-
herre, delegare, —ty, S, egentlighet;
skicklighet, anständighet.
Propugn, v. a, förfäkta, -ation, *.
försvar, —er, *. förfäktare.
Propulsion, S. fortdrifvande.
Pro re, s, fören, förstäfven af ett skepp.
Prorojlgation , S. förlängande ; parla-
mentets uppskjutande. — gue, v. a.
draga ut pä tiden med; uppskjuta;
upphöra pä en tid.
Proruption, s. utbrytande.
Prosaic, PrOSal, a. prosaisk, obunden.
PrOSCriybe, v. a. förklara för biltog,
landsförvisa ; förbjuda. — pt, s. & a.
biltcgj landsförvist. — ptiou, 5. lands-
förvisning: bannlysning.
Protestation 309
Prose, 8. prosa, obunden stil. -, V. 71,
prata drafvel.
PrOSeCUJIte, v. a. fortsätta; lagfora,
förfölja inför domstolen. — tiOU , s,
förföljande ; lagsökning , anklagelse.
—tor, s. en som fortsätter ; lagsökare,
anklagare.
PrOSely||te, s. proselyt. -, v. a. göra
proselyter. — tism, s, begär att göra
proselyter. — tize, V. a. omvända.
— , V, 71, göra proselyter.
PrOSeminatiOn , S, fortplantning ge-
nom frön.
PrOSer, S, tråkig talare; prosaist.
PrOSOdyian, s. en som väl känner pro-
sodien. — ical, s, prosodisk, — y, 8,
prosodi, uttalslära.
Prospect, s. utseende, utsigt ; ändamål ;
öfversigt; landskapsstycke; hopp; pro-
spekter, — IvO, a, seende framåt.
— glass, tub, kikare.
Prosper, v. n. trifvas, lyckas. -, V.'
a, befrämja, -i ty, 5. välgång, lycka;
framgång. — OUS, S. lycklig, lycko-
sam; gynnande. -OUSneSS, 8, väl-
PrOSpicience, S. förutseende, (måga.
Prostate, s. T, sädeskörtel.
PrOStitu||te, a. gemen; liderlig; äre-
lös. — , S. sköka , liderligt qvinnfolk.
— , i?, a. förföra; hålla fal; missbruka.
—tion, S, horeri; liderlighet; missbruk.
PrOStra||te, a. lagd framstupa på jor.
den; utsträckt. — , V, a. nedkasta.
-tion, 8, nedkastning, knäfall; ned-
slagenhet.
Protect, v, a, beskydda, försvara, -ion,
5. beskydd, hägn. — ivO, a. skyddande.
— or, S, skyddsherre; riksföreståndare.
— Orate, S, en riksföreståndares sty-
relse. — Orship, 8, protektors embete;
föreståndareskap.
Protend, v. a. framsträcka.
Protervity, S, oförskämdhet, näsvishet.
Protest, 8. protest ; offentlig motsägelse.
— , V. a, & 71, bedyra, försäkra; pro-
testera, bestrida ; bevisa ; åberopa som
vittne. — ant, a. protestantisk. — ,
S, protestant. -antism , 8, prote-
stantisk lära. -ation, 3. bedyrande;
irrotcst.
310 Protonotary
PrOtOllnOtary, S. pi-ötonotarie. -COI5
S. protokoll ; utkast till en skrift.
-plast, s. urbilden, -type, s. mo-
dell, original.
Protract, V, a. uppskjuta, förlänga.
—ion, s. förlängande. — ive, a. upp-
skjutande.
Protrnllde, v, a, framstöta. -, v. n,
framtränga. -Sion, S, framstötande.
Protuberllance, s. svulst, -ant, a.
utstående, —ate, V. n. svullna, höja
sig. -OUS, a. utstSende; T. knölig.
Proud, a. högfärdig, stolt; dristig; för-
maten; prunkande. — fiesll, svallkött.
Prove , v, a. bevisa ; probera , pröfva ;
erfara. — , V. 71. bevi:',a sig, blifva;
fresta pS ; slä ut. -able, a. bevislig.
Provedllitor, -ore, s. leverantör.
Provender, s. foder, fmage.
Proverb, s. ordsprSk. -, v. n. nyttja'
ordsprSk. — ial, a. hörande till ord-
sprSk; allmän. -lally, ad, ord-
språksvis.
Providlle, v, a. njrutse; (of, withj
förse, besörja, skaffa; betinga; f against J
förebygga. — , V. n. akta sig; sörja
för något, jorovided that, så vida, med
det vilkor. — Cnce, s. Försyn; om-
tanke; sparsamhet. — ent, a, försig-
tig. -dential, a. kommande af Guds
försyn. -entness, s. försigtighet.
—er, S. inköpare; leverantör.
Pr0vinC]|e, s. provins, landskap, län;
syssla, åliggande. — lal, a. landskaps-;
inhemsk ; ohyfsad. — , s. provincial ;
landskapsbo. -ialisni , s. talesätt i
en provins.
Provine, v. a. fortplanta vinstockar
genom afläggningar.
PrOVislliOn, s. proviant, lifsmedel, för-
råd ; försorg; förberedelse; ayfvode.
-ional, a. tills vidare; vilkorlig;
provisionel. — Or, s. skaffare; provi-
sor. — Ory, a. försorg tillhörig, vil-
korlig.
Pr0V0Cati||0n, s retelse, anmaning.
-ve, a. retande. -, s. retningsmedel.
Provoke, v. a. förtreta; befordra;
uppväcka; vädja, -niont, S. förbitt-
ring . utfordring ; befordran.
Publication
Provost, 5. chef; underdomare; profoss.
-marshal, s. generalprofoss. -sliip,
s. profoss-syssla.
Pro VT, 5. fören, förstäfven (pS skepp).
Prow, a. tapper. -esS, S. tapperhet.
Prowl, V, a. plundra. -, v. n. gå ut
på ref.
PrOxim||ate, a, närmast, omedelbar.
— ity, 5^ grannskap ; skyldskap.
Proxy, 5. fullmakt; fullmäktig, depu-
terad.
Prudj|ej S. fruntimmer som ställer sig
sédig och ärbar, -ence, 5. försigtig.
hét, klokhet, -ent, a, försigtig, om-
täriksam. -ential, a. förståndig.
-entiality, s. omhugsan, klokhet.
-ery, S. skenhelighet, pryderi, -isll,
a, skenhelig; tillgjord.
Prune, s. plommon, sviskon.
Prune, v. a. qvista, putsa (träd).
V. n. snygga sig.
Prunel, s. brunell (en sort plommon).
PrnniferOUS, a. som bär plommon.
Pruningllhook, -knife, s. trädgårds.
knif. (klSdig.
Prurlijeiit, a. l^liande. -ginons, a.
Prussian, a. preussisk. - Hue, ber-
linerblått.
Pry, v. n. titta, noga be3e; * (into)
snoka, ransaka. — ingly, ad!, tilltagsen.
Psalm, s. psalm, -book, s. psalm.
bok, psaltare. — ist, S. psalmförfat.
tare, -ody, s. psalmton. -Ography,
S. psalmers författande.
Psalter, s. psaltare, psalmbok, -y, ö.
hackbräde (musikinstr.).
PseudllapOStle, s. en falsk sposteU
-OlOgy, S, falsk lära.
Psliaw, i. fy! lappril
PsOr|]a, S. skabb.; -iC, a. skabbig.
Psychology, 5. läran om menniskans
Ptarmigan, s. snöripa. [yäi.
Ptisan, S. kornvatten.
Puberty, s. manbarhet.
Pubescenjlce, S. mogen Slder; manbar-
het. —t, a. giftvuxen, manbar.
Public, a. allmän, offentlig. -, S,
publiken, allmänheten; krog. — JiOUSe,
värdshus, —an, s. tullnär; gästgifvare,
krugare. -ation, s. oGentlisgoreli^t ,
Publicity
Puncheon
311
kungörelse; utgifvande (af en bok etc.).
-ity, 9, offentlighet.
Publish, V. a. förkunna; utgifva. -er,
s. kungorare ; utgifvare af en hok, for-
Puce, a. mörkbrun. [läggare.
Puceron, S. bladsput, blading.
Pack, 8, rä, tomtgubbe, -ball, -flst,
s, boflst.
Pucker, a. oordning; skrynklig kläd-
ning; veck, — , v, (t. vecka.
Pucket, s. lofmasknäste. [väsnas.
Pudder, S. tumult, larm. ~, V. w.
Pudding, S, pudding; korf; tarm af
ett djur ; fallvalk. -grass, 5. poleja.
-headed, o. töipaktig. -pie, s.
köttpastej.
Puddjjio, 5. vattenpuss. -, v, a. smutsa ;
grumla. — , V. n. plaska i orenligheten.
— ly, a. oren, smutsig.
Puddning, s, T. ankar-röring.
Pudyenda, s. blygd, födslodelar. -ICl-
OUS, a. kysk. -Icity, 5. blygsamhet.
Puds, 5. pl, vida ärmar.
Pueril||e, a, barnslig, -ity, *. barn-
dom, barnsligt väsende.
Puerperal, a. angSende barnsäng. -
fever, bamsängsfeber.
Puff, 5. pust, väderstöt;' puderqvast;
skryt; röksvamp. — , v. n, svälla;
pösa ut kindbenen. — , V. G,, pusta
pä ; blSsa upp ; puffa, -ball, s. bo-
fist, röksvamp, —er, S, storskrytare.
-paste, s, bladbakelse, -y, a. upp-
blast, svullen.
Pug, 6, mopa; liten aps. -nose, 8,
k ull rig näsa.
Pugh, i. fy!
Pugil, s, slagskämpe, -isitt, S, box-
ning. — ist, S. boxare.
Pugliaci||OUS, a. stridig, stridsam.
—ty, 5. stridighet.
Puisne, a. yngra, nyare, senare.
Puissanjice, S. makt; välde; rike. -t,
a. stark, mäktig, väldig.
Puke, S, kräkmedel; uppkastning. — ,
V. n, kräkas; äckla.
Pulchritude, s, skönhet, fägring.
Fule, v. n, pipa (som fågelungar);
j;imra sig.
Pullcose, a, full med loppor.
Pull , 8» ryckning , dragning ; strid.
— , V, a, draga, rycka; plocka. — ,
V. n. T. ro. to - down, rifva ned ;
neds-törta. to — up a good heai%
fatta mod. — way ! ro friskt ! -back,
5. hinder; olycka. (flicka.
Pullet, 8. ung hona; Qäderfä; ung
Pulley, s, block, trissa. -dOOr, 8.
falldörr, fallucka.
Pullulate, v. n, knoppas, spricka ut.
Palmon||arious, a. lungsiktig, -ary,
a. lungorna tillhörig. — , 8. lungört.
— ic, a. horande till lungorna; lung*
siktig.
Pulp, 8, köttet, det sattfiilla innan*
mätet (i frukt). — OUS, a. mjuk;
köttig. -OnsuesS, S. köttighet, -y«
a. köttig.
Pnlpit, 8. kateder, prediksiol; pulpet.
Puls||ation, s. klappning, p.ickning;
pulsslag. — e, 8, puls ; slag ; skidfrukt.
—lon, 8» drifvande, stötning.
Pultaceons, a, grötaktig.
Pulverljable, a. som kan pulveriseras.
-ization, s. pulverisering. -ize,
V. a. pulverisera, sönderstöta till pui*
ver. -ulence, s, dammighet.
Pulvil, 8. luktpulver. -, v, a, parfy.
mera.
Pnmice, Pummy, s. pimpsten.
Pump, 5. pump. pumps y pL lätta
skor. — , V, a. pumpa (vatten); lura,
-brake, -break, s, brunns vipp.
—cistern, s, iSda pi en kedjepump.
-dale, -vale, s. T, pumpsot.
-handle, s. pumpsvängei. -nails,
8, pL T. halftums spik. -tail , 8,
pumpstSng. —water, 8, pumpvatten.
PumpiOn, 8. kurbits.
Fumy, ö. hälig, pimpstenartad.
Pun, 8, ordlek. -, v. W. skämta; rida
pä ord. — , V. a. öfvertala genom
ordlek.
Punch, 8. punsch ; en narr i niarionett»
spel; en kort och tjock menniska; stöt^
slag ; mejsel ; grafstickel ; pryl ; T. pa.
tris. — , Vo a, borra; knuffa; punsa
(hSl i nSgot). -bowl, 5. punschbäl.
—eon, S, pryl; huggborr; punsjern;
wyntstainp; vinfat som l^Sller 84 gal.
312
Puncher
lons. -er^^. pryl; punsjern. r-ladlO^
5. punsch^ef.
Punchinello, S. harlekin.
Punctuated, a, sammandragen i en
punkt; punkterad, — ilio, s. sträng
grannlagenhet ; punktlighet i småsaker ;
lappri. — lliOUS, a. snarsticken, grann-
laga; punktlig, -iliousness, s, nog-
grannhet i smSsaker; finkänslighet.
-ual, a, ordentlig, punktlig, -ua-
lity, 5. ordentlighet, noggrannhet.
-ualness, s, punktlighet, -nation,
S. punktering, -uate, V» a. pricka,
punktera. — urc, 5. prick, häl (med
en fin udd).
Pundle, s. tjock qvinna.
Pungen||cy, 5. stickning; skarphet. -t,
a. skarp, bitande; smärtsam.
Pnnice, S. vägglus, -lons, a. purpur-
färgad.
Punish, v, a. straffa, -able, a. straffbar.
-ableness, S, straffbarhet. -ine^it,
*. straff, bestraffning.
Punit||ion, s. afsUaffande. ~ive, -ory,
a. straffande.
Punster, S, ordryttare.
Punt, 8. T, däck; flottbro. -, V. a.
punktera (i spel).
Puuy, a. liten, späd, spenslig; ringa.
— , 5. oerfaren menniska.
Pup, V. n. valpa.
Pupa, s. puppa, larf.
Pupil , s. pupill ; ögo;isten ; lärgosse.
-age, S. minderSrighet; läroSr. -ary,
a. hörande till en omyndig.
Puppet, s. docka, marionett; narr.
-man, -spelare, s, marionettspe-
lare. — sllOlV, 5. dockspel, marionett-
spel, [v, n. valpa.
Puppy, s. valp; narr, näsvis fjäsk. — ,
Pur, s. sakta murrning, — , V. n.
sakta murra.
Purblind, a. kortsynt.
Purchase, s. köp; tillhandlad vara;
handelspris; Srlig afkastning af fast
egendom ; fotfäste ; T. vindspel. — ,
V. a. köpa, tillhandla, sig; (outj för-
sona, -money, s. köpskiiiing. -r,
s. köpare.
Pure, a. len; klar; obemängd; oskyl-
Purse
dig; obefiäckad; idel, bara, -ECSS,
5. renhet; oskuld.
Parfle, S, broderi; kant pl en bor-
dering. — , v» a. sticka, virka.
PurgliatiOn , 5. purgering, rening; T.
sofring. -ative, a, purgerande, re-
nande. -, s, purger-medel. -atory,
S. skärselden. -O 5 5. purgermedel,
afförande medel. —, v, a, purgera,
rena. -, v. n, blifva ren ; hafva diarré.
— inj^, s. rening.
Puri||fication, s. rening, -ficative,
a, renande. — ficatory, a. rensande.
— , S. kalkduk.' — fier, s. renare,
luttrare. —fy. V, a, rena ; rättfärdiga.
-, V. W. blifva ren. -sm, s. tiilgjord
renhet i ett spräk. — st, 5. som af-
fekterar öfverdrifven, renhet I ett sprSk.
—tan, 5. puritan; * pietist, -tani-
cal, a. puritansk, -tanism, s.
puritanernas religionslära. —ty, S,
renhet; oskuld; kyskhet.
Puri, S. udd pä en spets; malörtdricka ;
porlande. — , V. a. besätta med frans
eller spets; sticka. — , V, n, porla,
susa (säsom rinnande vatten).
Purlin, 5. tvärbjelke.
Purloin, v. a. snatta, försnilla, -er,
5. tjuf, snattare. [skog; T, intägt.
Purine, S, omräde, grannskap; stor
Purple, 5. purpur, purpurfärg; purpur,
färgadt tyg. purjples , jpl. fläckfeber,
skarlakansfeber. — , a. purpurfärgad,
purpurröd. — , ?). €C, purpra, färga
purpurröd. — fisll, S. purpursnäcka.
-flower, $. hyacint, -royal, a.
högt purpurfärgad. -velvet-flower,
S. tusenskön. -lYOrt, 5. röd vuplin^
Purplisll, a. stötande i purpurfärg.
Purport, 5. afsigt; innehåll; mening.
— , V, n. irmehalla, innebära.
Purpose, S. afsigt, föresats ; saken, on
-, uppsStligen. to no -, fSfängt.
— , v. n, & et. ärna, ämna, besluta.
—less, S. förgäfves. -ly , «. upp.
sStligen; med. flit.
Purprise, 5. intägt; inhägnad.
Purr, s. strandpipare.
Purse, s. penningpung, börs; penningar,^
förmögenhet. -, V. a. (upj stoppa i'
Pursebearer
pungen; rynka (pannan), -bearer,
8. skattmästare. — CUtter, s. fickhug-
gare. — r, S, kassör; skeppsskrifvare.
PursinCSS, S. trSngbröstighet.
Furslain, s. portlaka.
Pursualjble, a. som kan fullföljas.
-nce, S, fortsättande, fullföljande.
in — of, i f^Ije af. -Ht^ a, lik-
mätig. - to, i följe af.
Pursue, v, a. följa, jaga efter; cfLtr-
sträfva; fortsätta. — , t;. «. fortiara.
Pursuit, 8. förföljelse; eftersträfvande ;
enträgenhet; bana.
Pursuivant, s. ötatsbSd.
Parsy, a. dast; andtruten.
Purteuance, s, Ullbehör ; tarmarne af
ett djur. [a. varig.
Puruleujjcy, S, varighet, materie. -t,
Purvey, v, a. anskaffa, förse med. -,
V. n. sörja. ~ance, S, anskaffande;
förräd pä lifsmedel. -Or, s, inköpare ;
proviantmästaré.
Purview, s. den befallande delen af
en parlamentsakt.
Pus, S. var i sSr.
Push, S. stöt; sträfvande; nödtvSng;
afgörande tidpunkt. — , V. a, stöta,
skuffa; drifva; angripa; fortskynda.
-bolt, $,^ skufregel. -iug, a. liflig,
rask. -pin, s. ett slags barnlek med
Push, s. hetblomma. (knappnålar.
PnsillanilU || ity , S. klenmodighet.
— OUS, a. klenmodig, försagd.
Puss, S. kisse, pus (smekord åt en katt) ;
Pustule, s. bläsa, finne. (hare.
Put, 8. fall ; händelse ; enfaldig stackare ;
ett slags kortspel. --, V. a, & 71.
sätta; ställa; lägga; nyttja; förorsaka;
anförtro ; gro ; röra sig ; styra. — the
case , om so skulle hända, to — a
horse in, dressera en häst. to -
hacJc, draga tillbaka. tO — hy, lägga
afsides ; afvända, parera, to — downy
nedsätta , undertrycka , forödmjuka ;
upphäfva. to — forth, knoppas,
skjuta skott; frambringa; utsträcka;
använda, to — forward, drifva pS ;
befordra, to - in, inflicka; klandra.
to — in for, anhSlla om (en syssla).
to - in mindt päminna, erinra, to
Pyrotechnic 313
- off, bortlägga; afsätta, uppskjuta.
to — on, antaga, anlägga (en drägt);
pSiägga ; »hasta, skynda sig. to — OUt,
utställa ; sätta ut (pä ränta) ; utsläcka ;
utgifva ; hissa (en flagg), to — (out)
to sea, sticka ut till sjös. to — over,
transportera, to — to, bifoga, to —
to death, afrätta, döda. to — up,
uppställa ; slä upp ; samla ; dölja ; göra
(en bön), to — up a hare, drifva
upp ea hare. to — up at, taga in
pä. to ~ up with an affront,
smälta en skymf. to — up the
sword, sticka svärdet i skidan, to
- up to sale, utbjuda ell. sätta till
salu. to ^ up with, tSla, fördroga.
to - upon one, bedraga en.
Putative, a, förment.
Putid, a, stinkande, nedrig, -ness,
S. skändlighet, oanständighet.
Putlog, s, T, stylta, ställningsträd för
Putoff, 5. undfiykt. [murare.
PutrelJdinOUS, a. stinkande, rutten.
-faction, S, röta, förruttnelse, -fac-
tive, a, rotande; förruttnande, -fy,
V. a. röta. -, V. Ql. förruttna, murkna.
-SCence, s. ruttning, förruttnelse.
-scent, a, ruttnande.
Putrid, a. rutten, härrörande af röta.
- fever, rötfeber. -nesS, 8. röta.
Putting, 8, sättning, -stone, 8, afyi.
sare utanför portar; lyftsten.
PuttOCk, 8, glada.
Putty, s. kitt. -, v. a. glasera ; kitta.
Puzzle, s. gata; bryderi; förvirring.
— , V. a. förvirra; bry. — , v. n. vara
Pye, 8, skata, (tankspridd.
Pygmllean,' a. dvergaktig; smäväxt.
-y, 8. dverg, 'pyssling.
Pylorus, 8, T. högra magmunnen.
Pyramid, S, pyramid, -al, a. pyra.
Pyre, s, bäl. [midformig.
Pyretyic, s, feberdrifvande medel. -OlO-
gYj 8, läran om febrar.
Pyri||form, a. päronformig. -tace-
OUS, a. klsaktig, kisblandad. -es,
8. svafvelkis; fyrsten.
PyrOllmancy, *. spädom medelst eld,
-meter, S, eldmätare, -pe, «. ädel
granat, -teclinic, a. hörande till,
314 Pyrotechnics
fyrverkerikonsteno -techniCS, S. pi,
-techny, s. fyrverkerikonst, -tic^
S, frätmedel.
FyrrlliC, 5. vapendans.
Pythagorean, a, pytagoreisk. - table,
multiplikationstafia,
FyXj s, nakterhuset, der kompassen stSr ;
oblatask (h^vari hostian förvaras).
Qual), 9. lake (flsk).
Quack, S, qvacksalfvare ; dSlig läkare.
— , V. 71, skrika som änder ell. korpar ;
skräfla; qvacksalfva. — ©ry? ^- Qvack-
salveri. -ing, 5. skryt, -isll, a.
skräflande. —ISKl, S, qvacksalfvcri.
— salver, S. qvacksalfvare.
ijuadrajlgenary, a, fyratioäi-ig. -ge-
ne,' S, art pSfvelig aflat. -gesima,
S. första söndagen i fastan, —gesi-
mal, a. som hör till fastlagen, -ngle,
8. fyrkant, -ngular, a. fyrhörnig.
— nt, S, Qärdedel (i synnerhet af en
cirkel); qvadrant. -te, S, fyrkant;
boktryckeriqvadrat. — , a. fyrkantig;
passande?^—, V. 71. passa (tillsariimans).
-tie, a, fyrkantig, -ture, S, qva-
dratur; förvandling till fyrkant; T,
första eller sista qvarteret af ny eller
nedan.
Quadrjlennial, a. som varar i fyra
Sr, som sker hvart fjärde år. — ible,
a. som kan bildas till fyrkant. — ifid^
a, fyrklufven. -llateral^ a. fyrsidig.
-ilateralne&s, s. fyrddighet. -ille,
S, T, qvadrilj. -Ipartitc, 71, fyr-
delad. -Hped, a, fyrfotad. -, S,
fyrfotadt djur. -lipedal, a. fyrfotad.
-Upie, a. fyrdubbel. -Hplicate,
V, a, fyrdubbla.
Qwaif, v. a, & qi, dricka mycket, -er,
s. fyllhund. [S. träsk, dybotten.
Q«aj2;iigy, a. dyig, sumpig. -mirOj
Quail, 5. vaktel. -, V, a. göra lör-
sagd, undertrycka. -*, V. n. blifva
nedslagen; dSna ; .m,lnskas; löpna.
•pipe, «.■ vakteipipa.;
Quarter-rails
Quaint, a, konstig; ovanlig; nätt; säll
sam; tillgjord. -nOSS, S, artighet,
sällsarahet.
Qujlk||e, S, darrnrng, skälfning. -, V, O,
darra, skälfva, bäfva, skakaso — CFj
S, qväkare (religionssekt). -©risiUj
S, qväkeri. —ing, 5. darrning, bäfvau.
-ing-graSS, S, darrgräs.
QualillficatiOn, S, beskaffenhet, skick,
lighet, duglighet ; förminskning, —fler,
S, storpratare. —fy, V. a. bestämma;
mildra; .sätta i stånd, to — one's
selfy taga namn af nSgot ; äfv. aflägga
eden (för att bekläda en tjenst). -ty,
$. egenskap, lynne ; stånd, förnämt folk.
Qualm, 5. svimning, däning. vanmakt.
— ish, a. svimmande.
Quandary, 5. tvifvelsmål; villrådighet.
Quant||itative, -itive, a. af en visa
storlek. — ity, s. myckenhet, storlek;
del; T, stafvelsers ljudvigt. -Tam,
S, mängd, belopp.
Quarantine, s, qvarantän.
Quarrel, S. glasruta ; pil med fyrkantig
hufvud ; gräl ; täflan. -, V, n, träta»
-ler, S, grälmakare. -lOUS, a, trät-
girig. -some, a. grälig.
Quarry, S, ruta; pil med fyrkantigt
hufvud; stenbrott; fågel spänd af rof-
fåglar. -, V, a, bryta sten. -man,
$. stengräfvare.
Quart, S, fjärdedel, qvart (vinmStt,
V4 gallon), -an, a, som varar fyra
dagar. — , S. Qärdedagsfrossa.
Quarter, S, fjärdedel, qvarter; hemvist;
ort; pardon; Qärdedels timme; qvartal;
sädesmått af 8 strukna bushels ; fram-
delen pä en häst ; fält i en vapensköld.
— , V, a, dela i. fyra delar; stegla; in-
qvartera; T, tillägga (till ett vapen);
föra i vapen, -age, S, qvartalslön.
-ClotllS, S, pl. skanskläden, -day»
S. qvartalsdag, fardag. -deck, 5.
skans, halfdäck. -gallery, S, T.
sidgalleri. -gunuer, s. konstapels-
mat. — ly, a, som sker qvartalsvis.
-, ad. qvartalsvis. -master, 5.
qvartermästare ; pumpmästare på skepp.
-piece , *. fyrkantigt stycke träd
(timmerm.). -I»nlS, S, pl.JC. relingar
Quartsessions
pS babk och skans, -sessions, S,
jpL tingsdagar hvart Qardedels. S^r (i
provinserna), -stalf, S. päk, st^ds-
klubba, -wind, «. sidvind, back-
stagsvind. [format ; bok in 4to.
QuartllcttO, S. qvartett. -O5 S, qvart-
(Juarz, 5. q varts (en bergart).
<^uasli^ d. ett slags pumpa. -, V. a.
krossa , sönderbräcka ; u^derkufva,
qväfya. — , V. W. sqvalpaT
Quassia, S, bitterholtstrad.
Qnat, S. blemma; hareläger.
Quaternllary, a. som bestar af fyra.
-, s. fyrtalet. — iOIlj S. tropp; fyra;
fyrtal.
Quatrain, e. strof af fyra versrader.
Quavlje, v. w. gunga af fetma, -ei", 5.
T. V2 not; drill. -, V. fl, darra,
skälfva; drilla.
Quay,, 5. kaj, strandbro.
Quean, S. snuskigt qvinnfolk.
Queasljiness, 5. vämjelse; läcker smak'.
— y, a. vämjaktig, kräsmagad; , kinkig.
QuöCn, S, drottning ; bivise ; drottningen
(i scliacksp.); dam (i kort* och daraspel.
— of the meadows, älggräs. -*s-
gilli flower, nattviol. -, v, w. fitj
agera drottning, föreställa drottning.
-apple, s. renett. -l)8ö, 5."biraoder,
vise. -dowager, s, enkedrottning.
-metal, s. hvit metall.
Queening, «. engel&k ananas.
Queer, a. sällsam, besynnerlig; förala-
gen; dSlig. -neSS, 5. sällsamhet.
Queest, s, ringdufva.
Quell, v. a. tvinga, nnderkufva; qväfva.
Quench, v. a. utsläcka (eld ell. törst);
stilla, — , v. n. svalna, -able, a.
Bora kan släckas, stillas. -lesS * a.
outsläcklig.
Quercitron, 5. gul amerikansk ekbark.
Querimonious, a, klagande; bedröflig.
Querist, s, frSgare; tviflare: korsån-
Quern, s, bandqvam. [gare.
Querpo, 5. jacka.
Quorry, s, hofstall; stallmästare.
Querulous, a. klagande, qvidande: be-
dröfvad. '-ness, s. jämrande*.
QuUt
315
Query, a, fräga, sp3rsm§I. -, v. a.
frSga; utforska.
Quest 5 S, undersökning; anhEllan; äf*
ventyr. to go in — , spara upp;
söka. —ion, S, frSga, spörsmäl, un-
dersökning; tvifvelsmäl; förhör; sträck-
bänk. — , t;, a; <i& 71. frSga, spörja;
tvifla ; undersöka. -ionablo , a.
tvifvelaktig ; osäker; misstänkt. — io-
nary, a. frSgande. -, S. tillspörjare.
-ioner, S, frSgare, examinator. -lon-
leSS,'a. ostridig; afgjord. -Uary,
a, vinningslysten.
Quib, S, stickord. -Me, S. ordlek;
gnabb; spetsfundighet. — « V. n. leka
med ord.
Quick, a. rask, rtiunter, hurtig. — , *.
lefvande köttet; det ömma; qvickhvete,
qvickrot. —en, v. a. qvickna , lifva.
-, V. n. fä lif. -lime, $. osläckt
kalk. -match ^ s. lunta, -ness,
S, lifligbet, finabbhet; qvickhet. -pa-
ted, a. skarpsinnig, -sand, 8.
qvicksand, flygsand, -set, s. lefvande
häck; hagtorn. — , V. a, inhägna,
innesluta med häckar. -Sighted, a.
skarpsynt. — Sllver^ S. qvicksiltver.
, -witted, a. qvick, fintlig.
Quid, S. en tuggbuss.
Quiddity, 5. ordlek; spetsfundighet.
Quid die, v, n. skämta, fordrifva tiden
med skämt, dröja, söla.
Quiescen]|ce, 8. hvila, stillhet, -t,
a. hvilande.
Quiet, a. stilla, fridsam, saktmodig;
tyst. — , 5, hvila, ro, lugn. — , V. a.
tysta; döda. — ism, s. sinneslugn;
quietismen (sekt). — nöSS. 8. still-
het, lugn; kallsinnighet ; fred. -SOUIC,
tt. lugn, orörd. — udo, 8, fridsamhet.
Quietus, 8, död; 27. full betalning.
Quill, S. penna (oskuren); tagg pä en
igelkott ell. piggsvin ; spolrör (hos väf-
vare); svicka; sprund; pinne att slå
pä hackbräde med. — , v, a. fläta.
-boy, 8, spoigosse. -driver, s,
pennfäktare; renskrifvare. — ©t* 9»
inkast ; lagvrängniog.
Quilt, 8, stoppadt sängtäcke. — , V, a.
stoppa: sticka.
316 Quinary
Quinary, a. som bestSr af fera.
ijuiilCe, S, qvitten; qvittenträd.
(^uincuncial^ a. rutformig.
Quinqnajlgesima, s, fastlagssöndagen.
— Bgalar, a. femhömig.
Qumqncljfid, a. femkiufven. -foli-
ated, a. fembladig. -nnial, a.
femärig.
Quinquina^ S, kina, kinabark.
Quinsy, s, haisfluss.
Quintal, S. centner;
Quintessenllce, s, kraften, kärnan ell.
musten af nSgot. — tial , a, som
innehSller det hufvudsakligaste.
Quintuple, a, femdubbeU
Quip, s, sk&mt, pik. -, V. <l. (& n.
gifva stickord, piUa.
Quire, S, en bok papper; kor i en
kyrka. — , V. n. sjunga i koncert.
Quirister, S. korsängare.
Quirk, 9. stickord, bitande skämt;
spetsfundighet; chikan. —isll, a,
spetsfundig.
Quit, a, qvitt, ledig. -, V. a. befria;
öfvergifva; dfträda; afstä med; fri-
säga , qvitta ; betala. — claim , S,
afsägelse. —rent, S» arfränta.
Quite, ad. alldeles, helt och hället.
Quits, t. qvitt I godt!
Quittance, s, auittans, qvit;to. -, V. a.
vedergälla.
Quitter, 5. befriare; var; hofbölnLd.
Quiver, «. pilkoger. -, V. n. darra,
skälfva.
Quiz, S, gata; satirisk menmska. — ,
V. a. bry, ägga, narras med.
Quodlibet, s, mischmasclif spetsfun-
dighet.
Quoif, 8. hufva.
Quoit, S, skifva (till kastnipg^ ett spel).
— , V, a. kasta.
QuOtija, 5. andel. -atiOB, S. citation;
citationstecken (>, *'). —6, t>. ö. ci-
Qnoth, v. def. säger, sade* [tera.
Quotidian, a. daglig. -, 5. hvardags-
frossa.
Quotient, S. qvotient, qvot.
Radical
Bal)ate, r. n. kalla falken tillbaka;
Ster sätta sig pä handen (om falkar).
Babbet, S. fogning,spunning (iskeppsb.).
— , v. a. falsa, foga bräder tillhopa.
Rabbi, Kabbin, s. rabbin (judisk dok.
tor), -nical, a. rabbinsk. -inist»
s. rabbinist, talmudist.
Babbit, S. kanin, tuclc -, kaninhane.
doe — , kaninhona.
Babble, s. pöbei, pack. -ment, s,
samraanskockadt pack ; upprorisk pö-
Babid, a, rasande. [b«-L
Babinet, 5. liten ntitkanon.
Bace, S, ätt, härkomst, slägte, ras,
slag; kappränning; lopp; framsteg;
smak. — , v, n, springa i kapp.
-horse, s, rännhäst.
Bacem|{ation , s, klase. - of eggs,
äggstock. — iferOUS, a, som bUr
klasar.
Bacer, S, rännhäst, kapplöpare.
Bach, S. spSrhund. [Il0ti
Bacinesé, *. styrka (af vin); smak/ig.
Bacing, a, kappränning, -iron, 5,
rispjem.
Back, $. sträckbänk, verktyg att spänna
nSgot; spinnrock; drifmoln; stSndart^
för ett stekspett ; häck att lägga fodtr
i; hylle; rack ell. arack; stöfvare.
— , V. a, sträcka ; lägga pS sträckbänk,
pläga; vrida; klara; omtappa (vin).
to — one's trains t bry sin hjerna.
-bone, s. halsben pä ett fär. -rent,
9» öfverdrifven ränta.
Backet, 5. raket; sälträ. -y, a. buL
BackOOn, s. sjupp. [lersam,,
Bacy, a. stark, skarp (om vin).
Baddle, v. a. fläta tillhopa. -, «.
gärdesgardsstör.
Badi||ance, 5. glans; strälande. -an t,
a, strålande. -atc, V. «. stråla.
-iated, a. strålbeprydd. — stone,
strulsten. -iation, s. strSlande, ut.
gäende frSn en medelpunkt.
Badical,^ a. hörande till roten; ur-
sprunglig; genomgripande. — slgUt
rotbärke (j algebra)^ — word, stum»
Eadicalness
Rank
317
ord. — , S, fiende till alla missbruk.
— neSS, a, ursprunglighet.
Badicate, .v. a. rotraata. -, t;. w.
sis rötter. — , a, inrotad.
Radicle, $. fröpigg.
Radish, S. rädisa; rättika.
Radius, S, strSle ; lilla armpipan ; half-
diameter, radius.
Raff» S, mischmasch; gemen menniska.
RafflO, S» raffel (ett slags tärningsspel).
— , V, n, raffia, kasta tärningar om.
Raft, 8, tiramerflotta; flottbro. — 6r,
s, taksparro; tvärbjelke.
Rafty, a. möglig.
Rag*, S. trasa, lumpor; dSlig klädning.
-amuffln, 5. tiggare, -bolt, v«o
T. tagbult. —man, S, lumphandlare.
—stone, s, sandsten, slipsten. — WOrt,
8, askört.
Rage, 8. raseri, häftighet. -, V. n.
rasa, yra, storma, —ful, a. rasande.
Ragged, a. trasig, ojemn.
Rail, S, gallerverk, skrank; plant; led.
stSng; ängsnärpa; jP. rail; reling,
— , V. a. instänga med spolverk ell.
ledstänger, -bird, 5. spefågel, -lery,
S. skämt» narri. -rOad, -Way, 5.
jembana, jernväg. -ivay-sliare, S,
-jemvägaktle. — T?ay-Station^ 5. jern-
vägstation, jernbanegSrd.
Raiment, S, klädnad, arägt.
Rain, 5. regn. -, v. n. regna. -bOW,
8. regnbSge. -deer, 8. ren (djur).
-fowl, S, gröngöling, -iness, S-
regnighet;, regnaktighet. —water, s.
regnvatten. — y, a. regniga
Raip, S, mätstSng.
Raise, v, a. lyfta; utpresa; bringa ä
bane; samla; upphöja, befordra; väcka
upp (ifrSn sömn elL död), to — ar-
Tfiies, värfva troppar, to — a ^alf,
lägga pi en kalf. to - a siege,
upphäfva en belägring, to — ^aste,
baka pastejer utan form. to — spi-
rits, framkalla andar, to — taxes,
skattlägga, uppbära skatt, to - the
price, stegra priset, to — trees,
^plantera trän.
Raisin, s. russin.
Rake, s, kratta j rSfsa; räkel; kglvatt-
Det efter skepp. — , v, a, skrapa;
räfsa. — , V. n. r5ra sig fort; famla,
to '" a ship, beskjuta ett skepp
13ngskepps. — Iiell, 8. rustare, räkel.
-lielly, a, liderlig. -r, 8. gatso-
pare; ugnsraka.
Rakish, a. utsväfvande, -ness, s.
liderlighet.
Rally, v, a, skämta, göra spe af; hop-
samla (skingrade soldater). — , v. n.
åter förena sig.
Ram, 8, vädur, bagge; murbräcksc
•^'S'hlock, gatläggareklubba. — , v, a.
ramma, -cat, «. hankatt. — rod*
8» laddstock, sättare.
Ramble, v, n. fara omkring; vandra.
— , 8» krin^farande ; vandring.
Rambuse, s. ett slags dryck.
Ramipcation, S. utgrening. -fjf,
v. a. utgrena, dela. — , V, n, grena sig.
Rammer, s, stötklubba, jungfru; lådd-
stock; försättare. [lukt.
Rammish, a. frän. -ness, 5. bock-
Ramose, Kamons, a. grenig.
Ramp, 8, sprEng; yrhätta. -, v, 72.
springa, taga skutt; slingra sig upp.
—an t, a. öfverhandtagande ; T. gSende
uppföre (om djur).
Rampart, S. vall ; fgrskansning ; bröst-
värn. — , v, a. förskansa.
Rampion, 5. rapunsel.
Ramsons, S, ramslök.
Rancid, 5. härsk; unken, -ity, Se
härskhet.
RanC||OrOUS, a, hätsk, ilskefull. för«
bittrad. -OUr, S. hat, agg.
Random, a, tillfällig; som sker hän-
delsevis. — , S, händelse, a^ — , pS
mäfä.
Rane, -deer, S, ren, rendjur.
Range, 8* rad ; klass ; vandring, utfart;
utryrurae; omkrets ; kåstvidd, skottvidd.
— of mountains, bergskedja. -, v, a.
ställa i ordning, ordna; sikta. — , V.
n. kringstryka, ströfva omkring; ligga,
hafva ett visst läge. — r, S, ströfvare ;
spårhund ; jägmästare ; strandridare.
— rship, S, hejderidaresyssla.
Rank, S, rang, ordning, klass; rote,
led; värdighet j stand; hedersställoc
318
Eankish
Ravenous
— , Ö. frän, illa luktande; grof; fro*
dig. — , V, a» ställa i ordning, upp-
ställa. -, V..^. stä i rad. -ishj
a. nSgot härsken, —knavej 5. erts-
akälm. — löj v. n, förvärras; antaga
smitta ; bulna , varas. — nesS 9 s.
spenslighet, sraärthet; växtgirighct ;
fränhet; härskhet.
Kailliyj S, näbbmus.
Baiisack, v, a, ransaka; noga s5ka ;
p]undra, härja; skända.
BanSOIUj S, ranson, lösen (för en fänge).
— , V. de Stergifva mot lösen ; Sterlösa.
Eaiitj S. svulstighet, bombast; skryt. — ,
V. n. uttrycka sig svulstigt; svärma.
-er, S. larmare, storskrytare. —ing",
a, svulstig. — ipol©) a. svärmande;
Ranunculus^ S, ranunkel. (liderlig.
Kap, S. rapp, kappsläng; lätt slag. —,
V* (t. klappa pS; hänrycka; stöta ut.
Eapallcious, a. rofgirig, glupsk, -cious-
ness, -city, S, rofgirighet; snSlhet.
Hape, 5. vSldtägt; bortröfvande ; rofva;
rapsat, roffrö. -Oil, S, rofolja. -SCCd,
s, roffrö, oljefrö.
Hapid, a, hastig, -ity, S, snällhet,
hastighet, -ly, aä. raskt, snällt.
Kapler, S, pamp, iSng värja, -fish,
s, svärdfisk.
Kapine, s, rof, rän, vSldsverkan. — ,
v. a. berofva, plundra.
Kapper, s, bultare; klapp, dörrklapp.
Raptur||e, S. rof; förryckning; förtjus-
ning; hasti"'het, —OUSj öB. hän»
ryckande.
Bare, a, rar; sällsynt; förträfflig; gles.
—show, S, sällsynthet; tittskäp , la-
terna raagica. —faction, S. förtun-
nande. —liable, a, som kan förtun-
nas. -fy, V. a. fortunna, -ly, ad.
£ällan; förträffligt. -neSS, S, säll-
synthet; gleshet.
Rascal, S. skurk. — , a. dSlig, gemen.
-ity, S. skurkaktighet. -lion, S,
niding, skälm; usling. — ly^ «. ne-
drig, skurkaktig. — , ad. nedrigt.
Kase, v, CJ. snudda förbi; nedrifva.
Kasll, 5. rask (ylletyg); utslag, blemma.
Hash, a, hastig; obetänksam, -liess,
s. öfverilning ; förmätenhet.
Easlser, 5. stekt flaskskifva.
Kasp, S, rasp, grof fil ; hallon. -, t?, a.
raspa, -berry, 5. björnbär; hallon.
-erj 5.^skaQern. r-l^OUSe, s, tukt-
hus. -ingS, S. pL filspån.
Rasure, s. utstrykning; utstruket ställe;
radering.
Kat, 5. råtta, mountain — , murmel-
djur. —'S'bane, rättpulver, —'stail,
rättsvans; rakt här. -trap, s, rätt-
fäila.
Ratable, a, jemnlik i värde ; som kan
Eatafla, s. ratafia (dryck), [värderas.
Ratan, s, indiskt rör, rotting.
Ratcil, S, hjul i ett urverk.
Kate, 8, pris; taxa, markegSng; rang;
ränta ; sätt. — , V. a. värdera, taxera ;
näpsa, banna. — bOOk, s, mantals»
längd. — r, 5, taxator,
Ratli, a. tidig.
Katker, ad, hellre, snarare.
Ratiijiication, 5. stadfästeiso. -i-fy,
v, a, bekräfta, stadfästa.
Ratio, S. förhällande, proportion. — cin»
ableness, 5. förnuftighet. -cinato,
v, a, förnuftigt betrakta, -cination,
8. förnuftsslut. -Cinative, a. för-
nuftig, bevisande.
Ration, s. portion, andel.
Rational, a. förnuftig, skälig, förstSn-
dig. —ity, S. förnuft; sannolikhet.
-nCSS, .9. förnuftighet, billighet.
Rattle, s. buller, prat; barnskallra.
— , V, n. & a, bullra; prata fort;
banna. to — in the throat, rossla
i halsen. -graSS, S, skallergräs.
-lieadecl, a, obeständig; fjollig.
-paté, s. griiifängare. -snake, 8.
RattOOn, s. sjupp. [skallerorm.
Raulicity, S. heshet. -COUS, a. hes;
Ravage, 5. förödelse, härjning. -, V, a,
ödelägga, härja, förstöra. — r, 8. här-
jare. [tala svulstigt.
Rave, v. n. yrs, rasa, vara vansinnig;
Ravel, v, a. trassla, inveckla, to -
Oi&t , upplösa. — , V. n. gä upp, löpa
upp (om knutar); vara förlägen.
Kaven, s, korp. -, v. a. uppsluka,
uppsvälja; röfva. — OUS» a. glupsk,
slukande, rofgirig.
Eavine
Eebound
319
RaTlllC^ S, bergpass.
Rayishi. v. a. röfva; med vSld bort-
föra ; väldtaga ; förtjusa. —^Y^ S, rÖf-
vare; vSldtagare. — Hieiltj S» bort-
röfvande; väldtägt; förtjusning.
Raw, a. rS, okokad ; hudlös ; oarbetad ;
omogen; oförfaren ; kall, fuktig, —bo-
ned, a. mager, -head, S. buse.
— nesS, S. råhet, omogenhet ; oerfaren-
het; härdsmälthet ; rä väder.
Ray, S, strSle, IjusstrSle ; glans ; streck,
rand; rocka (hafsfisk). —, V, a. göra
strimmig ; orena. — grasS, S. renrepe.
Raze, v. a. nedrlfva, jemna med jorden ;
utplåna, radera; lätt vidröra, skafva
huden.
Razor, s, rakknif. razors of a J)oar,
pl, betar pä vildsvin, —bill, S. torda
(sjöfågel), -fish, S. majfisk. -Strap,
S. strykrem.
ReaccesS, s. Sterkomst.
Reach, v. a, & n. råka, nå; gifva;
anlända ; träffa ; räcka ut , utbreda ;
sträcka sig, räcka ; hinna till \. intränga
i; slä in; kräkas, to — at, gripa
efter. — , s. hinnande med handen;
håll; skicklighet att hinn» något; för-
måga; listigt anslag, knep; vidd, rymd;
ändamål. — of thought ^ begrepp.
—less, a. ohinnelig; utom skotthåll.
React, v, n, (upon) motverka, verka
tillbaka ; reagera. — ion, S, motverkan ;
reaktion.
Read, v, o. & n. läsa; lära sig; hålla
föreläsningar; råda, tillstyrka, —er,
8, läsare; lektor, föreläsare. — er-
Ship, S» lektorssyssla.
ReadiJIly, ad. beredvilligt, gema. -Bess,
*. beredvillighet, färdighet; hurtighet.
— of wit, snarfyndighet, rådighet.
Reading*, s, läsning, föreläsning; be-
läsenhet; läsart, —book, S. läsebok.
—desk, s. pulpet, bokdisken i en
kyrkobänic. —lamp, S, studerlampa.
Beadmission, S, Sterantagning.
Ready, a. redo, till hands, färdig, vil-
lig; snabb; beqväm. — money, kon-
tanta penningar. — , 8. kontanta pen-
ningar.
ReafflmiABCe, S. fSmyad bekräftelse.
Beak, s, säf.
Be al, 8, real (spanskt mynt). — , a.
verklig, sann. — estate, fast egen»
dom. -ity, .?. verklighet, -ize, v.
a, verkställa, verkliggöra; förvandla i
penningar, — ly, ad. verkligen. — neSS,
S. verklighet, -ty, 5. trohet ; lydnad.
Bealm, S, rike, konungarike.
Beam, s. ett ris (papper). [nytt lif.
Beanimate, v. a. äterupplifva , gifva
Beap, v. a. & n. berga; vinna, -er,
S. skördeman, -ing, s. skörd. — illg-
hOOk, 8. skära, handskära.
Bear, a. halfkokt, halfstekt. -, V. a.
uppresa, uppsätta ; uppfostra. — , V. n.
stegra sig (om hästar). — , S. efter-
tropp ; sista i ordningen, —admiral,
S. kontreamiral. —guard, s, efter-
tropp, arriergarde. — mOUSe, S, lä-
derlapp, flädermus. — ward, 8, efter*
tropp; sista i ordningen.
Beascension, s. återuppstigning.
Reason, 8. förnuft, förstånd; skäl, bil-
lighet; bevis; billig fordran. — , V. a.
& n. resonera, undersöka, begrunda;
tvista, —able, a. förnuftig, billig;
måttlig, lagom, -ableiiess, 8. skä-
lighet, —ing, 8, förnuftslut, omdöme.
-less, a. oförnuftig, -lessness, s,
oförnuftighet.
Beassnmption, 8, Stertagiifng.
Benssnr|{ance, S, motförsäkran ; ömse-
sidig assekurans. — ©, V. a. uppmun-
tra; å nyo försäkra.
Beattachment, s, förnyad arrest.
Reave, v. a. röfva.
Bebapti||zation, 8. vederdöpelse. -zo,
V. a. döpa ä nyo. -zer, 8. veder-
döpare.
Bel)ate, v. a, raffia; dämpa, hämma;
förslöa; afdraga, rabattera. —men t,
8. dämpning; rabatt, afslag; raffling.
Bebeck, 8, stockfiol.
Bebel, a, upprorisk. -, t>. n, blifva
upprorisk; sätta sig upp emot. — , 8.
upprorsman, —ler, 8, upprorsra åkare.
-lion, 5. uppror; motstånd, -lious,
a. upprorisk.
BebOUnd, 8. Sterstot. -, v. n. studsa
tillbaka; återskalla.
320
Eebuff
Eecombine
Bebnff; V, a. afvisa, stota dllbata.
-, S. groft afslag; motstSnd.
Kebuild^ V, a. Stemppbygga.
Rel)uk||able, a. tadelvärd, -e, «.
tadel , förebrSelse ; hinder ; stöt. • — ,
V. a. tadla; näpsa, -eful^ a. näp-
sande, bestraffande.
Rebullition, s, uppvällning.
R6]bnS5 S. logogryf; rebus (ett sl^gs.
gSta med figurer).
Hehutj V. a, drifva tillbaka; svara
p5. -, V, n. draga sig tillbaka, -ter,
S. T. qvadruplik.
Becall, s, Sterkallelse. -, V, a. hem-
kalla, kalla tillbaka; uppliäfva.
Kecant, v. a, återkalla, förneka. — , V,
n, ätra sig. -atiOMj^ 5. ätejrkallelse.
Becapitulallte, v. a. upprepa det huf-
vudsakligaste af hvad mansagt. — tioil,
S. summariskt upprepapde.
Recaptjlion, -nre, s, återtagande.
Becede, v, n. vika, gå tillbaka; afstä
ifrån.
Beceipt^ s. inkomst; upjpbörd; emot-
tagande; qvittens; recept.
BeceiYllable, a, antaglig, -e, v. a.
emottaga, antaga, bekomma. — er, S.
uppbördsman; emottagare; tjufgöm-
mare; T. recipient.
Becency, $, nyhet.
Becension, S, uppräknande, öfversigt.
Becent, a. ny, nyligen gjord ; modern.
-ly, ad, nyligen. -HesS, S, nyhet;
ungdom.
Beceptllaclej S, samlingsställe; till-
flykt, boning, gömställe; mottagnings-
rum; T. blomfäste. — Ibility, s,
mottaglighet. — ion, s. emottagande,
bekommande, -ive, «. emottaglig.
— , 8, samlingsplats. — ivenöSS, s,
mottaglighet.
Eecess, s, afvikande, afträde, bortgång ;
suspension; enslighet; nisch. — iOll,
S. vikande, eftergift.
Bechangej, v. a. ombyta. [ä nyo.
Becharge, v. a. äter anklaga; ladda
Becheat, s. hundarnes tillbakakallande
när de förlorad spåret.
Becidivons, a. »om fått nytt anfall
(af sjukdom), recidiv.
Beciplle, s. föreskrift, recept, -ient,
8, emottagare ; recipient.
Eeciprollcal, a. inbördes, ömsesidig.
-calness, S, skifte; ömsesidighetc
— CatOj v. n. skifta, verka ömsevi?.
— , V. a. utbyta, omvexla; vedergälla»
-cation, s, omvexling. -Clty^ s,
motsvarande förhällande, ömsesidighet.
Re Ci si on, s, afskäming.
Recitjjal, S, upprepande, uppräknande;
berättelse. -ation , S, berättelse;
uppläsande. — ative, a, upprepande,
berättande. — , s, T. recitativ. —O,
V, a. upprepa, uppläsa, anföra, be-
rätta, [a. obekymrad, sorglös.
Reckj v, n, (of) gifva akt på. -less.
Reckon, v. a. & n, räkna; värdera,
anse ; tillräkna (en) ; tro , lita ; göra siix
uträkning, io — xoith any one, göra
räkning med någon, io — on, tillräkna.
—er, S, räknare, —ing, s. räkning ;
skuld; värde; T. gissning. — ing-
bOOk, s, räkenbok; kontobok.
Reclaim, v, a. omvända; återkalla;
tama. —able, a. som kan återföras
ell. återfordras. — ant, 5. motsägare.
—less, a. obändig, som icke iSter
bättra sig. [-6, V. a. S n. luta.
ReclinllatiOn, S. lutning; T. afstånd.
Reclude, v. a. uppläsa, öppna.-
Kecluslje, a, innesluten. -, s. eremit.
-eness, S, ensamhet, -lon , S, in»
stängning.
Recoagulation, s, ystning ä nyo.
ReCOgnijjsance, S. skriftlig förbindelse
inför rätten; igenkännande; underpant.
—se, V, a. känna igen, vidkännas;
rekognoscera. - tion, S. erkänsla ; vid-
kännande; mönstring.
Recoil , . V. n. stöta (om skjutgevär) ;
studsa; vika. — , S. tillbakastcidsning.
Recoin , v, a, mynta om. -age , s,
omrayntning.
Recollect , v, a. återsamla ; erinra,
eftersinna. to — one's self, sansa
sig. —ion, $. sansning, eftertanke,'
besinnande. — ivC, a. erinrande, på»'
minnande.
Rocollet, S. franciskanermunk.
Eecombine, v. a. återförena.
Recommence
Redeemer
321
Recommence, V, a. äter begynna.
KeCOllimend, V.^a. anmäla, anbefalla,
rekommendera; tillstyrka. — ablCj et.
berömlig, lofvärd. — atlOll , s. be-
fordran; godt beröra. — atory^ a.
befordrande. — letter ^ rekommenda.-
tionsbref.
Rlecompeiise, v. a. belöna, vedergälla.
— , s. belöning, *ersättning.
ReCOmpOSe, v. a. Si nyo samman-
sätta; ilterlugna.
Reconcilllable, a. försonlig, -iation,
s. försoning, förlikning, -latory, a.
försonande.
Recondite, a. förborgad, undangömd.
Reconduct, v. a. återföra.
Reconnoiter, v, a, uppspana, rekog-
noscera. «
Reconquer, v, a. Stervinna.
Reconsecrate, v. a. S nyo helga.
Reconsider, v, a. ä nyo öfvervUga.
Reconvention, S. genklagan, skade-
ståndsprocess.
RecOU-yersion, S. Steromvändelse.
Record, S, protokoll; arkiv;- vittnes-
börd; urkund. — » V. anteckna,
fura till protokolls ; fira ; pStänka ;
sjunga ; intonera. — ation, S. erinran.
—er, S, registrator; rSdssekreteraren
i London; häfdatecknare ; stor flöjt,
-Office, S. arkiv.
Recount, v. a. förtälja S nyo.
Recourse, 5. Sterkomst; tillgSng, till-
flykt.
RecOTer, v. a, & n. SterfS ; läka ; ve-
derfös, tillfriskna. — y, s. vederfSende;
St^rställning; återfinnande.
Recreallnt, a. rädd, feg; otrogen, falsk.
^— te, v a. förfriska, vederqvicka.
-tion, s. tidsfördrif; ivederqvickelse.
—tive, a. uppmuntrande; nöjsam.
Recrement, s. drägg, skum. -al,
-itiOUS, a. dräggig.
Recriminallte, v, n, g5ra motbeskyii.
ningar; anställa genklagan. — tion,
8. motbeskyllning; fdrebräelse.
Recruit, s, rekrytering; nytt förrSd;
rekryt. -, V. o. & n, rekrytera, för-
stärka, to — one*s self, samla nya
krafter, -ment, 8, rekrytering.
English-Sivcdlsh Did,
Rectan|fgle, a. rätvinklig. -, 8, rät
vinkel, -gular, a. räthörnig.
Rectillfiable, a. som kan rättas, -fl-
cation , S. rättande, rättelse; rening
flera gSnger ; förnyad dislillering. —fy,
V. a. rätta; distillera om. -liuea),
a. rätlinig. — tudC, S. räthet, riktig-
het; redlighet, rättska ffenshet.
Rector, S. rektor; kyrkoherde, -ial,
a. en rektor ell. kyrkoherde tillhörig.
—ship, S. rektorssyssla. — y, s. mo-
derkyrka ; prestgäll ; rektorsboatälle.
Rectum, s. änd^-^-m. ♦
Recubation, s. hvilande.
RecumbenlJcy, s. lutMng mot något;
förtröstan; stöd. —t, <Z. hvilande,
stödd. ^ [a. hörande till återvinning.
Recuperalition, s. återvinning, -tory,
Recur, v. tz. komma äter till; taga sin
tillflykt, -rence, ^. återkomst; till-
Recure, v. a. bota, återställa. [flykt.
Recurvation, s. tillbakalaökning.
ReCUSlJancy, s» vägran att förena sig
raed engelska kyrkan. — aut , a.
vägrande. — , 5. nonkonformiat. —6,
V, a. jäfva (en domare).
Kecussion, s. tillbakastötande.
Red, a. röd. -bird, s. domherre (fågel).
-book, 8. trollbok. -brcast, *.
rotgel (fågel). -Chalk , 8. rodkrita.
-deer, s. rådjur, -den, v. a. göra
röd. - , V. n. rodna, -dish j" a.
rödaktig. — fustlan, s. portvin.
-haired, a. rödhårig, -herring",
8. böckling. -hidCS, s. pL juft.
-hot, a. eldröd, -lead, s. mönja.
-letter-day, s, katolsk högtidsdag.
-ness, 8. rödhet, rodnad, -nosed,
a. rödnäsig. -orpiment, S. röd
arsenik, -polo, 5. gråsiska. -shank,
S. rödfot (fågel). -Streak , 3, röd-
strimigt äple. -tall, -start, 3,
rodskyfve (fågel), -weed, s. åker-
vallmo. -Tfing", S. rodtrast.
Redargution, s. vederläggande.
Rcddition, 5. återgifvande, uppgifning.
Reddle, s. rodkrita.
Redeem, v. a, igenkSpa; frälsa, to
- a fallit, godtgora ett fel. -able,
a, äterlöslig. -er^ S. befriare j frä.lsare.,
21
322
Eedeliver
Refluent
Bedelirer, V, a, Slerlemna; befria.
-ance, S, Sterstallning» -y, 8, Ster-
befrielse.
Bed em and, v. a, Sterfordra.
Bedemptyion, s, äteriösning. -ional,
a. hörande till Sterlosning. -Ory, a.
, återlösande.
Bedescend, V, n, Ster nedstiga.
Bedintegrallte, a. f^myad. -, v, a.
förnya, — tlOHj S, återbringande i
forrigt tillgtSnd.
Ked0len{|Cfl S. vSllukt-, stark lukt.
é ~t, a. välluktancl®. .
Bedonble, V, 0. fSrdubbla. -, V, n.
Ökaa, i^;(i#blas. [verk).
BedOUbtj S, T redutt. (litet fästnings-
KedoubtllablOj a. fruktansvärd, -able-
neSS, 5. fdrmrlighet. -ed, p. fruktad.
BedOUnd, v. n. falla tillbaka : tillfiyta ;
öfverflöda; lända (till),
Bedraft^ S, retrasserad vssel, utbyte af
en protesterad vexel.
BodresS; S, rättelse, afhjelpandcj godt-
gBranda, — , V. C5. rätta; bota; af-
hjelpa. — iv0j a, rättande; botande.
-less, a, objelplig.
Bednce, V, a^ återbringa; försätta;
©r5fVa; Sterställa; förminska; bringa.
-ment, «. återbringande.
BednctJliOB^ S. förminskning; fiterbrin-
gande i sitt förra skick. — ItG 9 a.
upplösande; återbringande i .förrigt
skick. —, 8. upplösningsmedel.
BedHndlJance, S. öfverfiöd; yppighet.
-auit, a> öfverflodig ; vidlyftig.
Bedcplicaljtej v. a. fördubbla, -tioiij
Q, fördubbling. -tIve, B, fördubb-
Bee, v. a. sälla. [lande.
Be-ecliO, 5. återskall, genljud. -, t?.
n, gifva genljud.
Beed, «. rör, rörpips; pil. — banlCj
-bed, -plat, s. rörstånd, ställe der
rör växer. — bcilt, s, pipbyen. —ed,
a. rörbeväxt. -graS8, 5. stengräs,
trfiggan. -inace, s, kasedun. -spar-
rOW, 5. säfsparf. -y, a. rörbeväxt.
Bo-Odify, v. Ö. åter uppbygga.
Beef, B, T, ref; refvcl, sandbank. -,
V. a. refva (segel), -eanngs, s. pL
T. stekbultar. -KnOt, B. rlbnuås-
knop. -point, B, refsejsing. -tackle,
s. reftalja.
Beok, 5. rok, ?nga; vS'ti. - , V. n.
ryka, röka, dunsta. — y, fl. rökig.
Reel, 5. härfvel, nystfot ; ett slags dans.
— , r. a. härfla. — , V. n. tumla,
vara yr i hufvud.
Re-||election, b, nytt val. -enact,
v. a. i nyo stadga, -enforce, v. öte
(ytterligare förstärka, -enter, V. a,
åter taga i besittning; Ster ingS. —en»
throne, v. a, äter sätta på tronen.
-establish, v, a. återupprätta.
-establishment, b, återställande.
-estate, v. a. återställa.
Beeve, s, fogde; T, ref, refvadt sesfel,
— , V. a, inskära; refva.>
BefectyiOn, S. fdrfriskning; mSltid.
— iye, a. vederq vickande. — Ory, B,
matsal (i kloster).
Befer, v, a. hänvisa, hemställa; öfver-
lemna. — , V. n, hafva afseende på;
åberopa sig. -60, S. god man, mä.
tisraan. — ©nCO, 8. hänvisning, hän*
skjutande. — endary, «. föredragande;
mätisman. —ring, S. hänvisning. — ,
prp, — iOt i afseende på.
Refine, t;, a. raffinera ; förfina, förädla.
— , v. n. luttras; göra sig till. -ment,
5. rening, förfining; odling, hyfsning.
— r, 8, en som affekterar renhet i
sprSket, parist. [skipmanna.
Reflt, 17. a. förbättra; återställa; T,
Reflect, v. a. é n. återkasta, åter-
stråla, studsa tillbaka, reflektera ; (oTlf
upon) öfverlägga, tänka efter; förevita.
-ent, a. återfallande, -ion, 8. åter-
kast, studsning; uppmärksamhet, efter-
tanke; reflexion» betraktelse; tadel.
— Iy©, a. återkastande, eftersinnande.
—or, 8, betraktare; reflektor.
Reflex, B, återäken. -, a. tillbaka-
kastad (om IjusstrSler). -ibility, s.
återstudsningskraft. — ible, a. som
kan återkastas. -iblenOSS, s. åter-
studsningskraft., — ive, a, öfvervä.
gande; tadlande.
Refloat, B, ebb. [och flod).
RellOW, v. n, flyta tillbaka (om ebb
Refluent, a. tillbakaflytande.
Keflux
Eehearsal
323
Kefinx, S. ebb; utflytning.
Reform, a. förbättring. -, V, O. for-
bättra; omskapa. — atiOllj S, för-
bättrande; Lutherg reformation. — OF,
S, förbättrare; reformator.
Kofound, V. a. smälta om.
Refract, v. a. bryta IjusstrS^ama ;
kasta tillbaka, -lon, S, strålbryt-
ning. —ivO, a. brytande (ljusstrå-
larna). -OriliesS, S. olydnad; bals-
starrighet. — Ory, a, gensträfvig;
strängsmält.
Refragaljle 5 a. som kan vederläggas.
KeiVain, s. omqväde (i en visa). — ,
v. a. h?A\a. tillbaka. ^, V. 7^. af-
hälla sig ifrcJn.
Refrailgijibility, S, brytningskraft.
-blc, a. sora iSter bryta sig. -ble-
TICSS, s. brytningskraft.
Refresh, v. a. svalka, afkyla;, upp-
friska, vederqvicka. — Hieilt, S. for»
friskning ; svalka.
Refrigera||iit , a. kylande. -, s. ky.
lande medel. — ntliess, S, svalkande
egenskap, —tö, V. a. kyla, svalka.
—tion, S. svalkning; uppfriskning.
-tory, a. svalkjinde. -, S, kylfat;
Reft, s, remna. [svalkdryck.
RefllllgO, 3. tillflykt, beskydd, fristad;
utväg, -gee, S, ilykting.
Refiilgeii!|ce, s. glans, sken. -t, a.
glänsande ; präktig.
Refund, v. a, ätergjuta; Sterbetala.
Refa||sal, S. afsiag, vägran; fritt val.
-se, a. oduglig. — , S, afskrap, ut-
skott. — , V, a. afslE, vägra; icke
vilja, -tal, -tation, 5. vederlägg-
ning, —te, V. a. vederlägga.
Regain, v. a, Stervinna, återtaga.
Regal, a, kunglig, -e, s, konungs-
rätt; konungavärdighet ; kalas. — , V. U,
stStligen traktera, -ement, S. vä,]-
plägning. — la, S. pl. regalier, — ity,
S. konungavärdighet.
Regard, s. blick, uppsyn; vördnad;
afseende; uppmärksamhet. — , V, a.
kasta ögonen ät, gifva akt pS; anse;
angl, hafva afseende pä; hafva utsigt
pS. -fn|, a, uppmärksam. -lesS,
a, vSrdsIös, oaktsam»
Regency, s. regering, styrelse, riks»
förestSnderskap.
Regenerallte, v, a. pSnyttföda. -^ a.
panyttfodd. -teneSS, So T. nya
födelsens tiilständ. -tion, S, T. nya
födelsen.
Regent, s, regent. ^-Slllp, S, regering;
riks förestSnderskap.
Regf3rmina||te, v, n. pricka ut pS
nytt. —tion, S. ny grodd.
Regible, a. som kan styras.
Regicide y S, konungamord; konunga-
mördare, [regimen; metod.
Regimen, $, ordning; diet i mat; T,
Regiment, S. regemente, -al, a,
militärisk; hörande till ett regemente.
-als, s, pl, uniform.
Region, s, landskap, trakt.
Regist||cr, s, register, alfabetisk för-
teckning; register i orgverk. — ^ V. a,
inregistrera. — l?ary, s. registrator.
— ry^ -<?. aktuariekontor ; kyrkobok ; pro-
tokoll.
Reglet, 5. T, koluransteg^
Regnant, a. herrskande.
Regorge, v. a. spy ut, kasta upp.
Regrant, v, a. Ster förläna.
Regrate, v, a, förolämpa ; göra f$rk5p.
— r, S» mSnglare.
Regrcet, v. a, helsa igen.
Regress, s, återkomst. -, v. n. 9S
tillbaka, komma tillbaka. -ItO, a,
återvändande.
Regret, S. saknad, ledsnad, oro, miss-
nöje. — , V. a. sörja, sakna; fingra.
-fully, ad. ogerna.
Regulllar, a. regelbunden, ordentlig.
— , s, ordensperson, -arity^ — ai*-
uess, s. regelbundenhet, ordentlighet.
-ate, v, a. ordna; regera, -ation,
s. inrättning; ordning, -ator, «.
inrättare; prober-ur; regulator pä en
ångmaskin.
Regurgita||te, v, a. Ätergjuta. gifva
tillbaka. -, V. n. rinna öfver. -tlon,
S. Stersprutning.
Reliabilita||te , v. o. fiter insätta.
-tion, s. äterinsättning.
Rehear, v. a, höra om igen. -snr,
S. upprepande: öfverläsning; repetition.
21"
324
Eehearse
Relive
—se, v, a. förtälja; läs» öfver ; repe*
lera, spela öfver.
llei^le^ S, ränna; fals.
Rclgn, 5. regering; herravälde. — , V.
n, herrska, regera ; vara gängse*
Re-imi|bark, v. a. äter inskeppa. -, v.
n, äter gä om bord. -fearknient, s.
inskeppning ä nyo. — Ibtirsc , v. a.
återbetala, Stergäida. -burseiHCnt,
s, äterbetalning , ersättning. — port,
i\ a, Ster införa, -pression^ 5. ny
upplaga, —print, v. a. trycka S nyo.
Belli, 5. tygel, töm; vald». — , V. a,
tygla.
Seisideer, S, ren, rendjur.
Ee-illjlforce, v, a. förstärka; foröka.
-forcement; 5. förstärkning, -gage,
v. n. äter iniäta sig. -gagement,
S. ny förbindelse. *
Keins, s. pl- njurarne.
Re-in||sert, v. a. äter införa; inflicka.
-stale, v. a. äter insalta, -suraucc^
8. ömsesidig assekurans. — TOSt, V. a.
äter sätta i besittning; ä nyo förläna.
Re-itcrayte, v. a. upprepa S nyo ; göra
om igen. — tion , S, äterupprepning,
rörnyåndc.
Reject, v. a. förkasta; icke antaga.
-able, -aneous, a. förkastlig, -ion,
S. förkastelse.
Rejoice, v, n. glädja sig, fägna sig.
— , v. a. glädja, roa. -, 8. glädje.
Rejoin, v. a, äter hopfoga. -, v. n.
trätfa, rSka; svara. — dcr, s. svar
pä gensvar.
Rejudge, v. a. äter ransaka oU. döma.
KcjUVeiieSCOnCO, S, föryngring.
Rokiudle, v. a. äter upptända.
Roland, v. a. äter landsätta.
Relapse, 5. äterfall (i en sjukdom). ~,
V. 91. falla tillbaka; sjukna pä nytt.
Relatye, V. a. återbringa, ätersf alla ;
berätta. — , V„ 71. ("toJ höra till ; vara
Blägt med. — Or, 8. berättare, häfde-
tecknare. — lOn , $. berättelse; af-
seende; sammanhang; slägtskap ; slag-
ting. -ionship, 5. siägtskap. -ive,
a. 60m har afseende pä ; betraktad i
jemförelso med, — , *. slägting; sak
som har afseendo pä en annan; T.
pronomen relativura.
Relax, a. slapp; efterläten. — , v. a.
göra slak; mildra; öppna. — , V* n.
gifva efter; slakna. — atlon, s. slapp-
ning; lindring; hvila, vedcrqvickclse.
Relay, S. ombyte (af hästnr eller jagt-
hundar); skjutshäll, -dog, 5. jagt«
hund.
Release , S, frigörelse , befrielse ; «fter«
gift; qvittens. — , V. a. befria, stä-Ua
pä fri fot; frikalla. -ment , 5. be-
frielse, — r, 8. befriare.
Relegajlte, v. a. förvisa, drifva i la^ds»
flykt, —tion, 8. förvisning.
Relent, v. n. saktas, aftaga; slakna;
smälta; intagas av medlidande. —,V. a.
försvaga, minska; mildra. — ive, a
eftergifvando; slapp. — IcSS, a, käns-
lolös, hSrdhjertad; oupphörlig.
Relevant, a. upphjelpande ; vigtig,
betydande.
Reliance, 8. tillit, förtroende.
Relic, 8. qvarlefva, relik.
Relict, 5. enka.
Relief, 5. Jhjelp, lindring ; förstärkning;
en skildtvakts aflösning; upphöjdt ar-
bete; kontrast; T, harens betesplats;
länpenningar.
Relieve, v, a, hjelpa, bistS; trösta;
ersätta; stärka; gifva upphöjning ät
nägot; aflösa (en post).
Relievo, 8. upphöjdt arbete.
Religllt, v. a. äter upplysa.
Re^lgijlon, 8, religion, -onist, 9,
skrymtare. — OUS, «. gudfruktig, an-
däktig, from; andlig; munklefnaden
tillhörig. a — house, kloster. — ,
8. munk. -OUSneSS, S. gudsfruktan,
from het.
Relinquish, v. a. Öfvergifva; upphöra
med. — ment, Ä. öfvergifvande , af-
trädande. (aflefvor forvaras.
Reliquary, S. skrin hvari helgonens
Relish, 8. smak, tycke; .benägenhet.
— , V, a. sätta god smak pä ; tycka
om. — , V. 72. smaka, vara smaklig;
smaka af nSgot. -ablo, a. smaklig.
Relive, v, n. komma till lif igen.
V. a. upplifva.
Relucent
Belucent, a. lysande.
Belact, V, n. strafva emot -aiice,
S. gensträfvighet. -ant, a. mot-
sträfvig» —ate, V, n, strafva emot,
— ation, $. raotsträfVelse ; vedervilja.
Relume, v, a, äter upptända. IpS.
Bely, V. n. (on, upon) lita pS, fortrösta
Bemain, a. öfverlefva, aflefva, relik.
-, v. W. blifva qvar, SterstS ; forblifva,
framb&rda. -der, s. ofverskott, rest,
saldo; aflefva; gods som fls när en
annans besittningsrätt är till ända.
-, a, öfrig, qvar. -derS, 8» pi, T.
kräfvan.
Bemake, v. a. göra cm.
Bemand, v. a. hemkalla, heraskicka.
Bemanent, a. ofverblifvande. -, s. rest.
Bemärk, S. anmärkning ; anseende. — ,
V. a. anmärka; utmärka, —able, a.
märkvärdig ; ansenlig. -ableness,
«, märkvärdighet.
Bemarry, v. a. gifta S nyo.
Beme||diable, a. botiig. -diable-
ness, s. botiighet. -diate, a. he-
lande, -dy, S. botemedel^ läkemedel ;
T. upprättelse, ersättning. — , V. O.
bota, läka; afhjelpa,
Bemelt, v, a. omsmälta.
Bememb||er, v, a, minnas, erinra,
draga sig till minnes ; tänka pä ; helsa,
rekommendera. — rance , 8* minne,
hSgkomst; åminnelse; minnesmärke.
-rance-bOOk, s» minnesbok ; jurnal.
-rancer, s. skrifvare i kongl. skatt-
kammaren ; annotationsbok.
BemigratiOn, s. Sterflyttning.
llemind, v, a. (ofj erinra, påminna.
BeminlscenHce, s. hågkomst, erinran.
— tlal, a. erinrande.
Remiss, a. vårdslös, efterlSten. -Ible.
a, förlåtlig, -ion, «. förlåtelse; lin-
dring; afsägelse. -ness, 8, efter.
låtenhet; sorglöshet.
Remit, v, a, förlåta, eftergifva; äter-
ställa, bringa; öfverantvarda ; hän-
skjuta; öfversända. — , V. n* aftaga,
sakta sig. — ment, 8. öfversändande ;
förnyad arrest, -table, a. förlåtlig.
— taiice , ,5. remiss af penningar.
— ter^ 8, remittent, öfversändare.
Renewal
325
Bemnant, a. Sfrig. -, s. öfverlefva,
leraning; stuf.
Romodel, v. a, omskapa.
Remonstrjlance, 8, föi-estäiining; för»
maning; förebråelse. — ant, a. före-
ställande. — , 8, remonstrant (sekt).
— atö, V, W. göra föreställning (om
fel etc). — , V, a» ådagalägga, bevisa.
Remora, S. dröjsmål, hinder; en art
sugare (fisk), —te, V. a. hindra.
Remorse, 8. samvetsagg; ångest.
Remotye, a. aflägsen, Qärran ifrån.
-eneSS, -ion, 8. aflägsenhet, afstånd.
Remount, v. n. äter stiga till häst.
— , V, a. förse med nya hästar.
Removable, a. flyttbar; som kan flyt-
tas ell. aflägsnas.
Removljal, 8. flyttning, bortskaffande;
afsättande. -6, s. flyttning, afresa;
afsättning; litet afstånd; slägtskaps-
grad; drag, flyttning (i dam- eller
schackspel). — , V. a. flytta; borttaga,
afsätta. — , v. n. begifva sig bort.
-edness, 8. aflägsenhet.
Remunerajjte, v. a. vedergälla, ersätta.
-tion, 8. vedergällning, belöning.
— tiye, a.jjredergällande.
Rcual, a. njurarna tillhörig.
Renard, 8. räf.
Renascjlency, 8. Sterfödeise. -ent,
a. som åter tillväxer. —Ible, a. som
kan förnyas.
Renavigate, v. w. åter segla.
Rencounter, 8. möte; sammanstöt-
ning; slagsmål; händelse. — , v. n.
sammanstöta; råka i handgemäng ell.
slagsmål. — , V. a. angripa.
Rend, v. a. sönderslita.
Render, v. a. återgifva; öfverlemna;
bevisa; vedergälla ; öfversätta ; uttrycka.
to — damage, godtgöra skadan, to
— homage, hylla, to ^ a reason,
anföra ett skäl. to — tJianka, tacka.
RendeZYOns, S, möte; mötesplats. -,
v. n. mötas på utsatt ställe.
Rendible, a. som kan äterlemnas.
Renegajido, -do, 8. renegat, affälling.
Renethe, 8, T. verkjem.
Renew, v, a. fömya. -able, a. som
kan förnyas, -al, s, förnyelse.
326 Eenitency
Renitenllcy, s, motspScstighet; mot-
trycksforraSga. -tj a. styf, mot.
tryckande.
Bennetj S. lop«, kalflope ; renett. -bagj
8. löpmagen (hos idislande djur).
BenOUnClle^ v, a, fömeka ; afsäga sig ;
icke hafva (en fSrg i kort), -emeut,
-iation^ S, försakelse; fdrnekelse.
BenoTaJlte^ v. a» fsmya. -tion, s,
8, förnyelse.
Benown, s. rykte, namnkunnighet.
—ed, a. berömd.
B6nt, 8. remna; oenighet; afgift; ränta,
procent, intresse. — , V. a. arrendera,
uthyra; förränta. — fål, S, jordbok.
-charge, «. arfiänta. -er, s. hyres-
man, arrendator. -SerYiC©, 5. grund-
ränta, jordboksränta.
Bentering', s, bopsömning, stoppsöm.
Benter-warden, e, räntmsstare.
Ben 11 B elation, S, afsägelse, forsakels©.
Beobtain, v» a. fiter bekomma.
Beordyain, v. o. ä nyo pSbjuda ; viga
en för andra gängen. — inatlOB, 8.
invi^Jng å. nyo.
Bepacify, v, a, fiter stilla.
Bepack, v. a. Ster inpacka.
Bepair, 8, lagning, förbättring; resa;
vistelseort, out of — , bofäilig. — ,
V, a, laga, reparera ; upprätta. — , V» «.
begifva sig. -able, a. botiig. -er,
S, damaskerare.
Bepandons, a. upphöja midtp3.
Beparajlble, a, ersättlig ; som kan för-
bättras, —tion, 8. reparation, lag-
ning; ersättning. — tive, a, ersät-
tande; förbättrande. — , 8, forbätt-
ringsmedel. [svara qvickt.
Bopartee, s. qvickt svar. — , v. n,
Bepartition, S, delnig, indelning; ut-
skiftning. [fara tillbaka.
Bepass, v. a. Ster ofverfara. -, v. n,
Bepast, 8, liten mSltid ; spis, föda.
Bepay, v, a. Stergälda; vedergälla.
— ment, S. Sterbetalning.
Hepeal, s. Sterkallelse, upphäfvande.
-, v, a. upphäfva. -able, a. Ster-
kallellg.
Bepeat, «. upprepande; da capo. -,
V* a. repetera, upprepa S nyo; göra
Bq>ossess
om. -edly, ad. flera gSnger, ofta»
—er, 8, repeter-ur.
Bepel, v. a. drifva tillbaka; fördrifva;
vederlägga. — , v. n. motverka, -lent,
8. tillbakadrifvande läkemedel.
Bepent, v. o. fofj ångra. -, v. ft.
ångra sig, bättra sig. — ance, 8,
ånger; bättring. — ant, a; ångerfull,
botfärdig.
Repeople, v. a. åter befolka.
BeperCUSSlJion, s. tillbakadrifuing;
åtsrstudsning. -ive, a. tillbaka-
drifvande; återställande; genljudando.
Repertory, S, register; magasin; re-
pertoi? (för en teater).
Bepetition, s. upprepning; Öfverspel-
ning; repris (i musik).
Bepine, v, n, (agaimt, at) gräma
sig, sörja öfver; knota; missunna.
Replace, v. a. sätta tillbaka,
Beplant, v. a. plantera om. -ation,
«. omplantering.
Beplenisll, v. a, uppfylla, fullända.
-ment, s. fyllning, fyllnad.
Bepleyte, a. uppfylld, -tion, a,
uppfyllning, fullhet.
RepleY||iable, a. som kan befrias frSa
qvarstad. —in, — y, 8. upphäfvande
af ett gjordt beslag. — , v. a. återvinna
hvad som varit belagdt med qvarstad ;
bringa i säkerhet.
Replication, s. genljud; svar, replik.
Reply, 5. svar, gensvar. — , V. <H. svarai
invända,
Repolish, t;, a, S nyo polei*a,
Repoace, S, rapunsel.
Report 9 5. rykte; berättelse; knall.
reports, pl. akter. — , v. a. förtälja,
förmäla ; sqvallra ; föredraga. — , V, 71.'
gifva genljud; knalla; smälla. —Or,
8» föredragande; sqvallrare; sagesman;
berättare.
RepOS||al, S. hvila. -e, s, ro; har.
moni. — , V. a. sätta. — , V. n, hafva
ro, hvila; (on, upon, in) förlita sig.
-edness, s. ro, stillhet, -it, v. a,
lägga i förvar. -itiOM , s, sättande
i säkerhet; återställande, -itory, «.
förvaringsrum. [Ster ega,-
Repossess^ v. a. återtaga i besittning;
Eepour
Beponr, v, a, ätergjuu.
Beprehenjld^ v. a. tadia, förebrå.
-sible, a. tadelvärd, -sion , s,
tadel, förebrSelse. — siYe5 a. tadlande.
Bepresent, V, a. föreställa, represen-
tera; bevisa; framlägga, —ant, s.
representant. — Sition , s, föreställ-
ning; bild. -ative, a. föreställande.
— , 8. representant.
Eepress, v. a, afetyra, dämpa, -ion,
s. förhindrande. — iv©5 a. fortryckande;
dämpande.
Keprief, s. tadel, klander.
Eeprieye, s. uppskof ; dröjande med en
fSnges afrättning. — , V. a, uppskjuta
med dödsstraffet; bevilja uppskof.
Eeprimand, s. tilltal, skrapa. -, v. a.
tilltala, banna, förebrå.
Reprint, v. a. omtrycka, trycka S nyo.
Kepris||al, 5. vedergällning; pris. ?e^
ter of reprisals f kaparebref. -e,
8. skadestånd; vedergällning; gang,
hvarf ; repris (i musik), at three re-
prises, tre gånger. — , V, a. återtaga ;
äter godtgöra,
Beproach, s, förebråelse; skam. -,
V. a. förebrå, forsmäda. -able, a.
tadelvärd. — ful, a. skymflig, skamlig.
Beproballte, a. förkastad. -, 5. ogud-
aktig menniska. — , v. a. förkasta,
fördöma. -tiOffl^ *. förkastelse; för-
härdelse.
Keprodalice, v, a, Sterframbringa.
— Ction, s. frambringande ä nyo.
Reproof, s. banner, tilltal ; förebråelse.
Reprovljablo, a. tadelvärd, -e, v. a,
banna; förebrå. [djur.
Reptile, a, krypande. — , S, krälande
Republic, S. republik, fristat. -an,
a. republikansk. — , S. republikan.
Republish, v. a, 8 syo förkunna, åter
ntgifva.
Bepudiallble, a. som bör forskjutas.
—te, v. a. förskjuta, skilja sig vid
(en hustru), -tlon, 8, förskjutande;
äktenskapsskilnad.
Repugn, v. n, vara vidrig mot; strida,
sätta sig emot. — ance, 8, vidrighet ;
motsträfvighet. -änt ^ a» motstridaade ;
olydig; stridig.
Reserve
327
Bepullnlate, r. n. åter sprlckr, ut^
Repuljlse, 5. afslag, vägran; tillbaka.^
drifvande. --, V. a. afslS ; drifva till-
baka. -sion, S. tillbakadrifning ; från-
stöUnde. -slve, a. tillbakastSende :
afstående.
Repurchase, v. a. Ster^ 5pa.
Reput||able, a. be^5m.^;, hedervärd.'
— ation, s, namn och ryLtc ; anseende.
— e, 8. allmän mening; ar eende; frejd.
— , V. a. anse, hålla itre. -eless,
a. ärelös.
Request, S, ansökning, begäran; akt-
ning. — , t;, a. bedja, anhålla. — ant,
8. reqvirent. —er, 8. suppiikant, sö«
Recjuicken, v, a. upplifva. (kände.
Requijjem, 5. själamessa; lugn; baj.
-etory, s, hviloställe, graf.
Requirllablo, a, erforderlig. -6, v. a,
fordra, begära; tarfva, behofva.
Requisillte , a. erforderlig, nödvändig.
— , 8, nödvändig sak. — teness, 8,
nödvändighet. — tlon, 8, begäran,
ansökning ; reqvisition.
Requltyal, 8, vederlag, vedergällning.
— ©, V. a. betala, vedergälla.
Resail, v, n. återsegla, segla tillbaka.
Resale, S, åtcrkop, minuthandel.
Resalutej v. a. helsa igen.
ReSCiJInd, v. a. afakära ; afskaffa. -SSi*
on, s, afskärning; upphäfvande.
Rescript, s, reskript, kungligt bref;
afskrift.
Rescuable, a. som kan räddas.
Rescue, 5. befrielse, räddning; gen.
sträfvighet. — , V. a. rädda.
Research, 5. undersökning. — , v. a.
Reseat, v. a. äter sätta. [undersöka.
Reseized, a. T. äter insatt i besitt-
ning af.
Eesemblllance, 5. Ukhet ; afbiid. -e,
t;, a. förlikna, jemfora; likna; passa sig.
Resent, v. a, harmas öfver; hämnas.
—ful , a. hämndgirig ; snarsticken,
—men t, 8, harm; hämnd.
Reser|{YatiOn, 8. förvarande, förbehåll,
undantag. -Yatory, s. förvarings-
rum, -ve, 3. förråd; förbehåll; för-
behållsamhet; försigtighet ; reservtropp.
— , V, a. förvara, epara, undantaga.
328 Reservedness
-vedness, S. forbehäUsamhet. '-Toir,
S. förvaringsrum.
Besettld^ V. a, återställa-, tillfreds,
ställa. •"ineBt^ 3. återställande.
Heshlp^t?. fl. inskeppa ä nyo, Ster inlasta.
Besidlle, v. n, residera, vistas, bo;
uppehålla sig. — eilC8, 8, residens,
boning; vistande; botteufälle. — entj
a» vistande, bofast. — , 8. resident vid
' ett hof. -eiltiary, a. boende, bofast;
hörande till ett residens. — , $» prost
•om alltid bor i sitt gäll. -ual,
a. ofrig, öfverblifven. -uary, fl.
qvarlemnad. — legatee^ hufvudarfvinge.
—He, 8» rest, Sterstod.
Besign, v. a. öfverlemna, afträda. -,
V. n. afsaga sig. -ation, 8. af-
skcd^ansSköing ; öfverlemnande; under-
gifvenhet. — ©öj 8, den man afstEr
nSgot till. —meat 5 s. uppgifvande.
Besilienlicy, s. tillbakastötande ; spritt-
ning. "ty a» spänstig, som studsar
tillbaka.
Besin, 8. harts, kSda. -aceous^ a.
kidaktig. -OUSj a. hartsaktig, kSd-
aktig. [färdighet.
BesiplSCence^ 5. bättring, inslgt; bot-
Besistj v, fl. & W. motstS; göra mot-
stSnd. -ance, S. motstSnd. -ibi-
lity, 8. motstandsformSga. -iblc, fl.
som kan emotstäs. — ICSS^ fl. oemot-
stSndelig.
Besoluble, a, smSltbar.
Besolntlje^ a» beslutsam, modig, fri-
modig, stSndaktig. -Cness, s. be-
slutsamhet, raskhet, behjertenhet. — IOHj
8. upplösning; resolution; frimodighet;
beslut, foresats. — ive, fl. upplösande,
fördelande,
Besolv||able, a, nppiösiig. -e^ v. a.
upplösa; förklara; förmä, besluta. — ,
V. W, resolvera sig, besluta; föresätta
sig; fördela sig; smälta; tänka, to
— OUf besluta. -, 3, föresats ; utslag ;
beslut. — ednesS, S, beslutsamhet;
uppsSt. -ent, fl. upplösande. — , 8,
upplösningsraedel.
BesonanjjCöj 5. genljud ; resonans. — t^
fl. ljudande, Sterskallande.
Besorbént, a. uppslukande.
Resting
BeSOrS;^ S, samling; tillflykt; mötes*
plats. — , V, n. samlas ; inställa sig, be-
gifva sig; taga sin tiUflykt; T. till-
falla igen. [8, genljud,
EesOUnd^ v, fl. & n, fiterskalla. -.
Resource, 8. hjelpkäUa, tillflykt.
RespOCtj 8. aktning, vördnad; anseende ;
uppvaktning, helsning ; välbehag ; tycke;
afsigt; afseende, hänseende, hänsigt.
— of persons, mannamän. in somz
— , nSgorlunda, pä nägot sätt. — , V. fl.'
vörda , hedra , anse , akta; hafva af-
seende -ä; angä; vetta St. -ability,
8. anseende, aktningsvärdhet. —able,
fl. aktningsvärd. — ful, fl. höflig,
vördsam. -falneSS, 8. höfiighet;
vördnad. — IyO, fl. särskild; behörig;
relativ, inbördes. — judge, rätt do-
mare, -iyely, ad, (of, to) behöri-
gen; ömsesidigt; relativt. — leSS, fl.
ohöflig.
Eespirljation, 8. ando, andedrägt;
hvila. -atOry, a. hörande till an-
dedrägten. —6, V, n. andas; taga sig
en kort hvila. — , V. fl. utdunsta.
Respite, 8, anständ, uppskof; stille-
stSnd. — , V. fl. unna tid ; uppskjuta ;
lemna anständ.
Resplendenjlcy, 8, glans, prakt, -t,
fl. glänsande, skimrande.
Responlld, v. a. & n. svara ; svara emot.
—dent, 8. svarande ; respondent. — sal,
fl. ansvarig. — se, s, svar, Stersvar;
gudasvar. — sible , fl. ansvarig; ve-
derhäftig. — sibleness, «. ansvarig-
het» — sive, fl. svarande; passande
Ressanlt, «. T, utbyggnad. [mot.
Rest, 8. ro, hvila; sömn; frid, lugn;
paus; stöd; skaft pä en lans; rest,
återstod, qvarlefva. to set up one's
— , väga de sista medlen, for the —,
for öfrigt. — , V. n. vara qvar, vara
öfrig; äterstä; qvarblifva; hvila, sofva;
(upon, on) förlita sig pä; stöda,
luta; bero pä. — , V, fl. förläna ro;
fröjda.
Restagnaljte , v, n. stä stilla, stocka
sig. —tion, 8. stillastSende, stad-
Restinction, s. släckning. [nande.
Resting', a. <& 8, hvilande.
Restitute
Retrieve
329
Uestitu||te, v. a. återställa; godtg3ra,
atergifva. -tioil, 5. återställande;
godtgörande ; återförsättande i sitt fön-a
stånd.
Restive j a. istadig, motsträfvig ; hals-
starrig, envis. -nesSj S, istadighet ;
halsstarrighet.
Restless, a, sömnlos, orolig; oupphör-
lig. -11 ess, s. sömnlöshet; orolighet;
oupphörlig rörelse.
RestOra|{bIe, a. som kan återställas.
—tion, S, upprättelse, återställning.
-ti Tö, a. stärkande. — , s. styrkande
läkemedel. [upprätta.
Restore, V> a. istSndsätta, återställa;
Restrain, v, a. hindra; hälla i ty-
geln, hålla tillbaka; inskränka, —t,
S. hinder; förbehåll; förbud.
Restrict, a. inskränkt. -, V, a. in.
skranka; hSlla tillbaka, —i OB, 5. in-
skränkning. ~iv6, a. inskränkande.
Restrin^e, v. a, stoppa; inskränka.
— ncy, s. sammandragande egenskap.
—ut, a, stoppande. — , 5. hopdra-
gande läkemedel.
Reststick, s. målarkäpp.
Resty, a. stadig; envis.
Result, s. resultat, följd, verkan. — ,
V. W. följa; uppkomma. — ailCÖ, 5.
8. härflytande. -ancy, 5. tillbaka-
studsning.
Resumllable, a. Stertagiig. -e, v. a.
återtaga, upprepa med få ord.
Resummons, s.pl, förnyad stämning.
Resumpti||On, s. upprepande med fä
ord. -ve, a. återtagande.
Resurllge, v, n. åter uppstå, -rection,
s. uppståndelse. [nomse.
Resurvey, v. a. åter besigtiga,.åter ge-
Resuscita||te, v. a. äter uppväcka,
upplifva. —tion, 5. uppväckelse.
Retail, S. minuteiing ; försäljning i mi-
nut. — , v. a, sönderstycka ; sälja i
minut; utförligen berätta; -er, s.
minuthandlare, hökare, —trade, s.
minuthandel.
Retain, v. a. behålla; kafva i minne;
lega, bibehSila; antaga till advokat.
— , V. n, vara anhängig; tillhöra; fort-
vara, -er, s. tjenare; anhängare,
klient; penningar som gifvas pä hand
(till en lagkarl), -ing, S, bibehållande.
Retake, v. a, återtaga.
Retalia||te, v. a. vedergäila. -tioii,
s, vedergällning; repressalier.
Retard, v. a. uppehålla, uppskjuta;
fördröja, -ation, -mont, 8. hiu.
der, uppehåll.
Retch, v. n. hafva svårt för att svälja,
Rotentillon, 5. behållande, bibehålJan.
de; minne; inskränkning; förvar. —
of urin, urinstämma. — ve, a. in-
skränkande ; förvarande. — IvenesSj
5. förmåga att förvara; minnesgSfva.
Reticence, «. förtigande.
Retijlcle, 8, litet nät. -cnlar, -cu.
lated, a. nätfonnig. -na, 8. nät-
hinna (i ögon).
Retinue, S, följe, svit, betjening.
Retiration, S. T. vidertryck.
Retire, v. W. gå sin väg; afträda;
- draga sig undan. -, v. a, draga till-
baka;' undandraga, -d, a. ensam.
— dness, 8, ensamhet; indraget lef-
nadssätt. — ment, s. enslighet; in»
dragen lefhad.
Retort, 8, retort; återbeskyllning. -,
V. a. böja tillbaka; beskylla tillbaka,
— lOn, 8, förvridning; tillbakaböjning.
RetOSS, V. a. slänga tillbaka.
RetOUCll, v. a. åter vidröra ; förbättra.
Retrace, v. a. draga tillbaka; åter
uppteckna.
Retract, v, a. återtaga; bryta hvad
man lofvat. -ation, 8. äterkallelse;
återtagande af sina ord.
Retreat, s. reträtt, återgång; aftäg;
enslighet; tillflykt, fristad. -, v. n.
draga sig tillbaka; draga sig undan;
sätta sig i stillhet.
Retrench, v. a. afskära; indraga, in-
skranka; förskansa. — , V, n, lefva
raera indraget, —ment, 8, afdrag,
inskränkning; förskansuing.
Retribuyte, v, a. vedergäila. -tion,
S. vedergällning, belöning. — tory, a.
vedeigäilande.
Retrievjlable, a. som kan återvinnas.
— e, v, a. hitta pä, äterviima; äter»
bringa.
330 Retroaction
Revolt
Ketroactllion, S, Sterverkan, tlllbaka-
drifvandö. — iFOj S. Sterverkande.
RotrOCeljde, v. n, vika tillbaka, draga
sig tillbaka. -SSiOIl^ S. äterlemnande;
fitergSng.
KetrOgrad II ation , S, skridning till-
baka. — e^ a. T. retrograderande ;
som gSr baklänges ; motsatt. — , v. 72.
skrida baklänges»
Retrogression, «. tlllbakaskridning.
Retrospect, S, tillbakaseende, blick pa
det förflutna. -, V, n. se tillbaka.
— ive, a. tillbakaseende.
Retrnde, v. a. tillbakastöta.
RetuBd, v. a, fsrsiöa.
Return, S, fiterkomst; ömvändning;
vinst; skifU»; svar; erkänsla; nytt
anfall af en sjukdom. — , V» a, Ster-
gifva, Stersända; öfversända. — , v.
71. vända oro, resa tillbaka ; svara ;
invända, to - thanks, tacka, -able,
a, som kan" återsändas. — less, a.
som iske vänder tillbaka.
KennillO!!, s. äterfBrenande, förening;
försoning, —te, v, a. samla; förlika.
— , V. », förena sig.
Reyeal^ «?. a. uppenbara, upptäcka;
förrSda.
ReTeille, S, revelj (trumslag).
Reyel, 8. nattnöjen; dans; bullersam
fest; orgie. — , v, n, roa sig buller-
samt.
Reyelation, S, uppenbarelse.
Revelry, S, lek, stoj; lustbarhet.
Eevenjldicate, v. a. Sterfordra. -ge,
8, hämnd, hämndgirighet. — , V. a.
hämna; häranas. -gefjli, a. hämnd-
full, -geless, a. försonlig, -ger,
c, hämnare.
Revenue, 8. inkomst, afkastning.
Reverberaljnt, a. återkastande, -te,
v, a, återkasta (ljus ell. hetta). — ,
V, n. gifva genljud, genljuda, -tion,
8. Stersken, återkastande. — tÖry, a.
som slår tillbaka. — , 8. reverberugn,
Rever!|e, v. c varda, ära. -en^e, s.
vördnad; bugning, nigning, kompli-
ment. — , v» a. vörda, hedra. — ©nd,
a. vSrdig, ärevördig (presttitel). right
-, högvördig. most -, högvördigste.
-ent, -cntial, a.vördnadsfuii. -er,
8, vordare, dyrkare.
Reversljal,^. upphäfvande af ett be-
slut. — e, motsida; motsats; ändring;
fränsida; ombyte; motgång, olycka.
— , V, a, upphäfva , återkalla; vända
upp och ned; forstöra; vända om.
—ed, a. T. liggande pä ryggen,
-eless, a. oåterkallelig, -ible, a.
som kan återkallas. — ion, 8, hem*
fallande ; återgång ; arfsrätt. -ionary,
a. angående en egendoms hemfallande.
Revert, v, a. förändra, omvända; slå
tillbaka. — , V. n. återkomma, komma
tillbaka, -ible, a, hemfallande, -ive,
a. omvexlande, återkommande.
Revery, 8. fantasi, inbillning.
Revest, v. a. ikläda, -iary, $. toi.
lettrum; sakristia.
Re victual, v. a. åter proviantera.'
Review, 5. öfversigt; undersökning; re«
tension, mönstring. — , v. a, se till.
baka på; undersöka, granska; mön*
strå; recensera; återse, —er, 8, re*
censent.
Revile, 8, smädelse. -», V. a. smäda.
Revisljal, ». granskning. -©, V, a,
genomse, revidera. — , 5. revision; T,
andra korrekturet, second -, tredja
korrekturet, -er, s, undersökare; re*
visor; korrektor, — lon, 8, revision,
genomseende.
Revisit, v, a. åter besöka, -ation,
.8, nytt besök.
Revivllal, s, upplifvande, återställande.
— e, v. 71. blifva lefvande igen, komma
sig före, qvickna vid. — , V. a. åter
upplifva; förfriska; uppmuntra. — i-f!»
cation, s. återupplifvande. -Ify, V,
a. åter upplifva.
Revocajlble, a. äterkallelig ; föränder*
lig. -blenesSj S. återkallelighet. -te,
V. a, kalla tillbaka, -tion, 8, åter*
kallelse; afsägelse.
Revoke, v, ö. återkalla, upphäfva. -,
V. 71. renonsera (i korlspel). —ment,
8. återkallelse, upphäfvande.
Revolt, 8, uppror; affall ; upprorsman.
— , V* CL, uppresa. — , v, n. väcka
afsky hos; uppresa sig, blifva upp
Eevolter
Rift
331
ioiisk; (from), afifalla. -er, «• upp.
rorsman.
Revolution, S, revolution; omlopp;
hvälfning; tidehvarf; omvexling. -Hry,
a. upprorisk, revolutionär, —erj s,
upprorsraakare, revolutionär, ^-ize^ V.
71. revolutionera, göra uppror.
Revolve, v. a. hvälfva ; eftertänka. -,
V, n. löpa, vändas omkring. — r> s,
revolver, fickpuffert.
Bevulsijlon, s, vätskors afförande ; häf.
tig hvälfning. — ve, a. omskapande.
— , 8. medel som drifver kroppsvätskor
tillbaka.
Reward, S. belöning, vedergällning.
— , v. a. belöna, betala, vedergälla.
— ftble, a. som kan belönas.
RhapSOdyical, a. rapsodisk; hoprörd
(om tal och skrift), -ist, S. rapso-
dist. — y, S. rapsodi , illa samman.
Rhein-berry, 5. getapel. [satt tal.
Rhenish, a. rhensk.
Rhetor, S. orator, talare, -ic, s. re.
torik ; vältalighet, -ical, a. vältalig.
— iciau, S, som förstår talekonsten;
vältalare.
Rheum, s. snufva, fluss. »atic, a.
reumatisk, flussaktig; besvärad med
fluss. - fever, flussfeber. -atism,
^ 8. reumatism, tluss.
Rhinoceros, s, näshSrning. -bird,
*. enhörnade hörnskatan.
Rhododendron, s, alpros.
RllOlub, s. romb, spetsig ruta. -ic,
a. rutformig; lik eu romb. — Old, s.
romboid, afläng spetsruta. -*Oldal,
a. lik en romboid; snedrulig.
RlLUbarb, S. rabarber.
Rhyme, S. rim, rimslut, vers. -, V. ?l.
rimma sig. — , V. a. rimma, sätta pS rim.
— , V, n, göra vers. -Ster, s. rimraare.
Rhythm, S. takt i musik ell. vers;
harmoni, »ical , a. rytmisk ; har-
monisk.
Rib, 8. refben; T. ribba, bogtimmer;
upphöjd rand; hustru. -saw, s,
BchweifaSg. -TTOrt, «. spetsgroblad.
Ribald , s. vrak , liderlig persedel.
-ish, -rons, a. otuktig; frack.
-ry, «. groa t&l, oanständigt tal ; otukt.
Riband, Ribbon, S, sidenband; T,
sena, list.
Ribbed, a. försedd med reifben ell.
ribbor. [mjöl.
Rice, 8, ris, risgryn, -flour, 8. ris-
Rich, a. rik; präktig; ymnig, öfver-
flödig. >^ly, ad, rikligen, rikligt.
-ness, 8. rikedom, rikhet; fruktbar-
hst ; öfvorflöd ; födande egenskap, mäk*
tighet.
Rick, 8. stack, skyl, vSlm. -ets, 8. pL
engelska sjukan, -ety, a. plägad af
engelska sjukan; ledknuten; bräcklig.
Ricture, S, spricka, springa.
Rid, v. a. C from, ofj rädda; befria,
entlediga, beröfva; fördrifva. -dance,
8. befrielse.
Riddle, S, gata; rissel, groft sSlI.
— , V» n, tala mörkt.
Ride, 8, ridt; fart. -, V. n. rida;
fara; ligga för ankar; stöda, röra (sig
pä) ; Ska. — , V» a. berida. to — out
a 8torm, uth&rda en storm för ankar.
— r, 8, ryttare; beridare; klots, att
stärka ett annat trädstycke; T. katt-
spär.
Rid ge, 5. ryggrad; balk, Ss; blindskär.
-band, S, ryggrem. -bone, 8. rygg.
bast. -d, a. upphöjd; spetsig; fSrad;
kullrig. -tile, 8. utböjdt taktegel.
Ridicul||e, a. löjlig. -, 5. löjlighet.
-, v. a. göra ätlöje af; förlöjliga.
-OUS, a. löjlig, narraktig. -OUS*
ness, 8. löjlighet.
Riding", 8. ridt, ridning; härad (i York-
shire). — cap , 8, resmössa. — COat,
8. ridjacka, resrock. — hood, 8. ka-
puchon. -house, 5. ridskola, -rod,
8. ridspö. -SCllOOl, 8, ridskola.
-whip, 8, ridpiska.
Rie, 8, rSg.
Rite, a. alhnfin, gSngbar; i svang;
grasserande. -ly, ad. allmänt, -ness,
8. allmänlighet.
Riff, 8, sandbank, ref.
Riffraff, s. skräde; pack, slödder.
Ritie, 8. räffelbössa. -, v. a. röfva,
plundra; räffla. \ -man, 8. skarpskytt.
— r, 8. röfvare.
Rift, 8, remna, spricka. -, v. a.
332
Rig
spräcka , klyfva; remna. — , V. W.
klyfvas,
Bigj s, rasig flicka; skämt; putslustig-
het, knep. — , v, a, smycka, tackla;
utrusta; styra ut. to - a capstem,
. T, göra ett gSngspel klart.
Klgadoon^ S. ett slags dans.
Eigation^ S, vattning.
Riggller, S, utrustare; tackelraästare.
— ing^ 8. tacklage, tSgverke.
Biggie, v. n, sno sig.
Bight, »i rätt; rättighet; myndighet;
billighet ; riktighet ; högra handen. — ,
a. höger; rak; ärlig; rättvis; rätt;
uppriktig; vinkelrätt. — , ad, rätt;
riktigt ; mycket. — honourable, hög-
välboren. — över-against, midtemot.
— , V, a, skaffa en rätt; rättfärdiga.
— , V. 71. T, rätta, resa (sig Igen).
-en, V. a. skaffa en rätt. -eous,
a. rättskaffens , rättvis , rätträrdlg.
-eOnsneSS, S, rättfärdighet; rätt-
skatfcnhet, dygd. -ful, a. rättmätigp
laglig, -fulness, 8, rättmätighet.
-ly, ad. med rätta, -liess, s, rik-
tighet, rätthet.
Bigid, a: sträng, noga; styf, oböjlig.
— ity, -neSS, S, stränghet; styfliet,
stelhet. {kastregal.
Biglet, S, T. ganska tunn list; T.
Blgmarole, S, gallimatbias. -, ö.
vidlyftig, orimlig, oförnuftig.
BigOr, S, stränghet; tvärhet; stelhet;
noggrannhet. -OUS, a, härd; skarp;
noggrann.
Bill, s, liten bäck, rännil. — , v. n.
sakta rinna. [märsrand.
Bim, S, remsa; kant, marginal; T.
Bime, 5. rimfrost, remna. — , v, n.
betäckas med rimfrost.
Bimollse, -OUS, a. T. full med fina
sprickor.
Bimple, v. a. skrynkla ihop. fgrä.
Bimy, a. betäckt med rimfrost; hvit-
Bind, S. bark, skal. -, V. a. afskala.
Bine, s, tarmhinna; fethinna.
Bin g, S, ring; krets; löpbana. -, V, a,
ringa, to - the alarmhell, klämta.
-bone, S. öfverben. -dOVe, s. ring-
dufva. -finger, 5. ringOnger. -lea-
'Biverhorse
der, 8, npphbfsman. -let, 8, liten
ring; hSrlock. -pigeon, s, ring.
dufva. -tall, S. bly falk. -WOrm,
s, ref-orm.
Ringent, a. T, gäpformig.
Binslje, v. a. skölja, vaska, -ings,
8. pl. sköljvatten.
Biot, 8, liderlighet; upplopp; oljud,
— , V, n, stifta upplopp; frSssa, lefva
yppigt och liderligt. — act, s. pärla.
mentsakt emot uppror, —er, s. upp-
rorsman. —OUS, a. orolig, liderlig;
upprorisk.
Bip, 8, skinkmäre; kratsjern; remna.
-, V» a, (up) rispa upp; upprifva;
täcka.
Bipe, a. mogen, fullväxt. -D, v. a.
mogna; befordra till fullkoralighet.
-, V. n, blifva mogen. '-nesS, «.
mognad ; fullkomiighet,
Bipier, 5. sjöfiskmSnglare.
Bipping-chisel, 5. T. huggjern. -iron,
5. jernverktyg med hake att rifva ut
dref mellan näten.
Bipple, V, n» sqvalpa ; göra smS vSgor ;
bölja smått. — , V. a, rispa; uppröra.
Bisö, 8, uppresning; ursprung; förhöj,
ning; höjd. — , V, n, uppstS; här-
flyta; stiga i pris; resa sig; svälla;
jäsa. io -^ in 'blisters y slå upp i
blSsor. — , V. a. göra uppror.
Bisibllility, S, fallenhet för löje. -le,
a. löjlig; benägen för löje.
Bising, a. uppstående. — , 5. uppgSng;
svullnad. [äfventyra:
Bisk, 8, äfventyr, fara. -, v, a. våga,
Bite, 8. kyrkobruk; ceremoni.
Bitual, a. öflig ; högtidlig. -, 5. hand-
bok, ritual.
Bival, S, medälskare, medtäflare. — ,
a, medtäflande. — , V. n. täfla med
en; vara medtäflare. — ISt, 5. rival.
— ry, — Sllip, 8, medtäfian, medsö-
kände.
Bi?e, v. a. rifva; klyfva, -, v. n,
klyfvas.
Bivel, v. a, skrynkla. -, S. rynka.
Bi?er, 8. flod, eif. -dragon, s. kro-
kodii. -god, 8, ^örS. -horse, 8.
flodhästen.
Eivet
Ronueau
333
Hirét, S. nSd» nSdad spets (af epik);
splint; klinkbult. -, V. a, klinka
fast (en spik); nita.
Rivulet, 5. liten bäck, rännil.
Eixation, s, strid.
Rixdollar, S. riksdaler. (bergalun.
Roach, s, klippa; mört. -alluni, 5.
Road , S, landsväg ; redd , ankargrund ;
ströfveri; resa, färd. — er, — Ster, s.
skepp som ligger pS redden; skjuts-
häst, -goose, s, prutgSs. -stead,
8. ankarplats. -Way, 8, landsväg.
Roam, v. n. fara omkring; ströfva hit
och dit, vandra, -er, 8. landstrykare.
Roan, a. rödstrirnmfg, grSskymlig. —
horse, rödskimlig häst, -tree, s.
rönn.
Roar, 8. rytande; okri; brusande, sus;
brak. -, v. w. ryta, vrSla, rSma ;
larma, -y, a. full med dagg.
Roast, 8. stek; sak. -, a, stekt. -
beef, oxstek. - meat, stek. to rule
the -, herrska. to cry -, römma
sin lycke. — , V. a. steka, rosta;
Rob, 8. mo3. C förlöjliga.
Rob, V. a. röfva; stjäla, -ber, S,
röfvare, tjuf. -berry, S. röfveri;
stöld, -bins, pl, T. seisingar eller
linor att hopbinda seglen.
Robe, S» mantel, statddrägt. master
of the rohe8, kamrerare. -, v. a.
kläda präktigt.
Robin, 8„ hanen till lärkfalken; rot-
gel. -gOOdfellOW, s. munter kam»
rat; skogsrä. -hOOd, 5. strätröfvare;
tapper karl. -'S-societtjy politiskt säll-
skåp. -redbreast, S, rotgel, röd-
brösta.
Roborjlation, 8, styrkning. -eous,
a. gjord af jernek; stark.
Robust, a. stark, styf. -ious , a.
styf; våldsam. -ness, 8, styrka,
kraft.
Rocambole, 5. rockenboll, gräslok.
ROChe-allum, 8. bergalun, alunsten.
Rocliet, S. mört; messkjorta.
Rock, 8. klippa, hälleberg; beskärra;
spinnrock. — , V. a. skaka ; vagga ;
stilla. - , V. n. vackla. -Crystal,
S. bergkristall, -doe, s, stenget.
— 6t, 8. raket; svurmare. — fibli, 8,
sardel, ansjovis, -gentle, 8, vinter»
krasse, -iness, 8. klippighet. -Oil,
8. bergolja. — salt, 8, bergsalt.
—work, s, murarbete som liknar
klippor. — y, a. klippig; stenhSrd,
känslolös.
Rod, 8. spö ; ris ; metspö ; spira ; landt-
mätarestSng. -horse, 8. stänghäst.
Rodomontade, S. skryt. -, V,n. prata
stort.
Roe, 8, fiskrSra; hind, hjortko. soft
", fiskmjölk, hard-, fisklek. -buck,
S, rSbock. -calf, 8. hjortkalf. -StO-
ne, 8. rämsteu.
Rogation, s. bön; litania. -Weok^
s. veckan före Pingst.
Rog!|ue, 8. skurk; lösdrifvare; skalk
(smekord), to play the -, göra skälm-
stycken, skalkas. — uery, 8, skälm*
stycke, bofstycke ; skalkaktighet; puta-
lustighet. »Uish, a. ströfvande ; skalk-
aktig; lustig; lättfärdig, -uishness,
8. skälmaktighet; lättfdrdighot.
Ruister, v. n, larma, -er, 8, stor-
sk ry tare.
Roll, 5. trillning; rulle, vals; lista;
fallvalk ; en aktörs roll ; skyldig-
het; semla; tidbok. — , V. a. & n.
rulla; valsa; omlinda; vältra; trilla;
hvälfva omkring; vräkas; vackla.
-briir stone, s, svafvel i stänger.
—calling, 8. soldaternas upprop, -er,
8. rulle, vals; fallvalk; bandage, linda,
-ing, a. & 8. valsning. -pin, ba-
kelsekafle. —press, koppartryckspress.
-tobacco, 8. rulltobak.
Roman, a. romersk. — , 8, Romare.
-catholic, 8. katolik. -, a. romersk-
katolsk.
Roman||ce, s. roman; diktad historia;
osanning. — , V. n. dikta; författa
romaner. — cer, 8. romanskrifvare.
•^tic, a. romanesk, romanlik, ro-
mantisk,
Romish, a. katolsk, romersk-katolsk.
Romp, 8. oskickligt qvinnfolk; yrhätta;
plumpt skämt. — , V. n. rasa, leka
groft. [rondS; T. rondo.
Rond||eaa, -o, s» ett slags poem,
334
Kood
Eoughness
Boodj «. kors; Va tujxnland i qvadrat;
längdmått af 13 Va engl. fot. -loft,
8» galleri i feyrkan åtr helgonbilder
uppsättas. ^
Boofy 8, tak; hus; gommen; vagnstak;
T, kroppSs. — ,V. a. täcka, taklägga ;
j bringa under tak. — tilöj S, taktegel ;
kupiga takpannor. ~WOr&, s. tak-
täckning, -y, a. försedd med tak.
BOOk^ 8» tornet i schackspel; röka (slags
krSka); spetsbof. —»t?. O. bedraga,
rofva. — ©ryj 5. krSkbo; tjufnäste.
Boom 9 8, rum ; kammare ; plats , ut-
rymme; lägenhet, anledning, sitting
— , boningsrum. — agO ^ 8. utrymme.
— inesSj S» rymlighet. — Yj a. rymlig,
B0OP9 8. heshet. Istor.
KoOst^ s. pinne, vagle ; sömn. — , v» «,
kura, sitta och sofva(ora fSglar); vistas.
Boot 9 *. rot; ursprung; stamord. — ,
V, a, befSsta med roten; boka, röta;
stadRista; snoka; upprycka med röt»
tema. — , V, n, slä rötter, rota sig.
to — up, to — out, utrota, -bound,
a, föstad med rötterna, -built j a.
sammansatt af rotter. — edly^ ad.
inrotadt, fast. -letj 8. liten fin rot.
— y, a. rotrik.
Bope, 8, rep, tSg; snöre. — , V. 72.
blifva seg. -bands, 5. pL T, rSband.
-dancer 9 s. lindansare, -end, 8.
tSgände. -ground, 8. betSckt rep-
elagarebana. — llOllse, 8, ropslagare-
bana. —maker, s. repslagare. — r,
8, repslagare. —ripe, 8. mogen för
galgen. — ry, s. repslageri ; skälm-
stycke, —walk , s. repslagarebaoa.
-weed, 8, Skerbinda. -yard, 8.
repslageri.
Bopljiness, S. kSdaktighet; seghet, -y,
a. seg, klibbig.
Borllal, a. daggig. -id, a, vSt af
dagg. -iferOöS, a. som medför dagg.
Rosary, s, radband, rosenkrans ; rosen-
bädd.
Roscid, 8, daggig.
Rose, 8, ros, tömros ; blomma, under
the -t i förtroende, -ato, a. full
med rosor; rosenröd, —bay, S. olean-
der, -bud, 5. rosenknopp, -bush,
8, rosenbuske. — campion, 8, dSr*
repe (ört), -d, a. rosfärgad. -dia*
momd, 8, rosensten, —gall, 8. sömn-
törne (pä rObbuskar). -laurel, 5. olean-
der. — mary, 8. rosmarin, -root,
$, rosenrot. —tree, 8, rosenbuske.
-water, 8. rosenvatten. -WOOd, 8.
rosenträd.
Rosette, 8, ett slags röd färg; rosett.
Rosicrucian, 8, rosenkreutzare, alke-
mist.
Bosin, 8, kSda, herts. ~, t>. a. bestryka
med kolofonium, — y, a. kädaktig.
Rosland, S, dyjord.
Rossel, 8, mjuk jord.
Eostrjlal, a. näfartig. -ated, a. för.
sedd med forstäfvet eller spröte (om
skepp). — Um, 8, näf, spröte; fram-
stam pä skepp; talarestol, tribun.
Rosy, a. rosenröd; lik en ros.
Rot, 8. ruttnande, förruttnelse ; rötsjuka ;
spikblad; rote. — , V, fl, ruttna, skäm»
mas. — , V» a. röta; bringa till för-
ruttnelse.
Rotaliry, a. som gSr omkring likt ett
hjul. — ted, a, kringlöpande likt ett
hjul. -tion, 8» hväifning; kretslopp;
omskifte.
Bote, 8, rutin, vana; harpa, to Jcrioit}
hy -, kunna utantill. — , V. a,J|r§
sig utantill.
Rotten, a. rutten; förderfvad, skämd;
maskäten. - at the core, falsk,
-ness, 5. röta, förruttnelse. -Stoue,
8. en art engelk trippel..
Rotund, a, rund, kretsforraig. -ifo»
lious, a. rundbladig. -ity, 8. rund-
het; kretsform. —O, 5. rotunda, rund
byggnad.
Roiige, a. röd. - cros8, härold med
rödt kors. — , 8, röd fUrg, smink.
Rough, a. skroflig, grof; tvär; knagg-
lig, ojemn ; oslipad ; rS, ohyfsad ; stursk;
bullersam. -Cast, 8, fSrsta utkastet
till nSgot; teckning, -draught, 8,
grof teckning; första utkastet, —en,
V. a. göra grof, -, V, n. blifva grof,
-footed, a. luden om fötterna.
-hewn, a. spSnhuggen ; grof, ohyfsad.
-legged, a, grofskinnad. -HQSS,
Roimce
Ruff
335
S, knagglighet ;kärf bet; grofhet; rShet;
ofullkomlighet; oväder.
UOUIIC69 s, bängel p% en boktryckeri-
press; handtag.
Hound, a. rund, trind; uppriktig; be*
tydlig. — , ad. & pr, rundt omkring;
i krets ; pS alla sidor ; i krok. — , S,
rund, ring; krets; omgSng, hvarp;
omsvep ; patrullering ; omväg. — , v, a,
runda; klippa omkring; oragifva; rulla
omkring; göra välljudande. — , v. n.
randa sig; g% rund. — glasS, s. kupigt
glas, konkavt glas. -house, s. kur-
ran, nattfängelse; T. hytta öfver ka-
jutan. -ijlgj 5. rundning, bugt. -ish,
<3. nSgot rund. — llCSSj S. rundhet;
f?.ytandestil; uppriktighet. -llUlJlbér,
S. obrutet tal; helt tal. -robill, s.
T. skrift i rundel, sä att man eg kan
tje , hvem som fSrst skrifvit under.
-shouldered, a. bredaxlad.
HOUSO, v, a, hastigt uppväcka; drifva
upp; uppägga, uppmuntra. -, V. n.
vakna hastigt ; lifvas. — r, S. dryckes-
Rousselet, S. muskotpäron. (lag.
llout, 5. trängsel; myckenhet; upprorisk
folkhop; upplopp; väg, marschruta;
nederlag ; flykt ; talrik assemble. — ,
V, a, förskingra ; bringa i oordning.
Route, 8. väg, kosa.
Routine, S. rutin; inrotad vana.
Rove, v, n, flacka omkring; vandra;
syfta. — r, S, svärmare, ströfvare;
ostadig karl; röfvare. at rovers, pä
mm.
Row, s. rad, led; fiskrom; rajölke;
uppror. — , V, n. ro. —er, S. roddare.
-galley, a, roddarfartyg, galer, -iug,
fi. rodd.
Rawel, 8. sporrkliaga; hank (fontanell).
— , V, a. sporrhugga ; sätta hank.
Eowen, s, bete p& brodden .efter ur-
smälad säd.
Eoyal, a, konglig; pr&ktsg; - hay,
indiskt lagerträd. — consoundf riddar-
sporre. -^a23er, regalpapper. -, «. T.
bofvenbramsegel. -ist, 8. konungsk;
royalist. -Ize, V, ö. göra konungs^
lig. -ty, s. kongl. rättighet ; konunga-
värdighet.
Rnb, v, a. gnida; skura. -, v. n.
skaffa sig. to — 071, draga sig fram så
godt man kan. — , S. hinder; gnid-
ning; bryderi; stickord; bast sora be-
täcker de nya hornen pä en hjort.
—ber, s, gnidkläde; bryna; strid; tvl
spel af tre (i whist); T, rubbare.
-biug, s. rifning. -biug-brusli,
5. kratsborste. — bish, 8. skräp efter
en byggnad; afskrap; sopor, -stone,
8. brynsten.
Rubble, s, stök. -stone, s. gärsten.
Rub||escent, a. rödaktig. -ican, a,
rödskymlig (häst), -icund , a. röd-
lett, rödaktig. —led, a. rubinröd,
högröd. — ific, a, rodnande, som gör
röd. -iform, a. rödaktig. -Ify,
v. a. rödfärga.
Ruble, 8. rubel (ryskt silfvermynt).
Rubric, a. märkt med röda bokstäfver.
— , 8. rubrik ; titel. — , V. a. rubricera ;
benämna (afdelningar i böcker etc.).
-ate, V. a. rödfärga.
Ruby, 5. rubin; rödhet; finne; T, pa.
■ risienne. — , a. rubiniargad.
Ruck, s. skrynkla. -, v. «. bli^a
skrumpen.
Ructation, s, rapning^
Bud, a. röd, rödaktig. -, *. art sml
rocka.
Rudder, s, roder, styre, -bands, ^yr
ph T. fingeriing. -pendents, 8. pl.
T. sorklinor, —tackle, S. grundtalja.
Rud||diness, S, rödblommighet, frisk
färg. -die, s. rödkrita. -dOCk, 5.
rotgel, rödbrösta (fSgei). -^dy, a, röd-
lett; guldgul.
RudO, a. rä, ohyfsad, vild; sträf;
obarmhertig ; häftig. — draught, ut-
kast. — language, ovett. -ness,
8. grofhet; rShet; stränghet.
Rudiment, S, början, utkast; läi-spSn.
-al, ö. hörande till första grunderna.
Eue, 8, T. vinruta. — , v. a. ångra,
beklaga. -, v. n. fonj hafva med-
lidande. -fU!, a. sorglig, beklaglig.
-fulness, 8. bodröflighet, sorglighet ;
elände.
Ruff, 8. gaipmalmodig halskrage;. kna?g.
lighet; Bnorger3(ftsk); brushaue ((IgeDj
336
Ruffian
fSll. — , V. «. trumfa; (i konatspr.)
göra skroflig.
Ruffian, a, vild, grof. — , s. röfvare,
bandit, spetsbof.
Ko^rie, s. manchett; tumult; förbist-
ring; T» hvirfvel (slagen pS trumma).
— , V, a, krusa, vecka ; bringa i oord-
ning; skrynkla; förvirra; oroa. — , V. n.
flaxa ; gräla ; storma.
Rufterhood, s. falktofs.
Rng, 8. rya; ruggigt kläde; iSnghSrig
hund. — ged, a. ruggig, ohyfsad ; but-
ter; sträf, länghårig. -gedliesS, S.
skroflighet, knagglighet, ojemnhet.
Engin, s, ylletyg.
Rugiuej 8, T, benfil.
Rugose, o. skrynklig.
Ruin, s, fall, förfall; undergång; för.
storing; forlust. — , V, a. nedrifva,
förderfva. — , V. 72. stortå in; förfalla.
-ate, a. forfallen. -, V. a. förstöra.
— atlon, S. stortning; kullkastande.
-OOS, a. förfallen, bofållig; förderflig.
-OnsnesS, S. bofällighet, förfallet
tillständ; fara. — S, fi. pl. ruiner,
lemningar ; monumenter.
Raid , 8, regel ; lineal ; monster , rätte-
snöre ; ordning ; bruk ; herravälde. — ,
of thrte, regula de tri. -, v. a. li-
niera; beherrska ; foreskrifva; reglera,
styra. -, V. w. (over) herrska, råda.
— r, 8. lineal; styresman, regent.
Rum, 8, rom.
Rum, a. besynnerlig, gammalmodig.
Ramb, 8, T. rang, väderstreck.
Rumble, s. buller, skrammel. -, V. n.
bullra; brusa, susa.
Rnminaijat, a. idislande. -te, v. n.
idisla. -, V. a. fon, upoily off) öfver-
väga; fundera. — tlon, 8. idislan;
eftertänkande.
Rummage, v. a. stöka; flytta; T.
stufva ; genomsöka ; SDoka ; röfva ; leta ;
visitera.
Rummer, «. remmare; ett fullt glas.
Rumour, 8. rykte, sfigen. -, V. a.
utsprida ett rykte.
Rump/^. sätet pä en mennlska; län-
den pS kreatur : gumpen pS fSglar,
••bOliei 5. isbea.
Running-placé
Rumplo, 8. skrynkla.
Kun, S. lopp; sprSng; drill; framgång;
tycke; oväsende; T/pik, dirk. ill-,
misslycka. -, v, n. löpa; ränna,
springa; segla; läcka, rinna; smälta;
fc.llyta; hafva framgSng; växa, drifva;
blifva, varda; sträcka sig. — , v. a.
T. gälla; tvinga; leda; öfverlägga;
drifva. to — ahout , löpa omkring,
tulta (om barn). to — divisions^
drilla, göra löpningar (i sSng ell. musik).
to - after, eftersträfva, leta efter.
to - aground, drifva pä grund, to
— a horse, rida i g-alopp. to — cway,
rymma, to - down, nedgöra ; öfver-
segla; undertrycka, to — down lati-
tude, segla i latituden, to — for it,
skumpa sin väg. to — goods, smy^ra
varor, to — hazard, Ufventyra. to
— low, blifva nedrunnen; aflaga. to
— madf blifva galen, to - on, fort-
fara. to — one's country, öfvergifVa
sitt fädernesland, to - one's self
out of hreath, springa sig andtruten.
to ~ out, löpa till ända; förflyta, lo
— out a warp. T, föra ut en jakt-
tross att förhala ett skepp, to — over,
genomfara; hastigt genomögna eller
vidröra; öfversvämma; öfverköra; koka
öfver. to — races, springa i kapp,
to — the ring, hSlla ringränning, to
— through, genomstöta, sticka igenom ;
genomse, to — to seed, löpa i frö.
to — up, resa ; berömma ; stiga ; hastigt
bygga ; resa sig ; vara hög. to — Upon
one, rusa pS en. to - wllh matter^
varas. — away, 5, rymmare, öfver»
löpara.
Iluncinate, a. T, taggad.
Kundle, S. stegpinne, trappsteg; T.
Ruudlet, 8, kagge. [klot, boll.
Rune, S. runa, runbokstaf.
Runner, 8. löpare; budbärare; telning;
skott; löpare (i en qvarn); standert
(tSg pS skepp); jakt (handelsfartyg);
häst (vid kappränning).
Runnet, s. löpe.
Running, a. löpande. -, 5. lopp,
sprang, —knot, 8, löpknut, ränn-
snara, -place, 5, rännarebana.
Eunt
Runt, s, smSväxt boskap, old -, gam-
mal käring.
Rupee, s. ruple Costindiskt silfvermynt).
Rupert's-drOpS, S. pL springglas.
RuptlilOn, s. brott, brytning. -Ory^
8, frätmedel. —lire, S. sprackning;
sonderbrytning, brott; brSck ; oenighet.
— , V, n. krossa, spräcka; spricka.
-ure-WOrt, S. vågört, brSckört.
Riuilal, a. landtlig. -ality, -alness,
s. landtlighet. -iCOlist, 8. landtbo.
Ruse, 5. svek, list.
Rusli, V. n. & a. rusa, störta. — , s.
lapprisak; anfall; pSrusande-; vass,
rör; säf. -caildle, S. dank af säf.
-grass, 8. säf. -iness, s, stark
vassväxt, — y, «. vassbeväxt; gjord
af säf.
Rusk, s. knäckebröd; knalle.
Russet, a. rödbrun; grof; bondaktig.
— , S. rödbrun färg; hemväfven klädnad.
Russian, s. Ryss. -, a. rysk. - hides,
pl. juft, ryssläder.
Rust, 8. rost ; brand pä säd ; härskhet.
— , V. a. rosta ; göra möglig. — , V. n.
rostas ; erga ; förderfvas i lättja.
Rustic, a. bondaktig, landtlig. ~,
8. landtman, bonde, —al, a. landt-
bygden tillhörig; bondaktig. — ato,
V. n. vistas pä landet. — , V. a. göra
bondaktig; förvisa till landet, relegera.
— ation, s. landtlefnad; bondaktighet;
relegerande. — ity, 8. landtlighet.
RustineSS, 8. rostighet; roöglighet.
Rustle, v, n. rassla; skramla, prassla.
Rusty, G. rostig; möglig; härsk; vresig.
Rut, 8, brunst hos vissa djur; vagns-
spår, hjulspSr. — , V. n, löpa, vara
brunstig.
Ruth, 8, medlidande; elände, -ful,
a. medlidande; bedröflig. — lesS, a.
obarmhertig, grym.
Rutilant, a. glödande, glänsande.
KutilO, S. röd skörl.
Rut tier, 8. resebok, vägledare.
Uuttllilig, 5. brunst. - time, löptid.
-isA, a. brunstig.
Rya, 8. rSg.
ängsgrö.
English-Swedish Diet
grass , 8. renrepe.
Saddlegall 337
8.
Sabbatljh, s. sabbat ; hviiodag. -break-
er, 8. sabbatsbrytare. — ical, a. sab-
båten tillhörig. — ism^ 5. sabbatens
iaktagande.
Sabine, S. säfvenbora.
Sable, 8, sabel; sobel; sobelskinn.
Sabliere, 5. sandgrop; T. tvärbjelke.
Sabre, S. sabel. [sandig.
SabuljlOSity, 8. sandighet. -ous, a.
SaCCade, S. tygelryckning.
Sacerdotal, a. presterlig.
Sack^ 8, säck (3 bushels); kanariesäck
(vin); en stads intagande med storm-
plundring. — , V. a. stoppa i säck;
plundra, härja, -age, 8. plundring.
-Clotll, 8. säckväf.
Sacrament, S. sakrament; Herrans-
Nattvard; ed. -al, a. sakramenterlig.
Sacred, a. helig, vigd; vördnadsvärd.
— neSS, 8. helighet; vördnadsvärdhet.
Sacriyficable, a. som kan offras, -fl»
Cal, a. hörande till offer, -ficator,
s. offerprest. -licatory, a. offrande,
-flce, 8. offer, uppoffring, to viake
a — of, offra. — , V. a. offra ; veder-
saka, afsäga sig; uppoffra, -flccr, 5.
offerprest. -flcial, a. hörande till
offer." - rites, pl. offerbruk. -lege,
8. helgerån, kyrkorän; hädelse. — le»
giOUS, a. som begär helgerän; ogud»
aktig. -legiousness, S, hädiskhet.
-legist, 5. helgerSnare. ~St, -Stao»
S. klockare. — Sty, 8. sakristia.
Sad, a. sorgsen, modstulen; dyster,
tung; ledsara; eländig; elak; stygg.
-coloured, a. dunkelfärgad. -den,
v. a. bedröfva, göra ledsen; förmörka.
-, V. 71. fatj blifva sorgsen. -nesS,
8. sorgsenhet; bedröfvelse; tyngd, in
soher — , i fullt allvar.
Saddle, 5. sadel; T. klarap. - of the
boiosprit, T. bogsprötsback. — , t;, a.
sadla; belasta, betunga; (with) pa-
^ börda. -backcd , a, svankryggig.
-bone, s. T. sadelbenet, -cloth,
5. sadeltäcka» schabrak, -gall, s.
338
Saddler
sadelbrott. ~r^ —maker 5 *. sadel-
makare.
Safe, a, trygg, säker, lycklig; som Rr
att lita pS; helbregda. - conduct,
IcQdebref; pass; konvoj. — guard,
hägn, beskydd; skyddsbref, konvoj,
skyddsvakt. — pledge, kaution. — ,
V. a, Bfitta i s&kerhet. — , S. raatskSp.
— ness, a. säkerhet, -ty, s. trygghet,
säkerhet; välgSng ; försvar, -ty-valve,
S. säkerhetsventil.
Safflower, s, saffioi
Saffron 9 *. saffran. — , a. saffirans-
färgad, -bastard, S, safflor.
Sag", v. a. belasta. -, V. n. luta,
sacka; drifva; vackla.
Sagaciyons, a. fofj som har fint väder-
kom; skarpsinnig; vis. -OOSnesS,
—ty, s. godt väderkorn; genomträn-
gande forstSnd; visdom, klokhet.
Sage, a. vis, forstSndig; försigtig. — ,
\S. en vis ; salvia (ört). -nesS, 8, vis-
het, klokhet.
Saglttllal, a. lik en pil. - suture,
T, pilsömmen i hufvudskälen. -arius,
-ary, s. skytten (1 djurkretsen), -atc,
a. T, pillik.
SagO, 8. sago; sagogryn.
Sail, 8. segel; segling; vinge; skepp.
— , V. «. & Ti. segla ; gä till segels ;
flyga, fara. to — the sea, segla
pS hafvet. —er, S. seglare, skepp.
»Ing, 8, segling, skeppsfart, -maker,
8, segelsöramare. -rOOm, 8. segelkoj.
-or, 8, Ésjöman; matros, -twilie,
8. segelgam. -yard, 8. segelstSng, rä.
Saim, 5. smält fett.
Sainfoin, a, helgehö.
Saint, a, helig. -, «. helgok: ; puritan.
— , v. a. kanonisera. — , V. n, agera
helgon, -bell, s. prestklockan. -ed,
a, helig, invigd, -like, 8. helgonlik ;
helig, -liness, a, helighet, -ship,
Sake, 3. orsak, skull. [8. helighet.
Saker, s. hsk. -gun, a. faikonett.
Sal, 8. salt.
Salacijlons, 0. kätUefuii. -oösness,
~ty, 8. kättja, okyskhet.
Salad, 8. sallat -oil, a, boraolja,
florentineroljs.
Saltmaker
Salamander, a. salamander (odla).
Salary, s, lön, sold, lega.
Sale, 8, försäljning; salu; afsättning;
auktion, -able, a, säljbar, -able»
nesS, 8. säljbarhet.
SalebrOHS, a. knagglig, ojeran.
Salesman, 5. en som säljer; kläd-
mäklare; cxbandlare,
Sallant, a. T, springande (om en-
hörningar etc).
SaliC« a, salisk, sora utesluter qvinno-
linien ifrSn tronen, [skjutande.
Salient, a. löpand©; ntstSende, fram-
Saliljferons, a. saith&itig. -got, s.
sjönöt, -ne, a, saltaktig. -, s. saltverk.
-neness, a, saitaktighet. -nous,
a. saltaktig.
Saliva, 8, spott, -ry, a. hörande till
epotten, —te, t^. C bota genom sali-
vation. — , V, n. salivera. — tion,
8. 8 pottkur.
Salivons, a. dregelaktig.
Salliance, «. utfall ur en fästning.
Sallow, a. blek, gulblek; sjuklig. -,
8. hvit pil ; sälj. -nesS, 5. gulblek-
het; sjuklig färg.
Sally, 5. utfall; hastig vrede; utbrott;
infall. -, V. n. (forth, from, out)
göra ett utfall ; falla ut, rusa ut. -pOrt,
s. utfailsport pä en fästning,
Salmagoudi, s. siiisaiat.
Salmon, a, lax. -pipe, a, laxkista,
laxgärd. -sewse, 5. laxrom, -trout,
8. börting, örlax.
Saloon, 8. salong, stor eaK
SalOOp, 8. salep.
Salsify, S. bockskägg (ört).
Salsljoacid, a. saitsur, -nginons,
a. saltaktig.
Salt, S. salt ; scltsraak. attic — , qvick-
het. Epsom salts, engelskt salt. -,
a. salt, saltad; vällustig. — , v. a.
salta; salta in, -bOX, 8. saltlSr.
-cat, a. saitkiamp. -Cellar, s,
saltser, saltkar (pä bordet), -er, s.
insaltare , salthandlare. — Crn, s. salt-
verk ; saltsjaderi. -llODSe, 8. salt-
hytta, -ish, a. salt, saltad, -ish-
ness, -ness, s. saltsmak. -less,
a. osaltad; osmaklig, -maker, 5«
Saltman
ealt^^udare. '-many 8, salthandlare.
-marsh, a, saltgrop. -mine, -pit,
a. saltgru/va, saltbrott. -Shop, 8,
saltmagasin. -Spriug, 8. saltkälla.
-tax, 8. saltskatt, -wator, 8. salt-
vatten, -work, 8. saltverk; salt-
sjuderi. -TTOrt, 8, sodaört.
Saita||nt, a. dansandfe, hoppande.-tlOll,
8, hoppande, springande.
Saltiller, -re, 8, T, Andreaskors.
Saltpetre, 8, salpeter, -house, 8,
salpetersjuderi. —maker, 8, salpeter*
sjudare.
Salubriyons, a, sund, helsosam. -ty,
8. helsosamhet.
Salataljriness, 8. sundhet; nytta, -ry,
CT. helsosara ; förmSnlig.
Saluf|{atiOD, «. helsning. -e, 8, hels.
ning ; kyss. ->, V. a. helsa ; salutera ;
kyssa.
SalvnlJble, a. som kan blifva salig.
-ge, 8» bergarelön (vid sjöfaror), -tioil,
8, frälsning, salighet, -tory, a. för-
varingsrum.
Salye, 8, salva; balsam. — , v, a. be*
stryka med salva, smörja; afhjelpa.
Salvcr, 8, dyrbart fat, presentertallrik.
SalTO, 8, förbehäll; undantag.
Same, a. samma; enahanda, iht very
— , just den samma. — , ad. tillsara-
mans. -ness, 8, samma egenskap;
Samlet, 8. laxöring. llikhet.
Samphire, s, sjöfenkoi.
Sample, 8. föreskrift; modell, mönster.
— , V, a. uppvisa prof. — r, 8. modell ;
märkduk.
Sanayble, a. botiig. -tion, s, hel-
ning; kur. — tivO, d, läkande, hel-
sosam.
Saiictltiflcate, v. o. helga, -iiica-
tion, 8, heliggörelse, helgelse, -i fy,
V, a. helga; göra till helgon; beskydda.
-imOnioUS. a. helig; andäktig till
utseende. -lOn, 8. bekräftelse, stad-
fästelse; lag. to give — , bekräfta.
-, V. a. bekräfta, -itu de, -ity,
*. helighet; gudsfruktan; dygd, oskuld.
-Uary, a, helgedom, heligt ställe;
fristad; tillflykt.
Sami, 8. sand. sands, jpl. sandöken ;
Sapphic 339
sandbank, refvel. — bag,9. sandsäck.
-bailk, 8. sandbank, ref. -bath,
8. sandbad. -beetlo, 8, tigerbagge.
-blind, *. närsynt. -bOX, 8, sand-
dosa, —ed, a, sandig;* spräcklig.
-eel, a» gös. -ers, 8,pL sandelträ.
-e?er, a. glasgaiia. -ga?el, a,
sandskatt, -glass, 8. sandur. -heat,
8, sandbad, -piper, 8, svartlasse.
-pit, a» sandgrufva. — Stone, 8,
sandsten. -ITOrt, a. sandört. -y,
a. sandig ; sandblandad ; lucker (om
jordman); rödhårig.
Sandal, a. sandelträd; ett slags skor.
Sandarak, S, sandarak; röd arsenik.
Sandwich, a, tvenne smörgåsar med
köttskifva emellan.
Sandyx, S. blygult (mineralfärg).
Sane, a. sund, fnsk; förnuftig.
Sanguiljferous, a. som leder blod (om
ädror). - vessels, pl, blodkärl, -fl-
cation, a, blodsättning, -fy, v, a,
frambringa blod. -nary, a. blodtör-
stig, grym. — , 8, ormgräs. -ne, a,
blodröd; blodfuU; sangvinisk; liflig;
förtröstansfull. — , 8, blodröd Rirg.
-neneSS, a. djerfhet; blodfullhet;
sangviniskt eller lättblodigt tempera-
ment; liflighet. -neons, a. blodfuU;
sangvinisk.
Saniljcle, a, läkört. -es, a. blodyar.
-0U8, a. varfull.
Sanity, a. helsa; godt förstSnd.
Sap, s. saft, safvo i träd ; spjell ; under-
gräfning (vid belägringar). — , v. a.
undergräfva, minera. — , V. n. arbeta
^i löndom. —id, a. smaklig, välsma-
'kände, -idness, 8, amaklighet. -less,
a. saftlös, förtorkad. -Icssness, 8.
saftlöshet, -liög, «. ungt träd. -pi-
ness, a. saftighet, mustighet. -py,
a. mustig, saftfuU; möglig.
Sapienljce, a. vishet, klokhet, -t, a,
vis, klok,
Saponallceous, a. sSpaktig. -ry, a.
säpaktig. — , 5. sSpört.
SaporOUS, a. smaklig, välsmakande.
Sapota, 8. sapotillträd.
Sapper, s, skaasgräfvare, sappör.
Sapphic, a. T, sapphisk.
«2»
340 Sapphir
Sapphlr, 8. safir (bli &del3ten). -illG,
9, safirblE.
Saracen, s, Saracen, Arab.
Sarcas|!m, 8, betord, bitande skämt.
-tical, a. sarkastisk.
Sarcenet^ S. tunnt sidentyg, fodertaft.
Sarcle^ v. a. ränsa bort ogiäs.
SarCOlJCele, S. härd ocb köttaktig svull-
nad. -ma, 8. kSttväxt.
Sardjjel, -ine, s. sardeii (flsk). -ine,
—OHix^ 5. sarder, sardonix (ädelsten).
—OniCy a, sardonisk, tvungen (om
. skratt),
Sark, .9, sjökalf ; buldansrock.
Sarmentons, ö. T. rankig.
Ss^rplar, S. - of wool, en half bal ull.
Sarplier, S. packduk, packvaf, buldan.
Sarsaparilla, S. sassaparlllrot.
Sarse, s. hSrslkt. -, v. a, sikta.
Sarsenet, Sarsnet, s. taft.
Sash, 8, skärp, gördel; skuffonster.
-buckle, 8. gördelspänne, -irindow,
8, skuffonster.
Sassafras, 8. sassafras.
Satan, 8, satan, djefvui. -ical , a.
satanisk, djefvulsk.
Satchel, s. pSse; bokpSse, skolmappe,
skolränsel.
Sate, V. a. mätta, fylla.
Satellite, s. drabant, liten raSne om-
kring en planet; följeslagare.
Satiyote, v, a, mätta, uppfylla, tin.
fredsställa. — , a. mätt, öfverlaatad.
— ety^ 8, mätthet; Uckel.
Satin, S, satin, sidensars, atlas, —et,
8. satinett. -ribbon, 8, atlasband.
Satir||e, S, satir, -ical, a. satirisk,
Btickande. — ist, s. satirist, tadlare.
— ize, V. a. genorahäckla.
SatisllfactiOK, S. tillfredsställelse, gläd-
je; ersättning, -factory, a. till-
fredsställande, tillräcklig, -fy, V. a.
tillfredsställa , göra i lag ; ersätta ; of-
vertyga.
Satrap, S. satrap (stRthSllare i Persien
fordom). — y, s. stSthSllarskap.
Satnrllable, a. som kan mättas, -ant,
a. mättande, -ate, v, a, T. mätta,
Saturday, 8. lördag. fsaturera.
3aturQ^ 8, Satum; T. bly. -alS; 8.
Say
pl. Saturni fest hos Roraarne. -ine,
a. mjeltsjuk, svSrraodig; tystlSten.
Satyr, s. satyr, skogsgud; kättig men.
niska. -iasis, 8. kättja. -iOn, s.
stSndört.
Sauce, S. sSs, soppa. -, V. a. krydda,
uppblanda, -b OX, 8. näsvis yngling.
-r, 8. tefat; sSsskSl.
Saucisse, s. siskonkorf ; T. krutslanga,
antändningsrör.
Saucy, a. trotsig, fräck.
Saunter, v, n. (ahout) gl och vräka,
slä dank; vandra.
Sausage, 8, siskonkorf.
Savage, a. vild, obebodd; grym. -, s.
vilde, rå menniska, barbar. — nCSS,'
8, vildhet, grymhet, -ry, s. rShet;
öken.
Savanna, S. slät äng, betesmark.
Save, jpr. utom,, undantagandes, förutan.
— , V, a. frälsa, rädda , bespara ; före-
komma ; göra salig. God - tht king,
lefve konungen I —all, 8, ljusknekt.
— r, 8, god hushSllare, sparsam man.
Savine, 8, säfvenbom.
Saving, a, sparsam. — , ad» utom,
undantagande. — , 5. räddning, fräls-
ning; eparsamhet; förbehSll , undan-
tag; salighet, -bank, 8. sparbank.
— neSSj 8, sparsamhet; aa]iggörande
kraft. [Gud).
Saviour, S, frälsare, Sterlösare (om
Savory, 8. kyndel.
Savour, 8. smak, lukt (i allting). -,
V, CL, smaka pä, njuta med god smak.
— , v, n. gifva smak ell. lukt ifrän
sig. to — of^ hafva smak af. -inesä,
8. sraaklighet, vällukt. — y, a. väl-
smakande, välluktande, angenäm.
Savoy, 8. savojkåi.
Saw, 8. sSg; ordspråk, sentens. — , V. a.
sSga. -dust, 8. sSgspSn. -Hsh,
8, sSgfisk (ett slags haj), -fly? 8.
sSgstekel. -Klill, 8. sSgqvarn. -pit,
5. grop der ved sSgas. — TTOrt, 5.
fikära (ort). — yer, 8. sSgare; torn-
dy fvel. [a* T, stenlösande.
Saxifrajlge, S. stenbräcka (ört). -gOUS,
Say, 5. tal; prof; en art ylletyg. -, V.
a» i&n, säga, tala, uttrycka alg, an«
Saying
Scarify
341
löra. to ~ one's lesson, läsa upp sia
läxa, -ing") S. yttrande; ordsprSk.
— master, s. myntprolrerare.
Scab 9 S. skabb; klSda , skorpa pS ett
sSr; dSlig karl. -Ijard, s. skida,
balja; T. sättlinie. -bed, -by, a.
Bkabbig, klSdig; gemen. -bedneSS,
-bineSS, 5. skabbighet, klSdighet.
-iOUS, a. skabbartad. -, S. vadd
(ortslägte). -WOrt, S. ålandsrot.
Scabrous, a. skroflig, knagglig; skor-
rande, -liess, s. skroflighet.
Scad, S. gaddraakrill.
Scaffold, 8, schavott; ställning (för
murare och timmermän), läktare. — ,
V. n. uppresa en ställning, —age, S.
galleri, ställning. [belägring.
Scalade, s. en murs bestigning vid en
Scalary, a, i form af trappsteg.
Scald, S. skSllning ; skorf, utslag i huf-
vudet. ~, a. skabbig, usel. — , V. a.
skälla. -, v. n. vara het. -head,
S. skorfvigt hufvud, fulskorf. -ing, S.
ekSllning. -, a. skullande. -ing-
hODse, 5. skSllrum.
Scald, s. skald, poet. -Ic, ö. skaldisk.
Scale, 5. vSgskSl, VSgen (ett himmels-
tecken); fiskfjäll; beoskärfva ; slagg;
stege, trappa, gradstock; ordning;
storm; bestornming. — , v. a. väga;
aftaga fjällen, afskala ; trappvis upp.
klifva; bestiga, storma. to ~ off,
Qällas, släppa fjällen. -, a. fjällig.
-beam, s. vSgbaik.
Scalene, $. oliksidig triangel.
Scaliness, s. fjäiiighet.
Scaling-ladder, s. stormstege.
Scall, 5. fulskorf, ondsår. -ed, -pa-
ted, a. skorfvig.
ScalliOn, s. schalottenlök.
Scallop, 5. hjerta (skalmaskslägte) ; upp-
skärning i form af uddar. — , V. a,
pikera, göra en kant taggig.
Scalp, S. hufvudsvSl; hufvudskSl. -,
V. a, skalpera, afflä hufvudsvSlen.
-el, 8, T, fältskärsknif. -er, 3.
skafjern; etsnäl. -ing-iron, 5. T.
skaQern; fältskärsknif.
Scaly, a, fjäiiig.
Scambllle, s. förslösande. -, V. «•
sönderhugga, stycka; forslösa, vräka.
— , V. n. ströfva omkring ; fforj rifva
och slitas om nSgot. —ling, CL ut-
sväfvande, slösaktig ; gles ; kringströdd.
Scammony, s, scammonium (ört).
Scamper, v. n. (away, off) fly, skumpa
sin väg. [ögna, granska.
Scan, v. a. skandera (vers); •genom-
Scandal, 8. förargelse; anledning till
förargelse; skändlighet, vanära, skymf,
tadel, -ize, v. a. förarga; skandali-
sera. -Ons, a. skymflig, skändlig,
förarglig.
Scansion, s, versers skandering.
Scant, a. knapp, trSng, njugg. — , V. a,
knappa, inskränka. — , V. n, T. skrala.
-iness, -ness, s. knapphet, brist.
-le, S, litet stycke, -lets, 8, pl.
T, bätsklampar. -ling, S, bit, prof.
bit; raStt; ribba, -ly, ad, knappt;
svårligen, —y, a. inskränkt, fattig,
knapp.
Scape, S, undflykt; nyck, tanklös ger-
ning. — , v. a. undfly, undvika. — ,
V. n. undkomma. — goat, 8. synda»
bock. ~gra*ce, s. liderlig karl.
Scapula, 8. skulderblad, -ry, a. hö-
rande till skulderbladet. — , 3, ett
slags mesihake. [blomstam.
ScapUS, 8. skaftet p& en pelare; T.
Scar, 8. ärr, skrSma. — , V, a. göra
skrSma i. — , V. n, ärra sig; läkas,
gä ihop (om sår). [slägte). v
Scarab, -ee, s. tomdyfvel (insekt-
Scaramouch, 8. arlekin;
Scarc||e, 5. sällsynt , rar; knapp; spar-
sam. -ely, ad. knappt, -eness,
— ity, 8. brist, sällsynthet.
Scare, v. a. skrämma, forskräcks.
-crow, 8. fSgelskrämraa. -fire, 3.
eld för att bortskrärama rofdjur.
Scarf, 8. skärp, längshawl. -, V, a.
omhänga; kläda sig vårdslöst; sam-
raanfoga. -skin, S. yttre skinnet p3
kroppen.
Scarijification, S, koppning, inskär.
ning i huden. — ficator, 8. en som
koppar. — fier, 8, kopphorn, kopp.
jem. —fy, v. a. göra smä inskärnin-
gar, koppa-
342
Scarlet
Scarlet J s. skarlakan, skarlakansfärg.
-, a. gjord af skarlakan. -Clothj
S, skarlakan. — feverj s. skarlakans-
feber. -Oak, 5. stenek.
Scarn^ s, kogödsel, -bee, S. tordyf.
vel. [af en fästningsgraf.
Scarp, 8, eskarpi muren pä inre sidan
Scatch, 8. ett slags betsel, scatclies,
pL styltor.
Scate, S, skridsko; skida; engelflsk.
— , V. n, fika, gS pS skridskor.
Scatebrous, a. rik pä källor.
Scath, 8, skada, förlust. -, V. a. skada,
förderfva. -föl, a. skadlig.
Scatter, v, o. kringströ. -, v, n. töi-
strös. —11» g, 8, landstrykare.
Scaturi||ent, a. uppväiiande. -gi*
IIOUS, a. full med källSdror.
Scayage, 8, afgift tin en stad af ut-
ländska köpmän.
Scavenger, 8, gatsopare.
Scelerat, s, bof, skälm.
Scenlle, S. scen, upptrade; skadeplats;
kuliss, dekoration. —Cry, s. före-
ställning, scen; dekoration. — ic, a,
teatralisk, dramatisk. -Ograpltical,
a. aftagen i perspektiv, -grapliy,
8, perspektivritning.
Scen t, 8. lukt, väderkorn; väder. — ,
V, a, lukta, göra välluktande. -bag,
8, luktdyna. -bottle, s. luktflaska.
-less, a. utan lukt.
Sceptic, 8, tviflare, skeptikus. -al, a.
skeptisk, som tviflar pä allting, -ism,
8, tvifvelsjuka, otro.
Sceptre, S, spira, -d, a. som bär spira.
Schedule, 8, förteckning, rulla.
Schemat||ism, S. ritning öfver himme-
lens utseende; föreställning. — ist, 8.
förslagsmakare.
Scheme, s. plan, grundritning; förslag;
afbildning; system. — , v. a, <& n,
göra förslag, göra plan. — r, 8. för-
slagsmakare.
Schism, 5. tvedrägt, tvist i läran.
— atic, a. schisraatisk, stridig. — , 8,
separatist, en som väcker oenighet.
-atize, v. W. söndra sig ifrSn kyrkan.
Scholar ^ s, skolgosse , lärjunge ,. lärd.
general -, polyhistor, mängkunnlg.
Scoff
mean -, halflärd. -like, a. lärd.
-ship, 8, lärlingstillstSnd . student»
lefnad; lärdom.
Scholastic, a, skoiastisk. -ally,
ad. pä skolvis.
Scholillast, S. uttolkare (af nSgon lärd
författare). -On, s, förklaring öfver
klassiska författare.
School, 8, skola, undervisningsanstalt;
universitet. -, v, a, lära, uppfostra;
läxa, banna upp. — boy, 8. skolgosse.
-day, 8, skoldag, skoltid, -diviiic,
5. skoiastisk teolog. — fellOW , s.
skolkamrat. -girl, 8, skolflicka.
-hire, s, skolpenningar. -hoiise,
8, skolhus, lärohus. -lllg, 8. skol-
unden'isning ; skolpenningar ; skrapa.
—man, 8. skollärare; skolastikus.
-master, 5. skolmästare, -mistress,
s. skolmästarinna.
Scliooner, 8, skonert
Schorl, 8, skörl.
Sciagraphy, 8, grundritning; konsten
att göra timstenar.
Sciatica, 8. ländvärk.
Scieii||ce, s, vetenskap, sciences, pl,
fiia konster, -tical, a. vetenskap-
lig. -tifiC, -fical, a. lärd, veten-
skaplig.
Scimitar, S, sabel, husar-sabel.
Scintillalint, a. tindrande, -te, v.
n. gnistra, tindra. — tion, 8, gni-
string. (lärd.
Sciolyist, 8. halflärd. -OUS, a. half-
Scion, 8, ymp, telning, afiäggare.
Scioptlc, 5. skuggspelboll.
Scirrh||OUS, a. som har härdnade kört-
lar; körtelsvulslaktig. -US* a. kör-
telsvulst,
Scissilars , «. pL sax. -ilO , a. som
iSter klyfva sig„ — ion, 5. sönder-
skäming. -OrS, 8. pl, sax. -ure,
8» remna.
Sclerotic, a. hSrd. - tunicle, hvit
hornhinna (i ögat), sclerotics, pl. f3r-
härdelsemedel.
Scoat, Scoatch, v. a. hämma.
Scobs, 5. pl, filspSn; pottaska.
ScolT, 8, bespottelse, begabberi. — , V*
n. (at) bespotta, ahämta med.
Scold
Screen
■343
Scold) 5. ovettig qvinna; grSlmakare.
— , V* n, bruka mun pä en. — , V. a.
banna, läxa upp. —ing, s. bannor,
ScoUopp, 5. pikering. [ovett.
Scolopendra, ^.mSngfota (insektslägte);
T. tanglänke.
Scomber, s, makrill.
Sconce, S. skans, fäste; hufvud.
Scoop, Ä. skopa, öskar, skofvel ; släng.
— , V. a. ösa; urhSlka. —er, S. en
som öser; korsnäf (fSgel). -liolo, 3.
T, spygatt. -net, S, dragnät.
Scope, 3, afeigt; fdremSl; frihet, fria
händer; utsväfning.
ScopulOUS, a, full med klippor.
Scorbatical, a, skörbjuggsartad.
Scorch, v, a. sveda, steka. -, v. n.
torkas ut,
ScordiaiH, a. gamander.
Score, 5. streck; karfstock; tiog; krit-
streck; krogräkning; noter; partitur.
— , V, ö. uppskära pä karfstock ; sätta
upp pä räkning; tillskrifva. to —
out, stryka nt (en skrift), -r, 3.
markör.
Scorijja, s. slagg, -ous, a. siaggig.
Scorn, 3. förakt, vanvördnad. — , v. a.
förakta, vanvörda , bespotta. -*er, s.
bespottare, begabbare. -ful, a. för-
aktande; spotsk; trotsig, -fulness,
8. förakt, spotskhet. -ing, 3, be-
spottelse; förakt.
Scorper, s, radernäl, etsnSl.
Scorpion, s, skorpion, Skorpionen (i
djurkretsen), -fly, 3. hornslända (in.
'sektslägte). -grass, 3. älskling (ört).
—tick, 3, skorpionspindel.
Scorse, v. a, <& n, göra utbyte.
Scorzonera, ^. vallört, skorsonera.
Scot, a. Skotte, Skottländare.
Scot, a, andel. - and lot, qvota.
-free, a. skattfri; ostraffad.
Scotch, a. skottländsk. - fiddle,
skabb, kläda. - man, Skotte. -
^ mist, regnväder. — rose, smörnjupon.
Scotch, 3. inskärning. -, V. a. skära
lätt; göra skärsa.
Scoter, 5. svart anka.
Scoundrel, 3. skurk, skälm.
Scour, y. a. skura, feja ; aftvä. -, v. Ti.
purgera, laxera; löpa, fara; segla ha-'
stigt öfver; svärma omkring; segla
fort. —er, 3, fiäckuttagare; parger-
medel, —ing, 3, laxativ för hästar;
durklopp.
Scourge, s. gissel, ris; landsplSga. -,
V. a. gissla, piska; straffa, -ball,
3. fläckkula.
Scout, a, spion; advisjakt. — , V, a,
rekognoscera ; begabba. — TTfttch, 3.
fältvakt till häst.
ScOYel, 3. ugnsqvast.
Scowl, 3, mulen uppsyn; skrynkla pä
pannan. — , V. n. skela; se surmulen
ut; rynka pä näsan.
Scrabble, v. n, rifva, klösa.
Scrag, a. mager, smal. — , 3, nSgon-
ting magert; hals. — gOd, a. skroflig,
ojemn. -gedneSS, 3, knagglighet;
torrhet. — gy, a. mager; ojemn.
Scramble, 3. gripande, grabbande efter
nSgot; ifrig tvist; klättring. — , V. 71,
klättra, klifva ; grabba till nSgot.
Scranch, v, n. knäcka, krossa med
tänderna. — irOU, 5. jernbråte, jern-
skräp.
Scrannel, a. dSlig; skorrande.
Scrap, 3. öfverlefva; bit, papperslapp.
Scrape, S. slagtarbod; ryssja; bekym-
mer; förlägenhet; oskicklig bugning.
— , V. a. skrapa ; skafva ; stryka. • — ,
V, n, gifva ett skorrande ljud; buga
sig bondaktig. -penny, 8, girigbuk.
— r, 3. skafjern; birfilare.
Scratch, 5. skräma ; klösning. -, v. a.
rifva, skrifva ovärdigt. tO — out, ra-
dera, -brush, 8, kratsborste. -er,
a, skafjem. —OS, 3. spatten (häst-
sjukdom), -pan, 3. kokpanna, -wig»
3. rund peruk.
Scraw, a. yta; gräsvall.
Scrawl, 8. kräkfötter; kludderi. -, V,
n. måla illa ; skrifva krSkfotter ; kräla.
Scray, a» skränmäse.^ [V. n. skrika.
Scream, a. klagorop, skri, skrik. — ,
Screech, S, skri, skrik; ohyggligt läte.
-, V. 71. skrika. — OWl, s, nattugla.
Screen, a. skärm, eldskärm; försvar;
sands.^11. -, v. a. betäcka; (from)
beskärnia ; salla.
344
Screw
Seabreach
Screw 9 8, sKruf; öfverben. -, V. a.
skrufva, vrida ; vränga ; pressa ; spänna
(en bössa). to — up, tillskrufva.
— driyerj S, skmfmejsel, skrufnyckel.
^-female^ s. skmfrauiter. -jackj
S, vagnsvind. ~lllltj s. skrufmutter.
— tap^ 8, skruftapp, iSstapp.
Scribble, S, oduglig skrift; krSkfotter.
— , v. a. rafsa (skrift). -, v, n. skrifva
illa. — rj s. skribler.
Scribe, a. skribent; notarie, skrifvare;
skriftlärd (hos Judarna).
Serine, S, skSp, skrin; arkiv.
Scrip, 8, pSse; papperslapp; revers;
subskription på kronans lån.
Scrip t||ory, a. skriftlig, -ural, a.
biblisk. -Ure, S, skrift; bibeln.
Scrivener, 8, notarie; mäklare.
ScrOfoiya, 5. skroner. -ous, a. plä.
gad af kortelsvullnad.
Scroll, 8. rulle; hoprulladt pergament.
Scrophiilary, s. flenört.
ScrOtOCele, s. pungbrSck.
Scrab, s. utnött qvast ; trashank ; elän-
dig karl; skinkraärr. — , V, a. skrubba-,
borsta hSrdt ; skura med viska, —ber,
8. skaQera; kratsborste. —by, a.
skurad; smutsig; lumpen.
Scmf, 8. skorpa. -pOCt) 8. rim-
klSpare.
Scruple, 8, skrupel (en vigt om 20 gran) ;
skrupel, noggrannhet; tvifvelsmSl, — ,
V» n. tvifla, tveka.
ScrnpallJOSity, S. tvehågsenhet; tvif.
velsmäl, tvekan. — OUS, a. betänksam,
alltför gramilaga. — Onsness, 5. sam-
vetsgrann.
Scrut||able, a. utransakiig. -ation,
8, utforskning; profning. — ator,
— ineer, 8. ransakare ; en som samlar
rösterna vid ett val. -inize, v. a,
undersöka, granska ; utforska. — InOUSj
<5. grubblande, full med betänkligheter.
~iny, 8, undersökning af röster vid
ett val; profning, ransakning.
Scrutoire, 5. skrlfbord.
Scruze, v, a, klämma, pressa.
Bcud, «. moln som skrider ganska fort.
-. v,n. ila, fly. -, v. a. T länsa.
to - under bare poles, T, länsa för
topp och tackel.
Scuffle, S, handgemäng; träta med
slagsraSl. -, v, n. träta och siSss.
Sculk, v, n, hSlla sig undan; smyga,
-ing-hole, -ing-place, s, smyghäi,
gömställe.
Scull, 5. hufvudskSl; liten bät. -, V. n,
T. ro genom vrickning. -cap^ S. kalott ;
bjelra. -er, 5. snugga (liten båt) ; en
som vrickar en julle. -erage , s.
fraktpenningar pS en julle. ~ery, s,
diskvrä, tvättställe. — ion, 8. köks»
pojke, -lonmaid, s, disktvätterska.
Sculp, v. a, gravera. -tilC, a. ut-
huggen, stucken i koppar. — tOr, Se
bildhuggare ; kopparstickare. — turC,
8. bildhuggeri; kopparstickning; bild-
huggeriarbete ; kopparstick. — , v. a,
göra bildhuggararbete ; gravera.
Scum, 8, skum , fradga ; slödder, pack.
— of metals, slagg. — , v» a. skumma.
-mer, s. skumslef.
Scumber, S. räfträck.
Scupper, 8. spygatt (pä skepp).
Scurf, 8. skorf; skorpa pä nSgot; örlax.
-y, a. skorfvig.
Scurrillle, -OUS, a. ovettig; skamlös;
oanständigt skämtande. — ity, 8, skara-
löst ovett; oanständigt skämt.
Scurvy, S, skörbjugg. -, a. skörbjuggs-
artad; skorfvig; nedrig, gemen; för-
aktlig, -grass, 8, skedört.
Scut, 5. stubbsvans; svansen pä en
hare ell. kanin. [l«.negod3.
Scutage, 8. uppskattning af en riddares
Scutcheon, s. vapen, sköld.
Scutjlellated, a. fördelad i smä rutor
ell. skölder. -iform, a. sköldformig.
Scuttle, 8, kolfat; sopkorg; mastkorg,
lucka i skepp; skutt. — , V, a. göra
häl i ett skepp för att sänka det.
Scythe, s. lia.
Sdeinful, a. föraktlig.
Sea, 8. sjö, haf; v5g, sjögSng. 6y — ,
till sjös. narroiv — , sund, trång sjöled.
-adder^ «. tängsnipa. -bank, s.
hafskant. -bar, 8, skränmSse. -bind-
weed, 8. sjöbinda. -boat,5. sjöfartyg.
»boy» 8. skeoj;>snojke. -breach*
Seabrief
Section
345
9. öfversväraning af hafvet. — bl'iefj
S. sjöpass. -COalj $, stenkol. -COW,
s. sjöko, —cut 5 8, bläckfisk; sjö-
spindel, -dog, s. själ. -farer, s,
sjöfarande, —fight, S. sjödrabbning.
-garland, s, neckbiad, sjöblad, -ga-
te, s. sjögSng, vSg. -grass, s. tSng.
—hog, s, marsvin, -holm, s. holme.
—horse, 5. sjöhäst.' —maid, s.^hen,
hafsfru. —man, 5. sjöman, matros;
näcken, -map, s. sjökort, -mark,
S. landkänning; bSk. -mew, s.
hafsmäse. —port, s. sjöhamn. -rOOlll,
S. öppen sjö, rymd pä hafvet. -Ser-
vice, s, tjenst till sjös. -shore,
s. kust, Sjöstrand. — sick, a, sjösjuk.
-side, S. strand. -Star, S. sjöstjärna
(korsfisk). -thief, S. sjöröfvare.
-ward, ad sjöiedes, sjövart. -wa-
ter, S, sjövatten, saltvatten. — weed,
s. sjögräs, -worthy, a, sjöfast.
-wrack, s. tSng (ört).
Seal, S, sigill, signet; skäl, sjökalf.
— , V, a, & 71. försegla, besegla, be-
kräfta; stämpla, kröna (vigter etc).
to - 'WJ?, ^försegla, -ing, s. förseg-
ling, -oil, 5. skältran. -ring, S.
sigillring, signet, -skin, S, skälskinn.
-wax, S, lack, sigillvax.
Seam, 5. söm; fogning; nät; svinister;
läst; vigt glas (100 skSlp.); horn-
klyfta; skrSma. — , v. a, sömma;
sammanfoga; gifva skrSmor. -lesS,
a. utan söm, — Ster, S. sömmare.
-stress, s. sömmerska, -y, a. for-
sedd med söm.
Sear, a. torkad, vissnad. — , V, a. sveda ;
bränna med hett jern. to - up, stänga
igen; hämma.
Searce, s, härslkt. -, v, a. sälla.
Search, 5. (jenomsökning ; jagt; forsk-
ning; eftersträfvande. -, V. a. & n.
söka ; jaga ; ransaka ; utröna ; sondera ;
genomsöka. -lesS, a. outransaklig,
outgrundlig.
r^earcloth, s, vaxplSster.
l^eason, s. årstid; tid; termin; krydda.
in the mean -, emellertid, for a
-, nägon ti C. outof", i otid. le-
forc the -, brädmogen. -, V. a.
krydda ; salta ; tillväna ; torka. — , v.
n. mogna (om trädvirke), to — tini'
hers, lata timmer torka, -ahle, a.
lämplig, —ing, 8, kryddning, krydda.
Seat, S, säte, stol; belägenhet; bo-
ställe; ort. — , V» a, sätta; ställa.
to — one*s self, sätta sig ned. —ed,
a. satt, belägen; fast.
Secant, a. som delar. -, 8, T, den
större sidan af en vinkel.
Secede, v. n. afvika; draga sig ifrån
Secern, v. a. fränskilja. [nSgot.
Secession, s, afträdande; afvikande.
SeclnjjdO, v, a. utestänga; fränskilja.
— si<)n, s, uteslutande; enslighet.
Second, a. den andra,. nästa, följande.
a — time; ännu en gäng. — cousin,
sysling. — mouiming, liten sorg. —
thoughts, mognare öfverläggning. -,
8. sekundant; medhjelpare; sekund. — ,
V. a. bistä, hjelpa till. — , V. n. vara don
andra i ordningen. — arily, acL i
andra graden. — arlneSS, 8. andra
rangen, -ary, s. deputerad. -, ad.
af andra ordningen ; härledd, —hand,
S, andra handen. — •* a. tagen efter
andra ; icke ny. at — , nr andra hand.
-ly, ad. för det andra; dernäst.
—rate, S. andra rummet i värdighet;
andra qvalitet. — , a. af andra graden.
—sight, S, spudomsande; andesyn.
-sighted, a, som kan spä eller se
andar. [lätenhet.
Secrecy, *. hemlighet; enslighet; tyst-
Secret, a. hemlig; fördold; tystiStea;
ensam. —, S. hemlighet; hemlig konst.
in -, i hemlighet, -arlship, s,
sekreteraresyssla. —ary, s. sekre-
terare, sekréter; skrifbord. —6, V. a.
fördölja; lägga S lön; fränskilja. -ion,
S. frSnskiljande; afsöndräd vätska, -iti-
Ons, a. afskild. -ly, ad. hemligen.
-ness, 8. hemlighet; förtygenhet.
-Ory, a. frSnskiljande, afsöndrande.
Sect, 3, sekt, parti; slägte; ympqvist.
—arian, a. sekterisk. — , s. sekt-
makare ; anhängare af en sekt. -arism,
8, partiande. -ary, 8. anhängare af
en sekt. -ilo, a. som later klyfva
sig. —lon, *. sönderskäming ; afdel-
346
Sector
Selenography
ning; snitt. -Orj S, proportional-
cirkel; T. sektor.
Secular J a. som firas hvart lOOde Sr;
verldslig ; icke bunden vid klosterrcglor.
-, 8* lekman, -ity, s. världsligt
stand; veridslighet. -ization, S.Jor-
Endrande till verldsligt stand. — izO,
V. Q,, sekularisera. -SiesSj s, verlds-
lighet.
Secnudine, 5. efterbSrd.
Secur||e, a. (of, from) säker*, trygg,
obekymrad, — , V. €L, sätta i säkerhet ;
fastbinda; assekurera; förvara; gripa,
häkta, to « from t beskydda ifrSn.
to — off försäkra om. -ementj s.
skydd; borgen. -ODÖSS, s. säkerhet,
trygghet. — ity, s. säkerhet; borgen,
löftesman; sorglöshet.
Sedan, S. portschäs, bUrstol.
Sedat||e, a, stilla, lugn. -eness, s.
stillhet, lugn. -ive, a. stillande;
som ger lugn.
SedentallrinesSj s. mycken sittning,
stillasittande, -ry, C stillasittande;
overksam. [S, siska.
Sedge, 8, starr; gul svärdslilja, -bild,
Sedgy, a. öfverväxt med säf.
Sediment, S, bottenfälle; drägg.
SeditilJOQ, 8, uppror, resning, -onary,
8, upprorsman. -OUS, ö. upprorisk,
orolig. —OUSness, 8, upprorsanda.
Seduc||e, v» a. förleda, förföra, -er,
8, förförare. — ible, a, som kan för-
ledas, -tion, 8, förförelse, förledning.
-tive, a. förförande.
Seduiyity, s, mt, idoghet. -ous, a.
flitig, arbetsam. »OUSness, 8. oför-
trutenhet.
See, 5. säte; biskopsstol; biskopsstift.
See, v» a, én. se; tillse; märka; be-
söka; följa; taga sig tillvara. — « t.
se! gif akt!
Seed, 8, säd, frö; korn; ursprung; af-
komma. — , V, a. sS, utströ säd. — ,
V* n. skjuta sig i frö ; blifva fullmogen»
-bed, s. drifbänk. -bud, 8, knopp ;
öga (pS växter). -Cakö, 8* anisbröd.
-coat, 8. agn. -COrilj 8, säde^fro
(till sSnJng). -ling, 5." späd plan-
ta. -ling-Hower, 8, aädesbJomm»,
-pearl, s, perlfro, perlgros. -tilllO,
8. sSningstid. -Tessel, 8, fröhus,
-y, a. sädrik, fröful.
Seeing, 8. seende; syn. — , C emedan,
eftersom.
Seek, v* a, & W. aSka; begära; för-
följa; eftersträfva. to — out ^ spSra
upp, söks. -sorrow, S, sjelfpinare.
Seel, 8, ett skepps slingring. — , V. a,
panela. — , v, n, slingra (om skepp);
blinka med ögonen (om falkar).
Seem, v. W. synas; tyckas. -Cr, 8.
skenhelgon, —ing, 8, yttre sken;
tycke. -, a. låtsad; ytlig, -ingly,
ad. till ytan. -Ingness, 8. sken-
barhet; utvärtes anseende, -less, a.
oanständig. -IlncSS, 8. anständighet.
— ly, a. anständig, passande.
Se er, S. siare, profet.
Seer-WOOd, 5. torr ved. [gunga.
Seesaw, 8, gunga; gungning. -, V, n.
Seethe, v. a, sjuda, koka. -, v. w.
uppvälla. — r, 5. kock; kokgryta.
Segar, «. cigarr, -box, -case, 8,
cigarrfoderal. — tube, s. cigarrrör.
Segment, 8, Uten del; T. segment.
Segregajlte, v, a. söndra, Stskilja.
—tion, 8. söndring, frånskiljande.
Seignjleuriai, a. en länsherre tillhö.
rande; sjelfrädande. — ior, s. herre;
länsherre, -iory, 8, herrskap; herr-
Seine, 8, slagnät. [lighet.
Seiz{|able,.a. som kan intagas, -e,
V. a. gripa ; lägga hand pS ; arrestera ;
taga i besittning; öfverfalla; utmäta,
belägga med qvarstad. to — a ilocJc,
T, naja ett block.
Seizin, s, laga häfd; besittning af fast
egendom; häktning.
Seizing, S, T, sejsning, surrningstäg.
Seizure, 8, tillgripande; arrestering.
Seldom, ad, sällan, -ness, 8» ovan-
lighet, sällsynthet.
Select, a. utvald, förträfflig. -, V. a.
utvälja, kora. -ion, s, val, utväljande.
-man, 8, stadsombud. -ness, s,
förträfflighet. -Or,^ ^- utkorare.
Selen||itO, -rites, s. spegelsten, sele-
nit. -Ography, s. beskrifuleg öfver
znäneD» j
Self
SelfjP?*. (pi. selves J &lf)\t\ egen Dcrson..
-abasement, s. yeifTömedrinr ~a-
base, S. sjelfbefläckelse. -active,
a. sjelfyerkande. — COnCCit, S, eget
tycke. -confidence, s, Ejelffor.
troende,. -COnSCioUS, a. ^jelfklok.
-control, S. gjelfbeherrskning. -de»
ceit, s. sjeifbediägeri. -denial, 5.
sjelfforsakelse. -destrOycr, S. sjelf-
spilling, -destruction, s. sjelfmord.
-ends, 5. pi. egennytta. -heal, .5.
sanikelört. -interest, 5. egennytta.
-interested, a, egennyttig. -ish,
«. «genkär; egennyttig. -ishness,
S, sjelfviskhet. -love, 8. egenkärlek.
-»mur<!:r5 *• ^eifmord. -murderer,
S. sjelfspilling. -praise, s, eget be-
röra. -same, a. just densamme.
— ivillj 8, egensinnighet, egenvilja.
Sell, V. a, sälja; köpslaga. — , t7. 71,
hafva afsättning. -Cr, S. säljare.
Sellander, 8. ett slags spatt pa hästar.
Selvage, «. list, stad (pä väfnad); T.
vautstropp.
Semblallble, a, lik, dylik, -bleness,
8, likhet, -nce, 5. liklighet; likhet;
utseende.
Semi|{annular, a. haifrund. -breve,
8. T, hälften af en breve. -Circle,
8. halfcirkel. — COlOn, 8, semikolon.
-lunar, a. haifmSniik. -metal, s.
halfraetall.
Semin||al, a. hörande till säden;- ur.
sprunglig. - leaf, fröblad. — allty,
8. fröegenskap. — ary, 8, seminarium,
skola, -ary-priest, S, prest ur en
jesuitskola. — ation, 8, aäning, sädd.
-iflcation, S. »befruktning.
Semi||quaver, S. T. en sextondedels not.
-spherical, a. haifkiotformig. -to-
ne, 8, hälften i musik. -YOWCl, 8.
halfvokal.
Sempervive, S, s, aloeplanta.
Sempiternljal, a. evigvarande; oför.
vansklig, -ity, 8, evighet.
Sempstress, s. sömmerska.
Senary, a. hörande till sextalet.
Senatjle, s. senat, rSd. -OF, 8. senator.
-Orial, a. senatorisk.
Send, v. a. &n. sända, skicka; skänka ;
Separation 347
^asta. to - any one word, lata
en veta.
Senescence, 8, föräldring; forfall.
Seneschal, 5. hofmästare.
Senile, a. gammal, ålderstigen.
Senior, S, senior; grähSrsman. -Ity,
'5. Sldersföreträde.
Senna^ s, senna; sennetsblad.
Sennight, S. Stta dagar (till).
Senocular, a, sexögd.
Sensjlation, 8, känning; uppseende.
— Ö , s, sinne ; känsla ; forstand ; be-
märkelse, common — , sundt vett, all-
mänt förstSnd, vanligt förstSnd. good — ,
förstånd, -eful, a. förnuftig; djup-
sinnig. — ©less, a. känslolös; oför-
nuftig, -elessness, 5. känslolöshet;
orimlighet, -ibility, s, öratSlighet;
finkänslighet; ömsinthet, -ible, a.
känbar; lättrörd; kännande; förstån-
dig; öfvertygad. '^faculty t känsel-
förmåga. — of, öfvertygad om. — iblc-
ness, S. känsla; lättrördhet; ömhet;
förnuftighet. -itive, ö. begåfvad
med sinnen; förmögen att känna. —
plant, sensitiva, -itiveness, s.
känslighet ; sinnlighet. — Ory, s. sätet
för känslan. — ual, a. sinnlig, kötts-
lig. -nalist, 8. vällusting. -ua-
lity, -ualness, s. sinnlighet, -ua-
lize, v. a. förleda till vällust.
SentenlJCe, S, tänkespråk; dom. -,
V. a. döma, fUlla dom. -tiOUS, a.
full af tänkespråk; kort och uttrycks-
full. -iousness, 8, tankrikhet; kort-
het och styrka.
Sentient, a. märkande, kännande. — ,
s, en med känsla begåfvad varelse.
Sentiment, 8, känsla; tänkesätt, me-
ning; omdöme, —al, a. sentimental;
sinnrik; känslosam.
Sentinel, Sentry, 8. skiidtvakt. -box,
8, skyllerkur.
Separa||billty, 5. delbarhet, -ble,
a. Stskiijeiig. -bleness, S, ätskilje-
lighet. -te, a. skiljd, åtskiljd. -,
v. a. skilja, frånskilja ; dela. — , V, n,
skilja sig, skiljas St. — tely, ad, St-
skildt, afsidcs, enskildt. -teness, 8.
Stskillighet; afsöndring. — tionj 5.
348 Separatist
skJlnad, sliilsmessa ; äktenskapsslnlnad ;
filtrcrins:. — tlst ^ s. en som .afviker
ifrSn läran, -tOr, s, Stskiljare. -tory,
S, afsondringsraedel.
SepS^ .5. orraodla.
Sept, S, stam, slägt.
Septanllgle, s. sjuhöming. -gular,
a. sjuhörnig.
September, 5. September.
Septenary, a, hörande till sjutalet. ~,
Septennial, c. sjuärig. [s. sjutal.
Septentrion, -al, a. nordlig.
Septfoil, S. tormentilla; blodrot.
Septical, a. frätande; förruttnande.
Septilateral, a. sjusidig.
Septuallgenary, a, sijuttioSrig. -ge-
sima, s. söndagen septuagesiraa. — gC-
sinial, a. hörande till söndagen sep*
tuagesima; 70-ärig. -gint, s, de 70
uttolkarnes grekiska bibelöfversättning.
Septuple, $. sjufaldig.
Sepnl||cliral, a, hörande till en graf;
begrafnings-, -Clire, s, graf, graf-
ySrd. -, V. a. begrafva. -ture, s.
jordfästning*, graf.
Sequacilions , a. följaktlg ; eftergif-
vande; smidig, —ty, S. smidighet,
böjlighet. [sammanhang.
Sequel , s. följd ; efterföljande del ;
Seqnen||co, s. följd; följe, -t, a.
följande, påföljande.
Sequestyer, v, a. söndra ; seqvestrera ;
sätta S sida. — , V. W. draga sig till*
baka, afskilja sig frän verlden. — ra-
ble, a. som låter afsöndra sig; som
kan seqvestreras. —rate, V. a. se-
qvestrera. -ration, s, seqvestrering,
qvarstad; åtskiljande.
Seraglio, 5. seralj, harem.
Seraph, a, . seraf, serafim. -1^5 a. se-
rafisk, änglalik.
Sere, a. förtorkad.
Seren||ade, 5. serenad; aftonmusik. -,
V. n, uppföra en serenad. — ©, a.
klar, ljus; lugn; durchlauchtig (titel).
— , 8. aftonsvalka ; klar afton. — , v. fö,
lugna. -enesS, -ity, S. själsfrid;
Serf, s. lifegen. [lugn.
Serge, s. särs (väfnad).
Sergeant, s, sergeant, föltväbel ; licsn-
Set
tiat. - at arms, stafbärare. - ai
the mace, som bär spira, -cliirur-
geon, S. lifchirurg. -ry, S. ett slags
rusttjenst. -Ship, s, .sergeantsyssla.
Series, S. ordning, följd, series.
Serin, s. krypare.
Serious, a, allvarsam; högtidlig; an«
gelägen. — ly, ad. allvarligen, strängt.
Sermon, 5. predikan, -ize, V, a.
predika länge.
Sermonntain, a. seseiört.
SerllOSity, S. det yattenaktiga. -OUS,
a, vattenaktig (blod).
Serpent, s, orm; ett slags fyrverke-
ripjes; basbasun. — ine, a. ormartad.
— , S, serpentin, ormsten. — stones,
8. ammonshorn. -s'tongue, 5. lake.
tunga (ört). [S, ref-orm.
SerpiJlginOUS, a. ref-ormsaktig. -go,
Serraljted, a. sSgformig; taggig; T.
sSgbräddig. — ture, s. inskärning.
Serrllied, a. tätt uppställd, -y, v. a,
hoptvinga; ordna.
Serum, s, blodvatten.
Servant, S, tjenare ; tjenarinna ; älskare.
Serve, v, n. & a. tjena, betjena; be-
främja; uppvakta; förslS. to " a
rope, -T, bekläda ett t§g.
Service, S. rönn. -berry, s. rönnbär.
Serviyce, S. tjenst; lydnad; helsning;
gagn; länaplikt; bordservis; T. sar-
ving. -Ceable, a. tjenstaktig; nyt-
tig; helsosam'. —lent, a. subordine*
rad. —le, a. slafvisk ; nedrig. — lity,
8, träldom ; iSghet. -ng, 8. T. kläd-
ning pä tåg. -ng-maid, 8. tjenste-
piga, tjenstefiicka. — tor, 8. betjent;
vasall ; fattig student, -tude, 8, träl-
dom, slafveri.
Sesame, a. sesamört, [lång.
Sesquipedalian, a. halfannan fot
Sess, Ä. skattläggning. — , V, a. skatt-
lägga. [(om blad).
Sessile, a, T. stjelkfast, utan bladskaft
Session, a, sittning; session; råd; ting.
Sesterce, a, sestertius (romerskt silfver-
mynt).
Set, a, ett antal som hor tillsammans;
svit; band (i föraktl. mening); slag;
ung telning; sättgren; nedgång (oin
Setfoil
Shaftment 349
solen e^<*.). - of silverplaie, silfver-
servis. — , V, a. sätta, ställa; bringa;
v2ga; stadga; stanna; ställa i ordning;
rikta; sätta i musik; plantera; hetsa.
— , V. W. gä ner (om solen); förmör-
kas; stelna, to — about ^ företaga.
to ~ against f sätta emot; jemföra.
to - agoing, sätta i gSng. to -
hy , förbigä ; värdera, to — down,
anteckna ; fastställa, to — forth, visa ;
utveckla; prisa; afresa. to — /br»
ward, befordra; resa vidare, to —
in, infalla, to — off, smycka, to
— on, ansätta; upphetsa; angripa.
to — on foot, bringa i gSng. to —
014^, resa ; föreställa ; utveckla; Sdaga-
lägga; smycka; utstaka; utrusta, to
— sail, hissa segel, to " up, upp»
ställa; uppföra; upphöja; fastställa.
—foil, s, tormentilla. — Olfj S. sirat;
motsats; ersättning. -Speecll, S,
utstuderadt tal. -visit, S, stats-
besök.
Setaceous, a, med borst; str&fhSrig.
Setbolt, 8, T. drifkil.
SetOn, s, hank.
SetteOj s, bänk med ryggsäte.
Setter, S, tonsättare ; fSgelhund ; raipp.-
hönshund; beslagskarl. — WOrt, S.
stinkande prustrot.
Setting, s. plantering; nedergSng. -dogj
S. rapphönshund. — stick, 8. planter-
stock; T. vinkelhake.
Settle, 8, bänk, säte. -, V, a, fast-
ställa ; fälla till botten. — , V, n. etab-
lera sig ; tillslä nägon en viss lifränta,
to — an account, sluta en räkning.
to - one's estate upon one^ göra
en till arfving. -d, a. bofast; stE-
ende. — inent, 8, stadgande; viss
tillslagen ränta; bottenfällo; kontrakt;
nybygge, —r, S, nybyggare, kolonist.
Setwall, 8, vänderot, Valeriana.
SetWOrt, 8. mattegräs.
Seven, 7ium. sju. -fjold, a. ^ufaldig,
^judubbel. -njght, 8. ätta dagar; vecka.
— teen, num. sjutton, -teenth, a,
^uttonde. -teenthly, ad, för det
^uttonde. -til, a. s;.unde. — , 8,
en sjundedel, -thly^ ad, för det
sjunde, -tie til, a. sjuttionde, -ty,
num. esjuttio.
Sever, v. a. söndra, skingra; afhugga.
-, V. n, Stskiljas. -al, a. Stskillig;
Eärskild ; flere. — , 8. individ ; ett ting
för sig sjelf; afdelning. -aity, s.
afsöndradt tillstånd. -anCO^ 8. frSn-
skilnad.
Sever[|e, a. sträng, allvarlig; noggrann.
— ity, 8. stränghet; noggrannhet; be-
straffning.
Sew, v. a. & n, sy, sömma. to — up,
insomma; sy till. [gall.
Sow, O. torn. the cow is — , kon gSr
Sewer, s. dike; trumma till vattens
Sewet, 8. talg. [aflopp.
Sewingljneedle, s. synäi. -press, s.
häftbräde.
Sewster, S. sömmerska.
Sex, 8, kön; könet, qvinnokonet.
Sexllagenary, a. sextioSrig.-agesima,
8, söndagen sexagesima. — agesimal,
a. sextionde. -angled, a. sexvink-
lig. -ennial, a. sexSrig. -tain,
8, strof af sex rader, —tant, 8. T,
sextant, -tary, 8, sakristia, -tile,
a. som bestSr af sex delar ell. slag. — ,
8, T. sextio graders afstSnd. -tOn,
8. klockare; dödgräfvare. -tuple, a,
sexdubbel.
Sexual, a. angSende könet.
Shab, 8. skurk, -biness, s. trasighet;
nedrighet. -by, a. eländig; nediig.
Shackle, v. a. Qättra -. insnärja, shack-
les, pl. Qättrar.
Shad, 8. staksill. —dock, s, pompel-
mos, pompelnöt (pomerans).
Shadjle, s, skugga; skygd; fönster-
matta; ett slags hufvudbonad. -, V. a.
skugga, schattera ; ^ skygga , skymma
före; beskärma. — iness, 8. skuggig,
het, skuggrikheL -OW, 8. skugga;
hägn; skurat ställe. -, v. a. skugga;
beteckna. — y, a. skuggig, skuggrik.
Shaft, 5. pil, dart ; spetsen (af ett kyrk-
tom etc); vagnstistel; schakt i gruf-
vör. climhing^, farschekt. plump
-, konstschalit, vattenschakt, -horsc,
8. stSnghäst., -meat, S. en half fot
i längdmått*
350
Shag
Shag* 9 5. schagg, plys; lurfvigt hSr;
Slkrok, skräck a (ett slags pelikan). — ,
V. a, gora fiäckig, ispränga; göra lu-
den ; vanskapa. — , v, n, beblanda sig
kSttsligen. -bag, S, stackare. ~ged,
-gy, a. raggig, iSnghSrig. -haired,
a. länghärig.
Shagreen, s, schagrin, narSäder*
Shake, S. skakning, dallring: drill (I
sSng). — . V, a, skaka; fördrifva. — ,
V. n» skälfva; drilla (i musik). tO —
hands with, taga hvarann i hand;
taga afsked. -fork, S, hötjuga. -r,
8. darrdufva; darrgräs.
Shaky, a. full med klyaor.
Shale, S, skal, hylsa; ett slags skiffer-
sten. — , V, a, sprita; skala.
Shall, v. def, böra, skola.
Shalloon, «. schalong (ett slags ylle.
Shallop, 5. slup, skeppsbät. [tyg.
Shallow, a. grund, icka djup; dum.
— , S, flata i sjön; enfaldig stackare.
— ness, 8, grundhet, dumhet.
Shalm, 8, skallmeja, oboe.
Shalot, .9. schalottenlök.
Sham, 3, puts; förevändning; bedrä-
geri. — for the neck, halskrage. -,
a. falsk, iStsad. - errand, nödfalls-
osanning. — excuse, usel undfly kt.
— , v. a, bedraga, lura. — , v. W.
lätsa. [hus.
Shambles , S. pl, slagtarboa , slagtar.
Shambling, a, vaggande (i gSngen).
Shame, S* skam ; vanära ; blygd ; blyg-
sel. for -.' fy for -/ fy skam!
— , V, a. utskämma , vanära. — , v. n.
blygas, -faced, a. blygsam, -ful,
a. neslig, skamlig. — lesS, a. skara-
lös, oförskämd.
Shammer, 8, bedragare, lögnare.
Sham{{my, -ois, s. stenget, -rock,
8, klöfver, treväpling.
Shank, S, lägg; skaft; nyckelpipa;
pipskaft; qvesved, ormbär, -painter,
8, T, rustlina.
Skape , 8, skapnad , form ; hamn ;
mönster; sätt; spetsar. — , V. a. skapa,
bilda; anordna. -, V,n, passa. -lesS,
a. oformlig, -ly, a. välbildad.
Shearwaler
Shard, $, ärtskocka; skärfva; skalvin»
game pä Insekter.
Share, s, andel, lott, aktie; plogrist,
-, V. ö. utskifta; afskära. -, V, n.
deltaga. -bone, s. blygselbenet.
-holder, s, aktieägare. -TTOOd,
5. trädestist^.
Shark, S, haj; spetsbof; tulibetjent;
bedrägeri. — , V. CL. hastigt rafsa ihop,
— , r. 71. ströfva omkring ; bedraga.
-er, «. bof. -trick, S, skälmstycke.
Sharp, a, skarp; gäll; sur; skarpsin«
nig; bitande; sträng; vaksara. — , 8,
dart; skarp ton; förhöjningstecken (i
musik), a - assault, ett häftigt anfall.
— wind, skef vind. — , v, a. skärpa.
— , V, n. snatta, spela tjufstreck. —en,
V. a, skärpa. — , V. n, blifva hvass.
-en er, 5. slipare, skärslipare. -er,
8. bedragare; falsk spelare, -eycd,
a. skarpsynt, — ly? ad, skarpt ; skarp-
sinnigt, klyftigt, -ness, 5. skarphet;
skärpa; bitterhet; stränghet; finhet:
girighet, -set, a. snSl, hungrig.
Shaster, S» Braminemas bibel.
Shatter, s, bit; fragment. -, V. a,
sönderspillra. — , V. n. gS sönder,
-brainad, -pated, a. tankspridd.
Shave, v» a, skafva; barbera; skära 1
tunna skifvor ; plundra ; piSja , preja.
—ling, 5. öknamn pä en munk. -r,
5. barberare.
Shaving, b, rakning; spSnor. -iron,
8. gSngskyffel. -knifo, 8, rakknif.
Shaw, 8, snEr, skogssnSr.
Shawl, 5. schal, halsduk.
Sliawm, 5. skallmeja, oboe.
She, pr, hon. — , 8. qvinna; hona.
-cousin, Ä. fruntiraraers-kusin. -sla-
ve, 8, slafvinna,
Sheaf, s. kärfve; knippa. -, V. O,
binda i kärfvar.
Shear, 5. sax; fSgelvinge; fSrklippning,
a 'pair of shears, stor sax, ullsax,
trädgSrdssax. — , V, n, slingra; T,
gira ; klippa. — , V. a. öfverskära ; afbita.
-d, s, skärfva. -er, s. fSrklippare.
—ing, 8, klippning; saxvrak; ett
skepps vaggning. — StCOl, 8. tyskt
stSl. -water, s, stomvädersfägel.
Sheath
S]ieath5 s, skida, -wjiigel^ a. t^t-
sedd med skalvingar (om insekter).
-iringS, S, pL skalvingar.
Sheathe, v. a, sticka i skidan; förse
med balja; förhyda.
Shed 9 S» skjul, uthus. — , V, a. ut-
gjuta; fälla, afkasta. — , V, 71. rinna
ut (o ra säd).
Sheep 5 s. fSr; dumhufvud, enfaldig
stackare. ~COt, -COte, 5. fSrhus.
-dock, s. bergsyra (ört), -fold, S.
fSrfälla. -hook, $, herdestaf. -isll,
a. fSraktig, enfaldig. -lOUSC, S, fSr.
lus. -plock, s, färtarraar. -rOt,
8, fSrpest. -shearing, >. fSrklipp.
ning. -tick, s, fSrlus. -walk, *.
fSrbete.
Sheer, o. skär, klar. -. ad, alldeles.
— , S, T, uppresning, spira. — , V. n.
(offj stjäla sig bort; T» gira af.
-hook, s. änterkrok.
Sheet, s, lakan; ark (papper); segel;
skot pS segel ; utspridd massa- — , v. a.
lägga lakan pä en säng. -almOlld,
S. krakmandel. -anchor, s. plikt-
ankar, -cable, S, pliktankartSg.
r-ing, 8. lärft till lakan; lakan.
-iron, s. jernbleok. -lead, 8. taf-
felbly.
Shekel, 8. sickel (judiskt mynt).
Sheldrake, 8. korsnäf, kägelrifvare
(fSgel).
Shelf, a» hylla, bokhylla ; sandbank, -y,
a, full med klippor.
Shell, 8. skal, hylsa; snäcka; skalvin*
gar pä insekter ; yta ; bomb ; stommen
af ett hus; grof likkista;- • harpa. — ,
V. a, skala; plocka ur hylsor. tO —
peaSf sprita ärter. — , V, n, skala sig,
snäsa sig. — almond, 8. krakmandel.
-flsll, 8. skalfisk. -^gOld, 8. mussel-
guld. — lac, 8, skSllack, gummilack.
—work, 8. musselverk. — y, a. skälig.
Shelter, 8. tak; hägn. -, V, a. her.
bergera; hägna. — , V, n. taga sin
tillflykt till. -less, a. utan skydd.
Slielving, a, brant. -, 8. sluttning.
Shepherd, s, fSrherde; prest. -5.
needle, karakörfvel. ^'s-pouch, -'s-
Xnirse, äkerlomme, lommegräs. -'5.
Shirley
351
rod, vWå tlslélkarda. -ess, s, her-
dinna.
Sherbet, 8, sorbet, limonad.
Sheriif , 8, grefskapsdomare i England.
—ship, 8. en sheriffs embete.
Sherry, 8. Xeresvin.
Shide, 8. famn.
Shield, 8, sköld; beskydd. -, v. a.
betäcka med sköld; försvara; afvärja.
— bearer j 8, vapendragare , sköld-
bärare.
Shift, 8, ombyte ; undflykt ; konstgrepp ;
hvarf, lag ; forlägenhet, nödtvSng ; nöd-
fallsosanning; qvinnoskjorta. — , V. a.
byta om; förändra; flytta. — , V. n.
forbytas; krasla sig fram; röra sig;
bruka konster. —er, 5. vinglare;
kocksmat pä skepp, —ing, 8, än-
dring. — IcSS, a. usel; rSdlös.
Shilling, 8. skilling (engelskt mynt
hvaraf gS 20 pä ett L. St.).
Shilly-shally, a. mig. villrådig» obe-
slutsam.
Shin, 8, skenben; has pS en oxe. •
of heef, ryggstycke af oxe. -bonc,
8. skenben.
Shine, 8. sken, glans. — , V. n. skina,
glänsa; vara berömd; dagas.
Shin ess, S. skygghet.
Shingle, 8. tunnt bräde; takspän.
Shinljing, -y, a. skinande, klar.
Ship, $. skepp, fartyg. - of the line,
linieskepp. — of war, örlogsskepi».
— , v, a, inskeppa , föra sjöledes. io
— the oars^ göra ärorna klara, to
— the tilleir, göra roderpinnen fast
vid rodret. — board, 8. skeppsplank.
—carpenter, s. skeppstimmerman.
-chandler, 8, en som handlar med
varor för sjöfarande, —nian, 8. sjö-
man, matros, —master, 8, skeppaie,
sjökapten» — nient, S. inskeppning;
konsignation. — money, 8, pSlaga
till nya krigsskepp byggande, -per,
6. skeppare. — ping, S. inskeppning;
sjöväsende; flotta. — wreck, 5". skepps-
brott ; skeppsvrak. -Wright, 8. skepp.^
byggare ; skeppstimmerman.
Sllire, 8. landskap, provins, län.
Shirley, 8. domherre (fSgel).
352
Shirt
Shrewd
Shirty S, skjorta. — of mail, pansar-
skjorta. — , V. a, kläda i skjorta.
-ing, s, skjortlinne. — less, a. skjort-
lös, naken.
Shistlleons, a. skifrig. -US, s. skiffer.
Sllit, Shité, v, n. göra sitttarf.
Shittle^ S. väfsköttel; villhjerna. -,
a» vankelmodig. -COCk, s. Qäder-
Slliv©5 5. skifva, stycke; spSn. [boll.
Shiver, S, smula ; darrning. in shivers,
i kräs. — , V, a. sönderspillra. — ,
V, n. gS sönder; darra; frysa. — y,
a. flagig; frysande.
Shoad, -stone, S. tennkristall.
SilORl, S, myckenhet; sandrefvel. — of
fishes, fiskstimra. — , V, To.'^^eka (om
fisk); vara grund. — y, a, grund.
Shock, *. stöt ; häftigt anfall ; samman-
ötötning; iforolämpning ; pudelhund. —
of corn , kornskyl. - , V. a. skyla
sid ; anfalla ; förarga, djupt sSra. —ing,
a. förskräcklig; anstötlig.
Shoe, S, sko; hästsko. ^, V, a, sko
(en häst); beslS (ett hjul); belägga.
-black, So skoputsare. ^hmsh, s.
skoborste. -Clout, S. skotrasa, -heel,
S. klack, -horn, s, skohorn, -ing,
S, skoning, jernbeslagning. — ing-
hammer, s. nithammare. -leather,
S, skoläder, -maker, s, skomakare.
—string, s. skoband., skorem.
Shoot, 8. skott, telning. — , V» a.
skjuta, drifva pS, kasta; döda med
skjutgevär; tömma ur en säck. — , V,
W. spricka (ora växter); Ijunga; flytta
sig (ora stjärnor); göra ondt. to — a
bridge, fara under en brygga, —er,
S, skytt, -ing-star, 5. stjärnskott.
Shop, 5. bod. -board, s. disk. -girl,
8. bodflicka, -keeper, S. krämare;
bodiiggare. -lifter, 5. bodtjuf. -man,
S, smSkräraare ; bodbetjent.
Shorjlage, S. strandrätt. -e, S. strand,
kust ; dike ; stöd. — , V, a. understöda.
-ebird, s, strandsvala.
Short, a. kort; inskränkt; mör. i7i
— , kortligen, i korthet. — , dd. kort»
ligen, -breatli, s, andtäppa, -brea-
thed, a. trängbröstad. -COniiwg,
J. brist. -eUy v. a. aflcorta, af.
stympa; inskränka. — , v. n. aftaga^
minskas, -hand, S, snabbskrifniug.
-ly, ad, kortligen; pä kort tid, in.
nan kort. -ness, 5. korthet; ötill.
räcklighet. — of breath, andtäppa.
—sighted, a, närsynt; obetänksam.
-Waisted, a. kort och' tjock; kort
i lifvet. -TVinded, a, andtäppt.
Shot, 8. skott ; skottvidd ; hagel, kula ;
qvot, andel; digris. small -, hagel.
great -, bösskulor. -, v. a. T, ladda
med kula. -freO, a. skottfri. -pOUCh^
8, skjutväska.
Should, imp. af shall, skulle, borde.
Shoulder, s. skuldra, axel; bog (pS
kreatur). — of a pin, knoppnäls-
hufvud. — , V. a. lägga pä axeln,
bara pS axeln; undersöka; stöta. —
your musket! pS axel gevär i -belt,
S. axelgehäng. —blade, Ä. skulder-
blad. -clapped, a, fängslad, tagen
i häkte, -ed, a. axlad, -ing-pieco,
S, kragsten. —knot, S. axelband.
-piece, 5. axelstycke. ^ -shotten,
a. lam i bogen, -slip, s, axel-
vridning.
Shout, 8, rop, härskri. -, V. n. ropa,
skrika; fröjdas. —Ing, S. härskri.
Shove, s. stöt, knuff. -, V, a. skjuta,
drifva; skuffa. — , V. n. vricka, staka
sig fram. —net, S. skottnät, dragnot.
Shovel, 5. skofvel, skopa. -. V. a.
skofla, skyffla, -board, S, tracko
(sort biljard), -er, 5. skedgSs, sked-
and, -ful, a. en skofvel full.
Show, 8, skadespel ; yta ; förevändning ;
präl; syn; likhet; framställande. ~,
V, a. visa, iSta se ; uppenbara ; bevisa ;
undervisa; ledsaga. — , V. 71. tyckas;
anstä; låtsa, -bread, s. skådebröd.
Shower, S. skur, regnskur. -, V. a.
utgjuta; öfversvämma med regn; rik-
ligen tilldela. -, V. n. skura, häll-
regna. — iness, s, regnväder, -y,
a. regnig. (a. prS lande
ShOTFiJish, a. präktig, glänsande, -y,*
Shred, S, skräde; saxvrak; bit; frag-
ment. — , v. a. skräda, skära sönder.
Shrew, S. trätosam qvinna; näbbmus.
-d^ t?, iilslug; trätgirig; häftig, bi^
Shrewdness
tände, »dness^ s, illistighet, skarp*
sinnighet, putslustighet. — isll, a.
grälig, — mouse, S, näbbmus.
Shriek, s. skrik, skri. ~, V, n. skrika,
Shrift, S. öroDbikt. [skria.
Shrike, s, vårfågel.
Shrill, a. gäll. -, v. W. skrälla, skrika
gällt, -y, a. gäll.
Shrimp, s. räka, liten sjdkräfta.
Shrine, S, skriii för reliker.
Shrink, s. hopdragning; rysning. -,
V. 71. draga sig tillbaka; darra; rysa.
— , V. a. krympa, hopdraga. — ing"-
Shmb, S. sensitiva (plant).
Shrive, v. a. & W. bikta, skrifta.
ShriYel, v. n. blifva skrumpen. -, V.
a. göra skrumpen, skrynkla.
Shrond, «. hägn; vanttSg; segelduk;
bårkläde; svepning. —, V. a. betäcka;
beskydda; svepa. — , V. n. skyla sig.
Shrove, e. fastlag.
Shrub, 5. buske; lägväxt träd; spiritus
blandad med pomeransskal och socker.
— bery, 5. busksnår; småskog; plant-
skola, —by, a. buskig; risig.
Shruff, 5. slagg.
Shrug, 5.^ ryckning på axlarna.
Shudder,* s. rysning. -, V, n. (at)
rysa.
^huffljle, 5. ho5)blandning ; konstgrepp,
knep. — , V. a, förblanda , förvirra.
—, V, n. bruka knep. to ~ off, af-
skudda, bortlägga, to — the cards,
blanda korten, -le-board, s. spel-
bräde, —ling, s, förvirring; list.
-lilig-fellOW,' S, ränkmakare.
Shumac, S. sumak, färgträd.
SllUU, V. a. & n, sky, undfly, -less,
a. oundviklig.
Shut, s. igenstängning ; lucka. — , V. a.
stänga igen. — , V. 71. sluta tillsam-
man, gä igen ; slå ihop sig. to — one
out, utesluta en. to — togetlier, sam-
manfoga, to - up, innesluta, -bolt,
■8, skjutrigel. -ting, s. igenstäng-
ning. - of the day' qvällskymnin-
gen. [fjäderboll, volant.
Shuttle, s, väfspole, skötel. -COCk, s.
Shy, a, skiygg; blyg ; försigtig, misstänk-
sam, -ness, S, skygghcti blyghet.
English-Swedish Diet,
Sight
353
Sibila||nt, a. hväsande. -tion, s,
hväsning. [a. sibyllinsk.
Sibyl, €. sibylla, spåqvinna. -line,
Sicamore, S. mullbär, fikon.
Sicc||ate, v. a. torka, -ative, s,
torknande medel. — ity, s, torka,
torrhet.
Sice, 8. sexa (pä en tärning).
Sick, a, (of) sjuk; opasslig; ledsen.
^I am - at heart, jag mår illa. -en,
v, n. fijukna; vara ledsen; förfalla.
— , V. a, göra ?juk; försvaga; gifva
vämjelse, -ish, a. sjuklig, kraslig.
—liness, S. sjuklighet, opasslighet.
— ly, a. sjuklig, krämpig. — , ad,
svagt, -ness, 8, gjukdom, ajuka,
illamående;
Sickle, 5. skära. -WOlt, S. nessel-
klocka (ört).
Sicory, s, cikorle.
Side, s. sida ; trakt ; kant, brädd ; slägt-
linie. — , a, hörande till sidan; skef,
vind. — , V, n. luta pä sidan ; slå sig
till endera partiet; hälla med en
-arms, s. pl. sidogev&r. -bar, s, sa-
delväska, -board, 5. sidbräde; hörn-
bord, -box, 8, sidologe på spektaklet.
-face, 8, profil, -ling, ad, pä
sned, åtsides. -long, ad. på sidan.
-man, «. kyrkovärd. -saddle, 8.
fruntimmerssadel. — SCene, s. kuliss.
-table, 8, hörnbord. -view, 8.
profil; sidoblick. -wayS, ad. på
ened, pä sidan.
Sideral, a, stjämprydd; himmelsk.
Siderated, a. vissnad; borttagen (af
Siderite, 8, magnet. [slag).
Siderographer, s. stäigravör.
Sidle, v. n. gä på sidan; ligga på si-
dan; smyga sig intill.
Sidling, ad, pä sidan, pä sned, åtsides.
Siege, 8. belägring; enträgenhet; säte.
— , v, a, belägra.
Sieve, s. sån, sikt; fruktkorg.
Sift, v. a, sälla; frånskilja; granska.
-er, S. granskare. -ingS, 8, pl,
kli, sådor. [sucka.
Slgh, s. suck, suckning. — , v. n, & a.
Sight, 8, syn, sigte, åsyn; skådespel;
kunskap, at — , T. på sigt. hy — ,
2a
354 Sightless
till utseendö. _^less, a. blind ; ohygg-
lig, -ly, a. vacker, täck.
Sigill^ 3. sigill, insegel.
Sigll, s, tecken, märke, vink; under»
skrift*, himmelstecken; under; skylt.
— , V. a, teckna, beteckna ; underskrifva.
— , V» n. vinka, —er, s. underteck'
nare; subskribent. — maniialj 8. bo-
märke. -poSt, «. skyltstolpe.
Signal^ 8, signal, tecken. -, a. märk-
värdig. — ize, v. a. utmärka.
Signature, s. pSsatt märke; under-
skrift ; signatur.
Sign et j 5. signet, handsigilL
Signi||ficance, S. märklighet, eftertryck,
betydelse. — ficant, a. betecknande ;
betydande , eftertrycklig. -ficant-
nesS, 8. betydlighet. -flcatlon,
s. betydelse; betecknande; förstSnd.
-ficative, a. märklig; uttrycklig.
-flcatlTenesS, S. betydlighet. -fy,
v. a. beteckna ; tillkännagifva. — , V. n.
vara af vigt.
Sigllior, 8, herre, grand -, storherre.
Sillle, v. a. sila. -, v. -n. falla till
botten, -blifva tjock. -ing-dlBll, 8.
durkslag, sil.
Silence, S. tystnad, tysthet, tystlSten-
het; förgätenhét. -, t.tyst! -, V, a.
tysta; suspendera. — , V. W. tiga.
Silent, a. tyst, stilla, obemärkt, -lary,
a. tystläten, -lyj dd, tyst, stilla
— ness, 8. tystnad, stillhet.
SilillCOUS, a, kiselaktig. - tarth,
kiseljord. -Culose, a. full med hyl-
Bor. -qua, 5. fruktskida. -quOUS,
a. försedd med hylsa. - plantSt pl.
skidfrukter.
Silk, 5. silke, siden. ~, a. siden-, af
silke, -dyer, s. silkesfKrgare. -en,
a. siden; mjuk. -ferret, 8. fiorott-
band. -flOCk, S. knappsilke, flock-
silke. -goods, 8. pL silkesvara.
-husk, -nnb , s. kokong. -lace,
5. blond, -thread, «. silkesgam.
-weaver, 8, sidenväfvare. -worni,
S, silkesmask, -y, a, af sjlkej, sij_.
Sill, 8. tröskel; syll. [keslen.
SlUllineSS, 8, cnfaldighet, menlöshet.
-y^ a. eofaldjif, ^ollij, »vag* '
Sinew-shrunk
Silt, 8. dy.
Si lure, 8. mal (fisk).
Silvan, a. skogig.
Silver, 8. silfver; silfverpenningar. -»,
a. silfver-, silfverhvit; behaglig. -,V,
a, försilfra. -COln, 8. silfverraynt.
-flr, 5. silfvergran. -foam, S, silf-
verglitt. -hilted, a. försedd m d
silfverfUste. -lace, 8, silfvertrens.
-leaf, 8. bladsilfyer. -ly, a. för-
silfrad. -niine, s. silfvergrufva. -Ore,
8. silfvermalm. -powder, 8. mSlare-
silfver. -Smltll, 8. silfverarbetare.
-snake, s. maskormen, -tree, S.
silfverträd (protea argentina). — WCed,
8, silfverört. —white, a. silfverfår-
gad. -wire, 8. silfvertrSd. -y, a.
silfverfärgad ; försilfrad.
Simiiyar, a. likartad, -arity, s,
samma art. —6, 8. likhet; exempel.
-itude, 8. likhet; liknelse. -Or, 8,
prinsmetall.
Simmer, v. n. pottra, smSkoka.
Simony, 8, handel med andliga sysslor.
Simper, 8. smålöje. -, v. n. smSle.
Si5npl;!e, a. enkel; enfaldig. -, ä. en-
kelt botemedel, -eness, s, enfaldig-
het ; ovetenhet. — Cton , 8. dumhuf-
vud. -icity, 8. enkelhet; enfaldighet,
öppenhjertighet ; fjollighet ; tydlighet.
-ify. V, a. förenkla. -Ist, 8. bota-
uist, örtkännare.
Slmal||acre, 8, bild, beiäte. -ar, 8,
efterhärraare. —ate, V. a. efterapa,
iStsa. -atlon, 8. förställning, skrymtan.
Simnltaneons, a. liktidig, skeende pS
samma gSng. -neSS, 8. samtidighet.
Sin, 8. synd, fel. ~, V. W. synda, förse
sig. -offering", s. försoningsoffer.
Sinapism, S. senapsdeg.
Since, ad, sedan, long -, längesedan.
— , C. emedan, eftersom.
Sincer||e, a. uppriktig, redlig; oförfal-
skad. -eness, -ity, 8. redlighet,
uppriktighet.
Sinciput, *. T. framdelen af hufvudet.
Sine, 8,_T, sinus. [tjenst.
Sinecure, S. lön utan arbete; latmans-
Sinew, 5. sena, nerv; styrka, -ed,
a. senig, stark, -shrunk, a. as
Sinewy
vuxen (om hästar). — y^ a. senfull,
nervfull.
Sin fal, a. syndig, ogudaktig. -ness,
S. syndighet, lastbarhet.
Sing, V. n. & a. sjunga, qväda; hvina
(om väder); besjunga. — Cr^ S. sSn-
SIngO, v. a. sveda, sk3lla. [gare.
Singing, s. sEng. -boy, S, korgosse.
-master, S. sånglärare.
Singlli'e, a. enkel; en enda; enskild,
ensam ; ogift ; uppriktig. — , V. Ct.
utvälja; utsöka, -e-hearted, a. upp-
riktig. -enesS, S. uppriktighet; en-
fald, -y, ad. ätskildt, särskildt,
styckvis ; uppriktigt.
Singular, a. besynnerlig, sällsam. — ,
s. T, singularis. -ity, S. besynner-
lighet ; märkvärdighet.
Sinistller, a. venster; elak; olycks-
bSdande. -ernesS, 8, oredlighet;
ondska. — rOUS, a. vräng, orimlig.
Sink, 8. trumma i ett kök; aflopp;
ställe der diskarne tvättas. — , V, n.
sjunka, förfalla; förgås. — , V. Cl.
sänka; minska; förstöra; T, sacka.
to ^ a ditch, uppgräfva ett dike.
to — down, segna, -ing, 8, sank-
ning, sjunkning. —ing-fund, 5. amor-
tissementsfond. -ing-paper, 8. läsk-
papper.
Sinyiess, a, syndlös, felfri, -lessness,
s, syndlöshet. —ner, 8. syndare ; syn-
derska.
Sinoper, S. cinober; mörkröd jaspis.
Sinuljate, a. vågig; T. vikig (om kan.
ten af blad). -, V. 72. slingra. -atlOn,
8. böjning, slingring. — OSity, s. krök-
ning, bugt. — OUSj a. bugtig, som
löper i krokar.
Sinus, S. hafsvik; hälighet.
Sip, s, sup; smutt. — , V. a. supa. — ,
v. n, smutta, dricka smått.
Siphon, 8. häfvert.
Sippet, s. brödskifva.
Sir, 8, herre (hederstitel vid tilltal;
men om ett namn följer omedelbart
efter, betyder det, att han är riddare).
-name, .9. tillnamn. '
Sire, s. fader; sire, herre (titel till ko-
pungar och kejsar).
Skeptical 355
Siren, S. siren, hafsfru; förförerska.
-song, 8, intagande säng ; bedrägliga
förhoppningar.
Siriasis, 8. solstyng.
Sirius, 8. sirius, hundstjärnan.
Sirloin, s. ryggstycke af oxkött.
Sirocco, 8, sirok, sydostvind p5 Me-
delhafvet.
Sirrah, i. slyngell du! hollahl
Sirt, 8. kärr; drifsand.
Sirup, 8. sirap.
Siskin, 8. siska, grönsiska.
Siss, v. n, hvissla.
Sister, 5. syster; nunna. — in law,
svägerska. — , v. a, göra systerskap.
— , V. n. vara nära slägt. -hOOd,
8. systerskap.
Sit, V. n. sitta, hvila; ligga; anstS,
kläda, to - down before, belägra^.
to -^ v/p , sätta sig upp ; icke gä Ull
Site, 8. läge, belägenhet. [sängs.
Sith, ad. sedan.
Sithe, 8. lie.
Sitter, s. ligghöna. [-place, $, sate.
Sitting, 8. sittande; session; liggning.
Situallted, a. belägen, -tion, 5. be-
lägenhet, tillständ.
Six, num. sex. -fold, a. sexfaldig.
-teen, num. sexton, -teenth, a. sex-
tonde. — , 8. sextondedel. — teenthly,
ad. for det sextonde, —til, a. sjette.
-, 8. sjettedel. -tlily, ad. för det
sjette. — tieth, a. sextionde. —ty,
num. sextio.
Sizable, a. lagom stor; ansenlig.
Size, s. storlek, vidd, omfäng; kaliber;
^lister, kalkvatten, hoi-nlim. — , v. a.
limdränka ; bestryka med klister ; gifva
behörig storlek; reglera mätt ell. vigt.
Sizljiness, 8. klibbighet. -y, a. lim-
mig, klibbig.
Skaddons, 8. pl. bi-ungar.
Skain, 8, dolk; härfva.
Skald, 8. skald, diktare.
Skate, 3, skridsko, skida. -, t?, n,
äka skridskor.
Skeg, s. slån, stärkbär.
Skeggertrout, s, öriax. [träd.
Skeleton, s. benrangel; karkas, stSl-
Skeptic, 8. tvifiare. -al, a. tviflande.
33 •
356
Sketch
Sleazy
Sketch, s, utkast, teo^nlog. — , V. CL,
göra utkast.
Skew J a, sned, vind. -er, s. stek-
nål» trädnäl. — » V. a, fästa med
steknSlar.
Sliid, 5. T, bom, utliggare.
Skiif, S. bät, julle.
Skilful, a\ skicklig, förfaren, -ness,
S, skicklighet, färdighet.
Skill, s* färdighet, skicklighet, konst;
kunskap. ~ed, a. erfaren. ~1©SS,
a„ oskicklig, oerfaren, tafatt.
Skim, v, a. skumma. — , V, n. snudda.
-mer, S. skumslef.
Skin, s. skinn, hud; skal. -, V. a.
skinna; läka (om sSr). -deep, a.
ytlig, -flint, 8. girigbuk. -lier, 5.
körsnär ; läderhandlare. -By, a. skinn-
aktig; förtorkad.
Skink, 5. nors, slom.
Skip, s. spräng, skutt. -, V, 71, springa.
to - over, hoppa öfver. -frog", 5.
ett pojklek. -per, S. hoppare, -pet,
8. liten bSt. [n. skärraytsla.
Skirmish, 8. skärmytsel, strid. -, V.
Skirr, v. n, fiyga, slinta. -, S. skrän-
Skirret, S, sockerrot. [mäse.
Skirt, 5. skört, flik; fSll; rand; gräns.
— , v. a. orogifva; bordera.
SkirWOrt, S, kummin.
Skit, 8. stickord; förevändning; lätt-
sinnig flicka, -tish, a, flyktig; be-
synnerlig.
Skittle, 8, kägla, -ground, s, kä-
SkOUt, 8, vrakfSgel. [gelbana.
Skulk, v. n. gS pä lur.
Skull, 3, hufvudskäl. -cap, 8. hielm.
Skunk, 8, stinkdjur, skunk.
Sky, S. sky; klimat, -blue, 5. him-
melsblä. -colour, 8. hiramelsblä
färg. -ed, a. betäckt af skyar, -ish,
8, himmelsblä; himmelsk, —lark, 8.
kornlärka, —light, 8, takfönster.
Slah, a. seg. — , 8. tunn marmorskifva,
tunn flisa.
Slabber, v. n. drägla. -, v. a, slaska
full. -chops, s, drägeltrut.
SlabbinesS, 5. slaskighet.
Slack, a. slak, lös; efterläten; läng-
eaiQ, sakta, -, -en, v, a, släppa
efler, göra slak; sakta, minska; däm-
pa, to - lime, släcka kalk. -, v.
W. slakna; gifva efter; vara trög;
aftaga; lägga sig. -nCSS, 8, slapp-
het; tröghet; efterlStenhet.
Slag", 8. slagg; förglasad stenkolsaska.
Slake, t;, n, minska; slakna.
Slam, 8. slam i whist. — , V. a. döda
med ens; göra slam.
Slammerkin, S, osnygg qvinsperson.
Slander, 8, förtal; vanrykte. -, V. a.
baktala, skända, beljuga. — OUS, a,
bakdantande. -OUSnesS, s, bakdan-
teri, förtal.
Slang, 8, tjufspräk, pöbeldialekt.
Slank, 8, sjögräs.
Slant, v, a. vända snedt, vända pä si-
dan, —ing, a, slänt, sluttande.
Slap, S. slag. — , ad. plötsligt. — , V,
a. slä med flata handen; nedsöla,
-dash, ad. & L strax.
Slash, 8. pisksläng; skärsa; pikering,
— , V. a. skära. — . v. n, hugga om-
kring sig.
Slatch, 8, T, mellandelen af ött slakt
tSg; mellanskof ef vackert väder.
Slate, 8. skiffersten ; räkentafla ; lakan.
— , v. a. betäcka med skiffersten, -pen»
cil, 8. skifferstift, griffei. -quarry,
8, skifferstensbrott, — r» 8, skiffertak-
täckare; gräsugga.
Slätter, v, n. vara ovärdig, gä smutsig,
-n, 8, osnyggt qvinnfoik.
Slaty, a. skifferaktig.
Slaughter, S. slagtning; blodbad. -,
V. a. slagta, mörda, -er, s. mör-
dare; slagtare. -mau , S. slagtare.
—OUS, a. mordisk.
Slave, 8, slaf; slafvinna. -, v. n.
slafva. -, V. a. göra till slaf. -trade,
8. slafhandel.
Slayer, 8. spott. ~, v. a. spotta full.
— , V, n, drägla,
SlaY||er, 8. siafskepp, -ery, s. slaf.
ven, träldom, -ish, a. slafvisk.
-ishnees, ^. trälaktighet.
Slay, v. a. slå ihjäl, dräpa, döda.
Sleave, S. uppvindadt silke. — , V, Q,
vinda (silke).
Sleazy, a. gles, däli^.
Sled
Sled, $. släde, kSlke.
Sledge, 3. slägga; släde; rullvalgn;
stSngjernshammare.
Sleek, a. glatt, slät, mjuk. -, v, a.
glätta; uppmjuka, -stone, S, bryn-
sten.
Sleep, S, sömn. — , V. n. sofva ; hvila.
—er, s. sofvare; lathund; sofrStta;
flygande fisk ; T. hängknän. -iness,
s. sömnighet. —ing, a. sofvande.
-less, a. sömnlös, -lessuess, s.
sömnlöshet. — y, a. sömnig; trög. —
drink, sömndryck.
Sleer, v. n. plira med ögonen.
Cloet, S, snöslask ; smStt hagel. -, V. 71.
snögloppa. — y, a, blandad med regn
och snö.
Sleeve, 5. firm, -board, S, stryk-
bräde, —less, a. utan ärmar; narr-
aktig, -silk, s. äocksilke.
Sleight, s. konstgrepp. -fuI, a. listig.
Slender, a. smärt, smal ; knapp. — MCSS,
5. smalhet, smärthet; obetydlighet.
Sley, 5. väfsked.
Slice, S. skifva, flisa ; T, kil. -, i), a.
skära i skifvor.
Slid||e, 8. jeran väg, lätt öfvergSng;
isbana; halkning. — , V. 71, smyga;
halka; skrida, rinna sakta. — , v. a.
insmyga, —ing, s. skrillning, halk-
ning. — , a. halkande. — dooVf skott-
dörr. - knot, löpknut. — ruZe,
räkneskala.
Slight, a. ringa; tunn; oduglig. — .
S. förakt; konstgrepp. — , V. a. van-
vörda; förkasta, -^ly, cid. lösligen,
vSrdslöst. -nesSj 5. tunnhet; 8vag-
• het ; oduglighet.
Slily, ad, konstigt; 1 löndom.
Slim, a. smal, smärt, -ness, 8.
smal växt.
Slim||e, s. slem; dy, gyttja, -iness,
8. slemmighet. — y, (l. slemmig; gyttjig.
Sling, S. slunga ; förband ; häftyg ; släng ;
länga.. — , V, ö. slunga;- hissa; fästa
vid ett rep.
Slink, v. n. slinka. -, v, a. föda i otid
(om kreatur). — , 3. missfallen kalf.
Slip, s. stapplande; telning; hundkop-
pel; papperslapp. to give the — |
Sluggard 357
undslippa; gifva korgen, to get the
-, fä korgen, - of the press, tryck-
fel*. — , u. n, slippa ; halka ; förse sig ;
smyga sig bort. — , V. a. insmyga;
plocka ; släppa lös. io — on (shoes),
kippa (skor), -board, 8. skufbräde.
-knot, 8. löpknut, -shod, s. kipp.
skodd, —shoe, 8, kippsko.
Slipper, 8, toffel. -bath, S. badkar
af bleck. -inesS, 8. slipprighet;
ostadighet. '— ly, CC. hal; slipprig;
obeständig; bedräglig.
Sllp-Slop, 5. VUlg. klifs, dälig mat,
klen föda (tövatten, hafresoppa etc).
Slit, 8, spricka. — , a. klufven. — , V.
a. spräcka. — , v. n. spricka. — tiug-
mill, 8. knipphammare.
Sliver, v. a, klyfva, spjelka.
SloatS, 8, pl. underrede till en vagn.
Slobber, v. n. drägia.
Sloe, 8, slSn. -tree, S. etärkbärs-
buske, —worm, 8. kopparorm.
Sloop, 8. slup.
Slop, 8. träsk ; slask ; roatrosbyxor. — ,
V, a. sluka i sig; slaska. — bason,
8. spilkum.
Slope, a. sned ; brant. — , 8. sluttning,
— , V, a. ställa pä sned; göra slut*
tände. — , t', n. elatta, ligga pä sned.
-ness, s, sluttning, -irise, ad,
pä sned.
Sloppy, a, slaskig, vät.
Slops, 8, pl, vidbyxor; bätraanskläder.
Slot, s, spSr efter en hjort.
Sloth, 8, tröghet ; löQa. -fal, a, lat,
trög. -fulness, 8, lättja.
Slouch, «. hängande hufvud ; slokning;
lymmel. — , v, n, se dum ut; gä vrak-
aktigt. -ed, a.'slokig.
Slough, 8, (slS) lergrop, puss. [hud.
Slough, 8, (sluff) urkrupet orraskinn;
Sloven, 8, siusk. -ly, a. siuskig.
— ry, 8, sluskighet.
Slow, a, trög ; langsam ; sen. -neSS,
8. längsamhet. -WOmi, 8. blindorm.
Slow, 8. mal, mött.
Slude^ 8, spegelsten.
Sludge, 8. gyttja.
Slug, 8, lathund; kantig kula; snigel,
-, V, n. lättjas, -gärd, s, lätting.
358 Sluggardize
-gardize, v, a. göra trSg. -gisjfj,
a. overksam, lat, sömnaktig. — Snailj
s. daggmask,
Sluiclle^ 5. sluss. — , v, a. öppna
slussen; dämma ut. — , V. W. ut-
strömma. —Cyj a. strömmande.
Slumber, S. slummer, sömn. -, V, n.
slumra, — , V, a. insöfva, — OHIS,
— y, a, slumrande.
Siar 9 8, fläck; skälmstycke; släppning
(i musik) ; liten banna. -, V, a, orena ;
släpa, spela iSngsamt; hoppa öfver;
bedraga; smäda. — ry, a. smutsig.
Slnt, S, snuskigt qvinnfolk ; slyna, -tö»
ry, 8, snuskighet. -tish, a. snuskig.
Sly, a. slug, listig, bedräglig, -liess,
8. slughet.
Smack, 8, smak, bismak; smällkyss;
pisksmäll; ett slags fartyg. — , V. W.
t& a. smaka ; smacka ; . kyssa sä att
det smäller; smälla.
Small, a, liten, ringa; svag; fin. — ,
arms, pL handgevär, to look — ,
vara förlägen, blygas, —fecer, 5. svag.
dricka, -clotlies, 8, pL benkläder.
—coals , 8. pl. koler som grofsmeder
nyttja. -Craft, 8, kan, liten bSt.
— ness, 8, ringhet, obetydlighet: van-
makt. — pOX, 8. barnkoppor.- —shot,
8. skrot, —talk, 8. samtal om lappri.
Smal läge, 5. vattenpersilja.
Smalt, 8, smalts. [smaragd.
Smaragd,. «. smaragd, -ino, a. af
Småris, 5. mört (fisk).
Smart, S, smärta, sveda ; sprätt, -, a.
sraärtande; bitande; qvick; putsad.
-, V, n, smärta ; Sngra sig. -money,
8. SngerkSp. -nesS, 6, skarpsinnig,
het, qvickhet; sveda;
Smash, v, a. sönderbryta, krossa.
Smatcn, 5. smak; ytlig kunskap.
Smatter, v, n. fuska, hafva otillräck-
liga kunskaper. -er, S, halflärd.
-Id g, 8, half lärdom, ytlig lärdora.
Smear , S, salfva ; smörja, — , V. a.
smöqa; besudla, — JUg, B, smörja,
—y, a. smutsig, smörjlg.
Smoath, «. vriand.
Smogmatic, a. sSpaktig.
Smcil, 8. lukt. -, v, a, & n. lukta;
Snacket
genom lukten upptäck;^, -in g- water,
s. luktvatten.
Smelt, 8. nors.
Smelt, v, a. smälta (malm). — er, 8.
smältare; sraältdigel. -Ing-flirnace,
8. smältugn. -IRg-llOUSe, 8. smält'
Smergel, s. smergel. [hytta.
Smerky, a. gladlynt.
Smerlin, 5. gers (fisk).
Smew, 8. vrakfSgel.
Smicker, v, n. kasta vänliga blickar,
kokettera. [vara gynnsam.
Smile, 8, smSlöje. — , V. n. le, mysa;
Smirch, v, a. besudla; fördunkla.
Smirk, a, munter. -, v, n. se fryntlig
ut; le tvunget.
Smite, v, a. slS, döda; bestraffa; för-
derfva; .beveka; smitta. — , V. n.
stöta emot.
Smith, 8, smed, —craft, 5. smeds-
konst. — ery, — y, 8, smedja.
Smock, 5. särk. -, a. qviniig. -fa-
ced, a, blekhylt.
SmOklle, s, rök, Snga; röktobak. -,
V. n, ryka, brinna. — , V. a. röka;
röka tobak ; spSra upp ; tukta. — edry,
V. a, torka i rök. -in C SS, 8, rökig.
het. -y, a. röklg, fullrökt.
Smooth, a. slät, jemn; glatt; mjuk;
mild, saktmodig. — sea, flack sjö.
- tongue, falsk tunga. — , v, a. po.
lera; göra slät; blidka; bemantla.
-ing, 8, giättning. -ing-iron, s.
pressjem. — nesS, 8, jemnhet, glatt
yta; vänlighet.
Smother, S. stark rök; moln af damm.
— , V, a, qväfva, dämpa, tysta ned.
— , V. n, röka, damma.
Smouldering, a. rökande; qväfvande.
Smuggl||e, v, n, & a. smuggla, -er,
8. smugglare, —ing, 8, smyghandel.
Smut, 8, sotfläck; brand pä säd; oan-
ständigt tal. — , V, a, sota; förorsaka
sot pä säd. — , V, n. sotas , kolas.
— tineSS, 8, smutsigfiet; oanständig»
het. —ty, a. smutsig; ohöfvisk.
Smy, 8. nors (flsk).
Smyrnian, s, libsticka (ört).
Snack, s, andel; hastig mSltid.
Snacket, s. rönsterrigel.
Snaffle
Snaffle, «. nosrem ; kapson. — , V, a.
bitsla. — , V, n. tala i - näsan.
Snag, S. tagg; ofvertand, gigeltand. -gOd,
a. taggig; knölig. -gyj a. vresig,
butter.
Snail, s. snäcka, -clavcr, -cloTer,
-trefoil, s. lucern. -Icecli , 5.
blodigel. -lilce, a. snäckformig.
•-shell, s. snäckhus, snäckskal. -stO-
ne, S. enäcktopas.
SnaklleJ $. snok, tomtorm. -Cfisll,
8. bitare. -ei'OOt, S. ormrot. -estO-
ne, s. ammonit. -ewood, s. orm-
träd. —y, a. ormlik; full med ormar.
Snap, s. smäll; gäddbete; bett; ertap-
pande. — , V. 71. & a. bräcka ; knäppa ;
snappa 8t sig ; nappa i ; knäcka ;
snubba; brista. — pisil, a. arg, snar-
sticken. —Sacli, S, soldatränsel.
Snare, S, snara, nät. — , V. a. snäija,
r?nga.
Snarl, v. a. inveckla, ""i v. n. morra
som en hund; brumma.
Snary, a. illistlg; hoptrasslande.
Snatcil, v. a. , rycka St sig; snappa
efter. — , S. uppsnappande ; tag, grepp ;
stycke; speglosa.
Sneak, s. snattare ; en som kryper. -,
V. n. krypa, smyga. —, v, a. dölja,
undangömma, —er, S, nedrig hyck.
lare, — tngp, a. smygande; nedrig,
sniken; röfvande.
Sneed, s, lieskaft.
Sneer, S. hånblick ; stickord. -, V. W.
grina. — , V, a. bespotta, to — at
one, bespotta nSgon, göra narr af en.
Sneczjle, v. n. nysa. — , s. nysning.
-ewort, S. prustrot. -ing, S. nys.
ning; nysmedel.
Snick, S. skärning; snitt.
Sniff, v, n. snöfla, snorkla.
Snig, s. §1. -gle, v. n. & a. flS Si.
Snip, s, snitt; lapp; andel. -, V. a.
klippa.
Snipe, s. snäppa; filare (fisk); pund-
Snipper, s. skräddare. [hufvud.
Snipt, a, r. tandad, inskuren.
Snivel, s. näsdropp. -, V. n. snorfla.
snivelling cold, snufva.
SnOb^ *. skoflickare; dumhufvud.
Sobriety 359
Snook, V. n. lura; snoka.
Snore, v. n. snarka. — , s. snarkning.
Snort, V. n, fnysa, frusta (om hästar);
rynka p3 näsan.
Snot, 8. snor. ^ty^ a. snorig; gemen.
Snout, 8. snyte, tryne, nos, snabel;
pipen pS en pust.
Snow, 8. snö; -schnau (e'.* slags skepp).
— , V. n. snöa. -bird, 3. snösparf.
-drift, S. snöyra, yrs ö. -drop,
-flake, 8. snöhvita, snödroppe, -line,
8. snögräns. — SllOe, 8. snöskida.
-slip, 8, snöras, lavin. -tree, 8,
olvon. — y, a. snöig; snöhvit.
Snub, s. knöl. — , V, a. snyfta; snubba.
-nose, 8, trubbnos.
Snuff, 8, snus; missnöje; ljusbrand;
ljusstump, to take — , snusa. — , v.
a. snusa; lukta; insupa med ande
drägten. r-» V, n. förtörnas. to -
out, släcka ut. to - the candle, put?a
ljuset, snoppa ljuset. -bOX, 8. snus-
dosa, -dish, 8. ijussaxpiSt. -er,
8. Ijusputsare. ^ -Ors , 8. pl, ljussax,
—ler, 8. snöflare; en som talar i nä-
san, —taker, 8. snusare.
Snug, a. inbäddad; fördold; varm;
snygg; nätt. — , ~gle, V. n. ligga
varm. -ness, 8, snygghet; täthet.
So, ad. sä, pS samma sätt, sSlunda,
sSledes; jasS. 80 80, medelmSttigt,
sä der. 80 then, fördenskull.
Soak, v. a. & n. blöta, fukta; draga
i sig; dränka; mjukna; supa. -ing,
8. biötning. -ing - rain , s. bäii-
regn.
Soap, 8. tvSl, sSpa. -, v. a. bestryka
med sSpa. -ashes, S. pl. sjudare-
aska. -bail, s. tvålkula, -boiler,
8. såpsjudare. -earth , S, valklera,
-house, 8. tvSlsjuderi, sSpsjuderi.
-stone, 8. späcksten. -SUd, s.
sSplut. -TTOrt, 8. tvSlgräs. -y, a.
såpig, tvSlaktig.
Soar, 8. hög flygt. -, v. n. flyga högt.
-ha\Tk, 8. Bjöfalk.
Sob, v. n. snyfta. -, s. snyftning.
Sober, a. nykter ; mSttlig ; allvarsam. -,
V. a. göra nykter, -ncss. Sobriety,
*. nykterhet; allvarsamhet; sedighet.
360 Soccage
SOCCagrO^ 8» underlän, -r, S, frälse-
bonde.
SOCijjabiiity^ S, böjelse f3r eaUskap.
— able, a. umgangsam. -ableness,
8, umgängsamhet. —al 5 a, sällskap-
lig, -alness^^.umgängsacohet. -ety,
8. sällskap; umgänge.
Bock 9 8, socka, —et) S, pipa pä en
ljusstad; ögonhål; landhölsa.
Sockle, S. T, fotstycke.
Sod^ s. torfva, lerkoka.
Soda, s. T. soda. -water, s. soda-
Sodality, S, kamratskap. [vatten.
Söder, s, lödbult, slaglod. -, V, a,
löda; förbinda. -ing, S» lödning.
-ing-iron, 8, isdkolf, lödbult.
Sodomtllte, e. sodomlt;. -itieal, a.
sodomitisk. — y, 8. aodomiteri.
So©, 8, sä, balja.
Soever, ad, som helst.
Sofa, 8. soffa, kanapé.
Somt, 5. T. soffit.
Soft, a, mjuk; mild; lindrig; Ijuflig;
späd ; mor. - tron, nödsatt Jem. — ,
i, saktal håll! -311, t;, a. mjukna,
blidka ; göra veklig. -, V, n. mildras,
blifva rörd. -is^, a. veklig; mjuk.
— ness, 8, mjukhet; lindrighet; sakt-
mod; veklighet,
Soho! i. hollaht
Soil, 8, grund ; gödsel ; fläck. -, V. a.
söla ned ; göda. -iness, 5. orenlighet.
Sojourn, s, vistande; uppehällsställe.
-, V, n. vistas, —er, «. främmande,
gäst.
Solace, 8. tröst, hugnad, lindring. -,
V, a. trösta. -, v. n. tröstas.
Solander, 8, knäböld pS hästar.
Solar, a, solen tillhörig. - year, solSr.
Solder, v. a. löda. -Ing -Iron, s,
lödkolf, lödbult.
Soldferj s. soldat, -ly, a. soldatlik.
-Sllip, 5. soldatstSnd, krigsväsende.
— y, 8, soldattrupp; krigsstSnd.
Sole, 8, säla, fotblad, skosäla; sola,
tungfisk. — , V. a, säla.
Sol©, a. allena; T. ogift -ly, ad.
endast. — nesS, *. ensamhet.
Solemn, a. högtids-; högtidlig; offent-
Uf -• allyaream. - BtUnct^ djup tyst-
Son
nad. ~'ity, 8, högtidlighet; värdig-
het; kyrkcöfning ; allvarsamhet, -iza*
tion 9 8, firande, -ize, V. a, fira,
högtidligt begä.
Solicit, v, a. enständigt anhSlla; be-
gära; bedja; bekymra, -atlon , 5.
retelse; anhSllan. — Or, 8, föresprS-
kare; advokat. -OUS, a, bekymrad,
sorgfällig. — nde, 8, omsorg, sorg-
fällighet; oro.
Solid, a. tät; hård; hel; massiv; sta»
dig; grundlig; varaktig; äkta. — foot,
kubikfot. — , 8, fast kropp, -ate,
V. a. göra fast. -ity, 5. fasthet,
varaktighet; grundlighet.
Soli||loqay, s. samtal med sig sjelf.
-pede, 8, heihofvadt djur. -tairo,
8, eremit; halsprydnad, -tariness,
«. enslighet. -tary, a. enslig; h'Jng-
sam ; aflägsen. — , 8, eremit. — tudo,
8, enslighet; öken.
Solo, a. & 8. solo (i musik).
Solsti||Ce, 8. T» solstSnd; sommarsol'
ståndet, -tial, a. solståndet tillhö-
rande.
Soln{{bility, 8, uppiösiighet. -ble, a,
som kan upplösas. — tion, cz. upp-
lösning ; solution, —tive, a, löpande.
— tiveness, s, laxerande egenskap.
Solv||ability, 8, förmögenhet at betala,
—able, a. upplöslig; betalningsglll.
-©, V, a. upplösa, utreda, -ency,
8. förmögenhet att betala. — ©nt, a.
betalningsför. — , 8, npplösningsmedel.
-ible, a. upplöslig.
Sombr||e, -ons, a. dyster.
Some, a. somliga, några ; något. -bO'
dy, pr, någon, -how , ad. pS ett
eller annat sätt.
Somerset, 8, kullerbytta.
SomeilthlDg, s. & pr, något; litet.
— timO) ad. fordom; en gång. — ti«
mes, ad, stundom, -what, s. &
pr, något; en del. -vrhere, ad,
någorstädes.
Sömn II ambulist , 8, sömngångare.
-iflc, a. söfvande. -olency, 8.
sömnaktighet. -Olent, a, sömnig.
Son 9 s. son ; gosse . afkomliag* — ith
laWt tnSg, sväf^A.
Sonat
a
Sonata^ S, sonat (musikstycke).
Song, S. sSng; skaldekonst, ilie old
— , gamla trallen. ~l)00k, s. sSng-
bok, visbok. — Stcr, S. sSngare.
-stress J 5. sSngerska. -tlinish,
S. talltrast.
Soniferous, a. ljudande.
Sonnet, s. sonett (versslag), -eer, 5.
rimklSpare.
SonorJIiflC, a. välljudande, -ity, s.
klang^ välklang. -OHS, a. klart
Sonship, s. sonskap. [ljudande.
Soon, ad. snart; bittida. - or late,
förr eller sednare.
Soot, s. sot. ~ed, a. sotig.
Sooterkin, s. mSnkaif.
Sooth, 5. sanning, for — , in —, i
sanning. -, a. angenäm ; sann. -Say.
5. spSdom. -, V, n. spS. -$ayer,
s. spSman.
Soothe, V. a. smickra, stilla, mildra.
Sootlliness, s. sotighet. -y, a. sotig ;
mörk. [V. a. doppa.
Sop, S, indoppadt brödstycke ; mutor. -,
Sophisilm, 5. sofism; spetsfundighet.
-t, 8. sofist, slug karl. -tical, a.
sofistisk ; bedräglig (om slutsatser).
-ticate, V. a. bruka sofismer; för-
falska, -tication, s. sofisteri; upp-
blandning, —try, S. sofisteri.
Sopor||ate,. v. a, söfva. -iferous,
a. somngifvande. — ific, <Z. söfvande.
Sorb, 8. rönnbär.
Sorcerller, s» trollkarl, hexmästare.
-ess, 8, trollpacka. -y, «. troll-
konst, trolleri.
Sordlles, s. orenlighet, grummel. -id,
a. orenlig, osnygg; gemen. — idnCSS,
S, nedrighet; gemen snSlhet.
Sore, 8. fyrSrig hjort; årsgammal falk.
Sore, 5. sSr, sSrnad. — , a. smärtsam;
lättrörd ; svSr. -, ad, svSra. -IIBSS,
8. smärta; ömhet.
Sorel, a. rödlett, rödaktig.
Sorn, V, n. truga sig pä folk.
Sorrel, a. rödbrun. -, 8. syrört. -Salt,
8, Irarsyrasalt.
Sorriness, S. uselhet;- nedrighet.
Sorrow, S. sorg. -, v. n. sörja, -ful,
a, sorgsen. -prOOf, a. kilnslolos.
Southing 361
Sorry, a. sorgsen; eländig; gemen.
/ am ~ of it, det gör mig ondt.
I am ^ to say, jag har att beklaga.
Sort, 8. sort ; sätt ; sällskap ; par. — ,
V. a. sortera; jemföra; utvälja. — ,
V. 'il. förenas, passa; slS ut. -Ubic,
a. som kan sorteras, —an CO, 8. lamp.
lighet. -il^e, 8. lottning. -ment,
5. sortering; sortiment; utdelning.
Sorter, S. T. vräkare.
Sot, s. tok; fyllhund. -, V. a. göra
dum. — , v. n. supa sig full. — tlsll,
a. fSnig, full.
Souchong, 8. finaste Bohea-té.
Sough, 8. vattentrumma.
Sonl, 8. själ; lif; menniska; verksam»
het. -, V. a. besjäla ; upplifva. -lesS,
a. liflös; gemen. — EiasS, 8. själa-
messa. —saving, ö. saliggörande.
-yexed, a. orolig.
Sound, 8. ljud; sund; Öresund; fisk-
blSsa; sond (fältskärinstrument). — ,
a. sund, frisk; renlärig; förnuftig;
dugtig. a — sleep, djup sömn,
— , V. a, sunda; undersöka ett sSr;
utröna ; utsjunga. to -^ a trumpet,
blåsa i trumpet. — , V. 11, klinga.
-hoard, s, vindlSda i orgor. -llOle,
8. IjudhSl pä ett musikinstrument.
—ing, a. välkklingande. — , 8, an»
kargrund. — hoard, predikstolshim-
mel ; resonansbotten. — lead, sank»
lod. - line, lodlina. -less, a.
outgrundlig. — ness , 8, sundhet;
förständ.
Soup, 8. soppa, köttsoppa.
Sour, a. sur; butter; smärtsam. — , «.
syra. — , V. a. syra ; förbittra ; vredga.
— , V. n, surna. — ish, a. syrlig.
-lands, 5.^^. vattensjuk åker. -nesS,
8. surhet; bitterhet.
Source, s. källa, ursprung.
Souse, 8. saltlake. ~, V. a. insalta;
doppa i vatten ; slä ned (om roffaglar).
Souse, ad, strax: plötsligt.
South, 8. söder; sunnanväder, — , CL.
sydlig. — , ad. ifrän söder; emot sö-
der. - hy tvest, syd till vesten.
-east, 8. sydost, -erly, a. sydlig.
-ern, a. sydlig, -ing, s. riktning.
362
Southmost
Speckwood
—most, a. belägen längst i söder.
-ward, ad. sydvart. -west, s.
sydvest; sydvestvind. —Wind, s. sun*
nanväder. -WOOd, S» Sbrodd.
Sovereign, a. förträffligast; oinskränkt;
ofelbar (om läkeraeSel). — , s, konung;
öfverhet; landsherre; engelskt guld-
mynt (1 pund), -ty, S, öfverherrskap,
envälde.
Sow, s. so; tacka af jern ell. bly; grS-
sugga. -baby, s. digris. -bane,
a, gatmolla; svinmolla. -bread, s,
haräple. -iron, s jerntacKa. — pi^,
s. digris. -thistle, 8, mjölktistel.
Sow, v, a. & n. sä, besS; utatrö;
sprida, —er, 8. sädesraan; utbredare.
-ing-time, s. sSningstid.
Soy, 5. soja.
Spaad, 5. spat (sten).
SpacIIe, 5. rymd; vidd; frist, spaces,
pl. T. spatium mellan ord, mellan-
slag, -ious, a. rymlig; gles. -ioUS-
ness, 8. vidd, omfSng.
Spade, S. spade; spader i kort. -bone,
S. skulderben.
Spahi, 8. turkisk ryttare.
Span, s. spann (längden emellan tum-
men och lillfingret). — , V. ö. spänna
ut; mäta.
Spangle, S. beslag; paljett; glitter.
— , V, a, pryda med beslag ; göra glän-
sande, [rare. — ize, V. n. lisma.
Spaniel, s. rapphönshund ; nedrig smick-
Spanish, a. spansk. - paint, bly.
hvitt. — redf zinnober.
Spank, v. n, slä med flata handen.
-ing, a. stor. [(ett slags läsegel).
Spanner, 5. spännare; T. brotvindare
Spar, 8, sparro; slagbom; marienglas ;
kalkspat. — , V, a, förbomraa. — , v.
W. börja slSss; boxera. -able, S.
skospik. —ad rap, s, vaxduk.
Sparajlg^* -ger, s. sparris.
Spare, a. mager; sparsam; bespard.
— , V. a. spara, skona; umbära. — ,
V. n. hushålla; lefva sparsamt. — deck,
8. T. öfverlopp. -money, S. spar-
penning. — ness, S. magerhet, -rib,
S. refbensbjäll. — Saii, s. reservsegel.
Sparing, a, hushällsaktig; tarflig. -ly,
ad, sparsamt; sällan. -ness, 8,
sparsarahet.
Spark, 8. gnista; glitter; sprätthök.
-, V. n. gnistra, -ish, a. munter;
flygtigt klädd, -le, s. gnista. -, V.
a. gnistra; glimma; fräsa (om vin).
-ler, s. lysmask.
Sparling, s. sardell.
Sparrow, s. sparf. -grass^ s, vulg.
sparris, -hawk, 8. sparfhök.
Sparry, a. spataktig. - fluor y flass-
spat. [krampaktig
Spasm, 5. kramp, -atic, -odic, a.
Spat, 5. ostronrom.
Rpathe, 8. holster.
Spatter, v, a. bespruta; vanära. — >
V, n. drägia. -dashes, a. pl. snS-
socker; stöfletter. [lik.
Spatula, s. plSsterspade. -te, a, spad-
Spavin, 8. spätt (hästsjuka).
Spaw, S. spavatten, mineralvatten.
Spawl, 8. spott. — , V, n. spotta.
Spawn, 8. mjölke; fiskrom, grodvora;
alster. -, V. 71. alstra; fälla njdlk-
rommen, —er, 8, romfisk. [djur.
Spay, v. a. utskära en hona af n3got
Speak, v. a. & n. säga; hålia tal.
—able, a. utsäglig. —er, S. talare.
-ing, a. talande. - trumpet , spi-Sk-
ror. -, 8. tal.
Spear, s. spjut; ljuster. -, V. a,
Ijustra ; igenomborra. — , V. n. spricka
ut. -blade, s. spetsklinga. -«iOX
of a pomp, 8. pumpsko. -riUnt,
5. salvia. —Staff, 5. spjutskaft. ~WOi*t,
8. äitgräs.
Special, a. särskild, utvald; förträfflig;
uttrycklig. — Ity, 8. besynnerii,?het.
Specie, 8. speciemynt. in — , rontcOit.
Species, s. slag, species.
Speciljfic, a. specifik, specifisk. -, 8,
egentligt medel för nSgon sjak''3om^
-flcate, v. a. specificera, -flcation,
8. uppteckning; noggrann bestämning.
-fy, v. a. specificera, -men, 8»
prof. —0118, a. skenbar; angenäm.
-OUSness, s. skenbarhet.
Speck, 8. fläck ; fröärr. -, V. a. fläcka.
—le, 8. fläck. -, V. a. göra spräck,
lig. -wood, s. ormträd. "
Spectacle
Si)irit
363
Spectacle, s, skSdespei; eyn. spec-
tacles, 'pi,, pair of -, glasögon.
-case, 8. giasögonsfodrai. -snake,
8, glasögonsorm.
Spectator^ 8, SskSdare.
Spectre, s, spöke; hjernbild.
Specular, a. klar; befordrande synen.
— stone, spegelsten.
Specnlaljte, v. n. SskSda; spekulera.
—tion , 8. betraktelse ; spekulation ;
teori, -tist, 3. begrundare. -tive,
a, betraktande; begrundande; speku-
lativ, —tor, 8. spekulant; efterspa-
nare. -torj', a. spekulativ.
Speculum, 8. spegel.
Speech, s. Ul; mSlföre; sprSk. -lesS,
a. mållös, stum.
Speed, 5. hast; fortgSng. with full
— , i sporrsträck. — , V, n. ila ; lyckas.
— , V. a. befordra; aflfärda; skynda;
elS ihjäl, -iness, 5. snabbhet, -well,
*. firenpris. — y, a. skyndsam.
Spell, £. tjusning; trollord; hvilostund.
— , V. a, <& n. stafva ; läsa ; förtrolla ;
T. anösa. -bound, a. förtrollad.
-ing, 8. stafning. -ing-book, 3.
Spelt, 8. spelt. [a-b-c-bok.
Spelter, 8. zink, splauter.
Spend, v. a. & n. kosta, förslösa;
utmatta; göra omkostningar; förgäs.
to - one's verdict, afkunna nSgons
dom. to — one's self t uppoffra sig.
-tlirift, 3. elösare.
Sperni, S. sädesvätsfca hos djur. -HCeti,
5. vallrat. -accti-wlialo, 8. kache-
lott. -atic, a. T. spermatisk. -
vessels, pl. sädeskärlen. -atocele^
s. T, sädesbrSck.
Spcrse, v, a. förströ.
Spew, v. a. utspy. -, v. n. kräkas.
Sphacelllate, v. a. orsaka kall brand.
-, v. n. fä kall brand. -US, 8, kall
brand.
Spherlle, 5. sfcr; krets; glob; omhvälf.
ning; ban; förmSga. — , V. a. runda,
sätta i en krets, -ical , a. sferisk,
klotforraig. -Old, 3, sferoid, aflängt
Sphincter, S. rynkmuskel. [klot
Sphinx^ S, sfinx; skogstroll (insekt-
blägte).
Spice, S. krydda; smak; lemning. — ,
V. a. krydda. — r, 3, kryddkräraare.
-ry, 8. speceri. -WOrt, s, kalmus.
Spick and span, a. spiiierny.
Spicy, a. kryddad ; aromatisk.
Spider, s. spindel, -catcher, s. mur.
kryparen (fSgel). -fly, S, fäfluga.
-web, 8, spindelväf. -WOrt, s.
Spigot, 8, tapp, svicka. [spindelört.
Spike, ^. spik; sädesax; pik; lavendel.
-, V. a. fastspika, -grass , 6. fjä.
dergräs. -närd, 8. nardus.
Spill, ^. spillra; jemskena; liten spjäla;
smSsak, lappri. — , V. a. förspilla;
slösa. — , V, n. vara slösaktig, -ing,
8. spinning. -Ing-lino, 8. T. nöd-
gSrding.
Spin, V. a. spinna; forlänga; draga pS
tiden; flyta. — , V. n, surra omkring.
Spinallch, ^ge, s. spenat.
Sjtlnal , a. hörande till ryggraden^
marrow, ryggmerg.
Spindle, s. spindel; pelare hvarom^
kring en vindeltrappa gar; smal stjelk ;
axel. -, V. n. slä ut i smal stjelk
(om blomster), -shank, $. tranben.
Spine, 3. ryggrad; törntagg.
S'pinel, 5. spineii. -ruby, 3. blek
rubin.
Spinet, 8» spinett (musikinstrument).
Spiniferous, a. taggig.
Spink, 5. bofink.
Spinner, S. spinnarc; spinneftka.
Spinning, s. spinning; spanad. -faC-
tOXy, -mill, .<?. spinneri. -llOUSC,
8, spinnhus, -jcnny, -machine,
3. spinnmaskin. — wlieel, s. rockhjul.
Spinljosity, s. tömighet ; bryderi. -OHS,
a. törnig, taggig.
Spinstjler, S. spinnerska; ogift qvinna.
-ry, 3. spSnad.
Spiny, a. svSr; besvärlig.
Spiracle, s, andhSl. [linie.
Spiral, a. vriden, -line, 8, snack-
Spire, 5. spira; kroklinie; spirallinie ;
vindel pS snäckor. — , V, n. skjuta
upp i höjden (om säd); andas. -WOrt,
8. mjeltgräs.
Spirit, 8, väder; ande; själ; spöke;
sinne; lynne; qvlckhet; mod; sprit.
364 Spirited
in low — , modfalld, nedslagen, to
"be in — , vara vid godt lynne, to
he out of — , vara nedslagen. — , V.
a, upplifva ; uppmuntra ; (away)
locka. -ed J a. uppäggad; liflig.
high — , hograodig; glad, behjertad.
low -, modfalld, nedslagen, -ed-
neSS^ 5. själsbeskaffenhet; lynne; lif-
lighet. — ful, a. anderik, qvick, Jif-
lig. -less, a. modlos, -ual, a.
andelig; immateriel. — court t kon-
sistorialrätt. -Hality, 8, andelighet;
inkomster af en prest. —nalizatioil,
5, förvandlande till spiritus (i kemien).
—ualize, v. a. förklara i andelig me-
ning ; omvända^ — UOUSj a, spirituös ;
qvick, liflig.
Spirketing, 8, T. sättvSgare.
Spirt, 8, häftigt utbrott; plötslig ut-
sprickning; fältskärsspruta. — , V. W.
& a. spricka ut ; utspruta ; spritta till.
Spiry, a. spetsig; spiralformig.
Spiss, -ated, a. tjock, fast. -ation,
8, förtjockning. — ity, 8, tjockhet,
^fasthet.
Spit 5 s. stekspett; spadtag; vef. — ,
V. a. sätta pä stekspett ; spetsa. — jlsll^
5. sjögädda.
Spit, s. spott. — , V. a, spotta, — , r.
n. spruta. — iire, «. häftig person.
—toon, 8. spottlåda, spottkopp. — Te-
tt om, s, onda änder.
Spitchcock, 8, stekSl.
Spite, 5. agg ; vedervilja ; trots, in —
of, oaktadt. in - of you, eder till
trots. -, V. a, förtreta ; plSga. — ful,
a. hätsk.
Spitting"^ 8. spettning ; spottning. -b OX,
Spittle, s. spott. [s. spottkopp.
Splait-shouldered, a. lam i bogen.
Splanchllnic, a. - ntrve^ inelfvornas
nerf. — nology, 8, inelfvomaslära.
Splasll, 8. pus^ plaskning. — , V, a.
nedstänka med smuts. — y, a. full-
stänkt. [-foot, a. kobent.
Splay, v. a. förränka; boga (en häst).
Spleen, S. mjelte; mjeltsjuka; agg;
harm. — Cd , a. utan mjelte; god.
-ful, -sick, a. mjeltsjuk, ond;
knarrig, -less, a. vänlig. -WOrt,
Sport
8. mjeltört. -y, a. njjeltsjuk; ond.
sint.
Splendllency, 5. glans. ^ -ent, a.
skinande, glänsande, —id, a. präk-
tig, lysande, -OUr, 8, sken; prakt.
SplenlletiC, a. som hör till mjelten;
mjeltsjuk; knarrig, -ic, a. hörande
till mjelten. -ish, a, knarrig.
Splent, 5. öfverben; spjäll.
Splice, 8, splissning; splits. — , v, a,
splissa; ansplissa.
Splint, 8. spillra; benskärfva. — , V.
a. spjäla; klyfva; spjälka, —er, 8.
spjäla, — , V. a. spjäla. -, V. 7Z.
klyfvas.
Split, V. 71. gS sönder; spricka. — , V,
a. klyfva. to - upon a roclc, stranda
mot en klippa, —ter, S, spaltare.
— of causes, lagvrängare.
Splntter, 8. oväsende. -, V. «. tala
oredigt.
Spodium, 8, grått arsenikmjöl.
Spoil, 8. röfveri; byte; urkrupet orm.
skinn. — , V. a. skämma, förstöra;
röfva; plundra. — , v. n, bortskäm-
mas, -trade, 8, fuskare.
Spoke, 8, eker, hjulekra. -Sman, s.
förespråkare. [plundring.
Spolialjte, v. a. sköfla. -tion, 8.
Spondee, 5. spondeus (versfot).
SpOndyle, 8. ryggknota.
SpOnglle, 8, svamp; deg som stSr och
jäser; viskare för kanoner. — , V. a.
tvätta med svamp; (upon) draga i
fiig som en' svamp. — , v, n. gä och
snålas; snugga. —er, 8, snyltgäst.
— inesS, *. svampighet. — y, a. svam-
pig, blöt.
Sponsjjal, a. bröllopp tillhörig. sp07U
sals, pl. bröllopp. -Or, s. borgen,
löftesmän ; fadder, dopvittne.
SpOntanlleity, S. frivilligbet ; sjelfverk.
samhet. — eOUS, a. frivillig; otvun.
gen. -eOUSneSS, S, frivillighet.
Spool, 8, spole. — , V. a. spola.
SpOOm, v. n, vara under segel ; fradgas.
Spoon, 8. sked. -bill, 5. skedgäs.
-hand, 5. högra handen. -TFOrt,
S. skjörbjuggsgräs.
Sport, 8, T. säfkorg.
Sport
Sport J *. lek; ro^ jagt; begabbsri.
— , V, n, roa sig ; leka ; skämta. — ivOj
a. lekfull, -sniail, s. jägare.
SpOrtul©5 S. sportel ; almosa.
Spotj S. fläck; vanära; ställe, upon
the — , strax, genast. — , V, a. fläcka ;
kränka; pricka. -feber, 5. fläck-
feber, -ted, a. fläckig; brottslig.
-tyj o. fläckig.
SpOUSlJal, 8. bröllopp; brudsSng. -, O.
hörande till bröllopp. —6, S, make;
brudgumme; brud.
SpOut, 5. ränna; spruta; springvatten;
pip pS en vattenkanna etc. — , V, a.
spruta; deklamera. — , V. n. häftigt
framstörta (om vatten).
Sprag, S. ung lax.
Sprain, S. ledvridning. -, V, a. för-
sträcka, förränka.
Sprat, S. hvassbuk.
Sprawl, v. n, sprattla ; ligga utsträckt
pä marken.
Spray, s. qvist; det finaste sjöskummet.
-faggot, 8. risknippa.
Spreat, S. utvidgning. — , V, a. sprida,
utbreda; utvidga; utsträcka; betäcka.
— , V, 71. utsprida sig ; skingras ; spricka
ut (om blomster), to — sail^ göra
segel, to — the cloth, duka bordet.
Sprig, 8, telning; stift, sprigs, pl.
risved. -Crystal, 8, bergkristall.
Spright, 8, spöke; ande; kort pil.
sprights, pl. lifsandar. -ful, a. liflig.
-ly, a. liflig, qvick.
Spring, 8. springkälla; upphof; dag-
ning; vSr; spänstighet; driffjäder;
sprSng; rerana; telning; T. springtSg.
— , V. n. springa; springa tillbaka;
hastigt flyga upp (om fåglar); här-
stamma; härröra; slä ut; upprinna.
— , V. a. spränga; köra upp. to - a
light, slä eld. to -^ a mast, segla
af en ma?t. to — a well, gräfva en
brunn, -fly, s. sjöslända. -grass,
8, lavendelgräs. — gun, s. gillerbössa.
—halt, S. lamhet, dä en häst är
skinkhalt. -licad, 8. källa, -tide,
8. hög flod vid ny. och fullmSne.
—water, 5. källvatten, brunsvattcn.
Springe, s. gillcr, rännsnare.
Squab
365
Springer, 8. telning; T. bärsten.
SpringljineSS, S, spännkraft, spänstig.
het. —ing, 8, växt; sprSng; början,
ursprung. — y, a. spänstig; rik pä
källådror.
Sprinkle, S, stänkqvast; sprutkanna.
— , V. a. stänka; beströ.
Sprit, 8, telning; bogspröt. — , V. 71,
spricka ut. — , V. a. (out) sprida.
-sail, 8. T. ambarsegel.
Sprite, 8. s. Spright.
Spröd, 8. tvcSrslax.
Spront, 8. späd kSl; spira; skott. ->,
V. n, slå ut ; Con, forth) framspricka.
Spruce, a. grann. — , 8, ett slags tall.
-, V. W. kläda sig grannt. -beer,
8, tallstruntöl. — f!r, 8, grannträd.
-ness, 8. nätthet.
Spud, 8. liten knif; liten karl.
Spumlle, 8, skura. ~, V. W. skumma
sig. -008, a. skummig, fraggande.
Spnnge, 5. svamp ; viskarekolf. — , V. a.
viska, torka. — , V. n, snugga sig till,
lisma.
Spnnk, 8. fnosksvamp, tunder.
Spnr, 8, sporre ; tagg ; tuppsporre ; drif^
Qäder; knöl; knylhafre; skränmSse.
— , V. a. sporra; upphetsa. — , v. n.
hasta ; rida i fullt sporrstreck, —gall,
8. sporrhugg. — rier, 8. sporrmakare.
-rowel, 8. sporrhjui. -way, 8.
ridväg.
Spurge, S. törel, mjölkört, -flax,
-olive, 8. källarhåls (ört). -WOlt,
s. svärdslilja
Spurious, a. oäkta, falsk, -ness, 5.
oäkthet; oäkta börd.
Spurling, 5. nors.
Spurn, 8. spark; plump behandling.
— , V. a. sparka; jRirakta. — , V» 11.
slä bakut; spjärna.
Spurry, 8. spergel, fryle.
Sputter, 8. oväsende; smä spott. — ,
V. 71, smäspotta när man talar ; pladdra.
Spy, 8. spion. — , V. n. blifva varse
pä iSngt hän ; spionera , bespeja ; upp'
täcka; forska, —ing, 8, bespejning.
-glass, S. kikare, tub.
Squab, a. kort och tjock; ofjädrad
(om fSgelungar). -^ ad, burdus.
366 Squabble
— , 8, lujuk dyna; stoppad soffa etc.;
kubbig person. — , V. n, falla tungt.
— bisllj a. pussig. -ble, S, käbbel,
gräl. -, V. n. käbbla, kifva.
SQUadrOIl) S, sqvadron ; eskader.
SOLtlA^id» ö» osnygg, smutsig, -ity,
-nesSy S, orenlighet.
S(inall) 5. by, väderil; gällt skri. — ,
V, n, skrika gällt. — y, a. utsatt för
byar; stormig.
Squalor, $. osnygghet.
Squamous, a. (jäilig.
Squander, v. a. skingra ; (away) för-
slösa, sätta af. — ©r, 8. slösare.
Square ) S. fyrkant; qvadrat; vinkel-
hake; torg i en stad; glasruta; jemt
qvadrattal; plint pS en pelare. — , a.
fyrkantig ; motsvarande , undersätsig ;
uppriktig ; T, läng (ora rSr) ; bred
(om segel). — , v. o. göra fyrkantig;
rätta. — , V. n. komma öfverens ; passa
emot. — the yards, brassa rSrna i
kryss. — HOSS, S. fyrkantighet; qva-
dratur. -number, S, qvadrattal.
-rigged, a. T. som för rSsegel.
-root, 8. qvadi-atrot. -sterned, a.
T. försedd med platt spegel, -toes,
s. pl, tvärhuggna skor; gubbe som
loljer gamla modet.
Squarrose, a. T. sparrig.
Squash, S, plask; plötsligt fall; ett
slags pumpa. — , V. a, krossa till
, mos ; platta ut.
Squat, a, undersätsig. — , 9, hukande
ställning; sittning (en hares); hastigt
fall; tennspat. — , V, a. nedslE. — ,
V. n. sitta pS huk; bygga bo pä en
^ annans egor utan rättighet dertiU.
Squeak, v. W. sqväka; gnälla; pipa
som en rätta; skrika, — , 8. sqvä-
- kände. [dande.
Squeamish, a. kräsmagad; motbju-
Squeeze, 8, kramning. — , V» a. kry-
sta, krama ; klämma. — , V, n, genom-
tränga, [skämt.
Squib, 8, raket, svärmare; bitande
Squill, 8. hafslök; räka (kräfta).
Squinancy, s. halssjuka, halsbränna.
Squinant, 8, kamelhö.
Squint^ a. gkelögd. -, 8, skelning.
Stain
-, v. n, glosa, skela. -©ye, 8,
glasöga. -ingly, ad. pä sned.
Squire, 8. esquire, landjunkare ; vapen-
dragare. — hood, s. en esquire's vär-
Squirm, v. n. hvimla. [dighet.
Squirrel;, 8, ekorre, ikorn.
Squirt, S. vattenstrSle ; spruta; klistir-
spruta ; utsott. — , V. a. éc n. spruta ;
pladdra. -er, .9. sprutkarl.
Stab, 8. dolksting; hemlig oförrätt. -,
V. a. stinga, genomborra. — , V. n.
sticka, —ber, S. lönmördare ; syl.
Stabili||ment, s, fasthet, stöd. -tåte,
v. a. fastställa, -ty, V. a. fasthet,
beständ.
Stable, 8. stall. -, v. a. sätta pä stall ;
inspärra. — , V. n. vistas (om djur).
— , a. stadig; varaktig. — neSS, S.
stadighet. -Stand, 8. häll pä jagt.
Stabling, 8, ställning; stall.
Stablish, v. a. fastställa; befästa.
Stack, 8. stack, hög. - of com, sä-
desskyl. — , v, a. (ujp) stacka ; stapla.
Stacte, 8, myrrhasaft.
Stadium, 8. stadium; rännbana.
Stadle, Stade, s. päie, stolpe, stöd.
— , v. a. stöda.
staff, 8, staf; stöd; skaft; mil; stab,
strof, -officer, 5. stabsofficer, -sna-
ke, 8, stockorra.
Stag, 8, hjort, -beetle, -fly, s,
ekoxe (skalinsekt). — evil, 5. kramp-
aktig sjukdora hos hästar och hjortar.
Stage, 8, skadeplats; scenen; station;
poststation; rifsten; skSdespelarekonst;
grad ; hviloplats ; stapel ; postvagn.
-coach, 8. diligens, -driver, 8,
postförare, postiljon. — waggon, 8,
forvagn.
Staggard, S, t^ta, ärs gammal hjort.
Stagger, v. n. ragla; tveka; ruska.
— , V. a. förvilla; göra tvehSgsen.
Staggers, 8. pl, apoplektisk tillständ
af en häst; yra.
Stugna|{ncy, 8, stillastäende, stockning.
— nt, a. stillastäende, stockad (ora
vatten etc), —te. V, n, stocka sig.
—tion, 5. stillastäende.
Staid, a. stadig, allvarsam.
Stain^ 8. fläck; skam. •>, v. a. fläck»;
Stainless
skämma; förgå. -leS.S^ fl. obe»
flackad.
Stair 9 s. trappa, stairs f pl, trappa,
trappgSng. to go up stairs, gä
trappan uppföre, down stairs, trap-
pan utfore. one pair of stairs, förste
stockverk, —head, S, afsats pä en
trappa. — rodj 5. ledstäng vid en
trappa, balujter.
Stake 9 s. stake; vad; penning; sats;,
vägspel; handstäd. to lay at the -,
vSga. to lye at — , stä pä spel. — ,
V. a. förse med pSlar ; väga ; uppsätta
pä spel.
Stala|}ctical, a. af droppsten, -ctite,
s. stalaktit, droppsten, -gmite, s.
skorpsten.
Stale, a. gammal; ntnott. —, 8. surt
dricka; hästpink; lockfägel. — , V, n.
blifva gammal ; kasta urin (om hästar) ;
foräldra.
Stalk, 5. stjelk; hagmodig gäng. -,
V. n. smyga sig fram; gä stolt och
högfärdigt, -er, S. fSgelnät. -ing,
9. jagt pä skjuthäst. -ing-horse,
S. skjuthäst. *-y, a. stjelkaktig.
Stall, S. stallspilta; bSs; bänk; bod;
sängstol i en domkyrka. — , V, a, sätta
pä stall; göda (boskap). -, V. n.
vistas. —age , s, st;'?ndpenningar ;
stallsödsel. • -mOliey, S. ständpen-
Stallion, S, hingst. [ningar.
Stam, 8, stam, stjelk. -WOOd, s.
stubb ved.
Stamen, S, stamämne; T. stSndare.
Stamineons, a. bestSende af fibrer.
Stam mel, a. kastaniebrun.
Stammer, v. ri. é a, stamma, -er,
S. stammare.
Stamp, s. stämpel ; trampand»", stamp ;
stämpladt papper, — , V. a. stämpla;
mynta ; stampa. — CHtter , 5. stäm-
pel graverare. —duty, -fee, s. stäm.
pelafgift. —er, s. stämpelrr.aslare ;
stamp, stöt. — ing-mill, s. stamp.
qvam; T, bokverk, -offlce, 5. hall.
rätt. -paper, S. stämpladt papper.
Stanch, a. sund; redlig; säker, pålit-
lig; sträng. — , V. a. hämma; dämma;
stanna. — , v. n, upphöra att flyta.
Starry
367
Stanchion, S, stöd; T. skansbräde.
Stand, S. stand ; stillestSnd ; läge, ställe;
värdighet; afstannande; underlag; för-
lägenhet; nyckelring; spegelbord; gue*
ridon; hylla. — of arms, piket. -,
V, a, stä ut; utstä, lida, uthärda. — ,
V. n. stä, vara; ^stä fast; förblifva;
stanna; blifva stillastäende ; göra mot-
ständ; ega beständ; T. hälla kurs.
to - hy, bistä ; försvara ; lita pä. to
— for, pästä, eftersträfva ; betyda;
styra ät. to — forth, framträda;
visa sig. to — good, vara laggiltig.-
to — one's ground, försvara sin plats.
to — off, hälla sig pä afständ; vara
upphöjd (om bilder), to — off to
Sea, söka rum sjö. to — out, skjuta
ut ; uthärda, to — out against, göra
en motständ. to — the loss, ansvara
för skadan, to - the touch, hSlla
profvet. to — to, hSlla sig fast vid;
vara nöjd med. to *- to one's word,
vara ordhSllen. to — up, komma
fram. to - Up for, försvara, to —
upon, forsvaras, -aid, s. standar;
stam, vexelvaluta; regel ;' skrot och
korn. -ard- bearer, s, fUndrik.
-crop, S. renfana, -ing, a. stäende ;
ständig. — corn, växande säd. — , s.
post; stSnd.
Ständer, S, som star; gammal stam.
-by, S, äskädare. -grass, s, »tänd-
ört; käringkäl.
Stäng, s, stäng; landtmätarestaf.
Stank, s. dike. ^
stannary, a, hörande till en tenn-
grufva. — , S, tenngrufva.
Stan y el, S. kyrkfalk.
Stanza, S. stans, strof.
Staple, S, stapel ; stapelstad ; nederlag ;
skottet pä ett läs.
Star, S. stjärna; planet; bläs (hos hä-
star), blazing -, komet, -board,
S. styrbord. — CrOSSed, Cf. olycks-
full. —fish, s, sjöstjärna (blötmask).
-fioTver, s, stjamört. -fort, -re-
doubt, S. stjämskans. -gazer, s.
stjämkikare (pä spe); stjärnkikare
(sjöfisk), -hyacinth, S, väfferdags-
lök. —root, S, mjöjblomra^ ^^Jj
368
Starshoot
Steelyard
a. stjärnljus, stjärnklar. -ShOOt^ 9.
stjärnskott. -Stone, 8, stjärnsten.
-wort, 8, aster.
Starch, a, styf. -, «. stärkelse-,
• tvunget väsende. — , v, a. stärka ;
styfva med stärkelse, —ed, a. ord-
ningsrak. — ness, 5. tvunget väsende.
Stare, S, stare (fSgel).
Stare, S, stirrande blick; fÖrvSning.
-, V. n. (atf upon, up) fixera. -,
V. a, bliga.
Stark, a. stark; styf; sträng. -, ad.
alldeles; idel. -blind, a, stenblind.
-mad, a, spritt galen.
Starling, «. stare (fSgel).
Start, 8. sprittning; hastigt utbrott;
spräng; anlopp; ryckning; forsteg;
fSrvSning ; stöt. — , V. W. <fe a.
spritta , springa till ; studsa ; rycka
pä sig; T, gapa (om plankor); jaja
upp (vildt); störta; bringa ä bane;
ledvrida, to — 'Up , resa sig hastigt.
— er, 5. stöfvare ; feg stackare. — lUg,
8, sprittning. — , a. skygg, —le, s.
hfipnad. — , V. «. spritta af räddhåga.
->, V, a. förskräcka, -ling, a. rädd,
flkygg.
StaTTlJation , 8, hungerdöd; hunger-
lidande; försvagande. -©, v, n. (with),
for, of) dö, frysa ihjäl; lida nöd:
— , V. a. svälta ttijäl nSgon ; uthungra ;
döda med köld. -eling, a. mager.
«-, 8, uthungrad menniska ell. djur.
Statary, a. fastställd.
State, 8, tillstånd, belägenhet; egen-
dom; kris; stat, rike; prakt, präl;
rang, värdighet; förnäm person; stan-
der; högmod, to ly in -, ligga pä
paradsäng. -, V, a. stadga; fram-
ställa, -bed, S, paradsäng. -dly,
ad. vanligtvis, regelmessigt. -llness,
8. stätlighct. -ly, a. ståtlig; prun-
kande. — ment, S. beskaffenhet ; upp-
gift; ordning. -priSOn , S. stats-
fängelsv.. -room, 5. statsrum, prakt-
rum. -Sman, s. statsman.
Static, a. statisk, till vägbalkar hö-
Staticg, s. pl. T. statik. [rande.
Station, s. station; rang; syssla. — ,
V* a* postera, — ary, a. stillastäende.
—er, *. pappershandlare, bokhandlare.
-ery, s. skrifmaterialie-handel. -stalT,
8, mätståug.
Statistics, 8, statistic, statsvetenskap.
Statuary, 8, bildstod, staty; bildhug-
Stalure, S. växt, kroppshöjd. (gare.
Statutyabie , a. lagiikmätig. -e, s.
stadga , parlamentsakt ; förordning.
-ory, a. laglig.
stave, 8, stäf; strof; notlinie. staves,
pl. af staff, kimmar. -, V. a. slå
sönder (vinfat, skepp etc), to -^ off,
hindra, afvärjä. — S-acre, S. stefansfrö.
Stay, 8. dröjsmål; varaktighet, försig-
tighet; stöd. stay 8, pl. redd; väf-
vareblad; snörlif, — , V. n, stadna;
blifva qvar; dröja; förlita sig på. — ,
V. a. uppehålla ; understöda ; stilla.
to — for one, vänta pä någon, to
— out, blifva ute, icke komma hem.
-lace, 8. snörband. -sail, s. stagsegel.
Stead, 8. ställe; nytta. -, v. w. tjena,
göra gagn. — fast, a. orörlig ; stånd-
aktig. — ily, ad. stadigt; ståndaktigt.
-iness, S. stadighet. -y, a. stadig;
ståndaktig. — , V. a, göra fast. — ,
V. n. blifva fast. [steka.
Steak, 8. köttskifva ; kotlett. — , V, Q,
Steal, v. a. stjäla. --, v. n. smyga
sig. — ingly, ad. hemligen, lönnligen.
Steal tb, S. stöld; hemlighet, -y, a.
förstulen, hemlig.
Steam , s. ånga ; imma. hlast of -,
Sngsträn. ~, V. n, ånga, gifva
Snga ifrån s!g. —bath, s. imrabad.
-boat, 8. ångbåt, -boiler, -ge-
nerator, 3. ångkittei. -Carriage,
8, ängvagn. -engine, s. ångmaskin.
-er, 8. ångbåt, -mill, S. ängqvam.
-navigation , S. ångskeppsfart.
-packet, 8, ångpaketbät. -pipe,
8. ångrör. -pOWCr, S. ångkraft.
-ship, 8. Sngskepp. -valvC, 8.
Sngventil. -vessel, S, ängskepp.
-waggon, 8. Sngvagn.
Steatite, s. specksten.
steed, 8. hingst, statshäst.
Steel, 8. stål; brynstSl ; vapen; svärd.
-, V. a. stäisätta. -engraver, s,
stälgravör. -yard, 8. betsman.
steep'
Steep 9 a, brant. -, 8, brant; brSd-
djup; linrotning. -, v. a, stöpa;
blöta. ~le, S. kyrktorn, -ly, ad.
brant. -nCSS, 5, branthet. -y, a.
Steer, «. tjur, stut. [brädstört.
Steer, v. a. <fe n. styra, leda. -age,
ff. styrning; styre; akterspegel. — €r,
s. styrman, pilot.
Steeving', S, bogsprötets upphöjning.
Steril Ofi C, 8. stoppande medel.
Stell|{ar, 8, stjärnprydd; stjärnlik.
— ftte, a. stjärnformig ; T. ringfäst
(om blad), -ation, 8. tindrande.
—ion, 8, stjärnödia. -ionate, 5.
T. bedräglig handel.
Stem, 5. stam; stjelk; slägtled; för-
stäf. — , V. a. stämma, to — tke
tide, segla emot strömmen.
Stench, 8, stank. ->, v* a. göra stin-
kände.
Stenography, 8, snällskrifning.
step, s. steg ; fortgSng ; trappsteg ; gSng ;
klabb Öfverst pä mastträden. — , V, n,
stiga, gå, skrida. — ping, S, skrid-
ning. -ping-stone, s, sten hvarpS
man stiger för att ej blifva vSt.
Stepllbrodor, s. styfbroder. -dame,
8, styfmoder. -daughter, 8, styf.
dotter, -mother, s. styfmoder.
StercOrallceOUS, a. hörande ull göd.
sel; dyngig. — tion, 8, gödning.
Stereotype, a, stereotypisk. -, 8,
stereotyp, — , V, d, stereotypera.
Steril, a. ofruktbar, -ity, -eness,
8. ofruktbarhet. — ize, V, a, göra
ofruktbar.
Sterling, a. äkta, ren, sann. -, 8,
sterling (engelskt mynt).
Stern, «. T, bakstam; svans, -age,
8, akterspegel. -chase, 8. akter-
kanon, —frame, s. T, ransonstim.
mer. -pOSt, s. T, bakstäf. -most,
a. mest akter ut.
Stern, a. tvär, hSrd, sträng; bedröflig.
-ncssJ, 5. stränghet; hÄrdhet.
Sternon, s. bröstbenet.
Sternutation, e, nysning.
Stew, 8, fiskdam; badstuga; stufning.
-, V. a. & n. stufva ; koka iSngsamt.
Steward, S. fo^de ; hofmäslare ; förval.
English-Swedish DicL
Stipulation 369
tare; inspektor. — Ship^ 8, fogde-
syssla, [antimon*
Stibljjal, a. antimoniallsk. — nm, 8,
Stick, 8, käpp. — , V, a, genomstinga;
spetsa; fästa ihop. =-, V. n. fastna,
lada vid ; stadna qvar. to — at, frukta ;
bry sig om. -ineSS, 8. klibbighet;
seghet, —ing, 8, stickning. — ing-
plaister, 8» muschpläster , engelskt
plaster.
Stickle, 8, tagg. -, v. a. f^rfSkta;
medla, -bag, 8. spigg (fisk). — r,
8, medhällare.
Stiff, a. styf; tillgjord; envis, —en,
V, a, styfva, stärka. — , V. 71. styfna.
— ener, 8, styfning (i en maashals-
duk). — ness, «. styfhet; tvunget
maner; oböjlighet.
Stifle, v, a. häfva, hfimma.
Stigma, 8, brännmärke; skamfiäck.
— tize, V» a, brännmärka; vanära.
Stile, 8. solvisare; klifstätta.
Still, ad. ännu; likväl; stilla, städse.
- more and more, allt mer och mer.
Still, a. stilla, rolig; sakta. — , 8»
lugn; tystnad, -born , a, dödfödd.
-stand, 8. stilleständ; hvila. -, V,
a. stilla , lugna. — ness , 8, stillhet,
lugn. —room, 8, hvilorum.
Still, 8, disfillerkolf. -, V. a. distil-
lera. -, V. n. drypa. -atitiOUS,
a. droppande; drypande. -atory,
8, distlllerkärl. -er, 8, distillerare.
Stilt, 8. stylta. [distlllatör.
Stimulate, v, a. reta; upphetsa.
Sting, 8, stick; gadd; add; betord.
— , V. a. stinga, sticka; sSra, -ray,
8, en art rocka.
Stingy, a. snSl, karg.
stink, 8. stank. -, v. 71. stinka, -ard,
8. snuskig menniska. — horn, 8. gikt-
murkla.
Stint, 8. gräns; visst mätt. — , V. a.
inskränka. — , V, H. upphöra.
Stipend, 8. lön, sold. -iary, a, be-
soldad. [tur.
Stipple, V. n» punktera, mäla i minia-
Stipula||te, v. a, betinga, förbehåll»
sig. -tion, 8. beting; aftal.
370
Stir
IStir, S. buller. -, V. a, r5ra; upp-
muntra. — , V. n. flytta sig; cirku-
lera; vara sysselsatt.
StiriOUS, a. lik en ispigg.
Stirp, s. stam, slägt.
Stirrup, s. stigbögel ; spannvem. -CUp,
— glasSj 8. afskedsskSl, afskedssup.
Stitch 9 s. sting; hSll och sting. -,
V. a. & n. sticka, sy; flicka; sömma.
■-ery,^. som. -ing, 5..som. -wort,
5. stjärnort, kamillblomma.
Stithy, S. smedstäd; sjukdom i huden
hos oxar. — , W. O. smida pE städ.
iStive, V. a. stoppa; stufva.
Sti?er, 8. styfver. [i hop (elden).
Stoak, v. a. forstoppa; laga om, raka
Stoat, s, hermelin.
StOCCallde, «. omgärdnhiff med ^tt
spetsigt staket. -dO, 8. stöt i fäkt-
ning.
Stock, «. stock, stam; stam, slägt;
penningefond; lager, forrSd; stam
som skall ympas; pundhufvud; skaft;
spännhalsduk. - of cattle, afvel,
boskap. — , V. a. förse ; rikta ; sätta
i stocken; stocka, -bill, 5. storknäf.
—broker, 8, aktiehandlare. -dOYO,
8. skogsdufva. -exchange, 5. aktie-
börs, -fish, 8. stockfisk. -gilli-
flower, 8. levkoja. -holder, s.
aktieägare, kapitalist. »-horse , 8.
packhäst. -Jobber, S, aktiekrämare.
-still, a. orörlig.
[Stocking, 8. strumpa. -frame,
*. strurapväfvarestol. -knitter, «.
strurapstickare. -mender, 8, strump-
flickerska. [stoisk stränghet.
Stoic, *. en stoisk filosof, -ism, s.
Stoke, v. a, laga om (elden).
Stole, 8. stola (ett slags presterlig pryd-
nad). (aktighet, dumhet.
Stolid, a. narraktig, -ness, 5. narr-
Stomach, s, mage; matlust; vrede;
böjelse fÖr nSgot; högdragenhet. — ,
V. 71. fatj förarga sig öfver ; förtryta.
-, V. a. uthärda, tSla (skymf etc).
-er, 8. bröstlapp. -ful, «. hals-
starrig, stursk. -ic, d. hörande till
magen. — , 8, magstärkande medel.
»OUSj a. f^rtretUg.
Storm
Ston©,*, sten; kärna (i vissa frukter);
ctenpassion ; testikel ; vigt af 8 skSlpund.
precious — , ädelsten. — , o. sten-,
gjord, af sten. — , v. a, stena; förhärda;
taga stenarna ur (rusin etc). — aluiO,
S. bergalun. — basil, S. timjan.
-blind, a. stenbUnd. -blue, 8,
blä.stärkelse. -break, 3. kSpört.
-chat, -chatter, S. hörnsimpa.
-CholiC, 8. stenplSga. -COal , s,
stenkol. -CrOp, s. stenfrö. -CUtter,
Ib stenhuggare; stenslipare. —dead,
a. stendöd. — fruit, s, stenfrukt (som
har hSrda kärnor). — horse, S. hingst.
—pit, 8. stengrufva. — pitch, 8, jord*
beck, asfalt, -quarry, 8, stenbrott.
-smich, 8. tjärblomster. -thrOW,
8. Stenkast. — wall, 8. brandmur.'
-ware, s, stenkäri. -work, s,
murarearbete; arbete i sten.
Stony, a. stenig; fcJrstenad; grym.
Stool, 8. stol, kullerstol; pall; natt*
stol; stolgSng; telning.
Stoop, 8, stupning; en falks nedflykt
pä rofvet; stop. — , V. 71. nedlSta
sig; slS ned (om fSglar). — , V. a.
luta utföre.
Stop, 8, uppehSll, paus; motstSnd;
klaff p3 blSsinstrument ; punkt i skri f-
ning ; tangent pä klaver etc. — , V, a.
hejda; hämma; stoppa; undertrycka.
— , V. 71. stanna; stä stilla. -COCk,
8. iSstapp. -gap, 5. plugg ; nödfalls.
hjelpmedel. —page, 8. förstopping.
—per, 8, stopp; propp; valkbord;
tobaksstoppare. — ple, 5. stopp ; kork^
Storage, S. magasin; magasinshyra.
Store, 8. förråd; ymnighet; magasin;
proviant. — , a. lagd i förrSd. — , Vo
a. lägga i förrSd; förse; lägga upp.
—bread , s» skeppsskorpa , knalle.
-candles, s. pL stöpijus. -house,
8, magasin; rustkammare. —keeper,
8. magasinsförvaltare. — pOnd, 8. fisk-
dam, —room, 8. förrSdskammare.
Storied, a. berättad; prydd med bil.
der. f(ört).
Stork, 8. stork, -bill, 8. storknäf
Storm, 8, storm, oväder; uppror; be-
stornming. - of rain^ slagregn. -,
Stormfinch
Strenuous 371
1?. a. bestorma. — , V. tl. stormat
rasa, -finch, 8. stormfSgel. -y,
a. stormig.
Story, 8. historia, saga, berättelse;
osanning; vSning. — , t;, a. berätta,
Stot, 8. ung ox. (förtälja.
Stote, s. hiller.
Stound, 8, sorg; häpnad.
Stout, a. stark; rask; behjertad, en*
vis. -, 8. dubbeitöi. -hearted, a.
behjertad. — ly? CLd. envist; stånd-
aktigt, -ness, 8. modighet; styfhet;
högmod.
Stove, 5. kakelugn; badstuga; drifhus;
StOYer, 8. föda, bete. [kolgryta.
Stow, V. a. packa, lägga in; T. stufva
gods ordentligt ihop. to — the sails,
beslS segel, -ftge, s. stufrum ; plats
(att packa in); packning. — Cr, 8.
stufvare, paekare.
Strabism, s. skelning.
Straddyle, v. n. skrefva. -licg, a.
bredbent; grensle.
Straggle, v. n, fara hit och dit; irra
omkring; växa vild; ligga spridd. — r,
8. en kringstrykande ; soldat som blif-
vit efter.
Straight, a. rak, r&t; trSng; tät;
spänd. — , ad. rakt, gent; omedel-
bart ; genast, —en , v. a. göra rak ;
spänna (tSg). -forth, ad, genast.
-ly, ad, rakt. -ness, s, rakhet;
spänning. — ways, ad. stiax.
Strain, S, ljud, ton; talesätt; här-
komst ; böjelse ; sensträckning ; brSck ;
rang. — , V. a. sila; krama; tvinga;
spänna; forsträcka. — , V, n. bemöda
sig högt; filtreras; stampa. — ©Fj 8.
sil, durkslag.
Strait, a. rak, rät; trSng; sträng;
svär; förtrolig." — , ad. strax; rakt,
gent. — , 8. sund; förlägenhet; nöd.
—en, v, a. räta; göra trSng; sträcka;
sätta i förlägenhet. -handed, a,
snSl, gnidaktig, -jacket, 8. tvångs-
tröja, -ness, 8. räthet, rakhet;
trSngmSl; noggrannhet.
Stråke, 5. strimma; fog mellan tvenn©
bräder; hjulskena; hjulspSr.
Stramineous, a. af halm.
Strand, S. strand; kust. -^ of a ca*
hle, kardel. — , V, n. stranda.
Strange, a. underlig; sällsam; ovan-
lig; främmande; utländsk. — nesS, 5.
sällsamhet ; kallsinnighet. —T, S. fram»
ling, gäst, främmande; nybörjare.
Stranglfle, v. a. strypa ; qväfva. stran-
gles, pl. kimpfel (halssvulnad hos hä-
star), -le-weed, s. rosvicker. -ulate,
v. a, strypa. — Ury, 8. urinstämraa.
Strap, 8. läderstropp. — , V. a, piska
med läderrem. — ping, 8. stor och
stark.
Strat||agem , 8. krigsputs; päfund.
-6gy> ^- krigskonst. -Ify, V. a.
lägga bvarftals. — nni, S. lager, hvarf,
bädd.
Straw, S. strS,; halm ; lappri. -beiry,
S. smultron. -COlOUred, a. halm-
färgad- -cutter, s. hackelseskärare.
-worm, 8. sjöslända. -y, a, af
halm.
Stray, a. vilsefarande; förlupen. -, s.
driftfä; irrande. -, V. n. g§ vilse,
irra; sväfva omkring. — , V, a. föra
vilse.
Streak, S, streck, strimma ; hjullöt. -.
V. a. göra strimmig; beteckna med
streck, —ed, — y, a. strimmig; brokig.
Stream, s. ström, flod; flytande vatten;
strömfåra ; eldstrimma ; lopp. streams,
pl, norrs!£en. — , V, n. strömma;
rinna. — , V. a. göra strimmig. —an-
chor, «. strömankar. -Cable, 8.
ankartross. — ©r, 8. flagg, vimpel.
-ingly, ad. strömvis, i öfverflöd.
-let, 8, bäck. -work, s. sofrebruk.
— y, a. full af strömmar; spridande
strålar.
Street, S, gata. -door, 8. husdörr
(utåt gatan). -tune, 8. gatvisa.
-walker, S. gathora.
Streight, a. sträng. ~, ad, strängt,
uttryckligen. — , 8. trångt pass.
Strength, S. styrka, kraft; fasthet;
stöd ; troppar, manskap. — en, V. a,
stärka, befästa; bekräOa. -, V, «.
få mera krafter.
Streiinjlity, s tapperhet. -ons, a.
rask. behjertad ; nitisk.
372
Stress
Study
Stress 5 8, eftertryck, vigt; hufvudsak,
hufvudpunkt; styrka.
Stretchy 8, vidd; sträcka; sträckning;
makt ; ansträngning ; Sfverspänning.
to put upon the -, sträcka pS pin-
bänken. --, V. a, sträcka; uttänja;
utbreda ; spänna ; öfverskrida. — , v. ti.
sträcka sig. — ©fj S. jern att göra
nSgot jerant vid; tvärträ; räckjern.
Striate^ a. strimmig; försedd med smS
Strich, s, nattugla. [ädror.
S trickle, 8. strykträ.
Strictj a. stark; grannlaga; nogräknad;
skarp; uttrycklig. — ly, ad, skarpt,
strängt. — neSS, 8, strängbet ; noghet.
— ure, 8, sammandragning ; sakta vid*
rörande.
Stridlje, 8. iSngt steg; skritt. -, V. W.
skrefva ; taga iSnga steg ; stä bredbent.
— , V, a, öfverskrida. -ingly, ad,
grensle. -hIouS, a, knarkande, knar-
rande.
Strife, 8, tvist, träta; täflan, stridigbet.
-ful, a. stridig; trätgirig.
Strig", s. stjeik (af frukt), -ment, s.
afskaf. -OSe, C, T. som har jemn
borst.
Strike, v. a. stryka ; slS ; belägga med ;
betaga ; Sstadkoraraa ; inprägla ; mynta.
— , V, n. stryka till ; stöta emot ; vid-
röra; lyckas; vara löpsk. to — at,
göra anfall pä; Staga sig. tO — ill
,with, slä in med; sammanträffa, to
— off, afskrifva; afhugga; upphäfva.
to — out, utplSna; rita ut; komma
i ljuset, to ~ the sands, stranda.
to — through, sticka fram ; visa sig.
to — up, spela upp; slä. to — up
a "bargain, sluta ackord, to — up
one*8 heels, slä ikull en. -, s, stryk-
trä; sädesmStt (bushel); allmänt ne-
kande att arbeta. — r, s. slagskämpe.
Striking, a, rörande; slående; träf-
fande; förvänande.
String, 8, sträng, streck; träd; rem;
liten rot; snöre. — , V. a. spänna;
anstränga; förse med strängar; träda
upp pä ett snöre ; stämma. — e, V. n.
■ blifva härd (om växter), -ent, a.
bindande; eftertrycklig. -instru-
ment, s. stränginstruraent. — y, fl.
tradig.
Strip, 8. lapp; remsa. -, v. a. (of)
afkläda; beröfva; skala; flä; plundra;
skilja. iv. a, göra randig; slä.
Stripe, 8, rand, strimma; släng.
Stripling, *. yngling.
strife, v. n. sträfva; täfla; tvista.
Strobil, 8. kött, kotte.
Stroke, «. slag; släng; penndrag; ver-
kan. — , V. a, stryka sakta med handen,
smeka; klappa med handen. — snian,
8. främsta roddaren.
Stroll, 8, utfart; promenad. — , t7. W.
färdas omkring ; vandra hit och dit.
' —er, 8, landstrykare.
Strong, a. stark; talrik; fast; be-
fästad; häftig; nitisk; skicklig; sund,
frisk; härdsmält; kraftig, mustig. —
colour, mörk färg. — ness, 8, styrka.
Strop, 5. strigel; länga.
Strophe, s. strof, versrad.
StrOW, S. Strew. [skapnad.
Stractnre, s» byggnad; byggnadsart;
Struggle, 8. stretande; bemödande;
strid. — , V, n, sträfva ; äflas ; arbeta ;
kämpa med.
Strum||a, s. krafva, halskörtlarnas svull-
nad. — OUS, a. som har växt pS stru-
Strumpet, s, gathora. [pen.
Strut, 8, sprättande; stolt gäng. — ,
V. n. gä pä ett tillgjordt sätt ; sprätta.
Stub, 8, stubbe, — , V, a. utrota;
stubba, —bed, a. trubbig, stubbig.
—by, a. stubbig; undersätsig. -nail,.
8, afbruten spik.
Stubble, s. stubb pR Skcm. -Held,
8, stubbäker. [aktig; styf.
Stubborn, a. hSrdnackad; envis; stSnd-
StUCCO, 5. stuck (ett slags gips), stucka.
turarbete*
Stud, 8, beslagsspik; buckla; skjort-
knapp; p3le; stuteri. — , V, a. beslä;
pryda, -ding- sail, 5. läsegel; bi-
segel, —horse, S. beskälare.
Studjjent, «. student, läskarl, -ied,
a. lärd; utstuderad. -ies , s, pL
studier , lärdomsöfningar. -lOUS , a,
flitig; läsgirig; eftertänksam, -ious»
ness, 5. läsgirighet; flit. »-y, 5,
Stuff
flit; fihSga; lAsning, studier; studer-
kammare; bibfiotek; begrundande. — ,
V, n» & a, beflita sig; studera; öfver-
vSga; lära.
Stuffy 8, tyg; ämne; materialier; mix-
tur; färs; sak; lappri; osanning; har-
pSits. — , V. O,, fylla; stoppa; blSsa
upp. -, V. n. äta för mycket, -liat,
8. filthatt, -ing, 8, färs, fyllning (i
fSgel, fisk etc).
Stulm, .9. T, dagort; stollgSng.
Stwltify, v. a. göra vansinnig. [vin.
Stum, s. vinmust. —, V. ö. förfalska
Stamble^ s, stapplande; förseelse. -,
V. 71. stappla ; fela ; falla oförvarandes
pS. ~, U. a. hindra; stöta.
Stump 9 8, stump; stubbe. — , V. a.
stympa. — , v, n, famla; bli kort-
växt, -bed, s, tältsäng, -foot, 5.
klumpfot. — y, a, stackig; stympau.
Stnn, v. a, döfva; förvSna.
Stnnt, v. a. hindra i växten.
Stnpe, fi. varmt omslag; baddning. -,
V, a. bädda, lägga varmt omslag.
Stlipefactijion 5 «. känslolöshet; häp-
nad, bestörtning. —V©, a. döfvande.
Stnpendoas^ a. förvånande; ovanlig;
förundrftnsvärd.
Stnpi||d, a. dum; dofvad; grof. -dity,
8. dumhet; dum förvSning. —fy, V.
a, döfva; forvSna.
Stnpor, 5. dvala; forvSning.
StupratCj v, a. skända, kränka.
Sturdy, a. stark, frisk; halsstarrig;
dristig; stursk.
Sturgeon, «. stör (flak).
Sturk, 8, stut; ung oxe.
Stutter, v. n, stamma.
Sty, fi. svinhus, svinstia ; vagel pS ögat.
— , v. a. sätta pä stia.
Stygian, a. stygisk, djefvulsk ; frätande.
Style, 8, stift, griffel; stil; talesätt;
titel; maner; pistill; grafstickel: T.
stolpe. — , v» a. kalla, titulera.
Stylobate, «. T. peiarfot.
Styptic, a, blodstillande; stämmande.
Suasive, a. öfvertalande.
Suavity, 8. Ijuflighet, behaglighet.
S^bact, v.^a. bereda; underkufva.
-iOn^ 5. under k uf vande.
Submerge 373
Snbalmoner^ S, vice-fatligförestSndare.
Subaltern, a. underhafvande. -, 8,
Bubalternofficer. -ate, a. omvexlande:
vexel-. -ately, ad, vexelvis.
Subcelestial, a. jordisk.
Subchanter, S, vicekantor.
Subcommittee, s. underutskott.
Subconstellation , s. stjärnbild af
andra rangen. (djekne.
SubdeaCOn, 8. underdiakonus , under-
Subdelegate, 8. vicefullmäktig. -,
a. underförordnad. — , V, a, förordna
i sitt ställe.
SubdititiOUS, a. falsk, förfalskad.
Subdiyersify, v, a. mångfaldiga.
Subdivision, 8. underafdelning.
Subduct, v. a, undandraga; subtrahera.
—ion, s. undandragning ; subtraktion.
Subdue, v, a, tama; underkufva; tukta.
— r, S, eröfrara.
Subduplll©, -icate, a. half.
Suberic, a. korksyrad.
Subfusk, a. dunkelbrun. [rätten.
Subhastation , s. T, auktion inför
Subinfeudation, s. beläning med af
en annan undfSdt län.
SubitaneOUS, a, plötslig; oförmodad.
Subjacent, a. underlydande.
Subject, a, undergifven; pliktig; böjd
för. -, 5. undersSte; ämne, subjekt.
— , V, Cl» underlägga ; underkufva. — ion,
8. underdSnighet; lydnad, -ive, a.
personlig, subjektiv; grundad i ett
Subjoin, v. a. bifoga. [subjekt.
Subjugate, v, a. underkufva.
Subjuncti||on, 8, bifogande, -ve, a,
bifogad. -, 8, bilaga; T. konjunktiv.
Sublapsary, a. T. skedd efter synda-
Snblation, S, borttagande. [fallet.
Sublieutenant, 8. underlöjtnant.
Subligation, 5. underbindning.
Sublimjjate, a. sublimerad. -, 8.
sublimat. — Rtlon, s. sublimering;
förädling. —6, a. upphöjd, sublim;
stfclt. — , 8. hög stil; det sublima.
— , V. O. förhöja ; sublimera. — ity, 8.
höghet; förträfflighet.
Sublunary, a. under roSnen; jordisk.
Submerjlge, -se, v, a. nedsänka;
ofversvärama.
374
SuBmiss
Succous
Snbmlss, a. ödmjuk ; underdSnig. ^ioil^
8, nndergifvenhet. -ITÖj a, vSrdsam.
Submit^ V, a. underkasta ; göra lägre ;
hemställa. — , V, n, undergifva sig.
Subnascent 9 a, som växter upp ned-
anifrSn,
SubOCtaT6j S. underoktaven.
Snbordinaljcy, -ncy, s, underord-
nande; subordination, lydnad, horsam-
het. -te, v. a. underkasta, under-
ordna, — , a. underordnad,
Sabora^ v, a, förföra; ondersticka;
besticka, -©r, 9, förförare; upphofs-
man. [V, a, stämma vid vite.
Subpoena 9 S, stämning vid vite. -,
Subquadrnple, a. Qårdedels.
Snbquintnple, a. femtedels.
Subreader, S. underlektor.
Subrector, s, subrektor, vicerektor,
Subreptitious, a, som erhållits genom
falsk uppgift, falskligen utverkad.
Subrogate, v. a. gifva i stället af nä-
gon ell. nSgot.
SubSCriybe, v, a, underskrifva, under-
teckna, subskribera. — , V, 71, (to)
bifalla. -ber, 8» undertecknare;
subskribent. -ptlOD, 8, underskrift;
pSskrift ; subskription.
Subsection, S, underafdelning.
Subsequent, a, pSfoijande. -ly, ad.
sedermera.
Subserve, v, o. tjena till ; vara behjelp-
Subsextuple, a. sjettedels. [lig.
Subside, v, n. sjunka; minskas; falla
ut (om strömmar), -ncy, 8. sjunkning.
Subsidyiary, a. understödande. -, S,
raedhjelpare, subsidie. subsidiaries^
pL hjelptroppar. -Ize, V. a, lemna
subsidier St. ~y, 8, kontribution, be-
villning, subsidies, pl» subsidier.
Subsist, V.n, (on) vara, bests, hafva
bestånd ; hafva sin utkomst ; nära sig.
-, V. a. nära, underhSlla. -Cnce,
8. bestSnd; underhäll, -ent, a. be-
stSende, varande.
Snbstan||ce, s, substans, väsende; det
förnämsta af nSgot; uppehälle; verk-
lighet; egodelar, -tial, a. väsendt-
lig ; n&rande , kraftig ; fast ; sjelf-
ständig, -tiallty, a. väsendtlighet ;
valstSnd. -tialness, 8, fasthet, raf*:
aktighet. -tiate, v, a, göra verk»^
lig; bevisa. -tlTO, a, sjelfständig ;
Bubstantivisk. — , 8, substantiv.
Substitute, 8. substitut, vikarie. -,
V, a. sätta i en annans ställe ; förbyta.*
Substract, v, a. afdraga; subtrahera.
—ion, 8, borttagande; subtraktion.
Substructure, s, grundval.
Sub suit, v, n, hoppa omkring.
Subtend, v. n. sträcka sig under.
Subtense, s. T, rhadius.
SubterfluoUS 5 a, som flyter inunder.
Subterfuge, s. undflykt ; förevändning.
Subterraneous, a. underjordisk.
SubtillJe, a. fin, tunn; behändig; slug;
skarpsinnig; spetsfundig. -eness,-it }' ,
8, tunnhet; skarpsinnighet. -ize, v.
a. göra tunnare ell. finare. -, V, n,
vara spetsfundig. [list.
Subtle, a. slug, förslagen, -ty, *,
SubtrallCt, v. a. afdraga, subtrahera.
— ction, 8. subtraktion, -hend, 5.
tal som skall dragas CrSn ett annat
Sub triple, a. tredjedels. (större.
Suburb, s, förstad, malm. -an, 8,
inbyggare i en förstad.
Subverllsion , s. kullkastande; forstö-
ring. -t, -se, V. a. förstöra, om»i
störta.
Subworker, s. handtlangare.
Succedaneous, a. som kan nyttjas i'
stället for ett annat.
Succeed, v. n. efterfölja; komma näst
efter; ärfva; lyckas; vinna sin önskan.
-ent, a. pSfölgande, efter-.
Success, S. framgSng; lycka, -ful,
a. lycklig, -ion, 8, arf; följd; efter-
trädelse. -ive, a. pS hvarandra föl»
jande. -ively, ad, efter hvarandra,
smSningoro, efterhand. — Or, 8. efter-
trädare; arfvinge.
Succinate, 8. T. bemstensurt salt.
Succinct, a. kort; nätt; hopdragen;
tillreds, -ly, ad. med fS ord, -ness,
8, korthet; hopträngd stil.
Succory, S, cikorierot.
Succour, 8, hjelp, bistSnd; l^elpare.
-, V, n, bistä.
SuCCOUSj a. saftig.
Succulent
Summoner 375^
Succulent, <i. safUg. -ness, s. saf.
tighet.
Succamb, v. n, nedtryckas, duka un*
der, digna under.
Such, pr. sSdan, sädane; sS. - and
— , — a one, en viss.
Suck, a, sugning; mjölk. — , 17. a,
,suga, dia; insuga. — , 8» tSnglake.
— ©r, 8, dibarn; sugare; pip; pump-
hjerta; vattenqvist; rotskott pä ett
träd. ~ing, 8, sugning. — ing»
bottle, 8. napp, dihorn, -le, V. a.
dägga, gifva di. —ling, 8. däggande ;
dilam, dikalf; telning. -Stone, 8.
tänglake.
Suction, 8, sugning. — pump» 8, sug-
pump. [svettbad.
Sudat||ion, 8, svettning. -ory, s.
Sudilen, a. plötslig, on a -, plots-
ligen, —ness, 8. oförniodlighet.
Sndorjjific, a. svettdrifvande. -DUS,
a. svettig.
Suds, 8, pL sSpvatten; lut. to he
in the — , vara i trängsel.
Sue, v. a. lagföra, stämma; lagligen
erhälla; anhälla.
Snet, 5. talg, njurtalg. — y, a. talgig.
Suifer, v. n. lida, undergå straff; um-
gälla. -, V. a. tSla, uthärda, -able,
a. dräglig; tillätlig. -anCO, *. tSla-
mod; lidande; tillätelse.
Suffl||ce, v. n. räcka till. -, V. a.
tillfredsställa, -ciency, 8. tillräck-
lighet, hCgdragenhet. -Clent, a.
tillfyllestgörande, tillräcklig; laggill.
Snffiation, s. uppbiäsning.
Suit'ocallte , v. a. qväfva, -tion, 8.
qväfning, qvaf. — tivC, C qväfvande.
Suffragan, «. lydbiskop, vicebiskop.
Suffrage, S, röst; bifall, gillande.
Suffuslle, v. a. öfvergjuta, sprida öfver.
—ion, 8. öfvergjutning; rodnad.
Sug, s. hSrfot.
Sugar, 8, socker. — , V. a» sockra.
—baker, s, sockerbagare; sockersju-
dare, -baslu, -b OX, s. sockerdosa
-Candy, «. kanderadt socker, -cane^
8. sockerrör. — hOUse, 8. sockerbruk.
-loaf, 8, sockertopp, -nippers, s,
2P^ 89ckertEng. -pea, S* sockerärt*
-reed, 8. sockerrör, -refiner, *.
sockersjudare. — y, a. sockerhaltig,
sockersot. (-ion, 8, ingifvande.
Suggest, v, a. ingifva, toreslä, rSdi.'
Suggil, v. a. förtala, baktala, svärta.
Suicide, 8, sjelfmord; sjolfmördare.
Suit, 5. rättegSng; bön, begäran; upp^
vaktning; päföljd; sats; gamityr;
färg ; slag ; klädning ; följe. — at law,
process. — , V, a, sortera. — , V. w,
fwith, to) anstS, kläda väl, passa;
skicka sig. —able, a. passande, lamp*
lig, -or, é, tjenstsökande; friare;
uppvaktare.
Snlcated, a. fSrad, gropad.
Sulk, v. n. vara butter, -y, a, vresig.
Sull, 8. plog. -paddle, s, piogsijärt.
Sullen, a, butter, ond ; oböjlig ; dyster.
-ness, 8. förtretlighet; envishet; ond-
Sully, V a. befläcka, smutsa. [ska.
Sulphate, 8. T. svafvelsurt salt.
Sulphur, 8, svafvel. -ate, a. försatt
med svafvel. -eOUS, a. svafvelaktig.
-eOUSnesS, 8, svafvelaktlghet. -Ic,
a. svafvelsyrad". — acid, svafvelsyra.
-wort, 8, svinfenkäL -y, a. svafvel-
aktig, svafvelbunden.
Sultan, 8, sultan, -a, 8, sultaniona.
-flower, 8, desmansklint.
Sultry, a. dofhet, qvalmig.
Sum, 8. sammandrag ; summa ; tal, an-
tal ; högsta grad. in — , med fä orCc — ,
V. a. (up) summera ; upprepa. — ICSS,
O. oräknelig, -ni aril y, aä. kortligen.
-niary, a. summarisk. — , «. kort
begrepp, sammandrag.
Sumach, 5. sumak (färgträd).
Summed, a. fullfjädrad.
Summer, 8. sommar; T, korsbjelke.
— , V, n. vistas öfver sommaren; till-
bringa sommaren. — , V, a. lägga i so-
len, -house, 8, lusthus, -sault,
Ä. kullerbytta. -SOlstice, S. som-
marsolstSnd. — SUl^, 8. sommarklädsel.
Summit, 8, det öfversta pS nSgot;
spets, topp; T. knapp.
Summon, v. a. stämma; uppfordia
(en fäktning) ; uppväcka ; uppmana.
summons, pl, stämning; uppmaning,
-er, 8, polisbetjent, rättstienare.
376 Sumpter
Sampter, s, trosshäst, -saddle^ s»
packsadel.
Sumptullary, a. som angSr kostnad;
präktig. — OSityj 3, kostbarhet, prakt.
-OUS, a. kostbar, yppig. -OUSnesS,
5. yppighet, prakt.
Snil) 8. sol; solsken. — , V. a. sola,
sätta i solen, -beam, S. solstråle.
-burnt, a, solbränd, -day, S, sön-
dag. —dew, s, daggort. -dial, s.
solvisare. — fish, 5. häst ; haj. — iio»
Wer, 8. solblorama. — lesSj a. mörk.
-light, 8. solljus, -rise, s. solens
uppgSng; öster. —Söt, s, solens ne-
dergSng; vester. — Shine, 5. solsken;
god lycka.
Sundijer, ad, sönder. — , v. a. söndra.
— ries, 8, pl, diverse; kramvaror.
-ry, a. särskild, Stskillig; flera.
Snniiy, a. klar, lysande, som ligger i
solskenet.
Sup, 8. sup. -, V, a, supa. -, V. n,
spisa aftonmåltid.
Superllableja.ofvervinneiig. -abound,
v. n. öfverflöda. -aboundance, s.
öfverflöd. -aboundant, a. ofver-
flödande, -add, v, CL tillägga, -ad-
dition, S. tillökning, tillsats, -an-
nnate, a. föräidrad. -annuation,
8. vanforhet. [-lily, S. praktlilja.
Superb, a. högfärdig; präktig, stStlig.
Super-cargo, s, kargador. -celestial,
a. öfverhimmelsk. -Charged, a. öf-
verlastad. — Chery, s. bedrägeri.
— CiliOUS, a. högmodig, trotsande.
-ciliousness , s, stolthet, -cre-
SCence, 8. öfVerväxt, parasitplanta.
-eminency, 8. förträfflighet, -emi-
nent, a. förträfflig ; som sträcker sig
mycket of ver. -erOgatiOU, 8. öfver-
loppsgeming. -erogatory, a. öfver-
flödig. — flcial, a. ytlig, utvärtes;
«j grundlig, -flciality, 8. ytlighet.
-ficies, 8, yta. -fine, a. ganska
fin. -fluence, -fluity, ». öfver.
flod. -fluous, a. öfverfiödjg; fSfäng,
yppig, -fluoasness, 8, yppighet;
onödighet. —human, a. Sfverraensk-
Hg. -incumbent, a. liggande of.
vanpS. -induce, v, a, öfverdraga.
Supply
-induction, s. öfverdragning. -!q»
tend, v, a, hafva inseende öfver;
förests, -intendence, a, öfverupp.
seende, -intendent, S. öfverinten.
dent, superintendent.
Superior, a. öfre, öfverlägsen, högre.
-, 8, förman. -i ty, s. företräde,
öfverlägsenhet.
Superlllative, a. högst. -, s. högsta
grad, T. superlativ. -lativeness,
8* högsta grad. — lunar, a. öfver-
jordisk. -nal, a. himmelsk, -nally,
ad, uppifrSn. — natant, a. sim.
mande ofvanpä. -natural, a. öfver.
naturlig, -naturaluess , s, öfver.
naturlighet, -numerary, a. öfver-
talig. — , 8, extraordinarie. —pro-
portion, 8, öfverdrifven proportion.
-scribe, v, a. öfverskrifva, plskrifva.
-SCription, 8, utanskrift, päskrift.
-sede, v. a. hindra; förklara ogil-
tig; afsätta. -Stition, s. vidske-
pelse, vantro. — StitioUS, a, vidskep.
lig. -StitiOUSnesS, S, vidskeplighet.
-strain, v, a. öfverspänna. -struct,
v. a, bygga pS. -struction, s,
öfverbyggnad. — vene, v. W. tillkomma,
komma oförmodadt. — venient, a,
som kommer oväntadt. — Tlsal, — Yl-
sion, 5. uppsyning, inspektion. — vi-
SOr, s, uppsyningsman^ inspektor.
Supine 5< ,a. vidöppen; trög; efterlSten.
-, 5. T, supinum. -ness, 8. ligg.
ning vidöppen; oaktsamhet.
Slipper, s, aftonmåltid, qvällsvard, supé.
Supplant, t;, a, bringa pS fall; öfver.
väldiga.
Supple, a. n^uk, ledig, smidig; foglig;
smickrande. -, V, a, göra vek, späka.
— , V. n. mjukna.
Supple|{ment, tf. supplement, tillägg.
-mentary, a. tillökande, ersättande.
— tory, a. uppfyllande.
Suppli||al, 8, uppfyllande, ersättning.
— ant, —cant, a, bedjande, ödmjuk.
— , «. ansökare, supplikant. — cate,V. a.
ödmjukt bönfalla, anropa. — CatiOU^
8, ansökning, supplik. — Ofttory, a.
bönfallande.
Supply, 8, anslag; hjelp^äiidning.
Support
v, a, ersätta bristen i nSgot; gifva,
förskaffa.
Support, S. bistSnd, understöd ; stötta ;
underhSll. — , V. a, underhSlla; ut-
härda; understöda. — ablo, a. dräg-
lig, lidlig. — erj 5. Tinderhållare ; va-
penhällare; stöd, bordsfot.
SlippOSlIable, a. förutsättande, antag.
lig, förmodlig. -al, s. förutsättning;
förmodan. —65 v. a, mena, tänka,
förmoda. -itlOD, s, förutsättning;
understickning ; förmodan ; hypotes.
-ititions, a. förment; förvexlad;
oäkta. -ititiOUSnesS, S. förvexllng.
-itiye, a. förutsatt, förmodad, -ito-
ry, 5. stoipiii.
Slippress, v. a. dämpa, afskaffa. -iOB,
s. döljande; undertryckande.
Suppurallte, v. n. varas, sätta var.
—, V. a. befordra vargörning. — tiOB,
8. vargörning, bulning.
Snppnte, v. a. uträkna, beräkna.
Supramundane, a. öfverjordisk.
Snpremjlacy, s. höghet, öfvermakt. -e,
a. högst, öfverst, fömämst. — , s. den
högste.
Surbate, v. a. skada hofven ; uttrötta.
Surcease, s. upphörande. -, V. n. & a.
afstä ifrSn, uppskjuta, hSlla upp.
Surcharge, S. öfverlast; ny pälaga.
— , V. a. öfverlasta.
Surcingle, s, bukgjord; gördel.
Surcle, s, telning, skott.
Sure O at, S, öfverrock.
Surd, a. döf; osammansatt. — Wmn-
her. T, primtal, -ity, s. döfhet.
Sure, a. säker, viss, försäkrad; tillför-
litlig, fast; förlofvad. -, -ly, ad.
visserligen, -ness, s, visshet, -ty,
8, Säkerhet, borgen; kautionist; skäl;
ostridighet; bevis.
Surf, s. sjösvall emot strandea.
Surface, s, yta.
Surfeit, v, a. öfverlasta med mat.
— , V. 71. frSssa. — , 8, magens öfver-
lastande; äckel, —water, s, mag-
droppar.
Surge, 8. bölja, svall. -, U. 71. svalla,
häfva sig (om vSgor).
Surgljoon, 8. föitskär, kirurg, -ery.
Suspend 377
S. fältskärskonst, kirurgi. -Ical, a.
kirurgisk.
Surgy, a. svallande (om hafvet).
Surloin, s. ryggstycke (af oxkött).
Surly, a. vresig, tvär.
Surmise, s. förmodan, mening- miss-
tanke. — , V. a. förmoda , hälla före.
Surmount, v. a. öfverstiga, öfvervinna,
öfverträffa, öfvergS i höjden, -ablo,
a. öfvervinnelig.
Surmullet, s, rödfisk.
Surname, s, tillnamn, faroiljnamn. -,
v. a. gifva tillnamn.
Surpass, v. a. öfverstiga, öfverträffa.
-able, a. öfverträfflig.
Surplice, S. mess-slcjorta.
Surplus, 8. öfverskott, behSllning. in
— , utom dess, ännu dertill.
Surprise, s, öfverraskning. -, V. a.
öfverraska.
Surrebutter, 8. tripiik.
Surrendller, v. a. afstä, uppgifva (en
stad). -, v. n, öfvergifva sig. -ry,
8, afstSende.
SurreptillOn, ^.öfverrumpling. -tious,
a. förstulen, hemlig.
SurrOga||te, a. förordnad i en annans
ställe. — , 8. ersättningsmedel ; vikarie.
-, V, a. befullmäktiga. -tion, s.
befuUmäktigande.
Surround, v. a. omgifva.
Sursise. S. T, plikt, böter.
SurTCné, v. ti. tillkomma.
Survey, s. syn, besigtning; afritning;
öfversigt. — , V. a. besigtiga, mäta..
—or, 8. uppsyningsraan; landtmätare.
Survivllance, s. ofverlefvande. -e, v.
a. öfverlefva. -, V, 71. blifva vid lif.
Susceptiybility, S, skicklighet att
kunna mottaga (intryck). — ble, a.
som kan antaga, fallen; känslofull.
—on, 8. emottagande.
Suscita||te, v. a. uppväcka, -tion,
5. uppväckelse.
Suspect, a. misstänkt. -, 8. miss.
tanke. -, V. 71. <fe a. misstänka,
misstro, betvifla. -able, -ed, a.
misstänkt. — ftll, a. misstänksam.
Suspenlid, v. a. upphänga; uppskuta,
afbryta; afsätta pä viss tid; suspendera.
378 Suspender
-er, s. brSckband. -ers, S. pi.
byxhängslen. —SÖ, S. tvifvel , obe-
slutsamhet; uppskof. —, a. upphängd ;
tvifvelaktig. -sion^ s. upphangning;
uppskof; stillestSnd. -Sive, a. tvif-
velaktig. — SOry, a. hängande. — ,
S. brSckband.
Suspiciljon, S. misstanke, misstroende.
— OUS, a. misstänksam, misstänkt.
— OUSnesS^ S, misstänksamhet, miss-
troende.
Suspirilal, s. lufthSl; vattuledning i
rör. -ation, s, suckning. -6, V. n.
sucka. (derstöda; uthärda.
Sustain 5 r. a. underhSlla, nära; un-
Sustenllance, -tation, s. understöd,
näring, lifsniedel. [sorl, surrning.
Susurrallte, v. n. surra, -tion, s.
Sutler, S. marketendare.
Suttlo-WOight, s. nettovigt.
Suture, s. hopsyende af sSr (hos fältsk.) ;
länk der tvä ben förenas.
Swab, S, viska af gammalt tfigvirke.
"^^ — , V. a. viska, tvätta ; T. spola, -ber,
S. kajutpojke, däcksvabb.
STVatldle, S. barnlinda. -, V. a. in-
veckla, inlinda:
Swagj V. n. svigta, hänga slapp, -bel-
ly, s. hängbuk. [v. n, stilla sig.
Swage, v. a. stilla, blidka, sakta. -,
Swagger, v. n. göra oväsende; brösta
sig. —er, S. storskrytare>
Swain , S. sven , yngling ; herde ; äl-
skare, -mote, s. skogsrätt.
Swale, v. n. smältas upp, brinna.
S wall et, S. gropvatten.
Swallow, v. a. svälja, sluka; taga
till sig; borttaga. -, S. svala; svalg,
bottenlöst djup. -tall, s, T. ett
utanverk i fästningar ; bjälkeband.
-wort, $. svalört.
Swamp, S. kärr, moras. -, V. a. för-
sänka, -y, a. sumpig.
Swan, s, svan. -skin, s, svanboj.
Swap, v. a. slä; byta om.
Sward, S. fläsksv^l, jordsval.
Swarm, s. svärm, hop; bisvSrm. — ,
V. n, svärma, skockas, öfversvämmas.
to — U]^, klänga sig upp.
Swart, Swarth, a. svartbrun, eol.
SweetvrfUow
bränd; vresig. -, V. a. svärta, -y,
a. svartbrun; olycklig. -ish, a.
svartlett.
Swash, s. larm, buller; prSl; brusande
(af vatten). — , V. n. sqvalpa, plaska.
— er^ S. storskrytare.
Swatll|le, 3, kärfve som ligger och tor-
kas; linda. — , V. a. linda. -Ing,
8, lindning. -ing -band, 8, linda,
bindel.
Sway, s. makt, välde, styrelse; Infly.
telse. — , v. a. & n. styra; svänga;
rSda; hissa (upp).
Sweal, v. a. é n. smälta; sveda.
Swear, v. n. edligen intyga, förplikta
sig genom ed. — , V. a» taga ed af,
besvärja en; svärja, bedyra.
Sweat, S, svett, iitdunstning; arbete,
möda. — , v. n. svettas; arbeta. — ,
V. a. svetta. -inesS, s. svettighet;
besvärlighet. — y, a. svettande; be-
svärlig.
Sweep, 5. sötare ; sopning; förhärjning;
omlopp, medfölje ; slagg. — , V. CL. & ti.
sopa, släpa ; bortrycka ; stryka ; skynda ;
prunka. — Cr, S. sopare, fejare, skor.
stensfejarc. -ingS, s. pl. sopor; fil-
spän; spillage. —net, S. svepnot.
—stake, 8. pris vid kapplöpning.— sta-
kes, 8. pL kapplöpning, -y, a.
svepande.
Sweot, a. söt; välluktande; vacker;
godhjertad; Ijuflig; behaglig; frisk;
melodisk. — , 8, sötma; angemimhet;
rökverk; sötunge (smekord), —bag,
5. rökkudde. —ball, S. luktdosa.
-bread, s. kaifbräs. -brlar, s.
vild ros. -broom, 8. ljung, -eu,
— , v. a. försötma, sockra, mildra. — ,
V. n. blifva söt. -flag, -rush, 5.
kalmus. -gale, 8. pors. -grass, 5.
kalmus. — gum, 5. storax, skovaxkSda.
-heart, .9. älskling, hjertunge.-herbS,
S.pl. grönsaker, -ing, 8. johannisäple ;
älskling, -ish, a. sötaktig. -jOhn,
8, borstneglika. -meat, 8. socker-
bakelse. -nesS, 8. sötma, Ijuflighet,
mildhet. -rOOt, 8. lakrisrot. -Wil-
liam, 8, borstneglika ; marsvin, -wil»
low, 9, jolster.
SweU
Swell 5 8. svall, fiv&lloing; blSsa. -,
t;. a. uppblåsa; göra svällande; för»
dka. ->, V» n. svullna; se stursk ut.
—ing 9 a. svällande, svulstig. — , S,
svallning, svullnad, svulst, white -,
ledsvamp.
Sweltller, t;, a, torka, rosta. -, V. n.
quäfvas; vara het. -llllOSS^ 8, dof-
hetta, -ry, a. dofliet.
Swerve, v. n. afvika ; stryka omkring ;
minskas; klättra.
Swift, a. snabb, hastig, snarbenägen
till. — , S, strömfåra; ringsvala; ödla.
-foot, -heeled, a. snabbfotad.
-iDg-lines, s. T, svigtiinor. -ness,
8. snällhet. Isupa; suga.
Swig, 8. dugtig klunk. — , V, 71, & a,
Swill, 8. skulor; en god klunk. — ,
V. a. sluka i sig. — , V, 91. supa sig full.
Swim, v. n. simma, vara flott; hafva
öfverflöd af. -, 8. fiskbläsa. -lllin^,
8, simning ; svimning, — of the head,
svindel. -miDgly, ad, lyckligt.
-mlng-place, S, badställe.
Swindler, S, listig bedragare.
Swine, *. svin. -bread, 8. tryffel.
-Crue, -hull, -sty, 8, svinstia.
-»grass, 8, trampgräs, -lierd, 8.
svinherde, -pipe, 8, trast, krams-
fägel. — pOX, 8, svinkoppor.
Swing, v. a. svänga, svinga. — , v, n.
dingla ; gunga. — , 8. gungning, sväng ;
fritt lopp; gunga, -wheel, 8, sväng-
ningshjul, [smälla med piska.
Swinge, v, a, svinga; piska. — , v. ?z.
Swingle, v, a. skäkta, svinga.
Swinish, a, svinaktig; gemen.
Swipe, 8. vipp, vippa, svängel.
Swipes, 8, dåligt svagdricka.
Switch, 8, spö; spatserpiska. — , V. a.
basa med s^^ö. —nian , s. jernbane-
. betjent som ställer öfvergSngsskenorna.
Swivel, 8, ringhake, nickhake. -gun,
8, nickhake.
Swobber, s, skeppsgosse.
Swoon, 8, dSning, svimning. — , V, ti,
(away) dSna, svimma.
Swoop, V. a. rifva till sig; slS ner
(om roffåglar), — , 8, en roffSgels slående
pä röfvet.
Synthetic 379
Swop, 8, byte. -, V, a, tuska, byta.
Sword, 8, svärd, väqa. -cutler, 8,
svärdfejare. —ed , 8, försedd med
svärd, -fish, 5. svärdfisk. -girdl<i,
*. värggehäng. -grass, 8, svärds-
lilja, -hilt, 8. värjfäste, -knot,
8, värjband. -law, 8. näfrätt. -Skell,
8, stickblad. [a, högst väUustt^.
SybarUye, 5. sybarit; vekling, -ic,
Sycamore, s, mullbärsfikon.
Syllabijication, 8, bokstafverlng, star-
ning. —le, 8, stafvelse. — , i;, a.
stafva, uttala.
Syllogi!|sni, S, slutsats, förnuftsslut.
-stical, a. syilogistisk. -ze, v, n.
göra slutsatser.
Sylph, 8, sylf, luftande. -iOO, «.
sylfid, honan till sylf.
Sylvan, S. skogsgud, skogsrå.
Symbol, s, tecken, märke; lösen; sinne-
bild, -ical, a. symbolisk, -iza-
tion, 8, föreställning under bilder.
-ize. V, a, föreställa genom symbo-
ler. — , V, n, sammanstämma.
Symnietr||ical, a. symmetrisk, pas-
sande, —ize, V. a. bringa i symme-
tri. — y, 8. symraetri, likformighet.
Sympathlletical,a.sympateti3k. -ize.-
v, n, öfverensstämma. — y, 8, sym-
pati, medkänsla.
SymplLOnyioUS, a. samljudande, har-
monisk. — y, 8. samljudande; T.
symfoni. [dom), symptom, tecken.
Symptom, s, kännetecken (af en sjuk*
Synagogue, S, "synagoga.
Synchional, a. samtidig.
Syncopllate, v. n. svimma. -, v, a,
afkorta (midt i ett ord). -atiOU,
— e, 5. dåning, svimning; T.synkope;
T. tvenne notors förbindelse genom
en halfcirkel.
Syndic, S, fullmäktig, syndikus.
Synod, s. prestmöte; synod.
Synonymllal, - OUS, a. liktydig, syno-
nym. — e, s. samord, liktydigt ord.
-y, 8. liktydighet.
Synopsis, 5. kort begrepp, sammandrag.
Syntax, 5. syntaxen; system.
Syntlie||sis, S. sammansättning, före-
naade af begropp. -tic, a. syateti^jk.
380
Syringa
Tally
Syringftj S. spansk f.äder; vild jasmin.
Syringe J 5. fältskärsspruta. -, V, a.
Syrup, S, sirap. [spruta.
SystOlllj s. system, sammanhang, ord-
ning, -atical, a. systematisk, -atlze,
V, a. författa i ett visst system.
Systole, 8, lyertats hopdragning.
T.
Tal) ar d, S, vapenrock.
Tabby, a. brokig. -, S. ett alags
vattradt taft.
Tabefactlon, Tabes, s. tvinsot.
Tabernacle, s, täit; löfhydda. -, v.
n, bo i tält, vistas.
Tabid, a. utmärglad, trånsjuk. -lieSS,
S. trSnsjuka, magerhet.
Tablature, S. mSlning pä väggar och
tak; T. tablatur.
Table, s. bord; bordsällskap; lag;
skriftafla; tabell; brädspel, ~, v, Ql.
vara i kost; spisa. ~, v. a. göra ta-
beller. -bOOk, 5. skriftafla. -clock,
S, studsare (ur).
Tablet, 5. taflett; skriftafla.
TabOUr, S, ett slags trumma hvarpS
slSs med en hand. —, v. n, slä pä
trumma, —et, s. handtrumma; stol
utom rygg.
Tabulliar, a. rutig, tabellarisk. -ate,
v, n, uppsätta tabell Öfver.
Tacit, a. hemlig, -ura, a. tystlSten.
-Urnity, s. tystlåtenhet.
Tack, s, tenlika, nubb, stift; T. love-
ring. -^ of a sail, hals pS ett segel.
— , V. a, nagla ; trSckla. — , v. n,
T. lovera; ändra sitt beslut ell.
tänkesätt. — wlsid, 3, sidovind.
Tackle, S. pil, gevär , vapen ; tSgvirke
pS skepp, tackel. — , V, a. tackla.
Tactics, s. pl. taktik, ordning.
Tactile, a. känbar.
Tadpole, s. grodunge.
Taffllata, -ety, 5. taft.
Tairerel, s. hackbräde (öfversta delen
af akterspegeln pä skepp).
Tag, s, tagg. -, v. a. udda. -rag,
s. elödder, pack.
Tail, 5. svans, gump pä fSglar; T. in-
skränkt län. — , V, a. rycka I svan-
sen, -block, 5. enkel tälja, -läge,
s. snitt ; pSlaga. — vicC , S, svans-
Tailor, S, skräddare. [skruf.
Taint, s. smitta ; fläck, skamfläck ; lukt ;
anstrykning; sammetmott. —, a. skyl-
dig till ett brott; skämd. — , V. aJ
skämma; kränka; anstryka; smitta.
-, V, n. förderfvas. -lesS, C. obe-
smittad. — ure, 5. besmittelse; an-
strykning.
Take, v. a. & n. taga, gripa, fänga,
annamma ; smitta ; finna ; begripa ;
lyckas; afraäla; taga lag; fS; springa
öfver ; gilla ; lega ; lida. to — after ^
likna, to - care, vara försigtig. to
— down, förödmjuka; uppskrifva. to
— lieed of, taga sig till vara för. to
— in, innefatta, to — oath, aflägga
ed. to - off t borttaga; afbilda. to
— place, ega rum. to - ship, gä
om bord. to — the field, gä i fält
to — to, tycka om. to — up, upp-
taga, sysselsätta ; häkta ; samla ; banna.
to — up with, vara tillfreds med;
bo hos. -able, a. som kan tagas.
— r, s, tagare. ^ of a hill» trassent.
— r-in, 6. lockand.
Taking, a. intagande; smittande. -,
s. förlägenhet.
Talbot, S. jagthund.
Talck, 5. talk. -OUS, O. talkartad.
Tale, S, saga ; tal, berättelse, prat ; be-
talning, —bearer. S, örontasslare,
baktalare. [naturanlag.
Talent, s, talent; pund; talang; konst;
Talisman, S. talisman; hemlighet.
Talk, S. tal, prat, saratal; rykte.
V. n, tala, prata. -activO, a. sprSk-
sam, pratsam. — er, s. talare, orator*
Tall, a. läng, hög; munter.
Tallage, «. skatt, tull.
TallOTT, «. talg. -, v. a. doppa i talg.
-isli, -y, a. taigig.
Tally, s, karfatock. -, V. a. uppskära
pä karfstock. — . v. n. passa; stämma
öfverens.
Tälon
Tawer
381
Talon, s. klo CpS en roffSgel).
Talus 9 Talttt, S. T, slutning (af en
Tamable, a. tämjelig. [mur).
Tamarllind, S. tamarinder. -sk, s,
tamarisk.
Tambac, S. tomback, pinsback.
Tambour, s. liten handtrumma, -fra-
me, s. stickbSge.
Tame, a. tam, spak; nedslagen, rnatt;
oduglig. — , V, a. tärna ; kufva. -able,
a. tämjelig. -ness, S, tamhet, mod-
stulenhet,
Tam||iny, -my, s, etamin.
Tamkill, S, propp, kanonpropp.
Taiilper, v. a. (in, with) befatta sig
med; ligga ofver en; utöfva.
Tan, 5. ekbark till garfning. -, v. C
garfva, bryna. -hOUSÖ, s, logarfveri.
Tång", s. tSng, sjögräs; eftersmak; duf-
venhet pä dricka; klang.
Tangllent, a. tangent, -ible, a. vid.
rörlig.
Tangle, a, trassel, tofva. .-, v. a.
intrassla. — , v. W. vara invecklad.
Tank, a. vattenkar, cistern.
Tankard, a, skänkkanna, drickskanna.
Tanner, a. logarfvare. — y, a, garfveri.
Tannin, s. garfämne, tannin.
Tansy, 5. renfana.
Tantalize, v, a, pllga, qvälja, pina.
Tantamount, a. lika, jemngod.
Tantivy, ad. i fyrsprSng.
Tap, s. tapp; sakta slag. — , V. a,
tappa. — , v» n. klappa, sakta slä.
-house, 5. krog. -room, s. skänk.
mra. [nikemask.
Tape, S. linneband. — WOrm, s. bin.
Taper, a, vaxljus. — . v, a. spetsa af.
— , v. n. smalna af St bSda ändar.
—ing", a. afsraalnande.
Tapestry, Tapet, s. tapeter, v&gs-
Tapioca, a, hvitt sago, Ibonad.
Tapir, s, vattensvin.
Tapster, a. källarsven.
TaptOO, 5. tapto, aftontruroraa.
Tar, a. tjära ; matros. — , V. CL. tjära ;
Taran d, a, ren, rendjur. f upphetsa.
Tarantula, a, tarantel (giftig spindel).
Tard||ation, a. dröjning. -fly, ad,
Ungaamt. -iness, a. tröghet, sen.
färdighet. -y, a. trög, senfärdig.
— , v, a, uppehålla.
Tare, a. T, tara; minskning; dSrrepe;
vicker. [skjutningstafla.
Targe, Target, a. ett slags sköld ; mSi.
Tariff, a. tulltaxa.
Tarnish, v. a. fördunkla, urbleka. -,
v, n. blifva izzii,
TarOC, a, tarok (kortspel).
Tarragon, a. ormbunke.
Tarre, y. a. SP. hetsa pS.
Tarrier, a. dröjaro; gräfsvinshund.
Tarrock, a, hvita flskmSs.
Tarry, v. n, dröja. -, v. a. vänta
ut. —>> a, tjärig.
Tarsus, S, fotvrist, ögonlockbrosk.
Tärt, a» torta, pastej, — , a. sur, skarp;
sträng,
Tartar, a, helvete; vinsten; Tartare;
make. -ean, a. helvetisk, -fc, a.
vinstensartad.
Tartlet, a. liten tSrta. [älägga.
Task, «. syssla. — , V. ö. sysselsätta;
Tassel, a, falkhane; silkestofs, frans;
blad ell. band till märke i en bok.
Tassel, Tazel, a. tistelkarda.
Tasses, a. pl. benspjälker.
Tastjjable, a, smaklig, -e, a. smak;
urskiljning; prof. '— , vi a. smaka,
känna; forsöka. — , v. n. smaka p8.
-eful, a. smaklig, -eless, a.
smaklös, osmaklig. [i trasor.
Tatter, a, palta, trasa. — , v, a. rifva
Tattle, a. sladder. -, V. n, pxjata.
—basket, a, sladdertaska.
Tattoo, a, tapto.
Tätt o W,. v. a. tatuera.
Taught, part, & imp. af to teach.
Taught, a. T, styf, full.
Taunt, s, skymf, stickord. -, V. a.
häda, tadla.
Taur||iC0rn0US, a. försedd med ox.
horn. —US, a, oxen i djurkretsen.
Tautololjgical, a, onödigtvis uppre.
pande ett och samma. — gy, a. upp*
repande. [mästare.
Tavern, a, vinkällare, -er, a, källar-
Taw, a, kula hvarmed barn leka. — ^
V, a. hvitgarfva (skinn), -er, a. hvit»
garfvare.
382
Tawdry
Tempting
Tawdry, «. prSllg, isjligt grann. I
Tawny, a. gulbrun.
Tax, S, taxa; beskyllning. — , V. a.
taxera; tadla; (with ^ for) beskylla.
»able, a. som kan taxeras. -atiOU,
8, taxering; förebräelse. -gatherer,
8, uppböidsman.
Taylor, S. skräddare.
Tea, 5. té, tévatten. -I)Oarå j^'iT. té-
bräde, -caddy, -canister, s, té-
dosa. -cup, -dish, s. tekopp.
-equipage, Ä.tédon, téservis. -kett-
le, S. tékittel. -leaf, S, teblad.
-party, 5. tésälUkap. -pot, 8» te-
kanna, -saucer, s, tefat, -spoon,
8, tesked. -tongS, 8, pl, socker-
tSng. -tray, s, tébräde. -tteo, 8.
tébuske, — Urn, 8, tekanna.
Teach, v. a. lära, undervisa; visa.
-able, a. läraktig, -r, 8, lärare;
predikant.
Teak, s. tekum (ostindiskt trädslag).
Teal, S. krypand, £rta.
Team , . S. spann (hästar ell. oxar).
-road, 8. körväg. -Ster, s, forman.
Tear, 8, tSr. -ful, a. tSrfull.
Tear, 8, spricka. - and wear, sli-
tage. —t V. a, rifva, slita; rycka;
sarga. — ,'V. n. rasa, gä sönder, —ing,
ad. ytterst, i högsta grad.
Tease, v, a. karda, kamma (ull). -1,
8, karder, kardtistel. -ler^ 8, ull-
kardare.
Teat, 8. bröstvSrta, spene. [bry.
Teaze, v, a. kamma, karda; plSga;
Techijlly, ad, vresigt, -ness, 8,
vresighet.
Teclinllical, a, teknisk, konstmessig.
-Ology, 5. teknologi.
Techy, a. egensinnig, vresig.
Tedious, a. ledsam; besvärlig; iSng.
^sam. -ness, 5. tråkighet, vidlyftig-
het; iSngsamhet.
Teem, v, a. framalstra; utgjuta. — ,
V. 71. vara; hafvande, föda; flyta öfver.
-ful, a. hafvande; öfverfull. -ing,
a. fruktbar, hafvande. -ICSS, a.
Teen, 8. sorg, bekymmer. [ofruktbar.
Teens, 8.pl. aren mellan tolf och tjugo.
Teeth , «. |jjZ. af tooth), tänder. -,
V» n. skjuta tänder, fä tänder, -ing,
8, tandsprickning. [slägtet.
Teg, s. tveSrsgammal rSdjurskalf af hon-
Togument, s. T. täcke; hinna.
Teliee, i. hi, hil -, v. n. skratta.
Teil, 8. lind,
Teint, «. hy; penseldrag.
Telary, a. spinnande. -, 8. spSnad.
Telellphon, s. telefon, -graph, s,
telegraf. -SCOpe, 8. teleskop, tub.
Tell, V. a. & n. säga ; berätta , förtälja ,
tälja, räkna; upptäcka; omtala, -er,
£. räknare, räkenmästaré. —tale, s,
örontasslare.
Temerllarious, a. öfverdädig. -ity,
8. öfverdSd, förmätenhet.
Temper, 8. temperament, sinnelag,
lynne; sinnesro, tSglighet; härdniug
af jern ell. stSl. — , v. a. mildra;
bringa till lagom hög grad; härda;
bla^ida. to — one's self, lämpa sig.
— ament, 5. temperament; lynne-*
niildring. — amental , a, hörande
till temperamentet. — anCO, 8, mStt-
lighet; sinnesro, -ate, a. raSttlig,
nykter; sedig; mildrad. — atenCSS,
8, nykterhet, mSttlighet. -atiye, «.
inskränkande, blidkande, stillande.
— ature, s. lagom blandning. — of
the air, luftbeskaffenhet, -ed, a.
vid godt ell. elakt lynne.
Tempest, S. storm, oväder; buller,
— , V. n, storma; bullra, -ivity, 8,
tidighet. — UOUS, a, stormig; bru-
sande, -nousness, s. stormighet;
oväsende.
Templ||ar, 8. tempelherre, korsherre.
— e, 5. tempel, kyrka; juristernas kol-
legium i London; tinning; lusthus i
en trädgSrd.
TempOr||al, a. timlig, verldslig. -, 8. ir-
komst af ett andligt embete. -ality,
8, verldsligt stSnd. -alness, s. tim-
lighet, förgängiighet. -aneous, -ary,
a. timlig, -förgänglig, -ize, v. ?l.
temporisera , förhala tiden ; uppskjuta.
Tempt, v. a. fresta, försöka; reta.
-ation, 8. frestelse. -er, s. fre-
stare, förförare, -ing, a, förledande^
intagande.
Ten
Ten, num, tlo. -, #. tiotal, -fold,
a, tiofaldig.
Tenaljble, a. som kan försparas. -cions^
a. fasthängande, klibbig ; seg ; ihärdig ;
snSl. —city, S. seghet; ihärdighet.
-ncy, 9, äborätt, besittning, -nt,
9, Sbo, hyresman; T, sköldhällara.
— , V, (t, bebo ; besitta ; förpakta.
— ntry, *. forpaktare; underhafvande.
Tench, S, sutare, lindare (Hsk).
Tend, v, a. é n, sköta, vSrda; be-
Ijena; syfta p8, afse; vetta; bidraga,
-ance, s. väntan; värd. -ency,
^.böjelse; afsigt.
Tender, S, liktare, lastprSm; tender,
amraunitionevQgn (pä jernb.).
Tender, a. späd, veklig, 5m; mcdlid.
sam; kär; vällustig. -, V. a. till-
bjuda, erbjuda; älska, -hearted,
a. ömhjertad. — ness, 8. klenhet,
spädhet; sorglighet, ömhet j mörhet.
— of conscience, samvetsgrannhet.
Tend||inons, a. senig, -on, a. sena.
— rilj 8, telning, ranka.
Tenebr||osity, 8. mörker, dysterhet.
-OUS, a. mörk.
Tenement, s. skattehemman ; litet hus,
koja. -ary, a. arrenderad.
Tenety 8, mening, grundsats.
Tennis, 8, bollspel, -conrt, 8. boii.
Tenon, «. tagg, plugg. [hus.
Tenor, e. art; innehall af en skrift;
mening; tenorstämma.
Tensile, a. spänd. -, *. T, tempus.
— ile, a. sträckbar. — lon, 8, spän-
ning, utsträckning. -ItO, a. utspän.
nande.
Tent, 8, tält; linneskaf. -, V. a, un-
dersöka djupleken af ett sSr. — , v. n.
bo i tält; slS upp tält. -WOrt, s.
stenruta.
Tentation, 8, frestelse.
Tenter, 8, spännare, klädesram. to
he on the tenters, vara i förlägenhet.
-, v, a. utsträcka. — , v, «. vara
sträckbar.
Tenth, a. tionde. -, a. tiondedel.
-ly, ad. for det tionde.
Tentiginous, a. spänd, styf.
Tenuljifolloas, a. tunnbiadig. -ity,
Testamentary 383
8, klenhet, spädhet. -OUS, a. klen,
späd.
Tenure, s. hyra; Sborätt; vilkor.
Tepilefaction , s. ijumning. -id, a.
ljum. —or, 8. ljumhet, lindrig värme.
Terapin, «. vattensköldpadda.
Tercet, S, T, tre toners intervall.
TerebinV^l, S. terpentin.
Terebrate, v. a. genomborra.
Tcrg-emiiious, a. trefaldig.
Tergiyersation , s. omsvep; undflyk.
ters sökande.
Term , «. gräns ; vilkor ; viss utsatt
tid ; term, ord, uttryck ; termin ; term
i regula de tri -etc. to he upon good
terms, vara godt anskrifven hos. — .
V, a, kalla, nämna,
Termagan||cy, s. buller, oväsende, -t,
a. bullersam, oregerlig; trätgirig. -,
8. trätosam qvinna.
Termin|]able, a. som kan inskränkas.
—ate, v. a. oragränsa; besluta. — ,
V, n, sluta. — ation, S. inskränk*
ning, gräns ; ände ; ändestafvelse. -US,
s. jembanegSrd,
Termless, a. oinskränkt, oändlig.
Tern, s, skränmSse.
TernlJary, a, bestSende af tre. -, a,
tretalet, -ate, a. trefaldig; T. tre-
delad ( om blad ). -ion , 8.- tretal,
trehet.
Terrljace, a. terrass; balkon. -, v, a.
uppkasta jord till förskansning ; bilda
terrasser, -age, 8, ränta som betalas
i frukt ell. säd. -ene, a. jordisk.
-, 5, hela jordytan, -estrial, a.
jordisk. [het.
Terrible, a. faslig, -ness, a. faslig-
Terrier, a, borr; gräfsvinshund,
Terri||fic, a, faslig, -fy, v, a. för-
skräcka.
Territorllial , a. hörande till ett di-
strikt. — y, 5. lagsaga, distrikt; land-
Terror, a. fasa, förskräckelse. [skåp.
Terse, a, prydlig, vacker.
Tertian, a, annandagsfrossa.
Tesselate, v. a. inlägga i rutor.
Test, s. proberdegel; prof; pröfvoteoken.
Testaceous, a, skälig.
Testa||ment, 5. testamente, -men tary,
384
Testate
a. testamenterad. -tO^ a. som gjort
testamente. — tOFj 8, testator.
Tester, S, sfinghimmel ; mynt af 6 pence.
Testicle, s, testikel, pungsten.
Testiyfier, s, vittne, -fy, v. a, be.
vittna, intyga. — ly? <^<^. underligt,
konstigt, vresigt, -moilial, a. vitt-
neabörd tillhörande. -, S, betyg.
~in01iy, 9, vittnesbörd, bevis, in -
whereof, autentisk, pS urkunder
grundad. [padda.
Testudiineons, a, i form af en sköld.
Testy, a. knarrig, tvär.
Tetchy, a. vresig, butter.
Tether, s. ljuder, tjuderrep (för hä.
star). -, V, a. tjudra.
Tetrapetalons, a. T. fyrbladig.
Tetrarch, s. tetrark, Qärdingsfurste.
Tetrical, a, sur; t /är.
Tetter, a, ref-orm. -1)err2es, 9. pl.
hundrofva. — WOnn , 9. hästfluga.
-wort, 9, svalört.
Tew, 9. raaterialier, virke; jernkedja.
' — , V. a. alS (lera o. d.) ; blanda.
Tewtaw, 9, harapbrSka.
Text, 9. text; innehåll, -ile, <X. som
kan väfvas. — rlne, a, hörande till
väfnad. -ure, 9, väfning, väfnad;
Than, ad. än. [sammanhang.
Thttne, a, höiding, jarl.
Thank, a, tack, tacksägelse. — , V. a.
tacka ; hafva att tacka för. -fal, a.
tacksam, erkänsam. — fulness, a.
tacksamhot. — lesS, a. otacksam,
-lessness, «. otacksamhet. -Offe-
ring, a. tackoffer. -Sgivill^, a.
tacksägelse. -WOrthy, a, tackvärd.
That, pr, don der, det der ; densamme ;
som, hvilken; den som. — , C. att;
emedan.
Thatch, a, halmtak ; takhalm. -, V. a,
taka; täcka med halmtak, -er, a.
takläggare. [tina upp.
Thaw, a, tö, blidväder. -, v. n. & a.
The, art. den. — , ad. ju, desto.
Tlieatr||e, a. teater, skadeplats, -ical,
a. teatralisk,
Tlieave, a. treSrsgammal f3r.
Thee, pr. dig. [döljande af tjufgods.
Theft, a. tjufnad, stöld. -hold, s.
Thievishness ,
Hieir, pi\ deras.
Theism, a. deism.
Them, pl. af he, ahe och it.
TheKie, a. tema; text; kria; stamord*
Then, ad. dci, sedan, now and then,
dä och dS. — , C. fördenskull.
Thence, ad. derifrSn; frän den tideno
-forth, ad. sedan den tiden, -for»
ward, ad. ända frSn den tiden.
TheOCrallcy, a. teokrati, gudaregering.
— tical, a. teokratisk. (korapass).
Theodolite, 5. holometor (ett slags
Theolollger, -gian, a. teolog, -gical,
a. teologisk. — gy, a. teologi, gudalära.
TheorlJem, 5. teorem, lärosats, -ctical,
-ical, a. teoretisk, -y, a. läro.
system, teori.
Therapeutic, a. terapeutisk, ihera*
peutica, pl. läkarevetenskap, tera-
peutiken.
There , ad. der. - are , det gifves.
-about, ad. deromkring; sä; der-
öfver. -after, ad. derefter; i följde
deraf. -at, ad. derät ; deröfver. -by,
ad. dermedelst. -fore, ad. derföre;
följaktligen. — ftrom, ad, derföre,
följaktligen. -Of, ad. deraf. -On,
ad. derpä, -OUt, ad. deraf. -tO,
-unto, ad. dertiii. -under, ad.
derunder. — Upon, ad. derpä; ge«
nast. —with, ad. dermed; genast.
Theriac, a. motgift.
Thermometer, a. termometer, värme.
These, a, pl. dessa. {mätare.
Thesis, a. tes, sats.
Thew, a. egenskap; massa j aena.
They, pr. pl. de; man.
Tilick, ä. tjock, diger; grumlig; hop-
trängd; förtrolig. - of hearing,
lomhörd. -, ad. tätt, tjockt. — , a,
det tjockaste af nSgot. —en, V. a.
förtjocka; göra tätt; bekräfta. — , V.
n. blifva tjock, blifva skura ; tjockna ;
blifva tät; tilltaga, —et, a. dnnfje,
snSr; tjock skog. — eycd , 0». skum-
ögd. -ness, «> tjockhet, täthet.
Thie||f, a. tjuf, tjufkona. -ve, v, n.
stjäla. -very,, a. tjufveri, atöld.
-visl», a. tjufaktig. -YishnesSj é>
fallenhet fttt stjäla.
Thigh
Throw
385
Thigh, s. iSret (pS en menniska).
Thill) S, vagnstistel, stackla. —©I,
-horse, «. stSnghast.
Thimble, *. fingerborg; T. kusa.
Thime, s, timjan.
Thin, a. tunn, gles, smal; liten. — ,
ad, sparsamt; glest. •*« V, U, för*
tunna; förminska.
ThiDe, pr. din, dina.
Thing, 8. ting, sak.
Think, v. a. tanka; besinna. -, v. n,
mena, tro, inbilla sig. to — of, er-
inra sig. -"ing, a. tänkande, for<
stSndig. — , 8, tanke, mening.
Third, a. tredje. -, 8, tredjedel; ters
i musik. — ly, ad, for det tredje.
Thirst, 8, törst; klunk; begär. -, V,
n. törsta ; längta, StrS. -y, a, törstig.
Thirteen, num. tretton, -th, a.
trettonde, -thly, ad, for det tret-
Thirtieth, a, tretionde. [tonde.
Thirthy, num, tretio.
This, pr, denne, denna, detta.
Thistle, 8, tistel, -down, 8, kard-
borrdun. -flnch, 8, steglitsa.
Thither, ad, dit, dität. hither and
— , af och om. — tO, ad, dittills.
-ward, ad, ditfit.
Thole, 8, tempeltak.
Thong, 8, läderrem; pisksnärt
Thorn, 8, tome, -apple, 8, hund.
tistel, -back, 8, spjutrocka, -but,
8, helgflundra. — y, a, tömig, taggig.
— humett taggig pimpinella.
Thorough, pr, igenom. -, a. full.
komlig. -bass, 8. generalbas, -ly,
ad. ända igenom, alldeles.
Those, pL af that,
Thon, pr, du. [som.
Thongh, 8, ehuru; findä. a8 -, lik-
Thought, 8, tanke; påfund; omsorg;
mening; granskning; uppsSt. -ful,
a. tankfull; omtänksam; bekymmer*
sam. -fulness, 8, tankfullhet; be-
kymmersamhet. -less, a, tanklös,
obetänksam; dum. — lessness, s,
tankspriddhet ; tanklöshet.
Thousand, num. tusen. -, 8, tal af
tusen. — th, a. tusende.
Thraldom, s. träldom, slafverl.
English-Swedish Diet,
Thrall, ^.. trai ; lifegenskap. -« U a.
göra till träl.
Thrash, v, a, tröska ; prygla. -, V, n,
göra svårt arbete, —er, 8. tröskkarl.
-ing-floor, 8, loge.
Thread, 8, trSd, gam; sammanhang.
-, t;, a, träda pä en nil; träda.
-bare, a. barsliten, -tape, s. tråd-
band, -y, a, tradig. [hota.
Threat, 8, hot, hotelse, -en, v, a.
Three, num, tre. -cornered, c.
trevinklig. -fold, a, trefaldig. -fOOt»
ed, -legged, a, trebent. -scorers
8. en skock.
Thresh, s. Thrash.
Threshold, «. tröskel.
Thrice, ad. tre gånger, trefaldt.
Thrift, s, sparsamhet; välmåga; T,
ängstadd. -less, a, slösaktig, -y,
a, hushållsaktig.
Thrill, 8, drillborr; drUl i musik. -,
V, a, drilla; rulla. — , V, n, klinga,
gälla.
Thriv||e, v. n, trifvas, blomstra, -er,
8. lyckens barn. -ingnOSS, 8, tref-
nad, lycka.
Throat, «. svalg, stmpe, strupmynning.
—band, 8, halsrem. -flap, 8. locket
öfver väderstrupen, —pipe, 8, luft-
röret. — WOrt, 8. skogsvinda.
Throb, 8, slag, pickning. — , V, n*
slå, picka, klappa.
Throe, 8, ängest, dödskamp ; barnsnS^^
— , V. a. ängsla.
Throne, s. tron, thron.
Throng, 8, trängsel, mängd. -, V, n,
trängas* — , V, a, klämma.
Throstle, 8, trast (fågel).
Throttle, s, luftröret. -, 17. a, strypa.
Through, pr, é ad, igenom. - fear
of, af fruktan för. -OUt, 2>^. ända
igenom. — , ad, allestädes.
Throw, 8, kast; släng; bemödande.
^, V, a. & n, kasta, slänga; spela
tärning; våga; kullslä; stöta; vända;
tvinna; svarfva, to — away, vräka;
förslösa, to '- hy , bortlägga, to —
down, kullkasta, to — off', förkasta ;
stöta undan, to — out, utstöta, to
- silk, reda silke, to — up, kasta
25
386 Throwing-mill'
ihop; kr&kas. -ing-mill, 8, spinn,
maskin, -ing -wheel, S. svarfstol,
evarfb&nk. -Ster, s. silkesredare.
Thmtll, S. efsingar; groft ullgarn. — ,
V. a. rifva , kratta. — , V. «. skrapa
pä ett instrameiit.
Thrash, s, trast; torsk; sSr 1 halsen.
Thrust, S, atot; angrepp. — , V. a.
stöta, sticka: genomborra; trycka. — ,
V. n. gifva en stöt i fäktning; trän-
gas, skuffas. (gSngen.
Thry fallow, v, a. träda Skem tredja
Thumb, S. tumme. -baBd, S, tums-
bredt band. -Stall, S. syring.
Thummikins, s. pl. tumskrufvor..
Thnmp, s. släng, stöt. -, v. a. puffa,
filS, knuffa, -ing, a, stark, stor.
— , s, knuffning.
Thunder, s, Sska, tordSn, Sskslag;
dån. — , V, n. bullra; dundra fram.
-bolt, s, Sskvigg. -clap, S, Ssk-
slag. -shower, s, äskregn. -stone,
8. Sskvigg. -struck, a. träffad af
fiskan; högligen förvånad.
Thuriflcation, s, rökning.
Thursday, s. torsdag.
Thus, ad, sSlunda. - mueh, sä vida.
Thwack, S, en dugtig släng. -, V. a.
sia, prygla.
Thwart, a, som gär tvSrtöfver; be-
svärlig. — , ad, på tvären. — , 3,
toft ell. fotspjärn i en bät. -, V, a,
hindra. -, V. n, gä tv&rtöfver; vara
Thy, pr. din, dina. [motstridig.
Thynibra, s. kyndel (ört).
Thyme, s, timjan, wild -, backtinyan.
Thyroid, -cartilage, s. halsknöl,
stnipknöl ; adarasäple.
Thyrse, s. Bacchi staf.
Thyself, pr, du sjelf, dig sjelf.
Tiara, s. tiar.
Tibial, a. T, hörande tiU skenben.
Tie, 8, smärt i anletet.
Tice, t;, a. locka, -ment, s, lockning.
Tick, 8, tagande pä räkning; hundlus,
färlus; bolstervar. — , V, a. taga pS
rakning; gifva kredit. —bean, 8,
vargböna. —611^ — Ing^ 8. tältväf;
bolstervar.
Tilth
Ticket, e. pollett; lottsedel; intrftdes*
kort,
Tickiye, v. a. & n. kitUa; behaga;
vara kittlig; klia. — ish, a. kittlig;
enarsticken; ostadig. (bit.
Tid, a, läcker; späd. -bit, S, läcker-
Tide, 8. stund; etröm, ebb och flod.
— of ehhy ebb, vattnets fallande. —
of flood, flod, vattnets stigande. — ,
V, a, & n. föra med strömmen ; ström-
ma; hafva ebb och flod. — gate, 8*
slu?s. —waiter, S. tullbetjent.
Tidings, c, pl, tidningar; nyheter.
Tidy, a, vif^, skicklig; tjenlig; nätt»
träflig, ren.
Tie, s, band; knut; härfläta. -, V, a.
knyta ; förplikta ; (up) hindra. — Wigj
8, knutperuk.
Tier, S. rad, lag (kanoner).
Tierce, 8, ten; fat hvaraf gä tre pä
en pipa.
Tiff, 8. förargelse; dryck. — , t?, a,
pryda. — , V. fl. gräla. [hufva.
Tiffany, s, mjöikflor. -veil, s. flor.
Tig, 8. sist vid täljande (art barnlek).
Ti ge, 8, skaft, stjelk, stjälk.
Tiger, 8, tiger.
Tight, a. spänd; nätt; vig. »en, V,
a. draga tätt ihop; spänna. ->er, 8,
snörband. -BOSS, «. täthet, fasthet.
Tigrjjess, 8, tigrinna. Ine, -ish,
a. tigerartad.
Tike, s, färlus; stor hund.
Tilbury, 8, tvehjulsvagn.
Tile, 8, taktegel. -, v. a. täcka med
taktegel, -kiln, 8. tegelbruk, -r,
8. taktäckare.
Till, 8, penninglSda i en bod; sesam.
— , v. a, bruka jorden. — agO, ••
äkerbruk. -ar, 8, smä unga trfin
som man iSter stä i hygget att ännu
tillväxa, -er, s, åkerbrukare; roder»
pinne; stSnghäst.
Till, pr. Ull, intill. -, C. tills, tilldess.
Tilt, 8, tält; tornering; stöt; lutning
fraraSt. — , V, a, hälla, luta (en
tunna). — , V. n, bryta lans; luta St
en sida. -cloth, 8. segelduk, -yard,
8. karusellplats.
Tilth, 8, häfd; jordbruk.
.ratings^
TiltingiT*. pi, närrunnet dricka.
Timber 9 S, timmer; bjälke; materia,
lier; fyratio stycken skinn. — , V, a.
timra; förse med bjälkar. — lioadj s,
timmerplats. -SOW, s, vedmask.
-TFOrk, s, takresningen pä ett hus.
-yard, S, timmerplats.
Timbrel, S. liten puka. ^^
Time , s, tid ; stund ; gSngTresa; takt
i musik, "by — , bittida, in — , i
sinom tid ; i rattan tid. in good -,
i sinom tid. at no —t aldrig, in
the nick of -, just i rätten tid. * at
that -, dä för tiden, for a -, ni-
gon tid. out of -, i otid. at any
— , alltid ; någonsin, at times t stund-
om, hy times, vexelvis. many times,
mSnga gSng, ibland. — , v, a, göra
nSgot i rattan tid; utsätta tiden till
nSgot. -ful, a. tidig, -less, a.
otidig; förhastad, -ly, a. tidig. -,
ad, tidigt; väll till pass. -piece,
S. kronometer, -server, S. väder-
hane; lismare. -serving, S. hyck-
leri; lismeri. (hSga, fruktan.
Timid, a. rädd ; blyg. -ity, Ä. rädd-
Timorous, a. rädd; villrådig, -ness,
S, rädsla, räddhSga.
TimOQS, ö. tidig, snar.
Tin, s, tenn ; förtennt jernbleck. -, V,
a. förtenna, -foil, s, tennfolium.
-glass, S. vismut. -man, S» bleck-
slagare. -plate, S, förtennt jern-
Tincal, s. borax. (bleck.
Tinct, s, fXrg. -, v. a, färga; fläcka.
-ure, S. färg; bläck; tinktur; ytlig
kunskap af nigot, — , V. a. färga;
inprägla,
Tind, v, a. tända, -er, S. sköre;
fnöske. -er-box, 8. elddon.
Tine, S, harfpinne; udd pä en gaffd.
— , V, a. tillsluta. — , V. n. storma,
^rasa. —man, 8, skogsvaktare.
Ting, «. klang af en bjällra.
Tinge, v. a, färga; tingera. -nt, a.
färgande. (af styng.
Tingle, Tinkle, v,n. klinga; plägas
Tink, v. n. klinga, ljuda gällt.
Tinker, s, kittelflickare. -, v. ö. ftipj
lappa ihop.
T:itter
387
Tinny, s. tennhaltlg.
Tinsel, 8. guld- ell. silfverlan; glitter.^
verk. — , V. a. pryda med lappris-^
grannlät. —nian, s. sprätt.
Tint, 8. färg, hy.
Tiny, a, smal, spenslig.
Tip, 8. spets; högsta grad; T, knapv7
en ståndares öfversta del. — of the
ear, örtipp. — , v. a. tippa, sakta
vidröra. -, V. n. foffj dö. to - a
wink, nicka till. -Staif, 8, käpp
med läng doppsko pä ; polis- ell. exe-
kutionsbetjent. — toe, 8, täspets.
-top, a. förträfflig, utmärkt. -, 5. det
Tlppet, 8, palatinkrage. [bästa.
Tipple, S. dryck. — , V. n, & a, supa.
— r, 8. drinkare.
Tipsy, a. halfrasig, drucken.
Tire, s, hufvudbonad; utctoffering ; bo*
nad ; rad. — , v. a. trötta ; smycka.
-, V. n. tröttna, --duess, 8. leds-
nad, -some, a. ledsam, -some-
nesS, a. ledsamhet.
Tiring, a. tröttsam. — , a. smyckning.
-room, 8. rummet der skädespelare
Tirvfit, s, vipa. [kläda om sig.
'Tis, förkortn. af it is.
Tisane, s, komvatten.
Tisic, s. tvinsot, tränsjuka. -al, a,
trånsjuk, som har tvinsot.
Tissue, 8, silfver- ell. gyllenduk; bro-
kad. — , V. a. väfva med guld ell.
silfver; virka.
Tit, S, liten häst ; slyna ; talgoxe, tits,
pl, smä boskap, —bit, 8. läckerbit.
-lark, 8. änglärka. -mOUSO, 8,
talghacka, talgoxe.
Titanite, a. uunskörl.
Tithe, 8, tionde. -, v, a, taga tionde,
gifva tionde.
Tithing, a. tionde, -man, a, fjär-
dingsraan.
Tithymal, a. vargmjölk.
Titillalite, t;, a. kittla, sticka, -tion,
8, kittling.
Title, 8. titel; karakter; benämning;
rättighet ; fastebref. — , v, a, benämna;
berättiga, -page, 8. titelblad.
Titter, a, hemligt skratt. -, v. ».
skr^tU for sig sjelf.
388
Tittle
Topknot
Tittle, 8. prick , jota ; hSrsmSn. to a
-, pä ett hSr. -tattle, V. n. prata.
Tittlin^, S. talgoxe.
TitubatiOU, S. stappling.
Titular, a. sS kallad; som bär titel
TiTy, ad. genast, strax. [af nSgot.
To, pr., ad. & c. till. St ; för, i ; emot ;
ända intill; att.
Toad, 8, gr^da. -flsh, 8. grodfisk.
—flax , 8. sporreblorama. — ish 9 05.
förgiftig. -stone, 8. paddsten. -StOOl,
S. bladsvamp.
TORSt, 8. stekt brödskifva; skönhet;
skål. -, V. a. rosta. -, V. fl. dricka
skSlar. -master, S. den som före-
slär att dricka en skSl.
Tobacco, 8. tobak, -nist, 5. ^tobaks-
handlare, tobaksspinnare. ~pipe , 8.
tobakspipa. -pipe-bowl, s. piphuf-
vud. -pipe - shank , s. pipskaft.
-pouch, s. tobakspung. -stopper,
8. pipstoppare.
Tocsin, 8. stormklocka.
Tod, S. buske; ullvigt af 28 skalp. ; räf.
Toddle, v. n. slentra.
Toddy, 8. vinpalm; palmvin; art punch.
Toe, 8. tS. horse's -, framdelen af
en h&sthof.
Toft, s. boningsplats, tomt.
Together, ad. tillsammans.
Torgel, 8. packkäpp; kafle.
Toil, s. möda; jagtnät; snara -, V.
n. & a. arbeta; utarbeta; fånga djur
Toilet, s. nattduksbord. Ii snaror.
Toilsome, a. mödosam, -ness, s.
mödosamhet.
Toise, 8. en faran, tre alnars längd.
Token, «. tecken; värdteoken; en pen-
ning (privat mynt). —, V. a. be-
teckna.
Tolerllable, a. dräglig; medelmSttig.
-ableness, S. drägllghct; medelmSt-
tighet. — nce, 5. tälsamhet; religions-
frihet, —te. V, a. tåla, fördraga.
—tion, 8. fordragsarahet.
Toll, 8. tull; accis; klockljud. -, V. a.
& n, tulla, betala tull; taga accis;
ringa en klocka; klämta, —bar, 3.
slagbom. — dish, 8. tullkappo, qvarn-
tuii, -gatherer, a, tuUnär.
Tom, förkortn. af Thomas, -boy, s,
glop; gossflicka. -thumb « s. tum*
meliten.
Tomahawk, «. stridsyxa Iios amen-
kanska vildarne. (grafva.
Tomb, 8. graf, grift. -, V. a. be-
Tombac, s, tombak.
Torne, 8. tom, del, band.
Tomentous, a. luden.
To-morrow, ad. i morgon.
Tomtit, 8. talghackft (fSgel). [pund.
Ton, 8. tunna; vigt om 7 V2 sv. skep-
Tone, 8. ton, ljud, veklagan; spänstig-
het, -less, a. klanglös.
TongS, S. pL t3ng, kniptSng,
Tongue, s. tunga; tungomäl, tal; elägt,
folk. — , v. n. bruka munnen mot en ;
prata, —tied, a. förlamad i tungan,
stum. [stärkande.
ToniC, a. ljudande; spänstig; nerv-
Tonics, 8. pl. nervstärkande läkemedel.
Tonnage, s. tunn- ell. lästetalet pS
ett skepp.
Tonsil, 8. T, mandel i svalget.
Tonsllile, a. som kan rakas. -urOj
Tontine, S. lifränta. [8. tonsur.
Tony, 8. enfaldig stackare.
Too, ad. ock, äfven; för, alltför.
Tool, 8. redskap, verktyg.
Toot, V. n, tuta,, bläsa i horn; speja-
— er, 8. tutare.
Tooth, 8. fpl. teeth) tand; goni-
kugge ; tagg i en kam. — , v. a. tända,
-ache, 8. tandvärk, -brush , 5,
tandborste, -drawer, 8. tandläkare.
-ed, a. försedd med tänder, -less,
a. tandlös. — pick, 8. tandpetaieo
-powder, s. tandpulver, -socket,
5. tandhylsa, tandgf^rd. -SOme, a.
smaklig, ätlig. -WOrt, 5. tandgräs.
-y, a. försedd !ned tänder.
Top, *. topp, spets ; snurra ; hufvud pS
kål; knapp; T. mars. — , a. öfverst.
— , V. a. topphugga; betäcka; räcka
öfver spetsen af nS^ot annat; öfver-
träffa. — , V, n. vara hög; herrska,
to - upon one, öfverträffa n.'igon.
-gallant, 8. T. toppsegel, bräm-
segel, -heavy, S. toppdryg ; drucken,
-knot, *, bandros pä en hufva.
Topmast
Toy
389
-niftSt, 8, fdrstSng. -lUOSt, a.
högst, öfversL -sail, S. bramsegel.
Topaz, 3, topas (ädelsten).
Tope, V. n. dricka dugtigt, supa. -r,
8. supbroder,
Topflll, a. ofverst full.
Topli, s. ducksten, tuff.
Topic, 8. ämne, tema. ~al, a. h5.
rande till ett visst ämne. — rcwiC-
dies, utvärtea läkemedel.
Topography, s. beskrifbing pä en sär-
skild ort, topografi.
Topping, a. utmärkt, förträfflig.
Topple, V, n. & a, störta utföre;
tuinla omkull.
Topsyturyy, ad, hummel om dumrael.
Torch, s. fackla, -bearer, S. fackel-
bärare, -liglit, 5. fackelljus, -weed,
Tore, 8. stubbgräs. [S, kungsljus.
Torment, S. plSga, pina, vSnda. -il,
5. blodrot, blodört. — Or, S, pinare,
bödel.
Tornado, S. orkan, väderhvirfvel.
Torpedo, «. krampfisk.
Torpllent, a. dvalen; styf; döfvad.
-esceut, a. stelnande. -id, a.
domnad, dvalen. -itude, 8. stelhet;
sömnaktighet ; tröghet.
Torrellfaction , 8. röstning, -fy, v.
a. torka vid eld.
Torrent, 8. strid ström, fors; stört-
regn. — , a. strömmande.
Torrid, a. brännande, het, torr.
Torsllel, s, vriden pelare; vridet arbete.
—ion, 8, vridning, krökning.
Torti||le, -^ve, a. snodd, vriden.
Tortoise, s. sköldpadda, -beetle, s.
hjelmbagge, -shell, S. sköldpaddskal.
TortulIOSity, 8. krokighet, vindhet.
— OUS, a. vind, vriden ; fiätad.
Torture, e. sträckbänk ; pinligt förhör ;
plSga. — , v. a. qvälja; lägga pS
sträckbänk. — F, s. bödel.
Torns, 5. T, prydnad pä pelarefot.
TorVOUS, a. surmulen, tvär.
Tory, s. tory (anhängare af hofpartiet
i England).
TOSS, e. slängande, kast; stöt. to he
in a — , vara orolig. — , v. a. ko^^ni,
svänga; oroa. — . V- 71. vSnda och
kasta sig (i sängen), to — Vp, kasta
kronvägg. to — , up a dish, laga en
rätt mat.
Total, a. hel, fullkomlig. -Ity, s.
helhet, det hela. -ly, ad, helt och
Totter, v, n. vackla. [häilet.
Tonch, 8, vidrörande; slag; känsel;
penseldrag; probering; beveklighet;
sinnesrörelse; vink. — of the gout,
en släng af gikt. — , V. a. slS, spela
(pä ett instrument); beveka; försöka;
med fä" ord omtala. — , v. n. gränsa
intill, to - at, T. anlöpa (ett ställe).
to — on, med fä ord omtala; snudda
vid. -able, a. vidroriig. -hole, 3,
fänghSl. -iness, S. butterhet. -ing,
a. rörande. — , pr. angSende. — me»
not, 8, nolimetangere ; vild gurka.
-pan, 8, fängpanna. -stono, 3»
probersten; prof. — WOOd, 3. tunder.
— y, a. lättrörd; tyckmycken.
Tough, a. seg; besvärlig. -Cn, V, a.
göra seg. -, v. n. segna, -uess,
s. seghet.
Tour, 3, omlopp, hvarf, gäng.
Tourmaline, s. sköri.
Tournjlament, 5. tornerspei. -ey,
v. 72. tornera, ringränna. — Iquot, 8,
vridkors i en tull ; fältskärsinstrument»
Touse, v, a. rycka, slita, lugga; karda
(ull). — , V, n. rasa.
TOW, 8. täg, släptäg. -, V. a. släpa;
bogsera, —age, s. bogsering. -boat,
8. bogserbät. -cable, -line, s.
släptSg. -clotll, S. packväf. -ropö,
8. släptSg.
Toward, pr. inemot, omkring, biedvid ;
St, till. — , ad. nära för handen»
-liness, -ness, s. läraktighet; bo-
Towel, S, handduk. (redvillighet.
Tower, 8. tom; kasteli; kastellet i Lon-
don. — , V. n. svinga sig -upp.
Town, 5. stad. -clerk, 5. stad^.
notarie, stadssekreterare, -hall, -hOU-
Se, 8, radhus, -market, S. köping.
-ship, 8, en stads omräde. -tOp,
8, stor snurra.
Towse, v. a, rycka sönder; karda (ull).
Toxical, a. giftig.
Toy, 3. nigper; lappri; nyck. -.V- n,
390
Toybook
narras, -bookj s, bilderbok. — !s1lj
8. skämtfull.
Trabeation, s, bjälklag.
Trace, $, apSr, ^at; sele. -, v* a.
epSra; lemna märke efter sig. — , V,
n. resa» gS.
Trachyte, s, trftchyt (atenart).
Track, e, fotspSr; kölvatten •. väg;
äriijagd, skall, «-, V, a, följa i spS*
ren. — lesS, a. utan väg, obanad.
Tract, 8. bygd; sträcka; afhandling.
-able, a. böjlig, -ableness, s.
saktmodighet ; läraktighet. -atiOll,
8. afhandling, traktat. ->ile, a. ut«
tänjelig, smidig. -iUty, *. uttänj-
barhet. — ion, 8, dragning, uttänjning.
Trade, 3. handel, handelsrörelse; handt*
verk, förrättning, näringsfång. — , V*
n. handla, köpslaga. — r, 8, handels*
man ; kofferdifartyg. -sman, 3. han-
delsman. — wind, 5. passad vind.
Tradition, «. tradition, sägen, -al,
a. traditionel, grundad pä traditioner.
Tradnce, v. a. vanrykta; beskylla.
-ment, 8, förebrSelse.
Traflick, s, handel. -, V. n. handlft.
— , v. a, ombyta.
Tragacanth, S. gummi dregant.
Trageditian, S. sorgspelsfSrfattarp ; sorg-
spelsspelare. — y, 8. tragedi, sorgspel.
Tragillc, a. tragisk, -calness, s.
sorglighet. -COmedy, e. pä en gSng
löjligt och sorgligt uppträde. -COmi»
cal, a, löjlig och sorglig pl en gäng.
Trail, 8, väderkorn; släp pl kläder etc;
T. inelfvorna af snäpporna. -, V, a.
släpa. — , v. n. spSra.
Train, 8, tross; följe; släp; ordning;
vagntSg; jemvägstSg; svafveltrSd till
en mina. — , v. a. draga, to — up,
uppfostra, -bands , 8, pl. stadssol.
dater. —er, S, exercermästare , beri-
dare. — Oil, 5. hvalfisktran.
Traipse, v. n. slentra.
Trait, 8. drag, streck. [rädisk.
Traitor, 8. förrädare. -CHS, a. för.
Traject, v, a. kasta igenom, -ion,
€. genomfart; utsändning.
TralatillOn, 8, fSrblommeradt Ulegätt,
Transition
metafor. — tlOUS, a, flgorligi me«
teforisk.
Tralncent; a. genomskinande.
Tram, s» fraktvagn ; flat jemvägsskena.
-way, 8. hSstjernbana.
Trammel, «. not; repskaklar; hinder.
— , V. n. fSnga; hindra.
Tramontane, a, belägen pä andra
sidan om berget; främmande, utländsk.
Trample, v. n. trampa. -, v. a. for.
aktligt behandla.
Trance, e, förtjusning; dvala.
Trän n el, 8, bvass pinne, spik.
Tranqnil, a, stilla, lugn. -lity, 8,
ro, stillhet ; sämja. -llzO, V, a, stilla,
tillfredsställa.
Transljact, v. a. handla ; göra. -, v.
n. underhandla, -action, 8. sak;
underhandling, afhandling. —alpin,
a. belägen pä andra sidan om Alperna.
-atlantic, a. bortom hafvet. -cend,
v. a. gä öfver, öfverträfifa. -cend-
ency, S, förträfflighet; öfverdrift.
-Cendent, a. upphöjd, öfverlägsen.
-Cendental, o. transcendental; öf-
verträffande ; allmän. — COlate, V,
O. sila, krysta Igenom. -Cribe, V.
a. afskrifva. -Crlbor, 8. kopist.
-Cript, 8. afskrift, kopia. -Crlption,
8, afskrifvande. -SCriptive, a. af.
skrifven.
Transe, s, hänryckning.
Transljfer, v. a, öfverläta; hänvisa;
afträda. — . 8, öfverlemnande. —figu-
ration, 8, förvandling; förklaring.
-flgnre, v. a, förvandla; förklara
(om Christus). — flx, V. a. genom-
stinga, -form, v. a. förvandla. -,
V. n. blifva förvandlad, -forma-
tion, 8, förvandling, ombildning.
-freight, v, a. öfverföra sjöledes.
-fnse, v. a. gjuta ur ett kärl i ett
annat, -fusion, 8. urhällning.-greSS,
V. a. öfverträda. — , V, n. synda.
-greSSion, «. öfverträdelse ; förbry.
teise. -gressive, a. felaktig, -ient,
a. f^rbigSende, flyktig, ostadig, -lent*
neSS, «. flyktighet, forgänglighet.
Transit, 8, genomfart, transit, -duty,
8, transittuU. -lon, 8, omflyttning,'
Transitive
,f5rby tände; SfvergSng. •IyOj ö. 6fver»
gSende; 27. transitiv. «-Ory, a, öfver-
gSehde. •
Transljlate, v. a. öfversätta; uttolka.
— lation^ S, öfversättning ; ömsning.
-lative, a. öfverförd. -lator, s,
öfversättare ; tolk. »location 9 8,
omflyttning. — lucency, s, genom-
skinlighet. — Incid^ a. genomskinlig.
-marine, a. pS (ell. frSn) andra sidan
ora hafvet. -migrant, a, utvac-
drande. -migrate, V. n. flytta,
draga bort. -migration, S. folk-
vandring; ejälavandring. — mission,
8. öfversändande ; öfverf5rsel. -mit,
V. a. öfversända. -mittal, S, öfver-
lemnande. — mittör, 5. öfversändare.
-mutation, S, förvandling; föränd-
ring; T, sublimation. — mutO, V, a.
förvandla.
Transom, S. tvärbjälke ; tvärträ. -"win-
dOW, *. korsfönster.
Transllparency, s. genomskinlighet;
klarhet, —parent, a. genomskinlig.
— picuons, a. genomskinlig, klar.
—pierce, v. a, genomtränga, genom-
stioka. — piration, s, utdunstning.
-pire, v. a. iSta utdunsta. -, V. n,
utdunsta; * blifva bekant, —plant,
t;, a. omflytta, plantera pä ett annat
ställe, -plantation, s. omflyttning
pä ett annat ställe, -port, 8. öfver-
fart; transportskepp: landsförvist. — ,
V. CL. öfverföra, transportera ; hänföra ;
öfverlåta; deportera, -portant, a.
hänryckande. -portation, «. öfver-
försel ; deportation ; hänryckning.
-porting, a. hänryckande. -posal,
Ä. omflyttning. -pOse, V. a. omsätta.
-position, 8. omsättning, -substan-
tiation, 8. förvandling (i nattvarden).
—verse, a. som gSrtvärsöfver; kors-
formig. — , V» a. förändra; vända
upp och ned.
Trap, 8. giller, försSt; ett slags boll-
spel. — , V. a. snärja; hitta pä;
pryda, to -^ a horsey sela pE en häst.
-door, 8. falldörr. -Stick, 5. käp-
par vid trisslek.
Trap, 9. T, trappsten (bergart).
Treatise
391
Träpan, 8, snara. -« v. a. locka tni]
sig; intaga.
Trape, v, n, (up and down) sll dank.
Trapes, «. slamsa, snuskig qvinna.
Trappings, «. schabrak; grannlät.
Trash, 8. lappri, afskr&d^; rem* r-Jy
a, oduglig.
Traumatic, a. sSriakanue.
Travail, S. möda ; barnsno J. -, V. a.
utmatta ; släpa. — , v. n. qväljas med
barn. [stall för yra hästar).
Trave, 8, stor bjälke; nödspilta (sko-
Travel, S. resa. ~, V, n. resa, färdas ;
röra sig. — , V. CL. genomvandra, —ler,
8, resande; vägfarande. —"Writer, 8»
reseheskrifvare.
Travelling, a. resande, -bag, #.
resväska, -chargeg, -expenses,
8. pl, reskostnad. -Clerk , ^<f. han-
delsresande. — föCS, 8, pL restrakta-
mente. -map, 8, reskarta. -truuk,
8, reskoffert.
Traverse, a. liggande i kors. -, pr.
tvärtigenora. — , 8. nägot som ligger
tvärsöfver när ett skepp lofverar; hin-
der. — , 17. a. <fe W. fara tvärt öf-
ver; genomresa; lägga hinder i vfi gen;
förekomma; göra invändningar.
Travesty, a., förklädd ; förlöjligad. -,
*. travest!, förlöjligad dikt.
Tray, 8. trSg; tébräde, bricka,
Treacherljous, a. förrädisk. - ^
ness, 8, förräderi, -y, 8. bedrägt...
falskhet.
Treacle, S. sirap; teriak.
Tread, 8. steg; tuppfrö i ett ifg. -,
V. n. träda, gä. — , V. a. stampa;
beträda. — lö, 8. trampa pä en väf-
stol ; tuppfrö. —mill, 8, trampqvarn
(straffarbete).
Trea son, s. förräderi; majestätsbfott
-able, -OUS, a. förrädisk.
Treasurlle, *. skatt; rikedomar. -, V.
a. samla skatter. -e-llOUSe, 8. skatt-
kammare, —er, 8, skattmästare. — y,
8. skattkammare.
Treat, s. gästabud; imdfågnad. — , V.
a. traktera; afhandla; emottaga; hand-
tera. — , V. n. underhandla; samtala.
-able, a. eftergifv«n. -ise, «. traktat.
392
Treatment
afhandling. -mentj S, behandlande,
bemötande. — y, 8, underhandling;
aftal; traktat;, förbund.
Treble, a. tredubbel; högljudande. -,
3, diskant (i musik). — , V, a. tre-
dubbla. — , v. n. tredubblas; hfilla
diskanten. — ness, «. trefaldighet.
Tree, s, träd ; stam ; ved ; skaft. - of
life, murgrön. -beetle, S. majbagge.
-box, a. buxbom, -germander,
8, trägamander. — Ivy, S, raurgrön.
Treet, 8. hvete.
Trefoil, «. klöfver. shruh -, getblad.
Trellis, S. trägaller; glanslärft; ja-
lusier.
Tremljble, v. n. darra; rysa. -bling,
a, darrande, -ella, s. T, skälfving.
-endons, a, faslig, förfärlig, -end-
Onsness, S, förskräcklighet; faslighet.
—our, 8. darrning, bäfning, fruktan.
-Ulons, a. bäfvande, fraktande ; dril-
lande. -ulOUSnesS, 8, bfifning.
Tren, s, ljuster.
Trench, 5. Inskärning ; dike, graf; löp-
graf, -, V. a, (about) gräfva ; skära
i; öppna löpgrafvarna. -», v. n. göra
ingrepp. — ant, O. skärande, —er,
8, trätallrik ; disk ; föda ; bordets nöje.
-fl", -friend, S, matsnuggare.
Trr * , v, n, vara riktad , sträcka sig.
Tr f^*^, 8. tapp; vals, rullhjul.
1l^',y»tiÄa, 8, T, trepan; trepanering;
^^.^nara; krigslist. — , V. a. trepanera ;
bedraga, (nerjern.
Trephine, s, ett slaga mindre trepa-
Trepidation, S, darming, skälfning.
Trespass, S, förbrytelse, öfverträdelse ;
intrång pS annans ägor. — , v. W,
(against t on, upon) förbryta sig;
synda; göra åverkan.
Tress, 8, hSrlock, fläta, -ed, a. knor.
lad, lockig.
Trestle, 8, trefotad stol. -trees, 8.
pl. T, salningar. [nern ; rabatt.
Tret, 8. öfvervigt af 4 skSlp. pS cent-
Treyot, 8, trefot.
Trey, 5. trea, tre ögon (pä kort).
Triad, 8, trehet; treenighet.
Trial, s. försök, frestelse, bepröfning;
laga förhör.
Trimming
Triangljle, 5. triangel, trekant, -nlar,
a. trekantig.
Tribe, s. elägte, stam; gille.
Tribnlation, a, sorg; förföljelse.
Tribnn||al, a. domstol, rätt. -ate,*.
en tribuns embete. — ©, a, tribun.
Tribatllary, a. skattskyldig; under.
gifven. -e, a. skatt; undergifvenhet.
Trice, s. handvändning; ögonblick. -,
V. a, T. upphala med ett enkelt tSg.
TrichO II månes, *. stenbräcka (ört).
-tomy, a, delning i tre delar.
Trick, «. streck; taskspeleri; art; stick
(i spel); fläta. -, V, a, narra, be-
draga. — , V. n. spela ett puts. — ish,
a. listig. (rinna.
Tricltle, a, droppe. — , v. n. drypa,
Trickjlster, a, listig bedragare, -sy,
a. täck, nätt; illslug.
Trident, a. treudd. -, a. treuddlg.
Triennial, a. treSrig.
Trier, a. f^rsökare, proberare; fiskal.
TrifallOW, v. a. köra i tredje väg.
Trifld, a. treklufven.
Trifljje, a, lappri. -, v. n. hafva lappri
för sig r prata i vädret ; narras, -er,
8, fjäskare. -ing, a. obetydlig. -,
8. narrverk.
Trifol||iate, a. trebiadig. -y, a. söt
Triform, a. treformig. [klöfver.
TrigeminOUS, a. tredubbel. (bössa.
Trigger, a, hällhake; try eke på en
Trigon, a. T, triangel, -om e try, a.
triangel-lära, trigonometri.
Trilateral, a. tresidig.
Tlill, 8, drill. -, v. n. & a. slS dril.
lar; trilla; drypa ned.
Trillion, num, trillion.
Trim, a. nätt, prydlig. -, 8. klädnad,
utstoffering ; utrustning ; belägenhet.
— of the masts, T, mastemas tjen-
ligaste läge för seglingen. — , v. a.
putsa ; yxa till ; laga i ordning ; pryda ;
utrusta; sätta i jemnvigt. to — the
hold, T, stufva godset i rummet.
-s-, V. n. vara ostadig; hSlla än med en,
ön med en annan, —mer, 8. väder-
hane; vacklande person; upputsare.
-ming, s. utstoffering ; bSrd; östa-
dighet.
Trinal
Trucldebed 393
Trinal, a. trefaldig.
Trine, s, T, trehörnig aspekt.
Tringle, S. T, kamisliata.
Trinity, S, treenighet. -grasS , S.
Trink, S. fiskarenät. [flSsgräs.
Trinket, S. leksak; lappri; T, bram-
segel.
Trip, 8, fall; käringkrok; förseelse;
kort resa, —, t;, a. slä omkull; gripa.
to '^ up, öfverlista. to - the an-
choVf lyfta ankaren. — , V. n. stappla ;
trippa; förse sig; göra en kort re^a.
Trlpartit||e , a. tredelad, -tion, s.
fördelning i tre delar.
Tripe, s, inmäte af kreatur.
Tripedal, a. trefotad.
TripetalOUS, a. trebladig.
Tripljie, a. trefaldig. -, v. a. tre.
dubbla, —et, 5. sammansättning af
tre; vers af tre rader, -icate, a.
tredubblad, -ication, s, tredubb-
ling, -icity, s. trefaldighet.
Trlpmadam, s. taklök, hälleknop.
Tripod, s. trefot.
Tripoly, s, trippel (mineral).
Tripping, a. snäli; trippande; snaf-
vande.
Trireme, S, galer med tre par äror.
Trise, v. a. hissa, draga upp.
TrisectiOn, S. delning i tre lika delar.
Trisulc, a. treklufven. -, «. treudd,
treudd i g gaffel.
Trisyllabllical, a. trestafvlg. -le, s.
trestafvjgt ord.
Trite, a. utnött. -neSS, S, faddhet.
Triton, s. triton; tritonshornet (snäcka).
Triturayble, a. som kan sönderstötas.
—to, v. a, sönderstöta; pulverisera.
-tion, 8, krossning.
Triamph, S, triumf; seger; glädjerop.
=, V, a, segra; öfvervinna, — , v. n.
triumfera; vara stolt, -ant, a. trium-
ferande, segerrik.
Triumvir, «. triumvir, -ate, S. trium-
virat, tremannavälde.
Trmnlle, a. treenig. -ity, S. treeuig.
Trixret, 8, trefot. |het.
Trivial, a, obetydlig; allmän, -ness,
s. obetydlighet, faddhet. fsten).
Troat, V.n. skrika som en hjort (i brun-
Trocliee, 5. troké.
Trocliil, s. svartlasBö; tumlteg CfSgei).
Troglodyte, s, en som bor i under»
jordiska kulor.
Troll, V. a. & n. rulla ; slanta gäddor.
-mydames, 8. trycktaffel (spel med
kulor).
Trollop, 8, osnyggt qvinnfolk.
Trona, 8, snäll vSg. -ge, s, vSgafe..
penningar för ull.
Troop, $. tropp, skock, skara ; kompani
till häst. — , V. n. troppa, följa, vara
i följe med ; skynda sig. — Cr, 8. ryt-
tare; tung kavallerist.
Trope, s. trop, figurligt talesätt.
Tropliyied, a. prydd med segertecken.^
— y, 8. trofé, segertecken.
Tropic, 8. T, vändcirkel, -al, a. hö-
rande till (ell. belägen inom) vänd-
kretsarna; tropisk, figurlig.
TrOpolOg||ical, a. figurlig, förblomme-
rad. — y, 8. förblommeradt talesätt.
Trot, 8, traf. -, V. n, trafva. -ter,
8, trafvare; fSrfot.
Trouble, 5. besvär; oro; bryderi; be-
kymmer. — , V. a. grumla; förstöra;
oroa ; bedröfva ; qvälja ; besvära.
-feast, 8. glädjestörare. -SOmO,
a. besvärlig, brydsam ; förtretlig ; bul-
lersam; tröttsara. -someness, 8,
ledsamhet, plSgsamhet.
Trough, 5. trSg, ho; ränna.
Trounce, v. a. misshandla; prygla;
Trousers, S. pl, vidbyxor. [angifva.
Trout, 8, forell, laxöring.
Trover, 8, Sterfordring af hittegods.
Trowel, 8. murslef; groft verktyg.
TrOWSOrS, 8, pl. vidbyxor.
Tro y- weight, s. guld vigt.
Truant, «. lätting, gosse som skolkat
i skolan. —, V, n, skolka, lättjas.
Truce, 8, vapenhvila; paus. -ICSS,
a. orolig, fridlös.
Truchman, s, dragoman, tolk.
Trucidation, 5. blodbad.
Truck, 8, byte; handkärra; T. lavett-'
hjul. -, v. a. förvexla ; byta. -age,.
s. byteshandel.
Truckle, v, n. krypa, förödmjuka sig.
-", S, trissa. -hCd, 8, skoltsäng.
394 Truculence
Tun
Truculen||ce, s. omensklighet; rShet.
— tj a, vild; grym. [fots.
Trudge 9 v. n. släpa, m5da; gä till
True, a. sann, sSker, rättskaffens, äkta ;
redlig; trogen, trofast; noggrann; rätt-
mätig, -born, a. äkta. -bred, a.
äkta, sann. -heartedj a, uppriktig.
—love, 8, f&stmö; trollbär, ormbär.
-lOTeknot, s, vaiknut. -man,
-penayj «. god karl, ärlig karl.
Truffle, 8, haräple. tryffel.
Truism, 8. ostridig sanning.
Truinp, fi. trumpet*, trumf; elefanttryne,
elefantsnabel. jew*8 — , munharpa,
munglga. — , V, n, trumfa, spela trumf.
— , V, a. hopdikta. — ery, s. lappri;
bjäfs, falskt prEl; drafvel.
Trumpet, 8, trumpet; trumpetare; T.
ropare. — , V» n. blSsa pä trumpet.
— , V. a. utbasuna, utsprida, —er, 5.
trumpetare; utropare ; sjötrumpeten (fisk).
—muscle, 5. kindmuskel.
Truncayte, v. a, stympa ; afskära. -,
a. stympad;, trubbig. — tion, 8.
stympning.
Truncheon, 8, staf, kommandostaf.
— , v. a, prygla. [S, rullsäng.
Trundle, s. drog, vals, trissa, -bed,
Trunk, s. kista . stam, bäl af ett träd ;
enyte, snabel. — , V. a. stympa.
-breeches, 8.pL vid byxor, -ed,
a. stammig.
Trunnion, 5. kanontapp.
TrUSlon, 8, stotning.
Truss, 5. knippa ; brSckband. -, t;, a.
(upj uppskörta, uppfästa ; packa ihop.
—maker, 8, brSckbandsmakar©.
TruSSel, 8, byggnings-ställning.
Trust, 8, förtröstan, tillförsigt, hopp;
förtroende; iclagsfä; anförtrodd Byssla;
kredit. — , v. a. anförtro ; tro ; borga,
lemna pä kredit. — , v. n, fupon,
on, in, to) lita pS; hoppas, tro.
-ee, 8, ombud, fullmäktig, formyn.
dare. -CöShSp, s, forraynderskap.
-iness, S. trohet, ärlighet, -y, a.
trogen; tillförlitlig; 6t3ndaktig.
Truth, s. sanning; sannfärdighet; till-
förlitlighet; visshet; uppriktighet, in
-, of a ", i sanning, -ful, a.
sann, sanningsful. — lOSS^ a. osann*
fördig, trolös.
Try, v. a, pröfva ; fresta ; förhöra ; sofra
(metaller). {knorrhane.
Tub, 8. balja, tunna; bytta, -fish, s.
Tube, 8, tub, teleskop ; cylinder. -WOrm,
8. rörmask.
Tuberllcle, s. blemma; liten knöl.
-OSe, 8, tuberos (lökväxt). -OSity,
8. knölighet. — 0U8, a. knölig, ojeron.
-OUSness, s. knölighet.
Tubule, 8. litet rör.
Tuck, 5. läng värja; nät; veck. -, V.
a. uppskörta; vika ihop. —er, 8.
bröstlapp ; valkare ; Grmask ; sutare
(fisk).
Tucket, 8. köttskifva; trumpetstyoke.
Tuesday, s. tisdag.
Tuff, s. tuffsten.
Tuifoon, 8. skydrag, skypump.
Tuft, 8, tofs, qvast; vippa; klase;
tufva; T. knapp. — , V. ä. pryda
med tofs. tufted lark, tofslärka,
— y, a. luden; buskig; klasformig.
Tug", 8, härdt dragande, nappatag; häst-
svans. — , V. a, släpa; träla.
Tuition, 8, försvar, förmynderskap,
undervisande.
Tulip, 8, tulpan, -tree, 8. tulpanträd.
Tumble, s. tumlande. -, t?, n. <fc a,
ramla omkull ; tumla ; störta ; skrynkla
ned. — r, «. gycklare, bedräglig spe-
lare; tumlare (dricksglas); gräfsvins-
Tumbrel, 8. dyngkärra. [hund.
Tumljefaction , 8, svullnad, svulst.
-efy, v. a, förorsaka svullnad, -id,
G. svullen, uppbläst; skrytsam, — id-
neSS, 8. svulstighet ; svullnad. — OUr,
8. svullnad; uppblåsthet.
Tump , v, a, lägga jord omkring träd.
TiamulOjlse, a. fuU med kullar, -sity,
8. bergighet.
Tumult, «. tumult; upplopp; uppror.
-, v. n, väsnas, -uariness, 3,
bullersamhet. — uary, a. orolig, upp-
rorisk, -uate, v. w. väcka uppror;
storma; väsnas. — uation, 5. buller;
förvirring. -UOUS, a, gjord med
buller; oregerlig.
Tun, 8. tunna; fat (4 oxhufvud)?
Tunable
Tutsan
895
20 centner, -, v. a. (up) tunna,
hälla i tunnor.
Tnnable, a. välljudande, harmonisk.
Tune, *. ton, läte; sSng, visa; takt;
förening; lynno; skicklighet. OUt of
—»förstämd, in — , stiimd. -, V. a.
stämma; sjunga. — » V. 71, hafya rik-
tigt ljud. -fill, a. harmonisk. -lesS,
a. illa ljudande. — r^ 8, stammare;
stämmhamniare.
Tnnic, 5. tröja, lifkjortel, tunik.
Tnnillcle, s, hinna, -culateå^ a.
betäckt med hinnor.
Tunnage, «. rymdinnehSllet af en
tunna; lästetal pä ett fartyg.
Tnnnel, s, skorstenspipa; gSng, tunnel.
— , V. a. rulla ihop likt en tratt; ge-
nomborra.
Tann-hoof, «. jordmurgrön.
Tunny, s. tonfisk.
Tup, s, gumse. — , V. a. bespring^.
—, V. n. stSngas Eom en gumse.
Turban, «. turban, -ed, a. klädd
med turban.
Turbary, s, torfmSse.
Turbid, a. grumlig, upprörd, -ness,
*. grumlighet; dunkelhet.
Turbin, s, hommussia. -atod, a.
vriden och spetsig uppSt; kägelformig.
Turbit, 8, mSkedufva.
Turbot, 8, butta (flundra).
Turbulenlice, s, ostridighet; buller;
förbistring. —t, a, orolig, bullersam,
upprorisk; stormig. [tig.
Turd, 8. lort, exkrementer. -y, a. lor-
Turf, «. torf; gräsvall; rännarbana.
-, «7. a. torflägga. -ed, a, grön,
torfbetäckt. -y, a. torfrik.
Turgllent, a. svällande, posande. -eSC-
■ence, «. svullnad, svulst; fSfänga.
-id, a. svälld, uppblSst; högtraf-
vande. — idity^ 8, svullnad, svulst.
Turk, 8. Turk ; turkiska sprSket ; grym
menniska. -ey, 8. Turkiet; kalkon.
-ey«COrn, 5. majs. -ey-lien, s. kal-
konhöna. -Ish , a. turkisk ; • bar-
barisk.
Turmeric, 5. gurkmeja, indiansk rot.
Turmoil, s, oväsende; förvirring. — ,
V, a. plSga, -, v. n. väsnas.
Turn, 8» vridning omkring; krökning;
krokväg; spa tsergSng; oravexling; tilU
fölle; tur; tjenst; förändring; smak;
förnödenhet ; steg. — for — , lika med
lika. to serve one's — , göra till
fyllest, now is my — , ordningen har
kommit till mig. at every — , i hvaije
händelse, by turnSf vexelvis. shrewd
tums, ful streck. — , v. a. vända;
omvända; svarfva; vika; öfversätta;
ombyta, förvandla; förleda. — , V. 71,
vända eig omkring; kasta sig; skära
sig. (om mjölk); varda, bllfva. to —
away , afvisa ; afgkeda. to — milkt
komma nyölk att skära sig. to — off^
frSnvändci. to — out, utstöta ; hända ;
blifva. io - over, vända om (bladet).
to — over a new leaf, taga sig an-
nat fdrc. to-" tail, söka undflykter;
taga till fötter, to - the edge, förslön.
to — any one into ridicule, förlöjliga
nSgon. -bench, s. svarfstoi. -coat,
8. affalling. -er, 5. svarfvare. -Cry,
8. svarfvarhandtverk ; svarfvararbete.
-key, 8. fångvaktare i ett fängelse.
—pike, 8, slagbom öfver landsvägen.
-sol, 8, solros, -spit, S, stekvän-
dare ; stekspett ; gräfsvinshund. — stile,
8, Vändkors.
Turnip, «. rofva, -cabbage, 8. kål-
rot; stekrofva. -Seed, 5. roffrö
Turpentine, s. terpentin.
Turpitude, s, skändlighet, rieslighet;
Turquoise, «. turkos. (nedrighet.
Turrel, 5. borr; dragskruf*
Turret, 8, litet tom ; spets.
Turtle, *. turturdufva; vattensköid-
padda. -Sliell, 8, sköldj)addskal.
Tush, i. fy! lappri!
Tusk, 8, huggtand, bet. -ed, -y, «.
försedd med betar ell. huggtänder.
Tussle, 8. brottning.
Tu t, i. tyst! fy!
Tut, s. riksäple.
Tutelajige, s. fdrmynderskap ; omyn.
dighet. — ry, 8. värdande.
Tutor, 3. förmyndare, informator. —
V, a. lära, undervisa; tukta, -age,
5. förmynderskap.
Tutsan, S. johannijört.
396
Twaddle
Twaddle^ 9. förvirring; Bladder*
Twain, num, tvS, tvenne.
Twang, 8, smäll; skorrning; klang;
näsljud. — , i. klang ! — , V. n, smälla,
klinga. — , V. a. göra gällt ljudande.
'Twas, fÖrkortn. af it was.
T wattle, v. n. pladdra, slampa. -baS»
K.6t, S. sladdertaska.
Twayblade, 5. T. tveblad.
Tweak, s. nypande i näsan.
Tweedle, v. a. sakta vidröra; gnida
p8 fiol; bedraga.
Tweezers, s, pL hSrtSng, kniptSng.
Twelfth, a. tolfte, -ly, a. för det
tolfte.
Twelve, num. tolf. in twelves , i
duodes. -month, s. ett Sr. -pence,
9, en shilling. -SCOre, 8, fyra skock.
Twentyieth, a. tjugonde. .. -y, num,
tjugo. (tvefald.
Twice, ad. tv8 gSnger. -fold, a.
TwifallOW, v. a. plöja andra gSngen.
Twig, 8. qvist; telning. -gy, a.
qvistig.
Twilight, 8. skumt ljus, skymning.
— , a. skum ; eedd i skymningen.
Twill, 8. spole, elända. -ed, a.
kyprad.
Twin, 9. tvilling. -, v. n. fS tvillin-
gar; passa emot. — horn, a. född
tvilling.
Twine, 8. becktrSd; slingrlng; snörco
— , V. a. & n. tvinna ; fläta ; omslingra ;
förbinda ; tvinnas ; kröka, to — about,
omslingra.
Twinge, 8. tvSug; sting; plSga, värk.
— , v. a. smärt»; nypa; sticka.
Twink, 9. blick; blink, -le, V. n.
glimma , " tindra ; blinka, —ling j 9.
vink, blink med ögat.
Twlnling, 9. tvillingslam.
Twire, v. n. sladdra; qvittra; slingra
sig; smSskratta.
Twirl, 8. surrnlng omkring; kretslopp.
— , V. n. surra, svänga; löpa hastigt
omkring.
Twist, 8. tSga i ett rep ; sträng ; fläta ;
slingring; tvinning. — , V. a. tvinna,
vrida; kröka; fläta, omväfva; sam.
manveckla ; dikta. — , V. n. sno sig;
Ugly
slingra, —er, s, tvlnnare, splnnare;
spinnmaskin. [tadla.
Twit, 8. forebrSelse. — , V. a. forevita,
Twitch, 5. nypande; knipning i magen.
- , V. a. nypa , knipa, -grass , 9
qvickhvete.
Twitter, 8. anfall, darrning; skralt;
tadlare, klandrare. — , V. n. qvittra;
darra; CatJ flina St nSgon.
Twittle-twattle, t?, n. sladdra.
Twixt, förkortn. af hetwixt.
Two, num. tvS, tu, tvenne. - and -,
parvis, —edged, a. tveeggad, -fold,
a. é ad. tvefald, dubbel, -tongwed,
Tye, 8, förbindelse. [«• tvetalig, falsk.
Tymbal, 8. puka.
Tyme, 8. timjan.
Tympan, S, puka; däckel i en bok-
tryckeripress; hÄrfvel. — ist, 8. puk.
slagare. — HKl , 8. T, trumhinnan i
örat. — y, 8. bukvattensot.
Type, 8. förebild, figur; stämpel; mo-
dell, types, pl, stilar, typer. -, t;.
a. förebilda.
Typhus, 8. nervfeber, lazaretfeber.
Typjjical, a. förebildande, figurlig.
-ify, V. a. förebilda, föreställa.
-Ographer, S. boktryckare. -ogra«
phiCföl, a. hörande till boktryckeri-
konsten. -Ography, a. boktryckeri-
konst.
TyranliniC, a. tyrannisk, grym. -ni-
cide, 8. tyrannmord; tyranndrSpare.
-nize, v, a. tyrannisera, -ny, 8,
tyranni; envälde; omensklighet. — t^
8, tyrann, envSldsherre.
Tzar, 8. tsar, rysk ke^Jsara»
UberJlOUS, a. ymnig; fruktbar. -Ons-
ness, -ty, 9, fruktbarhet, öfverflöd.
Ubiquity, 8. allestädes närvarelse.
Udder, s. jufver, spene (af kreatur).
IIds||baddikins, -niggers, i. fc;
tusan 1
Ugl||ineSS, 8. fulhet, ohygglighet, -y,
a. ful, otäck; slcändlig.
tJlan
Ulan, s, tifen.
Ulcer, 8, sSr; etterVdia. -ate, V, n.
sSra; bulna. -ation, 3. svullnad;
sSrgörning. -OUS," a. full med bölder.
fJliginOUIS, a. slemmig; gyttjig.
Ullage, S, fyllmSn (i en tuuna).
Ulna, S, armbSgeben.
Ulterior, a. belägen pS andra sidan
om ; vidare, andra.
Ultimate, a. siste, ytterste. — , s,
ultimatum, sista beslutet.
Ultrallmarllie, a. kommande frSn ell.
belägen pS andra sidan af hafvet; ut-
ländsk. — , $, ultramarin (blä förg).
— niOntane, a, boende ell. belägen
pS andra sidan om ett berg. —mun-
dane, a, öfverjordisk.
Ululate, v. 72. tjuta (säsom uglor).
Umbel, 8. T, blomflock, -lated, a.
skärmformig; med blomflock, —life"
rOUS, a, som har blomflock.
Umber, S. ockra, umbra (mörkgul färg);
sik (fisk), —ed, c, mörkgul, skuggad.
Umbles, S. pl. inelfvor pä en hjort.
Umbo, 3. buckla, upphöjningen i midten
af en sköld. *
Umbrliage, S, skugga ; skygd Bf trän ;
sken, misstanke; förtörnelse. tO take
— , hysa misstanke, to take — at^
taga illa. -RgeOUS, a. skuggrik.
-ageousness, s. skuggighet.-atical,
a, dunkel; symbolisk. — atiOUS, a, miss-
tänksam, -ella, s. regnskärm, sol-
skärm. — IferOUS, a. spridande skugga.
-OSity, s. skuggighet.
Umpir|{age, s, skiljemans dom. -6,
s. mätisman, skiljemän.
Unable, a. oförmögen ; oduglig. -BOSS,
5. svaghet; oskicklighet.
Unabyridged, a. oan;ortad. -solved,
a, ouppgjord.
Unacilcented, a. oaccentuerad, -cept-
able, a. oantaglig, -ceptabloness,
8, oantaglighet. -Cegslblé, a. otill-
gänglig, -cessibleness, s, otiii-
gänglighet. -companied, a. obe-
ledsagad, oStföljd. -COmpllshed, a.
ofullkomnad, ofullbordad. —Count-
able, a. som ej ställes till ansvar;
Oförklarlig; sällsam. -COUntablO-
Unapplicableness 397
ne.SS, 8» oförsvarlighet ; oförklarlighet;
märkvärdighet. -CUrate, a. vSrds»
lös; icke noga. -curateness, 8.
oaktsarahet. -CUsable, a. oklander-
lig, -customed, a, ovan.
Unachievable, a. ogörlig, overkställ.
bar. [antagen.
Unacknowledged, o. oerkänd, icke
Unac||quaintance, s. okunnighet.
-quainted (with), a, okunnig (om),
oförfaren, obekant, -quirable, a.
som icke kan förvärfvas. — quitted^
a. ännu icke befriad, icke betalad,
ioko qvitterad. — tivC, a. trög, overk-
sam, -tuated, a. Ilflos; icke verk*
ställd.
Unadljmonislied, a. ovaroadi -opted,
a. oantagen. -Oreå, a. icke till-
bedjad. — Orned, a, oprydd, utan
grannlSt. -ulterate4, a. oförfal-
skad, äkta, -VCrtised, a. .ej kun-
görd, ovarnad. — visable, a. orSdlig.
-yisedj a, oförsigtig. -visedncss^
S. obetänksamhet.
Unalfect||ed, a, oskrymtad, otvungen;
obevekt; känslolös. — eduesS, 5. upp-
riktighet; naturlighet, —ing, a. icke
rörande, -louate, a. orörlig.
Unaftlrmed, a. obekräftad.
Unagreeable, a. (to, with) otjenlig;
Unaidable, a. ohjelplig. [obehaglig.
Unalienable, a. oafhändeiig.
Unallayed, a, oblandad.
Unallow||able , a. otiiiStlig, olaglig.
-ed, a. oloflig, oskälig.
Unalterable, a. oföränderlig, -ness»
8, oforänderlighet.
Unamazedness, 8. ofdrskräckthet.
Unambiguous, a, otvetydig, tydlig,
Unamendable, a. obotlig.
Unamiable, a. obehaglig; icke ftl»
skansvärd.
Unanimllated , a. lifiös. -ity, s.
enighet, endragt. — OUS, a. endrägtig.
Unannounced, a. oanmäld.
Unanswerllable, a. ovedersäglig.
-ableness, s, ostridighet, -ed, a.
obesvarad.
Unapllpeasable, a. oförsonlig, -^pli-
cablO;^ a. olämplig, -plicableness,
398 Unapprehended
8. oanvänäbi^rhet. -prehended, a.
oförstldd. -prelieasibl©5 a. ob«.
griplig. — prehensiye, a. obekym-
rad, -proachable, a. otillgänglig.
Unapt $ O. fto, for J oskicklig, ofatt;
otjenlig; obenägen, icke fallen för.
— nesSj S, oduglighetj oskicklighet.
Unargued, a. obestridd; otadlad.
Unarm, v. a, afräpna. -ed, a. obe-
väpnad.
Unarralgned, a. oankiagad.
Unarrayed, a. afklädd, naken.
Unartfal, a. okonstlad.
Unarticulated, a, oartiknlerad.
Unartificial, a. konstlös.
Unasked, a. objuden; oStspord.
Unaspiring, a. Icke sträfvande efter
höga ting. [oförsökt.
Unassailjjable, a. oangripHg. -ed, a.
Unassisted, a. ohjelpt, ohulpen.
Unassuming, a. blygsam, icke för-
mäten, [förlitlig.
Unassured, a, oviss pä sig; icke till-
Unatonjjable, a. obiidkeiig. -ed, a.
oblidkad.
Unattacked, a. ©anfäktad.
Unattainable, a. ohinneiig. -ness,
8. omöjlighet att erhSlIas.
Un at tempted, a. oförsökt.
Unatten||ded, a. ensam, utan fdlje;
obemärkt. - to, vårdslösad, -tive,
a. oaktsam.
Unattested, a, obevittnad. Itisk.
Unauthentic, a, osäker, icke auten-
Unauthorized, o. icke befogad.
Unayailing, a. onyttig; förgäfves, fS-
Unavenged, a. ohämnad. [fång.
Unavoidable, a. oundviklig, -ness,
S, oundviklighet. fdadt.
Unawares, ad, oförvarandes ; oFörmo-
Unballast, v. a. lossa barlasten.
Unbaptized, a. odöpt.
Unbar, v. a. uppbomma, draga ifrän
regeln.
Unbarked, a. afskaiad.
Un bashful, a. oförskämd.
Unbated, a. oförminskad.
Unbearable, a. odräglig, olidlig. -ness,
s. odrägligbet.
Unbearded, a. skägglös. ;
Unbreathing
Unbecoming, a. oanständig. -Bes«,
So oanständighet. [ständig.
Unbefitting, a.otjenlig, obeqväm ; oan-
Unbefrlended, a. utan vänner.
Unbegotten, a, ofödd.
Unbegun, a. obegynt, opSböijad.
Unbeheld, a, osedd.
Unbelief, s, otro; vantro.
Unbeliever, «. otrogen.
Unbend, t?, a. göra slak; mildra, to
- one*s mind t hvila sig. -, v. n,
hemta sig; hvila. —ing, a. oböjlig.
Unben|{eficed, a. utan pastorat. -evO"
lent, -ign, a. ovänlig.
Unbeseeming, a. oanständig.
UnbesOUght, a. oombedd, sjelfmanL
Unbewailed, a. obegrSten.
Unbias, v. a, rakgöra; befria af for.
domar.
Unbidden, a. obefalld, oanmodad;
Unbind, v. a. npplösa. [sjelfmant.
Unbitted, a. afbetslad; otyglad, tygel»
lös.
Unblamable, a, som c^j kan tadlas.
Unbleached, a, oblekt.
Unblemished, a. obefläckad, utan
Unblended, a. oblandad. [skuM.
Unblest, a, olycksalig; eländig.
Unblighted, a. ostörd.
Un bl Slid, v. a. göra seende; * upplysa.
Unbloody, a. oblodig; icke grym.
Unblotted, a. osmittad, osmutsad.
Unblown, a, outsprucken.
Unblushing, a. skamlös.
Unbodied, a. utan kropp; skiljd IfrSn
Unboiled, a. okokt, rS. [kroppen.
Unboltj v. a. upprigla, öppna, -ed»
a. ostängd; grof, osiktad.
Unbone, v. a, skilja frSn benen.
UnbOOted, a. obestöllad.
Un bordered, a. okantad.
Unborn, a, olodd.
Unbosom, v. a. öppna, upptScka; jrppa
sitt bjerta för n§gon. ^a, gränslös.
Unbound, a. oknuten, oinbunden, —ed»
UnbOW, v. a, nedspänna.
Unbowed, a. okrokt.
Unbowel, v. a. taga ut inelfvoma.
Unbrace, v. a. släppa, knäppa upp,
Unbreathing, a. andtruten, liflös.
Unbred
UnbrCJd, a, ob^efvad, ilia uppfostrad.
Unbreeched, o, utan byxor, byxlös.
Un bribable, a. obestickiig, omutlig.
VDbridle, v, a. betsla af. -d, a,
SJelfsvSldig, otyglad. [lös.
Unbroken, a. obruten; otämd, tygel-
Unbrotlierly, a. icke broderlig.
Unbnckle, v, a, uppspänna, knäppa upp.
Unbnng, v, a, taga epundet ur.
Unburden, v, a. befria frän börda,
aflasta.
Unbnried, a. obegrafven; icke jordad.
Un burned, a, obränd.
Unbury, v. a. uppgräfra; uppsöka.
Unbusied, a. sysslolös.
.Unbutton, v. a, uppknäppa, [stad.
Uncalcined, a. okalcinerad; ofSrfal-
Uncalled, a. okallad, objuden.
Uncandid, a. oredlig. [lagen.
UncanOlUcal, a. stridande mot kyrko-
Un capable, a. oförmögen, oskicklig.
UncaptlYated, a. ointagen ; fördomsfri.
Uncared, a. obesörjd; obekymrad.
Uncase, v. a, utdraga ur fodret; flS.
Uncautions, Ö. vSrdslos, oaktsam,
Unceasing*, a, icke upphörande.
Uncensured, a. otadia4»
Uncertain, a. oviss, osäker, ostadig;
villrädig. —ty, 8, ovisshet; en oviss
sak; ostadighét; tvifvelaktighet.
Uncessant, a. oupphörlig.
Unchain, V^ a, befria ifrSn bojor, lösa.
Unchang jj eable , a, ofdrändoriig.
-eableness, s, oombytiighet. -ing,
a. oförändrad, oföränderlig.
Uncharitable, a. obarmhertig. -ness,
5. obarmhertighet.
Un charm, v. a. taga ur för^usning.
Unchastlle, a. okysk, oren; liderlig.
-ity, S, okyskhet.
Unchecked, a. otyglad, ohämmad.
Uncheerfal, a. olustig, nedslagen.
—ness, 8, svSrmod; nedslagenhet.
Unchristian, a, okristlig; okristen.
—ness, S, okristlighet.
Unchurch, t?, a. bannlysa.
Uncia, ^. uns.
Uncircuniiicised, a. oomskuren, -scri-
bed, a. ogränsad, oinskränkt. — spect,
€t, ovarsam.
Unconditional 399
UnciTil, a, ohöfiig. -ized, ö. ohyfsad.
Unclad, a. oklädd.
Unclasp, v. a. haka löst, bäkta app.
UnclassiC, c. icke klassisk.
Uncle, 8. farbror; morbror.
Unclean, a. oren; lideriig. -liness,
8. orenlighet; okyskhet. — nesS, S.
liderlighet; orenlighet; T. besmitte*
lighet.
Unclench, v, a. öppna knytnäfven.
Undipped, a. oskuren, oumskuren.
Uncloathe, v. a. afkläda, plundra.
Uncloister, v. a. befria frän ett.klc^ä
sterlöfte.
Unclose, v. a. öppna.
Uncloudjled, a. ren, klar, utk^Woln.
-edness, s. molnfrihet, k^tiieL. -y,
a. molnfri, klar.
Uncock, v, a, sätta bössan i half*
spänn; nedsläppa hattskygget.
Uncoil, V. a, utreda, utveckla.
Uncoined, a. omyntad.
Uncollected, a. osamlad.
Uncoloured, a. omrgad, färglös.
Uncomybed, a, okammad, -ely, a.
ohöfiig ; oanständig ; oartig ; ful. — fort*
able, CL, bedröflig, svårraodig; obe*
qvära. -fortableness, s, tröstlös-
het ; olustighet ; ledsam het. — manded,
a. obefalld, -merclal, a. icke köp.
raanslik. — mon, a. ovanlig, sällsynt.
-monness, s. ovanlighet, ^muni-
cable, a. omeddelbar. -pact, S,
otät, lucker (om jord). — panied, a,
utom beledsagande sällskap. —pas-
sionate, a. obarmhertig, -plai-
sant, a. ohöfiig, oartig, -plete,
ä, ofullständig, -plying, a, oböj-
lig, envis, -pounded, a. enkel;
osammansatt. — poundedness, s,
enkelhet, -prehenslye, a. obegrip,
lig; trSnghöfdad.
Unconjlcealed, a. ohöljd, -ceivable,
a. obegriplig. — Cern, 8. liknöjdhet;
kallsinnighet. — cemed, a. (with,
for, at) obekymrad ; lika glad. -cern-
edness, s. liknöjdhet, -cemment,
8, liknöjdhet. -Cludent, -cIusItO,
a. icke bevisande, -demnable, a.
oskyldig. ->ditional9 a, obetingad,
400 Unconfined
ovilkorlig. — flnod ^ a. ogränsad.
-form, a. (to) olik. -formable,
a, (to) oforlikljg, stridahde. -for-
mity, 8. oförliklighet ; motsägelse.
-fosed, a. tydlig, redig, -futable,
a. ovedersäglig, -g-enlal, a. olik-
artad; olämplig, obehö:Iig. — nected,
a. obimden; ätakiljd; osammanhän-
gande". — Qiuerablej a. oofvervinne-
lig. -quered, a. oöfvervunnen, oöf-
vervinnelig. -SClonablO, a. sam-
vetslös; oförskämd. -SClOUSj a. ove-
tande, utan medvetande. —SCCratö, V»
a. ohelga, -secrated, a. oinvigd, ohel-
gad, -sidered, a. obetänkt, oöfver.
tänkt. -SOlabie, a. otröatlig. -SO-
nant, a, otjenlig, olämplig. — stantj
/X. obeständig, ovaraktig. — StitutlO-
nai, a. stridande mot regeringsord-
ningen, -strainablo, a. otvingiig.
»strained 9 a. otvungen, okonstlad.
— Straint, S. otvungenhet, okonstladt
väsende. — suiting", S, oföraigtighet.
-sumed, o. oförtärd. -tended, a.
utom motsägelse. — tentöd, a. otill-
fredsställd, -tenting, a, otillräcklig.
-testable, a. ovedersäglig, -tested,
a. oemotsagd, obestridd. — tritö, a,
obotrdrdig. -trolled, a. obehindrad,
otvungen. -trOTOlted, a. obestridd.
— Tersable, a. oumgängsam. — ver»
sant, a.(in,wit'hJohé^d.nt. -verted,
a. oomvänd. -vinced, a. icke öfver-
tygad. -Victed^ a. oöfverbevist.
UnCOrdj v. a. lösa upp, knyta lös.
Uncorporeal, a. okroppsiig.
Uncorrect, a. oriktig, full med fel.
-ed, a, oforbättrad.
UnCOrrnptjjed , a. ostrafflig; rättskaf-
fens. — ible, a. oförruttnelig, ofor-
UnCOStly, a. icke dyr. feängllg.
Unconnseliable, a. icko rSdiig.
Uncountable, a. oräknelig.
UU-COOple, v. a, afkoppla, släppa ur
kopplet.
UnCOartlJeOUS, a, obelefvad, oartig.
-eousness, s, ohöfiighet. -liness,
8. obelefvenhet, oartighet.
UnCOUtll, a. grof, ohygglig; r3. -neSS,
S, besynnerlighet; råhet; ohöfiighet.
XJnderbind
Uncover, v. a. aftäcka, blotta; aftaga
hatten. [vanheJrande.
Uncredijjble, a. otrolig, -table, a.
UncrOWB, v. c. beröfva kronan.
Unctljlon, 5. smörjelse, sraörjeolja. €03-
tr^me -, sista smörjelse. -UOSlty,
8. oljaktlghet. -HÖKS, a. oljaktig, fet.
Uncnlpable, a. csti-affiig, oförvitlig.
UnCUltivallble, a. som ej kan brukas.
— ted, a. ouppbrukad, ouppodlad.
Uncurijabi©, a, obotlig, -ed, a.
obotad.
Uncnrb, v. a. aftaga kindkeden pä ett
betsel ; * befria, —ed, a. otvungen.
Uncurl, v. a. göra rak, — , V, n. räkna.
—ed, a. ioke krusig.
Uncurrent, a. icke gängse.
Uncurse, v, a. befria frSn förbannelse.
Uncurtailed, a, ostubbad.
Uncnstomaljble, a, tullfri, -ry, a.
Uncut, a. oskuren. [ovanlig.
Undamaged, a. oskadad.
Undaninted, a, oförfärad, -ness, s,
oförekräckthet, mannamod.
Undecayed, a. oförsvagad, frisk.
Undellceivable, a. osviklig, -ceive,
t;, a, föra ur en villomening, upp-
lysa, -cent, a, oanständig, -clded,
a. oafgjord. -clplierablo , a. som
^ kan dechifiFreras. -cislve, a. icke
afgörande.
Undeck, v. a, afkläda prydnader, tackla
af. — edj a. oprydd.
Undeclared, a. oförklarad.
Ur dee, a. T. vSgig.
Undeyfended, a. oförsvarad, -fled,
a. utom bjudning. -liBablö, a,
obestämbar, -^ify^ t\ a. frSntaga gud-
omiighet. -jected, a. oförsagd. -li-
berated, a. oöfverlagd. -mon-
strable, a. obevislig. -nlable, a.
oförneklig, ostridig, -pending, a.
oafhängig, sjelfständlg. -plored, a.
obegrSten. — praved, a. oförderfvad.
Under, ad, under, mindre. — , pr,
under; nedom; utom. — age, omyn-
dig. - favour, med forlof. - one's
nose, midtför ens näsa. -bearer,
8. likbärare, —bid, V. a. bjuda un-
der, -bind, v. a. underbinda; f3r
Underclerk
Undo
401
bliida nedersta delen, -clerk , €,
cndersekreter. -Current j s, ström
Xinder vattnet. -dO, V. n. göra för
litet, meat underdone, för litet kokadt
kött. -farmer, s, underforpaktare.
—filling 5 S. underbyggnad, grund.
-fOOtj a. föraktlig, nedrig, -gird,
V. a. underbinda. — gO, V. d, under-
go ftSla; utstä, -ground, s, plats
under jorden, hSia. -grown, a.
stannad i västen, smSväxt. -grOTVtli,
s. sniäskog. — h&nd, a. hemlig, lön-
lig. -, ad, under hand. -keeper,
s. underuppsynin^sman. —labourer,
8, handtlangare. -lay, V. a. lägga
under; stöda, -layer, 8. underlag,
bäddning. -leather, S, underläder.
-lieutenant, S. underlötjnant , fän-
drik. -line. V, a. understryka; hem.
ligt medverka, —ling, s. underhaf.
vande; vekling; obetydlig menniska.
-lip, «. underläpp, -master, 8.
underiärarc. — lUeat, S, aftonvard.
—mine, v, a, underminera, under*
gräfva. —most, ad. underst, nederst.
—neath^ ad. inunder, nedom. -, pr,
under. —Officer, S. underofficer, sub.
altern. —part, S, underafdelning;
mellanstycke. -petticoat, S. frun-
timmers undertröja. —pin , V. a.
bygga under. — plot, s, biplan; epi-
sod; intrigen i ett skSdespel. —pro-
portioned, a, icke proportionerlig.
-rate, v. a. förakta, nedsätta i värde.
-sell, V. a. undersälja, sälja till
underpris, sälja med förlust, —setter,
8. stöd, stötta. -Sheriif , S. under-
stSthSllare; landtdomare. -SOld, a.
säljd till vanpris. — SOng, 5. refräng,
omqväde. -stand, V. a. förstå,
känna, begripa; mena; förmärka.
-standable, a. begriplig, -stand-
ing, a. förståndig, förfaren, skicklig.
— , S. fgrstSnd, förnuft; erfarenhet;
samliällighet. -Strapper, S. under-
tjenare; handtlangare. —take, V.
a. Staga sig, företaga; vSga. — , V.
n. lägga sig i; vara ansvarig. ~ta-
Jt^er, s. entreprenör; företagare, —ta»
king, 5. företag; försök. -tCCth,
En^lisli-Swedish Dici„
*.^?. tänder i nedra käften, -tenant,
8. underarrendator. -treasurer, 8,
underskattmästaro. -Taluatlon, s.
nedsättande under värdet. -Vftlue,
8» vanpris; undervärdering. — , V. Cf.
vanvörda, underkänna, nedsätta i värde.
-weave, v» a. inväfva. -weight,
8» undervigt. — WOOd, 8. smSskog,
-work, S. ringa förrättning; elak
afsigt. — , V, a» stämpla emot; ar-
beta för litet; undergräfva. —work-
man, 5. gesäll ; dulig arbetare. -Write,
V. a. underskrifva , underteckna; för-
säkra, -writer, 8, undertecknare,
subskribent ; försäkrare.
Undeljscrihed , a, obeskrifven; oan-
tecknad. -'SCried, a. osedd, oiör-
märkt, -servcd, a. oförtjent. -ser-
TingnesS, S, ovärdighet. -Signed,
a. ouppsätlig, -signing, a. utan
plan ; ärlig ; uppriktig, -siratle, a.
icke önskansvärd. -Stroyahle, a.oför*
störiig. -tected, a. oupptäckt, -ter-
minable, a. obestämbar, -termi-
nate, a. obestämd, oviss, -termi-
ned, a. obestämd; obeslutsam. -VOUt,
a. oandäktig.
Un dexterous, a. oskicklig, tafatt,
UndiaphanOUS, a. ogenomskinlig.
Undied, a. ofärgad.
Undigestljed, a. osmält, -ible, a.
osmältlig.
Undiligent, a. icke flitig.
Undiminishable, a. ofönnlnsklig.
Undirected, a. oregerad; utan pSskrift.
Undisljcernible, a. obemärkiig. -cer-
ning, a. fSkunnig; ouppmärksam.
-Ciplined, a, oöfvad, icke under-
visad. -COVerable, a. oskönjbar.
-guiséd, a. oförställd, uppriktig.
-mayed, a. oförskräckt, oförsagd.
-puted, a. obestridd, -sembled,
a. oskrymtad, uppriktig. — SOlvablo,
a. ouppiösiig. -tinguishable, a.
oskönjelig; otydlig; ourskiljelig. -tract-
edness, s, ostördhet, lugn. -tur-
bed, a. ostörd, orubbad.
Uiidividablc, a. odelbar.
UildO, v, a, göra om, taga tillbaka;
upplösa; forderfva; göra olycklig; om«,
26
402 Undoing
arbeta, -iog) a. upph&fVande. -». S»
förderf.
Un«Joubtec8 , a. otvifvelaktig , säker.
— ly, ad. utan tvifvel, tvifvelsutan.
Undraw, v. a. draga upp, öppna.
XJndrOSSj S. vSrdslös drSgt, morgon-
drägt. -, V. a. afkläda ; kläda af sig.
Undubitabl©, a. otvifvelaktig.
Undue, a, otillbörlig.
Undulaljry, a. vSgformlg. -te, a.
vSgig, våglik. —, V» a. drifva fram
och tillbaka. — , v. ti, bölja, gS i
vSgor. -tion, 5. böljformig rörelse.
Undnrable, a, förgänglig.
Undnst^ v, a» damma af.
Undutifal, a. olydig, vanvördigt
Undying, a. odödlig, oförgänglig.
Unearth, v, a. drifva ur sin kula.
— ly, a. öfverJGrdisk.
UneaslJinesSj 3. besvär, bekymmer,
obehaglighet. — y, a, mödosam, obe*
qväm; ledsam; tvungen; orolig; oför-
nöjd.
Uneatable, a, oätiig, onjutbar.
Unedncate, a. ouppfostrad, ännu ung.
Un effectual, a. overksam.
Unoligible, a. outväljelig; opassande.
Unem II barrassed, a. icke forlägen.
-ployed, a. sysslolös.
Unenjjdowed, a. obegSfvad. -gaged,
a. sysslolös, -tertaining, a. olu-
stig, icko underhSllande. — vled^ a.
afundsfri. -vioUS, a. icke afundsjuk.
Unequal, a. ojemn; oordentlig; obillig;
fioj ej öfverensstämmande med. —able,
a. oförliknelig, ojeraförlig. —led, a.
makalös, -ness, S. olikhet.
Unequijjtable, a. obiiiig, partisk, -vo-
cal, a. otvetydig,
Unerrijable, a. ofelbar, -ablencssi»
8, ofelbarhet. — iBgj a. osviklig,
ofelbar, Ivudsaklig.
Unessential, ä. oväsendtlig; icke huf-
UnestablJsSjed, a. icke bosatt.
UneTen,öl. ojemn; icke passande. —ness,
S. ojemnhet.
Uneritable, a. oundviklig.
Unexamjllned, a. ofsrhörd, fckö na-
dsrsökt. -pled, a. oerhörd, utan liko.
Unexceptionable^ a. ovedersägälg.
Unfitting
Unexcised, a. tullfri.
Unexcogitable, a. outgrundlig.
Unexecuted, a. ofullbordad.
Unexempt, a. icke frikallad.
Unexhaustljed, a. outtömd, -ible^,
a. outöslig, outtömlig.
Unexljistent, aAc&n förhanden. -pect»
ed, a. ofdrväntad. -pedlent, a,
icke rSdlig. -pensiTC, a. hushSlle-
aktig. -perienced, a. oförfaren.
-pert, a. oskicklig, oförfaren. -pOlt"
nesS^ 8, oerfarenhet, -piated , a.
oförsonad, -plain able, -plicable,
a. oförklarlig, -plored , a. outfor-
skad, okänd. -presslYe^ ö. icke
uttryckande; outsäglig, -tmguisll»
able, a. outsläcklig.
Un fad ed, a. oförvissnad.
Unfailing, o. säker, ofelbar.
Unfair, a. ful; oartig.
Unfaithful, a. trolös; bedräglig; van-
Unfamfd, a. oberömd. [trogen.
Unfamiliar, a, ovanlig.
Unfashionable, a. obruklig, som icke
är I modet.
Unfasten, v. a. lossa, uppiösi^.
Unfathomable « a. bottenlös; out-
grundlig.
Un fatigued, a. outtröttad.
UnfllYOUyable, a. ogunstig, obenägen.
Unfeared, a. ofdrskräckt; ofruktad.
Unfeasible, a. ogörlig.
Unfeathered, a, ofjädrad.
Un featured, a. vanskaplig, ful.
Unfed, a, illa född, hungrig.
Unfeeling, a. känslolös, grym.
Unfeigned, a. oskrymtad, uppriktig.
Unfellowed, a. olik, icke passande
tillsaramans.
Unfence, v. a. aftaga betsel; blott-
ställa. — d, a, oförskansad, oforsvarad.
Un fermented, a. ojäst.
Unfertile, a. gall, ofruktsam.
Unfetter, v. a. lossa frun bojor.
Unfilial, a, osonlig.
Unfilled, n, ouppfylld, omättad.
Unfinished, CU ofullbordad, ofullkomlig,
Un firm, a. svag, ostadig.
Unät, o. oskicklig, olämplig. — , v. a,
göra Oökiokli^. —ting, a. opa^ande.
Unfix
VnflX^ V, a, lossa; göra flytande; tina
upp. -edj a. ostadig, föränderlig;
obestämd. [riktig.
Unflattering) a. utom smicker; upp.
Unfledged) a. odunad, icke flygför.
Unfold) v, a, utveckla, utlägga fållar,
breda ut.
Unfollowed, a. oRJljd, obeledsagad.
Unforced, a. otvungen, sjelfvillig, fri.
Unforeijknown, a. oföresedd. -seen,
9* oförutsedd, -skinned , a. om-
skuren, utom forhud. -told, a. icke
förutsagd.
Unfor||feited, a. oforverkad. -giYing,
a. oförsonlig, som ej förlåter, —got-
ten, a. oförglömd. -med, a. oska.-
pad; oformlig, -tified, a. obefäst,
oförskansad. -tunate, a. olycklig,
olycksalig, -tunately, ac?. olyck-
ligen, olyckligtvis.
Unfounded^ ö5. ogrundad.
Unfranchised, a. obefriad.
Unfratcrnal, a. obroderlig.
Un free, a, ofri; tvungen.
Unfi'eeze, v. n. töa, tina npp.
Uttfreanent, a. sällsynt, ovanlig, -ed,
a. obesökt; oberest.
Unfriendyilness, s. ovSnlighet. -ly,
ö. ovänlig, — , ad, ovänligt.
Unfrighted, a. oförskräckt.
Unfruitfal, a. ofruktbar, gall, -ness,
8. ofruktbarhet.
Unfulfilled, a. ouppfylld, ofullkomnad.
Unfunded, o. icke beroende af nSgon
viss fond (om nationalskuld).
Unfurl , v, a* utbreda , öppna ; lossa
seglen. [— ©d, a. omöblerad.
Unfurnish , v. a. frSntaga ;. aftackla.
Ungainness, s, säUsamhet, besynner.
lighet; fulhet.
Ungalled, a. obruten, oskadd.
Uugarded, a. obevarad; obetänksam.
Ungarnish, v. a. afkiäda.
lingener II ated, o. ofödd, oburen.
-ative, a. ofruktbar. .»ous, a.
oädel; gemen, skymflig.
Ungenial, a, ovänlig.
Ungentljeel, a. grof, plump, obelefvad.
-eelness, «. oartighet, -ility, s,
oartighet, »le^ O. otam; hård; rä;
Unharmful 403
ovanlig, -lemanlike, a. ohöflig;
iSgsinnad. -lenGSS, €, oiamhet; olÄr-
aktighet; stränghet.
Ungifted, a. ej begEfvad,
Ungilded, o. oförgylld.
Ungird, ?;. a, afgördla.
Uugirt, a. afgördlad; obunden.
Ungiving, a^ icke gifvande, ofruktbar.
Ungodyliness, S. ogudaitighet, gudlös.
^et. -ly, ä, gudlös, ogudaktig.
Un gored, a. ostangen, oskadd.
UngOtten, a. obekommen; icke aflad.
UngOYernJlale, a, oregerlig, ostyrig,
obändig, vild. -Cd, a. oregerad, utan
regering.
Ungrallceful, a, obehaglig, misshaglig.
-Cefulness, s, obehaglig'het^ -clous,
a. oangenäm; oartig; elak.
Ungram m at ic al, a. stridande mot
grammatikens reglor.
Ungranted, a. icke beviljad.
Ungrapple, v. a, haka löst; befria.
Ungrateful, a. otacksam; ofruktbar;
oangenäm. -nesS, s, otacksarahet;
förhatlighet,
Ungrarel, v. a, afsanda.
Ungrounded, a. grundlös, ogrundad.
Unguarded, a. obevakad; oförsigtig.
Unguent, 5. smöija, balsam, galfva.
Unguided, a. ostyrd.
Unguilty, c. obrottslig, oskyldig.
Unhabitableness, s. obeboelighet.
UnhallOW, v, a. ohelga, vanhelga.
Unhalter, v, a, aftaga grimman.
Unhamper, v. a, lossa, utveckla.
Unhand, r. a. släppa, -iness, s.
oskicklighet.
Unhandsome, a, ful, stygg; oredlig;
oartig, -ness 5 8, fulhet; oartighet;
oredlighet.
Unhandy, a. oskicklig, tölpakti^.
Unhanged, a. ohängd.
Ullhap,'^. olycka, -plly, ad, olyck-
ligt, till olycka; elakt. -pinesS, 8,
uselhet, sorg, olycka. — py, öf. olyck*
lig, usel, eländig; skadlig.
Unharbour, v, a, fösa, drifva upp
(ett rädjur).
Unhardy, a. vekilg, f^rsagd.
Unharmlled, a. oskadd, -ful, a.
404 Unharmonious
menlos, oskyldig. -Onlous, a. miss-
ljudande.
TInhariiesSj v, a. afsela (en häst); af.
kläda vapen och rustning.
Unhaspj v, a. aflmspa, afhaka.
Unhatched, a. oklSckt; outvecklad.
Un haunted, a. obesökt.
Unhealed, a. oiäkt.
Unhealthy, a. sjuklig, krämpig.
Unheard, a. ohörd-, fofj oerhörd.
Unheart, v. a. afskränka; göra mod-
fälld. {dig.
UnheedijM, -ing, a. vSrdsiös, ovSr-
Unhelpllcd, a. ohuipen. -ful, a,
hjälplös; förgäfves.
Unhewn, c. ohuggen.
Unhin go, v. a. lyfta (en dorr) af ha-
kärna ; förstöra ; förvirra.
Un hoard, v. a. röfva.
Unholjliness, s. oheligh:':; gudlöshet
~y, a. ohelig, gudlös.
Unhonest, a. oärlig.
Unhononred, a. ohedrad.
UnhOOd, v. a, taga af hufvan.
Unhook, V.'a. afhaka, lyfta af kroken.
UnhOOp, v. a. taga af tunnband.
Unhoped, a. oförmodad, oförväntad.
Unhorse, v. a. kasta af hästen ; stöta
ur sadeln.
Unhospitable, a. icke gästfri.
UnhOStile, a. icke fiendtllg.
tJnhOUSelld, a. husvill, utan hem. -led,
a. utan sakramentet.
Unhuman, a. omensklig.
Unhurt, a. oskadd, -ful, -ing, a.
oskyldig, oskacjjlig.
Unhnsk, v. n. sprita.
Unicom, S, enhörning. -Ons, a. för.
sedd med ett horn.
Uniforni, a. jemn; öfverensstämmande.
— ity, 8, enformighet, likformighet.
Unify, v. a, förena; förlika.
IJnigenitnre, s. enfoddhet.
Unimliaginahle, a. otänkbar, oupp.
tänklig. -itable, a. oefterhärmlig,
oeftergörlig. -passloned , a. utan
passioner, .lugn. — pOrtant, a. ovig-
tig, obetydlig, -provable, a. oefter-
rättellg.
Uainllclineå, a. obenägen, -creas-
Unking
ftble^ a, som ej kan 6!:rs. -deb*
ted, a, skuldfri. -flariimablOj a.
otändlig. — flnenced, a. utan infly-
telse; oväldig. -formed, ^ icke
underrättad; olärd. — gennOUS, a.
gemen, nedrig, —habitable, G. obe-
boelig, -jurod, a, oskadd." -scri-
bed, a. -utan pSkrift. -structc^^
a. oundervisad, olärd. -telligeilt,
a. oförstSndig. -telljgibility,-tol-
ligiblenesso, s. obegriplighet, -telli"
gible, a. obegriplig, -tentioiuil,
a. oafsigtlig, oförvarandes, utan berädt
mod.
Unlnterllested , a. icke deltagande,
opartisk. — esting, a, ointressant.
-mitted, -mittiög, a, oupphörlig.
—mixed, a, obeblandad, -red, a»
obegrafven. — rnpted, a. oafbruten.
Uniniltrenched, a. oförskansad. -ve-
stigable, a. outransakiig. -vitcd,
a. okallad, objuden.
UniOil, S. förening, bopfogning; enig-
het, —flag, 8. engelsk nationalflagg,
UniparOUS, a. enfödande.
Unique, a. ensam i sitt slag.
Unison, S. T. likstämmighet.
Unit, s. enhet; enkelt tal. —6, V. a.
förena, hopfoga, forbinda, — , ir. «.
blifva ense ; \^.x& tillhopa, — ion, S,
förening. — IyO, a. förenande. — y, s»
enhet; samdrägt; likformighet.
Univalve, a. enskalig.
Universllal, a. allmänlig. -, S. det
hela; verldssj'stemet. — a^^-iy, S. all-
manlighet, — ©, 3. verlden, verld';-
byggnaden. — ity, 8. akademi, hög
skola, universitet; samfund.
UnivOCal, a. entydig; regelbunden.
Unjoin, v. a. afsöndra, frånskilja.
Unjoint, v. a. slita ur led; sönderdela.
Unjoyful, a. olustig, ledsen.
Unjust, a. orättvis, obillig, obefogad.
-ifiable, a. oförsvarlig:, -ness, s..
orättvisa.
Unkennel, v. a: drifva upp (en räO.
Unkept, a, obevarad; icke iaktagcn.
Unkind, v. a. omild; cartlg; ovijnlig.
— neSS, S. ovänlighet ; hSrdhet. /
Unking, v. a. afsUtta en konung.
Unkle
UnMOj $. farbror; morbror.
Uuknit^ v, a. upplösa, taga upp ma-
skor, to - the hrow , ee mild ut
igen.
Unknot, t?, a, 'utveckla, upplösa.
Unknowing, a. okunnig, ovan. -ly,
ad. ovetande, oveterligen.
Unknown, a. obekant, okSnd ; okunnig.
Unlaboured, a. obrukad, opiöjd.
Unlace, v, a. enSra upp; lösa af.
"Unlade, v. a. afbörda ; aflossa, aflasta.
Unlamented, a. osörjd, obegrSten.
Unlatch, v. a. taga klinkan af en dörr.
Unlaudablo, a. oberömiig.
Unlawful, o. ogill, olaglig, oloflig.
-ness, S. olagligUet; orättmätighet.
Unlearn, v. a. förgäta hvad man lärt.
-ed, a. olärd; glömd, -edness, s.
okunnighet.
Unleayened, a. osyrad (om brödet).
Unless, c. om icke, sä framt icke.
Unlettered, a. obeläst, olärd.
Unlike, a. olik; oiikiig. -liness, s.
csannolikhet. — ly^ ö. <fe ad. osan-
nolik.
Unlimitllable, a. oinskränkbar. -ed,
a. oinskränkt, oändlig. [linien.
Unlineal, a. icke i rätt llnie; pä sido-
Unlink, v. a, afkedja, lösa.
Unliqumed, a. osmält, oupplöst.
UnliYelineSR, S. sinnesslöhet.
Unload, v, a. aflassa, afbörda.
Unlock, v. a. upplSsa, uppläta, öppna.
Unlocked fforj, a. oförtänkt, oför-
Unloose, v» a. upplösa. [modad.
Unlovely, a, icke älskvärd.
Unlucky, a. olycklig, eländig.
Unmade, a. ogjord, ofullbordad.
Unmaidenly, a, icke jungfrulik , icke
blygsam.
Unmakable, a. ogörlig.
Unmalleable, a. spröd, som ej kan
smidas.
Unnian, t?» a. snöpa, kastfera.
Unmanageable, a. ohandterlig, ostyrig.
Unmanly, a. onaturlig; omanlig, veklig.
Unraannerlled, a, ohyfsad, obeiefvad.
-ly, a. plump, obeiefvad, oböfvisk.
Unmarked, a. obemärkt.
Unmarröd, a. oförderfvad.
TJnnavigable 405
Unniarllried , a. ogift, -ry, v. a,
upplösa äktenskap.
Unmask^ v. a, taga masken af.
Unmast, v. a. taga masten ur.
Unmaster||able, c. oöfvervinnelig.
—ed, a. oöfvervunnen.
UnmatchjD. a. skilja St. -able, a.
makalös, oförliknelig.
Unmeaning, a. utan betydelse.
Unmeant, a. ouppsStiig, oafsigtiig.
Unmeasurable, a, gränslös, omätlig.
-ness, s. omätlighet.
Unmeditated, a. op.^tänkt.
Unmeet, a. oanständig ; oduglig. -IieSS|
8. oskicklighet, oduglighet.
Unmellowed, a. omogen.
Unmelodious, a. omelodisk.
Unmelted, a. osmält.
Unmentioned, a. oomtalad.
Unmercantile, a. icke köpmanslik.
Unmerchantable, a. osäijbar.
Unmerciful, a. obarmhertig. -ne SS,
S. obarmhertighet.
Unmerited, a. oförtjent, ovärdig.
Unmind||ed, a. oaktad, icke vänlud.
—ful, a. obekymrad, ovärdig, oaktsam,
Unmingled, a. obemängd, oblandad.
Unmistakable, a. okänneiig.
Unmitigable, a. oblidkelig, oförsonlig.
Unmixed, a. obemängd, oblandad.
Unmoaned, a. osörjd.
Unmoistened, o. ofuktad.
Unmolested, a. obesvärad, ostörd.
Unmoneyed, a, utan penningar.
Unmoor, v, a, lägga ut frän land,
lyfta töjankaret.
Unmotherly, a, omoderlig.
Unmourned, a. osörjd.
Unmov||eable , a. orörlig, -cable*
ness, 8. orörlighet, oföränderlighet.
—ed, a. orörd, obevekt, -ing, €U
orörlig; kraftlös,
Unmuffle, v, a, afhölja, blotta.
Unmusical, a. omusikalisk; icke earn*
Ijuda^nde.
Unmuzzle, v, a. afgrimma.
Unnail, v, a, taga ut spikar.
Unnamed, a. onämnd.
Unnatural, a, onaturlig; tvungen.
Unnavigable, a. osegelbar,
406 Unnecessary
Unnecessary, a, onödig, fäfUng.
Unneedful, a. onödig.
Unnery||ate, a. enerverad, forelpppad.
— e, V. a. enervera, försvaga.
Unnoble, a. oädel.
Unnoticed, a. oanmärkt.
Unnumbred, a. oräknad, oräknelig.
Unobediont, a. ohörsam, olydig.
Unobjectionable, a. orörkastiig.
Unobsequiousness, s. olydnad.
Unobservllable, a. oakönjbar, omärk.
lig. —ant , a. ohörsam ; icko upp-
märksam, —ed, o. oaktad, oanmärkt.
Unoccupied, a. tom, obesutten.
Unoffending, o. godartad; ren; oskad-
Hg. [sam.
Unoperative, a. intet uträttande, overk.
Unopportune, a. obeqväm, oläglig.
Unopposed, a. oemotsagd, obestridd.
Unordller, v. a. glfva återbud om ell.
fit. -erly, a. oordentlig, -inary,
a, ovanlig.
.Unorganized, a. oorganisk.
Unowned, a. icke vidkänd.
Unpacified, a. icke lugnad.
Unpack, v, a. uppacka, upplösa en
packe; afbörda.
Unpaid, a. obetald.
Unpainted, a. omSlad, osminkad.
Unparagoned, a, ojemnföriig.
Unpardon||able, a. oförlåtlig, -ed,
a. oförlSten.
Unparliamentary, a. oparlamentarisk.
Unparted, a, odelad, oStskiljd.
Un parti al, a. opartisk.
Unpassllable, a. obanad, -ionated,
a, kallsinnig; oväldig.
Unpare, v. a, rifva upp en stenlagd
väg. —ed, a. icke stenlagd.
Unpeaceable, a. ofridsam.
Unpeople, v, a. forhärja, utblotta pS
folk. flig. -ed, a. oförraärkt.
UnporceiTllable, a oskönjbar, omärk-
Unperformed, a. ogjord, ofullbordad.
Unperisliable, a. oförgänglig.
Unperjured, a. fri rör mened.
Unpermitted, o. otiilSten.
Unperspirable, a. outdunstllg.
l-apersuadable, o. oöfvertaieiig.
Unplerceable^ a, ogenomtränglig.)
Unpropitious
Unpin, v. a. lösskrufva; taga ur en
pinne.
Unpinioned, a. med armarna lösa.
Unpit[jied, a. osörjd, obeklagad, -iful,
a. obarmhertig. — ying, O. icke med*
lidsam.
Unplacable, a. oförsonlig.
Unplagised, a. oplSgad, oqvald.
Unplait, v, a, lösfläta.
Unpleasjjant, -ing, a. obehaglig, oan-
genära. -Entness, 8. obehaglighet.
Unpleased, a, obelSten, missnöjd.
Un pliant, c. oböjlig, -ness, s, oböj.
lighet ; halsstarrighet.
Unplnme, v. a. afplocka Qädrar.
Un poetic, a, icke poetisk.
Unpolished, a. opolerad; ohyfsad.
Unpolite, a, grof, ohyfsad, oartig.
-ness, S. grofhet, ohöflighet.
Unpoiitic, a. opolitisk.
Unpolluted, a. obesmittad; kysk.
Unpopular, a. stridande mot allmänna
smaken; icke älskad af folket. (lig.
Unportable, a. som ej kan bäras, öbär-
Un possessing, a. utom besittning.
Un practicable, a. ogörlig.
UnprelicariOUS, a. oafhängig; otvifvel-
aktig. -cedented, a. uUn exempel.
-ferred, a. icke föredragen, -gnant,
a, ofruktbar, -judiced, a. fördoms-
fri, -meditated, a. icke förut betänkt.
-pared, a. oberedd. -possessed, a,
fördomsfri, -tending, a. beskedlig,
anspråkslös, -vented, a, oförväntad,
oförmodad.
Uprincely, a, opassande för en furste.
Unprincipled, a. utan (goda) grund-
satser; vacklande.
Unprisoned, a. befriad från fängelse.
Unproductive, a. ofruktbar.
Unprofaned, a. icke vanhelgad.
Unprofitable, a. onyttig, ogagnelig.
-ness, s. onyttighet.
Unprolsibited, a. oförbjuden.
Un prolific, a. ofruktbar.
Unpromising, a. som ger slätt hopp
om sig.
Un pronounced, a. outtalad.
Unproper, a. oegentlig.
Unpropitions, a. olycklig, ogunstlg.
Unproportionable
Unproportionallble, -te, a, opro-
portionerad» olikmätig.
Un propped, a. icke understödd.
Unpro peroas, a. olycklig.
Uoprotected, a. obeskyddad.
Unproved, a. opröfvad; obevisad.
Unprovide, v. a. göra villrSdig. ~(8,
a, oförsedd; oberedd. — ntj a. oför-
siktig; sorglos.
Unpublished, a. outgifven.
Unpunctual, a. opunktiig«
Unpunished, a, ostraffad.
Un purified, a. oremad.
Unpurposed, a, ofTJrsStlig.
Unpursued, a. oförföijd.
Unqaali||fied, a. ogiii; oskicklig, odug-
lig, -fy, V. a. göra oskicklig, för-
klara oduglig.
Unquarrelable, a. oemotsSgllg.
Unquenchable, a. outsläcklig.
Unquestionable, a. otvifvelaktig.
— ness, 8, ostridighet.
Unquiet, a. orolig, upprörd; bullersam.
—ness, 8, orolighet; bryderi.
Unransomed, a. icke Steriöat.
Unrated, a. icke taxerad.
Unravel, v. c. utveckla; rispa upp
(linne); förvirra. — , V. n. rispas, slippa
upp.
Unreached, a. som man ^ fStt.
Unread, a. oläst; obeläst.
UureadyinCSS, S. ofUrdighet; obenägen-
het. — y, a. oberedd, ofärdig; iSng-
Unreal, a. icke verklig. [sam.
Unreaped, a. oskSrdad.
Unreasonable, a. obiiiig; oförnuftig.
-ness, 8. oförnuftighet.
Unrebukablc, a. oförvitlig.
Unrecallable, o. oSterkaiieiig.
Unreckoned, a. oräcknad, ick.- Inbe-
räcknad.
Unre II claimed, a, icke Sterkallad.
-eompensed, a. obelönad, -con-
cilable, a, oförsonlig, -curing",
a. obotlig, -deemable, a. oSter-
lösiig. -forniable, a. obotlig.
-formed, a. oförbättrad, -garded,
a. oaktad; missaktad, -gardful, a.
oaktsam. -gistered, a. icko in-
registrerad.
Unsaid
.407
Unreined, o. tygellös, obetslad.
Unreylated, a, oanförd, icke berättad.
-lenting, a. obeveklig; oupphörlig.
-lievabloj a. ohjeipiig. -mark-
able, a. icke märkvärdig, -medi-
able, ö. obotlig, -membered, a.
glömd, -membering, a. utan att
erinra sig, vSrdlös, förglömmande.
-mittlngly, ad. oupphörligen.
-movable, a. oföränderlig, -mo-
ved, a. oborttagen; oafsatt. -paid,
a, obetald, -pairable, a. oförbät-
terlig, -pealable, a, oSterkallelig.
-pentant, a. obotfårdig. -pented,
a. oSngrad. —pining, a. icke sör-
jande, -proachable, a. oförvitlig.
-provable, a. otadlig, -putable,
a. oansenlig, -quested, a. obegärd.
-quited, a, icke vedergäiid. -semb-
llng, a. olik. -served, a. oförbehSU-
sara, uppriktig, öppenhjertig. — served-
ness, s. frimcdighet. -si-ted, a. oe«
motstådd, -sistible, a.oemotstSndlijr.
-solvable, a, ouppiösiig. -solved,
a- oupplöst; (ofj obeslutsam. — Spect-
ful, a. vanvördig. -strained, a.
obehindrad. — vengcd, a. ohämnad.
-veren d, a. vanvördig. -vocable,
a. oSterkaiieiig. -vfarded, a. obe-
lönad.
Unriddle, v. a. upplösa en gata; för-
Unrig, v. a. aftackla. [klara.
Unright, a. oriktig, -eous, a. synd-
full, orättfärdig. -COUSnesS, S. orätt-
färdighet, -ful, a, orättrSdig.
Unrip, v. a. sprätta upp.
Unripe, a. omogen; fortidig, -ned,
a. omognad. — nCSS , 8. omogenhet.
Unrivalled, a. makalös, oförliknelig.
Unrivet, r. a. lossa en spik.
Unrobe, v. a. afkiäda.
UnroU, v. a. utveckla; öppna.
Unroof, v. a. rifva af taket.
Unroot, v. a. utrota.
Unroyal, a. okunglig.
Unruljjed, a. ostyrd, -y, a, estyrlg,
bullersam ; upprorisk.
Unsaddle, v. a. afsadla.
Unsafe, a. osäker, farlig.
Unsaid, a. osagd, ebemttU,
408 Unsaleable
Unstudied
Cnsaleable, a. osäijbar.
Unsalted, a. osaltad.
Unsalutcd, a. ohelsad.
Unsatljed, a. omättad. -iaMe, a.
omättlig.
Unsatisllfactory, a. icke tnifredsstäi.
lande, -fiable, a. oförnöjlig. -fled^
a. otillfredsställd.
UnsaYOurly, a, osmaklig.
Unsay, v. a, taga sina ord Igen.
UnSCale, v. a, skala, affjälla.
Unschooled, a. olärd.
Unscorched, a. osvedd.
Unscoured, a. oskurad.
Unscreened, a. obeskärmad, oskyddad.
Unscrew, v. a, skrufva löst.
Unscriptural, a. icke grundad pS
Skriften, obiblisk.
Unseal, v, a. bryta upp ett sigill.
—ed, a. of^.rseglad; uppbruten.
Unsearchable, a. outgrundlig.
Unseason||abl0, a, otjeniig, otidig;
icke lämpad efter Srstiden. ~ed, a.
otidig; osaltad; okryddad; omognadt
Unsecure, a. osäker. [(timmer).
Unseeing", a. blind.
Unseemly, a. oanständig.
Unseen, a. osedd; osynlig
Unselfish, a. oegennyttig.
Unsensible, a, känsioiös, lifiss.
Unsent, a. icke sänd. — for, okallad,
icke hemtad. [a. ofrSnskiljd.
Unsepaiallble, a. oskiljaktig, -ted,
Unserviceable, a. onyttig.
Unservile, a. icke slafvisk, icke kry-
pande; frisinnad.
Unset, a. oplantad.
Unsettle, v. a. förrycka; g5ra oviss.
— , V. n, blifva vacklande, -d , a.
80m ei satt sig; flyktig; omskiftiig.
— accounts, oafslutade räkningar.
—men t, s. obeständighet, ostadighet.
Unsevered, a. oStskiijd.
Unsew, v. a. sprätta upp (sömarne).
Unshacltle, v. a. staiia pä fri fot.
Unshadjjed, -owed a. oskyggd,
oskuggad.
Unsliakeable, a. orygglig, ornbblig.
Unshamed, a. skamlös.
IJnshapedy a. vänskaplig.
Unshared, c. oskiftad.
Unshayen, a. orakad.
Unsheath, v. 0. blotta, draga ur ski.
dan. [rad.
Unsheltered, a. obeskyddad, oförsva.
Unship, v. a. lasta ur ett skepp, to
- the rudder, förlora röret.
Unshod, a. oskodd, barfotad.
Unshoe, v. a. afsko; taga skorna un»
dan en häst.
Unshorn, a. oskuren; sträf.
Unshot, a. oskjuten.
Unshrinking, a. orädd, oförsagd,
Unghunnable, a. oundviklig.
Unsightly, a. stygg; ful.
Unsincere, a. icke uppriktig.
Uusinning, a. syndlös.
Unskilful, a. oskicklig; ('i7ij oförfaren.
Unslaked, a. osläckt.
Unsociable, a. icke umgängsam; ovän-
UöSOlicitOUS, a. obekymrad. [lig.
IJnsolid. a. icke fast; icke grundlig.
Unsolved, a, oupplöst.
Unsound, a. osund; rutten; felaktig,
villfarande; icke fast. -neSS, S. fel-
aktighet; ohelsosamhet.
UnsOUred, a. osyrad.
UnsparlJedj a. ospard, icke skonad.
—ing, a. icke skonsam ; slösaktig.
Unspeakable, a. outsäglig.
Unspecified, a. oupptecknad; icke
specificerad.
Unspoken fofj, a, oomtaid.
Unspotted, Unstained, a. obefläckad,
osmittad, ren.
Unstaid, a. ostadig, flyktig; obestän-
Unstamped, a. ostämplad. (di^
Unstayed, a. ohämmad.
Unsteady, a. ostadig; obeslutsam.
Unstitch, v. a, uppsprätta.
Ullstock, v. a. taga af; taga sönder.
UnstOOping, a. oböjlig, stSndaktig.
Unstop, v. a. öppna, uppdämma. -ped,.
a. obehindrad.
Unstrained, a. otvungen, naturlig.
Unstraitened, a. oinskränkt.
Unstring, v. a. upplossa band; tag*
bort Bträngarna.
Un sträck, a. orörd, icke träffad.
Unstudied;^ a, ostuderaa.
Unstuffed
Unweakened 409
tlnstiiflfed, a. ostoppad.
Unsubdued, a. oöfvervunnen.
Unsabstantial, a. icke materiel, okänn-
bar; oväsendtlig.
Unsnccessfiil, a. olycklig.
Unsnfferablo, a, odräglig,
Unsugared, a. osockrad.
Unsuitable, a. oanständig.
Unsupported, a. ohjelpt, icke under-
Unsure, a. osäker. [stödd.
UnsUSJICeptible, a, oemottaglig, olär-
aktig. —piciOUS, a. omisstänksam,
fri frSn misstankar, -tained, a.
ostödd.
Unswathe, v. a. linda upp (ett barn).
Unswept, a. osopad.
Unsworn, a, obesvuren.
Untainted, a. oskämd; obefläckad.
Untamable, a. otamiig.
Untangle, v, a. repa upp.
Untasteljd, a, opäsmakad. -ful, a.
osmaklig.
Untaught, a. olärd; oförfaren.
Unteacbable, a. oläraktig.
Untempted, a. ofrestad, olockad.
Untenajjblo, a. obeboelig; som ej kan
försvaras. — nted , a, öde, obebodd.
Untender, a. känslolos.
Unterrifled, a. oförskräckt.
Unthankful, a. otacksam.
UnthinJiing, a. tanklös, obetänksam.
Unthrifty, a. slösande, slösaktig.
Unthrone, v. a, Etöta frSn tronen.
Untidy, a. snuskigt klädd.
Untie, v. a. upplösa, lossa; förklara.
Until, ad. tills, tilldess. -, pr, ända
Untitled, a. oplöjd, ohäfdad. [intill.
Untimely, a. otidig; brSdmogen.
Untinged, a, ofärgad.
Untinned, a. oförtennt.
Untirllable, a. outtröttlig, -ed, a.
outtröttad.
Untitled, a, utan titel; oberättigad.
Unto, pr, till, åt, ända till.
Untold, a. osagd; oräknad.
Untootbcd, a. tandlös.
Untouchjlable, a. orörlig, -ed, a.
oantastad, ovidrörd.
Untoward, a. motvillig; omild, -ly,
ad, rdrvändt, bakvÄndt.
Untraced, a. spSrlös, obanad.
Untractable, a. oregerlig; rS, olär.
Untrained, a. oö^ad. [aktig.
Untransjlferable, a, som ej kan öf-
verföras pE en annan. — latftble, a.
oöfversättelig. -parent, a. ogenom.
Untrap, v. a, sela af. [skinligr.
Un travelled, a. orest, ovandrad;
oberest.
Untried, a. oförsökt; oerfaren.
Untrodden, a. obanad, otrampad.
Untroubled, a. ostörd.
Untrue, a. osann, oriktig; otrogen.
UntruSS, v. a. lossa, knäppa upp.
UntrUSty, a. otrogen, trolös.
Untruth, s. falskhet, lögn, osanning.;
Untune, v. a. förstämma; förvirra.
Unturned, a. ovänd.
Untwine, v, a. uppsno, upptvinna.
Untwist, v. a. lösa upp.
Unusljed, a. oanvänd; ovan. -eful,
a, onyttig. -Ual, a. ovanlig, sälL
synt. -ualness, S. ovanlighet.
Unutterable, a. outsäglig.
UnYalued, a. ovärderad; oskattbar.
UnvanQuish[{able, a. oöfvervinnciig.
-ed, a. obesegrad.
Unvariable, a. oföränderlig, -ness,
8, oforänderlighet.
UnYarnished, a. ofernissad ; osmyckad.
Unvarying, a. oföränderlig, beständig.
Unveil, v. a, afslöja ; upptäcka, blotta.
Unventilated, a. ovädrad.
Unversed, a. obevandrad, oöfvad.
Unvexod, a. oplSgad, ostörd.
Unviolablo, a. obrottslig.
Unvirtuous, a. odygdig.
Unvisited, a. obesökt.
Un vulnerable, a. osSrbar.
Unwakened, a. oväckt.
Unwanted, a. onödig, icke erforderlig.
Unwares, ad, oförvarandes.
Unwariness, 5. ovarsamhet, ofdrsigtlg.
Unwarmed, a. ovärmd. [het.
Unwarned, a. ovamad.
Unwarrantable, a. oförsvarlig.
Unwary, a, ovarsam.
Unwatered, a. ovattnad.
Unwavering, a. fast, ståndaktig,
Unweakeued) a, oförsvagad.
410 Unweaponed
Unweaponed, a, obeväpnad.
Uuwearied, a. hvilad; outtröttlig.
IjnweaTe, v, a. upprispa.
Unweighed, o. ovägd; oöfvervlgd.
Unwelcome, a, ovälkommen.
Unwell, a. kraslig, Qjuk.
Unwept, a, obegråten.
Unwholesome, a. osund, -ness, 8,
OBundhet.
Unwieldy, a. ovlg, tung, lunsig.
Unwilling, a. ovillig, obenägen, -ness,
s. ovillighet.-
Unwind, v. a. utreda; uppnysta. — ,
V. n. utvecklas; reda sig.
Unwise, a. ovis, oforstSndig.
Unwitherable, a, oförvissnelig.
UnwithstOOd, a, oemotstSnden.
Unwitnessed, a. obevittnad.
Unwitting, a. ovetande, okunnig om.
Un witty, a. icke qvick, smaklös, oför-
ståndig.
Unwonted, a, ovanlig, sällsam.
Unworn, a, obnikad, ny.
UnworthlJineSS, S. ovärdighet, förakt-
lighet. — y, a. ovärdig; nedrig.
flnwonnded, a. oeär&d, oskadd.
Unwoyen, a. oväfd.
Unwrap, v, a. utveckla, utreda.
Unwreatfi, v. a. uppvrida.
Unwrinkle, v. a. utplana skrynklor.
Unwritten, a. oskrifvea, obeskrifven.
Unyielding, o. obeveklig.
Unyoke, v, a. spänna ur oket. -Ö,
a. urspänd.
Up, pr, uppiSre, uppSt. — , ad. upp,
uppe, uppSt. — and down, upp och
ned, ftram och tillbaka. — to , till;
enlig. to he - with one, vara nä-
gons make. ->, i. upp I
Upbear, v, a, hSlIa upp i högden, upp.
lyfta, understöda. [förevita.
Upbraid, v, a, (with of) förebrS,
Upcast, a, uppdrifven, upphöjd.
UpgrOW, v. n. växa upp.
Uphill, ad. uppföre berget* -~, Ä.
mödosam, svär.
Uphoard, v. a. uppstapla.
Uphold, v. a, understöda; \Å\U upp-
rätt; upplyfta; vidraakthSlla. ~"-er,
e> underhållare; likbjudare»
Urine
Upholsterer, s, tapetserare, möbel.
handlare.
Upland, 8, ^högländt land. -Cr, 8,
bergsbo. -Ish, a. högländt, bergig.
Uplift, V. a. upplyfta, upphöja.
Upmost, ad. högst, pS det högsta.
Upon, pr. p5, uppS, ofvanpS; vid; an-
gSende. - this, härpS. - tht whole,
i det hela, öfverhufvud.
Upper, a. öfre, högre, -hand, 8.
öfverhand. -hOOSe, 8. Öfverhuset.
-leather, s. öfveriäder. -most, a.
Sfverst, högst; förnämst.
Uppishness, 8. högdragenhet.
Uprear, v. a. upplyfta, uppresa.
Upright, a. upprättstSende; uppriktig.
-, S. T. uppritning, plan. -nesS, 8,
upprätt ställning; uppriktighet.
Uprise, t;, n. stiga, resa sig upp.
Uproar, 8. uppror, upplopp.
Uproot, v, a. utrota, upprycka.
Upshot, S. utgSng, ände; högsta belopp.
Upside, s. öfra sidan. - down, upp
och ned, huller om buller.
Upstairs, ad, uppät; i en vSning öf-
vanföre.
Upstart, v, n, komma hastigt upp.
— , 8. en som hastigt bringat sig upp,
uppkomling; lyckans barn; kuapadel.
Uptoar, v. a. upprifva. [ver.
Upward, -8, ad. uppSt, ofvantill, öf-
Upwhiri, v. a. hvirflande uppdrifva.
— , V. n. stiga hvirflande upp.
Upwind, v. a. hoprulla, hopveckla.
UranOgraphy, s, himmolsbeskrlfnlng.
Urbanjje, a. höHig, beiefvad. -ity,
8. belefvenhet, artighet.
Urchin, a. dverg; igelkott.
Ure-OX, 3. uroxe, vildoxe.
Urethra, 8. urinröret.
Urge, v. a. yrka; pSdrifva. -, V. il.
tränga sig fram. — ncy, 8. trängsel,
nödtvSng, — ut, a. angelägen, en-
trägen.
Urging, a. trängande, nödvändig.
Uric, 8. urinsyra.
Urin|{al, s. urinkarl. -ary, a. h3.
rande till urin. — passage, urin-
röret. — O} 8, urin, pink. ->^ v. n«
pinka.
TTra
Urn 9 8» orna.
Urticaria, s, nässclfebör.
Us, pr. OSS.
Usallblo, a. brukbar, nnvBndbar. -gO,
f. bruk, eed; vana; bemötande; hand-
, tering, -nee, *. bruk; ocker.
Use, *. bruk; häfd, plägsed ; ränta;
gagn, nytta. — , r. a. bruka; hand-
tera. -, v, n. pläga, -ful, a. nyt-
tig, -ftilness, 8. nytta, -less, a.
onyttig -fulness, 8, oduglighet.
—money, 8. ränta, intresse.
Usher, 8. ceremonimästare ; underlfirar© ;
karamartjenare. — , V, a, (inj införa,
leda in*
Ustion, 8, bränning, brand.
Usual, a. vanlig, -ly, ad, gemen-
ligen, vanligtvis, vanligen, -ness, 8,
Tanlighet.
Usullcaption, 8. häfd, urminnes häfd.
— firuct, a. nyttjande rätt (utan egen-
domarätt). — rer, s, ockrare, procen.
tare, —ry, «. ocker ; interesser. -rious,
a. begifven p& ocker; snäl.
Usurp, V. a. oräitmätigt tillvälla sig
nägot. — ation, 8. ingrepp.
Utensil, 8. husgeråd, redskap, kärl.
Uter||ine, a. hörande till lifraodem.
- brother, halfbroder. -US, 8. lif-
moder, moderlif.
Utillle, a. brukbar. -Ity, 8. nytta,
gagn. [yttersta.
Utmost, a. ytterst; högst. -, 8, det
Utter, a. utanför; hel, fullständig; af-
görande. — , V, a, yttra; framföra;
upptäcka; sälja, —able, a. utsäglig.
-ance, S, utsägande; föryttring, -ly,
ad. alldeles, i grund.
Uxorious, G. öfverdrifvet förälskad i
sin hustru.
V.
Vaca|]nCy, «. tomhet, ledighet; hvllo-
tid; tanklöshet, -nt, a. ledig, obe-
Eatt; tom; fSfäng. —tö, V, a. lerana
en lägenhet ledig. — tlon, 8, frihet,
ledighet, vacations, pl, tid dS rät-
terna ej sitta; skolferier.
Valve
411
VaCCary, 8. kcatall; kobete.
Vaccinayte, v. a. inympa kokoppoma.
—tion, 8, koppympning.
Vacillaljnt, a. vacklande, obeständig.
—te, l', W. vackla; vara villrSdig.
—tion, 8, vackling.
Vaculjate, v. a. göra fSfäng. -ation,
8, tömning, utgjatning. —Ity, s. tom-
het ; tom rymd. -OUS, a. tom, ledig*
obesatt.
VafrOUS, a. listig, illparig.
Tagabond, a. kringstrykande. — , €,
landtstrykare.
Vagaries, «. p?. utsv&fningar.
Vagary, «. vurm, grill.
Vagina, 8. moderslidan.
Vagrant, a. ostadig, kringstrykande.
— , 8. landstrykare.
Vague, a. vacklande; oviss* obestämd.
Va il, 8. slöja.
Vain, a. fSfäng; inbilsk, högmodig; dik-
tad; flyktig, in -, förgäfves, fSfdngt.
-glorious, a. stortaiig. -glory,
*. atorskryteri. -ly, ad. förgäfves.
-neSS, 8. ftfänga; lättsinnighet.
Vair, #. T. stSlhatt. -y, a. brokig;
T. försedd med etSlhattar af andra
färger ftn vanligt.
Vale, 8, dal.
Valedictjjion, 8, farvftl, afsked. -ory,
a. afskedstagande.
Valerian, s, vänderot.
Valet, 8. betjent, lakej, kammartjenare»
Valetudinarian, a. ejukiig, krasiig.
— , 8. sjukling. [het.
Valiant, a, tapper. — ne»S, S. tapper-
Valid, a. lagmätig; väldig, -ate, v,
a. bekräfta, -ity, 8. giltighet; aä«
kerhet. — ly, tK^. lagmätii^, välde»
Valley, S, dal, däld. [ligen.
Valorons, a. tapper.
Valuayble, a. kostbar, -bleness, 8.
kostbarhet, -tion, «. värde; värde-
ring. —tor, 8, värderingsraaia.
Value, 8, värds;, pris. -, V, Ö. vär-
dera, ekatta; högakta; vSrda. •», V. fl,
gälla, vara värd. -less, a, obetyd-
lig, utan värde. — r, 8. värderings-
man. [T. falMucka.
Valye, 8. falldörr ; tungan pä en pump ;
412
Valvule
YalTUle, $, liten dubbel lucka.
Tamp, 8, öfverläder. «-, V. a. up-
putsa ; flicka, laga. —er, *. ekofllckars.
Tan, S. förtrupp; front; vannä. — , v.
a, vanna, kaata (säd), -»gnard, €,
förtrupper.
Tan©, €, väderhane; flöjel pS en mast.
Tanilla, «. vanilj.
Tanish, Vc n, fBrsvinna, fSrgSs.
Tanity, s. fSfänga; lörgänglighet ;
falskhet.
Tanqnisb, t^. o. afvervinna, besegra.
T an 1 9 8, förtrupper,
Tantage, e, formSn, fördel, gBga ; till-
ffelle. -ground, 8. öfverlägsenhet.
Tapid, o, dufven. -ness, a, duf.
venhct.
Taporllate, v, n, utdunsta, -ation,
8. dunstning, utdunatnlng. — Iferons,
G. som förorsakar dunster; rökig.
TapOUr, S, dunst, Snga; inbillning;
mjeltfiijuka. vapours, pl, vädersot,
-, V. a, dunsta bort, -, V. n. yf-
vas; göra sig till,
Tarillabl©, o. föränderlig. -aMeness,
8. foränderlighet. -anC6 , ^. split,
oenighet, — ation, 8. förändring; olik-
het; afart, -COCele, 8. T. kramp.
fiderbrSck. -COlOUred, O. brokig.
—COBS, C, förorsakad af utspända
Sdror. -ed, a, ätskillig; brokig.
-egal©, v, a. göra brokig, -©gated,
a, mSngfärgad. -ety, 8, fitakillighet ;
olikhet; ombyte; mSngfaldighst; artför-
ändring. — Oions, a. angäeade kop.
por. -OBS, a, raSngfaldig; förånder-
Tsrix,. s, krampåder. [lig.
Tarlet, S, belaent; bof, skurk.
Tamish, a, fernissa; lackering; täck.
mantel, — , V, a. fernissa; bemantla.
Tary, v, a, ombyta; göra mSngfårgad.
— , V, n, vara olika; icke komma öf-
verens; skifta, vesla; afvika. — Sng,
G. föränderlig, ombytande.
Vascnlllar, a. T, försedd m®å rör,
-iferons, a. T, försedd med frökSrl.
Yase, 8, vas; kärl; blomkruka,
Yassal, «. vasall; träl. ~, V. a, kufva.
-ago, s. vasallstSnd; länsplilrt; un»
derglfvenhot; träldom.
Venal
Tast, a. vidstrSckt, ofantlig. -, 8. stor
vidd ; stor rymd. — ly, ad, ganska, i
hög grad. -nesS; 8, stor vidd ; ofant-
Tat, 3, fat, kärl. [liglict.
Taticination, s. spSdom.
Tault, 8. hvalf, hvälfd källare; murad
graf; sprSng. ~, v, a, hvälfva. -,
V, n. springa, voltigera. — ©d, Ct,
hvälfd; hjelraformig, -Or, 8. sprin*
garo, voltigerare,
TailBt, *. fikryt. -, V. G. prisa, be»
römma. — , v. n. skryta, prSla med.
— falf O, skrytaktig.
Tavasory, 8, underlänv
Teal, 8, kaifkött; kaif. -cntlets, 8,
pl. kalfkotletter.
T®Ck, 8. gammal käring.
Tection, «. försel, bärande,
Tedotte, «. skildtvakt till häst; utpost
längs frSn lägret.
Teer, v. n. vända sig, kasta sig (ora
vinden) ; löpa omkring. — , v, a. vrida ;
T. fira.
Tegetajjbiiity, s. växtlighet, -ble,
o. grönskande. — , 8. planta , ört;
grönsaker. — töj V.n. växa som plants;
lefva ett uselt lif. -tion, 8, växt,
växande. — tlTO, a. växande; som
drifver växter,
Tegete, o, grönskande; drifvande.
Tegetive, a, plantarUd.
Tehemanjice, -cy, s. häftighet, -t,
G. häftig, stark.
Tehiclo, s. fartyg, £kdon; medel,
Teil, 8, slöja , dok ; täckmantel. -, V.
C, beslöja; förborga.
Tein, 8. Sder; rand, fider i marmor
o, d. ; lynne. — , V. G. teckna ådror,
marraorera. — y, G. §drig, marmorerad.
Tellferons, a. försedd med segel,
Telleity, s. svag viija.
TelllcatO, v. a. knipa; plocka,
Tellum, 6. velin, fint pergament, -^a-
per, 8, velinpapper.
Telocity, 8. snabbhet, hastighet.
Telvet, 8. sammet. — , G. af samn-ct.
— , V, a. sätta sammetsfärg pf^. -6611, .^.
felb. -flower, S. sammetsros. -illo»
8. kypradt manchester,
Tenal, a. innehållen i ådrorna.
Venal
Vermillion 413
Veaftlj a. fel, till salu; gement egen-
nyttig, -ity, 6. falhet.
Vend, V. a. sälja, föryttra. — eo, s.
köpare, -er, 5. säljare, -ible, a.
säljbar, -ition, 8, säljande, försal.
jande. — ue, S. auktioo.
Veneer, v. a. fanera, göra inlagdt ar-
bete. -Ing, 8. inlagdt arbete.
Veneflce, 8, giftblanderi.
Venenjlate, v. a. förgifta; smitta. -,
a. förgiftad, -atlon, 8, förgiftande.
-OSe, a. giftig.
Venerayble , a, vördnadsvärd, -te,
v, a, vörda, högakta. -tion , s.
vördnadsbetygelse. — tor, 8, vördare.
Vener||eal, a. venerisk-, T, koppar-
haltig. — distemper, veneriska sjuk-
domen. -eon8, -ons, a. kättjefuii.
— y, 8, jagt; okyskhet.
Venetian, a. venetiansk. - Minds,
pl. jalusier, fönstergaller.
Venew, Veney, s. gSng i fUktning.
Venge, v. a. hämna-, straffa, -able,
a. hämdgirig. -ance, 8, hämd;
straff, -ful, a. häradfull.
Venial, a. föriätiig. -ness, 8, til.
iStlighet ; tiliStelee.
Venison, 8, vildbrSd; hjortkött.
Venom, «. gift, etter. -5 v, a. förgifta.
-ons, a. "ärgiftig.
Venous, a. T. Sdrig. _ _
Vent, 8. lufthäl; luft; utgSng; aflopp;
säljande; fänghSl pä en kanon. — ,
V. a. gifva luft St; iSta utbryta; ut-
sprida. — , v, 71, vädra (som en jagt«
hund). [en hjelm, visir.
Ventail, s. fallgaller för öppningen pä
Venter, S. buk, lif; moderlif.
Ventil jdnct, s. vindrör. -late, v. a.
vanna; gifva luft; uppfriska luften;
undersöka. — lation , 8, vannande ;
evaining; luftrening, -lator, s. T,
vädervexlingsmaskin, ventilator.
Veiitosity, S, väd-er, väderspänning.
Ventricle, S. ihSligt rum i kroppen.
— of the heart, hjertkaramare.
Ventriloquist, S. buktalare.
Yentisrjle, S. äfventyr, händelse, at
a — , pä vinst och förlust; pä puff.
-, V. w. (at, on, uponj drista sig.
*-, V. a, arventyra. -er, 3, vSgbals.
•>eS0me, a. vSgsam. -OUS, a. djorl,
oförvägen.
Venue, 8, T, närgränsande ort; di-
striktet hvarifrSn en jury skall hem-
tas; styng.
Venus, 8, Venus, kärleksgudinna; af-
tonstjärnan; T. koppar. -COnib, 8.
kamkyrfvel. -liair, 8. jungfruhSr
(ört). -flytrap, S, flugfängaren.
-nayelwort, S, hundtunga; nafvel-
gräs.
Voraci||OUS, a. sannfårdig; uppriktig.
—ty, 8, sannfärdighet; sanning; san-
ningskärlek.
Veranda, «. altan med gallerverk.
Verb, 8, T, verbum. -al, a. munt-
lig; bokstaflig; ordrik; T. som kom-
mer af ett verbum. -ality, 8. blotta
ord; bokstaflig förklaring, -atiitl,
ad, ord för ord.
Verberate, v. a. elS.
Verb-iage, -osity, s. ordsvall, vid-
iyftighet. -OfcäO, a. ordrik, vidlyftig.
Verdanllcy, s. grönska, -t, a. grön,
grönskande.
Verderer, «. jägmästare. [mening.
Verdict, s, nämdens utsago; domslut;
Verdyiture, s, grönkrita, -uro, s.
grönhet, grönska. [samhet.
Verécund, a. blygsam, -ity, s. biyg-
Verge, S, spö som betjenter i rätterna
bära; lagsaga; kant; T, elända vid
oron (i fickur). — , V. n. lända till.
— r, 8. stafbärare; prestaf.
Veriijdical, c. sannfärdig, -flcatloji,
8, bevis, betyg, -fy, v. a. bestyrka,
bekräfta, -ly, ad. sannerligen, -si-
milar, a. sannolik, -sinulitudo,
-simility, s, sannolikhet, -tabio,;
a. sann, verklig, -ty, S. sanning;
uppriktighet.
Verjuice, S. äplemust, suräplesaft.
VermiJICUlar, a. maskformig. -cu-
iate, v. a. fanera s.l att det liknar
maskgrmgar i träd. — Cuic, s. liten
mask; larf. -CnlOUS, a. masklik;
maskstungen. — foriH, Q,, maskformig.
—lion, S. konsionellfärg ; cinober;
mönja. — , v. a. furga skarlakausröd.
414
Vermin
View
Vormin, e. ohyra.
Veruaciilar, a. inhemsk. — tongue,
— idiom, raodersmSl.
Vernal, a. vSrtiden tillhörig.
Vermin t, a. grönskande.
Verniclo, 5. svettduk. [delare.
Vernier, S, T. minutdelare, secund-
Vernility, s. alafviskt uppförande.
Versaybility, s. böjlighet, smidighet.
-ble, a. böjlig, smidig, -blencss,
S, böjlighet, smidighet. — tilOj a.
rörlig; föränderlig, -tileness, ~ti-
lity^ 8. ombytlighet*. smidighet.
Verse, S, vers, rim; skaldestycke.
Versed 5 a. förfaren, bevandrad.
Versicolonr, a. mSngfärgad, brokig.
Versiylication , s. sammansättning af
en vers; versmakeri. — ficfttorj—fter,
8, poet, rimmare. — ffj V, a, besjunga
pä vers; rimma, {version.
Version, s. öfversättning ; förbylning;
Verst, S. verst (rysk mil).
Vert, a. grön. —, 8, grönt, grönsk».
Vertebral, a. hörande till ryggraden.
Vertex, s: topp, spets ; zenit.
Vertical, a. lodrät, vertikal, -ness,
8. lodrät ställning.
Verticity, s. vändning; kretslopp.
VertiglJinOUS, a. svindelaktig. -O, S.
Vervain, s, jemört. [svindel.
Very, a. sann, verklig; idel; sjelf; just
den. —, ad. ganska, mycket.
Vesillcant, -catory, 5. piSster som
uppdrager bläsor , spanskflugplSster.
-Cle, 8. liten biasa. -CUlaX, a.
full med smS blSsor.
Vesper, S, afton; aftonstjärna, vespers,
pi. aftonbön. — tinC» a. aom sker
om aftonen.
Vessel, s, kärl; kar; farkost, fartyg.
Vessicon, s, flossgallen, ledsvamp pä
hästars knän.
Vest, s. klädnad ; vest, jacka. -, V. a.
kläda; bekläda; begafva.
Vestal , s. prestinna i Yestas tempel ;
obefiäckad mö. ~, a. ganska kysk.
Vestibule, s. förstuga, försal.
Vestige, s. fotspSr.
Vestment, 8. klädnad, skru*^; mess-
sl^jorta, messkläder.
Vestry, «. sakristia; sv^ckenstämma.
-meeting, s. sockenstämma.
Vestnre, *. klädnad, skrud; mantel.
Vetch, 8, vicker. -ling, 8, helgehö.
Veteran, o. öfvad, erfaren. -, 8, ve-
teran, gammal soldat.
Veterinarljlan, s. boskapsiäkare. -y,
a. hörande till boskapsläkedom.
Vex, V. a. bry ; plSga ; förtryU. -, V,
n. trumpna, förarga sig, vara 1 för-
lägenhet, -ation, 8, oro, bryderi;
förtret, förargelse. »atloUS 5 a. led-
Vial, 8, liten glasflaska. [sam.
Viand, 8. kötträtt.
Viaticum, «. reskost; sista smörjeisen.
Vibrallte, v, a, svänga. -, v. n. dallra ;
darra. -tlOD , 8, svängning (af en
pendel); darrning. -tife, -tory,
a. svingande, svängande.
Vlcar, 8, vikarie, ställförträdare, sub*
stitut; landtprest. -ftge^ 8, socken-
prestsyssla; vikariat.
Vice, a. last, odygd.
Vice, ö. vice, tjenstfönättande i en an-
nans ställe, -adniirality, «. vice-
amirals-embete. -agent, 8. fullmäk-
tig, -chancellor, 5. prokanslcr.
-gerency, 5. stSthSllareskap. -ge»
rent, s. stcSthSllare; en biskops vi-
karie. -king, -roy, 8, vicekonung.
Vice, 8, skruf, skrufätäd. -, V, a.
skrufva; draga.
Viced, a, lastbar.
Vicinjlage, -ity, -«. närbelägenhet,
grannskap, -al, a. närbelägen.
Vicissitude, 5. omskifte; obeständig,
het; förändring; omgSng.
Victim, 8. offer; offerd.jur. -izO, V,
a. ofiEra.
Victor, a, segrare. -lOUS , a. seg-
rande; segerrik. — y, s^ seger, triumf.
Victual, s. proviant, lifsraedel. -, V.
a» förse med llfsroedel. —ler, 8» pro-
viantmästare; proviantskepp.
Videlicet, ad. nämligen.
Viduity, s. eakestSnd.
Vie, r. 71. tiifla, sträfva; trotsa; strida.
View, 9. syn; öga; besigtning; gransk-
ning; utsigt; mönstring; afsigt. — ,
V, a. syna, beslgtiga; se. SskSda.
Viewer
Visit
415
^^Tf $, beslgtniDgsman. -leSS, a.
osynbar.
yigosimal, o, tjugonde.
Yigilf «.. vaka ; en helgdagsafton. -ance^
», vakande; vaksamhet; sorgfälHghet.
—ant, a, vaksam: omtänksam.
Vignette, *. T. vignett.
Tigone, a. vlgognakamelen ; vigogne»
nil ; vigognehatt.
Yigojlrosity, a. styrka, -rous, a,
Btark, rask; tapper, vftldlg. -ur, 8,
styrka; verksamhetsforraSga ; själsstyr-
ka; eftertryck.
TilO, d' gemen; nedrig, elak. -nOSS,
t. gemenbet, nedrighot.
Vilify, V. a, skända, vanära; smäda.
Vilipend, v, a, föraku.
Villa, 8, landtgodB, villa.
Village, 8. by. -er, 5. landtbo, bonde.
-ry, 8. landsbygd.
Villain, S. lifegen landtbo ; bof, skälm.
—age, 8. lifegenskap ; nedrighet. -OUS,
a. bofaktig, afakyvärd. -y, 8. bof-
streck ; brott.
Vill 08 e, a. hSrig, luden.
ViniineoQS, a. gjord af vidjor.
Vincible, a. öfvervinnelig.
Vindemla||l, a. börande till vinberg-
ning. —te, v. a. berga vin.
Vlndicllate, v, a. förfäkta ; pSstS ; häm.
nas; frisäga. — ation, 8. försvar, för-
fäktande, -ative, a. hämdgirig.
— ator, 8. försvarare; hämnare. — ato»
ry, o. försvarande: hämnande. — tive,
a. hämdgirig.
Vine, 8. vinstock, -branch, 8, vin-
ranka. — bnd , 8. knopp pä en vin-
ranka, -dresser, «. vingSrdsman,
-fretter, -grub, s, mask pä vin-
träd. -yard, a, vingSrd.
Vinljegar, 8. ätUka; surhet. -osity,
8, vinaktighet. -OQS, a. vinaktig.
— flavour, vinsraak. — tage, s, vin-
bergning; vinbergningstid. -tagcr,
8. vinbergare. -tner, s. källarmä-
stare; vinhandlare. —try, S, vin-
marknad; vinkällare.. — y, a. vin-
aktig, vinrik.
Viol, 3. fiol, altfiol, tenorfiol.
Yiolajiblo, a. förkränklig. -te, V. a.
sSra , skämma ; ohelga ; Gfverträda ;
väldfSra. -tion , s. vSldförande;
öfverträdelse ; väldtUgt. -tor, 8. vald-
tagare; ohelgare.
Violaceous, a. violfärgad, violett.
ViolenllCe, 5. häftighet; vald, väldsam-
het; vSldtägt. —t, O. stark, vSldsam.
-tness, 8. häftighet, vSldsarahet.
Violet, 8, violblomma, -bloe, a.
violett, violettfärgad. [spelare.
Violin, 8. fiol, violin, -ist, 8, fiol-
Violoncello, s, violoncell, basfiol.
Vipor, 5. huggorm. -0U8, a. af hugg-
ormsslSgte; giftig. -'s-grass, 8.
Bcorzonera.
Virago, s, sköldmö ; grof qvinnsperson.
Virgin, 8. mö, jungfru. — , O. jung-
frulig, obefläckad; gedigen, —al, a.
jungfrulig, -als, 8, pl. spinett, klav-
cymbal. — ity, 8, mödom, jungfrudom.
Virgo, ff. T. Jungfrun i djurkretsen.
Virillie, a. manlig, -ity, «. manlig-
het; mandom.
VirtualJl, a. gällande; verklig, -lity,
8. kraft, verkan, —te, V, a, göra
verksam.
Virtue, S, dygd; kraft; egenskap; tap-
perhet. -less, a. odygdig; kraftlös.
VirtullOSity, S. konstfulländning. -080,
8, virtuos; konstkännare. —OUS, a.
dygdig; kysk, ärbar; kraftig. -DUS»
ness, 8, dygdighet, ärbarhet.
Virulenllce, 8. förgiftighet, bitterhet.
—t, a. förgiftig, smittsam.
Visage, s, ansigtc, anlete. [vagn.
Vis-a-?is, pr, emot. -, 8, ett slags
Visceralll, a, hörande till Inelfvorna.
—te, v. a, taga ut inelfvorna.
Viscllid, a. klibbig, limmig. -idity,
-osity, 8, seghet, klibbighet.
Viscount, 8. grefve. -ess, 8, en vis-
counts fru. [8. klibbighet.
Viscous, a, klibbig, limmig. -nCSS,
Visibllillty, S, synlighet; solklarhet.
-le, a. synlig, synbar; tydlig.
Vision, 8* syn; SskSdande; uppenba-
relse; dröm. -aryj a. inbillad. — ,
8. siare; fantast.
Visit, s. besök. -, V. n. <fe a. göra
besök; umgSs; besöka, bese; hemsöka;
416 Visitable
Volunteer
hSlla visitation, -ablo, a, som kan
besökas, -ai?. t, s. besökande. -atiOM,
«. besök ; besigtning ; landsplSga ; näd.
— er^-ator^ 5. som besökar; visitator.
Ylslve, a. hörande till synen; seende.
Ylsor, 8, mask för ansigtet; visir.
Tistej 5. utsigt ; utseende ; • jP. si^t.
TiSUaly ö. liörande tiii synen. - nSTVe,
synnerv. — point, synpunkt.
Vitai, a. lifvet tillhörig; liflig; vä-
eendtlig. ~ spirits, lifsandar. —
thread, lefnadsträd. -ity, 8, llfs-
kraft; lif. -ness, 5. lifskraft. -8,5.
pl, de delar i menniskokroppen, som
äro väsendtliga för lifvet.
Vitellary, s. det ihSliga af figget der
blomman ligger.
VitlllatCj v, a. förkrSnka; förderfva;
förfalska ; ogilla. -atiOD, S, förfalsk-
ning. —OUS, a. odygdig, lastbar,
brottslig, felaktig. -OUSnesSj -OSi-
ty, 9. felaktighet, lastbarhet, brotts-
lighet.
Yitrlleal, -ean, -eous, a. giasig,
glasartad, -ificate, V. a. fdrgla^a.
-ification, *. förglasning. -ify,
V. a, förglasa. — , v. n. blifva glas.
Vitriol, S, vitriol. -iC, a. vitriolhal-
Yltriinsj 8, glas. Itig.
Vitryj 8, ett slags oblekt lärft,
Vitoperallble, a. tadelvärd, Icstvärd.
-te, v, a, tadla, lasta, -tion, 8,
tadel; bestraSning.
Vivaci|]011S, a. linig, qvick ; länglifv&d.
—ty, 8. liflighet, munterhet,
Ylyary, So djurgSrd; kaningSrd; fisk:
Viver, s, sjöhors. [sump.
Yi?es, 8, pl, fibel, halssvullnad hos
hästar. [8, liflighet.
Vivid, a. liflig, qvlok ; lifaktig. -ae^S,
Vivific, -al, a. lifgifvande. -ate, V.
a. uppiifva. -atiOH, 8. lif^ifbinE^.
-ative, a. lifgifvande.
Yivi!|fy, v. a, uppiifva, uppelda, -pa-
rous, a. eom framföder lefvande ungar.
Vixen, s, räfuage; trätgirig, grälaktig
qvlnna. — , V, fl, träta, gräla.
Viz, ad, nämligen. [förkläda.
Vizard, 8\ mask, -, V, a. maskera,
Yizler^ e. vlzlr, turkisk minister.
Yocabllle, 8, ord, vokabsi. -nlary,
3. lijen ordbok.
Yocal, a, rösten tillhörig; muntliK.
— musiJc, vokalmusik. — ity, 8, tal-
förmSga. -ize. V, a, böja ljudet till
ord. — ly, a. med rösten; muntligen.
YoC&dllOn, 8, kall, kallelse; lefnads-
satt; syssla. — ve, 8, T. vokativus.
Yociferljate, v. n. ryta, vrSia. -ation,
8, rop, skriande. —0118, G, ropar de,
larmande. (bruk.
Yogue, 8, rop; mod, svang; allmänt
Voice, 8, röst; stämma. -, V. a, ut-
ropa ; bestämma.
Void, a, tom, öde; kraftlös; upphäfven;
obesatt ; bristande. — of, utan. — , 8,
tomt r?im, ihSlighet. — , V, a. ut«
tömma; upphäfva. — , V, n, blifva
tom. —able, a. som kan upphäfvas,
-asice, 8, uttömning. -er, 8, ut»
tommare; bordkorg. — ÖÖSS, 8, tom.
het; overkaamhet. — ur, 8, bordkorg.
Volatic, a, flygande; flyktig.
Yolatil||e, a, flygande; flyktig. -, *.
JQäderfä. -ity, «. flyktighet; utdunst-
cing; lättsinnighet. -izO, V, a, göra
flyktig, förflyktiga.
Volcano, S, vulkan, eldsprutande oerg.
Yoiery, S, fSgelbur; en okock fSglar.
YolitatiOB, s, fladdring, kringflygning.
YolitiVö, a, viljande, the ^ faculty,
förraägan att vilja.
Volley, 8, salfva (af skott etö.). at -,
af en slump. — , V, a, utkasta.
Volt, 8, T, volt, krets (I ridkonst).
Voltaic, Ö5. — pile, voltaisk pelare.
Yolubllility, S, trindhet; rörlighet;
munvighet, —le, a, trindj rullande;
snäll; munvig.
Volawille, s, rulle ; massa, vidd ; volym,
tom, band. -fnOUS, a, cmfSngsrik;
vidlyftig. -inOMSnesS, e. antilct
af delar; vidlyftighet.
Yoluiltljariljc, ad, sje!fraant, af M
vilja, -arinésss s. friviiiighet. -ary,
a. frivillig, ejclfmant, otvungen. -, 9,
volontär; T. fantasi, -eer, 5. va-
Jontär, frivillig soldat. -, V. n, tjen^
eSsom frivillig. -, V. a, frivilligt bjuda.
Voluptuary
Volaptallary, «. TäUusting, ▼ekling.
-ons, a. vällustig, yppiy.
Volntation, «► ruiininir.
Volate, 8. T, enäckverk.^
Vomer, s, piogjem.
Vomica, s, lungbsid.
Vomic-niät, s. purgeraot; liktorn.
Vomit, 8. »pott; kräkmedel. -, ^. n,
jpfvB ofver, kräkas. -, V. a. (up^
out) spotta upp, atspmta. -ion, s,
nppkastning. -ivej -Ory, a. som
förorsakar kräkning. — , 8. kräkmedel.
Voraci||OHS, o. glupsk, slukande; ref-
girig. --OUSneSS, -ty, 8, glupskhet,
rofgirighet.
Vortjiex, 8, göl. hTlrfvel. -ical, a.
hvirfvelaktig.
Votary, s, munk ; person som uppoffrat
sig ät nSgot.
Vote, 8, röst; votering. -, t?, n. vo-
tera. — , V. a. besluta genom omröst-
ning. — r, 8, rostegare.
VotlYÖ, O. utlofvad, Bom sker efter löfte.
Voncll, *. vittnesbörd, försäkran. — ,
t?, a. pästE ; inkalla säsom vittne ; be-
tyga. — , v. n. aflägga vittnesmäl.
— 66j *. Sberopadt vittne, —©r, 8.
vittne; bevis; quittens. — safe, V. a.
gifv»; bevärdiga; tillSta. — , V, n.
täckas, behaga.
Vow, 8, löfte. -, t?, n. göra löfte om
nSgot; med ed förplikta eig. «-« V» CL»
lofva; helga.
VOTfel, 8, vokal, sjelfljud.
Voyage, «. sjöresa; resa,. — , V. n,
öfverfara; resa till sjös. — Fj S» re-
sande» sjöfarande.
Voyol, 8. T, kabellarium.
Vulgar, a. allmän; vanlig; ofTentlig;
gemen, nedrig. — , s. pöbel; menige
man. -ism, s. gement uttryck, -ity,
8, gemenhet, pöbelaktighet,
Vnlaerallble, a. som kan sSras. -ry,
a. sSrläkande. — , 8, sSrplSster.
Vnlpine, a. räfaktig; slug.
Vaiturl'e, «. gam. -ine, a. af gam-
Blägtet.
English'SioedUh DicU
Wait
w.
417
Wabble 9 v, n. darra; vrida sig om*
kring; ragla.
Wabblers, «. pL fotfolk. [salt).
Wacke, «. T. vaoka (ett slags grof ba.
Wad, 8, vadd; stoppning; T. grafit.
— , V. a, fodra med vadd; stoppa.
—ding, 8, vadd, stoppning; fbrladd-
ning. — hOO&j 8. krats, plunderskruf.
Wadable, a. som kan Sfvervadas.
Waddle, t;, n, vagga, vanka som en
gäs. [tupp; svinsskrofler»
Waddles, 8. pL slöret, skägget pä en
Wade, v. n. vada; tränga aig igenom.
Wafer, Waffle, S. vSffJa; munlack;
oblat i den hel. nattvarden.
Waft, 8, fladdring; flytande el!, sim.
mande kropp,- — , V. w. fladdra; sim-
ma; vinka, —age, 3. fart öfver vatt-
net. -er, 8, färja, färjebSt; färjkarl.
Wag, V. a. <fe n. röra smStt; skaka.
— , 8. skal k»
Wage, v. a, slS vad; vSga; lega, be-
solda. to - war, föra krig.
Wager, 8. vad. -, t?, w. <fc ö. siS
vad. [pant.
Wages, 8. pl. lön, sold; hyra; nnder-
Waggijery, 5. skaikaktighet, puts. -ish,
a. skalkaktig, skämteam.
Waggle, v. n, gS och vagga som on
^%s; vackla.
Waggon, «. trosavagn, forvagn. -age,
8. forlön. —er, 8, forman, Skare;
Karlvagnen (stjärnbild).
Wagtail, 8. jemsparf, qvickstjärt.
Waid, a. tryckt, pressad.
Waif, 8. tappadt tjufgods; nägot iom
är funnet och ej Sterfordradt.
Wail, 5.' jämmer, klagan. — , V. a. be.
klaga. — , V. n. jämra sig. -föl,
a. sorglig, —ing, s, veklagan, klago-
Wain, s. vagn. [rop.
Wainscot, 5. ekplankor till panelning;
panelverk. — , t;, a. panela.
Waist, S. medjan, veka lifvet; mellan-
däck. -clothes, S. pl. T. relings-
kläder, -coat, 5. vest, iifstycke.
Wait, V, n, vänta, dröja. -, V. a.
21
418
Waiter
forbida; bivigta. tO - at table,
passa upp vid bordet, to — on, upp-
vakta; passa upp; följa. — , s. för-
sSt, lur. ~er, 8. uppassare, betjent;
garQon pä vSrdshus; tallrik.
"Waiting) et. väntande, uppassande. ~,
S. uppassning. —hOJ^ S. uppassare.
-maid 9 S. karamarjungfru , piga.
-man, 5. lakej, betjent. -woman,
S, karamarfru.
"Waits , s. pl. gatransikanter^
"VTaiYe, s. Vi?je.
Wake, 8. vaknfng; T. kölvatten. -,
V. n. vakna; upplifvas; vaka. — , V.
a. väcka, —fal, a. vaken , vaksam.
—fulness, 3. vaksamhet; sömnlöshet.
-n, V, 71. vakna. -, V, a. väcka.
Wakes, s. pl, kyrkovigningsfest.
Wale, 8. kant, upphöjning pä tyg;
märke efter ett slag. -knot, 5.
vantknop.
Walk, 8, spatsergSng; gSng, allé ; väg ;
passgSng af en häst. — , V. n. spat-
sera; spöka, gä igen; gä sin väg;
vandra. — , V. a. genomvandra, —er,
8. spatsergängare; valkare. -ing, s.
gäng ; spatsering. -ing-fire, 5. lykt-
gubbe, irrbloss.
Wall, 8. raur, \^%z\ främsta rummet.
— , v. <2. omgifva med mur. to — up,
mara igen. -Creeper, 8. hackspett.
-eye, S, grS starrn. -eyed, a. glos-
ögd (om hästar), -flower, 8. gul viol,
guldlack. -fruit, 8. frukt som mog-
nat vid murar. — gun, 8. hakebössa.
-ing, s. murverk. -lOUSe, 8. vägg-
lus, -sided, a. (om ett skepp) hvars
sidor 8tä rätt upp och ned, — tree,
8, spalierträd.
Wallet, 8. kappsäck.
Wallop, v. n, uppsjuda, uppvSlla.
Wallow, v. W. <fc a. välta, vältra,
hvälfva. — isll, a. osmaklig; smutsig.
Walnut, 8. valnöt.
Walrus, Waltron, 8, vaiross.
Waltz, 8, vals. -, V. n. dansa Tals.
Wamble, v. n, röras upp (om magen);
sjuda.
Wäö, a. blek, förfallen, -ned, a.
Warmth
bleknad, urblekt, -ness, 9. blekhet,
raattighet, — nish, a. blek.
Wand, 8. spo, härolds taf; trollspö.
Wander, v. n. vandra; gS villse. -,
V. a. genomvandra, genomströfva.— ing,
8. vallfart; irrväg; svärmeri.
Wane, v, n. afUga, minskaä. -, *.
aftagande; förfall; T, nedan.
Want, 8, torftighet; brist; nöd. — ,
V. a, hafva brist pä; behöfva; sakna.
-, V, W. fattas, fela ; lida brist, -ed,
a. nödig, erforderlig. — Ing^ a. fe-
lande. — , 8, brist, fel.
Wanton, a. ostyrig; lekfull; lättfär-
dig; ostadig. — , 8. sjelfsvSlding ; yr-
hjerna; liderlig person. —, V. 71. rasa;
leka ; roa sig okyskt. — neSS, 8, lätt-
färdighet; lättja; ostyrighet; glädtig-
het, skalkaktigheL
Wapentake, 8. härad.
War, 8. krig; krigsrustning. — , V, «.
k riga, fora krig. — , V. a. bekriga.
-fare, S, härmrd. -, V. 71. kriga.
— llOOp, 8, vildames krigsrop, -like,
a. krigisk; stridbar. -WOrn, a. för-
sliten i krig.
Warble, 5. qvittring; fSgelsScfg. -, V.
a. drilla, utsjunga; qvittra. — r, *.
sängare; sängfägel.
Ward , 8, värd ; qvarter i en stad ; för-
skansning; garnison; parering; för-
svar ; pupill ; förmynderskap ; fängsligt
förvar. — , V. a. & n. vSrda, vakta;
beskydda, to — off, parera undan.
—en, 8. uppsyningsman; föreständarc ;
Sfverintendent. —er, 8. värdare ; vakt-
mästare, -robe, 8. garderob. — room,
s, stora kajutan.
Ware, S. vara, handelsvara. — honse,
8, magasin. -, V. a. magasinera.
Ware, v. n. akta sig. -ful, a. varsam,
for^igtig. -less, a. ovarsam, oförsigtig.
Warillly, ad, var?amligen, försigtigt.
—ness, 8, varsamhet, försigtighet.
Warm, a, varm; ifrig, häftig; liflig.
— , V, O. värma, — , V. 71. blifva varm.
-ing, a. värmande. — , 8, värmning.
-ing -pan, 8, sängvärmare. — Ing-
atone, 8, värmsten, serpentinsten.
Warmth, 8, värma, varmhet; ifrighet.
Warn
Wax
Wftrn^ V. a, Yama ; förmana ; UUkSnna-
gifva. -ing, 8, varning; kungörelse;
uppsägning.
Warp, s. varp; varptSg. — , V, a,
varpa, ränna; böja; förkorta. — , V.
n. slä sig; blifva vind (om bräder);
afvlka.
Warrant, S. skriftlig befallning; by-
sättningsutslag ; tillstädjelse ; försäkran.
^, V, a, försäkra, bekräfta; befall-
mäktiga ; frikalla för ansvar ; urskulda.
-able, a. försvarlig, -er, a. för.
svårare; assekurant. — y, 8, skriftlig
makt; garanti; fullmakt.
Warren, s. kaningSrd. -er, S, ^ur-
gSrdsvaktare.
Warrior, 8, krigsman; hjelte.
Wart, 8, vSrta ; knöl pä trän. -WOrt,
s, reformsgräs.
Wary, a. varsam, försigtig.
Wash, v. a, & n, tvätta, vaska, rensa,
skölja; anstryka; tvätta sig; tvätta
kläder. — , 8, skulor; skönhetsvatten;
byk; anstrykning, -ball, «. tvål-
kula, -bowl, s, tvättfat, -er, s.
tvättare; tvätterska* -eriTOnian, s.
tvätterska. — hOUSO, 5. tvättstuga.
-leather, s, sämskt läder, -pot,
S, tvättbunke. — y, a. vät; svag..
Wasp, s, geting, -ish, a, bitter,
snarsticken. [s, julstSnka.
Wassail, 5. gästabud; juldryck. -bowl,
Waste, v. a. oda, förslösa, spilla
bort (tiden); ödelägga. -, v. 71, för-
falla, nötas bort. — , 8. slösning, sköf-
ling, förödelse ; läckage ; ödemark, öken.
— , a. oduglig; gemen, ringa; ödelagd;
sköflad ; öde , obebodd ; öfverflödig ;
vild. -board, 8. T. läbord, svärd.
-book, 8. kladd, -good, -thrift,
8, slösare. -ful, a. slösaktig; för-
derflig. -paper, 8. makulatur. -r,
8. slösare.
Wastrel, s. allmänningsjord.
Watch, 8. vakt; väktare; post; va-
kamde ; nattvakt ; akt ; fickur. ~, v. a,
& n. vakta, vSrda; valla; bevakta;
akta; vara pä vakt. to — for, af-
bida. to - over, gifva akt pä. -alarm,
^. väckare (pä ett ur), -bill, 8.
vaktrulle. —b OX, 8, vaktkur. —Cand-
le, s. nattljus, -case, 5. urfodral.
—ful, a. aktsani, vaksam; försigtig.
-fulness, 8. vaksamhet, —hand,
8, urvisare. — hOUSe, 8. vakthus.
—maker, 8, urmakare, —man, 8.
väktare, vakt. -Spring", 8, urQäder.
—word, 8. parol, lösen.
Watchet, a. Ijusblä, blekblS.
Water, 5. vatten; urin; lyster, glans.
—, V» a, & n. vattna; gifva vatten;
lägga i blöt; vattra; intaga vatten-
förräd pä ett skepp; utgjuta vatten.
to — at, vattnas (i munnen), —age,
8. bätiega. -bomo, a. flott, -brook,
8. rännil; friskt vatten. -Closet, s,
afträde med sköljvatten. — COlOUr,
8. vattenfärg (i mälning). — COnrSO, 8.
loppet af en flod. — Cresses, 5. Jfl,
källkrasse, -er, «. vattnare; vattu-
man. -flag, 8. gul svärdslilja, -fowl,
8, sjöfäglar, 'pl, -gage, S, vatten-
dämning ; mätt att mäta vatten, -gate,
8, sluss, -groel, 5. hafremjölsgröt.
-ing, 5. vattning, -ing-placo, 8,
lögställe; badställe, -ish, a. vattnig.
-leaf, 8. vattenväxt, -level, 8,
vattenväg ; vattenpass, —line, 5. vat-
tengSngen pä skepp, —man, 8. rod-
dare; fiskare, —mark, 5. vattenbryn,
-pipe, 5. vattenrör.. -proof, a.
vattentät. — SpOUt, 8. skydrag. -sta-
tion , 8. jernvägsstation dit lokomo-
tiven intager vattenförräd. — Way, 5.
vattenledning. — WOrk, 8. vattenverk ;
vattenkonst. — y, a. vattenaktig;
vattnig; osmaklig; utan kraft.
Wattle, 8. kräset pä en tupp; spröt-
gSrd; qvist; skanskorg. — , V, a. in-
stänga med qvistar.
Ware, 8, väg, böIja; ihSlighet; ojemn.
het. — , v. a. uppröra i vSgor. — ,
V. 72. fladdra ; vinka ; undvika ; upp-
skjuta. — d, a. vägformig; vattrad.
Waver, v, n, vackla; vara vankelmo-
dig, —ing, a. vankelmodig, — , 8.
obeslutsarahet.
Wavy, a, ySgig; böljande.'
Wawmish, a. vämjeli?.
Wax, S. vax ; sigillack ; örvax. — , V, n,
27 •
420 Wax-candle
växa. -candle^ s, vaxljus, -chand-
ler, 8. en ^om g5r vaxljns. — 6D, a.
af vax. -taper, S, vaxfaokla, vax-
stapel. -fVinderj «. vaxstapel.
Way, s, väg; led; vana, maner; upp-
forande; utväg; riktnirig; sätt; förfa-
rande. — faror, 8. vandrare, —fär-
ing", a. vandrande. -gOÖF, *. land-
strykare, tiggare. — l^-J? ^' ®» ställa
f(5rsSt for nSgon. -Isyei', 8. Vägrid-
dare, stråtröfvaro, — lesS, a. ovägad,
obanad. -inark,5. vägvisar®. -ward,
O. vedervärdig; fortretlig. -waid-
We, pr, vi. (ness, s. vresighet.
Weak, o. svag; bräcklig; vek; van-
mäktig, -en, v, a, forsvaga, -ling,
3. vekling ; svagt barn. — Ij, C kras-
Hg; maktlos. — , ad, svagt; cbetänk-
eamt. — I1©SS, 8. svaghet, vanmakt.
Weal, 8, väl, välstånd ; republik ; strim-
Weald, 8. skogsbygd. [ma.
Wealth, s, välstånd, egodelar, rikedo-
mar. — ineSS , S. rikhet , förmögen-
het. — y, a. rik, förmögen.
Wean, v, a. afvänja, afhålla ifrän.
— lin^, S. nyss afvandt barn.
Weapon, S. vapen, rustning, -ed, a.
beväpnad. — 1©SS, a. obeväpnad.
Wear, S. slitning ; bruk af klädesdrägt ;
dam ; fiskryssja. — , V, a, slita, nota,
bruka, bära ; försvaga, to — OUt, ut-
trötta, utnöta. — , V. n. nötas, slitas ;
fSrlida. to - away ^ förfalla, utnö-
tas, -led, a. uttröttad, -iness,
8. trötthet; matthet; ledsamhet; otS-
lighet. —ing", s. brukning, nötning;
drägt. -ing-apparel, s. g.^ngkläder.
-ish, a. sumpig; svag. -IsOme, Cl.
ledsara. — y, a. trött ; ledsen ; för-
tretlig. — , V. a. uttrötta ; göra ledsen.'
Weasel, s. lekatt.
Weather, s. väder, väderlek; storm.
— , v. a, vädra ; uthärda ; lovera förbi.
—heaten, a. skadad af storm ; härdad
mot väder och vind, -hoard, 3. lo-
vartsidan, —cock, s. väderhane; osta-
dig menniska. -gage, s. flöjel ; lofsida
pä skepp, —glass, 5. barometer.
Weaye, v. a. väfva; inbianda; virka.
— r^ 8, väfvare ; eijöhors (fisk) ; spindel.
WeUbeing
IWeh, 8, väf, apindelväf. -fOOted, fl.
flatfotad, som har simfötter. — Ster,
5. väfvare.
Wed, r. a, taga till äkta. -, v. n. gifta sig.
-ding, S. bröllop, vigning, -ding-
ring, 8. vigselring.
Wedge, 8. vigg, kil; massa «f metall.
— , V, a, kila, klyfva med rigg. — Tvise*
ad. kilformigt.
Wedlock, 5. giftermSl, äktenskap.
Wednesday, «. onsdag.
Wee, a. liten.
Weed, 3. ogräs; slagg. — , V, a. plocka
bort ogräs ; utrotta, -ing-hOOk, 8.
kratta, harka.
Weed, 3. drägt. weeds, pL sorgdrägt»
Week, 8. vecka. — ly, a. som sker en
gSng i veckan.
Ween, v. n. tro, mena, Inbilla sig.
Weepj v. n. grSta, utgjuta tirar. -,
V. a. begråta, —er, 5. grStare; pl5»
tös. —ing, a. fuktig; gråtande. «-»
8. grSt.
Weet, v. n. veta, känna.
Weevil, S. tomvifvel (insekt). [ning"»
Weft, 3. väf, väfnad. -ag©, 8, väf-
Weigh, 8. vigt ; last ; skeppund. — , V.
a. <fe n. väga ; väga upp ; ofverväga ;
lyfta ankar, to — doiUflf nedtrycka;
öfvergä i vigt. — Od, a. erfaren, öf-
vad. —lock, 8. besman. —t, s-
vigt; tunga; värde. -tlliess, 5.
vigt, tyngd; v&Jfde. —ty, a, tung;
angelägen.
Weird, a, olycksbSdande ; trollkunnig.
Welkome, a, välkommen, angenära.
— , S, välkomraa ; undfägnad. — , V. a.
bedja vara välkommen, helsa vänligt.
-ness, 8. angenämhet.
Weld, 8. van, gult färggräs.
Weld, v. a. väila, samm&nsmida.
Welfare, 5. välfärd, välgång; helsa.
>Velk, t;, a. hoptränga, förkorta, för-
dunkla, —ed, a. skrynklig; dunkel.
—in, s. sky; himmel; flrmamentet.
Well, 8. brunn, -backet , 8, ösäm-
bar. —spring, S. springbrunn.
Weil, a. sund; lycklig. -, ad. väl,^
bra. -aday, i. ve! aj I -affected,
a. tillgifven. -being, S. lyoksalighet.
Wellbeseeming
-beseeming, a. anständig, -bred,
a. vfil uppfostrad, -done! i. bra!
väl! -met! i. välkommenl -na-
tk^-cd, a. godhjertad; välartad.
Welsh, a. af Wallia.
Welt, 8, fail; infattniDf. -, V. a.
fSlla, kanta.
Welter, v, n, väitrs sig.
Wem, 8, skrSma; fläck.
Wen, 8, utväxt, hSrd kula pS ben.
Wench, 8. piga, flicka ; alyna. -, V. 71.
vara otuktig.
Wend, V. n. gä; vanda sig.
Wergeld, s. mansboL
West, 8. vester; solens nedergSng. — ,
a. vester. - l)y, vest till. -, v, w.
gä ned i vester. — erly, a. vesterlig;
ifrSn vester. — em, a. vestlig; ned-
gäende. -, 8, sjösvala, -ward, ad.
vesterut. —wind, 8. vestanvind.
Wet, a. fuktig, vSt. -, 8. vätska;
regnväder. — , u. a, väta, fukta, -ness,
s, väthet, vätska. — tish^ a, nSgot
fuktig.
Wether, s. vädur, gumse.
Wey, 8, sädesmStt af 5 qvarter, 40 bu-
Whack, V, a. slS, basa. [shels.
Whale, 8. hvai, hvaiflsk. -hone, s.
Whame, 8. b;-oms. [fiskben.
W happing, a. ganska stor, ofantlig.
Wharf, 6. hvarf; strandbro. — , V, a,
upplägga gods pä hvarfvet. —age, s,
hvarfpenningar. —inger, 8, hvarf-
mästare.
What, pr. hvad, hvilken, hvad f5r en.
— , ad. hvad? huru? — Ao/ ho!
holla 1 — though, oaktadt. — time,
dä. — soever, hvad som helst.
Wheat, s. hvete. -en, a. gjord af
hvete. -flour, 8. fint hvetenyöl.
Wheedle, 5. smicker; bedrägeri. -, r.
a. locka, öfvertala.
Wheel, 8. hjul; cirkel; omlopp. -, v.
a. rulla. — , V. n, rulla omkring.
-harrow, 8. skottkärra, -drag, s.
hjulsko. -horse, s. stänghäst. -ro-
pe, 8. styrrep. -WOrlt, 8. alla hju-
len i en maskin. — wright, 8. hjul-
inakare.
Whecze, v, n, andas tungt, taU hest.
Whipcream 421
Whelk, Ä. tnimpetsnacka.
Whelm, v. a. öfverhölja, öfversvämma,
Whclp, 8. valp; snorkilling; VUlg.
yngling. — ish, a. a. valpaktig.
When, ad, dä, den tiden, när. - as,
när som. -evor, -SOevOr, ad. när
som helst. [— , hvarifrSn.
Wlience^ ad. hvadan? hvarifrän? from
Where, ad, hvar , hvarest. -as, ad.
emedan sora. — abOnt, av. hvarom-
kring, hvarom. —at, pr. hvaröfvei'
hvarpä. -by^i?/. hvarmedelst. -ever,
ad. evhar. — fore, ad. hvarföre.
—In, —into, pr. hvaruti, hvari, hvar-
Inom. —of, pr. hvaraf. — On , pr
hvarpä. -soever, pr. hvarhelst.
-untO, pr, hvartill, hvarpä. -upon,
pr. nära pä , hvarpä. -with , pr.
hvarmed.
Wherry, a, färja, lätt roddarebät.
Whetj v, a. bryna ; väcka ; oka ; upp
ägga. — , 8. hvättjande; aptitssup.
uppmuntran. -StOHe, S. brynsten.
Whether, pr, hvilkendera. ~, c. an-
tingen, om. [aktig.
Whey, ö, mjölkvassla. -Ish, a. vassle-
Which, pr. hviiken, som; hvem?
-soever, pr. hviiken som helst,
WhifiT, 8. pust, utbiSsniDg. -le, v. n,
vackla; spela pS pipa.
Whig, ff. vaasle; whig (parti), -gish,
a. whig-sinnad. — glsm, 8. whig-
parti.
While, 8. tid, stund; möda. -, ö.
medan, tilldess, — , V. n. dröja. — »
V. a. fördrifva (tiden).
Whilom, ad. fordom.
Whilst, c. medan.
Whim, 8. vurm, nyck, griller.
Whimper, S. veklagan. -, V. n. jämra
sig. [-ness, 8. grillfängeri.
Whimsical, a, fantastisk; sällsam.
Whin, 8. ginst.
Whine, v. n. hvina, gnälla. -, 8, hvL
Whinny, v. n. gnägga. [nande.
Whip, s. T. piska; gissel; klapplöpare.
- and spur, i största hast. -, v. a.
risa, slä med ris; tukta; slä öfver (i
söm). — , v. n. springa; röra sig ha-
stigt, -cord, 8. pisksnärt, -cream,
422 Whipping
S. vispad grädde, -ping, S, risbastu.
-ping -post, $. skampSle (hvarvid
missdädare slita spö).
Whirl, S. hvirfvel, omlopp. -, V, a.
snurra omkring, svänga. — , V. n.
löpa hastigt omkring. — bone, S.
knäskSl. — Igig, s. snurra åt barn,
-pool, S. vattenhvirfvel. -wind,
5. väderhvirfvel,
Whisk, s» borste; viska; gammalmodigt
fruntimmers halskrSs ; pisksnärt med
smäll; näsvis karl. — , V. Cl. borsta,
damma af. — , V, W. to — dbout,
flyga omkring.
Whisker, s. polisonger. [vin).
Whisky, s. whiskey (skottskt bränn-
Whisper, s, Iwiskning. -, V. a, in-
gifva i hemlighet. — , V. n. hviska.
Whist, i. tyst. -, 5. whistspel. -lO,
8» liten pipa ; bvissling (St en hund) ;
strupe. — , V, W. hvlssla ; blåsa med
en pipa. — , v. ?l. hvissla St en.
-ling, 8. hvissling.
Whit, S, punkt; bit, smula.
White, C hvit; blek;, ren. -, #.
hvitliet. livit färg. — , V, a, göra hvit.
— COra.^ 6. hvete, blandsäd, rSg etc.
-iroil,^. förtennt jernbleck. -lead,
8. blyhvitt. -meat, 5. mjölkmat.
-ness, 8. hvithet; renhet; oskuld.
-tail, 8, stensqvätta. -wash, 8.
hvitt smink ; hvitlimning.
Whites, s, pl. hvita flussen.
Whither, ad. hvart? hvarthän? -SO-
ever, ad. hvart som helst.
Whiting, 8. hvitlira; hvitling; hvit-
limning, —grass, s. bakstenbräcka.
Whitish, a. hvitaktig; hvitlett; blek.
-ness, 8. hvitaktighet ; blekhet.
WllitlOTf, 8. fulslag, nageiböld.
Whitsun, a. pingst tillhörig, -day,
s. pingstdag. — tidö, 5. pingst, pingst-
Whittentree, e. lönn. [helg.
Wllittle, 8, fällknif. fickknif ; ett slags
mantel.
Whlz, ad. hsch! -, V. n. hväsa; susa.
Who, pr. hvera, hvilken, ho; nSgon.
-ever, pr» hvilken som helst.
Whole, a. all, hel; behSllen; frisk.
— , 8, aAtsaramsns, det hela,. -Iiess,
Wilderness
3, fullständighet, helhet, -Sale, 8.
grosshandel. — SOme, (X. helsosam;
ren. -SOmenesS, 8, helsosamhet;
riktighet, [fuUeligen.
Wholly, ad. hel och hSllen, alldeles,
Whom, pf. hvem, hvilken.
WhOOp, 8. vipa; rop, hojtande. — , i.
hä I — , V. 71. & a. ropa, ropa an ell,
St en. —ing, 8. jagtrop.
Whore, 8. hora.
Whorish, a. sköraktig.
Whortleberry, 8. biäbär.
Whose, pr. hvars, hvilkens; hvilkas.
Whur, v. n. knorra.
Why, ad. hvi? hvarfdret -, i, hvadi
nä väl! ahl
Wick, s. veke. -yarn, 8. ljusgam.
Wicked, a. elak, arg; ogudaktig.-nesS^
8. synd; ondska; lättfärdighet.
Wicker, S. vide. -, a. flätad af vide.
Wicket, 8. liten halfdörr pä en stor
port; litet häl i en dörr.
Wide, a. vid, stor, bred; afvikande.
— , ad. ganska, vida. — ope^l, pä
vid gafvel. — n, V. a. vidga. — , v. n.
utsträckas. — nesS, s. sträcka ; bredd.
Widgeon, 8. dumhufvud.
Widow, 8. enka. -, V. a. göra till
enka ; * beröfva. —ed, a. som blifvit
enka ell. enkling. —er, s. enkling,
enkeman. — hood, s. enkestSnd.
-weeds, S. pl. enkedrägt.
Wield, v. a. handtera, regera, svänga,
svinga, -iness, 8. lätthet. -leSS,
a. oböjlig, -y, a. handterlig; lätt-
Wife, 8. hustru, maka. [rörlig.
Wig, 8. peruk.
Wigeon, s. vriand, blesand,
Wight, S. menniska, karl.
Wigwam, 8. sydamerikansk koja utaf
grenar etc.
Wild, a. vild; otam; öde; babarisk,
grym; oordentlig; yr, lättsinnig; orim-
lig, sällsam. — , 8. öken, ödemark,
— flre, 8, ett slags fyrverkeri; het-
blemma. -gOOSC-chase, 8. jagt pS
vildgäss; dSraktigt företag, -ness,
8. vildhet; galenskap. — youth, 8.
vildhjerna. [s. öken, ödemark.
Wilder, v, a. förvilla, förleda, -ness^
Wilding
With
423
Wilding, S. sura pie, vildSple.
Wile, 5. illbragd, streck; list. -, V,a,
bedraga.
Wilful, a, envls, hSrdnackad. -ness,
S. halsstarrighet ; uppsStlighet.
Wiliness, S. illfundighet, illparighet.
Will, S. vilja, välbehag; välde; testa-
mente, yttersta vilja; böjelse. ~ of
the wisp, irrbloss. — , V. a. <É: 11.
vilja ; Sstunda, vilja hafva ; samtycka ;
befalla. ~ed, a, villig; benägen.
—ing, ÖP. villig, begärlig; frivillig.
-ingness, s. villighet.
Willow, S. pil, vide. -ish, a. pil-
aktig, -weed, s. mjölke.
Wilt, v, n. vissna, förvissna.
Wily, a. listig, illfundig.
Wimble, s. borr, nafvare. -, a. flink,
snabb, flyktig. — , v, a. borra.
Wimple, s. vimpel; slöja. — , V. a.
behänga med hufva etc.
Win, V, a. & n, vinna; erSfra; för-
värfva; förmä ; hafva bStnad*
Wince, v. a. sparka, slä.
Winch, S, spel, vind, skraf pE en press.
— , V. a. uppvinda.
Wind, 8. väder, vind; andedrägt, fläs-
ning; kolik; väderstreck; fSfänge.
-berry, s, blSbär. -bound, d,
uppehållen af motvind. ^iigg ^ s.
vindägg, -fall, $. frukt som blSst.
ned; lyckträff, -furnace, 3. vind-
ugn, -gun, s. väderbössa. -ineSS,
3, kolik ; väderfullhet ; svulstighet.
-instrument, S. blSsinstrument.
-lass, 3. vind-spel; brSspel. -less,
a. utan blSst; lugn. -mill, 3. vä-
derqvarn. -pipe, 3. luftrör, strupe,
-pump, ». luftpump, -ward, ad.
emot vinden, -y, a. väderfull; flyk-
tig; stormig; fåfäng; svulstig.
Wind, v, a, & n, vinda, surra om-
kring; härfla; utleta, uppvädra, följa
efter lukten ; förändras, slingra sig som
en orm ; ombyta ; inveckla , inlinda,
inväfva. io — a horn, bläsa i horn.
to - up a discourse, sluta ett tal.
to^Up a watch, draga upp ett ur.
Winding, 5. krökning, lynga, krokväg.
-sheet, 3, sveplakan. -Stafi'S, 8,
pl, vindeltrappa.
Windle, 3, elända; härfvel. -Straw,
3, kamelfving, kamexing.
Window, S, fönster, fönsterluft; glugg.
— , V, a. förse med fönatsr. -blind*
5. fönsterskärm.
Wine, 3, vin. -bibber^ s. drinkare.
-Conner, S, vinproberarr.
Wing, 3. vinge; vanna; flygel; flygt.
— , V. a, bevinga; upphöja. — , v. n,
flyga, -cases, -shells, S. pl. skal-
vingar pä insekter, -ed, a. flygande;
hastig. — y, a. vingad; lik en vinge.
Wink, 3, vink, blink. -, v. a. vinka,
göra en vink ät en ; blinka, to — at^
se igenom finger med.
Winning, a. vinnande. -, *. vinst.
Winnow, v. a. vanna, sålla; kasta
(säd); granska; frånskilja.
Winter, 3. vinter. -, V, a, föda öfver
vintern. — , V. n. vintra, —beaten,
a. frostbiten, -fallowing, 3 lägg-
ning i vinterfSr. -green, 8, vinter»
grön. — ly, a. vinteraktig.
Wintry, a, vinterlik, vinteraktig.
Winy, a. vinartad.
Wipe, v. a. torka, stryka af; rena;
narra, — , 3, aftorkning ; betord ; vipa,
Wirlie, 8. träd (af metall), -c-drawer,
3. trSddragare. -y, a. af trSd.
Wisdom, s, visdom, vishet; försigtighet.
Wise, a. vis ; förnuftig ; förfaren. -, 3,
vis, sätt; maner. — acre, 5. narr,
stolle. -ly, ad, visligen, klokt, -ness,
3. vishet
Wish, 3. önskan, begär. — , V. a. ön-
ska; begära, anhSUa om; tillönska»
-ful, a. längtande, begärlig.
Wisp, 3, visp; halmtapp.
Wistful, a. uppmärksam, tankfull:
begärlig.
Wlt, «. vett, förstSnd; qvick karl;
snille; förslagenhet, wits , pL sundt
förnuft.
Witch, 8. häxa. -craft, s, troll-
konst, -ery, 8. trolleri; förtjusning.
Wite, 3. tadel, förevitelse. -.V. a.
bestrafl'a.
With, prp, med; hos; fSrmedelst; !'
424
Withal
Woodreve
sÄlIakap med. - all my heart, af
allt mitt hjerta. — child, hafvande.
— that, dermed; dorefter. [utom.
Withal, prp. h varmed. — , ad. dess.
Withdraw, V, a, draga bort. -, V. n.
vika, taga aftrade. -ing, s. bortdra-
gande, -ing »room, S. förmak.
—meut, 8. aft^g; bortdragande.
Withe, 3, vido. [a. utmärgla.
Wither, v. n. vissna; aftyna. -, v.
Withers, s, manken (pS en häst).
Wither wrung, d, sadelbrott öfver
korset.
Withhold, v. a. undanhSlla; förvägra.
Withisi, prp, inom, förrän; ini, inuti.
— an inch, pS en tum nära. — a
small matter, icke iSngt ifrSn. -
doors, hemma. — side, invändigt,
inombords. — , ö(Z, innanföre.
Without, prp, utan , utom ; utanföre ;
förutan. - book, utantill. - doors,
utomhus. •», ad, utantill, utvärtes.
— , c. utan, 8& framt icke.
Withstand, v. a, lägga «ig emot ; bin-
dra. [tänksam.
WithlesS, a. vettlös, oförståndig ; obe-
Witling, $, infallsmakar®, qvickbets.
jägare.
Witness, s. vittne; betyg. -, V. a.
bevittna, intyga. — , V» n, bära vitt-
nesbörd.
Wittljed, a. förständig; qvick. -icisiu,
s. infall, qvickt svar, -lUOSS, S,
vettighet, förstSnd. -lugly, ad. upp-
såtligen. -Ol, 3, tålig hanrej. -y,
a, förståndig; qvick.
Wivlle, v, n, gifta sig, -, v. a, gifta
bort. -ing, 8. giftermäl.
Wizard, a, trollsk. -, S, trollkarl,
Woad, 3, vc^de. [svartkonstnär.
W06, 8, sorg, elände; ve, förbannelse.
-, i, ve I -begone, a. eländig; för-
tyiflad. -ful, a, bedröflig, olycklig,
sorglig; lumpen, ringa. — fulness, 3.
elände, jämmsr.
Wold, 3. öppet fält, slätt.
Wolf, 3, ulf, varg ; kräftsSrcad. she ~,
varginna. — Claw, 3. mattgräs. ~d0g,
a. vallhund; varghund. -ish , a.
ulflik; rofaktig. -ishueSB, S. varg-
aktighet. -man, Ä. varuif. -'s-milk^
3. vargmjölk.
Woman, «, qvinna; fruntimmer; piga.
-child, 3. flicka, dotter, -hood,
3, qvinlighet, qvinnostSnd. -isll, a.
qvinlig. -ize, v. a. göra qvinlig,
förqviniiga. — kiud, 3. qvinnokön;
fruntimren, —like, a, qvinlig. — Ii»
ness, 8, qvinlighet. -ly, <?. qvin-
lig; giftvuxen. -servant, S, piga.
Womb, 8, raoderlif, qved; buk; sköte;
fördjupning, -passage, -pipe, 8.
moderslida. — y, a, vid, rymlig ; bukig»
Wondljer, 3. under; förundran. -, v,
n. Cat, after J undra, förundra sig;
vara nyfiken. — erful, a, underlig;
drSplig. -erfnlness, 8, underbar-
het^ förundransvärdhet ; nSgot under-
bart -erstruck, a. förvånad, -rous,
a, underbar.
Won't, förk. af would not.
Wont, a. van, vanlig. -, V, n. vara
van; pläga, bruka, -ed, a, öflig,
vanlig. — edness, 3. vanlighet; vana.
—less, a, ovanlig; ovan.
Woo, V, a, fria till; vänligen nödga;
högligen bedja.
Wood, s. skog; trä, ved; ett parti af
åtskilliga saker; knippa, -anemony,
8, skogssippa. -bind, -blue, s,
getblad, matledsträd. -blade, 5,
kungsljus, -broomgrass, 3, ren-
lösta. -cleaver, S. vedhuggare.
-CllUCk, 8, murmeldjur. -COCk, S,
morkulla; dumhufvud. -Culver, S,
skogsdufva. —ed , a. försedd med
skog. —en , a, gjord af trä ; dum ;
klumpig, -engraver, S. trädsnidare.
-engraving, 5. trädsnitt, -fretter,
-worm, 3. trädmask. -hole, 8,
vedlider, -iness, 3. skogighet. -kni-
fe, S. härsvängare. -land, 3. skogs-
mark, -lark, s. skogslärka, -louse,
3. gråsugga. —man, 3. skogsvaktare ,
jägare, -monger, s. vedhandlar-.
-nightshade, s. atropa belladonn.
-^Otes, 3. pl. skogssSng; fågelsåi
i bkogen. -pecker, 8. hackspc
-pigeon, -Quist, 8, skogsdufv»
-pil©, -stake, s, vedkast. -re;i
Woodroof
Worth
425
8. jägmäBtare. —rOOf, 8. myskemadra.
-rowel, 5. atjärnört. -sorrel, s.
syrsalta-, gökmat. -Spite, s. grön-
göling, vedknarr. —tick, 8. skogslus.
-tin, 8, kornig tennmalra. -ward,
8. skogsva^tare. — y, a. skogbevaxt,
skogig, —yard, s. timmorplata.
Wooer, 8, friara, fäst^m^iii.
Woof, 8, inslag, väft; väf.
Wool,*. ull. -bag, 5. ullsäck. -Made,
«. kattrum pa (ört). -comb er, Ä. ull kam-
mare, -cotton, «. bomull, -dres-
ser, 8. ullberedare, -dyer, 8, ull-
förgare. -en, a. ylle, af ull. — , 8,
ylletyg, kläde, —föl, ff. oklippt skina.
-felt, 8. filthatt, -ly, a. yllig, ull-
rik ; ullbärand^, klädd i ylle. -pack,
-sack, 8. ullsäck; ledamöternas säte
i öfra parlamentet; uppblSst menniska.
-staple, 8. packhus för ull. -win-
der, S. ullpackare.
Woo] der, s, knyppel fttt sno rep med.
Woop, s. rotgel.
WOOS, 8, hafsnate.
Word, 8. ord; uttryck; ordvexling;
löfte ; Guds ord ; Ordet (Jesus Kristus) ;
tal; parol, lösen; motto. at a — ,
kortligen. ly — of mouth, muntligen.
— , V, a, uttrycka. — , v. n. träta,
gräla, -catcher, -grabber, 8,
ordryttare, ordklyfvare, hSrklyfvare.
-iness, s. ordiikdom. -less, a,
ordlös, stum. — y, a. mSngordig.
Work, 8. arbete, syssla; verk, gaming;
möda; söm, brodertng; T, utanverk.
to set on — , sysslosätta. — , v. a.
erbeta, göra, uträtta, verka; fistad.
komma; förfärdiga, — , v. n, vräkas,
häfva sig, jäsa. to — clay, älta lera,
to — every nerve, använda alla sina
krafter, to — one* 8 way, arbeta sig
igenom, to - out, utarbeta, to —
' '^Pi upparbeta; upphetsa, to - Ujpon,
röra, verka pS. —day, 8, söckendag.
-er, 8. arbetare; arbetsbi. — fellow,
8. medarbetare. — house, 5. verk-
Uad ; arbetshus, fattighus, —man, 8,
\andtv«rkare, arbetarje. —manlike,
1. sinnrikt gjord, väl arbetad, -man»
y^ ad, Bkiokli^ -manships a.
verk; konst; arbete pä nSgot. -ma-
ster, 8. verkmästare. -shop, 5.
verkstad, -weatherdays , s, pl.
liggedagar ^iil sgös. — WOman 5 8.
sömmerska; legoqvinna. —yard, «.
timmerplats.
Working, a. <fe 8. arbetande, -braln,
«. sinnrikt bufvud. —day, S, hvar-
dag, söckendag. — farnace, 8, smälto
ugn. —house, 8. verkstad.
World, 5. verld; jorden; alla menni-
Ekor ; verldsliga ting ; mängd, mycken-
het; lefnadssätt; det allmänna, all-
mänheten. — witJiout end, frän evig-
het till evighet, firr all the ~, för
allt i verlden; ganska noga. -liness,
8. verdsligt sinne; vinningslystnad.
—ling, 8. verldsligt sinnad menniska.
-ly, a. verdslig ; menskiig. — mind-
ed, verldsligt sinnad.
Worm, 3, mask, kräk; larf; silkesmask;
vurm; krats; qval. — , V. W. krypa
som en mask. — , v. a. genom långsamma
medel fiirdrifva ; undergräfva ; locka ut
(en hemlighet), -eaten, a. mask
stungen; oduglig. — holo, 8. mask
sting. -powder, «. ma^kpulver.
-seed, 8, masltnyöl; frö af sitfärsrot.
-wood, «. malört, -y^ a. full med
mask.
Wornil, s, mask i huden p8 boskap.
Worry, v. a. pläga; strypa, sönder-
rifva.
Worse, a. & ad. comp, ^f bad ell. ill,
värre, not the — , icke förty. - than
nothing, skyldig mer än man eger.
— , v. a. försämra.
Worship, 5. dyrkan; härlighet, your
— , eders värdighet (titel). — , V. a.
ära, vörda. — , v» n, förrätta sin an-
dakt. —fal, o. vördig; ansedd; titel
för underdomare etc. — fulnCSS, 8,
vördig egenskap, —per, 8. vördare,
tillbedjare, [väldiga.
Worst, s. det vSr^ta. -, V. a. öfver-
Worsted, 8, tvinnadt ullgam. ~ stock*
ings, ullstrumpor.
Wort, 8. gräs, ört, k3l.
Worth, a. värd, förtjent af; vigtig; I
besittnini; at. h^ %% ->, han egor. it
426
Worthies
Wrizzled
is — tOf det lönar mödan att. — , s.
värde; förtjenst; vigt. — ies, s. pl.
utmärkte män; de. förnämare i ett
land. — ily^ öt<^» efter förtjenst.
-ineSS, S. förtjenst; höghet; för-
träfflighet, -less, a. obetydlig; af
intet värde; oduglig. — lessness, S.
ovärdighet, —y, CS. värdig; ädel; för-
• träfflig. — , S, en berömd , namnkun-
nig man.. — , V, a. göra värdig.
Wot, Wote, v. a, veta.
Would, imp. af to willf ville; mStte,
skulle; ärnade; plägade. — to God,
gifve Gud.
Wound, S, sSr. -, t», a. sSra, sarga;
skada, -WOrt, S, sSrläkande ört.
Wove-paper, s. velinpapper.
Wrack, s. skeppsbrott; förderf; skepps-
vrack; tSng (sjöväxt), to go to — ,
lida skeppsbrott, -grass, 8, slänga
(ha fagras).
Wraith, S. spöke. [träd.
Wran glands, s. pl. kortvaxta, knöliga
Wrangle, s. kif, käbbel. -, v. n.
träta, tviata. — r, S. trätare; utmärkt
student. — SOm, a. trätgirig, grälig.
Wrap, t;, a. (up) hopveckla ; innefatta ;
invefva ; förtjusa, hänrycka. —per, S.
packduck; omslag. -piug, S. in-
svepning, -ping-paper, 8. omslags-
papper.
Wrath, S. vrede, -ful, a. vred, ond.
^ -fully, ad. ondt, med vrede, -ful-
' ness, 5. vrede. -lesS, a. utan vrede.
Wreak, v. a. hämna; utöfva. to -
one's vengeance, hämna, -ful, a.
hämdgirig. -fulnesS , S, hämd-
girighet.
Wreath, S, kran?, girland; nSgot som
fir vridet; fläta, lock; stuss. — , v. a.
\ vrida; tvinna; vefva; omgifva, be-
kransa. — , V. n. tvinna sig, vara ge-
nojDQflätad. — y, a. vriden, flätad.
Wreck, S, skeppsbrott. -, V. n. vräka
pS klippor, forderfva ; lida skeppsbrott.
—ful , a. som förorsakar skeppsbrott.
Wrecker, S. T. vräkare.
Wren, S. kungsfSgel, turameliten.
Wrench, s. förränkning, ledvridning;
fäldsam sträckning; skrufnyckel; und-
flykt. — , t;, a. förränka, draga af
led. to — open, sparka upp.
Wrest, v. a. vrida häftigt; vränga;
förvända. — , s. vridning, vräogning;
vSld : sSgfil ; stämhammare.
Wrestle, v. n, (with) brottas, kämpa;
sträfva emot. — r, 8. brottare.
Wretch, S. eländig stackare, usling;
bängel ; kräk. -ed, a. eländig, olyck-
lig; gemen, nedrig, föraktlig. -Cdly,
ad, eländigt, däiigt. -edness, 8,
elände, uselhet; nedrighet, föraktlighet.
Wriggle, v. a. & n. kröka, slingra
sig; vrida, to — one's self into
one's favour, ställa sig in hos en.
Wright^ 8. handtverkare.
Wring, v. a. <& n. vrida; aftvinga;
klämma; plSga; vränga, —ing, 3.
vridning. -Ing-bolt, 3. ringSult.
-Ing-Staves, s, pl. spakar pä ring,
bultama.
Wrinkle, S, skrynka, rynka; ojemnhet;
härgump. — , V. a, skrynkla; krympa;
göra skroflig* -, V. n. skrynkla sig;
ljuga.
Wrist, S. handled, handlofve. -band,
8. ärmlinning pä en skjorta.
Writ, 8. bref, skrifvelse ifrSn konungen
el!, domaren, beslut; klagan, the
holy ell. sacred -, Skriften, Bibeln.
Write, v. a. & n. skrifva, författa;
tillskrifva. to - doion, skriftligt för-
fatta; uppteckna, to — of, skrifva
om. to - out, afakrifva. to - word^
underrätta genom bref. — F, 8, skrif-
vare; författare, skriftställare. — to
the signet, kanslist.
Writhe, v. a. <& n. vrida; göra lyn-
gor ; vränga ; vrida sig, kröka sig (i värk
och vanda).
Writhle, v, a. skrynkla.
Writing, S. skritt; skrifning; hand.
skrift, skrifstil ; dokument ; arbeten, in
-, skriftligen. ^bOOk, 8. skrifbok,
-clerk, 8. afskrifvare, kopist, -desk,
8. skrifpulpet. -diamond, 8. glas-
diamant, -paper, 's, skrifpapper,
-stand, 8. skrifdon.
Written, a. skriftlig.
Wrizzled; a. skrynklig.
Wrong
Wrong, a. orätt, förvänd; afvig; oskick-
lig. -, s, oförrätt; fel. to be in the
— , hafva orätt. — , V. fl. oförrätta,
RJrolämpa, kränka, skymfa. — ftll, a.
orätträrdig; obillig, -fully, ad. orätt.
-fulness, s. orätt, obiiiighet. -head-
ed, a. förvänd i sina tankar; dum.
-headedness, 8. förvändt tänkesätt;
dumhet. — lesSj a, menlös; god.
— lessly, ad, utan förolämpning. — ly,
ad. orätt, galet, -ness, S. vrSng-
[Wrotll, a, uppretad. [het;| orätt.
iWrOnght, a. gjord, arbetad, förfdrdi.
gad ; verkad, förorsakad. — iron, jern-
smide.
Wry, a. vriden, sned; förvänd. — , V.
a. vrida p3 sned; kröka. — , V. n.
vända, vrida sig. -ly, ad. snedt.
-niOUthed, a. snedmunt, skefmunt.
Wyche, S. saltbrunn.
Wydraught, s. rännsten.
X.
Xanthinm, S, art kardborre.
Xanthorrhoea, s. gult gummi.
Xebec, s. schebeck (fartyg).
Xipliias, s. svärdfisk.
Xiphoides, s. T. lilla broken vid
bröstbenet.
Xyl||aloes, S, aloeträdet. -obftlsa-
mum, s. balsamträd. -ography,
5. träsnittskonst ; formskärning. — OIlj
S. bomullsbuske.
Xyrist, s. stinkande svärdslilja.
Xyster, S, ett slags kirurgisk skafknif.
Y.
Yacht, 8. jakt, jaktskepp.
YaiTl, 3. ett slags potates.
Yankee, s. öknamn pä Nordamerika.
narna. (gläfsa.
Yap j 8. liten hundraoka. — , v. n.
Yard, S. gSrd, backgSrd: afträde . m.ltt
af 3 fot; skeRpsvarf. -arms, S. pl.
T. rSnockar. -wand , S. yardrnatt.
Yttre, a. rask, hurtig, flink; ifrig.
Yet
427
larn, s. ullgarn, -beam, s. bom
Yarr, v, n. morra. (pä en väfstol.
Yarrow, s. rölleka.
Yaw, 5. T. girning. -, V. n. vackla;
gX rankigt, gira (om skepp).
Yawl, 8, juUe, slup.
Yawl, v. n.. skria.
Yawn, v, n. gäspa; gap». — , 8. gäsp-
ning; svalg, öppning.
Yaws, s. vacklande, slingrande; venerisk
Yclad, a. T, kladd. [sjukdom.
Ye, pr. J, eder.
Yea, ad. ja; visst. -and-nay«man,
S. jabroder; qväkare.
Yean, v. n. lamma. -ling, s. ett lam.
Year, 5. är. a year, ärligen, full of
years, väl till aren. in years, aider.
stigen, years of disci'etion, mogna
är. —ling, a. ärsgammal. — , 8. en
årsgammal. — ly, a, ärlig. — , ad.
ärligen.
Yearn, v. n. omma, blifva rSrd; gläfsa.
-, V. a. röra till medlidande, -fully.
Yeast, 8. Yest. lad. medömksamt.
Yelk, s. ägg-gula.
Yell, 8. tjut, skri. -, V. n. tjuta;
gnälla som ett barn; skrika häftigt.
Yellow, a. gul. to wear — stocka
ings, vara svart=(juk. ~, s. gul färg.
-amber, s. bernsten. -boy, s. guld.
stycke, giné. -hammer, s. gröning.
-Ish, a. gulaktig, -ishness, s.
gulaktighet. -ness, 8. gulhet; gul
färg. -wood, S. tandvärksgräs. -wort,
8. bäfverört. (ell. hund.
Yelp, v. n. skrika; skälla som en räf
Yeoman, S. odalman, rik bonde. -
of the guard, stånddrabant, -ry,
8, skattbonder ; lifdrabanter ; milis-
kavalleri.
Yerk, v. a. & n. slS, stöta, puflFa.
Yes, ad. ja.
Yest, 8. jäst; skum, fradga.
Ye.>ter, a. gärdagen tillhörande. - day,
gärdag, i gär. ~ night, gär natt; i
gSr natt.
Yesty, a. jästig; skummande.
Yet, ad. & c. ännu, dessutom: mera;
likväl, as -, hlttila. 7iot -, ännu
icke.
428
Yew
YeWj 3, tacka, -en, d; DestSende af
idgran. — tr©6, s. idgran.
Yield, V. n. & a. vika, gifva sig; af-
gifva sin gärd till; foga sig efter;
lemna företräde; slä sig; uppgifva; bi-
bringa ; medgifva, tillstE ; kasta af sig ;
afträda. to - up the gliost ^ gifva
upp andan, dö. -illgly, ad, fog-
ligt, -ingness, s, foglighet, höf-
lighet.
Yoke, s, ok ; ett par (oxar) ; T, styr-
tälja. — , V, CL, spänna i oket; sam-
roanpara; tygla. — ellll, 8, hagbok.
-fellow, -niatOj S, medarbetare;
Yolk, s. ägg-gula. fmaka.
Yon, Yond, Yonder, a. den der.
Yord, a, galen, rasande.
Yore , ad, fordom , i iSng tid. of -,
You, pr, J, eder; du. [fordora.
Yonng, a, ung; ofdrfaren; späd. -,
8. ungar, afföda. with — , drägtig.
-ish, a, nSgot ung. -ling, 5.
yngling. -ly, ad. nyligen, nyss; i
ungdomen, -ster, younker, S. ny-
läring;. junker; jungman pä skepp.
Your, pr, er, eder ; edra. -self, pr, er
sjelf, ni sjelf. -selveS,^r.2?Z. J sjelfva,
Yours, pr, eder, edra. feder sjelfva.
Youth , 8, ungdom , ynglingsSr ; ungt
folk ; yngling. — ful , a, ung ; yr,
pojkaktig ; frisk, -flilly, ad. barns-
ligt; raskt, -fulness, 8. ungdom,
ynglingaålder; ungdomayra, — y, a.
ung, ungdomlig.
Vucca, s. maniok.
YuTts, S. jukt, juktläder.
Yule, 8, jul, julhelg, -batcll, S, jul-
bröd, -block, -clog, -log, 8,
julkubbe som brinner hela julen ige-
nom, —cake, 8, julkuse, julkaka.
YTOry, 8. elfenben.
Z.
Zacinthe, s. vSrtört.
Zaffar, Zatfre» s, saffior, blåsten.
Zymosis
Zamb, 8, barn af en mulatt och en
negrinna.
Zany, 8, gycklare; pickelhäring. — , V.
a, efterhärma, parodiera. — , V. il.
Zea, 8, majs. [gyckla.
Zeal, 8, nit, ifver. -ed, a, ifrig. -Ot,
8, ifrare, svärmare, — OUS, a, nitisk,
ifrig. -OUSly^ ad, nitiskt. -OUS-
neS8, 8, ifrighet, häftighet.
Zebra, 8. zebra, randig vildåsna.
Zebu, 8. liten buffelox.
Zechin, 8, venetianskt guldmynt,
Zedoary, s, sitförsrot.
Zenith, 8, T, zenit, himmelspunkt midt
öfver hufvudet.
Zeolite, 8, zeolit, jäslera.
Zephir, Zephyr, 8. vestanväder; sval»
kände vind.
Zero, 8, noll, nolla.
Zest, 5. middagslur; hög smak; hinnan
eom klyfver valnötkärnan; puderpust.
-*, V, a, sätta smak pä; skära ci-
tronskal.
Zetetic, a, som sker genom frSgor.
Zibet, 8, sibetkatt.
Zigzag, 8, sicksack, -gery, 8. krok^
Zink, 8, zink (en halfmetall). (vägar.
Zizania, Zizany, s. ogräs.
ZOCCO, Zocle, 8. T, kragsten.
Zodiac, 8, djurkretsen, -al, a. an.
gående djurkretsen.
Zoilus, 8. oförskämd konstdomare.
Zone, 8, luftstreck; bälte, -less, a,
utan gördel.
Zoollgraphy, 5. djurbeskrifning. -logi-
cal, a, zoologisk. — logy, 8. zoologi,
djurens naturalhistoria. — pliyte, s,
djurväxt. — tomist, 8. en som ana-
tomiserar djur. — toniy, 8, djurens
anatoraisering.
Zookers, Zooks, i, sappermenti för
tusan I
Zopissa, 8. skeppsbeck.
Zouch, 8. osnygg karl.
Zounds, i. för tusan!
Zymosillmeter, a. jäsningsmStare. -s,
S, jäsning.
List of proper names
in as far as they differ in English and Swedish,
Abraham, Abram, Abraham.
Abyssinia, Abyssinien. -n, a, abys-
sinisk. — , s, Abyssinier.
AdolphuS, Adolf.
Adriatic Sea, Adriatiska fljÖQ.
A frie, Africk, Afrika.
African, a. afrikansk. -, e. Afrikan.
A^athft, Agata.
Agnes, Agnes, Agneta.
Aix-la-Cliapelle, Aachen.
Alban, Aibin.
Albigcnsis, Waldenser.
AlcairO, Kairo.
Alexandria, Alexandrien.
Algiers, Algier.
Alice, Elsa.
Alison, Alee, lllla Elisa.
AlpllOnsO, Alfons.
Alpine, a. angående Alperna.
Alps, Alperna.
Alsace, Elsass.
Ambrose, Ambrosius.
America, Amerika. — n, a. amerikansk.
— , 3. Amerikan*
Amy, Amata.
Andrew, Andera.
Ann, Anne, Anns.,
A nay, Annika.
Anthony, Anton.
Antioch, Antiochien.
Antonia, AntonetU.
Antwerp, AntOrp, Antwerpen.
the Apennine Hills, Apenninerna.
Arabjjia, Arabiem -ian , a, arabisk»
— , S, Arab. -Ic, -ical, a. ara
bisk.
Armsnia, Armenien. ~n, a, armo-
niak. — , 8, Armenier.
Asia, Asien. — tic, a. asiatisk. -, .«?.
Assy, Elsa. lAsiaL
Athenian , a. athenlensisk , athensk.
— , s, Athenare.
Athens, Athen.
Aubry, Alberik.
Augustus. August.
Austen, Austin, Augustin.
Austria, Österrike, -n, a. ö^iterriklsk.
— , 8, Österrikare.
Azores, Azorerna, Azorlska öarna.
Bap, Baptist.
Baldwin, Balduln.
Baltic, Östersjön.
Barbary, Barbariet.
Barnaby, Barnabas.
430 Bartholomew
Bartholomew^ Banolomäus, Battel.
Basil, Basilius.
Basil, Basle, Basel.
Bat, Bartel.
Bavaria, Bajem, Bäjem.
Beatrice, Beatrix.
Beck^ Rebekka.
Belgium, Belgien.
Bell, Bella, Arabella.
Bennet, Benedikt, Bengt.
Berno, Bern.
Bernard, Bernhard.
Bess, Bet, Betsey, Betty, Elisabet.
Biddy, Brigitta.
Bill, Billy, Wilhelm.
Black Sea, Svarta hafvet.
Blanch, Blanka
Blase, Blasius.
Bob, Bobby, Robert.
Bodwln, Balduin.
Bohemia, Böhmen. -n, a, bShmisk.
— , *. Böhraare.
Boniface, Bonifaclus.
Brasil, Brasilien.
BreslaW, Breslau.
Bridget, Briget, Brigit, Brigitta.
BrisgOW, Breisgau.
Britain, Storbritanien.
Britany, Bretagne.
British, a. britisk.
Briton, s, Britte, Engelsman.,
Brunswick, Braunschweig.
Brussels, BrUssel.
Bucharia, Buohariet.
Buda, Buda, Ofen.
Burgundy, Burgund.
Cadiz, Cadix.
Calabria, Kalabrlen.
Canary Islands, Kanariska Same.
Carinthia, Kämthen.
Carniola, Krain.
Carthage, Karthago.
Caspian Sea, Kaspiska hafvet».
Catherine^ Katarina.
Cecily, Cecilia.
Champaign, champagne.
Charles, Karl.
Chariot, Charlotta.
Charley, Karl.
Eed
China, Rina.
Chinese, a. kinesisk. *-, 5. KineS#
Christian, Chris, Kristian.
Christiana, Kristina.
Christopher, Chris, Kristofer.
Cis, Cecilia.
Clare, Klara.
Claudius, Klaudius, Elas.
Clement, Clem, Klemens.
Cleves, Kleve.
Coblentz, Coblenz, Koblenz.
Cologne, Köln.
Conny, Konstantin.
Conrade, Conrad, Konrad.
Constance, Konstantia.
Copenhaguen, Köpenhamn,
Cracow, Krakau.
Creta, Creet, on Kreta.
Crimea, halfon Krim.
Cyprus, on Cypern.
Daintry, Deventer.
DamasCO, Damaskus..
Dan, Daniel.
Dane, S. Dansk.
Danish, a. dansk.
Danemark, Danm&ric.
Danube, Donau.
Dantzick, Danzig.
the Dardanelli, Dardaneilerna.
Daventry, Deventer.
Davy, David.
Deborah, Deb, Debby, Debora.
Delf, Delft.
Denis, Dionysius; Dionysia.
Denmark, Danmark.
Derrick, Didrik.
DeuxpontS, Zweibrucken.
Dick, Dlckin, Dicky, Richard.
Dobe, Robert.
Dorothy, Doll, Dolly, Dorothea.
Dunkirk, Dunkirchen.
Dunny, Anton.
Dutch, a. holländsk. -, s., -man,
Holländare. »WOman» «. Holländska.
Ead, Ida.
East Indies, Ostindien.
Edward, Eduard, Edvard.
Eed, Ida.
Egypt
Egypt, Egypten, -ian , a. egyptisk.
Elb, floden Elba. [-, S. Egyptier.
Eleanor, Eleonora.
EliC, Alexander.
Elisa, Eliza, Eiisa.
Elisabeth, Elizabeth, Elisabet.
Ellen, Helena, Eleonora.
EUick, Alexander.
Elsinore, Helsingör.
Eneas, Enee, Äneas.
English, a. engelsk. -. S, Engelsman.
Er ford, Erfurt.
Ernest, Ernst.
Esajas, Esay, Esaias.
Ethelbert, Adalbert.
Ethiopia, Athiopien.
Eugene, Eugenius,
Europe, Europa. — ftll) a. europeisk.
— , 5. Europé.
Eran, Johan.
Eve, Eva.
Eierard, Eberhard.
Fanny, Fanny, lilla Fransiska.
FerdinandO, Ferdinand.
Flanders, Flandern.
Fleming, s. Flammändare,
Florence, Florenz (stad).
Florence, Florentin; Florentina.
Flushing, Flissingen, Vliessingen
France, Frankrike.
Frances, Fransiska.
Franche-COUnty, grefskapet Högbur-
Francis, Frans. (gund.
Franconia, Franken. -n, a. frankisk.
-, 9. Frank.
Frank, Frans, lilla Frans.
Frankfort, Frankfurt,
Franks, «. pl, Franken.
Frät, Eufrat.
Frederick, Fredrik.
Freesland, Frisland.
French, a. fransk. -, S, Fransman.
Friberg, Freiberg, Freyberg.
Friburgh, Freiburg, Freyburg.
Frise, Friseland, Frisland.
Friuly, Friaul.
Fnnen, Fyn, Fyen, Fyen,
Galilee, GalUcien.
o au t, Gent.
Harriet
.431
Oascoign, Gascony, Gaskonien.
Gaill, Gallien.
Gedanks, Danzig.
Ocf, Geff, GelVery, Gottfrid.
Geneva, Genf, Geneve.
Genoa, Genova, Genua.
Geolfery, Gottfrid.
George, Georgy, Georg.
Georgia, Georgien
Gerard, Gerhard.
German, s. German; Tysk. -, a. tysk,
-y, Tyskland.
Ghent, Gent.
Gilbert, Gib, Gil, Gilbertus.
Giles, Agidius, Julius.
Gllian, Gillian, Juliana.
Gill, Gillet, lilla Juliana.
Giulick, Gulick, Jiiilch.
Gladuse, Klaudia.
GlaryS, Glarus.
Godard, Gotthard.
Godfrey, Gottfrid.
Gotha, Gothen, Gotha.
Gothi, Gothes, S. pi. Göterna.
Gothla, Gothland, Gotland. Göta.
land.
Grandison, Richardson.
Graveling, Qrävelingen.
Grecian, Greek, a. grekisk. -, s.
Greece, Grekland. [Grek.i
Greenland, Grönland.
Gregory, Gregorius.
Griff, Grifftt, Rufin.
GripSWald, Greifswald.
Grissel, Grishild, Griseld, Griseldis*
Grison, $. Graubiindnare.
Guelderland, Geldem.
Guilbert, Gilbertus.
Guiny, Guinea.
Guy, Guide.
Hab, Herbert,
Hadria, Adriatiska sjoD,
Hague, Haag.
Hainault, Hennegau.
Hall, Henrik.
Hally, Henrika, Henrietta.
Hambro, Hamburgh, Hamburg.
Hannah, Hanna, Anna.
Harriet, Heurika, Henrietta.
432
Harry
Harry, Henrik.
Helen, Helena, Helena.
HenriettO, Henrietta, Henrika.
Henry, Henrik.
Herbert, Heribert, Herbert.
Hercyaian Forest, Harts.
Hessen, Hessia, Hessen.
Hick, Richard.
Hierom, Hieronymus.
Hilary, Eilarius.
Hindoo, S, Hindu, Indian.
Hob, Hobe, Robert.
Hod^, Hodge, Hodgokin, Hody,
Hngh, Hugo. iRoger.
Hungarian, a, ungersk. -, s. Ung.
Hungary, Ungam. frare.
Ib, Isabella.
India, Indies, Indien.
Indian, a, indisk, indiansk. — » 8.
Indian, Hindu.
Ingria, Ingermanland.
Ireland, Irland.
Irish, a, irländsk, -man, s. Irlän-
Isaac, Isak. Idare.
Isabel, Isabella.
Italian, a. iuliensk. -, S, Italienare.
Italy, Italien.
Jack, Jacky, Johan, Hans, lilla Hans.
Jacob, Jakob, -ine, Jakobina.
Jatl'a, Joppe.
James, Jakob.
Jane, Johanna, Hanna.
Jaquet, Jakobina.
Jasper, Kasper.
Jemmy, lilla Jakob.
Jennet, Jenny, liiia Hanna.
Jeremy, Jerry, Jeremias.
Jerome, Hieronymus.
Jewry, judiska landet.
Jin, Johanna.
Jinny, lilla Hanna.
Jo, Joe, Jof, Josef.
Joan, Johanna, Hanna.
Jocelin, Jost.
John, Johan, Hans.
Jona, Jonas.
Jone, Hanna.
Jonny, Johann, lilla Hans.
MaJntz
Joshua, Josua.
Josy, Jcsias.
Jo ve, Jupiter.
Judoa^ Judäa, Judéen.
Katharine, Kate, Eaisa, Katarina
Kit, Kitty,, lilla Kristina.
Konigsbergh, Köaigsberg,
Konigsbergh, Köaigsberg.
Lacedemon, Lacedämon. -lan, e,
Lacedämonier.
Lapland, Lappland, -er, S, Lapp.
Laurence, Lars.
Leghorn, Livorno.
Leipsick, Leipsic, Leipzig.
Lettice, Lätitia.
Lewis, Ludwig.
Liege, mttich.
Lints, Lintz.
Lisbon, Lisboa, Lissabon.
Lisle, Lille, Ryssel.
Lithuania, Lithauen.
LiYOnia, Limand. »n, s, Liffländer.
Livy, Livlufl.
Livy, Olivia.
Loeven, Lowen.
Lombardy, Lombardlet.
Lorrane, Lorraine, Lothringen,
Lotty, lilla Karolina.
Louisa, Ludovika, Lovisa.
Lovain, Löwen.
Low Countries, Nederländerna.
Lubeck, LUbeck.
Luce, Lucia.
Lucern, Luzern.
Lucy, Lucia.
Luke, Lucas.
Luneburgh, Lllneburg.
Lusace, Lusatia, Lausitz.
Luxemburgh, Luxemburg, LUtzeibui.-)!
Lyons, Lyon.
Lyppe, Lippe.
Madeira, Madira, Madeira.
Madgy, Magdalena.
Maese, .ioden Maas.
Maestricht, Mastricht.
Magdalen, Magdalena.
Main, floden Main.
Muintz» Mainz.
Malachy
Malachy, Malachias.
Malkio, lilla Maria.
March, Mark.
Margaret, Margery, Margareta.
Marget, lilla Greta.
Mark, Markus.
Martin, Martin, Marten.
Mary, Maria.
Matilda, Maud, Mawd, Matilda.
Matthew, Mat, Matthaus.
Maudlin, lllla Lena.
Maurice, Moritz.
aiawkes, Mawkin, Ulla Maria.
Meg, Mer, Ul^ Greta.
Merand, Miranda.
Michael, Mick, Mike, Mikael, Mickel.
Milan, Milain, Mailand, Milano.
Misnia, Meissen.
Moldavia, Moidau.
Moll, Molly, lilla Marta.
Mons, Bergen (stad i Hennegau).
MoSCOVy, Moskoviternas Land.
Moscow, Moakau.
Moselle, floden Mosel.
Muldau, floden Moidau.
Mnn, Edm^md.
Munich, Munchen.
Munster, MUnster.
Nal, Eleonora.
Nam, Ambrosius.
Nann, Nanny, Anna, Annika.
Nansi, Nancy, Nanci. Nancy.
Naples, Neapel.
Nat, Natty, Nathaniel.
Natolia, Anadoli, Mindre Asien.
Ned, Neddy, Edvard.
Nehemiah, Nehemias.
Nell, Eleonora, Helena.
Nest, Agnes, Agneta.
Netherlands, Nederländerna.
Nib, Nibb, Isabella.
Nice, Nizza.
Nicholas, Nick, Nils, Niklas.
Nieper, floden Dnieper.
Niester, floden Dniester.
Nile, Nilfloden.
Noll, Olivier.
Norman, s. Normand, Norrman: Nor-
ska, -dy, Normandie.
English'Siuedish DicL
Eeynold 433
Norwayj Norge.
Norwegian, S, Norrman; Norska.
Nuremberg, Numberg.
Nyckin, lilla Isak.
Oliver, Olivier.
Olivy, Olivia.
Orange, Oranien.
Osnabrugh, Osnabruck.
Ostend, Ostende.
Ostrogoths, Ostgöterna.
Otho, otto.
Paddy, Patrick.
Padoua, Padua.
Padns, floden Po.
Palatinate, Pfaits, Pfak.
Palestine, Palestina. .
Pall, lilla Maria.
Passaw, Passau.
Pat, Patty, Maria, Martha-
Peg, Peggy, lilla Greta.
Pel, Peregrine, Peregrinus.-
Pernel, Petronella.
Persia, Persien.
Peruvian, S. Peruan.
Petersburgh, Petersburg.
PhUip, Filip.
Philippa, Filippina.
Piedmont, Piemont.
Pietre, Peter.
Pliny, Plinius.
Poland, Polen, -er, Pole. s. Polack.
Poll, Polly, Maria.
Pommerland, Pomerania, Pomem.
Pommeranian, a. pomersk. ~, s. Pom-
rare» (Portugis.
Portuguese, a. portugisisk. -, s.
Posna, Posen.
Prague, Prag.
PrU, Prudentia.
Prussia, Preussen. -D, a. preussisk.
— , 8. Preussare.
Puglia, Apulien. (Pyrenéerna.
Pyrenees, Pyronean Mountains,
Quadalquiyerio , floden Qvadalqyivir.
Ralph, Rudolf.
Katisbone, Regensburg.
Reynold, Reinhold.
2»
434
Rhine
Blliue, floden Rhen.
Khodes, Rhodos.
Köan, Rouan*
Robert, Kobin, Robert.
Bolph, RuJoif.
Boman, a. roisersk. — , s, Bomare.
RonBanla, Romanien.
Bome, Rom.
Rory, Roderik.
Bosamond, Rosanmnda.
K0S6, Rosica, Rosa.
Bosy, mia Rosina.
Blig«a, Riigen.
Bussia, Ryssland.
Saal, floden Saale.
Sabin, Sabi&e, Sabina.
Sal, Sally, Sarah.
Saltsbargh, Salzburg.
Salmon, Salomon, Saiomo.<
Sam, Sammy, Samuel. /^
Sampson, Simson.
Sander, Sandy, Sanny, Scander,
Alexander.
Sayoy, Savojon.
Saxon, a. sachsisk. — , S, Sachsare.
~y, Sachsen.
Scheld, floden Schelde.
Scot, Scotch, a. skottsk, ~, 8,
-man, 3. Skotte.
Scotland, Skottland.
Scottisll, skottsk.
Sib, Sibilla.
Siberia, Siberien.
Sicily, Sicilien.
Sil, Sylvester.
Silesia, Schlesien.
Simon, Sim, Simy, Simon»
Sis, Cecilia.
Slayonia, Slayonlon.
SleSTTick, Schleswig.
•Sopby, Sofia.
Sonnd, Öresund.
Spain, Spanien.
Spaniard, s, Spamor*
Spanish, a. spansk.
Spire, Speyer, Speier.
Stephau y Steephen , Steephy,
Stefan.
Stiria, Stlermark, stoyermaro..
Ursly
Strasbnrgh, strasburg.
Sa, Sucliy, lilla Susanna.
Snabia, Schwaben.
Susanna, Susy, Susanna.
Swede, 3, Svensk.
Sweden, Sverige.
Swedish, a, svensk.
Switzer, Swiss, $. Schweizare,
Switzerland, Schweiz.
Syracuse, Syrakus.
Syria^ Syrien.
Taff, Thöophilus.
Tartary, Tartariet.
Ted, Teddy, Edvard.
Tees, floden Etsch.
Thames, floden Ihemsa.
Thebes, Theben.
Theodore, Theodor.
Theodoric, Didrik.
Theophilus, Theophilus, Gottlieb.'
Thessaly, Thessalien.
Thionville, Dietenhofen.
Thomasin, Thomasia.
Thuringia, Th uringen.
Tibald, Tibby, Thlb, Thibby,
Theobald.
Tid, Theodost
Tim, Timmy, Timothy, Timotb«us»
Tirole, Tyrol, Tirol, Tyrol.
Tid, Theodor.
Tobias, Tobit, Toby, Tobias.
Tom, Tommy, Thomas.
Tony, Anton.
Tournay, Doomik.
Tracy, Theresia.
Transylyania, Siebenbfirgetu
Trent, Trident, Trient.
Treves, Triers, TricÄ
Tripoli, Tripolis.
Troy, Tröja.
Turkey, Turkiet.
Tuscany, Tosoana.
Tyre, Tyms.
United States, FSrenU SUtema.
rpsal, Upsala.
Ursly, Ure, Usly, Urgly, Ursula,
Ursula.
Val
Val, Tally, Talentine, YAlentio.
Yonetian, a. venetiansk. «. 5. Vene-
Tenice, Venedig. Itian.
Vienna, Wien.
Vin, Vincent, Vincentius,
Virginia, Virginy, Virginlen.
Vist Q la, floden Weichsel.
Vol, Yaientin.
Wallachia, Wallachiet.
Wales, Wales i Walliserland,
Warsaw, Warschau.
Wat, Watty, Waiter.
Welch, a. som är frän Walliserlandet.
West-Indies, Westindien.
Westphalia, Westfalen.
Weteraw, Wetterayia, Weiterau.
Wick, Wickin, Wiineim.
Zwickaw
435
Wilhelmina, Wilhelmina.
William, WiU, Willy, Wilkin.
Wilhelm o
Win, Winny, Winefrld, Winl.
fred, Winfrid. [teraberg.
Wirteraberg, Wnrtemberg, Wur.
Wirtsbargh, Wurzburg.
Xa, floden Oxas»
Ypress» Ypwn.
Zacharias, Zachary, Zach, Zack,
Zacky, Zacharias.
Zeilan, ön Ceylon.
Zeland, Zealand, Seeland.
Znrich, Zurich.
Znyder-Sea, sadersjö.
Zwickaw, ZwicUau.
Burt's
SWEDISH-ENGUSH
ENGUSH-SWEDISH
Dictionary
Date Due
All library items are subject to recall 3 weeks from
the original date stamped.
FEB !J / m\
1 Jti« z 1 rm
F£b 2 k m
?-h
n ^
MAR 1 7 '/ÖÖ1
pH^^no,!
APR 2 0 2001
JWTTm
wrrt^m
J • ; s I »V ^ .^ n - ^
^-v^>t -■ ^ Ld^ti
JUN 1 9 "Or
AUb 0 4 'bM
Ws 0 F ?009
P
NiA 2 H i-Jii
nn 2 87011
^Jig 1 ? ?^n!^ Brigham Young University
-J
rt^
n
BRIGHAM YOUNG UNIVERSITY